Nummer 3 2012 - Akademiska sjukhuset

Ronden
Nr 3 • 2012
Medarbetarenkätens resutat klara:
De flesta nöjda med sin närmaste chef
Sidan 4–5
Nye internmedicinchefen
öppnar för nya samarbetsformer
Sidan 6–8
Palliativregister främjar
bättre vård i livets slutskede
Sidan 8–9
Anestesisjuksköterskor vill
utföra fler kvalificerade uppgifter
Sidan 12–13
Martin Wohlin
Sidan 22
Nina Cavalli-Björkman
Sidan 24
Ronden är Akademiska sjukhusets
personaltidning sedan 1960.
Redaktion
ronden@akademiska.se
Redaktör
Hannes Ljunghall
018-611 32 27
hannes.ljunghall@akademiska.se
Ansvarig utgivare
Henrik Pederby
Tryck
Danagård Litho AB, Ödeshög
Tryckt på Profi silk 100 g
Annonser
ronden@akademiska.se
018-611 32 27
Ronden
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
ronden@akademiska.se
Omslagsbilden:
Agneta Jordeby
Jönsson guidar
Ronden i det snart
färdigställda
Psykiatrins hus
Foto: Staffan
Claesson
Manusstopp nr 4/2012: 27 augusti
Snart klart för inflyttning
huruvida ett drygt halvår är ”snart” går att diskutera, men i relation till
de tre år som har gått sedan det första spadtaget togs för Psykiatrins hus,
känns ordet inte helt fel. Snart klart för inflyttning alltså. Ronden har till
detta nummer gjort ett besök i glaskolossens innandömen för att se hur
långt arbetet har kommit. Och det är långt, de översta våningsplanen är
mer eller mindre inflyttningsklara, och man ser tydligt även i resterande
delar av huset hur allt kommer att se ut när det står färdigt.
flera lokala medier uppmärksammade det faktum att Akademiska
sjukhuset med Psykiatrins hus får sina första rulltrappor. En kuriosadetalj
kan tyckas, och rulltrappor i sig är knappast något som för tankarna till
banbrytande arkitektoniska lösningar ur det tjugoförsta århundradet. Men
det är tveklöst så att huset känns nytt och annorlunda, en främmande fågel
bland de huskroppar som dominerar på sjukhusets kärnområde, tungt
präglade av rekordårens brutalfunkis både in- och utvändigt.
här får man dock göra undantag för de allra närmaste grannarna på
ingång 15, 17 och 40 (och viss mån 30 och 50), som skiljer ut sig i det
avseendet. Den som ställer sig på taket till Psykiatrins hus och blickar
söderut i riktning mot 85-huset, möts av en totalt osannolik blandning
stilideal från olika perioder, tätt sammanpackade på ett sätt som man
svårligen hittar någon annanstans än på ett äldre storsjukhus, som under
decennier – eller sekler – har ställts inför utmaningen att på en begränsad
markyta tillgodose behovet av lokaler som är anpassade till tidens behov
och möjligheter. Gärna utan att radera den fysiska kopplingen till de långa
anorna mer än nödvändigt.
det här speciella förhållandet är knappast mer accentuerat någon
annanstans än just här på Akademiska, allra bäst förkroppsligat av den
smala korridor på ett par tiotal meter som skiljer sjukhusets äldsta byggnad
på ingång 15, invigd 1867, från 2010-talet i form av Psykiatrins hus. Med
tanke på den lokala debatten kring den inte helt väsensskilda arkitekturen
som präglar stadens konserthus, lär en och annan ha sina åsikter även om
Psykiatrins hus utformning och placering, både för och emot. Däremot lär
samstämmigheten vara desto större om att huset kommer att bli ett stort
och efterlängtat lyft för psykiatrin som sådan på Akademiska.
taket till psykiatrins hus är annars ett kapitel för sig. En yta som
skulle kunna inrymma en mindre fotbollsplan – eller varför inte Uppsalas
mest åtråvärda personalutrymmen sommartid, med panoramautsikt över
centrala staden åt ena hållet och en grönskade park åt det andra – kommer
av praktiska och säkerhetsmässiga skäl att få förbli tom, undantaget den
avskärmade utegården för patienter på takets
sydsida.
med det ber jag att få önska alla en trevlig
sommar, nästa nummer kommer den 14
september.
hannes ljunghall
redaktör
Försämrad prognos innebär ökat fokus
på att minska personalkostnaderna
”Nu krävs krafttag”
Akademiska sjukhusets prognos
för 2012 har försämrats med 82
miljoner kronor. Det visar den
senaste ekonomirapporten. En
förklaring är att produktionen av
sjukvård för invånarna i Uppsala
län har ökat. Detta har lett till
ökade omkostnader för bland
annat mediciner.
I likhet med alla universitetssjukhus
i Sverige dras Akademiska med
ett ekonomiskt underskott. Sjukhuset
har hittills under året arbetat för
att nå en ekonomi i balans genom
en kombination av ökade intäkter,
minskade personalkostnader och
minskade omkostnader för inköp av
materiel och tjänster. Sjukhusdirektör
Lennart Persson konstaterar nu
att de samlade strategierna ännu inte
haft avsedd effekt.
– Vårt kostnadsanpassningsprogram
är igång och åtgärder har
vidtagits, men nu krävs krafttag
och en ökad takt i vårt program. Vi
måste också växla inriktning och
framför allt minska personalkostnaderna,
säger han.
Två huvudorsaker
Enligt budgeten får Akademiska sjukhuset
göra ett minusresultat på 100
miljoner kronor under 2012. Detta
underskott har godkänts av landstingsfullmäktige.
Den nya prognosen
pekar mot ett resultat på minus 182
miljoner kronor, vilket alltså är en
försämring med 82 miljoner jämfört
med den ursprungliga målsättningen.
Försämringen på 82 miljoner kronor
består av två delar. En del är att
Akademiska sjukhuset behöver betala
tillbaka 32 miljoner kronor av den
målrelaterade ersättningen för 2011.
Det beror främst på att sjukhuset inte
nådde upp till målet att ge minst 80
procent av patienterna
vård inom fyra timmar
på akuten.
Den andra delen på
50 miljoner kronor
beror på att sjukhusets
omkostnader har
varit större än beräknat.
Det beror främst
på att sjukhuset har Lennart Persson
producerat mer vård
för invånarna i Uppsala
län än beräknat, vilket i sin tur
har att göra med att många vårdplatser
på sjukhuset upptas av äldre, sjuka
patienter som väntar på omvårdnadsplatser
i länet. Dessa patienter – som
alltså inte ”borde” vårdas på Akademiska
– blir ändå kvar, eftersom det
saknas platser på andra vårdinrättningar
som är bättre anpassade efter
deras behov.
– Vård av de mest sjuka äldre är en
viktig och komplicerad framtidsfråga.
Vi är flera parter som måste ta ett
gemensamt ansvar. Det är varken bra
för patienterna eller för samhällets
ekonomi att omvårdnad av sjuka äldre
sker på ett akutsjukhus där fokus
är på att åtgärda och bota, tillägger
Lennart Persson.
Risk för minskade intäkter
En ökad produktion av c-länsvård
innebär också risk för undanträngningseffekter.
Om antalet patienter
från Uppsala län ökar, blir det färre
vårdplatser tillgängliga för riks- och
regionpatienter, vilket innebär mindre
intäkter från försäljning av vård
till andra landsting. Till exempel har
den ökade c-länsproduktionen inom
neonatalogin inneburit att riks- och
regionpatienter motsvarande tio miljoner
kronor inte har kunnat vårdas
där under årets fyra första månader.
elisabeth tysk
nyheter
Nytt sömn- och
andningscentrum
på Akademiska
Ett nytt sömn- och andningscentrum
har bildats på Akademiska
sjukhuset, det första i sitt slag
i Mellansverige. Det innebär att
patienter med allvarliga sömnproblem
och andningsstörningar under
sömn kan utredas på samma ställe.
– En viktig fördel med sammanslagningen
är att patienterna snabbare kan
få en bred bedömning av olika specialister,
en annan att vi bättre utnyttjar
den samlade kompetensen och tekniken
för utredningar som finns på sjukhuset,
säger Eva Lindberg, specialist på lungoch
allergisjukdomar och medicinskt ledningsansvarig
på det nybildade
centret.
Det nya centret
har bildats genom en
sammanslagning av
sömnlaboratoriet inom
psykiatridivisionen och
andningscentrum inom
verksamhetsområde lungoch
allergisjukdomar. I
teamet ingår ett 20-tal Eva Lindberg
personer, bland annat
lungmedicinare, öron-näs-halsspecialist,
cpap-sjuksköterskor, tekniker, sjukgymnaster
och en psykiater. Verksamheten
är förlagd till lungavdelning 50 E.
Varje år utreds drygt 1 200 patienter
för svåra andnings- och sömnproblem
på Akademiska, många från sjukvårdsregionen
och en del rikspatienter. De vanligaste
orsakerna är sömnapné, insomni
(sömnlöshet), hypoventilation och narkolepsi.
– En grupp som vi bedömer gynnas av
sammanslagningen är patienter med svår
andningssvikt, så kallad hypoventilation.
Det är ett livshotande tillstånd som innebär
onormal ökning av halten koldioxid
i blodet. Patienterna behöver respirator
i hemmet och kommer nu att snabbare
erbjudas en mer komplett utredning både
av lungkapacitet och sömn och därmed
bättre anpassning av respiratorn, säger
Eva Lindberg.
elisabeth tysk