Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset
Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset
Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nyheter<br />
Överrapportering mellan för- och eftermiddagspass enligt bedside handover-modellen, där patienter och anhöriga närvarar. Patienten Emil Karlsson<br />
och hans mamma Sara Storm får ta del av allt som personalen diskuterar angående Emils behandling, och de får även bidra med egen information.<br />
Större trygghet när patienterna får veta allt<br />
När patienter och anhöriga får vara med vid personalens överrapportering<br />
känner de större trygghet och delaktighet. Numera praktiseras så kallad<br />
bedside handover alltid vid överlämning från förmiddags- till eftermiddagspassen<br />
på barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar.<br />
– Vården får en tydligare patientfokusering och vi får ett bättre samarbete<br />
mellan personalen, barnen och deras familjer, säger barnsjuksköterskorna<br />
Liselott Pettersson och Nina Wallin, som har hållit i införandet.<br />
Platsen är ett patientrum på barnavdelningen för<br />
blod- och tumörsjukdomar, en eftermiddag i början<br />
av maj. 8-årige Emil Karlsson från Lima i norra<br />
Dalarna har opererat bort ett Ewingsarkom (en<br />
elakartad tumör) från ena underbenet. Han är nu<br />
inlagd för den sjunde av totalt 14 cellgiftsbehandlingar.<br />
Med sig under den tre dagar långa vistelsen<br />
på <strong>Akademiska</strong> har Emil sin mamma Sara, som har<br />
fått en egen säng intill sonens.<br />
När det är dags för överrapportering kommer<br />
all personal som ansvarar för Emil in på hans rum.<br />
Förmiddagsskiftets Nina Wallin och Maria Lindgren,<br />
sjuksköterska respektive undersköterska, ska<br />
lämna över till kollegorna Annika Molander och<br />
Desirée Törnqvist.<br />
– Hej! Känner ni alla varandra sedan tidigare?<br />
inleder Nina Wallin, frågan främst riktad till Emil<br />
och hans mamma.<br />
Hon berättar sedan vilken behandling som ska<br />
sättas in och vilka åtgärder som är planerade inför<br />
eftermiddag och kväll. Redogörelsen går i snabb<br />
takt och Nina vänder sig lika ofta till Emil och hans<br />
mamma som till sina kollegor. De diskuterar medicinering,<br />
dropp och lämpliga intervall för Emils<br />
toalettbesök. Emil får frågor om han har känt sig<br />
trött eller illamående. Efter åtta minuter avrundar<br />
Nina genom att kontrollera ifall Emil och Sara har<br />
fått svar på allt de undrar om. Personalen lämnar sedan<br />
rummet och går vidare till nästa överlämning.<br />
– Om man gör överlämningarna på sjuksköterske-<br />
text:<br />
hannes<br />
ljunghall<br />
foto:<br />
staffan<br />
claesson<br />
expeditionen lägger man lätt in personliga, subjektiva<br />
värderingar i redogörelsen. Man kan till exempel rapportera<br />
att en patient är tröttare eller mer deprimerad<br />
än den egentligen är, eller så kan man ha missat hur ont<br />
någon har. Det blir lättare att fånga upp den typen av<br />
felbedömningar när patienter och anhöriga närvarar vid<br />
överrapporteringen, säger Nina Wallin.<br />
Slipper irrelevant information<br />
Liselott Petterson inflikar att man slipper en del irrelevant<br />
information genom den här typen av överlämningar.<br />
– Det kan till exempel handla om att man har åsikter<br />
om hur vissa föräldrar eller andra anhöriga är och beter<br />
sig. Det är bättre för alla om personalen går in till patienterna<br />
utan förutfattade meningar.<br />
Liselott Pettersson och Nina Wallin har utvärderat<br />
bedside handover som modellen tillämpas på barnavdelningen<br />
för tumör- och blodsjukdomar. Detta<br />
gjordes våren 2010 inom ramen för en c-uppsats i vårdvetenskap.<br />
Uppdraget kom ifrån avdelningschefen Lotta<br />
Öijen, som fick upp ögonen för modellen på en internationell<br />
konferens för sex år sedan.<br />
– En sjuksköterska från universitets<strong>sjukhuset</strong> i Gent<br />
beskrev införandet av bedside handover på deras barnsjukhus.<br />
Jag tyckte att det var ett intressant koncept och<br />
något som skulle passa vår verksamhet väldigt bra, säger<br />
hon.<br />
Lotta Öijen hade redan noterat att det fanns ett behov<br />
hos föräldrar och barn av ökad delaktighet. Hon såg även<br />
möjligheten till förbättrad kommunikation, såväl mellan<br />
personal och patienter/föräldrar som internt i personalen.<br />
Reaktionerna från personalen har varit skiftande.<br />
– Barnonkologen har en uthållig och mycket positiv<br />
personalgrupp. När jag lyfte frågan första gången var<br />
inte gruppen redo, men när det var dags för Lisa och<br />
Nina att skriva sin c-uppsats var det dags. Vi har haft en<br />
utmaning med logistiken eftersom undersköterskorna är<br />
färre än sjuksköterskorna varje arbetspass. Vi måste göra<br />
en gruppindelning och turordning för att det ska fungera.<br />
Gruppen har varit övervägande positiv, men som<br />
vid alla förändringar är det upp- och nedgångar, säger<br />
Lotta Öijen.<br />
Stor förändring<br />
Bedside handover infördes över hela linjen på avdelningen<br />
i december 2010. Följsamheten har inte varit hundraprocentig.<br />
Nina Wallin och Liselott<br />
Pettersson säger skämtsamt att de<br />
har fått agera ”poliser” emellanåt<br />
för att personalen inte ska diskutera<br />
patienterna utanför överlämningarna.<br />
Nina Wallin betonar hur viktigt<br />
det är att chefen tar tydlig ställning<br />
när man ändrar på grundläggande<br />
rutiner.<br />
– Hur man rapporterar var en stor<br />
grej att förändra för dem som hade<br />
jobbat länge. Vissa var kritiska och<br />
ifrågasatte behovet. I det läget är det<br />
viktigt att chefen är väl insatt och<br />
backar upp dig. Vi fick väldigt bra<br />
stöd från vår chef, säger hon.<br />
Enligt Liselott Pettersson och<br />
Nina Wallin finns det inte någon<br />
tvekan om att både patienter och<br />
anhöriga är mer nöjda idag än tidigare.<br />
Deras undersökning för två år<br />
sedan pekade i samma riktning, och<br />
det var också därför som modellen<br />
infördes på bred front. De ser gärna<br />
att fler avdelningar provar modellen,<br />
inte minst eftersom nya generationer<br />
patienter och anhöriga kräver mer insyn och delaktighet.<br />
– Vi kan se att dagens unga föräldrar är betydligt mer<br />
på hugget. De nöjer sig inte med vaga besked om att det<br />
till exempel ska göras en lungröntgen lite senare, de vill<br />
ha exakta besked om tid och plats och syfte. De googlar<br />
fram information och är pålästa. Det här är en verklighet<br />
som vården måste förhålla sig till. Det kan visserligen<br />
uppstå sekretessproblem med bedside handover när<br />
patienten inte ligger på enkelrum, men i många fall är<br />
man inte beroende av avskildhet. Samtidigt bör ändå<br />
modellen anpassas till varje verksamhet med tanke på<br />
sekretessfrågor och personaltillgång med mera.<br />
"Dagens föräldrar nöjer<br />
sig inte med vaga besked,<br />
de vill ha exakt tid och<br />
plats och syfte"<br />
Liselott Pettersson och Nina Wallin har hållit i<br />
införandet av den nya rapporteringsmodellen<br />
1 1<br />
nyheter