Skogskultur är livet -handboken, pdf (1,4 Mb).
Skogskultur är livet -handboken, pdf (1,4 Mb).
Skogskultur är livet -handboken, pdf (1,4 Mb).
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogens tr<strong>är</strong>åvaror kunde utnyttjas allt effektivare med<br />
hjälp av j<strong>är</strong>nyxan.<br />
Källa: Olaus Magnus. ”Historia om de nordiska folken” – Historia de<br />
gentibus septentrionalibus, 1555<br />
Skogen förändrades mycket i och med båtbyggandet,<br />
svedjebruket, tj<strong>är</strong>bränningen, insamlingen<br />
av brännved, skogsbetet och åkerbrytningen. Det behövdes<br />
mycket virke för husbehov för att bygga hus<br />
och g<strong>är</strong>dsgårdar och för att v<strong>är</strong>ma upp boningshusen.<br />
Industriella produktionsmetoder och nya råvaror<br />
så som plast ersatte virket för husbehov. Under krigstiderna<br />
behövdes dock uppfi nningsrikedomen och<br />
träprodukterna igen. Människorna tog igen i bruk<br />
l<strong>är</strong>orna från tiden av självhushållning och använde<br />
skogens växter i hemmen och i fabrikerna. Barn och<br />
unga lockades att samla kottar, vide, medicinalväxter,<br />
kåda, svampar, lavar och andra naturprodukter.<br />
Trä användes till allt från skosulor till rocktyger.<br />
Olika synsätt på skogen har ibland krockat med<br />
varandra. Då staten i slutet av 1800-talet kritiserade<br />
folkets sätt att använda skogen, var den bakomliggande<br />
orsaken utvecklingen av den fi nländska industrin<br />
och dess behov av virke. Staten ville försäkra<br />
sig om att virket räckte till för sågar, pappersfabriker<br />
och annan träförädling. Skogsbete och svedjebruk<br />
sågs som hot mot detta. Idag diskuterar man<br />
mest naturens mångfald och om virket räcker till.<br />
Den nuvarande skogsindustrin kom igång på<br />
1840-talet. Den växte kraftigt under 1900-talet och<br />
skapade helt nya välmående centra för det gröna<br />
guldet med skolor, kyrkor, musikkårer och butiker.<br />
Om det på orten fanns en pappersfabrik eller<br />
en såg m<strong>är</strong>ktes det tydligt i hela ortens kulturliv.<br />
6<br />
Grottmålningarna i Astuvansalmi <strong>är</strong> ca 5 000 år gamla.<br />
Motivet på mer än 60 av målningarna <strong>är</strong> människor, djur<br />
eller handflator.<br />
Det mångkulturella träet<br />
Pekka Virtanen, enligt arkeologernas ritningar<br />
Människan har utnyttjat träd av alla storlekar och<br />
åldrar. Under självhushållningens tid var det bra att<br />
känna till de olika trädslagens egenskaper och hur<br />
man tillverkade allt från räfspiggar till stora rankbågar.<br />
Tall och gran användes till g<strong>är</strong>dsgårdar. K<strong>är</strong>lens<br />
lock och bottnen gjordes av gran, de övriga delarna av<br />
asp och en. V<strong>är</strong>mebehandlat trä <strong>är</strong> en ny uppfi nning,<br />
men förr kunde man förbättra virkets hållbarhet genom<br />
att glödga g<strong>är</strong>dsgårdsstörarnas toppar med kol.<br />
Vilket brännbart trädslag som helst dög till att<br />
göra upp eld i skogen. Människorna åt f<strong>är</strong>ska björkblad<br />
och årsskotten av gran, använde ettåriga videbuskar<br />
till korgbindning, gamla granar som vuxit<br />
långsamt till instrumentbyggnad och grånande furor<br />
till byggnader. Ibland fi ck man vänta tiotals år innan<br />
stammen hade vuxit till rätt storlek och form.<br />
Sederna som varit i bruk genom tiderna<br />
har starkt inverkat på hur människorna upplever<br />
och v<strong>är</strong>desätter skogen. Folkkulturen kände<br />
bra till rönn, al, hägg, asp, en, masurbjörk, lönn<br />
och vide. Nuförtiden kallas de specialträd, fastän<br />
de hör till det vanliga fi nska trädbeståndet.
Change language