RFID på Nyströmska skolans bibliotek

RFID på Nyströmska skolans bibliotek
Från och med hösten 2007 använder Nyströmska skolans bibliotek den senaste tekniken för
att kunder och personal på ett enkelt och ergonomiskt sätt ska kunna låna och återlämna
bibliotekets böcker. Samtidigt ger den nya RFID-tekniken ett efterlängtat stöldskyddssystem.
Skolan har förlorat böcker till ett värde som motsvarar investeringskostnaden för den nya
systemet under de 12 år skolan funnits. Vi tror inte att det så ofta rör sig om stölder, snarare
obetänksamhet och brådska. Numera påminner bågarna den glömske att låna boken i
automaten. Man lånar lätt och smidigt själv sina böcker.
(Följande faktamaterial är delvis hämtat från Uppsala Länsbiblioteks kartläggning om RFID på bibliotek från oktober 2006)
RFID – redan på många platser runt oss
RFID är en teknik som redan finns runt omkring oss även om vi till vardags inte tänker på det;
passerkortet till jobbet, märkning av varor i detaljhandeln, SJ:s pendlarkort och
IDmärkningen av våra husdjur är bara några av dess användningsområden. Andra exempel är
Legoland som använder tekniken till att hitta borttappade barn, idrottsarrangörer som ser
till att enskilda deltagare i Vasaloppet, Lidingöloppet eller andra långdistanslopp kan följas
via Internet, biltullarna i Stockholm där resorna registrerades via RFID-transpondrar och
kommuner som förser soptunnorna med RFID-taggar för att på så sätt kunna debitera rätt
avgifter till kunderna. Inom sjukvården används RFID till allt från stöldmärkning av apparater
till fjärrövervakning av hjärtpatienter som kan leva ett relativt normalt liv tack vare att de på
distans kan få besked om de behöver vara extra uppmärksamma på om extra medicin
behöver tas eller om det är dags att ta direktkontakt med läkaren.
Pass skall kunna läsas på långt håll, likaså taggar som används i varuhus.
På biblioteken är det tvärtom – här är det viktigt att kunna avgränsa läsningen vilket även
försvårar för oönskad avläsning. Till det positiva med RFID-tekniken hör att hanteringen är
enklare och säkrare för användaren, än med andra tekniker.
Stor medvetenhet och kunskap om integritets- och säkerhetsaspekterna är viktiga
förutsättningar. Det är inte tekniken det är fel på, utan hur vi använder den! Väl använd kan
RFID vara grunden för modern biblioteksverksamheten då den både förenklar för kunder och
frigör personalresurser som kan användas till andra arbetsuppgifter.
Om RFID-tekniken
RFID är en förkortning av Radio Frequency Identification, och är en teknik som använder
radiovågor för att identifiera ett objekt (t.ex. en bok eller en CD-skiva), istället för ljus som
streckkodsetiketter använder sig av. Radiovågorna kan tränga igenom i stort sett alla
material (utom metall). Tack vare radiovågorna är placeringen av RFID-taggen betydligt mer
flexibel än streckkoden, vilket gör det enklare och ökar säkerheten vid t.ex. självbetjäning.
RFID-taggarna är också betydligt mindre känsliga för slitage än streckkodsetiketter.
Tre viktiga komponenter behövs: en RFID-tagg*(* Samlingsnamnet är databärare, men olika
beteckningar förekommer; RFID-etikett, radiochip, transponder, RF-tag, data-tag, e-etikett
och radioetikett.), en antenn och en läsare. En RFID-tagg består av ett chip som innehåller
data, och en antenn, dvs. en radiosändare/mottagare som fångar upp och sänder signalerna.

RFID-taggen är monterad på objektet (boken, DVD-skivan eller vad det är som ska lånas ut)
och kan bli identifierad om och om igen.
Det finns passiva och aktiva RFID-taggar. Bibliotek använder de passiva. De innehåller inget
batteri utan använder sig av energin från läsaren för att skicka information. Aktiva kretsar
använder batteri för att få en längre räckvidd. De är dyrare och kräver mer underhåll.
Antenn och RFID-tagg ställs in för att arbeta tillsammans på samma frekvens.
Standardfrekvens för biblioteken är 13,56 MHz. Läsaren översätter och tolkar signalen.
Den passiva räckvidden är 0,05 – 1,2 m.
Varför 13,56 MHz?
• Det är ett globalt system, och tillåtet i alla länder.
• 13,56 MHz har ett passande läsavstånd.
• Finns många leverantörer av läsare och chip.
• Det behövs inte så stor antenn, varför RFID-taggarna kan vara relativt små
• Personer avskärmar inte läsningen
Frekvensen 13,56 MHz är mycket populär. Den används inte bara av biblioteken utan även
inom andra områden t.ex. detaljhandeln. Eftersom informationen i taggarna är så specifik för
biblioteken kan den inte tolkas av läsaren i t.ex. matvarubutiken eller vice versa. Den nyligen
inköpta blodpuddingen kan därför inte heller registreras som lån på biblioteket! Något som
ytterligare säkerställer att inga problem uppstår med t.ex. hanteringen av larmet är att
biblioteken kan välja en specifik larmkod för bibliotek.
Integritet och säkerhet
En automatisering av bibliotekets lånehantering leder till att den personliga integriteten
stärks. Låntagaren kan låna själv och behöver inte visa för någon vad som hamnat i
lånekassen, oavsett om det handlar om skilsmässa, adoption, sjukdomar eller annat som kan
vara känsligt att visa. På vissa bibliotek som infört automatisering har lånesiffran ökat, och
en delförklaring kan vara möjligheten att få vara anonym. En aspekt som väl torde vara
mycket välkommen på mindre orter ”där alla känner alla”.
Kan användning av RFID-teknik leda till intrång i den personliga integriteten, till exempel
genom att låntagares läsvanor kartläggas? Detta är något som har diskuterats länge och
intensivt i USA. Det är dock inte tekniken i sig, utan hur den används som är problemet. Den
amerikanska branschorganisationen för bibliotek ALA (American Library Association) har
med anledning av det tagit fram riktlinjer för RFID-tillämpningar i bibliotek. De antogs den 26
juni 2006 av the ”Intellectual Freedom Committee”.

De kanske viktigaste punkterna i riktlinjerna är de som handlar om begränsning av
information i taggen. RFID-taggen bör inte innehålla detaljerad information om låntagaren
eller boken. Sådan information bör i stället finnas lagrad i biblioteksdatasystemet. Så länge
taggen enbart innehåller ett unikt nummer för att identifiera boken eller DVD-skivan, och
dessutom inte lagrar information om låntagaren, bör inte informationen kunna användas i
något kränkande syfte.
En annan källa till oro är risken för att information om vilka böcker som en särskild låntagare
har är lätt att snappa upp via radiovågorna, eller att lånekortsnummer kan utnyttjas av
obehöriga. Då taggens information endast kan läsas på mycket kort avstånd bör det inte vara
något problem. En person som vill kartlägga någons läsvanor kan i så fall göra det mycket
enklare idag genom att helt enkelt iaktta när personen ifråga lånar sina böcker – oavsett om
det är manuellt eller via automat (eller kikar i personens lånekasse på annan plats). Likaså
bör det inte vara någon risk om lånekortsnumret uppfångas av en läsare då det används i
kombination med en PIN-kod. Uppgifter om PIN-koden finns i biblioteksdatasystemet, inte
via taggarna.
Hur RFID används på bibliotek idag
RFID används framförallt för automatisering av lånehantering och som stöldskyddssystem.
Ett annat område där tekniken tillämpas är tillgänglighet för funktionshindrade. RFIDbaserad
automatisering pågår på många bibliotek världen över. Holland, Danmark,
Singapore, Kanada, England, USA, Tyskland och Spanien är länder som anammat den nya
tekniken. I Sverige finns tekniken idag vid flera universitets- och högskolebibliotek samt vid
ett växande antal kommunbibliotek och gymnasieskolor. Nyströmska skolan har kontakt
med flera kommun- och gymnasiebibliotek som installerar samma system samtidigt.
Nyttoeffekter för bibliotekets besökare
• Enkel och snabb hantering av lån med hjälp av RFID. Ingen streckkod som behöver letas
fram eller bok som behöver vändas ”rätt”.
• Tillgängligheten ökar för äldre och funktionshindrade genom att RFID-tekniken ger enklare
handhavande vid lån/återlämning. Självbetjäning med streckkodsautomat kräver större
precision.
• Låntagarnas integritet ökar då de kan låna själva, utan insyn. En aspekt som kanske är
särskilt värd att uppmärksamma på mindre orter där ”alla känner alla”?
• Enklare och snabbare hantering ger mindre köer vid diskar
• Personalen har mer tid för besökarnas frågor
• Öppethållandet kan utökas, pga. tidsvinster genom ökad effektivisering
• Materialet finns där det ska vara, när det efterfrågas. En undersökning visar att det är
vanligt att en relativt hög andel av bibliotekens böcker är felställda på hyllorna. 2002-2004
pågick ett utvärderingsprojekt som drevs av Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för
kvalitet och statistik. I projektet deltog ett 60-tal bibliotek, varav ett trettiotal folkbibliotek.

Under de tre projektåren rapporterades 85 mätvärden på andelen felställda böcker i de
deltagande folkbiblioteken. I genomsnittet var 9,4 % av böckerna felställda.
• Bättre utnyttjande av samlingarna då personalen på många olika sätt kan jobba med
hylläsaren
• Tekniken används allt mer av andra i samhället, vilket medför att bibliotekets besökare
kommer att förvänta sig samma lättanvända och tillgängliga system.
• Tillgängligheten för synskadade ökar vid införande av t.ex. AudioIndex
• I framtiden kommer tillgängligheten att öka för besökarna genom att samlingarna kan
exponeras på annat sätt.
Nyttoeffekter för personalen och organisationen
• Självservicen frigör tid som kan utnyttjas för andra arbetsuppgifter. Har hög potential för
att effektivisera; Resurser kan användas till andra, mer kvalificerade arbetsuppgifter som
stödja och handleda besökare, webbutveckling, uppsökande verksamhet eller annat.
• En mer ergonomisk arbetsmiljö, med färre tunga lyft.
• Tekniken underlättar vid inventering, hyllstädning osv
• Förenklat arbete vid fjärrlån.
• Tidsvinster vid inventering, gallring, hyllstädning etc.
• Minimerar riskerna för felhantering vid självbetjäning.
• Effektivt stöldskydd, med minskat svinn
• Minskat svinn då flera delar kan hanteras samtidigt. Vid t.ex. återlämning av CD-bok på 6
skivor kan automaten säga ifrån om enstaka skiva saknas
• Jämfört med streckkodsetiketter är RFID inte känsliga för smuts eller
annat(streckkodsetiketter har dock fördelarna att de flesta läsare klarar att läsa olika sorter
och de är dessutom billiga att framställa, och de påverkas inte av störningar)
• Tekniken öppnar för framtida möjligheter då informationen i RFID-taggen kan ändras vid
behov, till skillnad mot streckkodsetiketten som är statisk.
Nackdelar med RFID
Den största nackdelen 2007 var att det ännu var relativt oprövat i Sverige, men RFID finns
sedan flera år och har installerats i alltfler kommuner och i statliga och privata bibliotek runt
om i landet. 2011 har det blivit en självklar standard som snart kommer att finnas i alla
bibliotek.