Läs foldern Vagnhärds station 100 år - Trosa kommun

More documents

Recommendations

Info

Gripenstedt och Gustav V Järnvägen genom Vagnhärad är en del av stambanan vars möjliggörare var sörmlänningen Johan August Gripenstedt (1813–1874) friherre, godsägare (vid bland annat Nynäs i Nyköping) och politiker. Under perioden 1856–1866 var han finansminister och bidrog till den snabba utbyggnaden av järnvägen och dess framtida dragning. 1895 beslöts vid ett länsstyrelsesammanträde i Södermanland att en tåglinje mellan Järna station vid västra stambanan och Åby station vid den östra stambanan skulle utredas. En kommitté tillsattes och man bestämde sig för två alternativ, men fullständiga planer och kostnadsförslag upprättades endast för linjen Järna – Nyköping – Lunda – Norrköping, en sträckning, som sedermera förordades av berörda myndigheter. Vid 1907 års riksdag lämnades en proposition om byggandet av en statsbana från Järna station längs västra stambanan över Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping. Riksdagens båda kamrar tog samma år beslut i enlighet med propositionen. Järnvägen invigdes 1913 liksom stationen med den Kungliga väntsalen där Gustav V skulle uppehålla sig tillsammans med drottning Victoria på väg till Tullgarns slott. 18 år från beslut till invigning ... En hissnande takt med tanke på att sträckningen dessutom grävdes för hand. Den kungliga väntsalen togs ur bruk 1937 då den byggdes om till postkontor. Sedan 1994 är väntsalen restaurerad och guidade visningar genomförs via Vagnhärads hembygdsförening. Men stationen och stations- området lever fortfarande i allra högsta grad.
Jordbrukssamhället Vid 1900-talets början var Vagnhärad en utpräglad jordbruksbygd med storgårdar som Åda, Väsby, Norra och Södra Husby, Nygård och Fagerhult. Gårdar vars åkermarker och gårdsverksamhet sträckte sig över de områden som vi idag förknippar med bostäder, skolor och affärsverksamheter. Utöver storgårdarna som sysselsatte framförallt statare med allehanda verksamheter från kvarnar till jordbruk och tillverkning, fanns mindre jordbruk, arrendegårdar och lokala affärsverksamheter. Det var en levande landsbygd, men rörligheten för flertalet människor var ofta begränsad till gården, byn och vid sällsynta tillfällen grannbyn. Inte helt olikt hur Sörmland och Sverige i stort såg ut vid den här tiden. Industrisamhället Redan med beslutet om järnvägen ändrades ortens karaktär. Till järnvägsbygget krävdes folk då större delen av arbetet utfördes manuellt. Rallarna som grävde fram järnvägen för hand rekryterades såväl lokalt som utifrån, och med dem skapades ett nytt kundunderlag för affärsrörelser. När järnvägen invigdes 1913 skapades ett permanent underlag för butiker liksom post- och bemannad telestation. Snart kom även riksettan genom samhället som befäste Vagnhärads goda kommunikationer. Järnvägen skapade även nya möjligheter för de näringar som redan fanns lokalt. Exempelvis mjölkbönderna fick nya marknader i bland annat Södertälje. Tidigare var de hänvisade till närområdet och som längst Gnesta, vilket ofta medförde att mjölken hann surna. Kvarnarna på gårdarna hade etablerade verksamheter för den lokala marknaden och som mest fanns fyra kvarnar i Vagnhärad och en i Trosa. De fortsatte att leva med järnvägen och den sista kvarnen (Husby) stängdes ner först 1972.
Page 1 and 2: ”Och ingen kan förneka, att räl
Page 3: Innehåll Gripenstedt och Gustav V
Page 7 and 8: Inflyttarsamhället 1962 hade Vagnh
Page 9 and 10: Vagnhärad 2023? Mycket har hänt i
Page 11 and 12: 7 september 2013 Den 7 september up

Läs foldern Vagnhärds station 100 år - Trosa kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?