Opus 40B

2. Avgasteori
Vid förbränning reagerar ett brännbart ämne med syre varvid värme frigörs. Samtidigt som detta sker bildas det
nya ämnen, avgaser.
Bensin som används som bränsle i motorer består av en blandning av olika kolväteföreningar som reagerar med
luftens syre vid förbränning.
För att fullständigt förbränna 1 kg bensin går det åt 14,7 kg luft vilket motsvarar 10000 liter luft per liter bensin. Man
eftersträvar alltså detta blandningsförhållande för att uppnå bästa förbränning.
Bränsle - luft-blandningsförhållandet kallas även för gas Lambda värdet. När bränsle - luft-blandningsförhållandet
är optimalt är Lambda värdet = 1,000.
Om man tillför motorn en fetare blandning (mindre mängd luft per kg bensin) blir lambda värdet mindre än 1. Är
blandningen magrare (större mängd luft per kg bensin) blir lambda värdet större än 1.
Vid fullständig förbränning bildas Koldioxid (CO2) och vatten (H2O). Koldioxid (CO2) är en ofarlig gas (används för
att kolsyra läskedrycker) som bildas när två syreatomer (O) från luften reagerar med en kolatom i bensinen.
Det betyder att avgaserna skall innehålla så höga CO2 halter som möjligt (ca 15 % vol.). Eftersom syret (O2)
förbrukas vid fullständig förbränning skall detta värdet vara lågt i avgaserna (< 1 % vol.). Det bör dock tilläggas att
koldioxid (CO2) är en bidragande orsak till den så kallade ”växthuseffekten” som innebär att jordens medeltemperatur
sakta stiger. Det enda sättet att få ner koldioxidutsläppen på en förbränningsmotor är att minska dess
volym och effekt.
I en bilmotor är dock ej förbränningsförhållandena ideala:
• Det är svårt att tillföra exakt rätt mängd bränsle och luft.
• Bränsle och luft hinner inte fördelas till en jämn blandning i motorn.
• Antändningen i cylindrarna blir ej så snabb och fullständig som krävs.
• Cylinderväggarna kyler bränsleblandningen vilket kan försvåra förbränningen i förbränningsrummets yttre delar.
4