kf 2013-06-11.pdf - Tierps kommun

TIEEPS 

KOMMUN 

Kommunfullmäktige källas till sämmäriträdé 

Tid: Tisdag den 11 juni 2013, kl. 19.00 

Plats: Folkets hus, Karlholm OBS! Platsen 

Till ledamöter 

För kännedom till ersättare 

Sammanträdet inleds med Allmänhetens frågestund ca 30 min. 

FÖREDRAGNINGSLISTA 

1 Upprop av ledamöter och ersättare 

2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering av protokollet 

3 Redovisning av kommuninvånarnas postlåda 

4 Anmälan av motioner 

5 Motion om "Tämnarån - en tillgång för kommunen" - Gunnar Larsson (FP) och Robert 

Lemming (FP) 

6 Svar på motion om "Kulturen behöver en plats i tierpspolitiken" 

- Catarina Deremar (C), Daniel Blomstedt (M), Gunnar Larsson (FP) och 

Lars Svensk (KD) Kommunstyrelsens ärende nr 18 den 28 maj 2013 

7 Svar på motion om "Sporthall i Söderfors" - Urban Blomster (V) 

Kommunstyrelsens ärende nr 19 den 28 maj 2013 

8 Svar på motion om "Fri kollektivtrafik/busskort för barn och ungdomar kvällar och 

helger" - Urban Blomster (V) 


9 Svar på motionerna om "Rättvisa konkurrensregler ett rimligt krav" och "Geografisk 

livsmedelsupphandling av hel- och halvfabrikat" 

- Åsa Sikberg (M) och Sara Sjödal (C) 


10 Svar på motion om "Införande av ytterligare en allmänpolitisk debatt" - Daniel 

Blomstedt (M) Kommunstyrelsens ärende nr 22 den 28 maj 2013 

11 Svar på motion om "Släckandet av gatubelysning på landsbygden" 

- Joakim Larsson (SD) och Sören Westerlund (SD) 


12 Inlämnande av eventuella interpellationer (bör enligt fullmäktiges arbetsordning 

inlämnas till Enheten för processtöd senast måndag den 10 maj 2013) 

13 Interpellation om "Vad kan kommunen göra för att förstärka attraktionskraften 

avseende Söderfors" - Lars Svensk (KD) 

14 Interpellation om "Bärplockare" - Gunnar Larsson (FP) 

1

1 

15 

.. „ i« In 

Eventuella svar på interpellationer 

16 Svar på interpellation om folkhälsa - Daniel Blomstedt (M) 

17 Svar på interpellation om Tierp behöver ett nytt äldreboende 

- Gunnar Larsson (FP) 

1 a'tnnqnnoTqi/ QTfQnfiiQll o TV* O rrr\i*-( ol/"Q . onirot TI I 1 1-rvi nl/.FI rroc Qfnptcr^fnninfY 'IN'1SM«no +»11 ' 

- - r ö — G l i t U t? I I t t — ^ o xva~^lirli^; l—1 UlliTla iv l i g Po ~a r u w l o U lUlliri^^HiaiimaS-llli — ~ — = — 

| 

IJ 

I 

Enheten för processtöd senast fredag den 7 maj 2013) 

19 Eventuella svar på frågor 

20 Temadiskussion - Skola 2020 

21 

Tilläggsanslag samt godkännande av köp av mark avseende del av fastighet Tierp 

Bäggeby 2:27, del av fastighet Tierp 4:140 samt del av fastighet Svanby 4:14 


22 Förslag till ersättning av detaljplan för Fagervikens hamn, fastigheten Edsätra 39:1 med 

flera Kommunstyrelsens ärende nr 26 den 23 april 2013 

23 Policy - Funktionsnedsättning 2025 


24 

Övergripande SoL-Riktlinjer för äldre och personer med funktionsnedsättning 


25 Verksamheternas ekonomiska månadsuppföljning 

Kommunstyrelsens ärende nr 3 den 23 april och ärende nr 3 den 28 maj 2013 

26 Taxor Sociala enheten 


27 Förslag till taxor och avgifter vid uthyrning av LP-skogen 


28 Revisionsberättelse och årsredovisning för 2012 för Stiftelsen Tierps sockens 

magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre 

29 Revisionsberättelse 2012 och granskning av årsredovisning 2012 för den gemensamma 

överförmyndarnämnden 

30 Revisionsberättelse 2012 och granskning av årsredovisning 2012 för den gemensamma 

räddningsnämnden 

31 Inrättande av kommunalt handikappråd samt fastställande av reglemente 


32 Entledigande från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige 

- Anette Berg (S) 

33 Delgivningar 

Lars-Peter Hållstrand 

ordförande 

Helena Broberg 

sekreterare 

2

TIERPS 

KOMMUN 

§46 — 

SAMMANTRADESPROTOKOLL 

Kommunfullmäktige 

Redovisning av kommuninvånarnas postlåda 

Beslut 

Kommunfullmäktige beslutar 

att lägga informationen till handlingarna. 

2013-06-11 59 Q 

Bakgrund 

Fullmäktige beslutade § 113/2003 att inrätta en postlåda där folkbokförda 

kommuninvånare, oavsett ålder, kan lämna förslag och synpunkter på kommunens 

verksamheter. Inkomna förslag/synpunkter ska enligt beslutet hanteras på ett enkelt 

och rationellt sätt för att sedan redovisas till fullmäktige. 

Dnr Ks 2013.319 2.7.3 

Hundägare boende i Sandby, Karlholm har den 11 april 2013 framfört att det finns ett 

behov av att sätta upp papperskorgar i Sandby. Det finns många hundägare på orten 

och troligen så plockar alla inte upp efter sin hund och de som gör det vill inte att 

påsen kastas i sopkärlen. Tekniska chefen svarar den 15 april 2013 att normalt 

placeras papperskorgar inom tättbebyggt område och dess centrum samt gång- och 

cykelvägar och skolområde. Han föreslår hundägarna att återkomma med önskemål 

om placering och antal papperskorgar och informerar om hantering och kostnader. 


Den 29 april 2013 skriver en boende på Valnäsvägen i Skärplinge och föreslår att det 

sätts upp vägbulor mellan mejeriet och Kyrkvägen. Det bor många barn efter 

sträckan och trafiken är tät. Vägbulor skulle minska farten på trafiken och minska 

risken för olyckor. Tekniska chefen svarar den 22 maj 2013 att kommunen har 

möjlighet att ge tillstånd utplacering av vägbulor. Han beskriver och hänvisar till 

kommunens rutin i frågan och föreslår förslagställaren att starta processen med 

namninsamling. De som får vägbulor uppsatta ansvarar för kostnader för material 

samt in- och uttagning höst och vår. 


Hundägare skriver den 30 april 2013 att Tierp har ett stort behov av en hundrastgård 

och förslår att kommunen iordningställer en rastgård vid inhägnaden mellan 

Bondegatan och Gävlevägen. Samhällsbyggnadschefen svarar den 8 maj 2013 att 

frågan har diskuterats och att kommunen har beslutat att om en förening tar på sig 

ansvaret för skötsel av staket och område så kan kommunen upplåta/arrendera mark 

utan kostnad. Området som föreslås ägs av Tierpsbyggen men kommunen äger annan 

mark inom tätorten som skulle kunna användas. 

§ forts. 

Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIEKPS 

KOMMUN 

SAMMANTRÄDESPRGTOKOLL 


2013-06-11 60 () 

§ forts. 

DnrKs 2013.376 2.7.3 

Den 30 april 2013 ställer en person boende i Skärplinge frågan om det finns någon 

planering för att återskapa servicen med offentlig toalett och anslagstavla efter 

ombyggnaden av torget i Skärplinge. Tekniska chefen svarar den 29 maj 2013 att en 

utredning har påböljats kring kostnader, utformning och placering vid de olika 

orterna i kommunen. En dialog pågår med företagarföreningen i Tierp och frågan 

kommer att diskuteras företagarföreningens möte i juni. 

DnrKs 2013.379 2.7.3 

Två elever från Högbergsskolan skrev den 6 maj 2013 och ställde samhällsfrågor 

runt ämnet landsbygd. Frågorna berörde satsning på landsbygden, infrastrukturen, 

kommunikationen, vägar, borttagning av brevlådor och gatlyktor. Registrator svarade 

den 16 maj 2013 att många av frågorna inte berör kommunen och hänvisade till rätt 

instans. Tekniska chefen hade ett möte med eleverna den 21 maj 2013 och besvarade 

då de kommunala frågorna. 

Dnr Ks 2013.425 


Förslagställaren lämnade den 30 maj 2013 två förslag för att utnyttja esplanaderna i 

Tierps köping. Det ena är att anordna en scen och parkbänkar vid Norra Esplanaden 

för Esplanadkvällar, det andra att skapa en träffpunkt för sällskapsspel och café vid 

Södra Esplanaden. Kommunarkitekten svarade den 4 juni 2013 och är positiv till 

förslagen och att de kommer att sättas upp på dagordningen för planberedningssamanträdet 

den 13 augusti 2013. 

Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekrsign Utdragsbestyrkande

Åsa Joelsson 

Från: 

Ämne: 

Kommunstyrelsen 

VB: Postlådan - från tierp.se 

Normalt placeras papperskorgar inom tättbebyggt område och dess centrum samt gång och cykel/vägar och 

skolområde? 

I Karlholm har vi idag 13st papperskorgar Edvalla Ost Fagerviken Ost Kyrkbyn 4st Mehedeby list Månkarbo 10st 

Skärplinge 22st Söderfors 27st Tierp 150st Tobo 19st Vendel (skola) 4st Örbyhus ca 48st, mestadel vid centrum samt 

skolor. 

Underhållet för dem, dvs tömningar av papperskorgarana, ligger på entreprenad och genomförs idag utav PEAB. 

Ang, ditt önskemål. Hur många önskas samt vart är det önskvärt om placering? 

Bifogar information om kostnad. 

Pris för material samt uppsättning är ca 4-5000 kr/papperskorg, därefter kommer vi betala entreprenören för 

tömningarna av papperskorgarna. 

Med vänlig hälsning 

Tierps Kommun/Teknik 

Thomas Kihlström 

070 - 089 83 74 

l 

Y\Y- 

J L - q . , 7 ,

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Ämne: 

Personuppgifter 

sandby 

81962 

karlholmsbruk 

E-post: 

Förslag/synpunkter: 

noreply@tierp.se 

den 11 april 2013 08:10 


Postlådan - från tierp.se 

fh^Wull-Vik. Aj?tb > Vo 

Vi är sååå många hund ägare i sandby,och väldigt dåliga på att ta upp och hålla rent efter våra hundar,och det är inte 

kul att se hur mycket hundbajs det ligger i hela området, mitt förslag är att sätta upp lite papperskorgar där vi kan 

kasta våra påsar,tror att det är därför inte så många plockar upp efter sin hund,för det finns ingenstans att slänga 

påsen,och man vill ju inte bära runt på den när man är ute och går.(och många har sagt nej till att vi ska få.använda 

varandras soppkärl) mvh Alla hund ägare i Sandby 

° e " t. 5

Åsa Joelsson 

Från: 

Ämne: 


VB: Postlådan - från tierp.se 

Kopia: Kommunstyrelsen; Helena Broberg; Magnus Nordantjäl; Torbjörn Raab 

Ämne: VB: Postlådan - från tierp.se 

He 

Tack för din information/synpunkt. 

V 

K-S Z)T5- jiT 

Ang. farthinder har kommunen möjlighet att ge tillstånd för utplacering av detta, i princip godkänner vi enbart 

vägbulor då t.ex. blomlådor kan ge upphov till juridiska efterspel om de förflyttas ur godkänd position och att fordon 

kör på dem. 

Erfarenheten visar att utsättning av farthinder skapar känslor, dvs fastighetsägare efter en gata förespråkar 

utsättning och några andra fastighetsägare är emot, händer även att man är starkt emot. 

Baserat på både juridiska regler samt erfarenheter har vi följande policy. 

1) Den eller de som önskar farthinder utplacerad på "sin" gata ordnar namnlista som summer vilka som önskar 

detta, där skall stå: 

Ex 

2) När kommunen fått denna lista utvärderas samt besiktigas ev. platsen för lämplig placering. Kommunen kan även 

genomföra trafikmätningar, radar placeras ut under 2 veckors tid för att mäta olika parametrar ex. hastigheter, antal 

fordon och tidpunkter. 

3) Baserat på underlag från punkt 1 och 2 ges godkännande eller avslag för utplacering. 

Alternativa lösningar med vägmärken kan också vara en del av beslutet, t.ex. att skylt sätts upp med "Genomfart 

förbjuden" 

4) Om godkännande ges står det var bulorna skall placeras, även vilket typ av material som skall användas det måste 

vara godkända mått, material osv. 

Normalt får de som önskar vägbulor utsatta ansvara för kostnader för material samt in och uttagning, höst och vår, 

då vägbulor måste tas bort för att underlätta vinterväghållning. 

Kommunen bistår med stöd för vilket material som kan beställas. Även att avtal skrivs med kommunen om skötsel 

samt förvaring. 

Namn 

Så vad jag vill att du gör är att starta denna "process" med att samla in namnlista och skicka in den till mig för att gå 

vidare i nästa steg. 

Ingrid Lamenoise 

Mvh // Thomas Kihlström / Teknik 

Adress Telefonnummer 

Valnäsv.5 0294-35057 

i 

Signatur 

Abc.... Def....

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Ämne: 


den 29 april 2013 14:12 



|Co plots, b 

^ l l ^ Y £0fi>.3L\eIV 

Personuppfiifter _ 7---- —, --—L-: .... 

81930 

Skärplinge 


Bästa Tierps kommun! 

Vi behöver vägbulor till Valnäsvägen i Skärplinge. 

Mellan mejeriet och Kyrkvägen bor det åtta lekglada barn. Med kompisar och cyklar och sparkcyklar och pulkor. På 

Valnäsvägen passerar många bilar. Hemtjänstbilar, mjölkbilen och traktorer. Dessutom besökare till missionskyrkans 

gudtjänster och evenemang tex barnverksamhet. 

Vägbulor skulle minska farten och minska risken för olyckor. 

Att vägen inte är någon lekplats är ingen tröst när olyckan är ett faktum. 

1

Åsa Joelsson 

Amne: VB: Postlådan - från tierp.se 

o^rb - é-ib 

YtfudA - yiy 

H^SÄfcj 

Frågan omatt skapa hundrastgårdar i kommunen har kommit1n~tidigaré. Vi här'diskutérat ärendet och beslutat att 

om en förening tar på sig ansvaret för skötsel av staket och området så kan vi upplåta/arrendera mark utan kostnad. 

Jag har tipsat om Brukshundklubben. Det område som du omnämner nedan äger ej Tierps Kommun utan 

Tierpsbyggen. Kommunen äger dock annan mark inom tätorten där hundrastgård skulle vara möjlig att skapa. 

Vänligen/ 

Maj-Britt Lundberg 

Chef Samhällsbyggnadsenheten 

0293-2182 91 

1

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Ämne: 

Tierp 

E-post: 



den 2 maj 2013 09:37 



L0>pJÖ|S- S -i ^ 

VlAvi lU. • Y \YXWb 

Hejsan! En önskan som är stor för mig och många andra hundägare som jag pratat med här i Tierp, är om att Tierps 

kommun skulle kunna fixa en Hundrastgård där hundar skulle få vara lösa och leka med varandra.Det finns många 

hundar i Tierp och behovet är stort.Många som inte har en inhängndad tomt eller bor i lägenhet kan släppa lös sina 

hundar för att leka med varandra.Själv har vi testat rastgården i Gränby/Uppsala och tyckte det var toppen.Ett 

förslag till ställe är inhängnaden mellan Bondegatan och Gävlevägen eftersom den nästan alltid står tom sedan vi 

fick den nya fotbollsplanen.Det endast som fattas är en grind mot Bondegatan och en stolpe med bajspåsar sådana 

som finns lite varstans i köpingen plus en soptunna.PS: När man är ute och går med hunden är det ofta man blir 

stoppad av pensionärer som gärna vill klappa och kela med vår hund då dom haft hund själv men av åldersjäl ej kan 

ha någon.Tänk om dom kunde få sitta på en bänk och avnjuta när vovvarna leker.Tack för att jag fått lägga fram mitt 

förslag och håller tummarna att det går att genomföra.mvh Annika Jäderquist 

i

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Kopia: 

Ämne: 

Hejl 

Angående offentliga toaletter. 

!>- O | 6- O T U? 

WwicLl vi y: -2ö|S 

Nuläge 

Inom nuvarande budget finns inte medel avsatt eller tillgängligt från andra verksamheter inom Tekniska-enheten för 

ett genomförande under perioden 2013-2015. 

Pengar kan komma att äskas för eventuellt genomförande för 2014, detta kräver dock ett beslutsunderlag. 

Utredning har påbörjats kring kostnader, utformning och placering 

Placering är viktig, här behöver vi "lyssna av med" framförallt med de som befinner sig i centrum av orterna, t.ex. 

företagare. 



Dialog har startas med företagarföreningen i Tierp, detta behöver sedan "betas" av per ort där offentlig toalett bör 

vara tillgänglig för allmänhetens "behov". 

Företagarföreningen i Tierp kommer att diskutera detta under sitt möte i juni. 

HSO är också en viktig del av detta för att se till att placering är till belåtenhet för funktionshindrade, även 

utformning. Dialogstart med HSO kommer ske 5 juni. 

Generellt för placering så finns olika lösningar, skall ny byggnad uppföras eller finns möjlighet till befintliga lokaler. 

Kopplat till ny byggnad så finns det en hel del att 

utreda t.ex. bygglov, vatten-avlopp, el-anslutning eventuella upphandlingar för material osv. 

Vi behöver även fakta för drift och underhållskostnader kopplat till toaletterna. Kommunen kan tänka sig hitta 

samarbetspartner för drift och underhåll, 

t.ex. kan olika föreningar åta sig att sköta drift & underhåll med viss ersättning. 

Tidsplan för när samarbetet med de olika intressenterna och övrigt internt arbetet inom kommunen resulterat i ett 

beslutsunderlag är för närvarande omöjligt att säga. 



Teknikchef 

Tierps kommun 

Centralgatan 7, 815 80 Tierp 

Telefon 0293-21 81 41 

Telefax 0293-717 45 

Mobil 070-089 83 74 

E-post Thomas. Kihlstrom@tierp, se 

Internet www.tiero.se 

vommunsiyretsen; Goran Carlsson; Bengt-Olov Eriksson 

Beträffande offentliga toaletter 

1

Skärplinge 2013-04-29 

Till Tierps kommun- 

Ärende: Besökstoalett och anslagstavla intill torget i Skärplinge 

Vid ombyggnaden av torget försvann toaletten och anslagstavlan Finns någon planering i 

kommunen för att återskapa servicen eller lösa behoven på annat sätt. Skärplinge är en 

centralort med affärer, bank och resenärer 

Vi som anser att det skall vara enkelt när man kommer till Skärplinge!

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Ämne: 

Ewa Dannberg 


Åsa Joelsson 

VB: frågor om landsbygden (högbergsskolan) 

Från: Kommunstyrelsen 

Skickat: den 16 mal 2013 13:18 

Til 

Kopia: Thomas kihlström; Helena Broberg; Göran Carlsson 

Ämne: SV: frågor om landsbygden (högbergsskolan) 

Hej Josef in och Caroline 

M \ S- ^-*^1 ^4-. 

Tierps kommun tackar för maiiet med era frågor men vill meddela att merparten av frågorna är ej kommunens 

ansvar. 

Jag v b de frågor som är kommunens ansvar till Thomas Kihlström, Göran Carlsson och Helena Broberg. 

De frågor som inte är kommunens ansvar är; 

De gula brevlådorna - Posten har tagit bort brevlådor i hela landet. Vad jag förstått är det ekonomiska och 

ekologiska skäl. För att få ett riktigt svar på denna fråga - ta gärna kontakt med Posten eller kanske Post 

och Telestyrelsen (PTS) 

Bussfrågan -Sedan 1 januari 2012 är Landstinget ansvarig myndighet för kollektivtrafik i Uppsala län 

Föbättra alla vägar- En del vägar tillhör Trafikverket som ni kan kontakta, men svar kommer på de vägar 

som kommunen har ansvar för 

Epost till Josefin Johansson är: iosefin.iohansson@utb.tierp.se 

Thomas Kihlström eller Göran Carlsson - du kan väl svara på gatlyktor och kanske även förbättra alla vägar? 

Helena - Är det du som kan svara på "Satsar kommunen mindre och mindre på landsbygden? 

Hälsningar/ 

Ewa Dannberg, 

Tierps kommun, Centralg. 7, 815 80 Tierp, 

0293 - 218 000, fax 0293 -129 69, www.tierp.se 

Från: I H H H M 

Skickat: den 16 maj 2013 10:58 

Till: Kommunstyrelsen 

Ämne: VB: frågor om landsbygden (högbergsskolan) 

Hejsan, vi är två tjejer från Högbergsskolan som ska skriva om olika samhällsfrågor runt ämnet 

landsbygden. Vi hade tänkt att ställa några frågor som vi gärna skulle vilja ha med i vårat projekt. Det skulle 

underlätta for oss om vi fick utförliga svar inom kort. (Tierps kommun) 

Varför satsar ni mindre och mindre på landsbygden? 

Borde ni inte göra så att alla kan ta del av kommunens infrastruktur? 

i

j 

j 

\ 

i 

i 

Förut gick det bussar mellan ex. Mehedeby och Söderfors och de är nu borttagna, varför? Vill ni inte att alla 

ska ha lika möjligheter att ta sig tid dem vill utan att behöva använda sig utan skjuts alternativt taxi, vilket är 

sämre för miljön? 

Varför förbättrar ni inte alla vägar? 

Varför togs alla gula brevlådor bort från landsbygden? Nu måste ju alla som vill posta någonting åka till de 

större byarna/städerna. Hur är ert miljötänk i det? Postbilarna måste ju ändå åka förbi för att lämna posten. 

Varför finns det ej gatlyktor vid varje fast boende? Borde man inte i alla fall få minst en? 

2

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Ämne: 

Personuppgifter 

81538 

Tierp 

E-post: 


Hej! 





Vi har ett behov av träffpunkter i centrala Tierp tycker jag. Varför inte i Södra Esplanaden göra sto ra sällskapsspel 

tex schack mm. Vi skulle också kunna ha ett litet sommarcafé i anslutning. 

i

i 

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: Skick. 

Till: 

Ämne: 

-Personuppgifter- 

Johan 





&20Cb,°lU> 

I^k/I-riv- 


Jag har en önskan om en scen och parkbänkar på Norra Esplanaden sommartid då jag har planer på att göra 

Esplanadkvällar under sommaren 2014. 


i

: 

| 

I .• 

\ 

Åsa Joelsson 

Från: 

Skickat: 

Till: 

Kopia: 

Ämne: 

Hej igenit- 

Lisa Björk 

den 3 juni 2013 17:50 


VB: Beträffande förslag till aktiviteter i Södra och Norra Esplanaden 

Förtydligande från just ivägskickat svar för att undvika misstolkningar om förslagens lokalisering. 

Vänligen/ 

Lisa Björk 

Kommunarkitekt 

0293-21 81 37 

Från: Lisa Björk 

Skickat: den 3 juni 2013 17:42 

Till: 

Kopia: 'kommunstyrelsen@tierp.se'; Maj-Britt Lundberg 

Ämne: Beträffande förslag till aktiviteter i Södra och Norra Esplanaden 

Hej 4 ^01 

Tack för framförda önskemål/förslag om en träffpunktsaktivitet i Södra Esplanaden samt scen och parkbänkar på 

Norra Esplanaden i Tierps "köping". Som kommunarkitekt tycker jag att det är två intressanta förslag och ser gärna 

att vi hittar liknande innovativa sätt att utnyttja våra fina esplanader ytterligare. Köpingens trädplanterade 

esplanader tillhör nämligen ett av våra få ännu kvarvarande element som går att härleda tillbaka till Tierps första 

stadsplaner från 1891 och 1921 (Tierp tar tillvara, 2001 s. 76). 

Dina båda förslag (återangivna nedan) kommer att sättas upp på dagordningen för nästa planberedningsmöte som 

hålls tisdagen den 13 augusti. Under planberedningen samlas tjänstemän från flera av kommunens 

verksamhetsområden såsom kultur & fritid, gata/park liksom representanter från räddningstjänst m.m. 

1. Förslag/synpunkter: 

"Hej! 

Vi har ett behov av träffpunkter i centrala Tierp tycker jag. Varför inte i Södra Esplanaden göra stora sällskapsspel 

tex schack mm. Vi skulle också kunna ha ett litet sommarcafé i anslutning." 

2. Förslag/synpunkter: 

"Jag har en önskan om en scen och parkbänkar på Norra Esplanaden sommartid då jag har planer på att göra 

Esplanadkvällar under sommaren 2014." 

Vänligen/ 

Lisa Björk 


0293-21 81 37 

_Lisa Björk 



Centralgatan 7, 815 80 Tierp 

Telefon 0293-21 80 00 

Direkt 0293-21 81 37 

E-post lisa.biork@tierp.se 

Internet www.tierp.se 

1

TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

KOMMUN Kommunfullmäktige 


§47 Dnr Ks 2013.398 1.1.6 

Anmälan av motion om Tämnarån - en tillgång för kommunen - Gunnar 

Larsson (FP) och Robert Lemming (FP) 

Beslut 


att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

Bakgrund 

Ledamoten Gunnar Larsson och ersättaren Robert Lemming har den 23 maj 2013 

lämnat en motion med följande förslag: 

- att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och vidta åtgärder för att utveckla miljön i 

anslutning till Tämnarån i enlighet med motionens intentioner. 

Larsson skriver i motionen att Tämnarån sätter sin prägel på en betydande del av 

kommunen och rinner genom ett stort antal orter - Ullfors, Gryttjom, Tierp, Tolfta, 

Strömsbergs bruk, Västland, Karlholmsbruk - för att nämna några. Flera av våra 

gamla vallonbruk har utnyttjat kraften i det strömmande vattnet. Naturvärdena längs 

ån är betydande. På många ställen är ån en påtaglig tillgång i samhällena även om 

mer säkert kan göras för att öka tillgänglighet och attraktivitet. 

Frågan är emellertid om inte årummets möjligheter utnyttjas allra sämst i centralorten 

Tierp. En hel del har onekligen gjorts. Vintertid ordnar ideella krafter utmärkta 

skidspår längs ån mellan Tierp och Tolfta. Den gamla järnvägsbanken är en bra 

promenadväg. En hängbro har funnits sedan länge i höjd med Gillberga och en spång 

har anlagts för att förbinda bron med fasta land. För några år sedan anlades dammar 

som mottagare av Tierps dagvatten. Häromåret röjdes en stig längs västra sidan av ån 

mellan hängbron och dammarna närmast Tierp. 

Men för att bevara och utveckla det som finns krävs åtgärder! 

I synnerhet bron, men även spången, kräver underhåll. I själva verket börjar inte 

minst bron bli i så dåligt skick att underhåll behöver sättas in snabbt! Rost och röta 

har gått ganska långt och det är viktigt att vattnet rensas från nedfallna stammar och 

annan bråte, som fastnar i brokonstruktionen särskilt i vårfloden och som leder till 

alldeles för stort vattentryck mot bron som trycks nedströms. För att det goda 

initiativet med en stig längs ån ska komma till sin rätt och användas frekvent behöver 

den röjas ett par gånger om året och om möjligt göras mer permanent utan att förlora 

sin karaktär. Som framgår av bilderna nedan finns en del att göra åt nedskräpning i 

anslutning till industriområdet. 

§ forts 


i 

i 

i 

TIEEPS 

KOMMUN 

§ forts. 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 



Med dessa åtgärder skulle den attraktiva promenadmiljön runt ån öppnas upp ännu 

bättre till glädje för gamla och nya tierpsbor och besökare. Det borde också ligga i 

natur- och kulturvårdande myndigheters intresse att verksamt bidra till åtgärderna, 

som därmed inte skulle behöva fresta hårt på kommunens ekonomi. Dessutom skulle 

åtgärderna kunna bidra till sysselsättning för människor som för tillfället står utanför 

arbetsmarknaden. 


Motion till kommunfulmäktige 

Folkpartiet Liberalerna 

TIERP 

Tämnarån - en tillgång för kommunen 

TERPS KOMMUN 

KOMMUNSTYRELSEN 

amnSals. 

Beteckning: t -i -b 

Handl.nr: 

Tämnarån sätter sin prägel på en betydande del av kommunen och rinner genom ett stort antal 

orter - Ullfors, Gryttjom, Tierp, Tolfta, Strömsbergs bruk, Västland, Karlholmsbruk - för att 

nämna några. Flera av våra gamla vallonbruk har utnyttjat kraften i det strömmande vattnet. 

Naturvärdena längs ån är betydande. På många ställen är ån en påtaglig tillgång i samhällena 

även om mer säkert kan göras för att öka tillgänglighet och attraktivitet. 

Spången mot Gillberga Ån uppströms hängbron Hängbron (och svalört) 

Frågan är emellertid om inte årummets möjligheter utnyttjas allra sämst i centralorten Tierp. 

En hel del har onekligen gjorts. Vintertid ordnar ideella krafter utmärkta skidspår längs ån 

mellan Tierp och Tolfta. Den gamla järnvägsbanken är en bra promenadväg. En hängbro har 

funnits sedan länge i höjd med Gillberga och en spång har anlagts for att förbinda bron med 

fasta land. För några år sedan anlades dammar som mottagare av Tierps dagvatten. Häromåret 

röjdes en stig längs västra sidan av ån mellan hängbron och dammarna närmast Tierp. 

Men för att bevara och utveckla det som finns krävs åtgärder! 

Spången och bron Bråte uppströms bron Trasigt räcke på bron 

I synnerhet bron, men även spången, kräver underhåll. I själva verket börjar inte minst bron 

bli i så dåligt skick att underhåll behöver sättas in snabbt! Rost och röta har gått ganska långt 

och det är viktigt att vattnet rensas från nedfallna stammar och annan bråte, som fastnar i brokonstruktionen 

särskilt i vårfloden och som leder till alldeles för stort vattentryck mot bron 

som trycks nedströms. För att det goda initiativet med en stig längs ån ska komma till sin rätt 

och användas frekvent behöver den röjas ett par gånger om året och om möjligt göras mer 

Motion 130522 -Tämnarårummet sidan 1 av 2


TIERP 

- permanent utan att.iorlora.sin karaktär. Som framgår av bilderna nedan finns en del att göra åt 

—nedskräpning i anslutning till industriområdet. ' ^ - 

Skräp längs gamla banvallen Vid värmeverket Vid banvallen 

Med dessa åtgärder skulle den attraktiva promenadmiljön runt ån öppnas upp ännu bättre till 

glädje för gamla och nya tierpsbor och besökare. Det borde också ligga i natur- och kulturvår 

dande myndigheters intresse att verksamt bidra till åtgärderna, som därmed inte skulle behöva 

fresta hårt på kommunens ekonomi. Dessutom skulle åtgärderna kunna bidra till sysselsätt 

ning för människor som för tillfället står utanför arbetsmarknaden. 

Stigen längs ån Vattenklöver Den gamla banvallen 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi fullmäktige besluta 

- att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och vidta åtgärder för att utveckla miljön i 

anslutning till Tämnarån i enlighet med motionens intentioner. 

Tierp 22 maj 2013 

gruppledare 

Larsson (FP) 

Motion 130522 - Tämnarårummet sidan 2 av 2 

O (a 

Robert Lemming (FP)

A J 

i 

1 

5 

1 

I 

i 

i 

i 

i 

i 

i •. 

5 

i 

TIERPS 

KOMMUN 

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 


2013-05-28 

§101 DnrKs 2012.471 1.1.6 

Svar på motion "Kulturen behöver en plats i tierps-politiken" - 

Catarina Deremar (C), Daniel Blomstedt (M), Gunnar Larsson (FP) och 

Lars Svensk (KD) 

Beslut 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

Att uppdra till demokratiberedningen att i samråd med kommunstyrelsens 

arbetsutskott göra en uppföljning och analys av kommunens politiska organisation 

och återkomma med eventuella förslag till förändringar inför mandatperioden 

2015-2018 samt 

att därmed anse motionen besvarad. 

Bakgrund 

Ledamöterna Catarina Deremar (C), Daniel Blomstedt (M), Gunnar Larsson (FP) 

och Lars Svensk (KD) har i motion till kommunfullmäktige § 85/2012 föreslagit 

att kultur- och fritidsfrågorna ska ta plats i utskott och beredningar samt att 

kommunstyrelsen bör utreda frågan om uppgiftsfördelningen mellan utskott 

respektive fullmäktigeberedriingar. 

Tierps kommun ändrade sin struktur 2007, både för den politiska organisationen 

och på tjänstemannasidan. Under de år som nu har passerat, har vissa justeringar 

gjorts på tjänstemannasidan. Däremot har strukturen för den politiska 

verksamheten i allt väsentligt varit densamma. 

Det kan firmas anledning att genomföra en uppföljning och analys av strukturen 

för den politiska verksamheten - vilka erfarenheter har vi och vad kan vi vidta för 

åtgärder för att ytterligare förbättra organisationen? Förslagsvis uppdras till 

demokratiberedningen att i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott genomföra 

uppdraget. En genomlysning och eventuella förslag till ändringar och 

förbättringar kan då utgöra beslutsunderlag för justeringar inför den kommande 

mandatperioden. 

Kommunstyrelsens ordförande har den 20 maj 2013 besvarat motionen enligt 

ovanstående. 

Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 

137

TIEEPS 

KOMMUN 



2013-05-28 138 

§102 Dnr Ks 2012.504 1.1t6 

Svar på motion "Sporthall i Söderfors" - Urban Blomster (V) 

Beslut 


att avslå motionen. 

Reservation 

Urban Blomster (V) anmäler muntlig reservation till förmån för eget yrkande. 

Bakgrund 

Ledamoten Urban Blomster (V) har i motion till kommunfullmäktige § 118/2012 

föreslagit att en ny idrottshall ska anläggas i Söderfors samt att en utredning bör 

göras för att kartlägga behovet av liknande lokaler i övriga delar av kommunen. 

För närvarande pågår förberedelserna för att bygga en ny idrottshall intill 

Centralskolan i Tierps köping. Det är också i köpingen som trycket ojämförligen 

är högst på idrottslokaer, för skolornas behov och för fritidsutövare i alla åldrar. 

För närvarande finns inga planer på någon ny hall varken i Söderfors eller i övriga 

delar av kommunen. Däremot kommer de befintliga omklädningsrummen i hallen 

i Söderfors att renoveras under året. 


ovanstående. 

Yrkande 

Urban Blomster (V) yrkar bifall till motionen. 

Proposition 

Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Urban 

Blomsters yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit 

föreliggande förslag. 


TIERPS 

KOMMUN 



2013-05-28 139 

§103 Dnr Ks 2013.231 1.176- 

Svar på motion "Fri kollektivtrafik/busskort för barn och ungdomar kvällar 

och helger" - Urban Blomster (V) 

Beslut 


att avslå motionen. 

Bakgrund 

Ledamoten Urban Blomster (V) har i motion till kommunfullmäktige § 12/2013 

föreslagit att kommunstyrelsen ges uppdrag att utreda möjlighet till avgiftsfri 

kollektivtrafik för barn/ungdomar kvällar och helger. 

Sedan den 1 januari 2012 är Landstinget Uppsala län ensam huvudman för 

kollektivtrafiken i länet. Det är landstingsfullmäktige som fastställer budget och 

avgifter för kollektivtrafiken i länet. Det är likabehandlingsprincipen som gäller, 

det vill säga ungdomar i Tierp far inte behandlas på annat sätt än ungdomar i 

länets övriga kommuner. Motionen hör därmed inte hemma i Tierps kommunfullmäktige 

utan i landstingsfullmäktige i Uppsala läns landsting. Det finns för 

övrigt redan nu ett subventionerat fritidskort med giltighet som överensstämmer 

med motionens önskemål. Priset är 280 kr for 30 dagar. 


ovanstående. 

Ordf sign Juste/andes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

1 

j 

i 

é TIERPS 

KOMMUN 



2013-05-28 140 

§104 Dnr Ks 2012.588 1.1,6 


Svar på motion "Rättvisa konkurrensregler ett rimligt krav" och 

"Geografisk livsmedelsupphandling av hel- och halvfabrikat" - Åsa Sikberg 

(M) och Sara Sjödal (C)01 

Beslut 


att i kommande livsmedelsupphandling ställa lämpliga spjutspetskrav enligt 

miljöstymingsrådet för att uppfylla ändamålen enligt motionens intentioner samt 

att anse motionerna besvarade. 

Bakgrund 

Ledamöterna Åsa Sikberg (M) och Sara Sjödal (C) har överlämnat motioner till 

kommunfullmäktige som avser livsmedelsupphandlingen 

- § 140/2012 - Rättvisa konkurrensregler ett rimligt krav samt 

- § 11/2013 - Geografisk livsmedelsupphandling av hel- och halvfabrikat. 

Kommunstyrelsens ordförande har 16 maj 2013 i yttrande samt tillhörande bilaga 

besvarat båda motionerna och föreslagit att motionen anses besvarad. 

Tilläggsyrkande 

Catarina Deremar (C) föreslår kommunstyrelsen besluta 

att vi i kommande livsmedelsupphandling ska ställa lämpliga spjutspetskrav enligt 

miljöstyrningsrådet för att uppfylla ändamålen enligt motionens intentioner. 

Daniel Blomstedt (M) yrkar bifall till Catarina Deremars tilläggsyrkande. 

Proposition 

Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Catarina 

Deremars tilläggsyrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit 

föreliggande tilläggsyrkande.

TIERPS 

KOMMUN 

Ordf sign Juslerandes sign 

(? 



2013-05-28 141 

§105 Dnr Ks 2012.587 1.1.6 

Svar på motion "Införande av ytterligare en allmänpolitisk debatt" — Daniel 

Blomstedt (M) 

Beslut 


att bifalla motionen samt 

att därmed anse den av Daniel Blomstedt (M) väckta motionen vara besvarad. 

Bakgrund 

Ledamoten Daniel Blomstedt (M) har i motion till kommunfullmäktige § 

139/2012 föreslagit att uppdra till Demokratiberedningen att utforma förutsättningar 

för en andra allmänpolitisk debatt. 

Blomstedt föreslår att det skulle vara värdefullt att införa en andra allmänpolitisk 

debatt, utöver den i samband med budgetfullmäktige i november. 

Det finns inget som hindrar att lägga in ett andra debattillfälle, förslagsvis vid 

fullmäktiges sammanträde i juni månad. Däremot torde det vara lämpligt att i 

förväg, senast sammanträdet innan, meddela ett aktuellt tema att debattera kring. 

Med ett förutbestämt tema kan talarna bättre förbereda sig och förutsättningarna 

ökar för en reell debatt. 

Kommunstyrelsens ordförande har den 20 maj 2013 besvarat motionen och 

föreslagit 

att fullmäktige inför en temadebatt på junisammanträdet och att fullmäktiges 

presidium i förväg fastställer temat. 

Vidi sign Sekr sign Uldragsbestyrkande

TIERPS 

KOMMUN 

SAM M ANTRÄDESPROTOKOLL 


2013-05-28 142 

| § 106 Dnr Ks 2012.483 / 1.1.6 

r" * " ' r ' ~" 

& ^ 

Svar på motion "Släckandet av gatubelysning på landsbygden" - Joakim 

Larsson (SD) och Sören Westerlund (SD) 

Beslut 


att anse motionen besvarad. 

Bakgrund 

Joakim Larsson (SD) och Sören Westerlund (SD) har i motion till kommunfullmäktige 

§ 117/2012 föreslagit 

att kommunledningen redovisar hur mycket nedsläckning av ljuspunkter har 

inneburit i besparing för kommunen samt 

att kommunledningen redovisar hur många av kommunens ca 6 000 ljuspunkter 

som kommer att släckas ned i det enligt uppgift pågående effektiviseringsarbetet. 

Ordförande i utskottet samhällsbyggnad har den 23 maj 2013 besvarat motionen. 

Av svaret framgår att Tekniska nämnden har § 205/89 fastställt regelverk för gatuoch 

vägbelysning i kommunal regi. 

Vidare beskriver ordföranden nuläget; att kommunen ansvarar för ca 6 000 

ljuspunkter och i framtiden kommer kommunen att fortsätta arbetet med att 

energieffektivisera belysningsverksamheten. 


| 

i j 

TIERPS 

KOMMUN 




§ Dnr Ks 2013.363 1.1.7 

Interpellation angående "Vad kan kommunen göra för att förstärka 

attraktionskraften avseende Söderfors" - Lars Svensk (KD) 

Beslut 


att 

Bakgrund 

Fullmäktigledamoten Lars Svensk har den 26 april 2013 överlämnat en interpellation 

om att Söderfors attraktionskraft behöver förstärkas. Interpellanten skriver "Tierps 

centralort och Örbyhus är prioriterade områden för inflyttning och tillväxt har länge 

varit fastslaget i bl.a. fullmäktige. Likaså har Söderfors och Karlholm lyfts fram som 

intressanta områden för turism och friluftsliv. Miljöer som genom sin "pittoreska 

skönhet" ska attrahera besökare." Han ställer följande fråga: 

- Vad kan kommunen göra för att förstärka intrycket av att man kommer till en ort 

som har den attraktionskraften? Idag är första intrycket för dem som svänger av E4 

och kommer till Söderfors förfallna hus och en erbarmlig ful skogsavverkning. 


Tierp Kommun 


INTERPELLATION 

•VP-'; ! 

. i v.-'..'rV.;;-; 

i l s 1 r ! ' T -v 

/ Jijjpr] 

- : • ..-v, , -v-. -• 

TIERPS KOMMUN 

kommunstyrelsen 

2013 -04- 2 6 

Beteckning: ),1 

Handl.nr: ZflD.CLgSH 

, "* , J i •'g 

. • - •..?.. >4gS| 

: ; -'i V " • :si

TIERPS 

KOMMUN 





Interpellation angående "Bärplockare" - Gunnar Larsson (FP) 

Beslut 


att 

Bakgrund 

Fullmäktigledamoten Gunnar Larsson har den 20 maj 2013 överlämnat en 

interpellation angående bärplockare och ställt följande frågor: 

Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att undvika en upprepning av förra årets 

situation? 

Vilka åtgärder kommer kommunen att vidta? 

Interpellanten skriver "Blåbären blommar. Torsdagen 16 maj kallade fastighetsägarföreningen 

i Mehedeby till möte inför den kommande bärsäsongen. 

Det är inte svårt att förstå den oro som finns på orten och på andra håll i kommunen 

där man upplevt mer eller mindre stora svårigheter med anstormningen av tillresande 

bärplockare. Problemen blev ju mycket stora förra året. 

Det är min mening att kommunen måste göra allt som står i dess makt för att undvika 

en upprepning av förra årets oerhörda sociala misär bland bärplockarna, fattiga 

människor från framför allt Bulgarien och av romskt ursprung. Kommunen måste 

också göra allt som står i dess makt för att undvika en upprepning av den oro, den 

nedskräpning av närmiljön och de påfrestningar i övrigt som lokalbefolkningen 

utsattes för. 

Ingen vet vad som kommer att hända denna sommar, men förhållandena i till 

exempel Bulgarien har inte förbättrats och sannolikt kommer en del kommuner - 

kanske vår - att riskera en problematik liknande förra årets. Detta måste förberedas, 

och om möjligt undvikas, i samarbete med andra kommuner, myndigheter och andra 

aktörer. Det är inte i första hand en lokal, utan en nationell fråga, vilket inte hindrar 

att kommunledningen måste agera. En del har gjorts, men mer måste göras - och 

göras nu! 

Kommunen bör enligt min mening omgående ta kontakt med Sveriges Kommuner 

och Landsting, med Länsstyrelsen och Polisen, med markägare och bäruppköpare. 

Alla, inte minst uppköparna, måste ta sitt ansvar! 

Det är inte värdigt vår kommun, vårt land och vårt Europa att godta den sociala misär 

och den otrygghet, som fanns mitt ibland oss sommaren 2012!" 


Interpelation til kommunfulmäktige 

Bärplockare 


TIERP 

TIERPS KOMMUN 


2013 -05- 2 0 

D.nn 

Beteckning: 

Handl.nn Xbi'b * 

Blåbären blommar. Torsdagen 16 maj kallade fastighetsägarföreningen i Mehedeby till möte 

inför den kommande bärsäsongen. Det är inte svårt att förstå den oro som finns på orten och 

på andra håll i kommunen där man upplevt mer eller mindre stora svårigheter med anstorm 

ningen av tillresande bärplockare. Problemen blev ju mycket stora förra året. 

Det är min mening att kommunen måste göra allt som står i dess makt för att undvika en upp 

repning av förra årets oerhörda sociala misär bland bärplockarna, fattiga människor från fram 

för allt Bulgarien och av romskt ursprung. Kommunen måste också göra allt som står i dess 

makt för att undvika en upprepning av den oro, den nedskräpning av nätmiljön och de på 

frestningar i övrigt som lokalbefolkningen utsattes för. 

Ingen vet vad som kommer att hända denna sommar, men förhållandena i till exempel Bulga 

rien har inte förbättrats och sannolikt kommer en del kommuner - kanske vår - att riskera en 

problematik liknande förra årets. Detta måste förberedas, och om möjligt undvikas, i samarbe 

te med andra kommuner, myndigheter och andra aktörer. Det är inte i första hand en lokal, 

utan en nationell fråga, vilket inte hindrar att kommunledningen måste agera. En del har 

gjorts, men mer måste göras - och göras nu! 

Kommunen bör enligt min mening omgående ta kontakt med Sveriges Kommuner och Lands 

ting, med Länsstyrelsen och Polisen, med markägare och bäruppköpare. Alla, inte minst upp 

köparna, måste ta sitt ansvar! 

Det är inte värdigt vår kommun, vårt land och vårt Europa att godta den sociala misär och den 

otrygghet, som fanns mitt ibland oss sommaren 2012! 

Mot bakgrund av detta frågar jag kommunstyrelsens ordförande, Bengt-Olov Eriksson (S): 

• Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att undvika en upprepning av förra årets si 

tuation? 

• Vilka åtgärder kommer kommunen att vidta? 

Tierp 20 maj 2013

TIERPS 

KOMMUN 





Svar på interpellation angående folkhälsa - Daniel Blomstedt (M) 

Beslut 


att 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige har § 17/2013 behandlat ärendet. 

Fullmäktigledamoten Daniel Blomstedt har den 8 april 2013 överlämnat en 

interpellation om folkhälsa och ställer följande fråga: 

Vad gör majoriteten för att förbättra folkhälsan i kommunen? 


Svar på interpellation från Daniel Blomstedt (M) om folkhälsa 

I ' 

I 

Fullmäktigeledamoten Daniel Blomstedt (M) har i interpellation frågat vad 

l kommunen gör for att förbättra folkhälsan. 

| 

Tierps kommun anslöt sig år 2009 till av Regionförbundet framtagen 

y 

Folkhälsopolicy för Uppsala län. Folkhälsopolicyn innehåller fyra 

strategier som inkluderar 11 nationella målområden. Strategierna är 

följande: Goda livsvillkor, en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 

hälsosamma levnadsvanor samt psykiskt välbefinnande. 

De 11 nationella målområdena utgörs av: 

1. Delaktighet och inflytande 

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 

3. Barns och ungas uppväxtvillkor 

4. Hälsa i arbetslivet 

5. Miljöer och produkter 

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

Då folkhälsa är ett tvärfackligt område, kommer här ett antal exempel från 

våra kommunala verksamheter, samt vilka målområden de kan sägas 

tillhöra. 

Ett uppmärksammat samarbete mellan politik och ungdomar i utanförskap 

är ungdomsnätverket, vilket utvecklats till egen föreningsverksamhet och 

Hälsohuset. Hälsohusets mål är bland annat att erbjuda alternativ till 

alkohol och droger samt att stärka självkänsla hos individen. Samarbetet 

och nuvarande verksamhet kan kopplas till målområde 1,2 (ekonomiska 

och sociala villkor), 3, 9 och 11 (tobak, alkohol, doping och spel). 

Hälsoäventyret, en hälsopedagogisk verksamhet som kan kopplas till 

nationellt målområde nr 6 (hälsofrämjande hälso- och sjukvård) och 11 

bedrivs i samverkan mellan kommunen och landstinget. Kommunen bidrar 

med drygt 400 000 kr under 2013 för ombyggnation av lokalerna. 

Kultur och fritid erbjuder fritidsverksamhet, arrangerar nattvandringar 

under högriskdagar, erbjuder ungdomar drogfria miljöer, belyser frågan om 

rökning och droger och tar diskussionen i dialog med ungdomarna. 

Målområde 2, 3,4, och 11. 

Kommunens samarbete med landstinget inom Familjecentralen, med att i 

tidigt skede ge föräldrar till mindre barn stöd, kunskap och sociala 

kontakter kan kopplas till målområde nr 3. 

7. Skydd mot smittspridning 

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 

9. Fysisk aktivitet 

10. Matvanor och livsmedel 

1(2) 

11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

Qti)

Kommunens arbete med hälsa i arbetslivet (målområde nr 4) består bland 

annat av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som innefattar t ex 

fysiska skyddsronder, medarbetarenkäter, arbetsplatsmöten och med- 

arbetarsamtal. Därtill finns friskvårdsverksamhet, söm organiseras olika 

beroende på typ av verksamhet och personalens behöv och önskemål. Som 

stöd finns också företagshälsovården, som kopplas in utifrån olika 

frågeställningar. Övergripande finns en personalförening, Positiva klubben, 

som syftar till att arrangera aktiviteter som främjar socialt umgänge, prova- 

på, kulturella och fysiska aktiviteter. Fullmäktige har också fattat beslut om 

att infora rökfri arbetstid, ett projekt som planeras och koordineras av 

personalenheten. 

Inom skolan betonas, förutom undervisningen kring riskfaktorer, kultur 

och fysiska aktiviteter, vikten av att skapa bärande relationer mellan elev, 

lärare och föräldrar för att i ett helhetsperspektiv förebygga olika risk 

faktorer (målområde 3, 9 och 11). Satsningar såsom "idrottsfritids" syftar 

till att stimulera unga till rörelse och till att prova på olika idrotter. 

Inom äldreomsorgen sker metodutveckling för ett mer förebyggande 

arbetssätt kring demens, fallrisk, nutrition och sår, målområde 6. 

Sålunda pågår en rad olika insatser för att främja folkhälsan, både hos 

kommunens medborgare och anställda. Detta är ett långsiktigt arbete, vars 

effekter inte enkelt låter sig mätas. Däremot kan vi bli bättre på att 

synliggöra aktiviteterna och på så vis lyfta fram positiva associationer 

kring folkhälsofrågor. 

Tierp 2013-06-05 

Pia Wårdsäter (S) 

Ordförande Utskottet arbete och omsorg 

2(2)

TIEEPS 

KOMMUN 



2013-04-09 24 (55) 

§ 17 — DnrKs 2013.297 1X7" 

Interpellation angående folkhälsa - Daniel Blomstedt (NI) 

Beslut 


att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges 

sammanträde 11 juni 2013. 

Bakgrund 

Fullmäktigledamoten Daniel Blomstedt har den 8 april 2013 överlämnat en 

interpellation om folkhälsa och ställer följande fråga: 

Vad gör majoriteten för att förbättra folkhälsan i kommunen? 

Interpellanten skriver: "Hur en person upplever sitt hälsotillstånd är ett bra mått på 

hälsan. Efter den undersökning landstinget i Uppsala län gjort om folkhälsa visar det 

sig att Tierpsborna mår sämst. Endast 64 % upplever sitt hälsotillstånd som bra, till 

skillnad från 73% i länet. Bäst mår Uppsalaborna, där 75 % upplever att de mår bra. 

Vi moderater tycker att folkhälsa är viktigt och forutsättningarna för att må bra ska 

inte vara olika beroende på var du bor. Ansvaret i denna fråga är delat mellan 

kommunerna och landstinget och när skillnaderna är så stora mellan kommunerna är 

det dags att majoriteten tar ansvar. 

Levnadsvanor kan påverka folkhälsan mycket. Ett aktivt fysiskt liv kan förbygga 

många sjukdomar, såsom diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Tierpsborna tillhör 

tillsammans med Älvkarleby och Heby de som rör sig minst. Även rökning är ett 

problem. 15 % av Tierpsborna röker och ingen forbättring har skett de senaste åren." 


(ÅP\ 5

TIERPS 

KOMMUN 





Svar på interpellation angående "Tierp behöver ett nytt äldreboende!" - 

Gunnar Larsson (FP) 

Beslut 


att 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige har § 15/2013 behandlat ärendet. 

Fullmäktigledamoten Gunnar Larsson har den 5 april 2013 överlämnat en 

interpellation om att Tierp behöver ett nytt äldreboende och ställer följande frågor: 

Har planeringen för ett nytt särskilt boende påbörjats? 

Kommer kommunledningen, om så inte är fallet, att skyndsamt ta initiativ till en 

sådan planering? 

Ordf sign Justerandes sign Vid i sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

ij 

I 

§ 

5 

e 

1 

I 

l 

i 

Svar på interpellation från Gunnar Larsson (FP) om "Tierp behöver 

ett nytt äldreboende" 

Bakgrund - - --- - - --- 

Fullmäktigeledamoten Gunnar Larsson (FP) har i interpellation framfört att 

det behövs ett nytt äldreboende i Tierps kommun. 

Utifrån den bostadsförsörj ningsplan som togs fram under 2012, har det 

lämnats ett uppdrag till tjänstemännen om fördjupning avseende behovet 

av platser på särskilt boende. Kommunens pensionärsråd kommer att vara 

referensgrupp i arbetet. 

En vårdtyngdsmätning har nyligen genomförts på kommunens samtliga 

särskilda boenden. Syftet är att fa en kartläggning av de boendes behov och 

vilka resurser som krävs i verksamheten. Resultatet kommer att presenteras 

för enhetscheferna i mitten av juni månad. Underlaget är mycket intressant 

utifrån diskussionen kring behov av platser inom särskilt boende, behov av 

andra boendeformer eller förebyggande och stödjande verksamheter. 

Med väl underbyggda underlag, skapas möjligheter för oss förtroendevalda 

att fatta beslut om planering och prioritering för att möta framtida behov. 

Tierp 2013-06-05 

Pia Wårdsäter 

Ordförande Utskottet arbete och omsorg 

1(1)

Ordf sign 

d 

TIERPS 

KOMMUN 



2013-04-09 22 (55) 

§ 15 — — Dnr Ks 2013.283 1.1.7 

Interpellation angående "Tierp behöver ett nytt äldreboende!" - Gunnar 

Larsson (FP) 

Beslut 


att interpellationen får framställas och kommer att besvaras vid fullmäktiges 

sammanträde 11 juni 2013. 

Bakgrund 

Fullmäktigledamoten Gunnar Larsson har den 5 april 2013 överlämnat en interpellation 

om att Tierp behöver ett nytt äldreboende och ställer följande frågor: 

Har planeringen för ett nytt särskilt boende påbörjats? 

Kommer kommunledningen, om så inte är fallet, att skyndsamt ta initiativ till en 

sådan planering? 

Interpellanten skriver följande: "Ett gott omhändertagande av äldre i behov av stöd 

och vård måste vara centralt för vårt samhälle och vår kommun. En viktig del i detta 

är hemtjänsten och en annan viktig del är förstås våra särskilda boenden. 

Planer på ett nytt särskilt boende för äldre har varit på tal åtminstone sedan nedläggningen 

av äldreboendet Forshem. Redan den nuvarande kösituationen och de stora 

mänskliga och ekonomiska kostnaderna för medicinskt fardigbehandlade patienter, 

som tvingas vänta kvar på Akademiska Sjukhuset, aktualiserar i hög grad frågan om 

planering för ett nytt särskilt boende. Till detta kommer en betydande ökning av 

antalet personer i högre åldrar under de kommande åren, vilket gör behovet av 

planering för framtiden än mer angelägen." 

Justerandes sign Vidi sign Sekrsign Utdragsbestyrkande

TIERPS 

KOMMUN 

Temadiskussion - Skola 2020 

Beslut 


att 




Bakgrund 

Beredningen lärande och unga har av fullmäktige § 34/2011 fått uppdrag att lämna 

förslag på hur skolutvecklingen sak säkerställas i kommun. 


ii 

I 

I 

Skola 2020 

Det finns en fantastisk hjärna som gör det möjligt för oss att 

utveckla intellekt, läsförmåga och språk - om världen erbjuder 

sådana möjligheter. I en värld utan böcker uppstår ingen 

läsfärdighet. I en värld utan kommunikation uppstår inget språk. 

Bakgrund 

(Strandberg, 2006) 

Utdrag ur: 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL, Beredningen för lärande och unga, 2011-04-13 

§ 6 Uppdraget till beredningen för lärande och unga är att lämna förslag på hur 

skolutvecklingen ska säkerställas i Tierps kommun. 

Inledning 

Skolutveckling handlar enligt (Scherp, 2007) om att hitta lösningar på de problem man möter 

i undervisningssituationen. Skolverksamhetens kvalitet blir beroende av såväl hur man 

upptäcker, förstår och definierar problemen som av de lösningar man utformar. Förståelsen 

för uppdraget är avgörande både för hur man förstår problemet och för hur kvalitén på de 

lösningar som man utformar. 

Vår vision for Tierps skolor och förskolor 2020 är att skolan ska vara en positiv plats 

som synliggör lärandet genom tydligt målbaserad undervisning. 

Lärandet engagerar och utmanar både elever/barn och lärare i en trygg miljö. Lärarna 

tror på och har höga förväntningar på alla elever/barn. Moderna tekniker är en naturlig 

del i lärandet. 

"Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla 

kunskaper och värden". (Skolverket, 2012)

1 

N 

Våra skolledare och lärare är goda ledare 

I Tierps forskolor och skolor arbetar hängivna skolledare och lärare. "När personer går 

sammanför att utföra en viss arbetsuppgift bidrar dels var och en med en viss individuell 

kompetens, dels, men framför allt, utvecklas en kollektiv kompetens som ingen av de enskilda 

individerna ensamma har tillgång- till " (Targama, 1999) Lärare utmanar och har-storilcxibilitet 

med avseende på undervisningsmetoder och mångsidiga insatser for elever i behov 

av särskilt stöd. Tydligt pedagogiskt och didaktiskt* ledarskap präglar undervisningen som 

bygger på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och goda relationerna i förskola och skola. 

Elevernas engagemang i undervisningen och deras studieprestationer påverkas positivt av 

den trygghet och studiero som präglar det positiva klassrumsklimatet där. De bedömningar 

som görs är formativa* och speglar undervisningsprocesser och elevernas väg mot 

verksamhetens primära mål. 

Mål och eget ansvar på alla nivåer 

Skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer och bedömning som en förutsättning 

för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det viktigaste görs 

bedömbart istället för det enkelt mätbara till det viktigaste. Skolan har ett nära samarbete med 

det lokala näringslivet. Lärarna har höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från 

att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är 

avgörande för deras resultat. Skolan tar ett särskilt ansvar för de elever som av olika 

anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. 

Undervisningen utvecklar elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar och skapar 

framtidstro. "Förr ärvde man ofta sitt yrke - bonde, gruvarbetare, fiskare, fabriksarbetare. 

Min generation fick välj a yrke och vi blev tillfrågade av en helt ny yrkeskår (studie och 

yrkesvägledare) vad vi ville bli. Nu menar många att dagens ungdomar kommer att skapa 

sin egen framtid". (Steinberg, 2004) 

IKT* och Modern teknik - en naturlig del av lärandet 

Skolan arbetar med modern teknik som ett verktyg för kunskapande, kommunikation, 

skapande och lärande. Interaktiv klassrumsundervisning är en ofta använd metod liksom 

individualisering där hänsyn tas till elevers bakgrund och kunskapsnivå. 

Språk är kunskap 

Alla lärare har en hög medvetenhet om språkets betydelse för lärandet. 

De språkliga aspekterna av undervisningen beaktas oavsett skolform, verksamhet eller ämne 

Eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk så långt som möjligt 

Språklig medvetenhet och läsningens betydelse för språkutvecklingen och personlig 

utveckling uppmärksammas. 

Vår vision är att skolutvecklingen sker i samstämmighet med detta dokument och ingår som 

en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Ordlista * 

Didaktik - läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. 

Formativ bedömning - insamling av information om en individs kunskapsutveckling och tolkning 

av denna. 

IKT - Information och kommunikationsteknik

Citerade arbeten 

Jörgen Sandberg, A. t. (1998). Ledning och förståelse. Lund: Studentlitteratur. 

Scherp, H.-Å. S.-B. (2007). Lärande och skolutveckling. Karlstad: Karlstads universitet. 

; . S ko I ve rketW-201-2-)-/.-Gfr i 1: 

Steinberg, J. (2004). Världens bästa fröken. Falköping: Ekelunds förlag AB. 

Targama, J. S. (1999). Ledning och förståelse - Ett komptetnsperspektiv på organisationer. Lund: 

Studentlitteratur.

Innehåll 

INLEDNING 

FÖRSLAG 2013-03-13 

från FP, KD, M och C i beredningen Lärande och Unga 

STRATEGI FÖR TIERPS SKOLOR 

VART VILL VI? I 

KUNSKAP 1 

TRYGGHET 2 

LEDARSKAP 2 

UPPFÖLJNING 2 

VAR Ä R VI? 2 

KUNSKAP 2 

TRYGGHET 3 

LEDARSKAP 3 


HUR GÅR VI FRAMÅT? 3 

KUNSKAP 3 

TRYGGHET 4 

LEDARSKAP 4 


SLUTORD 5 

LÄSTIPS 5 

Bakgrund 

Ur Fullmäktiges sammanträdesprotokoll 2011-04-05 §34: 

"Kommunfullmäktige beslutar 

att uppdra till beredningen för lärande och unga att lämna förslag på hur skolutvecklingen 

ska säkerställas i Tierps kommun ..." 

Inledning 

Skolverksamheten och skolutvecklingen grundar sig på statliga lagar och regler 1 . 

Fyra områden är centrala for en väl fungerande skola, nämligen kunskap, trygghet, ledarskap 

och uppföljning. 

Vart vill vi? 

Kunskap 

Att förmedla kunskap och bildning är skolans primära mål. Kommunens elever ska vara väl 

förberedda för vaije nytt stadium i skolan, för högre studier, för arbetslivet och för att kunna 

orientera sig i en global värld. Förskolan ska lägga stor vikt vid barnens utveckling och läran- 

1 http://www.skolverket.se/lagar-och-regler 

Skolstrategi förslag FP+KD+M+C 130519 - Sidan 1 av 5

I 

\ 

l 

J 



de och vara en trygg plats för de yngsta barnen. Det är viktigt att fånga upp dem som behöver 

extra stöd. 

Resultaten i vår kommun ska vara minst i nivå med rikets. Skillnaderna mellan pojkars och 

flickors resultat ska vara små. Varje elevs forutsättningar ska tas tillvara oavsett social bakgrund. 

Trygghet 

För att våra bam ska få en trygg uppväxt och ett bra liv är en bra skola den bästa starten. 

Skolan ska vara en trygg arbetsplats för alla och vägen till och från skolan ska vara säker. 

Mobbing och utanförskap ska aldrig accepteras. Skolan ska tillsammans med föräldrarna 

fostra barn och ungdomar till goda, demokratiska medborgare. 

Ledarskap 

Skolan är en av samhällets i särklass viktigaste institutioner och kräver ett gott och tydligt 

ledarskap på alla nivåer och en välskött ekonomi. Skolan ska verka för jämställdhet mellan 

könen. Därför ska en jämnare könsfördelning inom skolverksamheten eftersträvas. 

Uppföljning 

En god uppföljning av verksamheten på alla nivåer är nödvändig för att kvaliteten ska vidmakthållas 

och utvecklas. Förvaltning, förtroendevalda och allmänhet måste kunna överblicka 

och bedöma verksamheten. 

j Var är vi? 

Kunskap 

Resultaten i grundskolan är allmänt sett låga i jämförelse med riket, även om det finns tendenser 

till en visserligen ojämn men dock glädjande utveckling. 

Skolverkets kommunblad för läsåret 2011/12 visar att 35,5 procent av niondeklassarna i Tierp 

inte uppnådde målen i ett eller flera ämnen, jämfört med 23,6 procent i riket. SIRIS 3 visar 

att spridningen mellan skolorna är rätt stor och att skillnaderna mellan flickor och pojkar är 

mycket stor. 

I SKL:s Öppna jämförelser får både grundskola 4 och gymnasieskola 5 väldigt låg ranking i 

många avseenden. 

Högbergsgymnasiets Teknikprogram har nyligen certifierats inom Teknikcollege och ansökan 

för Industritekniska programmet är inlämnad, vilket är mycket positivt. 

Väldigt mycket bra arbete utförs på våra skolor av både personal och elever, men ovanstående 

visar att det finns många utmaningar. 

2 http://skolnet.skolverket.se/poloDolv/kommunblad/12ht/tierp.pdf 

3 SIRIS - 

http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&report=grbetvg&p ar=2012&p lankod=03&p kn 

mmunkod=0360&p skolid=&p flik=K&GEO=l 

4 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) - 

http://www.skl.se/vi arbetar med/oppnaiamforelser/oppnaiamforelser grundskola 

5 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) - 

http://www.skl.se/vi arbetar med/oDpnaiamforelser/oppnaiamforelser gymnasieskola 


Trygghet 



Generellt är stämningen god i våra skolor, vilket dock inte hindrar att klassrumsmiljön inte 

alltid lämpar sig väl for studier och att mobbning förekommer. De sociala problemen bland 

barn och unga är betydande i kommunen. 

Ledarskap . _ T " 

Detta är ett område som bör behandlas särskilt i genomlysningen av verksamheten (se nedan 

under Uppföljning). 

Gymnasieskolans ledningsorganisation har nyligen förändrats och tjänstetillsättningen pågår, 

liksom löneförhandlingar utifrån lärarnas nya centrala avtal. 

Skolorganisationen bör granskas utifrån pedagogiska, sociala och ekonomiska utgångspunkter. 

Av Skolverkets senaste kommunblad 6 framgår att den totala kostnaden per elev i grundskolan 

är högre i vår kommun jämfört med riket (91.400 kr respektive 88.000 kr) medan kostnaden 

för själva undervisningen är lägre (41.800 mot 45.600). Följaktligen är lokalkostnaden 

högre (23.900 jämfört med 17.700). 

Uppföljning 

För att skapa en god utgångspunkt för en tydlig uppföljning av denna skolstrategi bör fullmäktige 

ge kommunstyrelsen uppdraget att snarast göra en ordentlig genomlysning av skolverksamheten 

i kommunen ur skolstrategins samtliga aspekter. 

Hur går vi framåt? 

Kunskap 

• Målsättningen ska vara att alla elever ska klara de nationella proven och efter årskurs 

nio vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Stor vikt skall läggas vid 

läsförståelse, skrivning och räkning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas barn som behöver 

extra stöd. 

• Skolan och förvaltningen ska ägna särskild uppmärksamhet åt lågstadiet - alla barn 

ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs tre. 

• Målsättningen ska vara att alla elever ska fullfölja gymnasieskolan och en ökande andel 

fortsätta sina studier på högskolenivå. 

• Rektors pedagogiska ledarskap och lärarens ledarskap i klassrummet är avgörande. 

• Lärarnas huvudsakliga uppgift skall vara att undervisa, att förmedla kunskap såsom 

fakta och förståelse. 

e Det är viktigt att lära av goda exempel från olika skolor och kommuner. 

• Huvuddelen av skolans verksamhet skall vara lärarledd ämnesundervisning. Individuellt 

arbete och grupparbete är ofta negativt för många elever och kräver extra gott ledarskap 

från läraren. 

• Skolbiblioteken och Kulturskolan har viktiga roller för utvecklandet av kunskap och 

bildning. 

6 Skolverkets kommunblad 2011 (läsåret 2011/12) - 

http://skolnet.skolverket.se/polopolv/kommunblad/12ht/tierp.pdf 


I il 

j 

I 

FORSLAG 2013-03-13 


• Näringslivet och kommunen själv är en mycket viktiga aktörer både som framtida arbetsgivare 

och samarbetspartners i undervisningen. Teknikcollege är ett exempel p å 

detta. 

Trygghet 

] • Mobbning, utfr-ysning och annan kränkande-behandling-får-aldrig^-tolereras---nol-ly-jsion 

gäller och avvikelser från denna ska dokumenteras och svåra fall skyndsamt rapporteras 

till kommunstyrelsen. Lyhördhet och observans från all personal är central. 

i I 

• Principen om människors lika värde ska inta en självklar och central roll i all undervisning 

och i all verksamhet. 

• Lärare och annan personal ska se det som sitt personliga ansvar att upprätthålla god 

ordning, gott uppförande och en trygg arbetsmiljö samt att se det som sitt personliga 

ansvar att bidra till att stärka varje elevs goda självförtroende. 

• Eleverna ska bibringas förmåga att uttrycka egna åsikter och förstå andras. 

• Samarbetet med andra förvaltningar och myndigheter ska fungera väl och bedrivas 

skyndsamt och utan revirtänkande. 

• Elevhälsa ska vara väl utbyggd med skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog och 

specialpedagog. 

Ledarskap 

• Kommunfullmäktige och kommunstyrelse ska ge tydliga riktlinjer och anvisa rimliga 

medel för verksamheten i enlighet med lagar med mera. 

• Rektorerna ska ägna huvuddelen av sin tid åt sina pedagogiska ledarskapsuppgifter — 

inte åt administration. 

• Arbetsklimat ska vara gott och personalen våga påtala eventuella brister i syfte att förbättra 

verksamheten. 

• Möjligheterna till karriärer i läraryrket ska utvecklas genom bland annat försteläraroch 

lektorstjänster. Gott ledarskap och god kunskapsutveckling ska premieras, vilket 

rimligen leder till ökad lönespridning. 

• Skolan skall verka för j ämställdhet mellan könen. Därför behövs en j ämnare könsfördelning 

bland personalen i hela skolverksamheten. 

• Kommunens skolorganisation ska vara pedagogiskt, socialt och ekonomiskt ändamålsenlig. 

Den ska vara mycket konkurrenskraftig. 

Uppföljning 

Framstegen och följsamheten gentemot skolstrategins alla aspekter ska redovisas i kommunfullmäktige 

minst en gång per år och bör även ingå i revisorernas granskningsunderlag. Dialog 

med näringsliv och personalfackföreningar ska föras. 

Förutom kommunen ägnar sig ett betydande antal aktörer åt uppföljning av skolverksamheten 

i landet. En rad exempel på detta redovisas under rubriken Lästips nedan. 


Slutord 



Tierps kommun har många bra skolor, lärare och elever. Tillsammans måste vi bli ännu bättre, 

så att betygsnivån höjs och alla elever blir behöriga till gymnasiets nationella program. Ingen 

elev ska behöva tappa tron på sig själv eller på vårt demokratiska samhälle under skoltiden. 

Lästips 

- Hattie: Synligt lärande - SKL:s presentation - 

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdfy7164-706-1. pdf?issuusl=ignore 

Skolverkets hemsida - http://www.skolverket.se/ 

SIRIS - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem - 

http://siris.skolverket.se/apex/f?p=Siris: 1:0 

- Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) - http://www.skl.se/ 

- Statistiska centralbyrån - http://www.scb.se/ 

- Tierps kommun - http://www.tierp.se 

- Svenskt Näringslivs Gymnasiekvalitet.se - http://www. gymnasiekvalitet. se/ 

- Lärarförbundet - http://www.lararforbundet.se/ 

- Lärarnas Riksförbund - http://www.lr.se/ 


i 

i 

TIERPS 

KOMMUN 



§94 Dnr Ks 2013.416 

2013-05-28 129 

Tilläggsanslag samt godkännande av köp av mark avseende del av fastigheten 

Tierp Bäggeby 2:27, del av Tierp 4:140 samt del av Svanby 4:14 

Beslut 


att godkänna föreliggande överenskommelse om fastighetsreglering innebärande 

köp av delar i fastigheterna Bäggeby 2:27, Tierp 4:140 och Svanby 4:14 av Lars 

Eriksson på de villkor som angivits i föreliggande fastighetsregleringsavtal samt 

att ianspråkta totalt 2,5 mnkr från Ansvar 11204 marksamordnare, Verksamhet 

2100 markförsögning. Projekt 1341 inköp av mark och Projekt 1342 

exploateringsområden med 0,5 mnkr respektive 2 mnkr för ovanstående förvärv 

samt 

att återstående 2 mnkr till köpeskillingen ianspråktas av rörelsekapitalet. 

Bakgrund 

Chef Samhällsbyggnadsenheten har i skrivelse den 21 maj 2013 beskrivit behovet 

av mer mark för bostadsändamål och industritomter. Det är tre fastigheter som 

föreslås förvärvas av Lars Eriksson och den totala köpeskillingen uppgår till 4,5 

mnkr. 

Området mellan Väg 292 och Siggebobäcken är tänkt att detaljplanelägga för 

bostäder. 

Området väster om golfrangen, del av Bäggeby 2:27 är tänkt för att utvidga 

industriområdet. 

Kommunen löser in marken där konstverket "Vägvisaren" står så att nya arrendeoch 

skötselavtal inte måste upprättas då resterande del av fastigheten Svanby 4:14 

säljs. 

Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 15 april 2013 lämnat 

förslag till beslut i ärendet. 

Ordf Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIERPS 

KOMMUN 


Kom munstyrelsen 

2013-04-23 111 (111) 

§ 83 Planer 2011.70 Dp 739 

Förslag till ersättning av detaljplan för Fagervikens hamn, fastigheten 

Edsätra 39:1 m.fl. 

Beslut 


att godkänna utlåtande efter granskning, samt 

att anta detaljplanen enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). 

Bakgrund 

Utskottet samhällsbyggnad har § 49/2013 behandlat ärendet. 

Förslag till detaljplan för Fagervikens hamn, fastigheten Edsätra 39:1 m.fl. har 

upprättats och hållits utställt för granskning under tiden 19 november 2012 till 

17 december 2012. 

Syftet med planen är att använda området till att bygga övernattningsstugor, 

serverings/möteslokal och uppföra nya båthus. 

Ordf sign Justerandes sign 

At~ 

Vidi sign Sekr sign 

Utdragsbestyrkande

TIERPS 

KOMMUN 



2013-05-28 130 

:: §95- Dnr Ks 2012.415 -1:2:8:1 

Förslag till policy - Funktionsnedsättning 2025 

Beslut 

Kommunstyrelsen beslutar 

att överlämna föreliggande förslag till Policy för funktionsnedsättning 2025 i 

Tierps kommun till kommunfullmäktige för ställningstagande. 

Bakgrund 

Beredningen för omsorg och livsmiljö fick i uppdrag av kommunfullmäktige att 

utarbeta ett förslag till policy "Personer med funktionsnedsättning 2025". 

Beredningen för omsorg och livsmiljö har § 2/2013 behandlat ärendet. 

Beredningen startade upp arbetet med att bjuda in till en Framtidssmedja. Till 

framtidssmedjan var intresseorganisationer, brukare, politiker, tjänstemän och 

personal inbjudna: 

I framtagande av dokumentet har brukare, brukarorganisationer och tjänstemän 

varit delaktiga. Dokumentet har varit ute på remiss under perioden 20 augusti 212 

-19 september 2012. 

Funktionsnedsättning 2025 ska vara vägledande i det politiska och verksamhetsmässiga 

besluten men också vara så levande att den finns med i det dagliga 

arbetet. Dokumentet ska också ses som ett komplement till övriga styrdokument i 

kommunen. Den uttryckta viljan och ambitionen ska ligga till grund för utskottet 

arbete och omsorgs arbete. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som konkretiseras 

i verksamhetsplan och budget, säkerställs att personer med funktionsnedsättning 

har en likvärdig plats i samhället. 

Kommunens handikappolicy, som är baserad på Tierps kommuns vision och 

tillgänglighetspolicy, är numera inlemmad i funktionsnedsättning 2025. Därmed 

utgår den som ett eget dokument från den dag policyn antas av 

kommunfullmäktige.

TIERPS 

KOMMUN 



2013-05-28 131 

§96 — : — • Dnr Ks 2013:419 1.2.8.1 

Förslag till övergripande SoL-Riktlinjer för äldre och personer med 

funktionsnedsättning 

Beslut 


att revidera kommunstyrelsens delegationsordning § 66/2013 i enlighet med 

föreslagen riktlinje. 

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 

att anta föreliggande förslag till Övergripande riktlinjer för äldre och personer 

med funktionsnedsättning, socialtjänstlagen (SoL) att gälla från och med 1 juli 

2013 samt 

att upphäva kommunstyrelsens beslut § 81/2010 från samma datum. 

Reservation 

Daniel Blomstedt (M), Sven Lokander (M) och Per Davidsson (M) anmäler 

skriftlig reservation till förmån för Daniel Blomstedts yrkande. 

Bakgrund 

Susanne Ivarsson föredrar ärendet. 

Kommunchefen har uppdragit till utredare/utvecklare att revidera Riktlinjer vid 

tillämpning av Socialtjänstlagen (SoL) för äldre och personer med funktionsnedsättning. 

Riktlinjen ska vara övergripande och ej detaljerad med ett särskilt fokus på 

insatserna korttidsvistelse och särskilt boende. Syftet är att tillförsäkra personer 

som bor och vistas i kommunen och är i behov av stöd enligt socialtjänstlagen en 

skälig levnadsnivå. Den individuella behovsbedömningen ska vara rättssäker, 

enkel, snabb och billig utan att säkerheten eftersätts, förvaltningslagen § 7. 

Utredare/utvecklare har den 7 maj 2013 överlämnat förslag till övergripande SoLriktlinjer 

för äldre och personer med funktionsnedsättning. 

forts.

TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

KOMMUN Kommunstyrelsen 

2013-05-28 132 

§ 96 forts.— — — — — — — —'———*— : 

Yrkande 

Daniel Blomstedt (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar 

att återremittera ärendet med uppdrag att arbeta fram en ekonomisk konsekvensanalys 

med anledning av förslaget samt 

att nämnda tillämpningsanvisningar medföljer för fastställande. 

Pia Wårdsäter (S) yrkar avslag på Daniel Blomstedts yrkande. 

Catarina Deremar (C) yrkar bifall till föreliggande förslag. 

Proposition 

Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Daniel 

Blomstedts yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit 

föreliggande förslag.

Bilaga till kommunstyrelsens § 96/2013 

Reservation 

Med anledning av kommiMsäpelsens i Tierps kommuns beslut 2013-05-28. ärende 13 på 

dagordningen anmäler undertecknade ledamöter reservation ti! förmån for nedanstående 

yrkande. 

Yrkande 

Härmed yrkas att kommunstyrelsen måtte besluta 

Att återremittera ärendet med uppdrag att arbeta fram en ekonomisk konsekvensanalys med 

anledning av forslaget. 

Samt 

Ätt nämnda tillämpningsanvisningar medföljer for fastställande. 

Tierp 2013-05-28

TIEEPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

KOMMUN Kommunstyrelsen 

2013-05-28 114 

I - § 84 • - - " - 

i 

I 

i 

| 

1 

Verksamheternas ekonomiska månadsuppföljning 

Beslut 


att uppdra till produktionschefer/blockchefer att till kommunstyrelsens sammanträde 

den 3 september 2013 återkomma med eventuella förslag till ombudgeteringar 

mellan verksamheterna inom den totala 1 procentramen samt 

att upphäva kommunstyrelsens § 60/2013. 

Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta 

att fastställa reviderad budget för år 2013 enligt bilaga. 

Reservation 

Daniel Blomstedt (M), Per Davidsson (M), Sven Lokander (M), Erik Kolm (C), 

Anna Ahlin (C) och Catarina Deremar (C) anmäler skriftlig reservation till förmån 

för Daniel Blomstedts yrkande. 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen föreslog § 60/2013 kommunfullmäktige att med anledning av 

resultatet i prognosen per mars fastställa en reviderad budget som innebär att 

verksamheternas budgetar reduceras med 1,5 procent. I den prognos som nu tagits 

fram med brytning per sista april 2013 redovisas totalt ett förbättrat resultat varför 

verksamheternas budgetar för år 2013 i stället föreslås reduceras generellt med 

1 procent. 

Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 22 maj 2013 lämnat 


Sammanträdet ajourneras undertiden kl. 13.35 - 13.45. 

Yrkande 

Daniel Blomstedt yrkar att kommunstyrelsen beslutar 

att avslå föreliggande förslag till beslut om ombudgetering och därmed föreslå 

kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens beslut § 60/2013. 

Catarina Deremar yrkar bifall till Daniel Blomstedts yrkande. 

forts. 


TIERPS 

KOMMUN 



2013-05-28 115 

HfWföffc. "-"-v- - - - - — - -— 

Proposition 

Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Daniel 

Blomstedts yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit 

föreliggande förslag. 

Delges 

Produktionschefer/blockchefer 

Ekonomienheten 


Bilaga till kommunstyrelsens § 84/2013 

Reservation 

Med anledning av kommimstyrelseras i Tierps kommuns besM 2013-0)5-28, ärende 3 p å 

dagordningen anmäler undertecknade ledamöter reservation till förmån för nedanstående 

yrkande. 

Yrkande 

Härmed yrkas att kommunstyrelsen måtte besluta 

Att avslå föreliggande förslag till beslut om ©mbudgetering och därmed föreslå 

kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens beslut § 60/2013. 

C'rh 

Tierp 2013-05-28 

(/



2013-04-23 82(111) 

§60 Dnr Ks 2013.326 1.2.2 

Verksamheterna ekonomiska månadsuppföljning 

Beslut 


att fastställa reviderad budget för år 2013 enligt bilaga. 

Kommunstyrelsen föreslås vidare besluta 

att uppdra till verksamheterna att omgående bölja arbeta utifrån de ändrade 

förutsättningarna samt 

att till kommunstyrelsens sammanträde den 28 maj 2013 redovisa vidtagna 

åtgärder och effekterna av dessa. 

Bakgrund 

Kommunstyrelsen beslutade § 4/2009 att infora nya ekonomiska rapporteringsrutiner 

i syfte att snabbt kunna vidta eventuella åtgärder för att hålla ekonomin i 

balans. Kommunens verksamheter ska från och med maj 2008 månatligen utom 

för juni och juli månader rapportera prognostiserade avvikelser med kommentarer 

till dessa till kommunstyrelsen. 

Månadsuppföljningarna har utvecklats något jämfört med tidigare. Kommentarerna 

till driftprognosen kommer därför fortsättningsvis att innehålla redovisning 

av det viktigaste målet per fokusområde enligt balanserad styrning - kund, 

process, medarbetare, ekonomi- och verksamhet. 

Månadsprognos per mars månad 2013 föreligger. Prognosen per mars pekar på ett 

mycket kraftigt underskott. Liksom under 2012 återfinns den negativa avvikelsen i 

allt väsentligt på sociala enheten inom Medbergarservice. Prognosen pekar på ett 

bokslutsresultat på - 16 mnkr. Pågående åtgärder inom sociala enheten kommer 

inte att kunna minska underskottet i tillräcklig omfattning för att undvika ett totalt 

minusresultat. Mot bakgrund av ovanstående föreslås en generell minskning av 

verksamheternas nettobudgetar med 1,5 % i enlighet med bifogad sammanställning. 

Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 16 april 2013 lämnat 


Delges 

Produktionschefer 

Ekonomienheten 


ÅJL

TIERPS 

KOMMUN 

-§-97 : 



2013-05-28 133 

Dnr Ks 2013.418 176-2 

Avgifter för personer med beslut om boende - Sociala enheten 

Beslut 


att avgift om 80 kr per dag - motsvarande den avgift som tas ut vid sjukhusvård - 

för personer med beslut om vård i familjehem, HB V eller L VM-institution enligt 

8 kap § 1 SoL. 

att avgift tas ut för personer med beslut om insats för boende av stöd- och hjälpkaraktär, 

där behandling inte är huvudsyftet, avgift tas ut för boende och mat samt 

att ovanstående avgifter ska gälla från och med 1 juli 2013. 

Bakgrund 

Föreligger yttrande och underlag avseende avgifter för boenden från chefen för 

medborgarservice daterad 23 maj 2013. 

Av yttrandet framgår att kommunen kan enligt SoL 8 kap § 1 och enligt SoL 6 

kap § 1 ta ut avgifter av personer som har biståndsbeslut för vård i HVB, 

familjehem eller på LVM-institution. Det finns i dag inga rutiner eller beslut om 

att så ska ske i Tierps kommun. Kommunen kan även ta ut avgifter för personer 

som far insats för boende där behandling inte är huvudsyftet. 

Avgiften som sociala enheten föreslår 

för personer med beslut om vård i familjehem, HB V eller L VM-institution ska 

motsvara den avgift som tas ut vid sjukhusvård enligt SoL 6 kap §1-80 kronor 

per dag och 

för personer med beslut om insats för boende av stöd- och hjälpkaraktär, där 

behandling inte är huvudsyftet, avgift tas ut för boende och mat ska motsvara 

avgiften som kommunen tar ut vid boende i kommunens äldreboenden. 

Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

TIEEPS 

KOMMUN 



2013-05-28 134 

§ ; 98 Dnr Ks 2013.417 -L6.2- 

Förslag till taxor och avgifter vid uthyrning av IP-skogen 

Beslut 


att anta föreliggande förslag till taxor och avgifter vid uthyrning av IP-skogen 

att taxan ska gälla från och med 1 juli 2013 samt 

att uppdra till kultur- och fritidschefen att inför kommande taxeändringar ange 

avgiften som en procentsats utav prisbasbeloppet. 

Bakgrund 

IP Skogen i Uppsala län bildades 1980 med syfte att gynna friluftsliv, idrotter och 

andra aktiviteter som inte kan utnyttja stationära idrottsplatser. 

Den mobila idrottsanläggningen ägdes fram till år 2010 av Upplandsstiftelsen men 

Tierps, Enköpings och Uppsala kommun hade ansvaret för att sköta och hyra ut 

utrustningen. 

Från 2011 ägs utrustningen av dessa kommuner, ett samarbete finns etablerat för 

att föreningar och andra aktörer ska kunna hyra den mobila utrustningen. När 

taxorna ses över och justeras måste det ske i samtliga berörda kommuner vid 

samma tidpunkt. Förslaget innebär att taxorna höjs med i snitt 20%, beloppen är 

avrundande. 

Kolumn A - förhyrare som ingår i den prioriterade gruppen (föreningar med 

huvudsaklig inriktning på idrott och friluftsliv, arrangemang med syfte att främja 

friluftsliv 

Maxtaxan per lånetillfalle inom Kolumn A föreslås vara 2 500 kronor (exkl gasol 

till vagnar och tömning av toalett). Ett "lånetillfalle" är max ett dygn. Lån fredag 

till måndag räknas dock som ett lånetillfalle. 

Kolumn B - övriga förhyrare. 

Kultur- och fritidschefen har den 30 april 2013 överlämnat förslag till taxor och 

avgifter. 


TIERPS 

KOMMUN 




§ Dnr Ks 2013.342 1.7.1.1 

\ 

i 

| 

Revisionsberättelse och årsredovisning för år 2012 avseende Stiftelsen Tierps 

sockens magasinfond och Gustav Gilljams i Yvre donationsfond 

Jäv 

i 

§ 

| 

i 

j 

Beslut 


att fastställa resultat- och balansräkning för fonderna, samt 

att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2012. 

Bakgrund 

Kommunrevisionen har överlämnat berättelse avseende granskning av 2012 års 

redovisning. 

Revisorerna tillstyrker 

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs och 

att styrelens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 


TIERPS KOMMUN 2013-04-17 

Revisionsberättelse för år 2012 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

TIERPS KOMMUN 


2013 -OV 1 9 

D.nr. ID TM7. 

BatecKnlng: \ 

Handl.nr: 2 0 \ O V f \ 

Undertecknade av kommunfullmäktige valda att granska Stiftelsen Tierps sockens 

magasinsfond och Gustav Gilljams i Yvire donationsfonds räkenskaper och förvaltning för år 

2012, får efter utförd granskning avlämna denna berättelse. 

Vi har granskat räkenskaperna samt tagit del av protokoll och andra handlingar som lämnar 

upplysning om stiftelsen och donationsfondens förvaltning och ekonomi. Stiftelsens och 

donationsfondens värdehandlingar har genomgåtts, säkerheten för utlämnande lån anses 

betryggande. 

Då inga. skäl till påpekanden framkommit vid vår gcajaskruiig, av stiftelsens, oeta. 

donationsfondens räkenskaper och förvaltning 

tillstyrker vi 

Tierp den 17 april 2013 

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs 

att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Eivor Johansson Leif Söderlund

Till kommunfullmäktige i Tierps kommun 

Årsberättelse för 

Tierps sockens magasinsfond med C.G. Gilliams Donationsfond 2012. 

Stipendier har utbetalats med 10.000 kronor. Magasinsfonden har haft 4 låntagare 

och Gilljamska fonden 4 st. 

Styrelsen har haft 1 sammanträde. . - 

Fondernas styrelse består av följande personer: 

Anneli Andersson, Halls, Tierp. 

Bo Sandström, Iggelbo, Månkarbo. 

Britt Pagard, Månkarbo. 

Helena Vallin-Eriksson, Västerensta, Tierp. Kassaförvaltare utom styrelsen. 

Den ekonomiska ställningen framgår av nedanstående resultat- och balansräkningar. 

Stiftelsen Tierps sockens magasinsfond 

Med C.G. Gilljams Donationsfond 

Tierp 23 mars 2013. 

Resultaträkning per den 31 dec. 2012 

Kostnader Intäkter 

Stipendier 

10 000,00 

Räntor 

Förv. kostnader 1 200,00 

Förlust 

(2 985,49) 

8 214,51 

Balansräkning per den 31 dec. 2012 

Tillgångar 

Bank 

Utlånade medel 

Kortfr. fordringar 

Helena Vallin-Eriksson 

Enligt uppdrag av styrelsen 

234 393,00 

40 369,00 

0,00 

Eget kapital 

Org.nr: 817300-7983 

8 214,51 

8 214,51 

Behållning 

1 jan. 2012 277 747,49 

Förlust (2 985,49) 

274 762,00 274 762,00

TIEBPS SAMMANTRÅDESPROTOKOLL 

KOMMUN Kommunfullmäktige 


§ — Dnr Ks 2013.424 1.7.1.1 

Revisionsberättelse och granskning av årsredovisning 2012 avseende 

gemensam överförmyndarnämnd 

Jäv 

Beslut 


att bevilja överförmyndarnämnden samt enskilda förtroendevalda i 

överförmyndarnämnden ansvarsfrihet for 2012 års förvaltning. 

Bakgrund 


redovisning. Granskningen har utförts av PwC. 

Överförmyndarnämnden har granskats i samband med granskning av 

årsredovisningen. 

Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för överförmyndarnämnden. 


TIERPS KOMMUN 

Revisorerna 

TIERPS KOMMUN 


2013 -05- 0 h 

Dnr: fCb RO I ^ 7 ^ T, 

Beteckning: 

Handl.nr: tjd\% > 

Kommunfullmäktige Tierps kommun 

Revisionsberättelse för överförmyndarnämnden och räddningsnämnden 

2012 

Vi har granskat den verksamhet som under året bedrivits av gemensam överformyndarnämnd 

och gemensam räddningsnämnd (med Uppsala kommun som värdkommun). 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet 

och kommunens revisionsreglemente. 

Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för överförmyndarnämnden och räddningsnämnden. 

K-G Marklund

Io: 

Cc: 

Bcc: 

pivc Subject: 

This message will be sent with a digital signature. 

ANGÅENDE GEMENSAM ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 

Till 

Heby kommun 

Knivsta kommun 


Älvklarleby kommun 

Östhammars kommun 

(Uppsala kommun är värdkommun) 

ftiäiidl.nr 

— 

Här kommer underlag för ert ställningstagande angående den gemensamma Överförmyndarnämnden 

Bifogat 

Revisionsberättelse 2012 

Granskning av årsredovisning 2012 -bilaga avseende Överförmyndarnämnden 

// Enligt uppdrag från Kommunrevisionen i Uppsala kommun 


Maria Grothérus 

PwC | Administratör 

Direkt: +46 (0)10 2126066 | Mobil: +46 (0)709 292180 | Fax: +46 (0)10 2136066 

Email: maria.grotherus@se.pwc.com 

PwC Sverige 

Box 179, 751 04 Uppsala | Klostergatan 9 

www.pwc.com/se 

..j

JU 

pwc 

Bilaga 8 

Granskningsrapport 

Årsbokslut 2012-12-31 

Överförmyndarnämnden (i Uppsala län) 

Sammanfattande bedömning 

Vi bedömer att bokslutet per 2012-12-31 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av nämndens resultat 

och ekonomiska ställning. Vi bedömer att nämndens resultatanalys är tillfredsställande ur ett finansi 

ellt perspektiv. 

Granskningsresultat 

Ekonomi 

Nämnden bildades i januari 2011. Det är en gemensam överförmyndarnämnd för sex av länets 

kommuner. Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden. Nämndens analys 

av verksamheten består av årets utfall i jämförelse med utfall föregående år samt budget och prognos. 

Analysen innehåller information om händelser av betydelse för såväl resultatutfall som för verksam 

hetsutveckling. Nämnden rapporterar även resultat per verksamhet. Nämnden rapporterar även om 

investeringar samt om lönekostnadsutveckling och uppföljning av inriktningsmål. 

I nedanstående tabell redovisas resultatutfall för 2012 jämfört med utfall 2011 samt budget och pro 

gnos för helår 2012. 

Resultat Resultat Budget Prognos 

Belopp i mnkr 

2012 2011 2012 2012 

Verksamhetens intakter 19,9 21,8 20,1 20,8 

varav internt 

Kostnader 

11,9 13,1 11,7 12,2 

Köp av verksamhet -0,7 -1,0 -0,6 -0,8 

Personalkostnader -18,4 -18,9 -17,8 -19,1 

Lokalkostnader -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 

Övriga kostnader -1,2 -1,5 -1,0 -0,9 

Avskrivningar & nedskrivningar -0,07 -0,03 -0,09 -0,07 

Summa kostnader -21,2 -22,1 -20,1 -21,5 

Verksamhetens nettokostnader -1,1 -0,2 -0,01 -0,7 

l 

Finansnetto -0,02 0 -0,01 

Nettoresultat -1,1 -0,2 0 -0,7 

Nämnden redovisar ett resultat med -1,1 mnkr vilket är 0,4 mnkr lägre än augustiprognosen. Intäk 

terna blev 0,9 mnkr lägre än prognosen. Det är inom försäljning av huvudverksamhet som intäkterna 

är lägre än prognos. 

Personalkostnaderna är högre än budgeterat men lägre än prognosen. I personalkostnader ingår arvo 

den till gode män och förvaltare. Arvodeskostnaderna uppgår till 8,4 mnkr och är lägre än föregående 

år men eftersom intäkterna har minskat har nettoarvodeskostnaden ökat. 

O X

pwc 

Nettoarvodeskostnaden är utbetalt arvode minskat med intäkter från Migrationsverket och Social 

nämnderna i kommunerna. Enligt nämndens analys har nettoarvodeskostnaden ökat från 7,5 mnkr 

2011 till 8,1 mnkr 2012. 

I nedanstående tabell redovisas resultatutfall 2012 för respektive kommun i jämförelse med utfall 2011 

samt budget och prognos. 

Belopp i mnkr Utfall Utfall 

Kommun 2012 2011 

j Uppsala -1,12 -0,23 

Heby 0,10 -0,28 

Tierp -0,02 0,03 

Knivsta -0,07 0,02 

Älvkarleby 0,18 0,13 

Östhammar 0,16 0,08 

Summa -0,78 -0,24 

Fördelningen av kostnaderna på respektive kommun sker utifrån två olika fördelningsprinciper. Kost 

naderna för utbetalda arvoden till gode män redovisas på den kommun som ärendet är hänförlig till 

och utgörs av den faktiska kostnaden. Kostnaderna som för det gemensamma överförmyndarkontoret 

fördelas utifrån invånarantalet i respektive kommun som grund. Resultatet per kommun består såle 

des av en andel av kostnaderna för överförmyndarkontoret samt kostnaderna för utbetalda arvoden. 

Vid årets slut har en avstämning av resultatet gjorts och de kommuner som redovisar ett överskott har 

en fordran på den gemensamma nämnden och de kommuner som redovisar ett underskott har en 

skuld till den gemensamma nämnden. Dessa reserveringar, föratom Uppsala kommun, är beaktade i 

bokslutet varför resultatet motsvarar Uppsala kommuns underskott. 

2 av 3

pwc 

Noteringar från granskning av balansräkningen 

I nedanstående tabell redovisas utgående balanser 2012-12-31 jämfört med 2011-12-31. 

Belopp i mkr 2012-12-31 2011-12-31 

Tillgångar 

Maskiner och inventarier 9 5 Q g 

Kundfordringar Q 4 1 4 

Kortfristiga fordringar -j 7 1 3 

Förutbet kostnader o uppl intäkter Q 0 

Summa tillgångar 2,6 3,3 

Eget kapital och skulder 

Balanserat resultat 

Årets resultat _-| -j Q 

Summa eget kapital 

Skuld skatteflnansierade anl.tillgångar Q5 0,6 

Skuld till annan enhet -| | g -j; \ 

Leverantörsskulder q, 2 0,2 

Uppl kostnader o förutbet intäkter -j 4 -| 4 

Summa skulder 2>,1 3,3 

Summa eget kapital och skulder 2,6 3,3 

Vår granskning av balansräkningen har inte medfört några väsentliga noteringar. Vår bedömning är 

att bokslutet är upprättat enligt kommunens anvisningar och att bokslutsdokumentationen håller en 

tillfredställande standard. 


Helene Westberg 

3 av 3

I 

I 

- KOMMUNREVISIONEN 


Revisionsberättelse för Uppsala kommun 2012 

Redogörelse 

Undertecknade, av kommunfullmäktige i Uppsala kommun valda revisorer, har granskat 

kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet för år 2012 och genom de utsedda 

lekmannarevisorerna verksamheterna i de kommunala bolagen. 

Granskningen har utförts enligt kommunallag och god revisionssed i kommunal 

verksamhet, 

Granskningsverksamheten har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat, 

som redovisas i bilagan "Revisorernas redogörelse för 2012 års verksamhet", samt i 

granskningsrapporter avseende de kommunala bolagen från lekmannarevisorerna. 

Revisorerna skall utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning bedöma om 

resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om avseende 

såväl verksamhet som ekonomi. Sammantaget ser vi brister i uppfyllelsen av både 

finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunfullmäktiges finansiella mål har inte 

uppnåtts. Fortfarande är det svårt att bedöma uppfyllandegraden av verksamhetsmålen, 

även om förbättringar gjorts. Den aktuella situationen visar på nödvändigheten av en 

styrning där resurser och uppdrag bättre måste anpassas till varandra. Den resultatnivå 

Uppsala kommun har idag är inte långsiktigt hållbar. 

Vi har tidigare år noterat allvarliga brister i den interna kontrollen i väsentliga processer 

såsom lönerutin, barnomsorgssystem, behörighetstilldelning och kontroll avseende vilttiga 

IT-system samt rutin för utbetalningar. Vi har noterat att åtgärder har genomförts eller 

påbörjats för att förstärka den interna kontrollen. Vi vill ändå påtala att tidsutdräkten för att 

åtgärda identifierade svagheter i den interna kontrollen i vissa fall är allt för lång. 

Kommunstyrelsen bör omgående säkerställa att påtalade svagheter åtgärdats. 

Revisionen har biträtts av PwC. Skrivelse med anledning av årets granskning samt en 

redogörelse över vår granskningsverksamhet för år 2012 lämnas som bilagor till 

revisionsberättelsen. 

1(2)

u PRg§!ä 

KOMMUNREVISIONEN 

Vi tillstyrker att Kommunfullmäktige fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 

kommunen och för kommunkoncernen.— 

Ansvarsfrihet 

Mot bakgrund av vår samlade bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen och övriga 

nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2012 års 

verksamhet. 

Uppsala den 15 april 2013 

åm 

Lars-Olof 

Ordförande 

Jörgen Ullenhag 

Vice ordförande 

2(2) 

Håns Edlund 

(/runilla Zetterling

Uppsala 

•^•KOMMUN 

. KOMMUNREVISIONEN 

Bilaga 1 till revisionsberättelsen 


Skrivelse med anledning av granskningsverksamheten 2012 

Uppsala kommun valda revisorer, har granskat kommunstyrelsens och nämndernas 

verksamhet för år 2012 och genom de utsedda lekmannarevisorerna verksamheterna i de 

kommunala bolagen. En viktig utgångspunkt i vår revision är att vårt arbete skall vara 

stödjande och bidra till förstärkningar av kommunens verksamhet. Under 2012 har dialogen 

med styrelser, nämnder och förvaltningar fortsatt. Detta har bl a skett vid de hearings som 

anordnats kring väsentliga frågor som rör de kommunala nämnderna och bolagens 

verksamhet. 

En stor del av kommunens verksamhet bedrivs genom de helägda kommunala bolagen. Vi 

har under året arbetat aktivt för att förstärka lekmannarevisorernas roll i de kommunala 

bolagen och utvecklat vår arbetsmodell för revision av den samlade verksamheten i 

kommunen inkl de kommunala bolagen. 

Uppsala kommuns förtroendevalda revisorer vill med anledning av granskningsverksamheten 

2012 framhålla följande: 

1. Årsredovisning och bokslut 

Resultatet för 2012 uppgår till 20 mkr vilket är en försämring med 72 mkr jämfört med 

2011. Resultatet för 2012 är 5 mkr lägre än budget och 119 mkt lägre än lämnad prognos i 

augusti. Resultatet för 2012 har påverkats positivt av jämförelsestörande poster av 

engångskaraktär på totalt 172 mkr varav reavinster 81 mkr och återbetalda 

arbetsmarknadspremier 135 mkr. Kommunkoncernens resultat för 2012 uppgår till 76 mkr, 

Verksamheternas nettokostnader har ökat i jämförelse med föregående år med 5,1 % efter 

justering för jämförelsestörande poster, vilket överstiger budget med 2,5 procentenheter. Vi 

bedömer att risk finns för en kostnadsutveckling på sikt som överstiger de nivåer som 

förutsatts i kommunens flerårsbudget och prognos för skatteunderlagsutveckling. Det är av 

vikt att kommunen har kontroll av verksamhetsutbyggnad och att anpassningar snabbt sker 

till förändrade volymer. Nämnders och styrelsers sammanlagda resultat uppgår till -99 mkr 

vilket är 163 mkr lägre än föregående år. Större underskott redovisas av Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden, Styrelsen för vård och bildning, Äldrenämnden, Nämnden för 

hälsa och omsorg samt Socialnämnden för barn och unga. Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden har under flera år redovisat underskott som är hänförligt till 

ekonomiskt bistånd. 

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt 

överensstämmer med krav enligt den kommunala redovisningslagen. 

1(5) 

d/^

| 

i 

i 

j 

1 

u Piänu 

. KOMMUNRBVISIONEN 


Vi instämmer i-kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Från det 

-redov-isade-resultatet-20-mkr-har-avdragitsvinster-vid-för-säljning-av-anläggningstillgångar 

uppgående till 17 mkr. Resultatet enligt balanskravot uppgår därmed till 3 mkr. 

Mål för god ekonomisk hushållning 

Över tiden skall ett överskott med 2,0 % av skatter och kommunalekonomisk utjämning 

uppnås. Överskottsmålet har satts ned i två omgångar varav den senaste under hösten 2011 

då det beslutades att målet skulle uppgå till 0,3 %. Utfallet för 2012 blev 0,2 %. I 

årsredovisningen bedöms målet i stort sett vara uppnått men det framhålls att utan intäkter 

av engångskaraktär så hade inte målet uppnåtts. 

Målet beträffande en långsiktig självfinansieringsgrad om 75 % av skattefmansierade 

investeringar uppnås inte. Självfinansieringsgraden uppgåt för 2012 till 71 %. Den främsta 

orsaken till att målet inte uppnås är det låga resultatet. Årets investeringar uppgår till 576 

mkr att jämföra med budgeterade investeringar om 855 mkr. 

Fullmäktige fastställda finansiella mål beträffande överskott och självfinansieringsgrad 

uppnås inte. Därtill skall det noteras att resultatet till väsentlig del påverkats av 

jämförelsestörande engångsintäkter. Vi kan vidare konstatera att styrelsers och nämnders 

resultatutfall är betydligt sämre än den budget som beslutats. 

Beträffande kommunens verksamhetsmål är vår bedömning att kommunfullmäktiges 

möjlighet att i samband med bokslut och årsredovisning bedöma i vilken grad 

inriktningsmålen uppfyllts har förbättrats, Vi anser dock att kopplingen av 

målbedömningarna till inriktningsmål flera år framåt i tiden, ger begränsade möjligheter att 

bedöma graden av måluppfyllelse för det år som redovisats. Vi efterlyser en tydlig 

koppling mellan underlag för måluppfyllelse och det aktuella årets verksamhet. 

Redovisningen av måluppfyllelsen för 2012 avseende inriktingsmålen har därmed enligt 

vår bedömning förbättrats men är ännu ej helt tillfredsställande, Se även punkt 2 nedan. 

Sammantaget ser vi brister i uppfyllelsen av både finansiella mål och verksamhetsmål, Den 

aktuella situationen visar på nödvändigheten av en styrning där resurser och uppdrag bättre 

måste anpassas till varandra. Den resultatnivå Uppsala kommun har idag är inte långsiktigt 

hållbar. 

2. Redovisning av måluppfyllelse 

I förra årets revisionsberättelse noterade vi flera brister i underlagen för bedömning av 

måluppfyllelse. Det gällde bl a att utvärderingar av effektmål i stor utsträckning saknats vid 

nämndernas egen bedömning av måluppfyllelsen för inriktningsmålen. Vi kan konstatera 

att en förbättring skett och att de flesta nämnderna brutit ner merparten av inriktningsmålen 

i effektmål och identifierat till dessa relevanta indikatorer. Fortfarande är det dock inte alla 

nämnder som har gjort detta, 

Vår uppfattning är att kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möjlighet att i samband 

med bokslut och årsredovisning bedöma hur väl nämnderna uppfyllt inriktningsmålen har 

förbättrats. Vi anser dock att kopplingen av målbedömningarna till inriktningsmål som 

avser flera år framåt i tiden, oftast ger mycket begränsade möjligheter att bedöma graden av 

2(5) 

/U



måluppfyllelse, för,det år som slca revideras. För att revisorerna.o.ch kommunfullmäktige 

ska-kunna ta ställning i ansvarsfrågan för det enskilda verksamhetsåret .krävs ett underlag 

där-måluppfyllelsen går att koppla-till det åi' som ska utvärderas-Den nuvarande—— 

målredovisningen försvårar i stor utsträckning bedömningen av graden av måluppfyllelse 

för det aktuella verksamhetsåret. 

Vi ställer oss också tveksamma till vissa bedömningar som gjort av måluppfyllelsen för 

flera mål. Att t ex målet att bryta människors utanförskap bedöms ha uppnåtts under året 

ställer vi oss tveksamma till, utifrån den förklaring som anges, såvida inte fullmäktiges 

inriktningsmål ska tolkas som att nämnderna ska ha en aktiv samverkan i denna fråga och 

inte att människors utanförskap ska brytas, 

3. Intern kontroll 

Vi har genomfört en uppföljning av tidigare identifierade brister i den interna kontroll 

avseende redovisningsprocessen. I likhet med föregående år är vår sammanfattande 

bedömning att det alltjämt kvarstår allvarliga brister i den interna kontrollen som snarast 

måste åtgärdas. Vi har dock noterat att ett flertal åtgärder har initierats för att förstärka den 

interna kontrollen. 

Vi har även genomfört en uppföljning av brister som identifierades i samband med 2011 års 

granskning av generella IT-kontroller för verksamhetskritiska applikationer inom Uppsala 

kommun. Av totalt 31 brister från föregående år bedöms 7 (23 %) vara åtgärdade medan 11 

(35 %) stycken kvarstår som ej åtgärdade. För 13 (42 %) observerade brister har aktiviteter 

påbörjats i syfte att begränsa risken. 

4. Fördjupade granskningsinsatser 

Vi har genomfört ett flertal fördjupade granskningsinsatser. Flera granskningar indikerar att 

åtgärder behöver vidtas för att förbättra verksamheten. Det gäller bl a följande områden: 

• Äldrenämndens uppföljningar 

• Möj ligheterna till en meningsfull tillvaro på vårdboenden 

• Stödsystemen Heroma och Agresso 

• Lönecenter 

Granskningarnas resultat har i olika sammanhang kommunicerats med styrelser och 

nämnder. Det är väsentligt att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen utifrån 

de iakttagelser som gjorts. Se bilaga 2. 

5. Etik och korruption 

Kommunfullmäktige har tilldelat kommunrevisionen extra medel 2012 för särskilda 

insatser gällande området Etik och Korruption i Uppsala kommun. Ett omfattande arbete 

har genomförts inom följande områden: 

• Övergripande nulägesanalys - genomgång av styrdokument, workshop. 

• Utbildning - Förebyggande arbete oegentligheter och korruption 

• Granskning av riskområdet ramavtalsefterlevnad. 

• Granskning av riskområdet bisysslor. 

3(5)

j 

3 

i 

i 

i 

U P P Ä 



•—En webbaserad självutvärdering av förvaltningarnas och bolagens förebyggande 

arbete„mo_tJkorruption_och-oegentligheter 

Resultatet av våra insatser visar bl a på att arbetet med att begränsa risken för korruption 

och oegentligheter i kommunen kan stärkas genom att området införlivas i den 

kommunövergripandeinternkontrollprocessen. 

Övergripande observationer som gjorts och som i olika grad avser de enskilda 

verksamheterna är följande: 

1. En klar majoritet av de svarande i självutvärderingen anser att verksamheternas 

ledning tydligt kommunicerat nolltolerans mot korruption och oegentligheter. 

2. De faktiska riskerna för korruption och andra oegentligheter är dock inte 

kartlagda på ett strukturerat sätt 

3- Tillgång till adekvata, relevanta och praktiska rilctlinjer är inte säkerställd 

(exempelvis gällande umgänge med leverantörer, jäv etc.). 

4. Specifika, riskanpassade kontroller är inte utvecklade för att förebygga och 

upptäcka oegentligheter. 

5. Det brister i tillämpningen av befintliga riktlinjer gällande bisysslor. 

6. Svagheter har noterats i generella internkontrollprocesser t ex tillämpning av 

attestreglemente, krav på fakturainformation etc. 

7. En strukturerad hantering av tips om oegentligheter ochfastlagda och tydliga 

planer för utredning av misstänkta oegentligheter saknas. 

Sammantaget medför ovan en otydlighet kring hur den kommunicerade nolltoleransen 

omsätts i praktisk handling och att det finns förbättringar att göra i det förebyggande 

arbetet, 

6. Dialoger och hearings 

Vi har under året fortsatt arbetet med dialoger och hearings kring olika granskningar och 

aktuella frågor. Dialoger har bl a förts med fullmäktiges presidium, Kommunstyrelsen, 

Äldrenämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Gatu- och samhällsmiljönämnden samt med 

de kommunala bolagen. Nämnddag och bolagsdag har genomförts under året. 

7. Lekmannarevision 

Vi har under 2012 fortsatt arbeta för att stärka rollen som lekmannarevisor i de kommunala 

bolagen. Som en del i årets granskning genomfördes ytterligare en bolagsdag. Mer 

specifika noteringar från genomförd lekmannarevision redovisas i revisionens redogörelse 

samt avlämnade granskningsrapporter. 

4(5)

U P Ö I 



En sammanfattning av våra granskningsresultat-under året redovisas i bilaga 2 

-Redogörelse-för. genomfördarevisionsinsatser-2012"..Vårarapporter finns tillgängliga på 

kommunens-hemsida. Rapporterna nås genom-sökvägen, www.uppsala.se / revision 


't>vrt i 

Lars-Olof 

Ordförandé 

(jALiltL;/ ^ 



5(5) 

'Gunilla Zetterling /

I 

i 

Uppsala 

•^•KOMMUN 




Redogörelse för revisionsverksamheten år 2012 

Vi har granskat verksamheten i enlighet med verksamhetsplan för år 2012. 

PwC har biträtt vid revisionen. 

Dialoger och hearings 


aktuella frågor. Dialoger har bl a förts med fullmäktiges presidium, kommunstyrelsen, 

äldrenämnden, barnoch ungdomsnämnden, gatuoch samhällsmiljönämnden samt med de 

kommunala bolagen, Nämnddag och bolagsdag har genomförts under året. 

Samverkan kring gemensamma nämnder 

Möte har genomförts med berörda kommuners revisorer kring revisionen av gemensam 

Överfömyndarnämnd och Räddningsnämnd. 

Fördjupade granskningsinsatser under året 

Rapporterna med revisionsskrivelser har under året successivt skickats till berörda styrelser 

och nämnder, Samtliga rapporter finns tillgängliga hos kommunfullmäktiges presidium 

samt hos kommunrevisionen. Våra rapporter finns tillgängliga på kommunens hemsida. 

Rapporterna nås genom sökvägen, http://www.uppsala.se /revision. 

Nämndens eget arbete 

Vi har granskat om förtroendevalda i nämnder och styrelser har de förutsättningar som 

krävs för att fullgöra det ansvar och den roll de har i dels ett KF-perspektiv, dels ett 

kommunallags- och demokratiperspektiv. Granskningen indikerar att det inom vissa 

nämnder finns områden som flera ledamöter inte anser fungerar tillfredsställande. 

Angående intern kontroll i redovisningsprocessen 






Angående generella IT -kontroller 

Vi har genomfört en uppföljning av brister som identifierades i samband med 2011 års 

granskning av generella IT-lcontroller för verksamhetskritiska applikationer inom Uppsala 

kommun. Av totalt 31 brister från föregående år bedöms 7 (23%) vara åtgärdade medan 11 

(35%) stycken kvarstår som ej åtgärdade. För 13 (42%) observerade brister har aktiviteter 


1(13)

3 

j 

j 

Uppsala 

• "KOMMUN 



Granskning-av stödsystem Heroma och Agresso 

Vi-harunderåret-foljt-upptidigare-granskningar-av-HeromaoGh-Agressogenom dialoger 

med ansvariga för systemen. —-—'• —i——-——— 

Granskning av lönecenter 

Undersökningen visar att det finns ett mycket omfattande missnöje hos chefer med 

personalansvar till den förändring som gjorts i lönehanteringen. Flertalet chefer vill återgå 

till det stöd som tidigare löneservice gav där cheferna hade en "egen" löneassistent som 

kunde deras verksamhet. Utifrån de kommentarer som lämnats av chefer och den 

frustration som många ger uttryck för kan man starkt ifrågasätta om de förändringar som 

gjorts har varit effektiva för kommunen som helhet. 

Granskning av individanpassade aktiviteter för att skapa en meningsfull tillvaro på 

vårdboenden för äldre 

PwC har på vårt uppdrag granskat hur man inom det särskilda boendet (vårdboende) arbetar 

med att skapa en meningsfull tillvaro för de boende. I samband med granskningen har ett 

flertal iakttagelser gjorts. Några exempel anges nedan: 

• "Ska-krav" vid upphandlingar inom detta område är både svåra att formulera och följa 

upp 

• Det finns påtagliga skillnader i inställning, utbud och omfattning mellan de 

vårdboenden som ingått i denna granskning, trots att fem av de sex boendena 

upphandlats med i princip samma förfrågningsunderlag och här likartade 

anbudspriser. 

• Den låga bemanningen som finns i flera boenden vissa tider, påverkar starkt 

möjligheten att arbeta med individuellt anpassade insatser för att skapa en 

meningsfull tillvaro. 

• Det finns en risk för att alltför stort fokus sätts på aktiviteter som är "synliga" och 

mätbara för att bl a kunna påvisa att man lever upp till "ska-kraven" i avtalen med 

Äldrenämnden. 

• Den stora andelen demenssjuka personer som finns i kommunens vårdboenden 

ställer stora krav på personalens kunskaper, insikter och förståelse för hur dessa 

personer ska bemötas och hur deras behov ska tolkas dag för dag. 

• "Goda exempel" från bl a Hattstugan på Gotland visar på vikten av att i s å stor 

utsträckning som möjligt göra de boende delaktiga i vardagsarbetet kopplat till 

långtidsminnet. 

• Det inte uteslutande bemanningens storlek som avgör hur väl ett boende arbetar med 

att skapa en meningsfull tillvaro. 

• Vårdboenden med högre personaltäthet hade generellt mer nöjd personal och verkade 

även ha mer aktiviteter. 

• På några av de boenden vi besökt bedömer vi att bemanningen tidvis inte är tillräcklig 

för att kunna arbeta individanpassat med aktiviteter, 

• Flera boenden har anställt aktivitetssamordnare/äldrepedagoger med bl a ansvar för 

planering av aktiviteter 

• Vår bedömning är att en styrning, medveten eller inte, har skett av utförarna i en 

riktning mot schemalagda och gruppfokuserade aktiviteter. Det är också något som är 

konkret och går att följa upp och mäta. 

2(13)

I 

I 

i 

| 

•j 

I 

i 

- 

] 

i 

i 

i 

i 

i 

° P I Ä 



•—Vår-uppfattningär att utvecklingsarbetet ® r demerpersoncentreradeinsatserna inte 

har-sammafokus-bla-beroendepå enanpassning efter-hur-man-mäts vid 

avtalsuppföljningar, — 

Granskningens sammanfattande slutsatser är följande: 

"Vår uppfattning är att det metodmässigt är mycket svårt att följa upp om individbaserade 

insatser, som syftar till att skapa en så meningsfull tillvaro som möjligt for de boende, 

utförs i tillräcklig utsträckning. Det finns enligt vår uppfattning inga tydliga standarder eller 

mått att stämma av mot. Professor Lars Tornstams forskning (Tornstam 2005:281-82) 

ifrågasätter det dolda antagandet att "det goda åldrandet" handlar om att fortsätta med 

aktiviteter enligt samma mönster som under medelåldern. 

Givetvis är det positivt med den aktivitetsverksamhet som redan bedrivs för de som hat 

behov av detta. Vi ser dock en risk med att de som styr och planerar äldreomsorgen i för 

stor utsträckning utgår från sitt "medelåldersperspektiv" och applicerar det på de äldre. 

För demenssjuka är det sannolikt inte de gemensamt anordnade aktiviteterna som är de 

viktigaste utan det vardagsnära deltagandet och det som sitter i långtidsminnet. Exempel 

från Hattstugan kan till exempel vara att man är med och dukar inför måltider, själv lägger 

upp maten (där så är möjligt), lägger in sin egen tvätt i tvättmaskinen, hänga den på tork 

och sedan vika den och lägga i den i garderoben, delta i blomvattning, viss städning etc. 

Det finns skäl att tro att det ger en verklig känsla av sammanhang och meningsfulhet i 

tillvaron, Detta utesluter inte att även gemensamma aktiviteter är viktiga och behövs, 

Vi kan konstatera att enstaka besök tillsammans med intervjuer och dokumentstudier endast 

ger indikationer på förhållandena. Vi kan därför konstatera att de iakttagelser vi gjort inte 

har den underbyggnad som krävs för att kunna uttala sig med säkerhet. Våra iakttagelser 

grundas mer på den känsla och ögonblicksbild man får från sitt eget perspektiv vid besök 

och på de subjektiva svar som främst ledning och personal förmedlar. Av de boende, som 

är de som berörs, har endast en mycket liten andel kunnat förmedla sina behov och 

synpunkter. Anhöriga .saknar ofta en helhetsbild av verksamheten. 

Utifrån den debatt som funnits och finns i media om missförhållanden och vårdskandaler är 

det lätt att skapa sig en förutfattad bild om situationen på vårdboenden. Med några 

undantag har vi upplevt besöken på vårdboende som mer positiva än vad vi förväntat oss. 

Vi ser insatser för att skapa en meningsfull tillvaro på våra vårdboenden som ett stort 

utvecklingsområde som kräver en djup evidensbaserad analys hur den ska utformas och hur 

det ska utvärderas för att på bästa sätt komma brukarna till del. Det är också viktigt att det 

skapas ett gott utvecklingsklimat och att rimliga resurser ställs till förfogande. Det finns 

skäl att tro att lägstaprisupphandlingar inte leder till högre kvalitet". 

Äldrenämndens uppföljningar 

PwC har på vårt uppdrag granskat om Äldrenämndens uppföljningar är ändamålsenliga. I 

Uppsala finns ett utvecklat och i flera delar integrerat uppföljningssystem som syftar till att 

från olika perspektiv följa upp om individerna får de insatser de beviljats och om utförarna 

gör det som är avtalat. Granskningen visar dock att systemet har svårigheter att fånga in 

3(13)

Uppsala 

• »KOMMUN 



verkliga-kvalitetsbrister Lett individperspektiv. Detta hänger samman med i huvudsak 

foljand&faktorer: 

• Svårigheten att formulera kvalitetskrav som sedan går att mäta och följa upp. 

• Svårigheten att hitta metoder som fångar in den verldiga kvalitén i ett 

individperspektiv. 

Därutöver har konstaterats att uppföljningarna i sig inte upplevs bidra till kontinuerlig 

förbättring av verksamheterna i enlighet med Äldrenämndens uppföljningsplan. 

Rekommendationer: 

Vi vill med anledning av iakttagelser och bedömningar i föreliggande rapport (och tidigare 

rapport 1 ) lyfta fram följande områden som rekommendationer tUl Äldrenämnden: 

• En översyn bör göras av kvalitetskraven inom äldreomsorgen för att flytta fokus 

från processer till effekter/kvalitet i ett individperspektiv. Detta bör göras i samråd 

med bl a brukare, forskning, specialister (bl a inom demensområdet) och utförarna. 

• En översyn bör göras av vilka uppföljningsmetoder som är framgångsrika för att 

fånga in verldig kvalitet på individnivå. Även detta bör göras i samråd med bl a 

forskning, specialister (bl a inom demensområdet) och utförarna. 

• En översyn bör göras av hur uppföljningsverksamheten ska utformas för att den 

ska upplevas bidra till en positiv utveckling av äldreomsorgen. 

Granskning av styrning och ledning av grundskolan 

PwC har på vårt uppdrag granskat styrning och ledning av grundskolan. Granskningen 

fokuserar på om den samlade styrningen av grundskolan är ändamålsenlig. Vår samlade 

bedömning är att stora delar av styrningen och ledningen av grundskolan är ändamålsenlig 

och att det finns system och rutiner för hur styrningen av grundskolan ska fungera. 

Granskningen visar dock att det finns delar av systemet som i praktiken inte fungerar såsom 

det är tänkt, Dessa är bl a att: 

• alla lärare inte har upprättade målkort 

• styrelsen för Vård och Bildning inte genomför uppföljning och återrapportering av 

kvalitet och kvantitet till barnoch ungdomsnämnden 

• det saknas riktlinjer för hur dokumentation, analys och återrapportering av det 

kvalitetsarbete som bedrivs internt inom vård och bildning ska ske och hur detta ska 

återrapporteras till Styrelsen för Vård och Bildning. 

Granskningen visar att rollfördelningen mellan Barn- och Ungdomsnämnden och Styrelsen 

för Vård och Bildning samt mellan uppdragskontoret (UAK) och Vård & Bildning i 

praktiken inte är tydlig. Granskningen visar också att ett missnöje gentemot rådande 

organisation främst från Vård & Bildnings sida. 

1 Individanpassade aktiviteter inom äldreomsorgen 

4(13)



i 

i —: 

Granskning av-åtgärder för att kunskapsresultaten ska vara bland landets bästa 

PwG-har-på-våft-uppdrag-genomfört-en-granskning-avseende-åtgärder-för att 

I T kunskapsresultaten ska vara bland landets bästa. Granskningen fokuserar på om Barn- och— 

Ungdomsnämnden och Styrelsen för Vård och Bildning vidtar ändamålsenliga och 

tillräckliga åtgärder för att kommunfullmäktiges mål om att kunskapsresultaten ska vara 

bland de bästa i landet ska kunna uppnås, 

i 

Granskningen visar att det både hos Barn- och Ungdomsnämnden och Styrelsen för Vård 

och Bildning i allt väsentligt finns en tydlig strategi över vilka åtgärder som behöver vidtas, 

Det är positivt att det finns en tydlig styrkedja från kommunfullmäktiges mål till enheternas 

verksamhetsplaner. Granskningen visar dock att implementeringen av det nya 

kvalitetssystemet hos Vård & Bildning ännu inte är helt genomförd då målkort saknas för 

samtliga lärare och systematisk uppföljning och analys av resultatet inte sker till Styrelsen 

för Vård och Bildning, Granskningen visar att samtliga lärare på en av de besökta skolorna 

har upprättade målkort medan det på andra skolor bara är ett fåtal lärare som har det, 

De åtgärder som vidtas är tidsatta. Utifrån granskningen kan vi dock inte bedöma om det 

tillsätts de resurser som behövs för de olika åtgärderna. Då kvalitetssystemet inte är 

implementerat avseende uppföljning av enheternas verksamhetsplaner och det samlade 

resultatet är det inte möjligt att följa vilka åtgärder som vidtas om de mål som satts inte 

uppnåtts. Detta blir möjligt först när kvalitetssystemet är fullt genomfört. 

Vi kommer att följa hur arbetet utvecklas och avser att under hösten 2013 bjudas in Barnoch 

Ungdomsnämnden samt Styrelsens för Vård och Bildning att till en dialogträff kring 

utvecklingsarbetet, 

Nämndernas eget arbete 

PwC har på vårt uppdrag genomfört en undersökning som syftar till att belysa om 

förtroendevalda i nämnder och styrelser har de förutsättningar som krävs för att fullgöra det 

ansvar och den roll de har i dels ett KF-perspektiv, dels ett kommunallags- och 

demokratiperspektiv. 

Undersökningen pekar på behov av förbättringar inom flera områden. Viktiga områden att 

uppmärksamma är "Styrning" samt "Analys och uppföljning". Det är inte tillfredsställande 

att endast hälften av ledamöterna som besvarat frågorna bedömer att den egna nämnden har 

en bra eller tillräcklig styrning av verksamheten samt i tillräcklig utsträckning följer upp, 

diskuterar och analyserar verksamheten mot satta mål. Även om oppositionens svar är 

något mer negativa på dessa frågor är det även många inom majoriteten som har samma 

uppfattning. 

Undersökningen indikerar också att det inom vissa nämnder finns områden som flera 

ledamöter inte anser fungerar tillfredsställande, Det avser bland annat diskussionsklimatet 

och ordförandens ledning, 

Rekommendation 

För att få ett så effektivt nämndarbete som möjligt föreslår vi att en rutin införs som innebär 

att respektive nämnd/styrelse årligen har en egen genomgång och utvärdering av sitt interna 

arbete utifrån t ex följande områden: 

5(13)

j 

j 

I j 

| 

I 

] 

j 

I 

«PIHM 

• KOMMUNREVISIONEN 


•- Handlingarnas-tillgänglighet 

• Beslutsunderlagens kvalitet — 

• Hur insatta ledamöterna är i ärenden 

• Diskussionsklimatet i nämnden 

• Ledamöters utbildning och kunskaper 

• Om styrningen av verksamheten är tillräcklig 

• Analys och uppföljning 

Uppföljning av kommunens chefsförsörjning 

PwC härpå vårt uppdrag gjort en uppföljning av tidigare granskningar av kommunens 

chefsförsörjning. Granskningen visar bland annat att kommunens interna konsultstöd, HR 

Center, får bättre vitsord för insatser inom chefsrekrytering än i föregående granskning år 

2008. För de högsta chefsnivåerna används dock ofta externt stöd i rekryteringsprocessen. 

Vidare uttrycks stor uppskattning av det personliga stöd i chefsutveckling som ges från 

Kommunledningskontoret. De stora förvaltningarna har dessutom egna HR-strategiska 

resurser att tillgå. 

Den samlade bedömningen med ledning av denna granskning är att kommunens arbete med 

chefsförsörjning är ändamålsenligt, När det gäller tillämpningen av tidsbegränsade 

chefsförordnanden och hanteringen av chefsavveckling finns fortfarande behov av 

förbättringar. Vidare saknas på de flesta verksamhetsområden insatser för att "vårda 

talanger" och därigenom främja internrekrytering. För att behålla den relativt starka 

konkurrensförmågan i rekrytering av toppchefer krävs en fortsatt vård och marknadsföring 

av "Arbetsgivarmärket" och en succesiv avvägning av lönebilden. 

Uppföljning av kompetensförsörjning inom vård och omsorg 

PwC har på vårt uppdrag gjort en uppföljning av kompetensförsörjning inom vård och 

omsorg. Uppföljningen av granskningen från år 2009 ska besvara frågan om det inom 

äldreområdet finns en tillfredsställande planering som säkerställer rätt kompetens inom 

vården och omsorgen av de äldre. 

Kommunen står inför stora framtida utmaningar när det gäller vården och omsorgen om de 

äldre, Antalet och andelen äldre som kommer att ha behov av vård och omsorg kommer 

med säkerhet att öka samtidigt som det inom verksamheten kommer att ske relativt 

omfattande pensionsavgångar. Detta ställer krav på strategier och aktiviteter för att säkra en 

god kompetens både på kort och längre sikt. 

Uppföljningen visar att: 

• Antalet 80»åringar och äldre beräknas vara relativt konstant fram till ca år 2020 när 

en ökning böljar ske, Under de tio kommande åren efter 2020 beräknas antalet 80åringar 

och äldre öka från ca 9 500 år 2020 till ca 16 000 år 2030, en ökning med ca 

68 procent, 

6(13) 

M

2 

9 

I 

Uppsala 

• "KOMMUN 


i " Bilaga 2 till revisionsberättelsen 

•—Ändelen tillsvidareanställd personal hos samtliga utförare, som inte har utbildning 

inom vård- och omsorgsområdet, harenligtäldrenämndens uppföljning mlnskat 

frän 29 procent i slutet på 2010 till 21 procent 2012. 

• Såväl uppdragssidan som utförarsidan gör analyser av vilka utmaningar man ställs 

inför beträffande kompetensförsörjning. 

• 

• Vår bedömning är att kopplingen mellan omvärldsanalysen i äldrenämndens 

gällande uppdragsplan och behovet att kompetensförsörjning är tydligare än vid 

föregående granskningstillfälle. Av uppdragsplanen framgår också att nämnden 

avser att arbeta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Arbetet med 

planen har dock blivit fördröjt och planen beräknas vara färdig under våren 2013. 

• Av styrdokumenten framgår att utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning 

inom vård och omsorgsområdet är identifierade på såväl kommunövergripande nivå 

som verksamhetsnivå, I äldrenämndens uppdragsplan anges en rad aktiviteter som 

genomförs eller ska genomföras, på utförarsidan har Vård & bildning ett 

sammanhållet styrsystem för att säkerställa en god kompetensförsörjning. 

• En rad aktiviteter pågår inom kommunen, såväl på beställarsidan som på 

utförarsidan i syfte att säkerställa en god kompetens inom vård- och 

omsorgsområdet. På beställarsidan hålls aktiviteterna ihop av avdelningen för 

interna processer inom kontoret för hälsa, vård och omsorg (HVK). På utförarsidan 

finns när det gäller kommunens egen-regi en HR-funktion som ansvarar för och 

samordnar de aktiviteter som pågår. Vår bedömning är att aktiviteterna synes vara 

relevanta och att det finns planer och aktiviteter som syftar till att tillgodose 

behoven av kompetens personal både på kort och lite längre sikt. 

Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en tillfredsställande planering för att 

säkerställa personal- och kompetensbehovet inom vården och omsorgen av de äldre för de 

närmaste åren. För att stärka styrningen rekommenderar vi dock att äldrenämnden 

formulerar effektmål med tillhörande indikatorer och målvärden för kompetensförsörjning 

som tydligare kopplar till fullmäktiges inriktningsmål inom områdena "Vård och omsorg" 

och "Medarbetare ledare". 

Vi vill också betona vikten av förberedande planering för det något längre perspektivet som 

kommer att innebära en dramatisk ökning av personalbehovet. 

Återrapportering av kommunrevisionens insatser under 2012 för att i förebyggande 

syfte begränsa risken för korruption och oegentligheter i kommunen 


insatser gällande området Etik och Korruption i Uppsala kommun. Följande fyra delprojekt 

har genomförts under hösten 2012. 

7(13)

U PPÄ 



— •—Utbildning - Förebyggande arbete oegentligheter och korruption 

•—Granskning - uppföljning av bisysslor — — 

• Granskning - Uppföljning av inköp mot ramavtal 

• Självutvärdering av förvaltningarnas och bolagens förebyggande arbete mot 

korruption och oegentligheter 

Resultatet av våra insatser visar på behovet av förbättringar inom flera områden för att 

begränsa risken för korruption och oegentligheter i kommunen. 

Sammantaget ger de observerade bristerna en bild av tydlig förbättringspotential i hela 

beställnings- och fakturagranskningsprocessen, inte minst vad gäller efterlevnad av 

gällande attestreglemente och krav på förbättringar hos leverantören vad gäller utformning 

av fakturainformation. Förbättringar som också skulle minska risken for att oegentligheter, 

Med anledning av brister i tillämpningen av riktlinjer kring bisysslor och jäv, samt det stora 

antalet identifierade bisysslor och transaktioner med sådana bolag, finns det anledning att 

tro att det finns situationer som inte hanterats på ett adekvat sätt vilket i sig medför en ökad 

risk för oegentligheter. 

Sex grundläggande åtgärdsområdena har identifierats för att minska risker för korruption 

och andra oegentligheter och kan sammanfattas i följande punkter: 

1. Tonen på toppen 

Att ha rätt ton på toppen innebär att en verksamhetsledning måste engageras för att tydligt 

adressera vikten av att ha eller införa lämpliga förebyggande processer, att garantera att 

erforderliga resurser och tid avsätts för arbetet samt att övervaka att arbetet fullföljs, 

2. Verksamhetsbaserade rislcanalyser 

Verksamhetsbaserade risk- och sårbarhetsbedömningar är fundamentala för att arbetet med 

att förbättra skyddet mot korruption och oegentligheter ska få en bra kvalitet, att de största 

riskerna och de anpassade åtgärderna prioriteras, och väl så viktigt, att kostnadseffektivitet 

och funktionalitet erhålls under förbättrings- och implementeringsarbetet. 

3. Policys, riktlinjer och utbildning 

Policys och riktlinjer måste följa resultatet av de verksamhetsbaserade riskanalyserna, vara 

tydliga och praktiska, så att medarbetare inte behöver tveka över vad som gäller i deras 

vardag. Att genom utbildning öka medvetenheten kring identifierade risker och hur 

verksamheten minskar dessa risker är grundläggande komponenter i det förebyggande 

arbetet. 

4. Övervakning, kontroll och uppföljning 

Anpassade kontroller, baserade på de verksamhetsbaserade riskanalyserna, behöver 

utarbetas och sjösättas. Under implementerings- eller förbättringsarbetet är det viktigt att 

dokumentera hur detta uppfattas hos de anställda, de utmaningar som uppstått och vilka 

operativa lösningar man valt att tillämpa. 

5. Kännedom om samarbetspartners och anställda 

8(13)

U P t i 



Det bör-iinnasprocesser på plats för att kontrollera och hantera eventuella 

intressekonflikter hos-anställda samt analyseranyaleverantörerseller samarbetspartner 

lämplighet. — — — — — — — - ' 

6. Effektiv implementering 

Implementering bör ske så att de största riskerna och åtgärderna enligt de riskanalyser som 

genomförts prioriteras och åtgärder implementeras på ett kostnadseffektivt sätt, Det bör 

även finnas ett utarbetat system för att effektivt hantera tips om oegentligheter och en 

beredskap for incidenthantering så att situationer inte eskalerar till publika förtroendekriser. 

Delårsbokslut 

I granskningen av delårsbokslutet per augusti gjordes följande bedömningar 

• delårsrapporten uppfyller i allt väsentligt kraven enligt den kommunala 

redovisningslagen, 

• det finansiella resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige 

fastställda målen. Båda de finansiella målen bedöms komma att uppnås i lämnad 

prognos för 2012. 

Övriga iakttagelser som gjorts och som bör beaktas är: 

• Vi har under flera år pekat på svårigheterna att kunna bedöma måluppfyllelsen i 

kommunens verksamhet. I delårsrapporten anges att av de 64 inriktningsmål som 

kommunfullmäktige beslutat kommer 32 att uppnås eller är på väg att uppnås och 

ett mål kommer inte att uppnås. För återstående inriktningsmål kommer det att 

behövas flera åtgärder för de skall uppnås eller så är måluppfyllelsen svårbedömd. 

Efter en översiktlig genomgång av nämndernas uppföljning av inriktningsmålen kan 

vi konstatera att ca hälften av nämnderna inte redovisar uppföljning av effektmål 

som grund för sin bedömning, Många mål har ej heller kunnat bedömas eftersom 

mätningar ej har gjorts. Vi kan också konstatera att många mål bedöms ej kunna 

uppfyllas. 

• I jämförelse med utfallet för 2011 uppskattas nettokostnaderna i prognosen för 

2012, exkl. jämförelsestörande poster, öka med 360 mnlcr eller 4,2 % och överstiger 

budgeten med 13 7 mnkr eller 1,6 %. Enligt vår uppfattning är det därför av stor 

vikt att kommunledningen noggrant följer nettokostnadsutvecklingen och snabbt 

vidtar åtgärder för att komma till rätta med obalansen, Med en fortsatt 

kostnadsutveckling som överstiger ökningstakten för skatteintäkter och 

kommunalekonomiskutj ämning kan det innebära att betydande förluster uppstår för 

de närmaste åren. 

• Flera uppdragsnämnder redovisar prognoser med negativa resultat och bedömer att 

anvisade ramar kommer att överskridas. Negativt resultat lämnas även i 

prognoserna för Styrelsen för Vård och bildning. Det är väsentligt att åtgärdsplaner 

utarbetas och genomförs samt kompletteras med ytterligare åtgärder om så krävs. 

9(13) 

M

UPR?,B 


Granskning av årsredovisning 

-Ss-bifogad-gratiskningsmpport 


Lekmannarevision 

Lekmannarevisorer utses för varje bolag och hämtas från kretsen Kommunens revisorer, 

Granskningen av Uppsala Stadshuskoncernens bolag har genomförts enligt fastställd 

verksamhetsplan. 

Granskningen har omfattat följande områden: 

• Verksamheten har löpande följts genom läsning av styrelsens protokoll. I granskningen har 

eftersträvats en löpande dialog. 

• Bedömning har skett om bolagsstyrelsen byggt upp och skapat förutsättningar för tillräcklig 

styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten och om det finns inbyggda 

kontroller i arbetet, 

• Granskning och verifiering om fullmäktiges ägardirektiv i IVE och andra beslut 

verkställs/genomförs genom att mål och syften uppnås, att föreskrifter efterlevs, att system 

och rutiner tillämpas och används på avsett sätt. 

• Avstämning av principiella ärenden som förelagts fullmäktige för godkännande, 

• Genomförande av bolagsdag med ett program som omfattade ägar- och 

bolagsstyrningsfrågor. 

Under 2012 har granskningen särskilt fokuserat på: 

• att interna kontrollen inom bolaget har en hög standard och att moderbolaget följer upp 

dotterbolagens internlcontrollplaner. vi har speciellt bedömt att etikfrågor och att risker för 

korruption beaktas. 

• att beslutade ägardirektiv och mål genomförs och avrapporteras. 

• att styrelserna har ett fungerande arbetssätt och "kunskap" om styrelseuppdraget. 

• att moderbolaget hanterar frågor kring förändrad lagstiftning på ett för kommunen 

tillfredsställande sätt. Detta gäller bl a förändringar i skattelagstiftning och skärpningar i 

synen på konkurrensfrågor, Tidigare förändringar i lagstiftning kring bostadsföretag 

bevakas. 

Under 2012 genomfördes en bolagsdag med följande inriktning: 

• Lägesrapport beträffande särskilda granskningsinsatser inom intern kontroll, etik och 

korruption. 

• Ägarstyrning inom Uppsala kommun, roller, dialog och rapportering. 

• Bolagsstyrelsernas arbetsformer, jämförelse med erfarenheter från styrelseundersökning i 

börsnoterade företag. 

• Utvärdering av styrelsearbetet. 

• Samordning inom koncernen, hur jobbar vi för att lära av varandra. 

Inbjudna var kommunledning, bolagsledningar och styrelser. Antalet deltagare uppgick till 

ca 50. Vår bedömning är att det finns ett fortsatt behov av löpande utbildning och 

erfarenhetsutbyte kring bolagsfrågorna. 

Ägardirektiv finns fastställda i IVE-dokumentet. Vi bedömer att fungerande rutiner finns 

för avstämning och rapportering. Moderbolaget Uppsala Stadshus AB redovisar en 

uppföljning av ägardirektiven i sin årsredovisning. Ett område som enligt vår bedömning 

ytterligare skulle stärka ägarstyrningen är att tydligare koppla ägardirektiven till 

10(13) 

4 1z



uppföljningsbara mål for respektive bolag, Uppsala Konsert och Kongress AB och Uppsala 

i Parkerings AB uppnådde inte sina avkastningskrav. 

1 . . _ ..J - - • - — v - - . - ... r —---"i — " - v - - ; 

i Bolagen i Uppsala Stadshuskoncernen har utarbetade internkontrollplaner förutom 

Destination Uppsala AB. Planerna följs upp och rapporteras till respektive styrelse. Arbetet 

med riskanalyser har förbättrats under året. En utveckling har även skett hos flera bolag när 

det gäller en mer bred syn på den interna kontrollen där verksamhetsmässiga målsättningar 

blir en viktig del. Ett fortsatt utvecklingsområde är i likhet med föregående år rapportering 

och slutsatser kring genomförda kontroller. I detta arbete har bolagsstyrelserna en viktig 

roll där de kan vara kravställare kring rapportering men även följa upp att slutsatser blir 

fokuserade på förbättringsförslag. Uppsalahem har arbetat in sin internkontrollplan i 

bolagets affärsplan, interna kontrollen blir då en naturlig del i verksamhetsstyrningen vilket 

vi anser vara positivt. Moderbolaget har genomfört en dokumenterad uppföljning av 

dotterbolagens internkontrollplaner, Bedömningen som gjorts är att internkontrollplanerna 

utvecklats på ett positivt sätt. Ett identifierat framtida utvecklingsområde är att 

: bolagsstyrelserna förstår behovet av internkontrollplaner och den möjlighet som dessa ger i 

styrelsearbetet. Vidare behöver frågor beträffande etik och korruption fångas upp på ett 

tydligare sätt i internkontrollplanerna. 

Dotterbolagens affärsplaner är behandlade av moderbolagets styrelse och anmälda till 

kommunstyrelsen. Arbetsordning, vd-instruktion och rapportinstruktion finns fastställda för 

bolagen, Systematisk och dokumenterad styrelseutvärdering har påbörjats hos vissa bolag. 

Behovet att styrelseutvärdering tas upp i SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting) 

principer för bolagsstyrning. Områden att utvärdera kan vara närvaro, arbetsformer, 

rapportering och kompetensbehov. Detta är ett område som kan arbetas in i kommunens 

ägarpolicy och som enligt vår bedömning bidrar till en förstärkt bolagsstyrning i Uppsala 

Stadshuskoncernen. 

Bolagens årsredovisningar har granskats mot bakgrund av vårt granskningsuppdrag. 

Moderbolagets årsredovisning ger en informativ och strukturerad bild av bolagskoncernens 

verksamhet, ekonomi och bolagens måluppfyllelse vad gäller ägardirektiven, Vidare 

beskrivs väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer för respektive bolag. Koncernens arbete 

med bolagsstyrning och intern kontroll beskrivs men kan lyftas fram ytterligare i ett separat 

avsnitt. En vägledning i detta kan vara de noterade bolagens bolagsstyrningsrapportering 

och SKLs principer för bolagsstyrning. 

Innehållet i en rapportering om bolagsstyrning bör innehålla: 

• Om utvärdering av styrelsen och vd genomförts. 

• Hur styrelsearbete bedrivits. 

• Hur den interna kontrollen, både vad gäller uppfyllande av bolagets syfte, av ägaren 

beslutade verksamhetsmål och finansiell rapportering är organiserad och hur väl den 

fungerat. 

• Hur bolagets risker bedömts och följts upp. 

• Hur bolaget kommunicerat med revisorerna och lekmannarevisorerna, 

• Vilka ärenden som överlämnats till kommunen för ställningstagande, 

Från 2013 har vissa förändringar införts i kommunallagen avseende hel- och delägda 

kommunala bolag. Förändringarna avser krav om innehåll i bolagsordningar samt krav på 

11(13)

Uppsala 

T»KOMMUN 



dokumentation av kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Översyn bar skett av bolagsordningarna 

och nya bolagsordningar och kommer att fastställas på kommande bolagsstämmor, 

Uppsala Konsert och Kongress AB redovisar i likhet med föregående år ett större 

underskott än budgeterat. Behov finns av en långsiktig finansieringslösning alternativt 

förändring av verksamheten, 

I Fyrishov AB:s affärsplan för 2013 framhålls en osäkerhet beträffande ersättningsnivåer i 

uppdragsavtalen med Uppsala kommun. 

Vid slutrevisionsmötet med Uppsalahem AB har diskussion förts kring samordningsfrågor 

inom kommunkoncernen. Detta gäller främst tilldelning av mark för nybyggnation som 

utgör en kritisk faktor för att bolaget skall nå sina målsättningar. 

I Uppsala Vatten och Avfall AB har en översyn skett av styrelsens arbetsordning och 

firmateckningsrätten. 

Rutinen för beslut beträffande investeringar i Uppsala Kommuns Fastighets AB bör 

förtydligas. 

Separata granskningsrapporter har upprättats per bolag. 

12(13)



_ REVISORERNAS REDOVISNING AV.BXIDGEIANSLAGEISANVÄNDNING 

Resursslag (tkr) 

Arvoden, sammanträdes- och förrättningsers. 

övriga ers och PO 

1 

Utfall 

2011 

(tkr) 

Budget 

2012 

(tkr) 

Utfall 

2012 

(tkr) 

779 900 743 

Köp av verksamhet 4809 4888 4953 

Övriga personalkostnader 116 130 125 

Övrigt 

Extra satsning avseende förebyggande arbete 

mot korruption 

Summa 


y y y v^ct 

Lars-OIof pndell 

Ordförande 



13(13) 

14 

5718 

50 

1000 

6968 

\ 

141 

1000 

6962 

/V»v- 

Hans Edlund

tlTIERPS 

KOMMUN 





Revisionsberättelse och granskning av årsredovisning 2012 avseende 

gemensam räddningsnämnd 

Jäv 

Beslut 


att bevilja räddningsnämnden samt enskilda förtroendevalda i räddningsnämnden 

ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning. 

Bakgrund 


redovisning. Granskningen har utförts av PwC. 

Räddningsnämnden har granskats i samband med granskning av årsredovisningen. 

Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för räddningsnämnden. 

O r d f s i g n J u s t e r a n d e s s i g n V i d i s i g n S e k r s i g n U t d r a g s b e s t y r k a n d e

p w c 

lo: 

Cc: 

Bcc: 

Subject: Angående gemensam Räddningsnämnd 

This message will be senl with a digital signature. 

-Till 


Östhammars kommun 

(Uppsala kommun är värdkommun) 

TFRPS ' i»v.* w KTiMWiTi 

X '• 4i K J)u j 


, S B -04- 2 5 

Beteckning: t . ^ 

;Hard; r.r: 7,3^ 

Här kommer underlag för ert ställningstagande angående den gemensamma Räddningsnämnden 

Bifogat 

Revisionsberättelse 2012 

Granskning av årsredovisning 2012 

// Enligt uppdrag från Kommunrevisionen i Uppsala kommun 


Maria 

Maria Grothérus 

PwC | Administratör 

Direkt: +46 (0)10 2126066 | Mobil: +46 (0)709 292180 | Fax: +46 (0)10 2136066 

Email: maria.grotherus@se.pwc.com 

PwC Sverige 

Box 179, 75104 Uppsala | Klostergatan 9 

www.pwc.com/se 

5

n a I 

j 

I M 

pwc 

Granskningsrapport 

Årsbokslut 2012-12-31 

Räddningsnämnden 

Sammanfattande bedömning 

Vi bedömer att bokslutet per 2012-12-31 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Räddningsnämndens 

resultat och ekonomiska ställning. Vi bedömer att nämndens resultatanalys är tillfredsställande 

ur ett finansiellt perspektiv. 

Granskningsresultat 

Ekonomi 

Räddningsnämndens analys av verksamheten består av årets utfall i jämförelse med budget och prognos. 

Analysen innehåller information om händelser av betydelse för såväl resultatutfall som för verksamhetsutveckling. 

Räddningsnämnden rapporterar även resultat per verksamhet. Nämnden rapporterar 

även om investeringar samt om lönekostnadsutveckling och uppföljning av inriktningsmål. 

I nedanstående tabell redovisas resultatutfall för 2012 jämfört med budget och prognos för helår 2012. 

Resultat Budget Prognos 

Belopp i mnkr 2 012 2012 2012 

Verksamhetens intäkter 322,2 322,7 322,1 

varav internt 268,1 267,7 267,2 

Kostnader 

Bilaga 7 

Köp av verksamhet -143,3 -143,3 -143,3 

Personalkostnader -112,8 -110,1 -113,4 

Lokalkostnader -33,4 -34,5 -33,3 

Övriga kostnader -23,7 -23,9 -23,4 

Avskrivningar & nedskrivningar -7,5 -9,0 -7,7 

Summa kostnader -320,7 -320,7 -320,8 

Verksamhetens nettokostnader 1,5 2,0 1,3 

Finansnetto -1,4 -2,0 -1,4 

Nettoresultat 0,1 0,0 -0,1 

Räddningsnämnden är en ny, gemensam nämnd som för Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. 

Räddningsnämndens verksamhet omfattar de verksamheter som tidigare bedrevs under 

Räddnings- och Beredskapsnämnden (RBN) och kommunalförbundet räddningstjänsten Norduppland 

med skillnaden att ansvaret för beredskap har övergått till respektive kommunstyrelse. 

Den nya konstellationen består av två verksamheter; Politisk verksamhet samt Infrastruktur, 

stadsutveckling, skydd m.m.

1 

i 

i 

i 

B 

l 

3 

j 

i 

I 

i 

pwc 

På grand av den stora förändringen inom verksamhetsområdet finns inga naturliga jämförelsesiffror 

att jämföra årets utfall med. 

Resultatet för nämnden uppgår till ca 106 tkr, vilket är i nivå med både budget och prognos. Vid en 

närmare analys av budgeten noteras att det för 2012 finns budgeterade kostnader avseende beredskapsansvaret 

om ca 1,2 mnkr, vilket beror på att det vid tidpunkten för budgetens upprättande fortfarande 

var ovisst hur ansvaret skulle fördelas mellan Kommunstyrelsen och Räddningsnämnden. 

Under året har man därför i samråd med kommunstyrelsen tagit en del av kostnaderna hänförbart till 

den verksamheten om ca 300 tkr. 

Vid en vidare analys av utfallet mot budget per resultatrad kan man se att personalkostnaderna är 

något högre än budgeterat samtidigt som lokalkostnader och avskrivningar är lägre än budgeterat. 

I nedanstående tabell redovisas utfall 2012 i jämförelse med budget och prognos. 

Belopp i mnkr Utfall Budget Prognos 

Affärsområde 2012 2012 2012 

Politisk verksamhet -0,2 -0,2 -0,1 

Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m 0,3 0,2 -0,03 

Noteringar från granskning av balansräkningen 

I nedanstående tabell redovisas utgående balanser 2012-12-31. 

Belopp i mnkr 2012-12-31 

Tillgångar 

Mark,byggn, tekniska anläggningar 

Maskiner och inventarier 

Kundfordringar 

Kortfristiga fordringar 

Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 

Summa tillgångar 

Eget kapital och skulder 

Årets resultat 

Summa eget kapital 

Långfristiga skulder 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 

Uppl kostnader o förutbet intäkter 

Summa skulder 

Summa eget kapital och skulder 

2 av 3 

6 

52 

6 

16 

2 

82 

0 

58 

0 

7 

16 

82 

82

pwc 

Vi har vid vår granskning av balansräkningen inte funnit några väsentliga fel. Det är vår bedömning 

att balansräkningen ger en rättvisande bild av nämndens ekonomiska ställning samt att bokslutsdokumentationen 

håller en tillfredsställande standard. 


Samuel Meytap 

3 av 3

i 

sj 

i 

I 

.i 

\ 

i 

] 



Revisionsberättelse för Uppsala kommun 2012 

5 

I 

Redogörelse 

Undertecknade, av kommunfullmäktige i Uppsala kommun valda revisorer, har granskat 

kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet för år 2012 och genom de utsedda 

i lekmannarevisorerna verksamheterna i de kommunala bolagen. 

3 

Granskningen har utförts enligt kommunallag och god revisionssed i kommunal 

verksamhet. 

Granskningsverksamheten har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat, 

som redovisas i bilagan "Revisoremas redogörelse för 2012 års verksamhet", samt i 

granskningsrapporter avseende de kommunala bolagen från lekmannarevisorerna. 

Revisorerna skall utifrån lagstiftningen om god ekonomisk hushållning bedöma om 

resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om avseende 

såväl verksamhet som ekonomi. Sammantaget ser vi brister i uppfyllelsen av både 

finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunfullmäktiges finansiella mål har inte 

uppnåtts. Fortfarande är det svårt att bedöma uppfyllandegraden av verksamhetsmålen, 

även om förbättringar gjorts. Den aktuella situationen visar på nödvändigheten av en 

styrning där resurser och uppdrag bättre måste anpassas till varandra, Den resultatnivå 

Uppsala kommun har idag är inte långsiktigt hållbar. 

Vi har tidigare år noterat allvarliga brister i den interna kontrollen i väsentliga processer 

såsom lönerutin, barnomsorgssystem, behörighetstilldelning och kontroll avseende viktiga 

IT-system samt rutin för utbetalningar. Vi har noterat att åtgärder har genomförts eller 

påbörjats för att förstärka den interna kontrollen. Vi vill ändå påtala att tidsutdräkten för att 

åtgärda identifierade svagheter i den interna kontrollen i vissa fall är allt för lång. 

Kommunstyrelsen bör omgående säkerställa att påtalade svagheter åtgärdats. 

Revisionen har biträtts av PwC. Skrivelse med anledning av årets granskning samt en 

redogörelse över vår granskningsverksamhet för år 2012 lämnas som bilagor till 

revisionsberättelsen. 

1(2)

Uppsala 

* "KOMMUN 


Vi ti 

kommunen och för kommunkoncernen. 

Ansvarsfrihet 

Mot bakgrand av vår samlade bedömning tillstyrker vi att kommunstyrelsen och övriga 

nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2012 års 

verksamhet. 


Lars-Olofpmdell 

Ordförande 

»gML 



Roger Fransson 

2(2) 

jUL 

Håns Edlund 

Å/M 

(xSophia Resman


; 



Skrivelse med anledning av granskningsverksamheten 2012 

Uppsala kommun valda revisorer, har granskat kommunstyrelsens och nämndernas 

verksamhet för år 2012 och genom de utsedda lekmannarevisorerna verksamheterna i de 

kommunala bolagen. En viktig utgångspunkt i vår revision är att vårt arbete skall vara 

stödjande och bidra till förstärkningar av kommunens verksamhet. Under 2012 har dialogen 

med styrelser, nämnder och förvaltningar fortsatt. Detta har bl a skett vid de hearings som 

anordnats kring väsentliga frågor som rör de kommunala nämnderna och bolagens 

verksamhet. 

En stor del av kommunens verksamhet bedrivs genom de helägda kommunala bolagen. Vi 

har under året arbetat aktivt för att förstärka lekmannarevisorernas roll i de kommunala 

bolagen och utvecklat vår arbetsmodell för revision av den samlade verksamheten i 

kommunen inkl de kommunala bolagen. 

Uppsala kommuns förtroendevalda revisorer vill med anledning av granskningsverksamheten 

2012 framhålla följande: 

1. Årsredovisning och bokslut 

Resultatet för 2012 uppgår till 20 mkr vilket är en försämring med 72 mkr jämfört med 

2011. Resultatet för 2012 är 5 mkr lägre än budget och 119 mkt lägre än lämnad prognos i 

augusti, Resultatet för 2012 har påverkats positivt av jämförelsestörande poster av 

engångskaraktär på totalt 172 mkr varav reavinster 81 mkr och återbetalda 

arbetsmarknadspremier 135 mkr. Kommunkoncernens resultat för 2012 uppgår till 76 mkr. 

Verksamheternas nettokostnader har ökat i jämförelse med föregående år med 5,1 % efter 

justering för jämförelsestörande poster, vilket överstiger budget med 2,5 procentenheter. Vi 

bedömer att risk finns för en kostnadsutveckling på sikt som överstiger de nivåer som 

förutsatts i kommunens flerårsbudget och prognos för skatteunderlagsutveckling. Det är av 

vikt att kommunen har kontroll av verksamhetsutbyggnad och att anpassningar snabbt sker 

till förändrade volymer. Nämnders och styrelsers sammanlagda resultat uppgår till -99 mkr 

vilket är 163 mkr lägre än föregående år, Större underskott redovisas av Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden, Styrelsen för vård och bildning, Äldrenämnden, Nämnden för 

hälsa och omsorg samt Socialnämnden för barn och unga. Utbildnings- och 

arbetsmarknadsnämnden har under flera år redovisat underskott som är hänförligt till 

ekonomiskt bistånd. 

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt 

överensstämmer med krav enligt den kommunala redovisningslagen. 

1(5)

Uppsala 

•^•kommun 


i '• 


1 — 

. . . . 

Vi instämmer i kommunens bedömning avattbalanskravethar-uppfyllts.-Eråndet 

| 

i 

redovisade resultatet 20 mkr har avdragits vinster vid försäljning av anläggningstillgångar 

uppgående till 17 mkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår därmed till 3 mkr. 

i Mål för god ekonomisk hushållning 

Över tiden skall ett överskott med 2,0 % av skatter och kommunalekonomisk utjämning 

uppnås. Överskottsmålet har satts ned i två omgångar varav den senaste under hösten 2011 

då det beslutades att målet skulle uppgå till 0,3 %. Utfallet för 2012 blev 0,2 %. I 

årsredovisningen bedöms målet i stort sett vara uppnått men det framhålls att utan intäkter 

av engångskaraktär så hade inte målet uppnåtts. 

j 

I 

Målet beträffande en långsiktig självfinansieringsgrad om 75 % av skattefinansierade 

investeringar uppnås inte. Självfinansieringsgraden uppgår för 2012 till 71 %. Den främsta 

orsaken till att målet inte uppnås är det låga resultatet. Årets investeringar uppgår till 576 

mkr att jämföra med budgeterade investeringar om 855 mkr. 

Fullmäktige fastställda finansiella mål beträffande överskott och självfinansieringsgrad 

uppnås inte. Därtill skall det noteras att resultatet till väsentlig del påverkats av 

jämförelsestörande engångsintäkter. Vi kan vidare konstatera att styrelsers och nämnders 

resultatutfall är betydligt sämre än den budget som beslutats. 

Beträffande kommunens verksamhetsmål är vår bedömning att kommunfullmäktiges 

möjlighet att i samband med bokslut och årsredovisning bedöma i vilken grad 

inriktningsmålen uppfyllts har förbättrats. Vi anser dock att kopplingen av 

målbedömningarna till inriktningsmål flera år framåt i tiden, ger begränsade möjligheter att 

bedöma graden av måluppfyllelse för det år som redovisats. Vi efterlyser en tydlig 

koppling mellan underlag för måluppfyllelse och det aktuella årets verksamhet. 

Redovisningen av måluppfyllelsen för 2012 avseende inriktingsmålen har därmed enligt 

vår bedömning förbättrats men är ännu ej helt tillfredsställande, Se även punkt 2 nedan. 

Sammantaget ser vi brister i uppfyllelsen av både finansiella mål och verksamhetsmål. Den 

aktuella situationen visar på nödvändigheten av en styrning där resurser och uppdrag bättre 

måste anpassas till varandra. Den resultatnivå Uppsala kommun har idag är inte långsiktigt 

hållbar, 

2. Redovisning av måluppfyllelse 

I förra årets revisionsberättelse noterade vi flera brister i underlagen för bedömning av 

måluppfyllelse. Det gällde bl a att utvärderingar av effektmål i stor utsträckning saknats vid 

nämndernas egen bedömning av måluppfyllelsen för inriktningsmålen. Vi kan konstatera 

att en förbättring skett och att de flesta nämnderna brutit ner merparten av inriktningsmålen 

i effektmål och identifierat till dessa relevanta indikatorer. Fortfarande är det dock inte alla 

nämnder som har gjort detta. 

Vår uppfattning är att kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges möjlighet att i samband 

med bokslut och årsredovisning bedöma hur väl nämnderna uppfyllt inriktningsmålen har 

förbättrats, Vi anser dock att kopplingen av målbedömningarna till inriktningsmål som 

avser flera år framåt i tiden, oftast ger mycket begränsade möjligheter att bedöma graden av 

2(5)



måluppfyllelse for det år som ska revideras. For att revisorerna och kommunfullmäktige 

ska kunna ta ställning i ansvarsfrågan tor det enskilda verksamhetsåret krävs ett underlag—f 

där måluppfyllelsen går att koppla till det år som ska utvärderas. Den nuvarande 

målredovisningen försvårar i stor utsträckning bedömningen av graden av måluppfyllelse 

för det aktuella verksamhetsåret. 

Vi ställer oss också tveksamma till vissa bedömningar som gjort av måluppfyllelsen för 

flera mål. Att t ex målet att bryta människors utanförskap bedöms ha uppnåtts under året 

ställer vi oss tveksamma till, utifrån den förklaring som anges, såvida inte fullmäktiges 

inriktningsmål ska tolkas som att nämnderna ska ha en aktiv samverkan i denna fråga och 

inte att människors utanförskap ska brytas. 

3. Intern kontroll 






Vi har även genomfört en uppföljning av brister som identifierades i samband med 2011 års 


kommun. Av totalt 31 brister från föregående år bedöms 7 (23 %) vara åtgärdade medan 11 

(35 %) stycken kvarstår som ej åtgärdade. För 13 (42 %) observerade brister har aktiviteter 


4. Fördjupade granskningsinsatser 

Vi har genomfört ett flertal fördjupade granskningsinsatser. Flera granskningar indikerar att 

åtgärder behöver vidtas för att förbättra verksamheten. Det gäller bl a följande områden: 

• Äldrenämndens uppföljningar 

• Möjligheterna till en meningsfull tillvaro på vårdboenden 

• Stödsystemen Heroma och Agresso 

• Lönecenter 

Granskningarnas resultat har i olika sammanhang kommunicerats med styrelser och 

nämnder. Det är väsentligt att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen utifrån 

de iakttagelser som gjorts. Se bilaga 2, 

5. Etik och korruption 


insatser gällande området Etik och Korruption i Uppsala kommun. Ett omfattande arbete 

har genomförts inom följande områden: 

• Övergripande nulägesanalys - genomgång av styrdokument, workshop. 

• Utbildning - Förebyggande arbete oegentligheter och korruption 

• Granskning av riskområdet ramavtalsefterlevnad. 

• Granskning av riskområdet bisysslor. 

3(5)



•—En_webbaserad självutvärdering avJömltningar-nas och-bolagens förebyggande 

arbete mot kormptinn nnb op.ge.ntlighfllflr : 

Resultatet av våra insatser visar bl a på att arbetet med att begränsa risken för korruption 

och oegentligheter i kommunen kan stärkas genom att området införlivas i den 

kommunövergripandeinternkontrollprocessen. 

Övergripande observationer som gjorts och som i olika grad avser de enskilda 

verksamheterna är följande: 

1. En klar majoritet av de svarande i självutvärderingen anser att verksamheternas 

ledning tydligt kommunicerat nolltolerans mot korruption och oegentligheter. 

2. De faktiska riskerna för korruption och andra oegentligheter är dock inte 

kartlagda på ett strukturerat sätt. 

3- Tillgång till adekvata, relevanta och praktiska riktlinjer är inte säkerställd 

(exempelvis gällande umgänge med leverantörer, jäv etc.). 

4. Specifika, riskanpassade kontroller är inte utvecklade för att förebygga och 

upptäcka oegentligheter. 

5. Det brister i tillämpningen av befintliga riktlinjer gällande bisysslor. 

6. Svagheter har noterats i generella internkontrollprocesser t ex tillämpning av 

attestreglemente, krav på fakturainformation etc. 

7. En strukturerad hantering av tips om oegentligheter och fastlagda och tydliga 

planer för utredning av misstänkta oegentligheter saknas. 

Sammantaget medför ovan en otydlighet kring hur den kommunicerade nolltoleransen 

omsätts i praktisk handling och att det finns förbättringar att göra i det förebyggande 

arbetet. 

6. Dialoger och hearings 


aktuella frågor, Dialoger har bl a förts med fullmäktiges presidium, Kommunstyrelsen, 

Äldrenämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Gatu- och samhällsmilj önämnden samt med 

de kommunala bolagen. Nämnddag och bolagsdag har genomförts under året. 

7. Lekmannarevision 

Vi har under 2012 fortsatt arbeta för att stärka rollen som lekmannarevisor i de kommunala 

bolagen. Som en del i årets granskning genomfördes ytterligare en bolagsdag. Mer 

specifika noteringar från genomförd lekmannarevision redovisas i revisionens redogörelse 

samt avlämnade granskningsrapporter. 

4(5)



-En sammanfattning av våra granskningsresultat .under året redovisas i bilaga 2 

"Redogörelse för genomförda revisionsinsatser 2012". Våra rapporter finns tillgängliga på 

kommunens hemsida. Rapporterna nås genom sökvägen, www.uppsala.se / revision. 


i 

Lars-Olof 

Ordförande 

ansson 

rf 

forgen Ullenhag 


/sy/) 1 * 

Roger Fransson 

Ingepoöder-Wolgast 'Gunilla Zetterling 

5(5)

! 

I T 

3 . v „ 


| 

3 

Redogörelse för revisionsverksamheten år 2012 

i 

Vi har granskat verksamheten i enlighet med verksamhetsplan för år 2012. 

PwC har biträtt vid revisionen. 

: 

i i 

j 

Dialoger och hearings 


aktuella frågor. Dialoger har bl a förts med fullmäktiges presidium, kommunstyrelsen, 

äldrenämnden, barnoch ungdomsnämnden, gatuoch samhällsmilj önämnden samt med de 

kommunala bolagen. Nämnddag och bolagsdag har genomförts under året, 

| 

[Uppsala 

i * "KOMMUN 



Samverkan kring gemensamma nämnder 

Möte har genomförts med berörda kommuners revisorer kring revisionen av gemensam 

Överfömyndarnämnd och Räddningsnämnd. 

Fördjupade granskningsinsatser under året 

Rapporterna med revisionsskrivelser har under året successivt skickats till berörda styrelser 

och nämnder, Samtliga rapporter finns tillgängliga hos kommunfullmäktiges presidium 

samt hos kommunrevisionen. Våra rapporter finns tillgängliga på kommunens hemsida. 

Rapporterna nås genom sökvägen, http://www.uppsala.se /revision. 

Nämndens eget arbete 

Vi har granskat om förtroendevalda i nämnder och styrelser har de förutsättningar som 

krävs för att fullgöra det ansvar och den roll de har i dels ett KF-perspektiv, dels ett 

kommunallags- och demokratiperspektiv. Granskningen indikerar att det inom vissa 

nämnder finns områden som flera ledamöter inte anser fungerar tillfredsställande. 

Angående intern kontroll i redovisningsprocessen 


avseende redovisningsprocessen, I likhet med föregående år är vår sammanfattande 




Angående generella IT -kontroller 

Vi har genomfört en uppföljning av brister som identifierades i samband med 2011 års 


kommun. Av totalt 31 brister från föregående år bedöms 7 (23%) vara åtgärdade medan 11 

(35%) stycken kvarstår som ej åtgärdade. För 13 (42%) observerade brister har aktiviteter 

påbörjats i syfte att begränsa risken, 

1(13)

UPRSB 



Granskning av stödsystem Heroma och Agresso 

Vi har under året följt upp tidigare granskningar av-Heroma och Agresso genom-dialogor 

med ansvariga för systemen. 

Granskning av lönecenter 

Undersökningen visar att det finns ett mycket omfattande missnöje hos chefer med 

personalansvar till den förändring som gjorts i lönehanteringen. Flertalet chefer vill återgå 

till det stöd som tidigare löneservice gav där cheferna hade en "egen" löneassistent som 

kunde deras verksamhet. Utifrån de kommentarer som lämnats av chefer och den 

frustration som många ger uttryck för kan man starkt ifrågasätta om de förändringar som 

gjorts har varit effektiva för kommunen som helhet. 

Granskning av individanpassade aktiviteter för att skapa en meningsfull tillvaro på 

vårdboenden för äldre 

PwC har på vårt uppdrag granskat hur man inom det särskilda boendet (vårdboende) arbetar 

med att skapa en meningsfull tillvaro för de boende. I samband med granskningen har ett 

flertal iakttagelser gjorts. Några exempel anges nedan: 

• "Ska-krav" vid upphandlingar inom detta område är både svåra att formulera och följa 

upp 

• Det finns påtagliga skillnader i inställning, utbud och omfattning mellan de 

vårdboenden som ingått i denna granskning, trots att fem av de sex boendena 

upphandlats med i princip samma förfrågningsunderlag och här likartade 

anbudspriser. 

• Den låga bemanningen som finns i flera boenden vissa tider, påverkar starkt 

möjligheten att arbeta med individuellt anpassade insatser för att skapa en 

meningsfull tillvaro, 

• Det finns en risk för att alltför stort fokus sätts på aktiviteter som är "synliga" och 

mätbara för att bl a kunna påvisa att man lever upp till "ska-kraven" i avtalen med 

Äldrenämnden. 

• Den stora andelen demenssjuka personer som finns i kommunens vårdboenden 

ställer stora krav på personalens kunskaper, insikter och förståelse för hur dessa 

personer ska bemötas och hur deras behov ska tolkas dag för dag. 

• "Goda exempel" från bl a Hattstugan på Gotland visar på vikten av att i så stor 

utsträckning som möjligt göra de boende delaktiga i vardagsarbetet kopplat till 

långtidsminnet. 

• Det inte uteslutande bemanningens storlek som avgör hur väl ett boende arbetar med 

att skapa en meningsfull tillvaro. 

• Vårdboenden med högre personaltäthet hade generellt mer nöjd personal och.verkade 

även ha mer aktiviteter. 

• På några av de boenden vi besökt bedömer vi att bemanningen tidvis inte är tillräcklig 

för att kunna arbeta individanpassat med aktiviteter. 

• Flera boenden har anställt aktivitetssamordnare/äldrepedagoger med bl a ansvar för 

planering av aktiviteter 

• Vår bedömning är att en styrning, medveten eller inte, har skett av utförarna i en 

riktning mot schemalagda och gruppfokuserade aktiviteter, Det är också något som är 

konkret och går att följa upp och mäta. 

2(13)

I 

1 

i 

I 

U P ® ! 3 



»—Vår uppfattning är att utvecklingsarbetet för de mer personcentrerade insatserna inte 

har samma fokus-bl a beroende på en anpassning efter hur man mäts vid 

avtalsuppföljningar. 

Granskningens sammanfattande slutsatser är följande: 

"Vår uppfattning är att det metodmässigt är mycket svårt att följa upp om individbaserade 

insatser, som syftar till att skapa en så meningsfull tillvaro som möjligt för de boende, 

utförs i tillräcklig utsträckning. Det finns enligt vår uppfattning inga tydliga standarder eller 

mått att stämma av mot. Professor Lars Tornstams forskning (Tornstam 2005:281-82) 

ifrågasätter det dolda antagandet att "det goda åldrandet" handlar om att fortsätta med 

aktiviteter enligt samma mönster som under medelåldern. 

Givetvis är det positivt med den aktivitetsverksamhet som redan bedrivs för de som har 

behov av detta. Vi ser dock en risk med att de som styr och planerar äldreomsorgen i för 

stor utsträckning utgår från sitt "medelåldersperspektiv" och applicerar det på de äldre. 

För demenssjuka är det sannolikt inte de gemensamt anordnade aktiviteterna som är de 

viktigaste utan det vardagsnära deltagandet och det som sitter i långtidsminnet. Exempel 

från Hattstugan kan till exempel vara att man är med och dukar inför måltider, själv lägger 

upp maten (där så är möjligt), lägger in sin egen tvätt i tvättmaskinen, hänga den på tork 

och sedan vika den och lägga i den i garderoben, delta i blomvattning, viss städning etc. 

Det finns skäl att tro att det ger en verklig känsla av sammanhang och meningsfulhet i 

tillvaron. Detta utesluter inte att även gemensamma aktiviteter är viktiga och behövs, 

Vi kan konstatera att enstaka besök tillsammans med intervjuer och dokumentstudier endast 

ger indikationer på förhållandena. Vi kan därför konstatera att de iakttagelser vi gjort inte 

har den underbyggnad som krävs för att kunna uttala sig med säkerhet. Våra iakttagelser 

grundas mer på den känsla och ögonblicksbild man får från sitt eget perspektiv vid besök 

och på de subjektiva svar som främst ledning och personal förmedlar. Av de boende, som 

är de som berörs, har endast en mycket liten andel kunnat förmedla sina behov och 

synpunkter. Anhöriga saknar ofta en helhetsbild av verksamheten. 

Utifrån den debatt som funnits och finns i media om missförhållanden och vårdskandaler är 

det lätt att skapa sig en förutfattad bild om situationen på vårdboenden. Med några 

undantag har vi upplevt besöken på vårdboende som mer positiva än vad vi förväntat oss. 

Vi ser insatser för att skapa en meningsfull tillvaro på våra vårdboenden som ett stort 

utvecklingsområde som kräver en djup evidensbaserad analys hur den ska utformas och hur 

det ska utvärderas för att på bästa sätt komma brukarna till del. Det är också viktigt att det 

skapas ett gott utvecklingsklimat och att rimliga resurser ställs till förfogande, Det finns 

skäl att tro att lägstaprisupphandlingar inte leder till högre kvalitet". 

Äldrenämndens uppföljningar 

PwC har på vårt uppdrag granskat om Äldrenämndens uppföljningar är ändamålsenliga. I 

Uppsala finns ett utvecklat och i flera delar integrerat uppföljningssystem som syftar till att 

från olika perspektiv följa upp om individerna får de insatser de beviljats och om utförarna 

gör det som är avtalat. Granslmingen visar dock att systemet har svårigheter att fånga in 

3(13)

| I KOMMUNREVISIONEN 

j : " Bilaga 2 till revisionsberättelsen 

1 ' 

i • 

— verkliga kvalitetsbrister i ett individperspektiv. Detta hänger , samman med .i huvudsak 

| * följande faktorer.: . . 

•i 

1 •d 

• 

o 

Svårigheten att formulera kvalitetslcrav som sedan går att mäta och följa upp. 

• Svårigheten att hitta metoder som fångar in den verldiga kvalitén i ett 

individperspektiv. 

| 

Därutöver har konstaterats att uppföljningarna i sig inte upplevs bidra till kontinuerlig 

förbättring av verksamheterna i enlighet med Äldrenämndens uppföljningsplan. 

Rekommendationer: 

Vi vill med anledning av iakttagelser och bedömningar i föreliggande rapport (och tidigare 

rapport 1 ) lyfta fram följande områden som rekommendationer till Äldrenämnden: 

• En översyn bör göras av kvalitetskraven inom äldreomsorgen för att flytta fokus 

från processer till effekter/kvalitet i ett individperspektiv. Detta bör göras i samråd 

med bl a brukare, forskning, specialister (bl a inom demensområdet) och utförarna, 

• En översyn bör göras av vilka uppföljningsmetoder som är framgångsrika för att 

fånga in verklig kvalitet på individnivå. Även detta bör göras i samråd med bl a 

forskning, specialister (bl a inom demensområdet) och utförarna. 

• En översyn bör göras av hur uppföljningsverksamheten ska utformas för att den 

ska upplevas bidra till en positiv utveckling av äldreomsorgen. 

Granskning av styrning och ledning av grundskolan 

PwC har på vårt uppdrag granskat styrning och ledning av grundskolan, Granskningen 

fokuserar på om den samlade styrningen av grundskolan är ändamålsenlig. Vår samlade 

bedömning är att stora delar av styrningen och ledningen av grundskolan är ändamålsenlig 

och att det finns system och rutiner för hur styrningen av grundskolan ska fungera. 

Granskningen visar dock att det finns delar av systemet som i praktiken inte fungerar såsom 

det är tänkt, Dessa är bl a att: 

• alla lärare inte har upprättade målkort 

• styrelsen för Vård och Bildning inte genomför uppföljning och återrapportering av 

kvalitet och kvantitet till barnoch ungdomsnämnden 

• det saknas riktlinjer för hur dokumentation, analys och återrapportering av det 

kvalitetsarbete som bedrivs internt inom vård och bildning ska ske och hur detta ska 

återrapporteras till Styrelsen for Vård och Bildning, 

Granskningen visar att rollfördelningen mellan Barn- och Ungdomsnämnden och Styrelsen 

för Vård och Bildning samt mellan uppdragskontoret (UAK) och Vård & Bildning i 

praktiken inte är tydlig. Granskningen visar också att ett missnöje gentemot rådande 

organisation främst från Vård & Bildnings sida. 

1 Individanpassade aktiviteter inom äldreomsorgen 

4(13)

J 

i 

upwb 



Granskning av åtgärder för att kunskapsresultaten ska vara bland landets bästa 

PwC hai' på vårt uppdrag genomfört en granskning avseende åtgärder för att - -' 

kunskapsresultaten ska vara bland landets bästa. Granskningen fokuserar på om Barn- och 

Ungdomsnämnden och Styrelsen för Vård och Bildning vidtar ändamålsenliga och 

tillräckliga åtgärder för att kommunfullmäktiges mål om att kunskapsresultaten ska vara 

bland de bästa i landet ska kunna uppnås. 

Granskningen visar att det både hos Barn- och Ungdomsnämnden och Styrelsen för Vård 

och Bildning i allt väsentligt finns en tydlig strategi över vilka åtgärder som behöver vidtas, 

Det är positivt att det finns en tydlig styrkedja från kommunfullmäktiges mål till enheternas 

verksamhetsplaner. Granskningen visar dock att implementeringen av det nya 

kvalitetssystemet hos Vård & Bildning ännu inte är helt genomförd då målkort saknas för 

samtliga lärare och systematisk uppföljning och analys av resultatet inte sker till Styrelsen 

för Vård och Bildning. Granskningen visar att samtliga lärare på en av de besökta skolorna 

har upprättade målkort medan det på andra skolor bara är ett fåtal lärare som har det, 

De åtgärder som vidtas är tidsatta. Utifrån granskningen kan vi dock inte bedöma om det 

tillsätts de resurser som behövs för de olika åtgärderna. Då kvalitetssystemet inte är 

implementerat avseende uppföljning av enheternas verksamhetsplaner och det samlade 

resultatet är det inte möjligt att följa vilka åtgärder som vidtas om de mål som satts inte 

uppnåtts. Detta blir möjligt först när kvalitetssystemet är fullt genomfört. 

Vi kommer att följa hur arbetet utvecklas och avser att under hösten 2013 bjudas in Barnoch 

Ungdomsnämnden samt Styrelsens för Vård och Bildning att till en dialogträff kring 

utvecklingsarbetet. 

Nämndernas eget arbete 

PwC har på vårt uppdrag genomfört en undersökning som syftar till att belysa om 

förtroendevalda i nämnder och styrelser har de förutsättningar som krävs för att fullgöra det 

ansvar och den roll de har i dels ett KF-perspektiv, dels ett kommunallags- och 

demokratiperspektiv. 

Undersökningen pekar på behov av förbättringar inom flera områden. Viktiga områden att 

uppmärksamma är "Styrning" samt "Analys och uppföljning". Det är inte tillfredsställande 

att endast hälften av ledamöterna som besvarat frågorna bedömer att den egna nämnden har 

en bra eller tillräcklig styrning av verksamheten samt i tillräcklig utsträckning följer upp, 

diskuterar och analyserar verksamheten mot satta mål. Även om oppositionens svar är 

något mer negativa på dessa frågor är det även många inom majoriteten som har samma 

uppfattning, 

Undersökningen indikerar också att det inom vissa nämnder finns områden som flera 

ledamöter inte anser fungerar tillfredsställande. Det avser bland annat diskussionsklimatet 

och ordförandens ledning. 

Rekommendation 

För att få ett så effektivt nämndarbete som möjligt föreslår vi att en rutin införs som innebär 

att respektive nämnd/styrelse årligen har en egen genomgång och utvärdering av sitt interna 

arbete utifrån t ex följande områden: 

5(13)

i ! - KOMMUNREVISIONEN 

i 

1 

i 


1 ^ «—Hand.|.i.ngamas-ti.l1gSHg^feefZZ .'.II. ' " 

• Beslutsunderlagens kvalitet 

• Hur insatta ledamöterna är i ärenden 

• Diskussionsklimatet i nämnden 

• Ledamöters utbildning och kunskaper 

• Om styrningen av verksamheten är tillräcklig 

• Analys och uppföljning 

Uppföljning av kommunens chefsförsörjning 

PwC har på vårt uppdrag gjort en uppföljning av tidigare granskningar av kommunens 

chefsförsörjning. Granskningen visar bland annat att kommunens interna konsultstöd, HR 

Center, får bättre vitsord för insatser inom chefsrekrytering än i föregående granskning år 

2008. För de högsta chefsnivåerna används dock ofta externt stöd i rekryteringsprocessen. 

Vidare uttrycks stor uppskattning av det personliga stöd i chefsutveckling som ges från 

Kommunledningskontoret. De stora förvaltningarna har dessutom egna HR-strategiska 

resurser att tillgå. 

Den samlade bedömningen med ledning av denna granskning är att kommunens arbete med 

chefsförsörjning är ändamålsenligt, När det gäller tillämpningen av tidsbegränsade 

chefsförordnanden och hanteringen av chefsaweclding finns fortfarande behov av 

förbättringar. Vidare saknas på de flesta verksamhetsområden insatser för att "vårda 

talanger" och därigenom främja internrekrytering. För att behålla den relativt starka 

konkurrensförmågan i rekrytering av toppchefer krävs en fortsatt vård och marknadsföring 

av "Arbetsgivarmärket" och en succesiv avvägning av lönebilden. 

Uppföljning av kompetensförsörjning inom vård och omsorg 

PwC har på vårt uppdrag gjort en uppföljning av kompetensförsörjning inom vård och 

omsorg. Uppföljningen av granskningen från år 2009 ska besvara frågan om det inom 

äldreområdet finns en tillfredsställande planering som säkerställer rätt kompetens inom 

vården och omsorgen av de äldre. 

Kommunen står inför stora framtida utmaningar när det gäller vården och omsorgen om de 

äldre. Antalet och andelen äldre som kommer att ha behov av vård och omsorg kommer 

med säkerhet att öka samtidigt som det inom verksamheten kommer att ske relativt 

omfattande pensionsavgångar. Detta ställer krav på strategier och aktiviteter för att säkra en 

god kompetens både på kort och längre sikt. 

Uppföljningen visar att: 

• Antalet SOåringar och äldre beräknas vara relativt konstant fram till ca år 2020 när 

en ökning börjar ske. Under de tio kommande åren efter 2020 beräknas antalet SO 

åringar och äldre öka från ca 9 500 år 2020 till ca 16 000 år 2030, en ökning med ca 

68 procent. 

6(13)

i 

1 

{ 

\ 

i 

i 

UPRSB 

KOMMUNREVISIONBN 


•—Andelen-tillsvidareanställd personal hos samtliga utförare, som inte har utbildning 

inom-vård- och omsorgsområdet, har enligt äldrenämndens uppföljning minskat 

från 29 procent i slutet på 2010 till 21 procent 2012, 

• Såväl uppdragssidan som utförarsidan gör analyser av vilka utmaningar man ställs 

inför beträffande kompetensförsörjning. 

• Vår bedömning är att kopplingen mellan omvärldsanalysen i äldrenämndens 

gällande uppdragsplan och behovet att kompetensförsörjning är tydligare än vid 

föregående granskningstillfälle. Av uppdragsplanen framgår också att nämnden 

avser att arbeta fram en plan för strategisk kompetensförsöijning. Arbetet med 

planen har dock blivit fördröjt och planen beräknas vara färdig under våren 2013, 

• Av styrdokumenten framgår att utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning 

inom vård och omsorgsområdet är identifierade på såväl kommunövergripande nivå 

som verksamhetsnivå. I äldrenämndens uppdragsplan anges en rad aktiviteter som 

genomförs eller ska genomföras, på utförarsidan har Vård & bildning ett 

sammanhållet styrsystem för att säkerställa en god kompetensförsörjning. 

• En rad aktiviteter pågår inom kommunen, såväl på beställarsidan som på 

utförarsidan i syfte att säkerställa en god kompetens inom vård- och 

omsorgsområdet. På beställarsidan hålls aktiviteterna ihop av avdelningen för 

interna processer inom kontoret för hälsa, vård och omsorg (HVK). På utförarsidan 

finns när det gäller kommunens egen-regi en HR-funktion som ansvarar för och 

samordnar de aktiviteter som pågår, Vår bedömning är att aktiviteterna synes vara 

relevanta och att det finns planer och aktiviteter som syftar till att tillgodose 

behoven av kompetens personal både på kort och lite längre sikt. 

Sammantaget visar uppföljningen att kommunen har en tillfredsställande planering för att 

säkerställa personal- och kompetensbehovet inom vården och omsorgen av de äldre för de 

närmaste åren. För att stärka styrningen rekommenderar vi dock att äldrenämnden 

formulerar effektmål med tillhörande indikatorer och målvärden för kompetensförsörjning 

som tydligare kopplar till fullmäktiges inriktningsmål inom områdena "Vård och omsorg" 

och "Medarbetare ledare", 

Vi vill också betona vikten av förberedande planering för det något längre perspektivet som 

kommer att innebära en dramatisk ökning av personalbehovet. 

Återrapportering av kommunrevisionens insatser under 2012 för att i förebyggande 

syfte begränsa risken för korruption och oegentligheter i kommunen 


insatser gällande området Etik och Korruption i Uppsala kommun, Följande fyra delprojekt 

har genomförts under hösten 2012. 

7(13) 

ni{ 44

"PRjgjg 



• Utbildning---Förebyggande arbete oegentligheter och korruption . 

• Granskning - uppfölj ning av bisysslor 

• Granskning - Uppföljning av inköp mot ramavtal 

4 • Självutvärdering av förvaltningarnas och bolagens förebyggande arbete mot 

korruption och oegentligheter 

i 

I 

Resultatet av våra insatser visar på behovet av förbättringar inom flera områden för att 

begränsa risken för korruption och oegentligheter i kommunen. 

Sammantaget ger de observerade bristerna en bild av tydlig förbättringspotential i hela 

beställnings- och fakturagranskningsprocessen, inte minst vad gäller efterlevnad av 

gällande attestreglemente och krav på förbättringar hos leverantören vad gäller utformning 

av fakturainformation. Förbättringar som också skulle minska risken för att oegentligheter, 

Med anledning av brister i tillämpningen av riktlinjer kring bisysslor och jäv, samt det stora 

antalet identifierade bisysslor och transaktioner med sådana bolag, finns det anledning att 

tro att det finns situationer som inte hanterats på ett adekvat sätt vilket i sig medför en ökad 

risk för oegentligheter. 

Sex grundläggande åtgärdsområdena har identifierats för att minska risker för korruption 

och andra oegentligheter och kan sammanfattas i följande punkter: 

1. Tonen på toppen 

Att ha rätt ton på toppen innebär att en verksamhetsledning måste engageras för att tydligt 

adressera vikten av att ha eller införa lämpliga förebyggande processer, att garantera att 

erforderliga resurser och tid avsätts för arbetet samt att övervaka att arbetet fullföljs, 

2. Verksamhetsbaserade riskanalyser 

Verksamhetsbaserade risk- och sårbarhetsbedömningar är fundamentala för att arbetet med 

att förbättra skyddet mot korruption och oegentligheter ska få en bra kvalitet, att de största 

riskerna och de anpassade åtgärderna prioriteras, och väl så viktigt, att kostnadseffektivitet 

och funktionalitet erhålls under förbättrings- och implementeringsarbetet. 

3. Policys, riktlinjer och utbildning 

Policys och riktlinjer måste följa resultatet av de verksamhetsbaserade riskanalyserna, vara 

tydliga och praktiska, så att medarbetare inte behöver tveka över vad som gäller i deras 

vardag. Att genom utbildning öka medvetenheten kring identifierade risker och hur 

verksamheten minskar dessa risker är grundläggande komponenter i det förebyggande 

arbetet. 

4. Övervakning, kontroll och uppföljning 

Anpassade kontroller, baserade på de verksamhetsbaserade riskanalyserna, behöver 

utarbetas och sjösättas. Under implementerings- eller förbättringsarbetet är det viktigt att 

dokumentera hur detta uppfattas hos de anställda, de utmaningar som uppstått och vilka 

operativa lösningar man valt att tillämpa. 

5. Kännedom om samarbetspartners och anställda 

8(13)

1 

\ 

Uppsala 

* "KOMMUN 



Det bör finnas processer på plats för att kontrollera och hantera eventuella 

intressekonflikter hos anställda samt analysera nya leverantörers eller samarbetspartners 

lämplighet, 

6. Effektiv implementering 

Implementering bör ske så att de största riskerna och åtgärderna enligt de riskanalyser som 

genomförts prioriteras och åtgärder implementeras på ett kostnadseffektivt sätt. Det bör 

även finnas ett utarbetat system for att effektivt hantera tips om oegentligheter och en 

beredskap för incidenthantering så att situationer inte eskalerar till publika förtroendekriser, 

Delårsbokslut 

I granskningen av delårsbokslutet per augusti gjordes följande bedömningar 

• delårsrapporten uppfyller i allt väsentligt kraven enligt den kommunala 

redovisningslagen, 

• det finansiella resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige 

fastställda målen. Båda de finansiella målen bedöms komma att uppnås i lämnad 

prognos för 2012. 

Övriga iakttagelser som gjorts och som bör beaktas är: 

• Vi har under flera år pekat på svårigheterna att kunna bedöma måluppfyllelsen i 

kommunens verksamhet. I delårsrapporten anges att av de 64 inriktningsmål som 

kommunfullmäktige beslutat kommer 32 att uppnås eller är på väg att uppnås och 

ett mål kommer inte att uppnås. För återstående inriktningsmål kommer det att 

behövas flera åtgärder för de skall uppnås eller så är måluppfyllelsen svårbedömd. 

Efter en översiktlig genomgång av nämndernas uppföljning av inriktningsmålen kan 

vi konstatera att ca hälften av nämnderna inte redovisar uppföljning av effektmål 

som grund för sin bedömning. Många mål har ej heller kunnat bedömas eftersom 

mätningar ej har gjorts. Vi kan också konstatera att många mål bedöms ej kunna 

uppfyllas. 

• I jämförelse med utfallet för 2011 uppskattas nettokostnaderna i prognosen för 

2012, exkl. jämförelsestörande poster, öka med 360 mnlcr eller 4,2 % och överstiger 

budgeten med 13 7 mnkr eller 1,6 %. Enligt vår uppfattning är det därför av stor 

vikt att kommunledningen noggrant följer nettokostnadsutvecklingen och snabbt 

vidtar åtgärder för att komma till rätta med obalansen. Med en fortsatt 

kostnadsutveckling som överstiger ökningstakten för skatteintäkter och 

kommunal ekonomiskutjämning kan det innebära att betydande förluster uppstår för 

de närmaste åren. 

• Flera uppdragsnämnder redovisar prognoser med negativa resultat och bedömer att 

anvisade ramar kommer att överskridas. Negativt resultat lämnas även i 

prognoserna för Styrelsen för Vård och bildning. Det är väsentligt att åtgärdsplaner 

utarbetas och genomförs samt kompletteras med ytterligare åtgärder om så krävs, 

9(13)

UPRSB 


Granskningavårsredovisning 

Se bifogad granskningsrapport 


Lekmannarevision 

Lekmannarevisorer utses för varje bolag och hämtas från kretsen Kommunens revisorer. 

Granskningen av Uppsala Stadshuskoncernens bolag har genomförts enligt fastställd 

verksamhetsplan, 

Granskningen har omfattat följ ande områden: 

• Verksamheten har löpande följts genom läsning av styrelsens protokoll. I granskningen har 

eftersträvats en löpande dialog. 

• Bedömning har skett om bolagsstyrelsen byggt upp och skapat förutsättningar för tillräcklig 

styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten och om det finns inbyggda 

kontroller i arbetet. 

• Granskning och verifiering om fullmäktiges ägardirektiv i IVE och ändra beslut 

verkställs/genomförs genom att mål och syften uppnås, att föreskrifter efterlevs, att system 

och rutiner tillämpas och används på avsett sätt. 

• Avstämning av principiella ärenden som förelagts fullmäktige för godkännande. 

• Genomförande av bolagsdag med ett program som omfattade ägar- och 

bolagsstyrningsfrågor. 

Under 2012 har granskningen särskilt fokuserat på: 

• att interna kontrollen inom bolaget har en hög standard och att moderbolaget följer upp 

dotterbolagens internkontrollplaner. vi har speciellt bedömt att etikfrågor och att risker för 

korruption beaktas. 

• att beslutade ägardirektiv och mål genomförs och avrapporteras. 

• att styrelserna har ett fungerande arbetssätt och "kunskap" om styrelseuppdraget. 

• att moderbolaget hanterar frågor kring förändrad lagstiftning på ett för kommunen 

tillfredsställande sätt, Detta gäller bl a förändringar i skattelagstiftning och skärpningar i 

synen på konkurrensfrågor. Tidigare förändringar i lagstiftning kring bostadsföretag 

bevakas. 

Under 2012 genomfördes en bolagsdag med följande inriktning: 

• Lägesrapport beträffande särskilda granskningsinsatser inom intern kontroll, etik och 

korruption, 

• Ägarstyrning inom Uppsala kommun, roller, dialog och rapportering, 

• Bolagsstyrelsernas arbetsformer, jämförelse med erfarenheter från styrelseundersökning i 

börsnoterade företag. 

• Utvärdering av styrelsearbetet, 

• Samordning inom koncernen, hur jobbar vi för att lära av varandra. 

Inbjudna var kommunledning, bolagsledningar och styrelser. Antalet deltagare uppgick till 

ca 50, Vår bedömning är att det finns ett fortsatt behov av löpande utbildning och 

erfarenhetsutbyte kring bolagsfrågorna. 

Ägardirektiv finns fastställda i IVE-dokumentet. Vi bedömer att fungerande rutiner finns 

för avstämning och rapportering. Moderbolaget Uppsala Stadshus AB redovisar en 

uppföljning av ägardirektiven i sin årsredovisning. Ett område som enligt vår bedömning 

ytterligare skulle stärka ägarstyrningen är att tydligare koppla ägardirektiven till 

10(13) 

AA



dokumentation av knmrminstvrelsens unnsiktsnlikt Oversvn har skett av hnlaasnrrlnincrnrt-i-n 

Uppsala Konsert och Kongress AB redovisar i likhet med föregående år ett större 

underskott än budgeterat. Behov finns av en långsiktig finansieringslösning alternativt 

förändring av verksamheten. 

I Fyrishov AB:s affärsplan för 2013 framhålls en osäkerhet beträffande ersättningsnivåer i 

uppdragsavtalen med Uppsala kommun. 

Vid slutrevisionsmötet med Uppsalahem AB har diskussion förts kring samordningsfrågor 

inom kommunkoncernen. Detta gäller främst tilldelning av mark för nybyggnation som 

utgör en kritisk faktor för att bolaget skall nå sina målsättningar. 

I Uppsala Vatten och Avfall AB har en översyn skett av styrelsens arbetsordning och 

firmateckningsrätten. 

Rutinen för beslut beträffande investeringar i Uppsala Kommuns Fastighets AB bör 

förtydligas. 

Separata granskningsrapporter har upprättats per bolag. 

12(13)

Uppsala 

• "KOMMUN 



REVISORERNAS REDOVISNING AV BUDGETANSLAGETS ANVÄNDNING 

Vi har till vårt förfogande haft ett anslag på 6 968 tkr. Anslaget har använts enligt följande: 

Utfall Budget Utfall 

Resursslag (tkr) 2011 2012 2012 

(tkr) (tkr) (tkr) 

Arvoden, sammanträdes- och förrättningsers, 

övriga ers och PO 

779 900 743 

Köp av verksamhet 4809 4888 4953 

Övriga personalkostnader 116 130 125 

Övrigt 14 50 141 

Extra satsning avseende förebyggande arbete 

mot korruption 

1000 1000 

Summa 5718 6968 6962 


Lars-Olof pndell 

Ordförande 



13(13) 

H ims Edlund

TIERPS 

KOMMUN 



§99 Dnr Ks 2013.429 


2013-05-28 135 

1.2.5 

1.2.8.1 

Inrättande av kommunalt handikappråd samt fastställa reglemente för 

handikapprådet 

Beslut 


att inrätta ett kommunalt handikappråd från 1 augusti 2013 

att fastställa föreliggande förslag till reglemente för kommunalt handikappråd 

Bakgrund 

På ett samverkansmöte i böljan av 2013 lyfte ordföranden Pia Wårdsäter frågan 

till representanterna från HSO och SRF om de fortsättningsvis vill ha dagens form 

av samrådsmöten eller om de föredrar att ett kommunalt handikappråd inrättas. 

HSO och SRF informerar att de förordar ett kommunalt handikappråd. 

Föreligger förslag till reglemente för kommunalt handikappråd. 

Handikapprådet ska vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig 

information mellan företrädare för handikapporganisationerna och kommunen. 

Rådets sammansättning 

Kommunala handikapprådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. 

Andra denna text 

Samarbetsorganisationen HSO utser fyra (4) ordinarie ledamöter och fyra (4) 

ersättare att representera handikapporganisationerna i rådet. 

Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda i kommunen tre (3) ordinarie 

ledamöter. 

O r d f s i g n J u s t e r a n y e s s i g n V i d i s i g n S e k r s i g n U t d r a g s b e s t y r k a n d e

H -i 

Reglemente för kommunalt handikappråd 

Fastställd av kommunfullmäktige § XX/2013 

Tierps kommun 815 80 TIERP • Telefon: 0293-21 80 00 • www.tierp.se 

Reglemente

I 

Reglemente för Tierps kommuns handikappråd 

Fastställt av kommunfullmäktige den /dag/ /månad/ 2013 § XX 

7. ... . .... 

Rådet är ett organ for överläggningar, samråd och ömsesidiginformation mellan företrädare för 

handikapporganisationerna och kommunen. 

Syftet 

att rådet ska förstärka inflytandet i alla frågor som gäller personer med funktionsnedsättning 

att rådet ska medverka vid förberedelser inför upphandling av vårdgivare 

att rådet ska verka för att handikappfrågor beaktas 

att rådet initierar nya handikappfrågor 

att rådet ska vara remissorgan i frågor som berör personer med funktionsnedsättning 

att rådet ska vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning 

Arbetsuppgifter 

Kommunens företrädare ska informera rådet om planer och förändringar av samhällsinsatsernas 

utformning och organisation som berör personer med funktionsnedsättning. Därmed ska 

kommunen inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka 

ärendets handläggning. Därigenom ges funktionsnedsatta genom rådet en större delaktighet i 

samhällets insatser. 

Handikappföreningarnas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar i 

den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av 

det serviceutbud som berör funktionsnedsattas möjligheter till en god livskvalitet. På det sättet 

ska kommunala handikapprådet vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som rör 

funktionsnedsättning. 

Rådets sammansättning 

1. Kommunala handikapprådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. 

2. Samarbetsorganisationen HSO samordnar val av fyra (4) ordinarie ledamöter och fyra (4) 

ersättare att representera handikapporganisationerna i rådet vilket fastställes av kommunstyrelsen. 

3. Organisationen som ingår i det kommunala handikapprådet ska före den 1 december det år 

kommunfullmäktige väljs lämna förslag till kommunstyrelsen på ledamöter och ersättare. 

4. Kommunstyrelsen utser bland de förtroendevalda i kommunen tre (3) ordinarie ledamöter. 

Organisation och arbetsformer 

Kommunstyrelsen utser ordförande. Handikapprådet utser inom sig vice ordförande bland 

företrädarna från handikapporganisationerna. 

Rådet kan tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till 

rådets sammanträden.

TIERPS 

KOMMUN 



2013-06-11 71 0 


Entledigande från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige 

- Anette Berg (S) 

Beslut 


att bevilja framställan om entledigande. 

Bakgrund 

Ersättaren Anette berg har den 6 maj 2013 begärt entledigande från sitt uppdrag som 

ledamot i kommunfrdlmäktige. 

Delges 

Anette Berg 

Länsstyrelsen i Uppsala län 

Fullmäktiges sekreterare 

Personalenheten 

Troman 

O r d f s i g n J u s t e r a n d e s s i g n V i d i s i g n S e k r s i g n U t d r a g s b e s t y r k a n d e

| 

i 

w. ri 

j | TIERPS KOMMUN 

i kommunstyrelsen 

1 

l ! 2013 -05- 66 

3 

j 

[rlaiidl.nf: 

i . j d 

I 

1 

Ärende: Avsägelse av uppdrag i Tierps.komm.un 

Tobo 2013-04-30 

Härmed avsäger jag mig mitt uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige i Tierps 

kommun. 

Detta på grund av tidsbrist. 

Med vänliga hälsningar 

Anette Berg Q 

Anette Berg 

631203-0148 

Skidvägen 4b 

748 50 Tobo

1 

1 

1 

j 

I 

j| . 

\ 

| 

i 

i 

| 

m TIERPS 

KOMMUN 

§ 

Delgivningar 

Beslut 




att delgivningen tas som en anmälan till protokollet. 

Bakgrund 

Fullmäktiges ledamöter och ersättare delges: 


Rapportering per 31 mars 2013 enligt 16 kap 6f§ socialtjänstlagen (SoL) av ej 

verkställda beslut och enligt 4 kap 1 § SoL och enligt 28a§ LSS. 

Dnr planer 2008.77 

Överklagan av komunfullmäktige i Tierps kommun beslut angående antagande av 

detaljplan för Svartviken, fastigheten Sikhjälma 3:7 m.fl. Sikhjälma i 

Hållnäs/Österlövsta församling, Tierps kommun 2012-12-18 § 160. 

Protokollsutdrag från Demokratiberedningen2013-03-13 § 2 

Protokoll från Överförmyndarnämnden 2013-03-18 § 59,2013-05-20 § 125 

Protokoll från Räddningsnämnden 2013-04-24 §§33-41 

Protokoll från demokratiberedningen 2013-03-13 §§ 1-11 

Protokoll från beredningen för lärande och unga 2013-03-21 §§ 33-36 

Beredningarnas protokoll finns på kommunens webbsida www.tierp.se 

Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbeslyrkande

I 

PGISS900.Y JOJ UAJSTPIA 'AREPPAAJN/AIEPAXITI UOSSIBAI amresng qoo isiAbpay entry 

:3JEuniRjsmådd(l 

SST 

§®8Z )Si[H3 qoo l og §x DB^ p )3i[ua jnjsaq BPIJEJSJJJSA fa AB (qogi) naSeysuefiiepos §JG deq 9J jSfjna £ \ q z S-IBUI X£ -iad Snua^joddey 

T 

8T-f0-£I0K 

JSUMptOH 

s d a a i L 18F

ue>[osire uaSejjsiy jasiEsmdjEfq/apuaoq jjp(SiES X 6I01ZI 

PIIBJS^SA ias;ESUid|Bfq/apaaoq j[p[S-res X i 0101ZI 

PHB1S3[J3A iasjBsmdjEfq/apuaoq npiSJEg X i Z001ZI 

PIWSJJJ3A jasiEsaidiBfqyapuaoq X SZ60ZI 

pn?}S5tJ3A jasjEsnidiBfq/apuaoq }|D(SJES ; X IZ60ZI 

jasjESindjE fq/apuaoq uppigg X i 8Z80ZI 

PIIBlÂ jasiBStnd[Efq/apuaoq Jipisigs X 

i 

ZZ80ZI 

lasiBStndjEfq/apuaoq ^pjsigs X i 0Z80ZI 

jasiBsradigfq/apnaoq IJI^SIBS X 6080ZI 

PIims>[J3A jasjEstndiEfq/apuaoq Jipjsigs ! x 9QL0ZI 

i 

p[ims>[JaA jasiBsuidjB fq/apuaoq uppiES X 

V190ZI 

PUBISÂ jasjESuidjg fq/apuaoq npfsjgg X oesozi 

UBJJOSUB UASBYAIY ias}BStndjE fq/apuaoq JJDJSJ^S i x IZSOZl 

PI[E1S>[J3A jasjBsuidiB fq/apuaoq ijpisiES X 

uasiajAiS|BiDOS soq 

apuajs SBjnjAi; AijBUjajjE uaspjX;s|Bi30s 

HR jBjajjoddBj aaSafS [B)uy 

1°S §1 dBii p ing 

SJBSUI spefjiAag X PM 

! 

1 

80S0ZI 

irqsaq 

JOJ uinjEQ

se 59 jspim p s qX/ J3S l ESn ? e[Bi3os spireSSzCqsioj X 

1 ! 

; 

i 

l0-£0-n0£ 

aosj3dp[E}uo)i X 8Z90ZI 

13gin?}S3JJ9A 1 yOJqAV jsirefjuisii X I0Z.00I 

jappiBui 

'pBpj|Aino gipiosisd }sugIjui3H X 829031 

P[[T?lSJ[i3A piBA[3XBA/ SniUJSEJAY X W60ZI 

jss)Bstnd]Bfq/3pu3oq jjtjjsigg X SIZIZI 

P[[BJS>[J3A j3S}BStnd[i3fq/3pu3oq UPlS-reg X LIZIZI 

j3SiBSirid[Efq/3puaoq JipjsiBg I X LIZIZI 

J3SjBStnd]Bfq/8pu3oq jjpjsiES X 1 

nzizi 

PHSJS5JJ3A j3S}BsuidiBfq/3pu3oq ;I]>]SJBS X 

UZIZI 

OEÔSOB uaSEjJsiy J3S)ESUld]Bfq/3pU90q JIPJSJBS X 1 OIZIZI 

j3S)Bsmd[Bfq/3pn3oq IJPJSJBS X 1 ZOZIZI 

J3s;Bsmd[Bfq/3pu3oq jjpjsigs X OZllZl 

PIIWS5JJ3A J3S}BSuid|Bfi[/3pu30q in^S-ms X 1 

i 

OZllZl 

J3SiBsmd[B[q/3pu3oq ijpfSJBS X i 601131 

J3SjESUid|?rq/3pn3oq I[I>[SJBS i X £Z01ZI 

PIIBIS^SA JSSiBSindiB fq/spusoq HPJSJES X 1 

£Z0\Zl

uasiBsm pam EPJBAAB H?A 'HAH ?D SBJSJA 30IAJ3S PJT5JSJBS pSLU pBJSOQ X i LI~60~Z10Z 

SST JAQNRESJJISA SI|8EQ X 

i 

i , 

: 

£ M L " 2 I 0 2 

SS1 soiAjasSBspaq X 81-ZI-Z10Z 

i I0-£0-£I02 JI[EJS>[J3A jajrqsaq 'SSI aoiAJas PUSSIES para pEjsog X 1?2-60-2I0Z 

BPFEAAB 

IIIA UARA PBISOQ uapnfqja )]Ai]g 'ssi aoiAJas POSIES para psjsog X 1 H - 0 I - I I 0 3 

17I-ZI-ZI0Z SINMSVAA 'SSI aaiAJas pipjSJES para pEjsog X 

1 

10-21-1102 

SSI 30IAJ3S PUSSIES psui pEJSOg X 93-60-2102 

II-ORAOZIIIMSVAA'SSI uosiadpjBjuo^ X II-90-2102 

SSI nosjadpjejucoj X PZ-ZO-OIOZ 

SSI 

IOS uuEjsjaqSSAjx X 17I-H-2I02 

jaqSi[LE}S>[J3A I UOJQAB 'QO§ uosjadpjBjuo^[ X 

1 

1 

£2-20-2102 

S2"£0"£102 HIBIS>IJ3A 'IO§ U0SJ3(±P[EJUO5[ X 1 22-01-2102 

LOS uuEisjaqSSXjx X 

1 

01-01-2102 

Oil 'los uiaqafjimEj I X SO-I 1-2102 

Odl '10S f|iurejp{E}no>[ X 50-01-2102 

i 

}aqSq[E;sjjiaA i yojqAB 'qos 

UaSJBSUl Sis 

UOSJSDPJEJNO^ 

1 

X 0E-90-II02 

JSbsab uauosjad 90-ZI0-£ I OS JBjrqsAE 'qos id SSI 'apuaoq x pojs X 9 I - W - 2 1 0 2

SSL Socialstyrelsen 

[Efternamn 

[E-postadress 

Nämndens rapport 

Kvartalsrapport 

Ivarsson 

susanne.ivarsson@tierp.se 

[Val av år och kvartal 1/1-31/3 

dSRL H 

SoL OF, omsorg om personer 0Ja • Nej 

med funktionsnedsättning 

H H 

LSS OF, omsorg om 

personer med 


SoL OF, omsorg om personer 

med funktionsnedsättning 

LSS OF, omsorgerom 

personer med 


Personuppgiftslagen 

@ Ja D Nej 

1 ^ 6 • 

M f i M M — i — 

• Ja 0 Nej 

D Ja D Nej 

@ Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker 

samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuDpaiftslaaen 

(1998:204). PuL. 

Blankettinformation 

Nummer 

1365421025015 

Signering 

Datum 

Namnförtydligande Underskrift 

Inskickat 

2013-04-08 13:38:25 

Sida 1 av 1 Datum: 2013-04-08 13:38:25

LÄNSSTYRELSEN 

UPPSALA I,ÄN 

~ Rättsenheten 

Länsjurist 

Erika Rydgren 

010-22 33 337 

BESLUT 

Datum 


Anders Mattsson 

Västra Ekuddsgatan 5 

185 31 VAXHOLM 

Britta Mattsson 

Västra Ekuddsgatan 5 

185 31 VAXHOLM 

Båda med rek + mb 

Beteckning 

403-810-13 

1(6) 

i SERFS KOMMUN 

KOM MIJN STYR ELSEN 

"13 -05- 2 3 

jb.nrT'^1 a u ^ ^ oo S . 

i Beteckning: 

juandl.nr: cXO 1» • 

Överklagande av Kommunfullmäktige i Tierps kommun beslut angående 

antagande av detaljplan för Svartviken, fastigheten Sikhjälma 3:7 m. fl. 

Sikhjälma i Hållnäs/Österlövsta församling, Tierps kommun 2012-12-18, 

§160 

BESLUT 

Länsstyrelsen avvisar Britta Mattssons överklagande. 

Länsstyrelsen avslår Anders Mattssons överklagande. 

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 

Kommunfullmäktige i Tierps kommun antog den 18 december 2012, § 160, 

detaljplan för Svartviken fastigheten Sikhjälma 3:7 m.fl. Sikhjälma i Hållnäs/ 

Österlövsta församling, Tierps kommun. 

Anders Mattsson och Britta Mattsson (lagfarna ägare till fastigheterna Sikhjälma 

3:25 och Sikhjälma 3:31) har gemensamt överklagat beslutet och yrkar i första hand 

att beslutet att anta detaljplanen undanröjs och att ärendet återförvisas till Tierps 

kommun för fortsatt handläggning. I andra hand yrkas att detaljplanen ändras så att 

fastigheterna Sikhjälma 3:25 och Sikhjälma 3:31 erhåller planutformning som 

innebär väganslutningar och byggbar mark enligt planförslag 2009-05-18 som 

medgav bebyggelse på båda fastigheterna. I tredje hand yrkas att detaljplanen ändras 

så att Sikhjälma 3:25 inte ingår i område som detaljplanen omfattar. De klagande har 

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post/webbplats 

Länsstyrelsen Hamnesplanaden 3 010-22 33 000 (vxi) 010-22 33 010 uppsala@lansstyrelsen.se 

751 86 UPPSALA www.lansstyrelsen.se/uppsala


UPPSALA LÄN 

BESLUT 

Datum 


Beteckning 

403-810-13 

i huvudsak anfört följande som grand för överklagandet. Det finns inget sakligt skäl 

att frångå planförslag från 2009-05-18. Vare sig topografi, fastigheternas läge eller 

bestämmelserna för andra fastigheter inom planområdet motiverar särbehandling av 

Sikhjälma 3:25. Fastigheten, som har gemensam tomtgräns med Sikhjälma 3:31, har 

tidigare varit bebyggd. Att den slutliga detaljplanen anger att hela Sikhjälma 3:25 

planläggs som "natur" innebär att värdet av fastigheten i realiteten exproprieras utan 

rätt till ersättning för fastighetsägarna. 

MOTIVERING 

Britta Mattssons överklaganderätt 

Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut överklagas av den som 

beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. En 

ytterligare förutsättning är enligt 13 kap. 5 § ÄPBL att beslut att anta detaljplan får 

överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört 

synpunkter som inte blivit tillgodosedda. 

Av handlingarna i ärendet framgår att Britta Mattsson inte skriftligen framfört några 

synpunkter på detaljplanen. Länsstyrelsen finner därför att Britta Mattsson - oaktat 

att hon är lagfaren delägare till fastigheterna Sikhjälma 3:25 och Sikhjälma 3:31- inte 

har rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen. Överklagandet från Britta 

Mattsson skall därför avvisas. 

Tillämpliga bestämmelser 

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, trädde i kraft den 2 maj 2011. Enligt 

övergångsbestämmelserna till lagen upphörde plan- och bygglagen (1987:10) att 

gälla vid nämnda tidpunkt. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till den nya 

lagen skall emellertid äldre bestämmelser fortfarande gälla för mål och ärenden som 

har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklaganden av 

beslut i sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Sålunda 

ska bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, tillämpas i ak 

tuellt ärende. Enligt punkt 16 i övergångsbestämmelserna skall för sådana mål och 

ärenden som har påböljats före den 2 maj 2011 men som vid denna tidpunkt inte har 

inletts hos en allmän förvaltningsdomstol respektive hos regeringen, trots vad som 

anges i punkt 2, bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen tillämpas. 

Nya bestämmelser i miljöbalken, MB, om strandskyddet trädde i kraft den 1 juli 

2009 (SFS 2009:532). Enligt övergångsbestämmelserna punkt 2 till den nya lagen 

skall emellertid äldre bestämmelser fortfarande gälla för ärenden som har inletts fore 

2(6)


UPPSALA LÄN 

BESLUT 

Datum 


Beteckning 

403-810-13 

Tieirl jdi-2009: Planprogram upprättades 2005 och-därförhar^bestämmelsernardess 

äldre lydelse i MB tillämpats vad avser upphävandet av strandskyddet i 

detaljplaneområdet. 

Planområdet omfattas av utvidgat strandskydd intill 300 meter från strandlinjen 

enligt 7 kap. 13 och 14 §§ miljöbalken, MB. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara 

goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 

Enligt 1 kap. 5 § ÄPBL skall både allmänna och enskilda intressen beaktas vid 

prövningen. 

I 2 kap. 1 § första stycket ÄPBL anges att mark- och vattenområden skall användas 

for det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till 

beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan 

användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning 

skall bestämmelser i 3 och 4 kap. MB tillämpas. 

Av 5 kap. 2 § första stycket ÄPBL framgår att det vid utformningen av en detaljplan 

skall tas skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighets- 

förhållanden som kan inverka på planens genomförande. 

Enligt 14 kap. 1 § ÄPBL är mark eller annat utrymme, som enligt en detaljplan skall 

användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman samt annan mark 

eller annat utrymme som enligt planen skall användas för annat än enskilt 

bebyggande, kommunen skyldig att lösa om fastighetsägaren begär det. Mark eller 

annat utrymme som enligt planen skall användas för allmänna platser för vilka någon 

annan än kommunen är huvudman, är den samfallighet som finns eller som skall 

bildas för ändamålet skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan 

särskild rätt, om fastighetsägaren begär det. 

I 5 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. 

anges att den myndighet som skall tillämpa bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB i ett 

ärende i beslutet skall ange om den prövade åtgärden går att förena med en från 

allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den 

för området gällande regionplanen eller kommunala översiktsplanen. 

3(6)


UPPSALA LÄN 

BESLUT 

Datum 


Beteckning 

403-810-13 

"T den för Tierps kommun gällande översiktsplanen, fastställd av kommunfullmäktige 

den 14 december 2011, är Hållnäshalvön ett utpekat utredningsområde (Översiktsplan 

2010-2030för Tierps kommun, s. 57). 

Länsstyrelsens bedömning 

Länsstyrelsen har att i två olika funktioner granska och pröva kommunernas beslut 

om detaljplaner. Förutom att pröva överklaganden skall Länsstyrelsen som regional 

planmyndighet granska och på eget initiativ pröva kommunala detaljplanebeslut om 

det kan befaras att beslutet innebär bl.a. att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB 

inte tillgodoses. Länsstyrelsen har den 17 januari 2013 {dnr 404-7959-12), enligt 

reglerna härom i 12 kap. 2 § ÄPBL, beslutat att inte pröva kommunfullmäktiges 

beslut om att anta aktuell detaljplan den 18 december 2012. 

Den i ärendet aktuella detaljplanen syftar till att utreda möjligheterna för ett utökat 

fritidsboende i Svartviken. Detaljplanen innebär 16 nya tomter om ca 1500 m 2 

vardera, inpassade i den befintliga bebyggelsen och utmed befintliga vägar. 

Detaljplanen innebär även att befintlig biltillfart till fastigheten Sikhjälma 3:24 över 

ett klapperstensfält leds om. Kommunen skall enligt planen inte vara huvudman för 

allmänna platser. Hela planområdet omfattas av utvidgat strandskydd. Då de 

planerade tomterna ligger så att de avskiljs från strandområdet av befintlig 

bebyggelse har Länsstyrelsen i beslut den 7 december 2011 {dnr 511-4433-11) med 

stöd av 7 kap. 15 § MB upphävt strandskyddet inom planområdets kvartersmark 

med användningen B (bostäder). Vad gäller den obebyggda tomten Sikhjälma 3:25 

finns inget särskilt skäl att upphäva strandskyddet varför den inte planläggs for 

bostäder. Kommunen har under framtagandet av detaljplanen gjort ändring vad gäller 

användningssätt av fastigheten Sikhjälma 3:25. 

Reglerna i plan- och bygglagen bygger på principen om decentralisering av 

beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som rör bl.a. riktlinjer 

för markanvändning i kommunen. Följaktligen har i 1 kap. 2 § ÄPBL föreskrivits att 

det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. 

Stor vikt bör därför tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. I 

samband med tillkomsten av ÄPBL underströk lagstiftaren att staten, d.v.s. i detta 

fall Länsstyrelsen, vid prövning av överklaganden normalt inte i någon väsentlig mån 

bör rubba den huvudsakliga inriktningen av kommunernas markanvändningsbeslut. 

En konsekvens av detta är att överklagandeprövningen väsentligen inriktas på om 

planärendet handlagts på ett formellt riktigt sätt och om de avvägningar som 

kommunen gjort mellan enskilda intressen eller motstående allmänna eller enskilda 

intressen kan anses skäliga. Vid prövningen kan Länsstyrelsen antingen avslå 

4(6)


UPPSALA LÄN 

BESLUT 

Datum 


Beteckning 

403-810-13 

överklagandena-eller upphäva detaljplanen. Det ovan sagda föranleder-en-väsentlig 

begränsning av den materiella prövning som görs i ett överklagningsärende. Av detta 

följer även att det inte ankommer på länsstyrelsen som besvärsprövningsmyndighet 

att ha synpunkter på kommunens praktiska överväganden i planläggningsarbetet, inte 

heller vilka områden som kan vara aktuella för planläggning. 

Länsstyrelsen finner vid en sådan bedömning som skall ske i ärendet enligt 5 § 

förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. att 

detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av 

markresurserna samt med den för området gällande kommunala översiktplanen. 

Den i ärendet aktuella fastigheten Sikhjälma 3:25 är obebyggd, och det saknas därför 

under angivna förutsättningar särskilda skäl för upphävande av strandskyddet på 

fastigheten, oavsett om den ingår i detaljplaneområde eller inte. Fastigheten har 

planlagts som naturområde utan någon byggrätt, d.v.s. allmän platsmark. 

Länsstyrelsen finner att det faktum att fastigheten Sikhjälma 3:25 har planlagts som 

allmän platsmark innebär att fastighetsägarna i enlighet med 14 kap. 1 § ÄPBL har 

rätt att påfordra inlösen av mark som enligt detaljplanen skall användas för annat än 

enskilt bebyggande. Det kan därvid påpekas att fastighetsägarna inte haft denna rätt 

om aktuell fastighet inte ingått i detaljplanen. Frågor om inlösen av fastighet samt 

avgifts- och ersättningsfrågor tillhör dock genomförandeskedet och får därför prövas 

i annat sammanhang. I princip gäller dock att ersättningen skall motsvara den 

värdeminskning som drabbar fastigheten. 

Länsstyrelsen finner sammanfattningsvis att kommunen vid den valda 

planutformningen, och med den reglering till skydd för fastighetsägare vars mark 

enligt detaljplan inte skall användas för enskilt bebyggande, gjort en godtagbar 

avvägning mellan berörda motstående allmänna och enskilda intressen. Vad de 

klagande anfört utgör därmed inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. 

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och då enligt Länsstyrelsens uppfattning 

hinder mot detaljplanen inte kan antas föreligga samt att det överklagade beslutet 

ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger 

kommunen finner Länsstyrelsen att skäl för ändring av det överklagade detalj 

planebeslutet inte föreligger. Anders Mattssons överklagande skall därför avslås. 

I den slutliga handläggningen av detta ärende har även planhandläggare Johanna 

Boman deltagit. 

5(6)


UPPSALA LÄN 

BESLUT 

Datum 


Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen, se bilaga. 

BILAGA 

Hur man överklagar 

KOPIA 

Erika Rydgren 

Kornmun fullmäktige, Tierps kommun, 815 80 TIERP 

Gemensam service, Processtöd, Tierps kommun, 815 80 TIERP 

Beteckning 

403-810-13 

6(6)

Bilaga 

Hur man överklagar hos Mark- och miljödomstolen 

Ni kan överklaga detta beslut hos Mark- och miljödomstolen, 

Box 1104,131 26 Nacka strand. Överklagandet ska vara skriftligt och 

undertecknat av Er. Tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att 

ange ärendets diarienummer. I överklagandet ska Ni redogöra för varför 

Ni 'menar att Länsstyrelsens beslut är felaktigt och hur Ni anser att det 

ska ändras. 

Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt, så 

bör du skicka med det. 

Din skrivelse ska undertecknas och namnteckningen förtydligas. Uppge 

också postadress och telefonnummer. 

Brevet ska lämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till Mark- och 

miljödomstolen. 

Länsstyrelsens adress och telefonnummer är 

Länsstyrelsen i Uppsala län Telefonnummer 

751 86 UPPSALA tel 010-22 33 000 

Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från 

den dag Ni fick del av beslutet, annars kan Ert överklagande inte tas upp.

8 i — — • — 4 


1 

i 

| 

j 

\ 

5 

1 

") 

: ) 

Ordf sign 

i-P 

§2 

Politiska partier i skolorna 

Beslut 

Demokratiberedningen beslutar 

— LV Li VJ M I M I . nHl/t J KIX U-1 U IVULL 

_ Demokrati bered n i n äén 

3 

att rekommendera Högbergsskolan att skapa möjlighet för de politiska 

partierna, som representerar regeringen och kommunfullmäktige, att besöka 

skolan 1 ggr/år. 

Bakgrund 

Joakim Larsson har tidigare lyft frågan om de politiska ungdomsförbundens 

möjlighet att besöka Högbergsskolan. 

Till dagens sammanträde bjöds produktionschef Lars Broberg in för att 

redogöra för vilka möjligheterna är. Broberg välkomnar frågan och 

refererade ur Skolverkets skrift "Politisk information i skolan" reviderad i 

juni 2012. Skriften delgavs ledamöterna. 

Utdrag ur "Politisk information i skolan"; 

* Punkt 4.4.1; Rektor måste göra en egen bedömning. Även om 

kommunfullmäktige eller styrelsen för skolan har tagit fram ritlinjer för 

skolans hantering av politisk opinionsbildning i skolorna så måste 

skolledningen och rektor ändå fatta egna beslut utifrån lämpliga 

bestämmelser. Kommunen kan inte genom riktlinjer eller på annat sätt 

besluta om avsteg från grundlagarnas reglering. Hänvisning till: Jk:s beslut 

den 24 april 2008; dnr 8527-07-22. 

- Punkt 7.1; Bestämmelserna om yttrandefrihet och tryck frihet innefattar 

emellertid inte någon rätt för medborgare - eller grupp av medborgare - att 

få till träde till en plats som inte är allmän för att sprida sitt budskap eller 

sina tryckta skrifter. Inte heller råder mötesfrihet i egentlig mening på en 

skola då skolan inte är en allmän plats. 

På en skola måste rektor ge tillstånd till utomstående att sprida information, 

dela ut flygblad eller sätta upp ett bokbord eller affischer. Ledningen måste 

också behandla alla som vill komma till skolan lika. 

Beredningen diskuterade frågan och kom fram till att kontakta skolans 

ledning och föra en dialog om att införa ett besök/år. 

Delges 

Rektor, Högbergsskolan 


Justerandes sign 

vi' 

Vidi sign Utdragsbeslyrkande

Uppsala 

R IKOMMUN 

•KOMMUN 

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 

Plats och tid 

Beslutande 

Övriga deltagande 

Utses att justera 

Justeringens plats och tid 

Underskrifter Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 

Organ 

Sammanträdesdatum 

Datum för anslags uppsättande 

Förvaringsplats för protokollet 

Underskrift 

Justerare 

i Qy 

i 

012 315 - © Copyright SKL Kommentus 10-11 

| T E R F ^ l i C & Sida;, f T 

SÅMMÄNfRÅBlSl^öftlKbfce; i'YAELSEN 

Samman,rädesdäium i013-03,lS,, 

dl id 'ii 4"' G 3 

®T~ 

Sisiäckning: 

Sammanträdesrummet Gunnar Leche i-isRdLnr: 

Stadshuset, måndagen den 18 mars 2013, kl. 13.00 -14.30 

Lars-Gunnar Eriksson (C) UÄ 

Göran Carlsson (S) Tierp 

Bertil Brunn (S) UA 

Hans Olsson (M) UA 

Leif Svensson (M) Knivsta 

Lennart Johansson (C) ÖH 

Bodil Persson (M) Heby 

Sewed Wahlman (V) ÄLV 

Catarina Deremar (C) Tierp 

Catarina Deremar (C) Tierp 

Christer Lindström (M) ÖH 

Peter Wråke 

Johan Lidman 

Göran Carlsson 

Uppsala 2013-03-25, kl. 09.30 

v? 

Lôhan^d man 

t 

AAA 

"1 

ordförande 

vice ordf. (ej § 50) 

ledamot 

ledamot 

tjg. ersättare 

ledamot 

ledamot 


tjg. ersättare (§ 50) 

ersättare (ej § 50) 

ersättare 

kanslichef 

sekreterare 

Paragraf nr 47-66 

Lars^Guhnar Eriksson 

Ccchi rtumt 

tiran Carlsson (ej § 50) Catarina Deremar (§ 50) 

ANSLAG/BEVIS 

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 

Överförmyndarnämnden 


2013-03-25 .2"? Datum för anslags nedtagande 2013-04-15. \ T 

Overförmyndarkontoret 

Stadshuset Uppsala 

-J^han Lidman 

Uldragsbesfyrlcande 

\ V 

y 

X O" 

I wF n

8 

jl 

g 

SÅMsyiÅNfRÄeispROfeKöti, n 

V ^ W | I P 5 . 3 I 5 1 Sammanträdesdatum 

d/t^S • "KOMMUN 2013-03-18 

ÖVERFÖRMYNDAKNÄMNDEN 

Ordföranden framhåller att kostnaderna för det gemensamma kansliet håller sig inom 

budgetramarna och att det är den del av budgeten som nämnden bäst kan påverka. 

\ 

Ö verförmyndarnämnden beslutar 

3 

i att föra informationen till protokollet 

H 

i 

] 

j 

1 

| 

8 

§59 

Verksamhetsberättelse 2012 

Verksamhetsberättelsen för 2012 har tillsänts nämndens ledamöter. Peter Wråke redogör för 

innehållet. En kompletterande tabell delas ut på sammanträdet för att ersätta ett tryckfel på 

sidan 10 i verksamhetsberättelsen. Ordföranden går igenom handlingarna sida för sida med 

tillfälle för nämndens ledamöter att lämna synpunkter. Sidan 10 i verksamhetsberättelsen bör 

enligt ordföranden kompletteras med en skrivelse om att det finns informationsmottagare i 

varje samverkanskommun för att täcka upp att kontoret inte längre har löpande 

mottagningstider i kommunerna. På sidan 11 i verksamhetsberättelsen bör även en skrivelse 

tillföras om att harmoniseringen av arvoden i viss mån redan har påbörjats. 

Lennart Johansson framför att kontoret gjort ett berömvärt arbete som uppfyllt de flesta mål 

och uppgifter som givits av nämnden under 2012. 

Överförmyndarnämnden beslutar 

att med ovan nämnda korrigeringar fastställa verksamhetsberättelsen för 2012 

§60 

Ny sammanträdestid för nämndens sammanträde i april 2013 

Ordföranden meddelar nämnden att en ny tid har bestämts för nämndens sammanträde i april 

2013. Sammanträdet som äger rum i Knivsta har flyttats till onsdagen den 17 april 2013 

klockan 13.15. Lämpliga anslutningar med tåg kommer att framgå av kallelsen. 


att föra informationen till protokollet 

usterare Utdragsbestyrkande 

012 315 - © Copyright SKL Kommermts 10-11 

Sida

I 

r 


I UPPSALA LAN 

Verksamhetsberättelse 2012 

Antagen vid nämndens sammanträde den 18 mars 2013 § 59 

1 u PPKS3J& 

VI SAMVERKAR I EN GEMENSAM ÖVERFÖRMYNDARNAMND 

Q OSTHAMMARS 

1.1 KOMMUN 

v - EN ta AV mimen 

3 TIERPS 

) KOMMUN 

Knivsta^ 

kommun 

HEBYB 

Älvkarleby 

kommun

Innehåll 

Inledning 3 

Sammanfattning av verksamheten 2012 3 

Viktiga händelser 3 

Framtiden 4 

4 Ny lagstiftning som påverkar nämndens verksamhet 4 

Organisation 4 

Utbildning 4 

Uppföljning av överförmyndamämndens mål och uppdrag 5 

Information och utbildning 5 

Verksamhetsutveckling 6 

Granskning 6 

Rekrytering av nya ställföreträdare 7 

Anordnande av godmanskap 7 

Ansökan om samtycke 8 

Utredningar med anledning av klagomål på ställföreträdare 8 

Registrering av allmänna handlingar och arkiv 9 

Tillgänglighet 9 

Medarbetare 9 

Inköp 10 

Ekonomi 10 

Överformyndarnämnden i Uppsalas läns uppdrag till överförmyndarkontoret 11 

Bilaga 1 13 

Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål - Överförmyndarnämnden i Uppsala 

län 13 

2

Inledning 

Överförmyndarnämnden är tillsammans med fullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd 

och kommunala revisorer en av kommunens obligatoriska verksamheter. Det åligger 

varje kommun att välja om man vill ha en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. 

Uppsala kommun har sedan 1977 en överförmyndarnämnd och sedan 2011 en 

gemensam överförmyndarnämnd tillsammans med Tierp, Heby, Knivsta, Älvkarleby och 

Östhammar. Den gemensamma överförmyndarnämnden heter Överförmyndarnämnden 

i Uppsala län. 

Överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet och utövar tillsyn över gode män, 

förvaltare och förmyndare i samtliga kommuner som ingår i den gemensamma 

nämndens område. Tillsynen omfattar bland annat dessa ställföreträdares förvaltning av 

sina huvudmäns medel. Den samlade förmögenhetsmassan som dessa gode män, 

förvaltare och förmyndare förvaltade under 2012 uppgick till ca 1 300 miljoner kronor. 

Överförmyndarnämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att den som har god man eller 

förvaltare förordnad för sig inte lider rättsförlust. 

Nämndens verksamhetsberättelse är en uppföljning av de mål och uppdrag som 

nämnden gett överförmyndarkontoret i sin uppdragsplan och som senare 

konkretiserats i verksamhetsplanen. Verksamhetsberättelsen inleds med en allmän 

sammanfattning av verksamheten under 2012 och en utblick framåt. Längst bak finns 

som en bilaga återfinns uppföljningen av fullmäktiges inriktningsmål och nämndens 

effektmål. 

Sammanfattning av verksamheten 2012 

Viktiga händelser 

Verksamhetsåret 2012 är det första år som verksamheten har bedrivits hela året från 

överförmyndarkontoret i Uppsala. Under 2011 bedrevs fortfarande viss handläggning i 

Tierp, Östhammar och Heby kommuner. 

Under 2012 har bland annat genomförts kvalitetssäkringsarbete med dokumentation 

och harmonisering av handläggningsrutiner. För att bättre motsvara behovet har även 

en viss justering genomförts av expeditionsrutinerna i samverkanskommunerna. 

Mycket arbete har fokuserats på att nå de mål som nämnden haft rörande 

granskningsarbetet som är en av nämndens huvudprocesser. Med hjälp av nya 

handläggningsrutiner, omfördelning av resurser och till viss del förändrat arbetssätt 

nåddes målet. 

Nämnden har även identifierat bristen av nya ställföreträdare som ett riskområde. 

Nämnden har därför haft som mål sedan 2009 att rekrytera ett visst antal nya gode män 

och förvaltare varje år. Under 2012 har målet satts till 100 nya gode män och förvaltare. 

Under 2012 rekryterades 107 nya gode män och förvaltare. Målet nåddes genom en 

bättre systematisering av rekryteringsprocessen och genom samarbete med befintliga 

godemansföreningar i länet. 

3

ä 

j 

S 

1 i 

i 

| 

Framtiden 

Under 2013 kommer arbetet med harmonisering av alla samverkanskommuners rutiner 

och riktlinjer att fortsätta. Det kvarstår bland annat en del arbete med harmonisering av 

arvoderingsprinciper. Nämndens uppdrag från fullmäktige i alla samverkanskommuner 

| i samband med bildandet av den gemensamma nämnden är att en sådan harmonisering 

ska fullföljas under innevarande mandatperiod. I nuläget bedömer nämnden att en 

sådan harmonisering inte kan fullföljas i alla samverkanskommunerna under 

innevarande mandatperiod. 

| 

Ny lagstiftning som påverkar nämndens verksamhet 

I SOU 2004:112 (Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna] föreslås 

omfattande förändringar av överförmyndarverksamheten. Vissa av frågorna har brutits 

ut och har lett till förändrad lagstiftning bland annat vad avser omyndigas skuldsättning, 

länsstyrelsens tillsynsfunktion samt preskriptionstider för skadestånd m.m. Fler förslag 

ligger under utredning. En proposition var väntad hösten 2012 men kommer istället 

våren 2013 tillsammans med en ny utredning (se nedan], 

Regeringen tillsatte våren 2012 en ny utredning (JU 2012:1 Bättre förutsättningar för 

gode män och förvaltare] som har i uppdrag att utreda ett antal specifika 

frågeställningar rörande överförmyndarverksamheten. Överförmyndarnämnden i 

Uppsala län har insyn i utredningen genom att överförmyndarkontorets kanslichef 

deltar i utredningen som expert. Utredningen kommer att vara klar under våren 2013. 

Organisation 

Överförmyndarkontorets organisation har under året vidareutvecklats. Två samordnare 

har utsetts för att samordna arbetet med granskning och övrigt handläggningsarbete. 

För att säkerställa måluppfyllelse har det under året tagits in två personer med 

visstidsanställningar om 6 månader enbart för granskningsarbetet. 

Utbildning 

Överförmyndarkontoret har under året genomfört en gemensam utbildningsdag i 

verksamhetssystemet Wärna. Syftet med utbildningsdagen var att kvalitetssäkra arbetet 

i verssamhetssystemet genom en utökad kunskap. Under året har några medarbetare 

deltagit på Föreningen Sveriges Överförmyndares studiedagar i Uddevalla. 

Studiedagarna innehåller ett antal seminarier och föreläsningar inom området. 

Arbetet med utveckling av organisationen kommer också att fortsätta under 2013. En 

viktig fråga för att hålla en fortsatt hög kvalitet i verksamheten är kompetensutveckling 

och utveckling av specialistfunktioner i verksamheten. 

Jämförelse mellan 2011-2013 antal ärenden (exklusive förmynderskap och godmanskap 

11:1-3] 

Per den 1 januari år: 2011 2öi2 2013 

Förvaltarskap 289 301 312 

God man 11:4 1709 1706 1695 

Ensamkommande barn 96 110 130 

Summa 2094 : - " 2117 2137 

4

Uppföljning av överförmyndarnämndens mål och uppdrag 

Information och utbildning 

I verksamhetsplanen för 2012 har angetts följande områden att fokusera på inom 

området information och utbildning. 

Information till 

kommunstyrelsen i alla 

samverkanskommuner 

Informationsmöten i 

samverkan med GMF 

Uppsala med inbjudan till 

samtliga gode män inom 

upptagningsområdet två 

möten planeras under 

vårterminen och ett i 

oktober 

Information till samtliga 

biståndsbedömare inom 

upptagningsområdet. 

Utbildningsinsatser i 

samband med inlämnande 

av årsräkningar sker i 

januari och februari i 

samverkan med etablerade 

god mans föreningar på 

plats i samtliga 

samverkanskommuner. 

Medverkan på 

utbildningsinsatser som 

genomförs av GMF Uppsala 

och Frisam Uppsala 

Hemsidan ska uppdateras 

med nyheter sista fredagen 

varje månad. Nyheter ska 

även presenteras löpande 

på hemsidan 

Annonsering ska ske i UNT 

och i lokala kanaler för att 

öka kunskapen om 

verksamheten och för att 

intressera nya personer för 

att ta uppdrag som god 

man och förvaltare. 

Under mandatperioden kommer 

överförmyndarnämnden att ha 

träffat och informerat samtliga 

kommunstyrelser för de 

kommuner som samverkar i den 

gemensamma nämnden. 

Ett sådant informationsmöte 

anordnades hösten 2012 

tillsammans med GMF Uppsala, 

FRIS Östhammar och RFS Heby 

Overförmyndarkontoret har 

varit ute och informerat i 

flertalet av kommunerna som 

ingår i samverkan. 

Genomfördes i januari/februari 

2012 


medverkat på ett antal av 

föreningarnas utbildningar 

Delvis utfört 

(Knivsta kvarstår och 

är inplanerat till april 

2013) 



Utfört 

Utfört 

Hemsidan uppdateras löpande. Utfört 


annonserat i UNT och andra 

medier i samband med 

rekryteringskampanjer. 

Utfört 

5


I UPPSALA LÄN 

Verksamhetsutveckling 

I verksamhetsplanen för 2012 har angetts följande områden att fokusera på inom 

området verksamhetsutveckling. 

Uppdrag/mål Åtgärd Kommentar 

Under 2012 ska göras en Overförmyndarkontoret har Delvis utfört 

förstudie för e-förvaltning följt utvecklingen i Stockholm 

med fokus på 

och Västerås. Någon förstudie 

årsräkningsprocessen. har inte genomförts. Medel till 

Särskild fokus ska läggas på sådan förstudie beviljas under 

att följa utvecklingen i 

Stockholm och Västerås 

2013. 

En kartläggning ska ske av 

möjliga e-tjänster 

Överförmyndarnämnden i 

Uppsala läns styrdokument 

och riktlinjer ska 

uppdateras under året och 

nya riktlinjer ska skapas för 

områden där det kan vara 

aktuellt. 

Granskning 

En kartläggning av möjliga etjänster 

har presenterats för 

nämnden 

En genomgång av styrdokument 

och riktlinjer har påbörjats 

under året. Uppdateringen av 

nämndens arkiv- och 

dokumenthanteringsplan har 

påbörjats men inte slutförts 

under 2012 

Utfört 


Granskning av redovisningshandlingar ska ske i enlighet med den 

granskningsinstruktion som Överförmyndarnämnden i Uppsala län antagit. För 

granskningen av årsräkningar som lämnas av alla gode män och förvaltare och vissa 

förmyndare har nämnden ställt upp nedanstående mål. 


Målet för granskningen för Overförmyndarkontoret har Utfört 

2012 är att 100 % ska vara under året tagit in två 

klart fram till den 15 visstidsanställningar för att 

december 2012. 

målen skulle nås. 

Ett första delmål för Se ovan Utfört 

granskningen ska vara 70 

% fram till den 1 juli 2012. 

Ca 73 % uppnåddes 

Uppföljning av målen ska Målen har följts upp veckovis Utfört 

ske var fjortonde dag vid med en kort avstämning varje 

granskarträffar 

dag. 

För granskargruppen ska För gruppen har utsetts en Utfört 

utses en samordnare som 

har till ansvarar för 

samordnare enligt plan. 

VI SAMVERKAR I EN GEMENSAM ÖVERFÖRMYNDARNAMND 

FGGA OSTHAMMARS 

VTXSJ KOMMUN 

- EN DEL AV ROJIMÉN i b 

e s 

Älvkarleby 

kommun

uppföljning och 

rapportering. 

För granskningen 

rekryteras två personer 

med visstidsanställningar 

som ska arbeta med 

granskning i perioden 

mellan den 1 februari till 

den 31 juli 

Rekrytering av nya ställföreträdare 

Se ovan Utfört 

För att bredda rekryteringsbasen av gode män och förvaltare och för att nämnden ska 

kunna lämna förslag på god man vid byte och vid nya ärenden har nämnden uppställt 

följande mål för rekryteringen. 


Under året ska rekryteras 

100 nya gode män. 

Annonsering och 

informationsmöten ska i 

huvudsak läggas i perioder 

som inte kolliderar med 

granskningsprocessen 

vilket innebär januari, 

februari och perioden efter 

den första juli. 

Vid rekrytering i Tierp, 

Heby, Östhammar och 

Älvkarleby ska om möjligt 

informationsmöten 

planeras lokalt. 

Anordnande av godmanskap 

Annonsering och efterföljande 

informationsmöten har 

genomförts i alla kommuner 

som ingår i samverkan. 

Annonsering har skett i enlighet 

med plan. 

Se ovan Utfört 

Utfört 

107 nya gode män 

rekryterades (i den 

107 ingår inte 

anhöriga gode män 

eller god man för 

ensamkommande 

barn] 

Utfört 

Överförmyndarnämnden medverkar till anordnande av godmanskap och förvaltarskap. 

För vissa typer av godmanskap kan nämnden själva fatta beslut om anordnande. Detta 

utförs då huvudsakligen av överförmyndarkontoret på delegation. För förvaltarskap och 

godmanskap enligt föräldrabalken 11:4 fattar tingsrätten beslut. I dessa fall medverkar 

överförmyndarnämnden genom att sammanställa utredningen och göra en första 

behovsprövning. 

7

1 

1 

8 s 

1 

3 

i 

i 

I 

i 

i 


Efter en ansökan om god Viss ytterligare effektivisering Utfört 

man eller en anmälan om har skett av 

att en enskild är i behov av ansökningsprocessen. En Mäter även 

en sådan skall den enskilde mätning har skett av 

tingsrättens 

ha fått en god man eller anordandetiden för 

handläggningstid 

förvaltare utsedd inom 90 godmanskap enligt 

dagar. Detta gäller i de fall föräldrabalken 11:4 och för 

där 

perioden har snitt tiden för 

överförmyndarkontoret anordnande legat under 90 

inte anser att den enskildes 

behov kan tillgodoses på 

ett mindre ingripande sätt. 

dagar. 

Ansökan om samtycke 

För en god man/förvaltare/förmyndare finns ett antal i lag fastställda beslut som kräver 

samtycke från överförmyndarnämnden. Allmänt för dessa beslut gäller att de ska 

i behandlas rättssäkert och effektivt. 


En ansökan om uttag från 

överförmyndarspärrat 

konto skall behandlas inom 

3 arbetsdagar från det att 

den lämnades in. 

Övriga tillståndsärenden är 

köp och försäljning av 

fastigheter och 

bostadsrätter, arvskiften, 

pantsättningar, lån och 

kapitalplaceringar. Beslut i 

ärendet skall lämnas inom 

sju arbetsdagar från det att 

en komplett ansökan har 

inkommit. 

En prioritering sker av denna 

typ av ärende. 

Utredningar med anledning av klagomål på ställföreträdare 

Utfört 

(undantagsvis kan 

längre 

handläggningstider 

förekomma när det 

krävs kompletterande 

handlingar eller om ett 

tillstånd inte ska 

meddelas) 

Utfört 

Överförmyndarkontoret tar emot och utreder klagomål på ställföreträdare på delegation 

från Överförmyndarnämnden i Uppsala län, Utredningarna ska präglas av hög 

rättsäkerhet och förutsebarhet. 

8


rj 

Under 2012 ska rutinerna 

för 

Klagomål mot ställföreträdare 

hanteras enligt en fastställd 

Delvis utförd 

i 

klagomålsutredningarna rutin. Rutinen har inte ändrats 

i 

q 

i j 

— - • 

ses över och det ska skapas 

rutiner för 

återapporteringen till 

nämnden. 

under året. Någon ytterligare 

återrap por tering till nämnden 

har inte skapats. 

i 

3 

i 

1 

4 

Registrering av allmänna handlingar och arkiv 

Registrering av inkommande och utgående allmänna handlingar ska ske löpande och i 

ärendesystemet Wärna. 


Under 2012 ska 

En revidering pågår i samverkan Delvis utförd 

överförmyndarnämndens 

arkivplan revideras för att 

åstadkomma en mer 

ändamålsenlig hantering av 

nämndens arkiv och 

ärendeflöde. 

med Stadsarkivet. 

I oktober 2012 ska avsättas 

en heldag för arkivvård. 

Tillgänglighet 

Den 8 oktober genomfördes en 

arkivdag. Stora mängder 

material deponerades hos 

Stadsarkivet av utrymmesskäl. 

Utförd 

Under 2011 har överförmyndarkontoret upprättat mottagning i alla 

samverkanskommuner. Tiderna för expedition har utvärderats och anpassats efter den 

efterfrågan som finns. Under 2012 har en anpassning skett genom att det krävs en 

förbokning för att en handläggare ska åka ut till expeditionstiden i kommunen. I alla 

samverkanskommuner har det nu också identifierats en person/funktion som 

mottagare av information om överförmyndarverksamheten. 

Medarbetare 

Som ett led i ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs arbetsplatsträffar (APT) en 

gång i månaden. Som komplement till APT anordnas varje måndag så kallade 

måndagsmöten för mer löpande information. Därutöver hålls så kallade granskarträffar 

och handläggarträffar för att lösa problemställningar i löpande ärenden 

I februari genomförs lönesamtal och i oktober genomförs medarbetarsamtal. 

Samtliga medarbetare har under året ha haft möjlighet att delta i en utbildningsinsats. 

9

Inköp 

Löpande inköp av kontorsmaterial mm sköts av det administrativa teamet av 

leverantörer som har ramavtal med Uppsala kommun. Övrigt inköp har skett efter 

samråd med kanslichef. Alla inköp har så långt som varit möjligt följt kommunens 

upphandlade ramavtal. 

Ekonomi 

För nämndens verksamhet i sin helhet 

redovisas ett underskott om 775 tkr. 

Underskottet beror på att kostnaderna för 

arvodesutbetalningarna till gode män och 

förvaltare för Uppsala, Knivsta Tierps 

kommuner varit högre än vad som 

tidigare budgeterats. För Östhammar, 

Älvkarleby och Heby kommuner 

redovisar nämnden ett överskott. 

Resultatet per kommun redovisas i tabell 

1 till höger. 

Överförmyndarnämnden i Uppsala läns 

budget är uppdelad två olika 

kostnadsslag. Bakgrunden till 

uppdelningen är det samverkansavtal 

som finns mellan kommunerna som 

samverkar i den gemensamma nämnden. 

I avtalet fördelas nämndens kostnader 

mellan de samverkande kommunerna 

med två olika fördelningsnycklar som 

grund. För kostnader som är hänförliga 

till arvodesutbetalningar till de olika 

Tabell 1 Total 

Utfall Budget Utfå 1 

Kommun . ,2011 2011 2012 IBSf® Uppsala 10135 • I I I • S M i : -11261 

Heby Ö p j g g US 1:765 1198 L 389 

Tierp • •1231 f S B S H1S1E WBBM 

Knivsta JjllilSlB lassa -587 111113: 

Älvkarleby 658 iBlillS Östhammar 1SSM!1M85' • B l i ' 1495 I M S ! ! 

Summa »15:568 t 15811 .15613 £6308 

ställföreträdare som står under nämndens tillsyn fördelas kostnaden ut på den kommun 

där ärendet har sitt ursprung. För övriga kostnader fördelas de enligt en 

fördelningsnyckel baserad på invånarantal. Kostnaderna särredovisas därför nedan 

(tabell 2 och 3). Detta innebär också att 

nettoresultatet för de samverkande 

kommunerna kan variera stort. 

Nämndens möjligheter att påverka 

utfallet för kostnadsslaget arvode 

begränsas i stora delar av lag. Utfallet för 

kostnadsslaget ÖFK är där nämnden har 

störst möjlighet att styra. För den delen 

av nämndens budget redovisas ett 

överskott om ca 300 tkr jämfört med 

budget. 

Tabell 2 Arvode i 

(tkr) . Budget Utfall Budget Utfall 

Kommun 

• > , 2011' 2011 ;ä012 ' 2012 

Uppsala •BHH 4 570 H H H Sål3' •: 

Heby 3 • "T082 fifflÖ3l§5 : 

s u a 

Tierp 

I1S8H8 

. -. 5.9,0! "614 ' 1 .655 

Knivsta jggsaao 120 B H H 218 

Älvkarleby fPMaf ...377 1 H S g H 

Östhammar . '841 829 1 HISSl 

Summa a * m 7 éfis n i a l Ä 

Tabell 3 OFK 

Kommun 2011 2011 2012 2012 

Uppsala S /93 r, 163 5'94å . , 

Heby • •-403 S HU. •-•417:',', 

Tierp ' 604 607 SHOTS 

Knivsta "•436 438 '459 ' ^-443 fl 

Älvkarleby 273 274 ^8T"" 2/1 

Östhammar 644 647 666 "643 

Summa 8121 8166 8 613 8 313 " 

10

i 

Som en följd av rådande ekonomiska läge fattade kommunfullmäktige i Uppsala ett 

kompletterade budgetbeslut i december 2012 som innebar att det totala 

kommunbidraget från Uppsala kommun i huvudsak blev oförändrat i jämförelse m ed 

2011. Dock gjordes justeringar mellan de olika kostnadsslagen arvode och ÖFK för 

Uppsala kommun där ramen för kostnadsslag arvode sänktes och ramen för kostnadslag 

4 ÖFK höjdes. Effekten av detta framgår av tabellerna 2 och 3. ~ ~ ~ 

I tabellerna ovan redovisas budget och utfall för varje kommun 2011 och 2012.1 tabell 1 

redovisas helhet och i tabell 2 respektive 3 redovisas resultatet för de olika 

kostnadsslagen ÖFK och arvode. 

Överförmyndarnämnden i Uppsalas läns uppdrag till överförmyndarkontoret 


Kontoret ska kartlägga En kartläggning av Utfört 

möjliga e-tjänster 

lämpliga e-tjänster 

presenterades för 

överförmyndarnämnden 

2012 

Kontoret ska alltid kunna För att kunna verkställa Utfört 

lämna förslag på god nämndens uppdrag krävs 

man/förvaltare inom två en särskild satsning på att 

månader efter 

rekrytera fler gode män. 

ansökan/anmälan 

Under 2012 har 

överförmyndarkontoret 

rekryterat 107 st. nya gode 

män som inte är anhöriga 

Kontoret ska synliggöra Överförmyndarkontoret Utfört 

verksamheten i alla har varit ute i alla 

samverkande kommuner kommuner som ingår i 

samverkan för att 

informera och utbilda 

ställföreträdare och 

medarbetare. 

Lokal tillgänglighet, 

öppettider ska vara 

anpassade efter det behov 

som finns i 

samverkanskommunerna 

Harmonisering av 

arvodesnivåer och 

handläggningsrutiner ska 

ske under innevarande 

mandatperiod 

En justering av 

expeditionstiderna har 

genomförts under 2012. 

Överförmyndarkontoret 

har noterat vissa 

avvikelser i 

arvoderingsprinciper 

mellan 

Utfört 

Utfört 

[Vissa harmoniseringar 

har genomförts när det 

gäller 

| betalningsansvaret! 

1

1 

.1 • 

i 

§ 

I 

I 

1 

I 

i 

1 

i 

4 

j 

j 

Kontoret ska eftersöka 

metoder för att säkerställa 

att alla som är i behov av 

god man/förvaltare kan få 

det. Innebärande att andra 

lösningar än 

förvaltarenhet ska utredas 

Kontoret ska aktiv 

samverka med befintliga 

god mans föreningar samt 

stödja initiativ till 

bildandet av sådana 

föreningar i de kommuner 

som inte har. 

Kontoret ska säkerställa 

alla medarbetares 

kompetens genom 

regelbunden 

kompetensutveckling. 

Kontoret ska utreda 

möjligheter för att utveckla 

tillsynen av delar av 

ställföreträdares uppdrag 

för sörja för person och 

bevaka rätt. 

Riktlinjer för 

uttagsmedgivanden skall 

upprättas 

En genomgång och 

uppdatering av nämnden 

styrdokument ska göras 

samverkanskommunerna. 

Inga förslag på åtgärder 

har ännu kunnat lämnas 

till nämnden 


har inte kunnat genomföra 

utredningen. Åtgärder för 

att säkerställa rekrytering 

av ställföreträdare har till 

viss del minskat behovet 

av andra åtgärder 


har samverkat med alla 

godemans föreningar 

under året. Några initiativ 

till bildandet av föreningar 

i kommuner som saknar 

sådan har inte funnits. 

Alla medarbetare på 

överförmyndarkontoret 

har erbjudits lämplig 

kompetensutveckling 

En viss ytterligare 

uppföljning av området 

sörja för person och 

bevaka rätt har 

genomförts. 

Riktlinjer för 

uttagsmedgivande har 

presenterats för nämnden 

under 2012 

En genomgång av 

styrdokumenten har 

genomförts ett visst arbete 

kvarstår med nämndens 

arkivplan. 



Utfört 

Utfört 

Utfört 

Utfört 

12

t [Bid iSqua sifiQjunj jsq lEctEpjajja 

qDOr Ejpddn suapmiiEU AE uayedjapij 

i 

ycqs-iapurii na uaputQEU jESiAopaj ZIOZ -tQ£ 

jEiuararao^ 

uniuiuo>i 

Xqa|JE>JAIY 

SEuddn y.E 

aaramoî uapouad 

JojiaiEuirppyg 

SEuddn U E jamrnon 

uapouaduEjd 

joj ia[Emâjj3 

pouaduEfd 

-3AI IBUiâjja 

mmoxlMtäBH 

unuiuioN Nnwwo>i i 

SdH3ll| 

NAWITÖIAV-BATTI- 

NnNNOM 

SWWWVH1SO 

— ANWYNHVANAWAQÄHAAO WVSNHWAO MH I HVARAAAIMVS IA 

JEJEpjAE SIA{ap 

JE laiEimâjjg 

JEJEpfAE a)UI 

xe laiBuiâjjH 

SE-ipddri 

QDO LEM EPHE)S)SEJ 

euddn E^S UAÂQUIESNAAA 

souSoad 

vpo an{S>joqsjEpQ 

6i58adni 

UA)AQTUES>}J[DA 

apEjauEfd uap 

patu SUE{Eq I EJEA 

EJJS AAIBQNSAY 

jEsâqniEs^jaA 

jEuiâjjg lErjjajpÅu/jajEoiBifipui [Eonâjjg 

(]Ems§mu:p[um JX) SUEJEQ I EJEA B^S 

uiuiouo>{a q: o laSpnqyup suauniumcq t SEUIUIÄJ B^S JE§uua)saAin Epjo(§ JOJ JESUIUAIJ^SAE qao japeiQScqaiuej 'japnuiso^qjuQ 

raouiap 

iaquiES5jj3A uiBsuauiaå ipo åuiupa[ >jspi[od aoj Hämel 

EJUIOS43l|UIES>IJ0A SUE[ B{Esddf| I UapUUIEUJEpUAUUOJjaAQ f d SUEA3J9J p3UI IBUiS§UIU4>JiaUI SaS}43fBUII|njUnUIUIOJI 

U -I B I Esdd n I uapuuiBUJEpuÅinjojjaAQ - ifiiisSuiirpiuui sa§iêra|pijunmuio^ AE Suiuljojddn 

TeSena 

nvi vivsddn i 

N3QNlA!VNdVaNAIAldOdd3AO

n 

llE^lSip STApp 

ja>js uaSuiuSSEjp UEqapuajE weivziOZ -tQj ÊJM 

lE^nsaj SJE 

ZTOZlouia^s# b lanpsi :auiuio}[ uaSuiufiojddft 

•apuEsiASSim 0T 0Z )OM Suiuffojddn ua JOS EYAG 

•>losaq EJ{E ao§UE[ 3iut SEjaaisiSaj qnd AE puru§ ej 

blOZ 

SuuasijBiiStp 

UEuddn EJEA aim E>[S aaiE^ 

jBiuararao^ 

SEuddn yE 

aauimo>i uapouad 

JOJ LAIEUIPIAYG 

SEuddn D E 

aauiuion uapouad 

JOJ )AIERAY[AJJG 

SEuddn H E 

jamuioji uapouad 

JOJ LAIETUYIAJJG 

poijaduEjd 

-3AI I KUij^g 

ÊJEpiAE 

JEÂIEUIPIAJJA 

ÊJEpjAE 3)UL 

JE laiEtuâjjg 

lEJEpjAE A}UI 

JE laiEuiâjjg 

)IE}l3ip 

ja^s SuuaûEqapuajE 

suapuuiE^ 

ftosaq IfQ Ofr - 0I0Z 

xapui) -IEHQ as'EiEsddn 

Ed jopis suapuuiEU Ed 

jfosaq apsjaj;siSaj jEûy 

)SUE[)-3 uios SEpnfqaa 

UEJJ jassaooidpnAnq 

suaâquiESjpaA 

SuuaiuEqapuajE 

äq§UEg[[I54El 

qao U014EUU0JU1 

AE Aoqaq 

SEUJE§Joqpam 

jaiptjddn jaisuE.tv 

-a suapmuEN 

jesiaqraesiiJaA 

IBUipiajjH apjBAnu/jajoiBîpui IBuiâ^jg 

QEUISSUIUÛUI dx) SE)EJEA{[P EJJS japonic Euddo EPUEAUE 34E up. jaât{3i|(gm E{JV 

(lEuisSmuqÛUI JESUIUÔSUE EijsiuojiÂJA IUIES jayaÛEIQ qoo uoperajoju] 'SuuariuEqapuajE AE 

EAEj^saaya EJJS aaiaqua EJEUNIUUIO^ B[|y 'EUJEUEAUI sEpnfqaa qao SEppaAjn apuEdopaoj e^s ja)SUE()-a suaunmtuo^f

LI 

;3Aoqsq jB^Ssds raos SmppsAinsnsjsdmo^ 

n a sqpnfqis jBq sjBpqjBpsra B q y 

Bpt JO; xspm raos pg iora 0 9 f d iJAOAt 

» 9 3 £ 0 apeq ZIOZ usgmnôsjspuruBiaqjBpsra j 

1 M O i d 

si 

•u3unuimo5[ 

apusBSjguBj laqsÅra 

spqjBpsra B p ^ s u s q q uoqBSspQ 

JB)uararaox 

Sfuddn 

yB i3uraio>[ uapouad 

IOJ 13IBUq5[3jJH 

SBuddn 

qB isuiracq uspousd 

JOJ 13IBUQ>[3JJH 

SBuddn 

JJB Jararao5[ nsporod 

JOJ 13IBUip[3_y3 

pouaduBjd 

- 3 A I Ifniâjja 

lBJBp[AB 

JB 13IBU1P[3JJ3 

;BJBP[AB sjin 

JB isiBUiiqsjjH 

JBJBpjAB 

JB iaiBrap[3jjg 

jRspqniBsqjaA 

Ifurppjjg 

ZIOZ SuraiBui 

'usqiyqqsSuraqqpoj 

BUJ3;X3 qoo BUISIUI [BIUY 

ZIOZ -re;iB:js gnrtqBUi 

'xaprn J3A0 IPMIA[ 

JB US^BQUS JBI3 qjepsui J 

§UTUpjOSUOqB§3pp 

I U0I}B§3J3p 3pU3B§lSlTBq 

IB)p>13ÄU/J3J0)B>[ipUI 

AOq3q SU3JB13qiBp3UI 

qoo SU3}3qUIBS}[J3A 

jBjSsds raos 

giqppsAinsuspduioq 

U3 spnfqjs 

sjBpqjBpsra B q y 

;s;qBA>i 

qoo guippsAin 

'[BUI SU313qraBS^J3A 

JOJ JBASUB qis JB; q oo 

spBJ3Aqora JB ^>[JO 

Bd ajBiaqjBpsra B q y

"pussate 


Plats och tid: Viktoria 

Almungevägen 33, Uppsala 

-Qrdlnarief- 

Jan Ulmander (C), ordförande 

Daniel Enholm (M) 

Margareta Blomqvist (M) 

Maria Jansson (M) 

Anders Åresten (FP) 

Anders Gustafsson (S) 

Margareta Widén-Berggren (S) 

Siw Björkgren (MP), från M 18.40 

Jonas Nyberg (S) 

Daniel Blomstedt (M) 

Lennart Owenius (M) 




Gruppmöte: 17.30-18.00 

Nämndmöte: 17.30-20.00 

— Ersättare: ———-—^—•—-" " ' " 

Mats Hellman (C) 

Roine Thunberg (M) 

Fredrik Björkman (M) 

Birgitta Söjlén (FP) 

Anthony Widell (KD) 

Berit Bengtsson (V), tjg 

Tord Andersson (S), tjg 

Susanne Engström (MP) 

övriga deltagande Anders AMström brandchef, Solweig Wiktorsson nämndsekreterare, Anders Fridborg bitr 

brandchef, Mikael Lundkvist ekonomichef, Björn Wadenius Brandmännens riksförbund 


Justeringens 

plats och tid 

Underskrifter 

Viktoria 2013-04-26 

A 

Sekreterare .....CZi).i.1 , .1 Paragraf 33 - 41 

Solweig Wiktorsson 

Ordförandi 

Justerande 

Jpn Ulmander 

Tord Andersson 

Organ Räddningsnämnden 

Sammanträdesdatum 2013-04-24 

Datum för 2013-04-29 

anslags uppsättande 

Förvaringsplats Brandförsvaret, Vil^to: 

för protokollet N 

Underskrift m ö 

Solweig Wiktorsson 


/ L-"S 

.1/ 

ANSLAG/BEVIS 

Protokollet är Justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 

Datum för anslags 2013-05-22 

nedtagande 

Besvärstiden utgår 2013-05-21 

Utdragsbestyrkande 

Sid 

1 (5)

"PRiiSS 


Räddningsnämnden Sammanträdesdatum Sid 

2013-04-24 2 (5) 

Förhindrad att närvara: 

Patrik KjeUin (S) vice ordförande, Kijan Karimi (S), Martin Rohde (S), Anette Pettersson (S), 

Vid vice ordförande Patrik Kjellins frånvaro utses Anders Gustafsson (S) till vice ordförande. 

BESLUTSÄRENDEN 

§34 

Val av justerare 

Beslut 

att till justerare utse Tord Andersson. 

§35 

Förslag på övriga ärenden 

Inga övriga ärenden. 

§ 36 W 

Fastställande av föredragningslista 

Beslut 

att fastställa föredragningslistan.

upesti» 





Sid 

3(5) 

§37 

Förslag beträffande förändrad utryckningsorganisation 

Beslut 

att uppdra åt forvaltningsledningen att återkomma med forslag på nya alternativt reviderade 

samverkansavtal med omkringliggande räddningstjänster snarast möjligt 

att inriktningen for samverkan med omkringliggande räddningstjänster är att 

räddningstjänst ska bedrivas gränslöst 

att inriktningen for samverkan med omkringliggande räddningstjänster är att denna ska 

omfatta förstärkningsresurser 

att uppdra åt förvaltningsledningen att återkomma med beslutsunderlag utifrån inriktningen 

att avveckla räddningscentral i egen regi och att samverka med Storstockholms 

brandförsvar beträffande berörda larm- och ledningsfunktioner 

att inriktningen for samverkan med omkringliggande räddningstjänster är att denna samverkan kan 

omfatta operativ räddningsledningsresurser 

att Uppsala brandförsvar ska ha räddningsvärn på Gräsö och i Hållnäs 

att i övrigt återremittera ärendet for vidare utredning med särskild inriktning på: 

- dimensioneringen av räddningstjänsten i Östhammar, Skyttorp, Tierp, Skärplinge och 

Alunda 

- införandet av Första Insats Person (FIP-person) 

- personalsituationen i stort 

Sammanfattning i 

Sedan hösten 2012 har ett projekt arbetat med att se över Uppsala brandförsvarets operativa 

organisation utifrån den nyorganisationen som bildats av Räddningstjänstens Norduppland 

och Uppsala brandförsvar#ld årsskiftet 2011/2012. Förslaget i detta dokument utgår ifrån 

delrapporterna 1 och 2 från projektet men har i vissa delar bearbetats vidare. 

Förvaltningsledningen har i beredningen av ärendet särskilt beaktat de mål som antagits i 

Tierps, Uppsalas och Osthammars kommun i det gemensamma handlingsprogrammet för 

förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Den inriktning som föreslås i dokumentet 

bedömer forvaltningsledningen kommer att resultera i en räddningstjänst som ger ett 

tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 

Beslutsunderlag 

Förslag beträffande förändrad räddningstjänstsorganisation 2013-04-17, handling på mötet. 

I I® I 

Justerandes sign , Utdragsbestyrkande 

Jk < #

uppsåt» 


§38 

Översyn av inhyrda lokaler 




Beslut: 

att ge brandchefen i uppdrag att se över möjligheten att minska inhyrda lokalytor och 

återkomma med ett förslag till nämndmötet 2013-05-29. 

Sammanfattning 

Räddningsnämnden hyr idag vissa lokalytor i kursgården vid Viktoria. Utifrån de beslutad 

som räddningsnämnden fattar vid sammanträdet den 24 april bör lokalsituationen ses över. 

Det borde vara möjligt att lämna lokalerna i kursgården och använda lokalytorna i de andra 

fastigheter som nämnden hyr på ett mera effektivt sätt. 

Beslutsunderlag 

Nämndens beslut avseende förändrad utryckningsorganisation. 

§39 

ANMÄLNINGSÄRENDEN 

Beslut 

att lägga anmälningsärendena till handlingarna 

2.1a Anmälan protokoll AU 2013-03-13 

2.1b Anmälan av protokoISiäddningsnämnden, 2013 -03-20 

2.1c Anmälan protokoll extra AU 2013-04-03 

2.2 Ekonomisk uppföljning - mars 2013 

2.3 Bifall - hemställan om att fa utfärda tjänstekort, RÄN-2013-0043 

2.4 Svar: Remiss rörande ansökan om tillstånd till utökad verksamhet vid Phadia AB i 

Fyrislund 

2.5 Utdrag ur protokoll 2013-03-25: Förslag till lokala foreskrifter, RÄN-2013-0063 

2.6 Beslut om att Landstinget i Uppsala län, koUektivtrafikforvaltningen, omfattas av 

de skyldigheter som anges i 2 kap. 4§ i lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 

RÄN-2013-0067 

2.7 Beslut om att Tierps Fjärrvärme AB, kap. 4§ i lag (2003:778) om skydd mot omfattas 

av de skyldigheter som anges i 2 kap. 4§ i lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 

RÄN-2013-0066 

Justarandes sign Utdragsbestyrkande 

Sid 

4(5)

3 


Räddningsnämnden Sammanträdesdatum 


§40 

DELEGATIONSÅHENDEN 

i - - - T • "'.".'..j. 

Beslut 

— — - - 

att lägga delegationsärendena till handlingarna 

3.1 Skadeförebyggande verksamhet för mars 2013, RÄN-2012-0024/3 

3.2 Skadeavhjälpande verksamhet formars 2013 

3.3 Avtal 

3.3.1 Nyttjanderätt och nyttjanderättsavgift for programvara, RÄN-2013-0051 

3.4 Anställningar och entlediganden 

§41 

INFORMATIONSÄRENDEN 

i Beslut 

att lägga informationen till handlingarna 

1 

4.1 Ägarsamråd 

I, 

3 i 


-A UD 

.F' 

Utdragsbestyrkande 

Sid 

5(5)

" f - - 

•KOMMUN 

ÖV1RFÖRMYNDARNÄMNDEN 

SAMji|ÄNtRÄDESRRpT0KOLL 

Sammanträdesdalum 


Plats och tid Sammanträdesrummet Gunnar Leche 

Stadshuset, måndagen den 20 maj 2013, Id. 13.15 - 14.45 

Beslutande 

Övriga deltagande 


Justeringens plats och tid 

Underskrifter Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 

Organ 


Datum för anslags uppsättande 

Förvaringsplats för protokollet 

Underskrift 

Justerare 

012 315 - © Copyright SKL Kommentus 10-11 

Lars-Gunnar Eriksson (C) UA 

Göran Carlsson (S) Tierp 

Bertil Brunn (S) UA 

Hans Olsson (M) UA 

Marianne Pihl (C) Knivsta 

Christer Lindström (M) ÖH 

Bodil Persson (M) Heby 

Tommy Jakobsson (S) ÄLV 

Stig Andersson (KD) UA 

Leif Svensson (M) Knivsta 

Peter Wråke 

Johan Lidman 

Göran Carlsson 

Uppsala 2013-05-27, kl. 09.30 

v/Johan-Lid 

iuran Carlsson 

ANSLAG/BEVIS 

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom 

ordförande 

vice ordf. 

ledamot 

ledamot 

ledamot 


ledamot 

ledamot 

ersättare 

ersättare 

kanslichef 

sekreterare 

Paragraf nr 92-134 

Överformyndarnämnden 


2013-05-27 Datum för anslags nedtagande 2013-06-17 


Stadshuset Uppsala 

--'Johan ^Lidman 

Utdragsbestyrlcande 

Sida 

1

Uppsala 

• ijcOMMUM 

KOMMUN 


§125 

Delårsbokslut per april 2013 

- Sida 

SAMMANTRÄDiSPROTOKOU 

Sammonlrädcsdalum 36 


Delårsbokslutet per april 2013 har tillsänts nämndens ledamöter. Peter Wråke redogör för 

innehållet. 

Enligt Peter Wråke så pekar delårsbokslutet bland annat på att verksamheten för året kommer 

att gå med ett underskott om ca 400 tier. 

Bertil Brunn frågar vilka möjligheter som finns för nämnden att åtgärda underskottet. 

Ordföranden redogör för att nämnden sannolikt kommer att få en uppräkning av budgetramen 

inför 2014 som i viss mån nollställer resultatet. 

. v 

Ordföranden föreslår också nämnden att de två första sidorna av delårsbokslutet ska tillsändas 

samtliga samverkanskommuner. 


att fastställa delårsbokslutet samt, 

att delårsbökslutets två första sidor ska tillsändas samtliga samverkanskommuner

I 

I 

j Uppföljning per april 2013 

i 

Överförmyndarnämnden 

Nämndbehandlad/Nämndbehandlas 2013-05-20 

KF-fcudget Resultat Nettokostnad ResuHart 

Belopp i miljoner kronor nettokostnad perioden årsprognos årsprognos 

Nämnden totalt 10,5 -1,7 10,9 -0,4 

Politisk verksamhet 10,6 -1,7 10,9 -0,4 

Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 

Nettoinvesteringar 0,1 0,0 0,1 

Försämring Förbättring Pro g nos spann 

Resultatrisk -0,4 -0,4 

Analys av delårsbokslut och helårsprognos 

Överförmyndarnämnden i Uppsala län redovisar för Uppsala kommun ett underskott om 

1 694 tkr för årets första fyra månader. Underskottet förklaras till viss del genom att 

nämndens utbetalningar av arvode till gode män inte fördelar sig jämt över året. 

Nämndens kostnader består i huvudsak av kostnader för det gemensamma kontoret och 

kostnader för arvode till gode män och förvaltare där den senare till stor del styrs av 

regleringar i lag och såtillvida ligger utanför nämndens omedelbara kontroll. För det 

kostnadsslaget ligger huvuddelen av nämnden kostnader i perioden februari till augusti. 

Prognosen för kostnader relaterade till det gemensamma kontoret bedöms vara i balans på 

årsbasis. Prognosen på helsårsbasis för Uppsala kommun pekar mot ett underskott om ca 400 

tkr beroende på en underbudgetering för kostnader relaterade till arvode för gode män och 

förvaltare. Kostnader för arvode till gode män och förvaltare bärs av varje enskild kommun i 

sin helhet enligt avtal. 

Utfall för varje kommun för perioden redovisas i tabellen nedan. 

Perlod: 201301-201304 Senost uppdaterad: 2013-05-13 11:06:15 

ÖFN TOTALT Ännu ej Uppsala Östhammar Tierp Knlvsta Heby Älvkarleby 

Alla belopp i tusental kronor 100,00% fördelat 71,32% 7,83% 7,34% 5,30% 4,89% 3,32% 

300 VERKSAMHETENS INTAKTER 3 079 0 2 208 236 222 165 148 100 

400 VERKSAMHETENS KOSTNADER -2 901 0 -2 069 -227 -213 -154 -142 -96 

700 AV-OCH NEDSKRIVNINGAR -31 0 -22 -2 -2 -2 -2 -1 

840 FINANSIELLA INTAKTER 0 0 0 0 0 0 0 0 

850 FINANSIELLA KOSTNADER -5 0 -3 0 0 0 0 0 

30 SAMVERKAN, GEMENSAMT KANSLI 143 0 113 6 6 10 4 3 

300 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 396 0 1359 284 210 44 370 129 

400 VERKSAMHETENS KOSTNADER -4 359 0 -3 167 -330 -365 -58 -363 -75 

32 KOMMUNER I SAMVERKAN, SAMTLIGA GODE MÄN -1963 0 -1807 -47 -155 -15 7 54 

33 KOMMUNER I SAMVERKAN^SAMTLIGA GODE MAN ENS 0 0 0 0 0 0 0 0 

NETTORESULTAT -1821 0 -1694 -40 -148 -5 11 57 

5500_OFN_Namndens_analys 1(4)

* ' Nämndbehandlad/Nämndbehandlas 2013-05-20 

Riskkälior och osäkerhet 

Osäkerheten i prognosen bedöms ligga inom intervall +-500 tkr 

Investeringar 

Inga pågående investeringar. 

1 

5500_OFN_Namndens_analys 2(4)

kf 2013-06-11.pdf - Tierps kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?