Framtidens Forskning - Stiftelsen för Strategisk Forskning
Framtidens Forskning - Stiftelsen för Strategisk Forskning
Framtidens Forskning - Stiftelsen för Strategisk Forskning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Annons Annons<br />
DennA temAtiD ning är en A nnons F rån n extm e D i A<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>Forskning</strong> Juni 2012 11<br />
Vetenskapsrådet spelar<br />
alltmer aktiv roll<br />
Som Sveriges största finansiär av grundforskning och rådgivare åt regeringen är Vetenskapsrådet en av<br />
de viktigaste aktörerna inom svensk forskning.<br />
– Vi tar en aktiv roll <strong>för</strong> att främja hela det svenska forskningssystemet, säger ord<strong>för</strong>anden Lars Anell.<br />
Vetenskapsrådet<br />
Text Cristina Leifland<br />
Vetenskapsrådets primära roll är<br />
att finansiera svensk grundforskning. Under<br />
senare år har Vetenskapsrådet också<br />
fått en allt större betydelse som rådgivare<br />
<strong>för</strong> att bedöma vad som bäst gagnar<br />
svensk forskning som helhet.<br />
Analys, utvärdering och kommunikation<br />
av svensk forskning<br />
är viktiga områden,<br />
liksom nationella och internationella<br />
samarbeten <strong>för</strong> att<br />
främja erfarenhetsutbyte och<br />
öka rörligheten bland forskare.<br />
Dessutom tar Vetenskaps-<br />
rådet en alltmer aktiv roll<br />
<strong>för</strong> att kartlägga det svenska<br />
forskningslandskapet och <strong>för</strong><br />
att stödja universitet och högskolor.<br />
– Vi kan vara en resurs <strong>för</strong> att exempelvis<br />
bedöma forskningsresultat och jag<br />
anser att Vetenskapsrådet bör ha beredskap<br />
<strong>för</strong> att utveckla den sortens verksamhet.<br />
Det är kostsamt och omständligt<br />
<strong>för</strong> universiteten att göra egna utvärderingar<br />
och det finns <strong>för</strong>delar med att<br />
dessa görs av en tredje part, säger Lars<br />
Anell.<br />
Sex områden<br />
I Vetenskapsrådets utlysningar är excellenskriteriet<br />
avgörande och ansökningarna<br />
utvärderas enligt peer review av<br />
ledande forskare. Medlen <strong>för</strong>delas på sex<br />
områden: humaniora och samhällsvetenskap,<br />
konstforskning, medicin och hälsa,<br />
naturvetenskap och teknik, pedagogik<br />
samt infrastruktur. Vetenskapsrådet är<br />
den enda statliga forskningsfinansiären<br />
som inte har krav på att den forskning<br />
som stöds ska ha relevans eftersom det<br />
handlar om rent idédriven grundforskning.<br />
Lars Anell menar emellertid att man<br />
inte helt kan bortse från nyttoaspekten.<br />
– Det är inte bara den inom vetenskapliga<br />
kvalitén som är viktig. Grund forskning le-<br />
Vetenskapsrådets ord<strong>för</strong>ande<br />
Lars Anell.<br />
Grundforskning lever i<br />
symbios i realtid med omvärlden<br />
och är en del av helheten<br />
ver i symbios i realtid med omvärlden och<br />
är en del av helheten. Den är en länk i kedjan,<br />
som så småningom leder till nytta, säger<br />
han.<br />
Lars Anell framhåller att det är många<br />
faktorer som avgör om svensk forskning<br />
ska kunna fortsätta att hävda sig i en allt<br />
hårdare internationell konkurrens. Av<br />
stor vikt är att Sverige lyckas rekrytera<br />
unga forskare både i Sverige och utomlands.<br />
– Vi måste vidta alla åtgärder<br />
<strong>för</strong> att unga forskare<br />
ska vilja etablera sig här. Det<br />
gäller inte minst det viktiga<br />
mellanskiktet av<br />
duktiga forskare,<br />
som är oerhört<br />
värdefulla även<br />
om de inte tillhör<br />
den absoluta eliten.<br />
De världsledande<br />
forskarna klarar sig alltid.<br />
En bättre mobilitet bland<br />
forskare är också väsentlig <strong>för</strong><br />
att idéer och kunskap ska spridas.<br />
Kvalitetssäkring<br />
Om pengarna som går till forskning<br />
i Sverige ska göra mest<br />
nytta är det också nödvändigt<br />
att hitta bra former <strong>för</strong><br />
att kvalitetssäkra basanslagen<br />
till universitet och högskolor,<br />
framhåller Lars Anell. Konkurrensutsättningen<br />
som sker idag<br />
är marginell och det är viktigt att<br />
<strong>för</strong>a en diskussion om hur stor<br />
effekt som denna bör ha och<br />
vilket system som bör användas<br />
<strong>för</strong> kvalitetsbedömning.<br />
– Det gäller att hitta ett<br />
hanterligt system. Vi anser att<br />
exempelvis peer review och bibliometri<br />
kan vara bra redskap <strong>för</strong><br />
att kvalitetsbedöma den forskning som<br />
sker och ge vägledning om hur anslag ska<br />
<strong>för</strong>delas.<br />
Lars Anell tror att Sverige har potential<br />
att även fortsättningsvis hävda sig i den<br />
internationella konkurrensen. De stora<br />
infrastruktursatsningar som nu sker,<br />
bland annat Max IV-laboratoriet och ESS<br />
i Lund, ger <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att skapa<br />
en världsledande miljö som kommer<br />
att ha mycket gynnsamma effekter <strong>för</strong><br />
svensk forskning. Dessutom menar han<br />
att den stora mobiliseringen av forskning<br />
i länder som Kina, Indien och Brasilien<br />
skapar möjligheter snarare än hot.<br />
– Det sker dramatiska ekonomiska<br />
<strong>för</strong>ändringar och gigantiska satsningar<br />
på forskning runt om i världen idag. Om<br />
vi ser till att Sverige är ett attraktivt land<br />
att forska i så betyder denna utveckling<br />
att vi i framtiden kommer att ha en dubbelt<br />
så stor pool att rekrytera duktiga<br />
forskare ur. Det kan jag inte tycka är annat<br />
än positivt, både <strong>för</strong> Sverige och <strong>för</strong><br />
vetenskapen.