20.09.2013 Views

Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset

Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset

Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

nyheter<br />

Överrapportering mellan för- och eftermiddagspass enligt bedside handover-modellen, där patienter och anhöriga närvarar. Patienten Emil Karlsson<br />

och hans mamma Sara Storm får ta del av allt som personalen diskuterar angående Emils behandling, och de får även bidra med egen information.<br />

Större trygghet när patienterna får veta allt<br />

När patienter och anhöriga får vara med vid personalens överrapportering<br />

känner de större trygghet och delaktighet. Numera praktiseras så kallad<br />

bedside handover alltid vid överlämning från förmiddags- till eftermiddagspassen<br />

på barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar.<br />

– Vården får en tydligare patientfokusering och vi får ett bättre samarbete<br />

mellan personalen, barnen och deras familjer, säger barnsjuksköterskorna<br />

Liselott Pettersson och Nina Wallin, som har hållit i införandet.<br />

Platsen är ett patientrum på barnavdelningen för<br />

blod- och tumörsjukdomar, en eftermiddag i början<br />

av maj. 8-årige Emil Karlsson från Lima i norra<br />

Dalarna har opererat bort ett Ewingsarkom (en<br />

elakartad tumör) från ena underbenet. Han är nu<br />

inlagd för den sjunde av totalt 14 cellgiftsbehandlingar.<br />

Med sig under den tre dagar långa vistelsen<br />

på <strong>Akademiska</strong> har Emil sin mamma Sara, som har<br />

fått en egen säng intill sonens.<br />

När det är dags för överrapportering kommer<br />

all personal som ansvarar för Emil in på hans rum.<br />

Förmiddagsskiftets Nina Wallin och Maria Lindgren,<br />

sjuksköterska respektive undersköterska, ska<br />

lämna över till kollegorna Annika Molander och<br />

Desirée Törnqvist.<br />

– Hej! Känner ni alla varandra sedan tidigare?<br />

inleder Nina Wallin, frågan främst riktad till Emil<br />

och hans mamma.<br />

Hon berättar sedan vilken behandling som ska<br />

sättas in och vilka åtgärder som är planerade inför<br />

eftermiddag och kväll. Redogörelsen går i snabb<br />

takt och Nina vänder sig lika ofta till Emil och hans<br />

mamma som till sina kollegor. De diskuterar medicinering,<br />

dropp och lämpliga intervall för Emils<br />

toalettbesök. Emil får frågor om han har känt sig<br />

trött eller illamående. Efter åtta minuter avrundar<br />

Nina genom att kontrollera ifall Emil och Sara har<br />

fått svar på allt de undrar om. Personalen lämnar sedan<br />

rummet och går vidare till nästa överlämning.<br />

– Om man gör överlämningarna på sjuksköterske-<br />

text:<br />

hannes<br />

ljunghall<br />

foto:<br />

staffan<br />

claesson<br />

expeditionen lägger man lätt in personliga, subjektiva<br />

värderingar i redogörelsen. Man kan till exempel rapportera<br />

att en patient är tröttare eller mer deprimerad<br />

än den egentligen är, eller så kan man ha missat hur ont<br />

någon har. Det blir lättare att fånga upp den typen av<br />

felbedömningar när patienter och anhöriga närvarar vid<br />

överrapporteringen, säger Nina Wallin.<br />

Slipper irrelevant information<br />

Liselott Petterson inflikar att man slipper en del irrelevant<br />

information genom den här typen av överlämningar.<br />

– Det kan till exempel handla om att man har åsikter<br />

om hur vissa föräldrar eller andra anhöriga är och beter<br />

sig. Det är bättre för alla om personalen går in till patienterna<br />

utan förutfattade meningar.<br />

Liselott Pettersson och Nina Wallin har utvärderat<br />

bedside handover som modellen tillämpas på barnavdelningen<br />

för tumör- och blodsjukdomar. Detta<br />

gjordes våren 2010 inom ramen för en c-uppsats i vårdvetenskap.<br />

Uppdraget kom ifrån avdelningschefen Lotta<br />

Öijen, som fick upp ögonen för modellen på en internationell<br />

konferens för sex år sedan.<br />

– En sjuksköterska från universitets<strong>sjukhuset</strong> i Gent<br />

beskrev införandet av bedside handover på deras barnsjukhus.<br />

Jag tyckte att det var ett intressant koncept och<br />

något som skulle passa vår verksamhet väldigt bra, säger<br />

hon.<br />

Lotta Öijen hade redan noterat att det fanns ett behov<br />

hos föräldrar och barn av ökad delaktighet. Hon såg även<br />

möjligheten till förbättrad kommunikation, såväl mellan<br />

personal och patienter/föräldrar som internt i personalen.<br />

Reaktionerna från personalen har varit skiftande.<br />

– Barnonkologen har en uthållig och mycket positiv<br />

personalgrupp. När jag lyfte frågan första gången var<br />

inte gruppen redo, men när det var dags för Lisa och<br />

Nina att skriva sin c-uppsats var det dags. Vi har haft en<br />

utmaning med logistiken eftersom undersköterskorna är<br />

färre än sjuksköterskorna varje arbetspass. Vi måste göra<br />

en gruppindelning och turordning för att det ska fungera.<br />

Gruppen har varit övervägande positiv, men som<br />

vid alla förändringar är det upp- och nedgångar, säger<br />

Lotta Öijen.<br />

Stor förändring<br />

Bedside handover infördes över hela linjen på avdelningen<br />

i december 2010. Följsamheten har inte varit hundraprocentig.<br />

Nina Wallin och Liselott<br />

Pettersson säger skämtsamt att de<br />

har fått agera ”poliser” emellanåt<br />

för att personalen inte ska diskutera<br />

patienterna utanför överlämningarna.<br />

Nina Wallin betonar hur viktigt<br />

det är att chefen tar tydlig ställning<br />

när man ändrar på grundläggande<br />

rutiner.<br />

– Hur man rapporterar var en stor<br />

grej att förändra för dem som hade<br />

jobbat länge. Vissa var kritiska och<br />

ifrågasatte behovet. I det läget är det<br />

viktigt att chefen är väl insatt och<br />

backar upp dig. Vi fick väldigt bra<br />

stöd från vår chef, säger hon.<br />

Enligt Liselott Pettersson och<br />

Nina Wallin finns det inte någon<br />

tvekan om att både patienter och<br />

anhöriga är mer nöjda idag än tidigare.<br />

Deras undersökning för två år<br />

sedan pekade i samma riktning, och<br />

det var också därför som modellen<br />

infördes på bred front. De ser gärna<br />

att fler avdelningar provar modellen,<br />

inte minst eftersom nya generationer<br />

patienter och anhöriga kräver mer insyn och delaktighet.<br />

– Vi kan se att dagens unga föräldrar är betydligt mer<br />

på hugget. De nöjer sig inte med vaga besked om att det<br />

till exempel ska göras en lungröntgen lite senare, de vill<br />

ha exakta besked om tid och plats och syfte. De googlar<br />

fram information och är pålästa. Det här är en verklighet<br />

som vården måste förhålla sig till. Det kan visserligen<br />

uppstå sekretessproblem med bedside handover när<br />

patienten inte ligger på enkelrum, men i många fall är<br />

man inte beroende av avskildhet. Samtidigt bör ändå<br />

modellen anpassas till varje verksamhet med tanke på<br />

sekretessfrågor och personaltillgång med mera.<br />

"Dagens föräldrar nöjer<br />

sig inte med vaga besked,<br />

de vill ha exakt tid och<br />

plats och syfte"<br />

Liselott Pettersson och Nina Wallin har hållit i<br />

införandet av den nya rapporteringsmodellen<br />

1 1<br />

nyheter

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!