Skogskultur är livet -handboken, pdf (1,4 Mb).

More documents

Recommendations

Info

Museiverket / Pekka Kyytinen Masur var tidigare ett efterfrågat gagnvirke för sin hållbarhets skull, idag uppskattas det för sitt utseende. Rönn användes som substitut för mörkare importträdslag under kristider, men nu behöver man inte skilt försvara dess färger. Björk och asp har tidvis varit mindre efterfrågade trädslag inom skogsbruket men nu värdesätts de igen. I slutet av 1900-talet började man se annorlunda på de olika trädslagen i formgivningen och byggandet. Trädslagens symboliska och kulturella betydelse har fått helt nya dimensioner. Det är inte längre detsamma av vilket trädslag eller träd ett träsmycke eller en gåva är gjord. Kulturen omfattar allt från den moderna arkitekturen till byggandet av en lekstuga eller en koja. Ett konserthus av trä, en fi ol eller en videpipa är delar av föremålskulturen men också en del av den omfattande musikkulturens gemenskap. Outsiderkonsten (vardagskonst eller folkkonst, vars utövare är självlärda och ofta arbetar i utkanten av konstvärlden), skogdiskussionerna på internet och skogsdikterna i byrålådan är likaså en del av kulturen. Från skogen togs gagnvirke till mångahanda ändamål. Björken gav fina yxskaft. 7 Skyddar, värmer och forslar Jägaren och skogshuggaren gjorde ett tillfälligt skydd av granris. Av en tall som hade fått växa långsamt och huggits vid rätt tidpunkt fi ck man det bästa byggnadsmaterialet. Gran och asp dög också till byggmaterial. De traditionella byggnadsmaterialen och - metoderna är ännu i användning och nya tilllämpningar föds hela tiden. I Uleåborg byggde man ett stadsområde av stock och i Vik i Helsingfors brädfodrade man en kyrka med aspspånor. De bästa takpärtorna fi ck man från kvistfria tallar som vuxit långsamt. Näver användes som takmaterial och som isolering mellan den understa stocken och stenfoten. Torkat trä som sådant och som sågspån har alltid varit effektiva värmeisoleringsmaterial. Ett nytt och erkänt bra isoleringsmaterial är bioull av returpapper. Förr gjorde man upp eld med lättantändligt fnöske som utvanns ur tickor. På 1800-talet ersatte tändstickorna, som också kom från skogen, den gamla metoden. Finland var en betydande tändsticksproducent. I självhushållningen gick det åt stora mängder trä. Som mest behövdes över 20 000 tallpärtor per år för att lysa upp ett enda hus i början av 1800-talet. Träkol användes i smedjor och på bruksorter för att framställa järn. Trä användes som energi till både båtar och tåg och under kristiden också till bilar. Ännu idag värms hus och bastur med trä. Flis, pellets och träkraftverk är vardag. Bränslen och andra energialternativ framställs av trä. I skenet av pärtor utfördes många sysslor på kvällarna, såsom den här släden. Källa: J. Häyhä. ”Kuvaelmia Itä-Suomen vanhoista tavoista” – Beskrivningar av gamla seder i östra Finland. 1890-talet, Finska litteratursällskapet, SKS 1893
Många fann, på 1930-talet och likaså ännu efter krigen, sig en husplats mitt i skogen. Aspspånor användes på ett nytt sätt i kyrkan i Vik, som är planerad av Samuli Miettinen och Arkitektbyrån JKMM. 8 Statistikcentralens arkiv Pekka Virtanen
Page 1 and 2: SKOGSKULTUR ÄR LIVET En guide till
Page 3 and 4: © Skogsbrukets utvecklingscentral
Page 5 and 6: 1 Förord diskussionen om de fi nsk
Page 7: Skogens träråvaror kunde utnyttja
Page 11 and 12: Matkulturen Skogen har alltid varit
Page 13 and 14: 3 Skogen, kulturen, hållbarhet I a
Page 15 and 16: Även stora och väl planerade proj

Skogskultur är livet -handboken, pdf (1,4 Mb).

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?