Prevalens av hälsmärta hos barn och ungdomar – Jakten på Severs ...

Prevalens av hälsmärta hos barn och ungdomar
– Jakten på Severs skada
Johan Kautto, Leg. Läkare, Landstinget i Värmland
Handledare Stefan Wagnsson, Lektor i idrottsvetenskap, Karlstad Universitet
Sammanfattning:
Hälsmärta hos barn och ungdomar är en vanlig patientkategori hos allmänläkare och
idrottsmedicinare. Denna explorativa studies huvudsyftet var att undersöka
punktprevalensen avseende självrapporterad hälsmärta, som kan härledas till Severs
skada, hos barn och ungdomar mellan 11-15 år, samt huruvida ”stötiga” idrotter, det vill
säga om idrotter med hög intermittent belastning på hälen, oftare ger upphov till hälsmärta
jämfört med ”icke stötiga” idrotter samt om graden av involvering i olika idrottsgrenar,
graden av fysisk aktivitetsnivå, har samband med prevalensen av hälsmärta. Studien
utfördes som enkät och som del i den större DBH-4 studien (n=15 043). Totalt 15 % av de
som svarade (n=3565) angav att de hade ont i hälen/hälarna på det stället som kan
härledas till Severs skada, av dessa hade 40 % bilaterala smärtor. Stötiga idrotter och hög
aktivitet inom stötiga idrotter ger var för sig högre prevalens av hälsmärta. Hög aktivitet
inom icke stötiga idrotter ger ej högre prevalens. Även helt inaktiva drabbas i hög grad,
11 %, vilket kan tala för att det finns en predisposition såsom det verkar finnas vid Mb
Osgood-Schlatter. Till skillnad mot Mb Osgood-Schlatter så finns det numera en bevisat
effektiv behandling mot Severs skada.
Inledning
I dagens allt mera stillasittande samhälle och ökande vikt, bör inaktivitet undvikas på de sätt
som är möjligt. Studier från olika regioner i Sverige visar att 15–20 procent av barnen är
överviktiga och att 3–5 procent är feta. Flera oberoende studier i olika delar av landet har visat
att andelen överviktiga barn har fördubblats och att andelen feta barn blivit fyra till fem
gånger så stor under de senaste två decennierna 1 . En annan viktig aspekt är att i barn- och
ungdomsåren grundläggs mycket av den neuromuskulära kontrollen och uppbyggnaden av
skelettet 2 . Det finns således flera rent medicinska skäl till att vara fysiskt aktiv i denna ålder.
Det tillstånd som tittats på, hälsmärta hos barn och ungdomar, kan vara mycket besvärande
och under lång tid orsaka nedsatt aktivitetsförmåga 3 . Bland kliniker, framför allt allmänläkare
1

2
och idrottsmedicinare är barn med hälsmärta en vanlig patientkategori. Hur vanlig, är dock
dåligt studerat 4 .
Tänkbara diagnoser till hälsmärta är bursit, tendinit, peritendinit, plantar fascit eller
tuberkulos, olika artriter, cystor, tumörer, osteomyelit samt Severs skada.
Differentialdiagnoserna är många, men enligt flera studier så är den sistnämnda, Severs skada,
den över allt annat dominerande orsaken till hälsmärta hos barn och ungdomar 2, 4, 5, 6 .
De förstnämnda diagnoserna (bursit, tendinit, peritendinit, plantar fascit) kan utan klinisk
undersökning vara svåra att skilja från Severs skada, men är å andra sidan ovanliga. Vad
gäller de än mer sällsynta diagnoserna tuberkulos, artriter, cystor, tumörer och osteomyelit ger
dessa även symtom från övriga delar av kroppen. Andra tänkbara differentialdiagnoser är
främmande kroppar, nervinklämning, ruptur av senor och ligament, fraktur eller kontusion.
Vid samtliga av dessa diagnoser finns dock oftast ett trauma bakom, vilket särskiljer dessa
från övriga diagnoser 4 .
Diagnosen Severs skada ställs genom klinisk undersökning. Anamnes på smärta i häl/arna
under eller efter aktivitet, frånvaro av trauma och fysisk undersökning (se figur 1.) där man
finner ömhet/smärta när individen står på hälen, vid palpation över tuberculus calcanei
och/eller när man komprimerar hälbenet från båda sidor samtidigt (squeeze test) 2, 4, 6, 7 .
Barfota hälstående Tuberpalpation Sidokompression
Figur 1. Visar tre kliniska test för att ställa diagnos på Severs skada.
Bilderna använda med tillstånd av och tacksamhet till Dr Stefan Perhamre & Prof. Rolf Norlin
Flera studier har försökt visa radiologiska förändringar i samband med Severs skada, men de
4, 6, 8,
flesta är nu överens att varken röntgen, DT eller MR är indicerat då det inte är konklusivt
9, 10 . Däremot kan det ju radiologi vara av värde för att utesluta annan differentialdiagnos 4, 11 .
I litteraturen finns det flera orsaksbeskrivningar till Severs skada (apofysitis calcanei). Redan
1912 beskrev Dr Sever detta tillstånd som en inflammation i hälbenets apofys 8 . Hälbenets

3
apofys (se figur 2.) är en tillväxtzon som består av brosk och till detta område fäster hälsenan
in. Severs skada drabbar bara barn och ungdomar och
försvinner utan undantag då individen växer och epifysen
sluter sig, vilket den gör hos flickor vid ca 13 års ålder och
pojkar vid ca 15 års ålder 4 . Studier har visat att det inte rör
sig om någon inflammatorisk process 9 . Vilken patologisk
process det är fråga om har dock ingen kunnat visa 4 .
Den dominerande teorin som finns angående patofysiologin
bakom Severs skada, är att det är en
överbelastningsskada p.g.a. hälsenans upprepade . Figur 2. Pilen pekar mot
dragkraft på hälbenet och den repetitiva tryckkraft hälen hälbenets epifys och
utsätts för vid varje nedsättning 4, 9, 11, 12 . Vad som orsakar apofysen är till höger om den
Severs skada är alltså inte fastställt, dock så finns
numera dokumentation på effektiv behandling 2, 7 . Ett antal artiklar har dessutom nämnt det
tänkbara och troliga sambandet med Mb Osgood-Schlatter, men någon tydlig bevisning finns
ej 13, 14 .
De fåtal studier som syftat till att undersöka incidensen av Severs skada, har visat att 2-16 %
av de ungdomar som sökt p.g.a. muskuloskeletala besvär har fått diagnosen Severs skada 4 .
Endast en av dessa studier har tittat på en normalpopulation av barn. I den studien hade 11,3%
Severs skada (n=344, medelålder vid diagnos 10,5 år, 40 % var pojkar) 15 . Ett klagomål som
framförts avseende den studien, var att diagnosen var satt av patienterna själva. De flesta
resultat är alltså missvisande då de grundar sig på ett urval av patienter som själva sökt sig till
kliniken och därmed en procentsats utifrån
antal patienter med Severs skada = x%
totalt antal patienter.
Det saknas således större/bra studier som tar hänsyn till hela populationen av barn och
ungdomar. Här finns det skäl att tro att det finns ett stort mörkertal med patienter som har
Severs skada.
Diagnosen Severs skada är vanligast i åldern 5-13 år för flickor (medel 9,4) och 7-15 år för
pojkar (medel 10,0) 4, 5 . Det verkar som Severs skada är vanligare hos pojkar, men siffror
varierar mycket i olika studier och en del anger att det är vanligare hos flickor 3, 4, 13, 16 .
Gemensamt för pojkar och flickor är att problemen verkar komma vid snabb tillväxt 4, 11, 13 .
Vad gäller övervikt och koppling till Severs skada så noterade Sever själv och även några

4
andra författare har noterat att patienterna varit överviktiga, men jämförelse med
normalpopulation saknas 4, 8 . Det saknas även studier som pekar ut specifika idrottsgrenar som
ev. skulle orsaka mer besvär. Flera studier nämner olika sporter men dessa sporter varierar
från studie till studie. Det verkar dock som om det finns en gemensam nämnare i löprelaterade
idrotter såsom friidrott och fotboll, men några tydliga studier vad avser aktivitetsgrad och
specifika idrotter som orsakat Severs skada har inte hittats 10, 11, 13, 17 .
Syfte och frågeställningar med studien
• Huvudsyftet med denna explorativa studie var att undersöka punktprevalensen avseende
hälsmärta hos barn och ungdomar mellan 11-15 år.
• Vidare att undersöka huruvida ”stötiga” idrotter, det vill säga om idrotter med hög
intermittent belastning på hälen, oftare ger upphov till hälsmärta jämfört med ”icke
stötiga” idrotter.
• Därutöver undersöka om graden av involvering i olika idrottsgrenar, graden av fysisk
Metod
aktivitetsnivå har samband med prevalensen av hälsmärta hos barn och ungdomar.
Undersökningen riktade sig till samtliga barn och ungdomar i Värmland i åldern 11-15 år
(n=15 043) och utfördes inom ramen för DBH 4-studien 18 . Data samlades in med hjälp av en
web-enkät, där de bland annat fick ta ställning till symptom av hälsmärta utifrån en bild som
ämnade att ”ringa in” Severs skada (se figur 3). Svarsfrekvensen blev inte som förväntat, men
totalt 3565 (24 %) svarade på enkäten.
När detta arbete redovisades så framkom att enkäten återigen skickats ut, men denna gång i
pappersformat. I skrivande stund är svarsfrekvensen ca 50 %, dessa siffror kommer att
användas i den artikel som är planerad

Figur 3. Barnen och ungdomarna fick här svara på:
Gör det ont i hälen på det ställe som markerats på bilden under eller efter fysisk aktivitet?
Svarsalternativen var:  Nej  Ja i ena hälen  Ja i båda hälarna
Därutöver tillfrågades de angående sin personliga aktivitetsnivå (form av aktivitet/sport och
hur många h/vecka denna utföres, enskilt d.v.s. utan ledare eller i förening d.v.s. med ledare,
sommar och vinter), vikt och längd.
De olika idrotterna som de kunde välja mellan, och som är uppräknade nedan, har
kategoriserats som stötiga eller inte stötiga på basen av repetitivt hård isättning av häl eller
inte.
Stötiga idrotter: fotboll, gymnastik, löpning, friidrott, handboll, orientering, basketboll,
tennis, innebandy
Icke stötiga idrotter: hockey, golf, dans, motorsport, längdskidåkning, ridning, simning
Vidare delades de föreningsaktiva individerna (n=2426) in i aktivitetsgrupper, d.v.s. hur
många stötiga resp. icke stötiga idrotter de var involverade i, med tanke på att många är
involverade i flera idrotter samtidigt, (se figur 4).
Resultat
På frågan om det gör ont i hälen på stället som markerats i bilden (Se bild 3) uppgav 9 % att
de hade ont i ena hälen och 6 % (av de 3565 som svarade på enkäten) att de hade ont i båda
hälarna vid det aktuella frågetillfället. Således uppgav totalt 15 % (n=535) av
barnen/ungdomarna att de hade ont i hälen/hälarna på det stället som kan härledas till Severs
skada.
För att kunna undersöka eventuella risker för att utveckla Severs skada, utifrån deltagandet i
antalet stötiga idrotter, delades barnen/ungdomarna som uppgav att de idrottade i någon
5

6
idrottsförening där det finns en ledare (n=2426) in i tre olika grupper: a) icke stötiga idrotter
b) 1 stötig idrott och c) >2 stötiga idrotter. Resultatet av en logistisk regressionsanalys visade
att risken att utveckla symptom på Severs skada är 1.36 (B=.30; CI=1.03-1.78) gånger större
om man deltar i en stötig idrott, respektive 1.87 (B=.62; CI=1.41-2.48) gånger större för de
som deltar i 2 eller flera stötiga idrotter, jämfört med dem som ej deltar i någon stötig idrott
(se figur 4). Således ökar risken, men stötiga idrotter i sig står inte för hela utvecklingen av
hälsmärta.
25
20
15
10
5
0
12,9
Figur 4. Sambandet mellan deltagandet i antalet stötiga idrotter och hälsmärta (n=2426).
Vid analys av den subgrupp som inte var aktiv över huvud taget, varken i förening eller
enskilt, så uppgav 11,1 % av dessa (n=440) att de hade smärtor i hälen/arna på det sätt som
kan härledas till Severs skada
Vid en jämförelse mellan olika idrotter och prevalens av Severs skada visade resultaten på ett
statistiskt säkerställt samband mellan självrapporterade symptom på Severs skada och
personer som spelar fotboll (χ 2 =17.66; p

100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Figur 5. Andelen (n=2426) som uppger symptom på Severs skada uppdelat på idrottsgrenar.
Procent.
För att undersöka om det finns några kopplingar mellan barnen/ungdomarnas (n=2426)
involveringsgrad i föreningsidrott och symptom på Severs skada summerades antalet
timmar/normalvecka i samtliga idrotter. Resultaten av independent t-test, med Severs som
oberoende variabel och idrottsinvolvering som beroende variabel, visar att individerna idrottar
i genomsnitt 6.14 h/vecka och att de som uppgivit att de har symptom på Severs skada
idrottar i signifikant högre utsträckning jämfört med de utan motsvarande symptom
(MSevers=6.85 h/vecka; MEj Severs=6.00 h/vecka; t=-2.75, p

Däremot pekade resultaten i denna analys i riktning emot ovanstående analys vad gäller
motorsport. Här visade det sig att de som ej rapporterar sig ha Severs skada är mer
involverade i motorsport jämfört med de som rapporterar sig ha Severs skada (MSevers=0.05
h/vecka; MEj Severs=0,11 h/vecka; t=2.46, p

9
Det senaste forskningsprojektet visade mycket goda resultat med hårt inlägg, så kallat
orfitinlägg 2, 7, 12, 19 . Jämförelsen var mot 5 mm korkkil vilket också var effektivt/gav
smärtlindring, men inte i lika hög grad.
Det viktiga här är att det till motsats till Mb Osgood-Schlatter nu finns en bevisad behandling
som är enkel och effektiv. Om bara tillståndet och behandlingen blir mera allmänt känt så kan
nog många hjälpas på ett snabbt och bra sätt.
Framtiden
Vad gäller de orsakssamband som funnits i denna studie så behövs vidare studier för att säkert
komma fram till utlösande faktorer till hälsmärta hos barn och ungdomar. Önskvärt vore att i
en motsvarande stor studie ha resurserna att kliniskt kunna undersöka och säkerställa diagnos
hos de drabbade barnen och ungdomarna.
Begränsningar
Det blev ett oväntat stort frånfall vad gäller svarsfrekvens. Möjligen beroende på att DBH 4
studien utfördes som web-enkät. DBH 1-3 studierna genomfördes som pappersenkät och hade
svarsfrekvens omkring 80 %. Vår bedömning är dock att detta förhållandevis låga deltagande
inte påverkat resultatet i denna studie nämnvärt, de som inte svarat på enkäten har gjort det
oavsett frågor avseende hälsmärtor eller inte.
Det är också en svaghet i diagnostiken, det har inte varit möjligt, både p.g.a. etiska (svaren
lämnades anonymt) och praktiska orsaker (det stora antalet deltagare/drabbade och bara en,
d.v.s. jag, kliniker) att undersöka och därigenom få säker diagnos. Valet blev därför att utgå
ifrån tidigare studier och data som säger att Severs skada är den över allt annat dominerande
orsaken till hälsmärta i denna ålderskategori och likställa hälsmärta med Severs skada.
Ytterligare en begränsning var att i.o.m. att svarsunderlaget var fullständigt avidentifierat så
kunde varken en ålderskorrelation eller en könsjämförelse göras.
Även detta problem med att åldersjämförelse och könsjämförelse inte kunnat göras, skall
förhoppningsvis kunna korrigeras till ovan nämnda artikel (se under avsnitt metod).
Slutsatser
Utifrån de resultat som presenterats ovan kan konstateras att hälsmärtor, på det sätt som kan
härledas till Severs skada, hos barn och ungdomar i stort är lika vanligt förekommande som
Mb Osgood-Schlatter. Siffrorna gav en punktprevalens av Severs skada på 15 %, av vilka 40
% hade bilaterala besvär.

10
Den sedan tidigare kända, typiska anamnesen - ca 10 år, fotbollsspelare, med smärta i hälen
under eller efter aktivitet verkar stämma.
Att hög aktivitet inom stötiga idrotter ger ökad frekvens av Severs skada och att ökad aktivitet
inom icke stötiga idrotter inte ger ökad frekvens av Severs skada, indikerar att en hög grad av
aktivitet mätt i antal timmar i stötiga idrotter kan ligga till grund för utvecklingen av Severs
skada hos ungdomar i åldern 11-15 år. Statistiskt så står ju stötiga idrotter ”bara” för 13 % för
utvecklingen av hälsmärta, således finns det, troligen flera, ännu okända orsaker till dessa
besvär. Möjligtvis så är det även någon form av predisposition liksom det verkar finnas det
vid Mb Osgood-Schlatter. Att de fullständigt inaktiva uppvisar en prevalens på 11,1 % talar
möjligen för det.
Det finns ingen orsak till att rikta informationen angående Severs skada till klubbar, ledare
och aktiva som håller på med traditionellt stötiga idrotter utan det är lämpligare att sprida
informationen på bred front.
En väl fungerande och dokumenterad behandlingsform finns 2, 7, 12, 19 .
Tillägg:
Jag hade Dr Perhamre som mentor inom idrottsmedicin under hans tre sista levnadsår. Nu är
jag en av hans efterträdare på Idrottshälsan i Värmland (den enda plats inom LiV som
tillverkar Orfitinlägg). Min rekommendation är att man, när man träffar en patient med
Severs skada, initialt provar med korkkil 5 mm under båda hälarna, oavsett uni- eller
bilaterala besvär för att undvika snedbelastning. Denna rekommendation sker av två skäl. Det
första skälet är att korkkilar är billiga och enkelt tillgängliga, det andra skälet är att tillgången
till orfitinlägg är begränsad, än så länge. Blir hälsmärtan inte bättre inom någon/några veckor
så rekommenderas orfitinlägg. Remiss eller att patienten själv kontaktar.
Idrottshälsan, Kolvgatan 1B, 65341 Karlstad.
Tel.054-153412 ons-fre 08-17

Referenser:
1. Folkhälsorapport 2009. Socialstyrelsen
2. Sever’s injury: Treatment with insoles provides effective pain relief. S. Perhamre, S. Janson, R. Norlin, M. Klässbo.
Scand J Med Sci Sports 2010, Accepted for publication 7 october 2009
3. Sever’s disease – Does it effect quality of life? Rolf W. Scharfbillig*, Sara Jones, Sheila Scutter. The Foot 19 (2009)
36-43
4. Sever’s Disease: What Does the Literature Really Tell Us?. Rolf W. Scharfbillig, PhD*, Sara Jones, PhD†, Sheila D.
Scutter, PhD‡. J Am Podiatr Med Assoc. 2008 May-Jun;98(3):212-23.
5. Common Lower Limb Sports-related Overuse Injuries in Young Athletes. Lau LL, Mahadev A, Hui JH. Ann Acad Med
Singapore. 2008 Apr;37(4):315-9.
6. Childhood and adolescent sports-related overuse injuries. Cassas KJ, Cassettari-Wayhs A. Am Fam Physician 2006 Mar
15;73(6):1014-22.
7. Severs skada –lättbehandlad hälsmärta hos ungdomar. Rolf Norlin, Prof. Ortopedi et al. Svensk Idrottsforskning 4/2011:
43-46
8. Apophysitis of the os calcis. Sever JW: N Y Med J 95: 1025, 1912.
9. Sever´s Injury: A Stress Fracture of the Immature calcaneal Metaphysis. Ogden JA, Ganey TM, Hill JD, Jaakkola JI. J
Pediatr Orthop. 2004 Sep-Oct;24(5):488-92.
10. Calcaneal apophysitis (Sever’s disease) a common cause of heel pain in young athletes. Kvist MH, Heinonen OJ, Scand
J Med Sci Sports 1991: 1: 235-238
11. Calcaneal apophysitis in adolescent athletes. McKenzie DC, Taunton JE, Clement DB, et al: Can J Appl Sport Sci 6:
123, 1981.
12. A heel cup improves the function of the heel pad in Sever’s injury: effects on heel pad thickness, peak pressure and pain.
S. Perhamre, F. Lundin, R. Norlin, M. Klässbo. Scand J Med Sci Sports 2010, Accepted for publication 9 November
2010
13. Overuse Injuries To Tendons and Apophyses in Children och Adolescents. Micheli LJ, Fehlandt AF Jr. Clin Sports
Med. 1992 Oct;11(4):713-26.
14. Osgood-Schlatter’s disease in adolescent athletes. Retrospective study of incidens and duration. Urho M, Kujala, * MD,
Martti Kvist, MD, and Olli Heinonen, MB. The American Journal of Sports Medicine, July 1985 Vol. 13, No.4 236-241
15. Overuse injuries, osteochondroses och growing pains in the lower extremities of children. Some aspects of the role of
physical activity and foot structure. Kvist M, Alanen J, Levola J Sport Med Tidningen 1989: 10: 249-58
16. Osteochondroses in athletes. S. Orava, MD and K. Virtanen, MD, MA. Brit. J. Sports Med. – Vol 16, No. 3, September
1982, pp. 161-168
17. Exertion Injuries in adolescent athletes, S. Orava, M.D. and J Puranen, M.D. Brit. J. Sports Med. – Vol 12, No.1, March
1978, pp. 4-10
18. http://www.dbhstudien.se/
19. Sever’s injury; treat it with a hell cup: a randomized, crossover study with insole alternatives. S. Perhamre, F. Lundin, R.
Norlin, M. Klässbo. Scand J Med Sci Sports 2010, Accepted for publication 24 march 2010
11

Bilaga 1
Utdrag ur ungdomsenkät Bostad Barn
Hälsa 2010
Frågor om hur du rör på dig
4. Hur lång tid rör du på dig (cyklar, går, springer, etc.) i samband med att du tar dig
exempelvis
till och från skolan eller går hem till kompisar? Lägg ihop all tid under en vanlig dag.
Mindre än 15 minuter
15–30 minuter
30–60 minuter
Mer än timme
5. Brukar du vara med på idrotten i skolan?
Nej, aldrig
Ja, men sällan
Ja, en gång i veckan
Ja, flera gånger i veckan
6. Hur många timmar per dygn tittar du på TV, film eller spelar TV-spel?
Vardagar (under vanlig skolvecka) ______ timmar per dygn
Helgdagar (lördag, söndag) ______ timmar per dygn
7. Hur många timmar per dygn använder du en dator?
Vardagar (under vanlig skolvecka) ______ timmar per dygn
Helgdagar (lördag, söndag) ______ timmar per dygn
8. Sysslar du med någon sport eller annan fysisk aktivitet på din fritid, där det finns en ledare?
Med fritid menas den tid då du inte går i skolan.
Nej Gå till fråga 10
Ja
Frågor om hur du rör på dig
9. Vilka sporter utövar du?
Sätt kryss för vilka sporter du är med i och ange hur mycket tid du ägnar dig åt dessa sporter en vanlig
vecka under sommaren och vintern.
Välj de (ett eller flera) alternativ som passar dig bäst.
Sommar Vinter
Basket ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Dans ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Fotboll l ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Friidrott ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Golf ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Gymnastik (redskap, fristående m.m.) ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Handboll ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Innebandy ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Ishockey ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Kampsport ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Längdskidåkning ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Löpning ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Motorsport (alla former) ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Orientering ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Ridning ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Simning ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Tennis ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Annat ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Annat ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
Annat ______ timmar/vecka ______ timmar/vecka
12

10. Hur många gånger i veckan sysslar du med någon sport eller annan fysisk aktivitet på din
fritid, där det inte finns en ledare? Med fritid menas den tid då du inte går i skolan.
Mindre än 1 gång i veckan
1-2 gånger i veckan
3-4 gånger i veckan
5 gånger i veckan eller mer
Frågor om hur du rör på dig
Ett vanligt problem vid fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är smärta i häl och knä.
Här nedan följer några frågor om detta
11. Gör det ont i hälen på det ställe som markerats på bilden under eller efter fysisk aktivitet?
(Se sid. 5 ovan avseende bild)
Nej Gå till fråga 16
Ja, i ena hälen
Ja, i båda hälarna
12. Har du på grund av denna hälsmärta blivit
tvungen att avstå från fysisk aktivitet?
Nej, jag är lika aktiv som innan jag fick ont
Ja, men bara någon enstaka gång
Ja, ofta
Ja, väldigt ofta
Jag har så stora besvär att jag inte kan vara med
13. Hur lång tid har du haft ont i hälen?
1 - 4 veckor
1 - 2 månader
3 - 5 månader
Längre än 5 månader
14. Har du haft ont i hälen på liknade sätt förut?
Nej
Ja, 1 gång
Ja, 2 gånger
Ja, mer än 2 gånger
13