Verksamhetsberättelse 2011, pdf - Älvstranden Utveckling

Peter 

VÄGEN TILL DEN 

NYA STADEN 

VErkSAmhETSbErÄTTELSE 2011

DET hAr VÄNT 

- 2011 bLEV ETT AV DE bÄSTA 

årEN I ÄLVSTrANDEN 

UTVEckLINGS hISTorIA 

Älvstrandens verksamheter har utvecklats positivt under året. Vår satsning på uthyrning 

av kommersiella lokaler har fått stort genomslag. Pratar vi exploatering kan jag nämna 

att det aldrig har startats så många byggprojekt på våra områden som under 2011. mer 

om detta kan ni läsa längre fram i verksamhetsberättelsen. Vidare kan vi internt i bolaget 

glädja oss åt ”all time high” både när det gäller nöjda medarbetare och nöjda kunder. 

konjunkturen har också vänt, denna gång neråt. konjunktursvängningarna verkar komma 

med allt kortare intervall. Det blir svårare och svårare att veta hur man ska förhålla sig till 

den allt mer rörliga s k marknaden. Den starka återhämtningen efter svackan 2009 blev 

intensiv men kort varig och under hösten 2011 har nya problem dykt upp på den internationella 

ekonomihimlen. 

Sverige har denna gång väldigt få nationella ekonomiska problem. En framåtblick ger i det 

korta perspektivet en stor osäkerhet om hur landet och vi i Göteborg kommer att påverkas 

av de internationella kriserna i Europa och USA. Ett avvaktande agerande från såväl företag 

som privatkonsumenter har redan kunnat skönjas och frågan är hur långvarigt detta 

scenario blir. 

Under 2012 ska centrala Älvstaden presentera resultatet av sitt arbete med att ta fram en 

vision och strategi för hur de centrala stadsdelarna i Göteborg ska utvecklas. Älvstranden 

Utveckling är stor markägare inom det aktuella området. resultatet av deras arbete kommer 

därför att ha en stor betydelse för bolagets framtida utveckling. Projektet centrala 

Älvstaden skapar stora förväntningar hos många göteborgare och det är av stor vikt att 

det händer saker omgående såväl på ritbordet som i verkligheten. 

Jubileumsåret 2021 närmar sig med raska steg och en egen fundering är att det borde 

skapas några avtryck till eftervärlden i form av byggnadsverk. Vilka blir det? En ny häftig 

Göta Älvbro känns som ett bra tips. 

kanske får vi några fler inspel från centrala Älvstaden. Ska det stå något klart till jubileumsåret 

måste planerna börja smidas omgående. Vi på Älvstranden Utveckling är 

laddade ifall det blir vårt uppdrag att genomföra exploateringarna. 

Mats Andersson, VD Älvstranden Utveckling AB 

3

Vår VISIoN 

Ägardirektivet utgör tillsammans med visionen för Göteborgs Stad 

grunden för vår verksamhet. Utifrån detta har vi formulerat vår vision: 

Den Goda Staden växer fram på båda sidor om älven. 

Här samverkar arbete, boende, utbildning, handel, forskning, 

kultur och rekreation på ett fruktbart sätt. Rummen 

för människor skapas i en karaktärsfull och vattennära 

miljö som har det mänskliga mötet som ideal. Här blandas 

nybyggnation och befintliga byggnader i harmoni med 

vatten och miljö. 

Varumärket Älvstranden är synonymt med Nytänkande, Handlingskraft, 

Lyhördhet och Öppenhet samt Professionalism. Varumärkets essens är 

”Vägen till den nya staden”. 

VårT UPPDrAG 

I mars 2007 fastställde Kommunfullmäktige ett ägardirektiv 

för Älvstranden. Enligt detta är Älvstrandens uppdrag att: 

• Exploatera områden kring Göta Älv som är av betydelse 

för en gynnsam stadsutveckling 

• Leda, driva och vara katalysator – ha helhetssyn 

över exploateringen 

• Skapa ett område för hållbar tillväxt 

• Skapa en mångsidig sammansättning av bostäder, 

arbetsplatser och rekreationsmöjligheter genom att 

ta hänsyn till de ekologiska, sociala och ekonomiska 

dimensionerna 

• Analysera tillväxtskapande trender för Göteborg 

• Aktivt medverka till erfarenhetsutbyte 

• Vårda varumärket Älvstranden 

• Hålla en framträdande och öppen dialog med 

Göteborgssamhället 

• Säkerställa stabil ekonomisk utveckling genom att 

förvärva, utveckla och försälja fastigheter 

4 5

AffÄrSPLANEN STYr 

VErkSAmhETEN 

Affärsplanen är bolagsledningens verktyg för att struk- 

turera, analysera och styra verksamheten. I de mål som 

sätts utifrån affärsplanen identifieras också vad som 

krävs för att lösa vårt uppdrag och nå våra uppsatta mål. 

målen har under 2011 följts upp i ledningsgruppen varje 

kvartal och vi kan konstatera att måluppfyllelsen varit 

god. Vi har till exempel överträffat det målvärde som 

Affärsplanens roll och betydelse 

kan beskrivas på många sätt. 

– Kraftsamla energin i ett företag 

i samma riktning, säger Jenny 

Lindström Beijar som är managementkonsult 

på företaget Preera. 

hon har arbetat tillsammans med Älvstranden Utveckling för att ta fram 

företagets affärsplan. 

– Affärsplanen ger också möjligheter att tänka nytt, att bryta invanda 

mönster, säger Jenny Lindström beijar. 

I Älvstranden Utvecklings affärsplan har tre strategiska vägval fastställts 

för verksamheten. De tre vägvalen är Utveckla hållbara stadsdelar, 

Utveckla ett starkt varumärke och Utveckla organisationen. 

Affärsplanen för åren 2012-2013 har godkänts av styrelsen. Det är 

sattes upp både för resultatet av NkI respektive NmI. 

Däremot uppnådde vi inte helt den ekonomiska uthyrningsgraden 

vi satte upp som mål för 2011. 

med fokus på att vi under 2011 fått ny styrelse och att 

den ännu inte gett bolaget ett nytt inriktningsdokument 

beslutade styrelsen en affärsplan för åren 2012-2013 

som i huvudsak bygger på den som beslutades 2010. 

Affärsplanen – ett levande dokument 

oerhört viktigt att den är ett levande dokument som inte blir liggande i 

byrålådan. Det måste kontinuerligt pågå ett arbete för att implementera 

den i organisationen. 

– Därför är det angeläget att bjuda in alla, både för att delta i idéarbetet 

och i den fortsatta dialogen om vad affärsplanen betyder, 

säger Jenny Lindström beijar. 

I uppdateringen av affärsplanen inför 2012 prioriterades omvärldsbevakning 

där man jobbade utifrån olika scenarier. Det gäller att skapa beredskap 

inför de förändringar i omvärlden som sker allt snabbare. 

– Älvstranden Utveckling är duktiga på att sätta mål och sedan göra 

uppföljningar, både på bolagsnivå och avdelningsnivå. man är också bra 

på att jobba med att målsätta alla dimensioner av affärsplanen, inte bara 

den ekonomiska, säger Jenny Lindström beijar. Det krävs även uppföljningar 

mot Göteborgs Stads prioriterade mål vilket Älvstranden Utveckling 

jobbar med på ett sätt som är tydligt integrerat med affärsplanen. 

STEG för STEG moT EN 

EffEkTIVArE LEDNINGSGrUPP 

De senaste fyra åren har ledningsgruppen på Älvstranden arbetat 

aktivt för att utveckla samarbetet och bli mer effektiva. Monica 

Utterdahl har hjälpt gruppen att utvecklas tillsammans. 

Att arbeta med långsiktiga, strategiska 

underhållsplaner för fastigheter är ett mål 

för ett fastighetsbolag som Älvstranden. De 

senaste åren har de också fått en insikt om 

att det är lika viktigt att arbeta med underhållsplaner 

för medarbetarna. Därför har 

ledningsgruppen anlitat ledarskapskonsulten 

monica Utterdahl för att få hjälp med att ta 

fram en bra arbetsmodell. 

– Det är långsiktigheten i ledningsgruppens 

utvecklingsarbete som är den verkliga 

styrkan, säger monica Utterdahl, och berättar 

att gruppen tar till sig och använder de 

verktyg som utvecklingsarbetet ger dem 

både i gruppens arbete och i sin individuella 

utveckling. 

monica Utterdahl tycker att gruppen har 

utvecklat sitt ledarskap. 

– Idag ser de sig själva som ledningens 

representanter på avdelningen istället för, 

som tidigare, avdelningarnas representanter 

i ledningsgruppen. Det gör en väsentlig 

skillnad för ledningsgruppens samarbete 

och effektivitet, konstaterar monica Utterdahl. 

En tanke är att ledningsgruppen ska bli 

bättre på att arbeta strategiskt och inte 

fastna i operativa uppgifter. för att lyckas 

med det och samtidigt hitta en effektiv 

struktur – både för varje enskilt möte och för 

arbetet under året – har man tagit fram ett 

årshjul som talar om när man ska fokusera 

på vad. Dessutom arbetar man löpande med 

GDQ, Group Development Questionnaire, ett 

analysverktyg vars resultat ger indikationer 

på hur gruppen fungerar och vad man 

behöver fokusera på för att bli mer effektiv. 

Det kan bland annat handla om att utveckla 

sättet att kommunicera och ge feedback. 

– Gruppen har fått med sig flera nya 

arbetsmetoder och verktyg för sitt arbete. 

Att kontinuerligt arbeta med frågan gör att 

de steg för steg utvecklas mot ett bättre och 

effektivare sätt att arbeta. Det är bra både 

för individerna och för företaget i stort. 

Det är långsiktigheten i 

ledningsgruppens utvecklingsarbete 

som är den verkliga 

styrkan” 

6 7 

Monica Utterdahl, 

Ledarskapskonsult

ETT STArkT VArUmÄrkE 

förTJÄNAr mAN 

Varumärket internt 

Den allra viktigaste framgångsfaktorn för ett starkt 

varumärke är att alla Älvstrandens medarbetare dagligen 

”lever” varumärket. Det handlar om att vara så handlingskraftiga, 

nytänkande, lyhörda och professionella som vi lovar 

att vara. Att fortsätta stå på tå och hela tiden ha örat mot 

rälsen. 

Internt genomför vi årligen en webbaserad enkät om 

varumärkesarbetet, GATE. GATE står för Grasp, Accept, 

Transit och Express. Syftet är att mäta hur varumärkesarbetet 

går framåt men också att definiera vad som är viktigast 

att förbättra. Dessutom blir enkäten en påminnelse om att 

fortsätta arbeta offensivt med varumärket. 

årets resultat var glädjande. Samtliga värden höjdes 

jämfört med 2010. 

Varumärket allt mer levande internt 

– årets siffror innebär ett rejält lyft och överträffar klart 

målen. Det visar att det interna varumärkesarbetet får en 

allt mer självklar plats i det dagliga arbetet, 

säger Ellinor bille på cohn & Wolfe som 

ansvarar för undersökningen. 

– Av resultatet kan man se i vilken 

utsträckning medarbetarna införlivar 

varumärket i sitt dagliga arbete, förklarar 

Ellinor bille. På så vis får man en 

uppfattning om hur långt företaget har 

kommit i det interna varumärkesarbetet 

och var man ska fokusera det fortsatta arbetet. 

NMI-resultat 

Älvstranden genomför också årligen en NmI-undersökning 

bland samtliga medarbetare. resultatet från årets enkät är 

det bästa någonsin sedan vi började mäta. medelindex steg 

från 73 till 81. Samtliga frågeområden fick högre betyg, störst 

ökning fick vi inom områdena Erkänsla, Trygghet/Trivsel och 

Ledarskap. Ett resultat av målmedvetna satsningar på att 

bygga team och stolthet! 

Dialogen lever i sociala medier 

– Vi använder sociala medier för att stärka vårt varumärke och 

dialogen med omvärlden, vi vet att stora delar av målgruppen 

finns just där. Det säger Lise Bergqvist, kommunikatör på Älvstranden 

Utveckling, och konstaterar att det i de sociala medierna finns 

stort utrymme för kommunikation. 

Viktigt för ett bolag som vill bli ännu bättre på – Även om budskapet är det samma 

att lyssna och ta tillvara på vad människor anpassar vi det på olika sätt i de olika kana- 

Allt vi säger och allt vi gör i vår vardag påverkar förtroendet för oss, hur vi uppfattas. 

Det är det som är vårt varumärke. Det interna varumärkesarbetet går ut på att före- 

tycker. Att då vara aktiv inom sociala medier 

är ett effektivt komplement till andra kommunikationskanaler.lerna. 

På twitter är dialogen snabb och direkt, 

medan vi i Älvrummet forum kan gå mer på 

djupet. 

taget ska leva upp till det som Älvstranden vill uppfattas som enligt varumärkesplattformen; 

Handlingskraftiga, Nytänkande, Lyhörda och öppna samt Professionella. 

– Under 2011 har det skrivits en del om 

Älvstranden Utveckling i media; i sociala 

medier har vi möjlighet att berätta om vår syn 

I arbetet framåt funderar Älvstranden över 

hur deras olika aktiviteter kan kompletteras av 

aktivitet i de sociala medierna. 

för Älvstranden Utveckling är 

det viktigt att arbeta långsiktigt, 

Avgörande är förstås att vi är lyhörda för feedback kring 

hur vi lever upp till våra föresatser och utvecklas därefter. 

Våra ledord har vi alltid med oss – i hela organisationen. 

både när det gäller vår roll som genomförare av stadens 

planer i stadsutvecklingen och som fastighetsägare och 

Vi har under flera år, på uppdrag av vår bygg- och 

projektavdelning, mätt våra samarbetspartners uppfattning 

om vårt varumärke. Så även 2011. för andra gången intervjuade 

vi aktörerna i kvillebäcken. resultatet är ömsom vin 

och ömsom vatten. 

och kommunicera direkt med medborgarna. 

helhetsbilden stärker vårt varumärke. 

Att bygga relationer i sociala medier är en 

lång och tidskrävande process. för Älvstranden 

Utveckling är det därför viktigt att arbeta 

långsiktigt, medvetet och strategiskt. 

– kanske ska vi livetwittra under soppluncher, 

eller ha livesändningar på bambuser… 

möjligheterna är oändliga. 

HIttA oSS På NÄtEt 

medvetet och strategiskt” 

Lise Bergqvist, 

Kommunikatör på Älvstranden Utveckling 

förvaltare. 

Vårt sätt att arbeta får generellt högst snittbetyg. Däremot 

– Jag tycker vi kan se en förändring bara • Forum: Älvrummet forum hittar du under älvstranden.com 

Varumärket externt 

2011 har vi haft fokus på uthyrning och de prioriterade mål- 

är vi inte lika bra på lyhördhet, handlingskraft och nytänkande. 

Att bli bättre är en utmaning inför framtiden! 

I årets NkI-undersökning ställde vi även frågor om hur 

under det sista året, det är tydligt att vi får 

respons när vi själva är med och bjuder in till 

dialog. 

• Twitter: @LindholmenGbg, @Alvrummet, @kvillebacken 

återkommande hashtaggar: #Lindholmen, #kvillebäcken, 

#alvrummet 

Älvstranden Utvecklings medarbetare twittrar – hitta dem 

grupperna har därför varit befintliga och potentiella hyresgäster 

samt mäklare. De olika grupperna har bearbetats 

våra hyresgäster uppfattar vårt varumärke. högst betyg får 

vi för våra attraktiva lokaler och lägst för vår lyhördhet och 

Sociala medier är ett vitt begrepp som för 

Älvstranden Utvecklings del involverar flera 

@Sbolminger @Ericabengtsson @GlennJsson 

• Facebook: Älvrummet, Lindholmen, kvillebäcken och 

Västra Eriksberg 

på olika sätt bland annat genom utskick och träffar. flexibilitet. 

twitter- och facebookkonton samt bloggen 

Älvrummet forum. 

• Blogg: vastraeriksberg.se, kvillebacken.se 

8 9

Vi ser till att planer får liv. 

ÄLVSTrANDS- 

m DELLEN 

Vi ser till att planer får liv 

Vår roll som utförarorganisation för de planer som be- 

slutas av byggnadsnämnden är tydlig i vårt ägardirektiv. 

I nära samarbete med våra partners är vår uppgift att 

skapa långsiktigt hållbara områden. Vår arbetsprocess har 

sedan flera år tillbaka varit den s k Älvstrandsmodellen. 

modellen, som är i ständig utveckling, bygger på samverkan, 

gemensamma målbilder och gemensamt 

ansvar som resulterar i engagemang, inflytande samt 

en tydlig och kraftfull process som i sin tur leder till goda 

resultat. 

– Älvstrandsmodellen bygger på att man har en helhetssyn. 

Därför är det mycket viktigt att de människor 

som är med i arbetet också deltar med sin kompetens 

utifrån de övergripande mål som Göteborgs Stad formulerat, 

säger martin blixt, projektledare på Älvstranden. 

Ett mARKomRåDE 

SKA 

ExPLoAtERAS 

ALLA SER tILL 

HELA omRåDEtS 

bÄStA 

Vi ser till att områden får liv 

Vårt ägardirektiv säger att vi ska skapa områden för 

hållbar tillväxt med en mångsidig sammansättning av 

bostäder, arbetsplatser och rekreationsmöjligheter. I allt 

vårt arbete ska vi ta hänsyn till de ekologiska, sociala och 

ekonomiska dimensionerna. Vår tolkning av detta är att 

vi ska skapa hållbara områden för liv, det vill säga för 

människor som möts, samverkar och växer tillsammans, 

samtidigt som vi förstärker regionen med nya arbetstillfällen. 

Under hela 2011 har vårt fokus legat på att leva upp till 

detta. Att fylla våra fastigheter och våra områden med 

kreativa människor som ser mervärdet av att finnas här 

och som på olika sätt kan och vill bidra till dynamiken i 

området. Då blir det hållbart liv! 

GEmENSAm 

PRISSÄttNING 

SAmARbEtE 

ÄVEN EftER 

byGGStARt 

10 11

Lindholmen – ett attraktivt kontorsområde i Göteborg. 2010 färdigställdes den 

20 000 kvm stora tillbyggnaden av huvudbyggnaden, Lindholmen Science Park, 

och 2011 har fokus varit att fylla kontorslokalerna med hyresgäster. Och vi har 

fokuserat på att marknadsföra Lindholmen som ett attraktivt kontorsområde 

i Göteborg, något som lett till att antalet företag på området har ökat. 

LINDhoLmEN 

både huset och hela området ska locka och knyta till sig 

företag som vill bedriva verksamhet och samverka på 

Lindholmen. fokus ligger på områdena mobilt internet, 

Intelligenta fordon och transportsystem samt modern 

media och design. I dessa frågor samarbetar vi med 

Lindholmen Science Park Ab. Vi ansvarar för att fylla våra 

lokaler med hyresgäster och utveckla service och infrastruktur 

och Lindholmen Science Park Ab arbetar med 

frågorna som handlar om samverkan mellan företagen 

och övriga aktörer. 

Ett geografiskt samlat kluster som Lindholmen Science 

Park präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan 

av varandra, utan direkta krav på samspel. Det finns 

relaterade företag som både konkurrerar och samverkar. 

kärnan utgörs av företagsnätverk och samverkan 

kring konkreta aktiviteter. 

– Den här typen av lokaler har inte funnits tidigare och 

att området växt fram har skapat nya möjligheter för 

dem som kan verka där, säger Johan Trouvé på Västsvenska 

Industri- och handelskammaren i en intervju. 

Jag tycker att satsningen på Lindholmen Science Park är 

både spännande och djärv och jag tror att den framtida 

utvecklingen kommer att gynna företagen ännu mer. 

Johan Trouvé påpekar också att de nya visionerna för 

området om att skapa en levande stadsdel där boende 

och företag kompletterar varandra säkert kan påverka 

utvecklingen i positiv riktning. 

Lindholmen – ett område för tillväxt 

Trots konjunkturläget fortsätter utvecklingen av området 

i oförminskad takt. 

chalmersfastigheter har färdigställt och invigt sin 

profilfastighet kuggen vars två nedre våningsplan 

fungerar som en mötesplats för aktörer från akademi, 

näringsliv och samhälle. De övre planen inrymmer 

mer traditionella kontorslokaler i första hand tänkta för 

verksamheter som driver och utvecklar innovation och 

entreprenörskap. kuggen har en tydlig miljöprofil både 

när det handlar om design och systemval. 

– Vi har försökt skapa en ny mötesplats som fungerar 

som en katalysator för idéer. Vi vill att kuggen ska 

vara en plats där både internationella besökare och 

våra egna verksamheter kan utvecklas. chalmers ska 

leverera kunskap och kompetens, men vi ska också ta 

tillvara på universitetens och lärosätenas nya roll som 

handlar om att integrera forskning i näringslivet och 

bjuda in till möten som genererar attraktionskraft och 

tillväxt, säger chalmers rektor karin markides i samband 

med invigningen av mötesplats Lindholmen (läs mer om 

invigningen på sid 15). 

– där science 

möter business 

12 13

VAD hÄNDEr 

På LINDhoLmEN? 

Det här händer 

på Lindholmen 

Vi vill göra allt rätt och leverera 

lite utöver det folk har tänk sig 

från början” 

Marcus Danielsson, 

Lindholmen Conference Centre 

VåGA ProVA LINDhoLmEN 

koNfErENS och UPPLEV 

NåGoT NYTT 

Allt fler företag får upp ögonen för Lindholmen Conference Centre, 

trots att konferensanläggningen bara varit i bruk i ett och ett halvt år. 

– Folk börjar inse att vi levererar lite utöver det vanliga, säger 

driftschef Marcus Danielsson. 

Det var i augusti 2010 som Lindholmen 

conference centre öppnade upp dörrarna 

som en konferensanläggning och stillade 

därmed ett uttalat behov samt gav ett mervärde 

för företagen på Lindholmen. 

– Vi vill göra allt rätt och leverera lite utöver 

det folk har tänkt sig från början, säger 

marcus Danielsson och fortsätter: 

– Vi kan erbjuda allt från ett mindre byggmöte 

till galamiddagar och kongresser för 

1 000 personer. Ytterligare en anledning till 

varför gästerna väljer att söka sig hit är att 

vi har den senaste tekniken, säger han. 

Lindholmen conference centre tillhör en 

av landets bästa och mest moderna konferensanläggningar. 

förutom konferensanläggningen finns 

också ett café, lunchrestaurang och en 

renodlad restaurang för affärsluncher i 

samma byggnad. kvalitet, mångfald och 

hållbara måltider är tre riktlinjer som följs åt 

i hela konceptet. 

Dessutom har restaurangverksamheten, 

liksom hela övriga anläggningen, nyligen 

blivit miljödiplomerad av Göteborgs Stad. 

– Vi fokuserar på hela begreppet 

miljö och det innebär till exempel att vi inte 

slänger överbliven mat. Den hämtas av en 

entreprenör och delas ut till behövande, 

berättar marcus Danielsson. 

Nästa tillskott i utvecklingen av servicen 

på Lindholmen blir det nya hotellet som 

håller på att byggas. 

– hotellet är efterlängtat. Vi ser det som 

ett komplement till vår verksamhet och 

kommer att ha ett nära samarbete, säger 

marcus Danielsson. 

EN möTESPLATS för SAmVErkAN 

I september var det invigning av den kreativa mötesplatsen Lindholmen Science Park. 

Mer än 500 personer mötte upp och i fokus stod verksamheterna och hur man på 

olika sätt kan och vill arbeta tillsammans för att science ska möta business. 

Under dagen hölls ett antal välbesökta seminarier och 

på kvällen var det mingel och rundvandring i de byggnader 

som idag är sammanlänkade med spänger. Dagen 

avslutades med en paneldebatt, där bl a karin markides 

från chalmers, Anneli hulthén från Göteborgs Stad och 

malin Persson från Volvo Technology diskuterade Lindholmen 

Science Parks roll i Göteborg, Västra Götaland, 

Sverige och världen. De tre kan ses som representanter 

för akademi, samhälle och näringsliv och när sedan 

chalmers kårordförande fäste en blå-gul rosett runt de 

tre långa rep de 500 gästerna samverkat för att knyta 

ihop sa kvällens konferencier karin klingenstierna: 

– Nu knyter vi symboliskt samman akademi, samhälle 

och näringsliv med hjälp av framtiden. 

Det känns alltid bra att komma hit, det finns kreativitet i luften på Lindholmen. 

En mötesplats som denna stimulerar verkligen nyttiggörande av forskning 

– både från näringslivet och från akademin”. 

Malin Persson, vd för Volvo Technology, vid invigningen av Mötesplats Lindholmen 

Vi har försökt att skapa en ny mötesplats. En mötesplats som fungerar 

som en katalysator för idéer”. 

Karin Markides, rektor för Chalmers, vid invigningen av Mötesplats Lindholmen 

Syftet är att skapa styrka genom att kroka arm i varandra”. 

Safers föreståndare Anna Nilsson-Ehle om samarbetet mellan näringsliv, akademi och samhälle 

kommunstyrelsens ordförande Anneli hulthén, Volvo Technologys vd malin Persson 

och chalmers rektor karin markides, under invigningen av mötesplats Lindholmen. 

14 15

Själva området, klustret av företag 

och synergier av att sitta tillsammans, 

har gjort att affärerna har 

exploderat” 

Anna Abelius, 

Projektledare, Gothenburg Film Studios 

ETT kLUSTEr för 

fILmINDUSTrI 

Ett av Lindholmen Science Parks fokusområden är Modern media 

och design. Idag samarbetar 45 filmrelaterade företag på 10 000 

kvm under namnet Gothenburg Film Studios. 

Arbetet med att bygga upp ett kluster startade 

2009 då ett av företagen var etablerat i 

ett bra läge på Lindholmen och många ville 

flytta nära för att starta ett samarbete. Idag 

kan Gothenburg film Studios erbjuda allt 

som en filminspelning behöver, från manus 

och regissör, dekor och smink till färdig film. 

– Själva området, klustret av företag och 

synergier av att sitta tillsammans, har gjort 

att affärerna har exploderat. Det finns en 

nytta för alla och vi har kunnat växa fort – 

mycket tack vare att vi sitter tillsammans 

och har tillgång till bra lokaler, säger Anna 

Abelius projektledare på Gothenburg film 

Studios. 

I klustret finns tre filmstudior, där bland 

annat Älvstranden Utveckling har kunnat 

erbjuda bra lokaler. här finns allt som 

behövs för att spela in reklamfilmer, stillbildsfotografera 

och producera långfilmer. 

På meritlistan finns bland annat långfilmerna 

om polisen Johan falk, där den sjätte filmen 

spelades in under hösten 2011. 

Gothenburg film Studios har även lanserat 

en tjänst där de agerar samarbetspartner 

för utländska produktionsbolag som 

vill få tillgång till resurser och spela in film i 

Göteborg eller andra delar av Sverige. 

– Vi har skapat en paketlösning med personal, 

tillstånd, inspelningsstudior och alla 

de underleverantörer som krävs. I och med 

att vi sitter i kluster med många företag som 

arbetar inom film och media kan vi erbjuda 

en attraktiv totallösning för våra kunder, 

berättar Anna Abelius. 

Den avancerade tekniska utrustningen kan användas inom en rad olika områden. Till exempel 

stadsbyggnad, design, forskning, film, utbildning och turism. konceptbild: White arkitekter. 

VISUALISErING 

I VÄrLDSkLASS 

Innovationsmiljön på Lindholmen 

blir allt mer attraktiv. 

Senaste tillskottet är Visual 

Arena Lindholmen med visionen 

att bli ett visualiseringscenter i världsklass. 

Liknande anläggningar finns men de är oftast inte 

tillgängliga för andra än ägarna. Visual Arena bygger 

på det framgångsrika konceptet med öppna arenor 

som skapats inom Lindholmen Science Park och som 

inbjuder till samarbete mellan akademi, näringsliv och 

olika samhällsaktörer. 

Den avancerade tekniska utrustningen kan användas 

inom en rad olika områden. Till exempel stadsbyggnad, 

design, forskning, film, utbildning och turism. 

Visual Arena erbjuder även lokaler med lobby, studio 

med lab-miljö, arbetsplatser och mötesytor. 

– här kommer alltid att finnas tekniker på plats som 

kan hjälpa till, förklarar mia Leterius, projektledare på 

Lindholmen Science Park. 

Det första året kommer att vara ett uppstartsår och 

ambitionen är att Visual Arena Lindholmen ska driva 

och utveckla Sveriges position inom visualiseringsområdet. 

Visualiseringscentret är resultatet av ett samarbete 

mellan chalmers, business region Göteborg, center of 

Visualization och Lindholmen Science Park. 

bra klimat för 

nätverk 

Under 2011 har ytterligare ett nätverk startat på Lindholmen. 

Det är ett bNI-affärsnätverk med representanter 

från flera olika branscher. bNI betyder business 

Network InternationaI och är ett affärsnätverk som gör 

bra affärer med hjälp av personliga rekommendationer. 

I dagsläget har bNI Lindholmen fjorton medlemsföretag. 

målet är att samla ihop 30-40 representanter från 

olika branscher. 

Nätverket har inte bara medlemmar som har sina 

kontor på Lindholmen utan även företag från andra 

delar av Göteborg är välkomna. 

– Det händer mycket på Lindholmen, därför tycker 

vi att det är helt rätt plats att vara på. Ett område som 

växer kraftigt behöver ett nätverk där medlemmarna 

hjälper varandra att göra mer affärer, säger kenneth 

Sahlén, kontaktperson för bNI Lindholmen. 

16 17

fungerar det bra har vi många tak som kan vara möjliga 

att installera solceller på i framtiden, säger Peter Ericsson, 

energisamordnare på Älvstranden Utveckling. 

Samarbete för 

effektiv energianvändning 

Samma ägare, samma mål och med Göteborgs bästa 

för ögonen. Det finns all anledning i världen att etablera 

ett samarbete mellan Älvstranden och Göteborg Energi. 

– Vi är duktiga på att bygga energieffektiva hus samt att 

ställa hårda men inte orimliga miljökrav. Göteborg Energi 

är duktiga på att omvandla och distribuera energi, säger 

Älvstrandens projektledare martin blixt. 

Sedan länge påtänkt 

Samarbetet initierades för flera år sedan och har utvecklats 

efter hand. 

– På senaste tiden har det utvecklats till ett samarbete 

inom konkreta områden. Det fungerar mycket bra och har 

fått oss att tänka i nya banor. Samma sak är det nog för 

Älvstranden Utveckling, säger Lars Larsson som är marknadschef 

fjärrvärme på Göteborg Energi. 

Ett bra exempel 

Senaste exemplet är ett projekt i Lindholmen Science Park 

där Älvstranden installerat solceller på taket till den nya 

huvudbyggnaden. Det är ett pilotprojekt för att utvärdera och 

skaffa erfarenheter inför en eventuell framtida utbyggnad. 

– Anläggningen är ett pilotprojekt för att utvärdera och 

skaffa erfarenheter om installation och drift av solceller. 

fungerar det bra har vi många tak som kan vara möjliga 

att installera solceller på i framtiden, säger Peter Ericsson, 

energisamordnare på Älvstranden. 

GröNA 

förDELAr för 

mILJömEDVETNA 

förETAG 

För oss på Älvstranden är fokus på hållbarhet 

en självklarhet. I vår affärsplan är ett av våra tre 

strategiska vägval att utveckla hållbara stadsdelar. 

Vi arbetar också aktivt med att sänka 

miljöbelastningen från vårt fastighetsbestånd 

som består av både äldre och nyare byggnader. 

Göteborgs energieffektivaste 

kontorshus 

huvudbyggnaden Lindholmen Science 

Park är vår modernaste kontorsfastighet 

och håller en klar miljöprofil. Den är Green 

building-certifierad och har solceller på 

taket. 

Miljömärkt el och fjärrvärme 

All el och fjärrvärme vi använder är märkt 

med Naturskyddsföreningens bra miljöval. 

Elen kommer från sol, vind eller befintlig 

vattenkraft och fjärrvärmen från förnybart 

träflis. 

Minskat avfall och ökad återvinning 

I alla våra fastigheter finns möjlighet att 

källsortera, antingen i återvinningsrum 

eller via en sopsugsanläggning. 

Miljösmart resande 

Det finns ett stort utbud av bussar, färjor, 

bilpool och cykelparkeringar. Vi jobbar 

aktivt med att få till stånd ännu bättre 

möjligheter att åka kollektivt och cykla. 

fler bra exempel hittar du på 

älvstranden.com 

Eklandia fastighets Ab har under året börjat bygga en kontorsfastighet, Aurora. 

LINDhoLmEN VÄxEr 

Året bjöd på många positiva signaler för vår verksamhet. Det har till 

exempel aldrig startats så många byggprojekt som under 2011. Det var 

också bra tryck på uthyrningen och dessutom var det ännu fler hyresgäster 

som var nöjda med oss som förvaltare och hyresvärd. 

fLEr koNTor På VÄG 

Eklandia fastighets Ab har under året börjat 

bygga en kontorsfastighet, Aurora, på mark 

som de under 2011 förvärvade från Älvstranden. 

Under 2011 köpte de även kontorsfastigheten 

Snickeriet på Eriksberg av Älvstranden 

och ESAbs kontorsbyggnad på Lindholmen av 

Skanska. Sedan tidigare äger de dessutom 

flera kontorsfastigheter både på Eriksberg 

och på Lindholmen. 

– Vi har en lång tradition av att engagera oss i 

Göteborgs utveckling. Det känns väldigt positivt 

att vi kan expandera på Norra Älvstranden, 

ett område som är under stark utveckling. Vi 

är en långsiktig fastighetsägare som på ett 

kundinriktat och miljömässigt sätt förvaltar och 

utvecklar vårt fastighetsbestånd, säger Tage 

christoffersson, vd Eklandia fastighets Ab. 

Vi har en lång tradition 

att engagera oss i 

Göteborgs utveckling” 

Tage Christoffersson, 

vd Eklandia Fastighets AB. 

18 19

Skanska har startat byggandet av 

radisson blu riverside hotel. 

Hotellet får ett mycket 

attraktivt läge” 

Anders Junger, 

vd Winn Hotel Group. 

NYA hoTELLET VÄxEr frAm 

Skanska har startat byggandet av ett hotell, 

radisson blu riverside hotel, som ligger bredvid 

huvudbyggnaden Lindholmen Science 

Park - alldeles vid kanten av hamnbassängen. 

hotellet har 266 rum och i entréplan skapas en 

mötesplats med restaurang, bar och lounge. 

– hotellet får ett mycket attraktivt läge. 

Lindholmen är en del av Göteborg som 

expanderat kraftigt och som är under fortsatt 

NYA boSTÄDEr På LINDhoLmEN 

Under året har detaljplanearbetet för nya 

bostäder på Lindholmskajen pågått. Planarbetet 

drivs av Stadsbyggnadskontoret i 

samarbete med Älvstranden. området ska 

utvecklas till en del av staden med boende i 

en unik och spännande miljö – i samspel med 

de omkringliggande verksamheterna. Som 

en del av Lindholmen Science Park strävar 

projektet efter att ligga i absolut framkant vad 

gäller nytänkande. 

målsättningen är att värna befintliga 

kvaliteter, exempelvis kajpromenaden, de 

sociala mötesplatserna och anknytningen 

till den gamla varvsindustrin. Läget är perfekt, 

nära kommunikationer och bra service. 

Under hösten 2011 har ett konsortium av 

byggherrar bildats för att genomföra den 

kommande planen. Det är hSb, Skanska, 

Peab samt Älvstranden som samarbetar. 

förslaget visar på cirka 450 lägenheter varav 

cirka 100 hyresrätter. förutom bostäder inne- 

expansion, säger Anders Junger, vd på Winn 

hotel Group som ska driva hotellet. Vid alla 

de kontakter vi har haft bekräftar företagen 

behovet av ett hotell. Vi ska fylla hotellet med 

personlighet, engagemang och glädje, fortsätter 

Anders. 

I mitten av april 2013 kommer hotellet att 

kunna välkomna de första gästerna. 

håller förslaget en förskola och drygt 2 000 kvm 

lokaler i bottenvåningarna utmed de viktiga 

stråken och platserna. Vid kajkanten planeras 

en lunch restaurang med tillhörande sam- 

lingslokal. 

konsortiet arbetar med ett fördrag och 

miljö program liknande det som använts i 

kville bäcken (se sid. 24). fast vi vässar mål- 

sättningen. hållbarhetsmålet är miljöbygg- 

nad Guld, en certifiering som är snäppet 

bättre än kvillebäckens Silver. Detaljplaneprocessen 

kommer att pågå under 2012 med 

ett troligt antagande tidigt 2013. första inflyttning 

planeras under 2015. 

En matris som ska användas för att värna 

den sociala hållbarheten (Social konsekvensanalys) 

har tagits fram på initiativ från stadsbyggnadskontoret. 

matrisen har för första 

gången använts i arbetet med Lindholmskajen 

för att inkludera frågorna om den sociala 

hållbarheten i diskussion och utformning. 

VErkTYG för 

SocIAL håLLbArhET 

Det finns ett stort intresse för sociala frågor i stadsbyggnad. Nu har 

Göteborgs Stad tagit fram ett verktyg som ska underlätta arbetet. 

Det har bara gått några månader sedan 

den första versionen av verktyget presenterades 

och hittills har reaktionerna varit 

positiva. Det berättar Lisa Wistrand som 

arbetar på Stadsbyggnadskontorets strategiska 

avdelning. från och med nu är det 

meningen att alla nystartade planer ska 

kunna använda sig av verktyget. 

– Nu får vi följa hur det fungerar i det 

vardagliga arbetet. Vi som arbetat fram materialet 

hoppas att alla som använder det 

ska känna ett stöd i att hantera frågorna om 

social hållbarhet och bidra med sin kunskap 

för att utveckla verktyget ytterligare. 

Verktyget, SkA 1.0, Social konsekvensanalys, 

är uppbyggt som en matris. Genom 

att utgå från ett antal geografiska och sociala 

aspekter ska matrisen vara ett stöd för att 

hålla den sociala hållbarheten levande 

genom hela plan- och byggprocessen, och 

gärna även innan och efter den formella 

processen. 

– Vi ser att många har fokus på de sociala 

aspekterna i sitt arbete, men behöver hjälp 

för att hävda sociala aspekter, exempelvis 

varför det behövs mötesplatser eller speciella 

stråk i ett område. Argument som 

håller genom hela processen, förklarar Lisa 

Wistrand. 

Ett annat område som Göteborgs Stad 

har satt fokus på de senaste åren är frågan 

om barnperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen, 

något som också är relaterat till 

social hållbarhet. 

– Staden, genom Nätverket barn och 

unga i fysisk planering, har använt samma 

tankemodell som i verktyget för social hållbarhet 

och gjort ett verktyg för att lyfta hur 

barn och unga påverkas av förändringar 

i den fysiska miljön, bkA 1.0, barnkonsekvensanalys, 

barn och unga i fokus, berättar 

Lisa Wistrand. 

Aspekterna, både de geografiska och de 

tematiska är anpassade efter barns förutsättningar 

och behov. 

– Det viktigaste är att hela tiden ha med 

sig frågan om och hur våra beslut värderas 

utifrån barns och ungas perspektiv och hur 

deras synpunkter och kunskap tas tillvara i 

vårt arbete. 

Det viktigaste är att hela tiden 

ha med sig frågan om och hur 

våra beslut värderas utifrån 

barns och ungas perspektiv” 

Lisa Wistrand, 

Stadsbyggnadskontoret 

20 21

Vad tycker våra 

hyresgäster? 

Vartannat år gör Älvstranden Utveckling en så kallad 

Nöjd-Kund-undersökning bland samtliga hyresgäster 

för att mäta nöjdheten med lokalen, området och 

bemötandet. 

2011 års undersökning skickades ut till samtliga hyresgäster 

och slut rapporten lämnades under hösten. Vår 

fastighetsavdelning har sedan satt upp mål och gjort 

handlingsplaner utifrån resultatet och kommer under hela 

2012 jobba stenhårt för att göra verklighet av planerna. 

för vi lyssnar verkligen på våra hyresgäster. 

Glädjande resultat 

resultatet totalt sett är glädjande. Antalet helnöjda kunder 

har ökat något jämfört med förra undersökningen 2009. 

Sammanlagt 83% är antingen helnöjda eller ganska nöjda 

jämfört med 78% 2009. och det bästa av allt – antalet 

missnöjda kunder har i princip halverats, från 7% till 4%. 

Vi är lite stolta över att de egenskaper våra hyresgäster 

säger sig vara mest nöjda med är bemötandet och servicen 

från vår personal. Vi har fokuserat på frågan sedan 

förra undersökningen och det har nu visat sig att det har 

gett resultat. 

Arbetet fortsätter 

Självklart finns det frågor vi behöver jobba vidare med. 

Temperatur och ventilation i våra lokaler får sämre betyg. 

En ständigt återkommande fråga som alltid är svår att 

helt komma till rätta med eftersom människor upplever 

innemiljön på olika sätt. Under 2011 har vi åtgärdat fel och 

gjort injusteringar av ventilationen i två av fastigheterna 

på Lindholmen och vi går nu vidare med förbättringar av 

inomhusklimatet i de fastigheter där behovet finns. 

Fastighetsbestånd per 31 december 2011 

fastighetsbestånd 77 byggnader 

varav förvaltningsfastigheter 53 byggnader 

Sammanlagd uthyrningsbar yta cirka 376 tkvm *) 

Vakant yta cirka 64 tkvm 

varav i förvaltningsfastigheter cirka 40 tkvm 

Ekonomisk uthyrningsgrad cirka 82,4% 

varav i förvaltningsfastigheter cirka 82,2% 

Uthyrning 2011 

Nyuthyrning under 2011 26 400 kvm 

varav i förvaltningsfastigheter 12 966 kvm 

Antal nya kontrakt 73 

Antal omförhandlade kontrakt 20 

hyresvärde nyuthyrning knappt 37 mkr 

*) Den uthyrningsbara ytan har under året minskat 

genom försäljningar av tre bostadsfastigheter och 

en kontorsfastighet. 

STArk 

UThYrNINGShöST 

Under den tidiga delen av hösten har 

ett antal större och mindre uthyrningar 

gjorts. Volvohandelns Utvecklings AB hyr 

i Plåtverkstaden på Lindholmen för sina 

140 medarbetare. 

Volvohandelns Utvecklings Ab arbetar med att utveckla 

återförsäljarsystem och informationstjänster för fordonshandeln. 

På Lindholmen sitter många andra företag 

som arbetar med IT-lösningar vilket är en av anledningarna 

till att Volvobolaget nu väljer att flytta till Lindholmen. 

– Vi ser fram emot att sitta tillsammans med andra 

kreativa IT-företag på Lindholmen. Närheten till så många 

företag ger oss möjligheter till framtida samarbete och 

utveckling, säger Elisabeth Lindell, projektledare på 

Volvohandelns Utvecklings Ab. 

Sjöfartsnäringen stärks på området genom att 

TransAtlantic flyttar sitt huvudkontor från Skärhamn 

till lokaler i citadellet men också genom att Wilhelmsen 

Technical Solutions samlar hela sin verksamhet på 

Lindholmen. I november 2011 tillkännagav också 

Sjöfartsverket att de flyttar sin fartygssimulator från 

Norrköping till Lindholmen för att inleda ett forskningsoch 

utbildningssamarbete med chalmers. 

Älvstranden hyr också ut plats i kontorshotell, något 

som är mycket uppskattat och som möjliggör för mindre 

företag att etablera sig i liten skala men ändå ha möjlighet 

att ta del av den kreativa miljön. 

fArVÄL TILL ASfALTShAVET 

byggnationen på Lindholmen innebär med nödvändighet 

att asfaltytor som idag används för parkering försvinner. 

Att området utvecklas till en stadsmiljö. målsättningen i 

utvecklingen av Norra Älvstranden är att allt fler ska åka 

kollektivt. De parkeringar som ändå behövs ska i första 

hand byggas i källarvåningen under byggnaderna och i 

andra hand i särskilda parkeringshus. 

– Det ligger helt i linje med vårt slutmål att här inte ska 

finnas några asfaltshav med parkeringsplatser, säger 

Älvstrandens vd mats Andersson. Det kommer visser- 

SNYGGT och TrYGGT LockAr 

bILISTErNA TILL P-hUS 

De grå betongklumparnas tid är förbi. 

– Idag är det viktigt att parkeringshus har ett tilltalande yttre 

och dessutom är det mycket fokus på trygghet, säger arkitekt 

Niklas Vilborg på Ellsinger Arkitektkontor. 

Efter att ha ritat ett antal p-hus, både i Göteborg och övriga 

landet, betraktas han som en expert på området. följaktligen är 

Niklas Vilborg också inblandad i flera aktuella projekt. Till exempel 

på Lindholmen tillsammans med Älvstranden. 

Ett annat stort och spektakulärt projekt är det parkeringshus 

som planeras på Skeppsbron. huset ska byggas ute i älven och 

kommer delvis att ligga under den nya utbyggnaden av kajen. 

Det blir en byggnad i två våningar med plats för 800-900 bilar. 

– Ett väldigt spännande uppdrag. byggnaden måste förankras 

i berget för att inte flyta upp, berättar Niklas Vilborg. 

Som inom all byggverksamhet väger den ekonomiska aspekten 

tungt när ett parkeringshus ska byggas. Normalt ligger 

kostnaden från 100 000 kronor och uppåt per p-plats och därför 

gäller det att utnyttja ytorna effektivt. 

Att hitta smarta lösningar och få in fler platser betyder mycket 

ligen, på grund av utbyggnaden, att finnas fler bilar i 

området, men procentuellt ökar hela tiden kollektivåkandet 

till Lindholmen, fortsätter mats. 

– för att erbjuda tillräckligt med p-platser har Älvstranden 

därför startat byggnationen av ett p-hus i fem 

våningar med plats för 465 bilar. I bottenplanet blir 

det också 600 kvm kommersiella lokaler. P-huset får 

sedumtak, träfasad och LED-belysning. Ett mål är att få 

EPA (European Standard Parking Award) i syfte att göra 

p-huset till en säker och trygg plats för användarna. 

för ekonomin i projektet. Samtidigt måste huset vara användarvänligt 

och ha bra sökvägar för bilisterna. 

– När man ritar ett parkeringshus är det något av en sport att 

få in så många platser som möjligt, konstaterar Niklas Vilborg. 

I övrigt är det ett tilltalande yttre som gäller. Till exempel genom 

trevlig färgsättning och spännande fasadmaterial. 

– Det pratas idag också mycket om tryggheten i parkeringshus, 

förklarar Niklas Vilborg. 

bättre trygghetskänsla uppnås bland annat genom ljus 

färgsättning, god belysning, undvikande av trånga och skymda 

utrymmen samt glas i trapphusens dörrar. 

Egentligen är det samma ledstjärnor som gäller vid skapande 

av parkeringshus som för andra byggnader. 

– Det som är trivsamt och säkert lockar till sig kunder, avslutar 

Niklas Vilborg. 

22 23

Till grund för kvillebäckens miljöarbete finns en gemensam vision för stadsdelen. 

kVILLEbÄckEN 

– 6 minuter från brunnsparken 

kvillebäcken är en helt ny grön stadsdel i Göteborg. Totalt 

ska cirka 2 000 nya lägenheter byggas. Visionen för 

kvillebäcken är att skapa en levande stadsdel där mötet 

mellan människor står i fokus och där invånarna kan 

leva klimatsmart. Allt endast sex minuter från brunnsparken. 

I kvillebäcken kommer de nya lägenheterna att samsas 

med kontor, butiker, restauranger, förskolor och en 

rad andra verksamheter. 

Sju byggherrar planerar, utvecklar och bygger nya 

kvillebäcken. Utbyggnaden är uppdelad i fyra etapper, 

tre bostadsetapper och en verksamhetsetapp. Allt som 

allt kommer stadsdelen ta cirka tio år att färdigställa. 

Under 2011 har de första byggstarterna skett och 

byggandet av 410 hyresrätter och 238 bostadsrätter 

pågår i dagsläget. 

Till grund för kvillebäckens miljöarbete finns en 

gemensam vision för stadsdelen samt kvillebäcksfördraget. 

Enligt detta åtar sig samtliga sju byggbolag att 

bygga kvillebäcken socialt, ekonomiskt och ekologiskt 

hållbart och följa Göteborgs Stads nya miljökrav. 

ALDrIG hAr DET bYGGTS 

Som I kVILLEbÄckEN 

Kvillebäcken var unikt redan innan det började byggas. Aldrig tidigare 

har det hänt att sju byggbolag undertecknat ett gemensamt dokument 

hur en ny stadsdel ska bli socialt, ekonomiskt och socialt hållbar. 

– Det betyder mycket att ha en gemensam 

uppfattning och ett dokument att hålla sig till 

i ett så tidigt skede, säger Anders ringström 

markchef och projektledare på Derome hus 

Ab, ett av bolagen i konsortiet. 

han har också den viktiga rollen att driva 

frågor kring miljöarbetet i kvillebäcken. 

– kvillebäcken kommer att bli unikt ur 

miljösynpunkt. här satsar vi verkligen på 

att människor ska kunna leva grönt genom 

att bygga in sådana förutsättningar från 

början. Det ska till exempel vara lättare att 

parkera cykeln än bilen. kvillebäcken ska 

bli en stadsdel på gåendes och cyklisters 

villkor, säger han. 

mellan husen blandas små mysiga 

gårdsgator med breda avenyer, pocketparker, 

torg och grönområden. Gatorna kantas 

av träd som ger svalkande grönska på somrarna. 

områdets stora grönområde blir den 

park som kommer att sträcka sig på båda 

sidor om själva kvillebäcken. 

för första gången certifieras byggnaderna 

i ett helt bostadsområde enligt det svenska 

miljöklassningssystemet miljöbyggnad. Där 

ställs till exempel krav på energihushållning, 

inomhusmiljö, sunda material och skydd 

mot fukt och buller. Dessutom finns krav 

på grönska på gårdarna och hantering av 

dagvatten. Genom att arbeta efter Göteborgs 

Stads ”Program för miljöanpassat 

byggande” i kombination med miljöbyggnadscertifieringen 

säkerställs ett helhetsgrepp 

på miljöfrågorna. 

– Att det är sju bolag som bygger innebär 

samtidigt att varje bolag sätter sin prägel 

på kvillebäcken. Alla ska nå en viss nivå på 

miljöarbetet men utöver detta kommer varje 

bolag att ha sin egen miljöprofil, förklarar 

Anders ringström. för Deromes del handlar 

det om att vi bygger flerbostadshus med 

stomme i trä, säger han. 

Kvillebäcken kommer att bli 

unikt ur miljösynpunkt" 

Anders Ringström, 

Markchef och projektledare 

Derome Hus AB 

24 25

Våren 2011 utlystes en arkitekttävling om gestaltningen av en saluhall och torg vid Vågmästarplatsen i kvillebäcken. 72 förslag granskades av en jury som 

sedan utsåg förslaget från Gustav Appell Arkitektkontor till vinnare. Saluhallen kommer att byggas i två våningar med en total yta på cirka 1 000 kvm. 

Läs mer på www.kvillebacken.se 

man ska kunna se varorna, 

handla med ögonen och gå 

ut nöjd och glad” 

Shamsi Naeimai, 

Blivande entreprenör 

i saluhallen 

SPÄNNANDE och 

VÄLkomNANDE SALUhALL 

Under 2011 utlyste Älvstranden tillsammans med Sveriges 

Arkitekter en allmän arkitekttävling om saluhallens gestaltning. 

Gustav Appell Arkitektkontor ritade det vinnande förslaget. Idag 

är arbetet med Saluhallen i Kvillebäcken i full gång. 2013 ska 

byggnaden öppna för allmänheten, men mycket måste falla 

på plats innan dess. 

– Saluhallen ska byggas i gult tegel, med en 

grundkonstruktion som ger flexibilitet och 

dynamik. Det blir en trappande fasad med 

en trevåningskaraktär, trots att det bara är 

två våningar. I fasaden ska man varva matt 

och glaserat tegel vilket kommer att ge en 

tonad effekt. 

Så låter det när Gustav Appell berättar 

om sitt vinnande förslag i arkitekttävlingen 

om den nya saluhallen vid kvillebäcken. Tillsammans 

med Älvstranden Utveckling har 

nu förslaget vidareutvecklats. för Gustav 

Appell och hans kollega Joakim häggström 

är arbetet i ett intensivt skede och de ser fram 

emot att få se sin vision omsatt i verklighet. 

– När saluhallen är klar vill jag att människor 

ska bli intresserade av huset, med 

sina tre ingångar, för att det ser spännande 

och välkomnande ut, säger Gustav. 

för Shamsi Naeimai, som ska driva 

verksamheten, har arbetet bara börjat. Nu 

när själva byggandet snart är igång är det 

hennes uppdrag att hitta handlare som 

ska fylla den nya saluhallen med liv, 

energi och mat. 

– hyresgästerna ska vara kunniga, ha 

god branschvana, vara trevliga och hålla 

en riktigt hög kvalitet på sina varor, säger 

Shamsi och avslöjar att det redan finns 

några intresserade, men att ingenting är 

klart än. 

Saluhallen ska innehålla flera olika matbutiker, 

en restaurang och ett kafé. Shamsi 

har själv lång erfarenhet från branschen 

och har en klar bild av hur hon vill att det 

ska bli. 

– Saluhallen ska vara ljus och ge en varm 

känsla. På vintern ska man kunna komma 

in och kunna glömma mörkret utanför. 

Dessutom vill jag att det ska bli en social 

plats där det är lätt att få tag på allt man 

behöver på en gång. man ska kunna se 

varorna, handla med ögonen och gå ut 

nöjd och glad. 

Saluhallen ska byggas i gult tegel, med en grundkonstruktion som ger flexibilitet och dynamik. 

mIcAELA bLIr STATY 

I kVILLEbÄckEN 

Förslagen satt som gjutna. 48-åriga undersköterskan Micaela 

Molitor kommer att bli bronsstaty i Kvillebäcken tack vare sina 

idéer för stadsdelen. 

– Det hela är overkligt. Det är ju mest döda 

kungar som blir statyer, och inte en vanlig 

kommunalarbetare som jag, säger micaela 

molitor. 

I december 2010 utlystes en tävling där 

allmänheten fick lämna sina idéer för den nya 

stadsdelen kvillebäcken – vinsten var att få en 

staty av sig själv. 

micaela fick nys om tävlingen när hon satt 

och surfade runt på internet. Varför inte lämna 

in några förslag? tänkte micaela som bor vid 

kvilletorget och är djupt fäst vid sin stadsdel. 

Promenadstråk så att man lättare kommer 

ner till älven, en fin park med många körsbärsträd 

och en staty av kal och Ada är några av 

micaelas förslag. 

– och så vill jag ha ett konstcafé som kan 

bli en levande mötesplats i området, säger 

micaela, som själv målar och nu i vår drar 

igång ett galleri i mindre skala vid kvilletorget. 

– Vår ambition är att kunna realisera micaelas 

idéer i takt med att stadsdelen kvillebäcken 

växer fram. Vi planerar bland annat körsbärsträd 

i parken där statyn kommer att placeras 

och arbetar vidare med frågan om ett konstcafé, 

säger Johan Ekman, talesperson för 

byggkonsortiet i kvillebäcken. 

Under våren 2012 kommer det praktiska 

arbetet med skulpturen att ta fart. Tanken är 

att det ska bli en byst av micaela placerad på 

en sockel. 

– Att gjuta i brons är en process i många led 

och jag börjar med att göra en avgjutning av 

mikaelas ansikte, berättar skulptören martin 

hansson, som tidigare gjort ett flertal porträtt 

i brons, men aldrig av en levade person. Nä, 

tekniken är densamma, men det är extra roligt 

att få göra en staty på en levande och helt 

vanlig människa, säger martin hansson. 

Det är ju mest döda kungar som 

blir statyer, och inte en vanlig 

kommunalarbetare som jag" 

26 27 

Micaela Molitor, 

Undersköterska

kVArTErS DLAT 

– kVILLEbÄckEN 

På rivningstomten i Kvillebäcken växer det så det knakar. Projektet Kvartersodlat 

vill skapa en mötesplats för odling och hoppas på avtryck när det nya Kvillebäcken 

växer fram. 

Egentligen kom det hela igång lite sent på säsongen, 

sensommaren 2011. men odlingslotterna tog snabbt 

slut och under hösten växte det upp spenat, grönkål 

och olika salladssorter i de 50 trälådorna. 

– Det var ju lite kul att få visa att det går 

att odla långt in på hösten, säger Niklas 

Wennberg från organisationen Stadsjord 

som tillsammans med Lundby 

stadsdelsförvaltning genom fastighetskontoret 

och konsortiet i kvillebäcken 

står bakom kvartersodlat. 

förhoppningen är att skapa en debatt 

om odling i stan och visa på vad som finns att 

vinna på lokalt odlad mat. Stadsjord har på tomten 

omfattande odlingar med bland annat potatis, majs, sallad, 

zucchini, kryddor och tomater och på kvarters odlats 

kafé säljs bakverk och annat gott som gjorts av sådant 

som kommer från odlingarna. Under hösten arrangerades 

mat- och odlings träffar och flera informationskvällar 

förhoppningen 

är att skapa en debatt 

om odling i stan och visa 

på vad som finns 

att vinna på lokalt 

odlad mat 

för nyfiken allmänhet. Intresset har varit stort och bland 

odlarna finns såväl företag som privatpersoner. bland 

annat har restaurang Wasa allé och Akbars chark odlingar 

och använder det som de producerar i sin 

verksamhet. 

Ambitionen är att projektet våren 

2012 ska utökas med ytterligare en 

tomt i området och 50 nya odlingslotter. 

Det finns också en ambition 

om ett mobilt växthus och målet är att 

odla minst ett ton under 2012. framtiden 

för hela projektet är dock i dagsläget 

osäker. 

kvartersodlat ligger i utkanten av den nya stadsdelen 

kvillebäcken och den aktuella tomten ska bebyggas från 

och med 2013. 

– Tanken och förhoppningen är att det vi gör här 

kommer att ge avtryck i den permanenta bebyggelsen 

i kvillebäcken, säger Niclas Wennberg. 

Stadsjord har på tomten omfattande odlingar med bland annat potatis, majs, sallad, 

zucchini, kryddor och tomater och på Kvartersodlats kafé säljs bakverk och annat gott 

som gjorts av sådant som kommer från odlingarna”. 

Niklas Wennberg, 

Organisationen Stadsjord 

28 29

Skeppsbron ska bli göteborgarnas nya mötesplats vid älven. 

SkEPPSbroN 

– göteborgarnas nya mötesplats vid älven 

Under 2011 delades planen för Skeppsbron i två detalj- 

planer – en för spårvägsutbyggnaden och en för kvar- 

teren. Spårvägsdelen arbetades fram med utställning 

under hösten och ett antagande av planen skedde i 

början av 2012. Syftet med delningen är att klara tidplanen 

för den kollektivtrafikutbyggnad som ingår i 

Västsvenska infrastrukturpaketet. 

Detaljplanen för kvarteren och kajen har bearbetats 

ytterligare och bland annat har en simulering av sjöfarten 

gjorts för att klara alla säkerhetskrav. 

Spårvagnens väg till Skeppsbron 

Startsträckan är lång men första halvåret 2015 ska den 

första spårvagnen rulla längs Stora badhusgatan till den 

nya knutpunkten vid Stenpiren. 

Skeppsbron ska bli göteborgarnas nya mötesplats 

vid älven. för att leva upp till det krävs bra kollektivtrafik 

och därför ska Stora badhusgatan bli en ny pulsåder i 

centrum. 

Att dra en spårväg längs sträckan Järntorget-Stora badhusgatan-Stenpiren-Lilla 

Torget låter för en utomstående 

inte särskilt krångligt. 

– Det är ett mycket komplicerat projekt, förklarar Per 

olsson som är konsult för Trafikkontoret. 

Att det behövs en fastställd detaljplan är det vanliga 

när byggen planeras i staden. men för att bygga spårväg 

krävs också en godkänd järnvägsplan som tas fram av 

Trafikkontoret och fastställs av Trafikverket. 

Eftersom det till viss del kommer att byggas ut i Göta 

Älv krävs dessutom en miljödom. Lägg till detta en nödvändig 

riskanalys av spårvägssträckan för att få tillstånd 

att trafikera den. Godkännandet kommer från Transportstyrelsen. 

– Det är många delar som måste falla på plats och vi 

har även lagt ner mycket tid och kraft på att informera 

boende, fastighetsägare och andra berörda, berättar 

Per olsson. 

Avsikten är att i december 2012 kunna starta med de 

stora jobben för spårvägen. och 2013 är det dags att 

börja bygga den nya knutpunkten vid Stenpiren. 

Den nya terminalen ska erbjuda resenärerna ett effektivt 

byte mellan båt, spårvagn och buss med korta gångavstånd. 

Västtrafik räknar med cirka 16 000 av- och påstigande 

vid fullt utbyggd anläggning. 

– första halvåret 2015 ska spårvagnarna börja rulla 

och då ska även den nya knutpunkten vara klar, säger 

Per olsson. 

Hållbar förebild 

målet är att Skeppsbron ska bli en förebild för hållbar 

stadsutveckling med en tydlig miljöprofil. Solfångare 

och grönytor på taken samt grönskande väggar betyder 

mycket för miljön och har också ett tydligt symbolvärde. 

Givetvis kommer den senaste miljötekniken att användas. 

Skeppsbron ska vara förebild i energiförsörjning, 

miljöanpassat byggande och energieffektiva hus. 

Skeppsbron ska också hålla länge ur flera aspekter. Vi 

ska bygga långsiktigt hållbart med attraktiva stadsmiljöer 

och smarta, flexibla lösningar. Variation och mångfald 

är viktigt för att skapa trygghet och möjlighet till sociala 

kontakter. På Skeppsbron ska det finnas något för alla. 

30 31

Nu säger vi istället att Stora 

badhusgatan ska upplevas 

varierad, mänsklig och trygg” 

Fredrik Söderberg, 

planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret 

två prioriterade mål är att 

eleffektiviteten ska öka och 

att fossila bränslen ska fasas ut” 

Martin Blixt, 

projektledare på Älvstranden Utveckling 

VÄGLEDANDE VÄrDEN GEr 

kVALITET På SkEPPSbroN 

Staden ska återförenas med vattnet. Så var det sagt när Götatunneln 

stod klar. Det är Skeppsbron som ska bli göteborgarnas nya mötesplats 

vid älven. 

Skeppsbron är den enda stadsdelen inom 

Vallgraven som har sådana förutsättningar 

att utvecklas. Därför är det mycket viktigt 

att arbeta med kvalitetsaspekterna, säger 

fredrik Söderberg som är planarkitekt på 

Stadsbyggnadskontoret. 

Läget just nu är att detaljplanen för kvarteren 

och bebyggelsen förhoppningsvis kan 

fastställas under sommaren 2012. Dragningen 

av den nya spårvägen längs Stora 

badhusgatan ligger något tidigare med 

byggstart under året. 

Stort arbete har lagts ner på att ta fram ett 

kvalitetsprogram för Skeppsbron. Det har 

gjorts på ett sätt som inte är det traditionella. 

Istället för att ange hur kvarter, byggnader 

och parker ska gestaltas, beskriver man 

vilka kvaliteter som ska uppnås. 

Stora badhusgatan är ett exempel. 

Normalt kunde man sagt att där ska finnas 

STADENS bÄSTA I fokUS för 

ENErGIN På SkEPPSbroN 

Skeppsbron ska bli en förebild inom hållbar stadsutveckling. För 

att nå dit ställs det stora krav på alla inblandade. Inte minst vid val 

av energisystem. 

– Det räcker inte med att titta på vad som är 

bra för enskilda byggnader, säger Älvstrandens 

projektledare martin blixt. 

Skeppsbron ska till stor del byggas om 

från grunden. Det ger goda möjligheter att 

ta hänsyn till de ekonomiska, sociala och 

ekologiska aspekterna för en hållbar 

stadsutveckling. 

här kommer energisystemet in som en 

viktig faktor. Användningen av energi måste 

minska och samtidigt är det viktigt att använda 

verksamheter som befolkar gatan dygnet 

runt, att det ska vara begränsad trafik och 

breda trottoarer. 

– Nu säger vi istället att Stora badhusgatan 

ska upplevas varierad, mänsklig och trygg. 

Därmed låser man sig inte vid en lösning, 

förklarar fredrik Söderberg. 

Vid den fortsatta planeringen, utformningen 

och projekteringen ska utformningsförslagen 

stämmas av mot kvalitetsprogrammet. 

– Vårt sätt att arbeta med kvalitetsaspekterna 

innebär större frihet för byggherrar och 

arkitekter, konstaterar fredrik Söderberg. 

Skeppsbron kommer att få ett antal nya 

och delvis nya stadskvarter. De befintliga 

byggnaderna merkurhuset och “kinesiska 

muren” blir kvar och inordnas i den tillkommande 

bebyggelsen. målet är att Skeppsbron 

ska vara färdigbyggd år 2018. 

rätt form av energi. Där har Göteborgs Stad 

satt upp flera prioriterade mål. 

– Två prioriterade mål är att el-effektiviteten 

ska öka och att fossila bränslen ska fasas 

ut, förklarar martin blixt. för att hitta det 

bästa hållbara energisystemet på Skeppsbron 

behöver man se utifrån hela stadens 

perspektiv. Det som är bra för Skeppsbron 

ska också vara den bästa lösningen för 

Göteborg, avslutar martin blixt. 

cENTrALA ÄLVSTADEN 

– vision och strategi 

kommunstyrelsen leder och samordnar projektet 

centrala Älvstaden. Projektet omfattar frihamnen, 

ringön, delar av Lindholmen och backaplan samt 

Gullbergsvass och Södra Älvstranden. En brett 

sammansatt projektgrupp har sedan ett och ett halvt 

år tillbaka uppdraget att formulera en vision och en 

strategi för centrala Älvstadens framtida utveckling 

med utgångspunkt i de sociala, ekologiska och ekono- 

miska dimensionerna. resultatet ska presenteras för 

och beslutas av kommunstyrelsen vid halvårsskiftet 

2012 för att sedan presenteras för allmänheten vid den 

IfhP-konferens som kommer att pågå i Göteborg 16-19 

september 2012. Projektledare för centrala Älvstaden 

är en av Älvstrandens anställda, bo Aronsson. 

I mars 2011 arrangerade centrala Älvstaden fyra workshops 

inom ämnena Differentierat näringsliv, Inkludering, 

Nordiskt erfarenhetsutbyte och fossilfri stad. Workshoparna 

avslutades med soppluncher i Älvrummet där 

resultatet presenterades för allmänheten. Älvstranden 

medverkade i dessa. 

resultatet låg sedan till grund för den internationella 

workshop som hölls 7-11 juni 2011 i rådhuset. både då 

och vid redovisningen av de tio lagens arbete var medarbetare 

från Älvstranden engagerade. förslagen har 

under hösten visats upp på Stadsbiblioteket och finns 

under vintern/våren 2012 även i Älvrummet. 

32 33

Älvrummet 2011 

Antal besökare 329 451 

Antal besökare sedan starten 2008 813 728 

Antal sålda biljetter till Göteborgshjulet 152 935 

Antal bokade grupper 341 

Antal bokade guidningar 145 

Antal skol/studentgrupper 65 

Antal soppluncher 15 

Antal workshops 17 

Antal utställningar 4 

En vanlig dag i Älvrummet 

Vad kan man göra i Älvrummet? Vilka 

frågor kan man få svar på? Vem är det 

som kommer hit? Sara Carlsson arbetar 

i Älvrummet och tar emot nyfikna 

besökare som tittar in för att veta mer 

om stadsutvecklingen i Göteborg. 

Berätta Sara, hur ser en vanlig dag ut? 

– Vi har öppet för besökare alla dagar i veckan. mån-tors 15-19, 

fre-sön 11-15. men det är kanske främst på helgerna som här är mycket folk. 

Hur skulle du vilja säga att er genomsnittsbesökare ser ut? 

– Det är väldigt blandat. Vi har turister som vet väldigt lite om staden i 

den ena änden och sen har vi riktiga urgöteborgare i den andra. men den 

vanligaste besökaren är nog en man i 50-årsåldern. Viktiga besökare är 

förstås de personer som jobbar med stadsutveckling och som använder 

Älvrummet som en arena och ett arbetsredskap. Under vardagarna kommer 

också många förbokade grupper till oss och då är det ofta skolklasser 

och studenter. 

Vilka som besöker Älvrummet måste väl också bero mycket på vilken 

utställning som pågår? 

– Ja, så är det. De som är berörda i ett stadsutvecklingsprojekt är ofta 

intresserade och kommer hit. men vi vill även väcka ett intresse hos alla 

göteborgare att komma och ta del av vad som händer i staden. här kan 

alla ställa frågor och tycka till om det som händer på älvstränderna. 

Sara avslutar med att berätta om alla de positiva reaktioner hon får i 

Älvrummet. Det är många som blir förvånande över hur mycket man kan 

lära sig om Göteborg här. Alla som har frågor om vad som händer i staden 

eller vill vara med och påverka är välkomna till Älvrummet! 

ÄLVrUmmET 

– kom ut nyfiken 

Älvrummet på Kanaltorget har funnits i snart fyra år och är en satsning från 

Älvstran den och Stadsbyggnadskontoret där göteborgarna kan delta i diskussionen 

om stadsutvecklingen av älvstränderna. Här kan allmänhet och andra intresserade 

ta del av planer och förslag, men också aktivt bidra med sina synpunkter. 

Detaljplanen för Spårväg Skeppsbron var utställd under 

en månad i september/oktober och i oktober invigdes 

Trafikkontorets utställning om Västsvenska Paketet. 

I samband med båda utställningarna anordnades 

välbesökta soppluncher. 

Samtliga förslag som kom in i samband 

med arkitekttävlingen om kvillebäckens 

saluhall har visats i Älvrummet och 

vinnaren av tävlingen offentliggjordes 

vid en sopplunch. 

Det fysiska Älvrummet är viktigt. 

men under året har också det virtuella 

Älvrummet tagit plats. På Älvrummet forum, 

som nås via älvstranden.com, finns möjlighet att diskutera 

och kommentera livet och utvecklingen kring 

älvstränderna. Totalt har 64 inlägg gjorts under året. 

Skeppsbron intar naturligtvis tätposition tätt följd av 

Det fysiska 

Älvrummet är viktigt. 

men under året har 

också det virtuella 

Älvrummet tagit 

plats. 

kvillebäcken . men även miljö, trängselskatt och begrep- 

pet Norra Älvstranden har diskuterats. 

I slutet av året bjöd Älvstranden in till en designtävling 

om utformning och uppförande av en karta över 

Göteborg som ska hängas i Älvrummet under 

2012. motivet ska vara Staden från ovan. 

Inbjudna är studenter inskrivna vid 

hDk Göteborg, konsthögskolan 

Valand och arkitektstudenter från 

chalmers Arkitektur. Tävlingen kommer 

att avgöras i mars och utförandet 

sker i april. 

Planering pågår också för de utställningar 

som ska visas i Älvrummet under 2012. centrala Älvstadens 

utställning, som under hösten visades på Stadsbiblioteket, 

finns i Älvrummet under våren och efterföljs av 

en stor boendeutställning. 

34 35

Nytt förslag till detaljplan för området vid Delsjövägen där det gamla radio- 

och TV-huset låg ställdes ut vintern 2012. 

Stora torp 

– där staden möter Delsjön 

Stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för området 

vid Delsjövägen där det gamla radio- och TV-huset låg 

har under året omarbetats. Inkomna synpunkter under 

samrådet har beaktats och resulterat i ett nytt förslag 

som ställdes ut vintern 2012. 

hyresrätter och bostadsrätter kan i det nya förslaget 

fördelas jämnare. Planering av gator, ledningar och 

bostäder kan starta när detaljplanen vinner laga kraft. 

byggrätterna kommer sedan att fördelas inom ett 

konsortie mellan hSb, Skanska, Ncc och Älvstranden 

Utveckling. 

I hela programområdet för Norra masthugget beräknas cirka 1 200 nya lägenheter. här pågår blandad verksamhet som ger liv i området både dag- och kvällstid. cirka 45 företag är verksamma inom frihamnen. 

Norra masthugget – en blandning av 

stadspuls och lokalt liv 

Visionen för Norra masthugget säger: ”I Norra masthugget 

möts det lokala livet och innerstadens puls, med närhet 

till vattnet. här blandas människor, rörelse och aktiviteter 

till en smältdegel under dygnets alla timmar. området 

som ligger strategiskt - nära Linné, majorna, centrum och 

älven - knyter samman staden.” 

Inom arbetet för projekt centrala Älvstaden hölls i april 

2011 en hearing för kommunstyrelsen angående färjetrafiken 

i centrala Göteborg. Vid det tillfället kom frågan 

om Stenas terminal vid Norra masthugget upp. 

Samrådet för programmet avslutades i september 2010 

och programarbetet avslutas i och med att en anteckning 

görs i byggnadsnämnden någon gång under första 

kvartalet 2012. 

I hela programområdet för Norra masthugget beräknas 

cirka 1 200 nya lägenheter. området beräknas dessutom 

innehålla 140 000 kvm lokaler för kontor, handel, service 

och kultur. 

Gullbergsvass 

– nytt liv i befintlig bebyggelse 

I avvaktan på att detaljplan upprättas för området fyller vi 

lokalerna med blandad verksamhet som ger liv i området 

både dag- och kvällstid. 

27 olika företag hyr lokal inom Gullbergsvassområdet. 

Exempel på verksamheter som flyttat till området under 

2011 är konferensverksamhet, restaurang, gocart, paintball, 

bussuppställning, parkeringshus samt lager- och 

kontorsverksamhet. 

frihamnen 

– mitt i stan 

I frihamnen pågår idag en hel del verksamhet och cirka 

45 företag är verksamma inom området. 

Den förstudie som Stadsbyggnadskontoret genomförde 

2008 följs upp med fördjupade studier av de tekniska 

förutsättningarna. “förstudie inför utveckling av 

frihamnsområdet – Planeringsförutsättningar” 

behandlades formellt i byggnadsnämnden i maj. 

I och med centrala Älvstadenprojektet, där frihamnen 

är en viktig och strategisk del, kommer tankarna om vision 

och strategi för frihamnen att utvecklas inom det projektet. 

36 37

38 

ErIkSbErG 

– det var här det hela började 

östra Eriksberg cirka 1979, Sörhallsberget och Sannegårdshamnen syns i bakgrunden. 

Vid denna tidpunkt är verksamheten mer eller mindre avvecklad och allt som 

påminner om varvet idag är de fyra pirarna. Innan 1971 fanns det ytter ligare en pir, 

vilken man rev när bygget av Sörhallskajen påbörjades samma år. 

Pir 4, närmast Sannegårdshamnen, är idag hemmahamn för ostindiefararen 

Götheborg, ett mycket populärt utflyktsmål om hon inte ligger vid Stenpiren eller 

är ute på någon seglats. Det är lätt att ta sig till Eriksbergsområdet och övriga 

Norra Älvstranden nu för tiden och ett av de trevligare sätten är att ta färjan 

Älvsnabben som lägger till längst in vid Dockpiren. 

“ bLEV DET GÔTT ATT LEVA?“ 

Hur gott blev livet på Norra Älvstranden? Etnolog Joakim Forsemalm 

har fått många olika svar i sin intervjustudie om det sociala livet i området. 

Under vintern 2011 genomfördes en intervjustudie 

om det sociala livet på Norra 

Älvstranden. många av de som deltog i 

studien bor idag på Eriksberg. Studien, 

som benämndes ”fel sida blev rätt?”, gjordes 

av Joakim forsemalm, fil dr i etnologi 

vid Göteborgs Universitet. 

resultatet presenterades i april, bland 

annat vid en sopplunch i Älvrummet. Intervjustudien 

ger många olika svar på frågorna 

om hur det är att bo och leva på Norra 

Älvstranden, men de flesta är eniga – de 

bor inte på Norra Älvstranden utan i Eriksberg, 

på Lindholmen eller i Sannegården. 

– En slutsats är att skillnaden inte är så 

stor vad folk tycker och önskar här jämfört 

med i andra stadsdelar. Samtidigt är området 

helt unikt i vissa avseenden, säger 

Joakim forsemalm. 

Det är Älvstranden Utveckling som gett 

honom uppdraget att genomföra djupintervjuer 

med 17 personer. 

– Syftet med studien är att skaffa sig 

kunskapsunderlag på annat sätt än genom 

statistik. Det handlar inte om någon utvärdering 

utan de intervjuade har fått ge sina 

personliga berättelser, förklarar Joakim 

forsemalm. 

En tendens i undersökningen är att de 

intervjuade är nöjda med sin boendesituation 

och det är få som funderar på att flytta. 

En del är födda i området och vill vara nära 

sin historia och sina vänner, andra tycker att 

det är ett bra ställe om man vill ordna vardagen 

för sig på ett smidigt sätt. 

för några betyder närheten till arbetet 

mycket och någon uppskattar att vänner 

kan komma med egen båt när de ska hälsa 

på. Det som man upplever mest unikt är 

närheten till vattnet och den långa kajpromenaden. 

– De allra flesta upplever att kommunikationerna 

fungerar väldigt bra och det var 

kanske något överraskande, säger Joakim 

forsemalm. 

Exempel på kritiska synpunkter är att 

man efterlyser ett rikare förenings- och 

kulturliv samt bibliotek. för att förbättra 

detta arbetar Älvstranden Utveckling för att 

tillföra fler föreningslokaler i takt med att 

området byggs ut. 

Någon uppskattar att vänner 

kan komma med egen båt när 

de ska hälsa på” 

Joakim Forsemalm, 

Researcher Ethnology Managing Big Cities, 

University of Gothenburg 

39

VÄSTrA ErIkSbErG 

LJUSSÄTTNING Som 

SkAPAr mErVÄrDE 

Sex pelare sträcker sig upp över stapelbädden på Västra Eriksberg. 

Pelare som i dagsljus inte ser så mycket ut för världen. När mörkret 

faller är det en helt annan sak. 

På Västra Eriksberg ska det under en tioårsperiod byggas cirka 2 000 

bostäder. I dagsläget är totalt 963 färdigställda, varav 154 blev klara 2011. 

– Ljussättningen av Stapelbädden är en Ljussättningarna av Västra Eriksberg invig- 

hEmkÄNSLA VID VATTNET 

del av den konstnärliga utsmyckningen av 

Västra Eriksberg. Jag tror att effektfull, spännande 

ljussättning skapar ett mervärde för 

des i februari 2009 och det finns – förutom 

på Eriksbergskranen – belysning i själva 

dockan, på utsiktsberget, på gång- och Jag tror att effektfull, 

Redan har många valt att flytta hit. Vad är det som gör Västra 

de boende säger Ingemar Johansson, på 

Trafikkontoret. 

cykelbron, längs Pölsebobacken samt 

i Stapelbädden. 

spännande ljussättning 

skapar ett mervärde för 

Eriksberg så attraktivt? Vad är det som ger mervärde? Det är väldigt 

lätt att hitta fördelar för den som vill bosätta sig på Västra 

Eriksberg. Men det verkar finnas en kvalitet som väger tyngre än 

När Ingemar Johansson ska berätta om 

ljussättningen på Stapelbädden, börjar han 

med att visa en film från ljuskonferensen 

Luci som arrangerades i Göteborg i slutet 

Under 2011 har ljussättningen i Stapelbädden 

behövt underhåll och Ingemar 

Johansson berättar att ljuset, som är designat 

av michael hallbert på LjusDesign men 

de boende” 

Ingemar Johansson, 

Trafikkontoret 

de andra. 

av 2011. Luci är ett nätverk som består av 65 sköts av Trafikkontoret, nu fungerar som det 

städer och 35 organisationer som arbetar är tänkt. michael hallbert har en bakgrund 

– Det som lockar allra mest är det fantastiskt lämningar kvar på platsen där karl Ix för 

med ljussättning som verktyg för social och inom teatern, något som märks i designen 

vattennära läget, säger christina Wester- 400 år sedan lät bygga det första Göteborg. 

ekonomisk utveckling i städer. 2010 prisade på Stapelbädden. 

Det som lockar allra mest är det 

fantastiskt vattennära läget” 

lund, projektledare på riksbyggen, ett av de 

bolag som ingår i konsortiet på Västra Eriksberg. 

Vi är mycket glada över att få vara med 

färjenäsparken har blivit en stor tillgång, 

inte bara för Västra Eriksberg utan faktiskt för 

hela staden. Den häftiga lekplatsen lockar 

Luci den upplysta Eriksbergskranen och en 

av programpunkterna för 2011 års konferens 

var att visa upp ljussättningen av Västra 

– han har använt en del tekniska lösningar 

från den världen, till exempel en ljusbild 

som förändras i färgerna, berättar Ingemar 

Christina Westerberg, 

och utveckla den nya stadsdelen, säger hon. barnfamiljer och i parken finns gott om 

Eriksberg. 

Johansson. Ljuset i pelarna rullar med olika 

projektledare på Riksbyggen 

På Västra Eriksberg är alla upplåtelsefor- trivsamma platser där man kan ha picknick 

– Vi har arbetat med ljuset på många färger, vilket skapar en härlig dynamik på 

mer representerade – bostadsrätter, hyres- med utsikt över vattnet. 

platser i området och jag är övertygad att platsen. Det är viktigt att de som bor eller rör 

rätter och äganderätter. Det som för tio år Utvecklingen av området fortsätter under 

deltagarna från Luci gillade resultatet och att sig i området känner sig stolta och har till- 

sedan var tomma varvsområden är numera ytterligare ett antal år. Närmast, under som- 

vi var god vinnare av tredje pris i city People gång till vackra saker och trevliga ljusmiljöer. 

en mycket attraktiv stadsdel med liv och maren 2012, kommer en ny småbåtshamn 

Light Award 2010, säger Ingemar Johansson. 

rörelse i kvarteren och längs kajerna. 

att öppnas i torrdockan. Lagom till höst- 

Västra Eriksberg knyts ihop av gång- och terminen ska den nya Taubeskolan stå klar. 

cykelvägar samt ett antal mötesplatser. Den är planerad för att ha både förskola och 

Längs kajerna på Eriksberg finns prome- grundskola. 

nadstråk med sittplatser, serveringar och – Vi är åtta bolag som bygger på Västra 

butiker. 

Eriksberg och det skapar variation i arkitek- 

På Eriksberg känner man historiens vingtur och utformning. Samtidigt jobbar vi alla 

slag. Den ståtliga bockkranen minner om gemensamt för områdets bästa och det 

varvsepoken och uppe på kvarnberget finns känns bra, säger christina Westerlund. 

40 41

SANNEGårShAmNEN 

– går mot färdigställande 

De östra och västra delarna av Sannegårdshamnen är 

i princip klara, de 73 sista lägenheterna har färdigställts 

på västra sidan under 2011. Nu handlar det om att knyta 

samman de båda delarna runt hamnbassängen genom 

att börja bygga Inre Sannegården. Planeringen har 

pågått under ett antal år och 2011 påbörjades byggandet 

av de första bostadsrätterna, 197 av totalt cirka 350 lägenheter 

med blandade upplåtelseformer, i området. I planen 

ingår också drygt 1 000 kvm lokaler som inryms i flera av 

fastigheternas bottenvåningar. 

Generösa trädäck och bryggor med fina sollägen binder 

samman de båda sidorna av hamnbassängen och 

skapar mervärde för alla som bor eller vistas i området. 

områdets varierade bebyggelse, blandade upplåtelse- 

former, goda kommunikationer och lättillgängliga och 

attraktiva mötesplatser i form av parker, torgstråk och 

vattennära miljöer är tydliga exempel på Älvstrandens 

arbete med social hållbarhet. 

När det gäller den ekologiska hållbarheten har byggherrekonsortiet 

tagit fram en separat miljöpolicy för 

området med fokus på energiåtaganden och byggnadsmiljö. 

Det finns också ett separat kontrollprogram för 

markmiljön inom området. området ansluts till fjärrvärmenätet 

och en egen mobil sopsuganläggning. Det finns 

också planer på att uppföra ett av flerbostadshusen i trä. 

Nyfiken på hur området blir? Titta på Vr-modellen som 

finns på sannegardshamnen.nu. 

ANNorLUNDA bELYSNING 

SkAPAr hELhETSkÄNSLA 

Två tio meter höga belysningsstolpar står nu på Ceresgatan i Inre 

Sannegårdshamnen. Anna-Karin Sintorn, landskapsarktitekt på 

Park- och naturförvaltningen, är väldigt nöjd. – De syns knappt 

och det är meningen. 

Anna-karin Sintorn sätter sig på en brygga 

i Inre Sannegårdshamnen och berättar om 

ett av Norra Älvstrandens pågående byggprojekt: 

det som ska knyta ihop Sannegården 

längs vattnet. 

– Inre Sannegårdshamnen ligger i 

fokus mitt i ett område, nära affärer och i 

blickfånget från Södra Älvstranden. Därför 

måste man ta till vara på platsen och knyta 

samman den både längs med älven och 

inåt, från bassängen, över bussgatan och 

till bostadsområdet. 

Än så länge är det bara bryggorna, med 

ljussättning och belysningen vid bussgatan 

som är färdiga. för att skapa den önskade 

helheten har just belysningen vid bussgatan 

varit en nyckel. och en utmaning. 

– Vi ville att belysningen av bussgatan 

skulle integreras på ett så bra sätt som 

möjligt. Efter några turer blev det därför 

bara två tio meter höga stolpar, med armaturer 

som lyser åt flera olika håll. 

Armaturen är väldigt diskret och lyser upp 

stråket längs bussgatan. Just nu, när resten 

av Inre Sannegården är en byggarbetsplats, 

är det knappt så att den märks, men 

Anna-karin tror att det kommer att bli en 

helt annan känsla när husen är på plats och 

området färdigt. 

– Det är en annorlunda tanke och det 

kommer att ge området en härlig helhetskänsla. 

– mellan bostadshusen och kajkanten vid 

Inre Sannegården ska en liten park knyta 

samman området över bussgatan ner till 

bryggorna längs kajkanten. Ljussättningen 

blir trygg, effektfull och elegant, säger åsa 

Erkman, Norconsult. 

Det är en annorlunda tanke och 

det kommer att ge området en 

härlig helhetskänsla” 

Anna-Karin Sintorn, 

landskapsarkitekt Park- 

och naturförvaltningen 

När man arbetar med ljus är 

det viktigt att det både finns 

trygghetsbelysning och roliga, 

effektfulla, nästan skulpturala, 

ljuslösningar” 

42 43 

Åsa Erkman, 

Norconsult

VårT offENSIVA mILJöArbETE 

Sedan vi fastställde vår första miljöpolicy 

1998 har vi byggt upp ett strukturerat miljöledningssystem 

som omfattar hela koncernens 

verksamhet. Vi följer en årscykel i vår 

arbetsplanering. Här redovisas några av 

årets resultat och händelser. 

Gröna Staden 2021 

Under året har vi deltagit i arbetet inför Göteborgs 400-årjubiléeum. 

Totalt har sju arbetsgrupper träffats med var sitt huvudsakligt 

fokusområde t ex Gröna Staden där vi ingått. I Gröna Staden har vi 

fokuserat på hur vi kan skapa ett ekologiskt hållbart Göteborg med 

internationell lyskraft till 2021. 

Målstyrning 

Vi har definierat 15 övergripande miljömål som är en förlängning av 

vår miljöpolicy. för att uppfylla dessa har vi 34 långsiktiga mål. Då vi 

planerade vår arbetsinsats inför 2011 valde vi att prioritera och arbeta 

aktivt med 19 av dessa långsiktiga mål. årets uppföljning visar att vi 

arbetat med 18 av målen, dvs. 95%. 

Forskning och utveckling 

Älvstranden Utveckling Ab är ett utvecklingsbolag och vårt mål är att visa 

vägen till den hållbara staden. Vi driver på oss själva genom att i varje nytt 

projekt ta ett steg framåt och testa metoder eller tekniker som är nya för vår 

egen organisation. Som drivande aktör blir vi eftersökta som referens och 

som partner i externa forskningsoch utvecklingsprojekt. Just nu deltar 

vi bland annat i mistra Urban futures, 3iii, Lågan, IVL:s temakommitté för 

hållbart samhällsbyggande, framtagandet av Göteborg stads miljöprogram 

m fl. 

Revision av miljöarbetet 

Det sista vi gjorde inom miljöarbetet under 2011 

var att genomföra den årliga internrevisionen 

av miljöledningssystemet. Vi reviderar vårt 

miljöledningssystem mot den internationella 

standarden ISo 14001 som ett led i att säkra att 

vårt miljöarbete leder till ständiga förbättringar. 

Verksamhetsplan 

inkl mål och aktiviteter 

miljökommunikation 

korrespondens med 

myndigheter och intressenter 

möten med avdelningschef 

Översyn:omvärldsanalys 

miljöpolicy 

övergripande mål,strategisk 

inriktning, långsiktiga mål 

Översyn: Detaljerade mål 

förslag på aktiviteter 

Översyn: 

miljöledningssystem 

okt 

sept 

budget 

kemikalieförteckning 

Avvikelser 

Intern revision 

organisation 

Översyn: Lagar 

och andra krav 

nov 

aug 

dec 

juli 

Inför årsredovisning: 

– Nyckeltal 

– måluppfyllelse 

– Aktiviteter 

jan 

juni 

feb 

maj 

Lagar och 

andra krav 

mars 

apr 

Utbildning och 

benchmarkning 

Tillståndspliktigt 

verksamhet 

Översyn: 

Verksamhetsplan 

Ledningens 

genomgång 

miljö- och co2- 

redovisning 

miljöaspekter 

krav från ägare, 

intressenter och kunder 

Översyn: Aktiviteter i 

verksamhetsplan 

omvärlsanalys 

Översyn: övergripande 

mål,strategisk inriktning, 

långsiktiga mål 

VD möte 

Strategiska vägval 

och mål i Affärsplan 

Detaljerade mål 

ENERGIEffEKtIVISERING 

I jämförelse med tre andra fastighetsbolag 

presterar vi strax över medel, vilket inspirerar 

oss till att göra mer och sedan sprida 

erfarenheterna. 

Älvstranden Utveckling AB 

Andra bolag 

Redovisning 

Januari och februari innebär mycket arbete med att 

summera miljöåret. Det presenteras under våren i 

sin helhet på vår hemsida www.alvstranden.com 

HÖG 

MEDEL 

LÅG 

Aktivitet/åtgärder 

Green Gothenburg 

Som aktiv deltagare i Green Gothenburg visar vi upp våra 

projekt ur hållbarhetssynpunkt och tar emot många studiebesök 

från hela världen. Det mest spektakulära besöket var 

när Taiwans största TV-kanal besökte oss och gjorde fem 

reportage om hållbara Göteborg! Det sändes i 22 nationer. 

Omvärldsanalys 

Under 2011 genomförde vi en omvärldsanalys där vi jämförde 

vårt hållbarhetsarbete med andra fastighetsägare. 

I vårt arbete med energieffektiviseringar placerade vi oss, 

som grafen ovan visar, strax över medel. 

Miljödag för alla medarbetare 

Under våren genomförde vi en miljödag för bolaget med 

syftet att lyfta miljöarbetet i hela organisationen. föreläsningar 

varvades med gruppdiskussioner och dagen avslutades 

med en SWotanalys där medarbetarna fick lista 

styrkor, svagheter, hot och möjligheter med miljöarbetet på 

Älvstranden. 

44 45 

Kommunikation 

och transparens

SÄkErhET & TrYGGhET 

– en pusselbit i den Goda Staden 

Älvstranden Utveckling ska både bygga och förvalta ”den Goda staden”. Säkerhets- och 

trygghetsfrågor är för oss på Älvstranden en självklar del i denna vision. Vårt säkerhetsarbete 

har sin grund i vår säkerhetspolicy som beskriver hur göteborgaren, egendom 

och verksamheter ska skyddas. 

Gott säkerhetsarbete får vi genom att vara uthålliga och alltid ha med oss ett sunt 

sätt att förhålla oss till säkerhets- och trygghetsfrågor. Arbetet är och ska vara till stor 

del förebyggande och präglas av rutiner och ett professionellt agerande i vardagen. 

Säkerhet och trygghet i förvaltningsområdet 

2011 års NkI-undersökning visade på en förbättringspotential 

när det gäller upplevd trygghet i och kring våra 

fastigheter. Detta resulterade i att Älvstranden har satt 

ett mål för 2012 att förbättra utemiljöer och höja trygghetskänslan. 

åtgärderna kommer ha fokus på att skapa 

ljusa och öppna miljöer kring framförallt gångstråk och 

parkeringar. 

Under 2011 slutförde vi projektering och påbörjade 

byggandet av ett p-hus på Lindholmen. Projektet fick tidigt 

inriktning på trygghetsfrågor och har blivit något av ett 

pilotprojekt för Älvstranden. P-hus upplevs många gånger 

som otrygga platser och miljön är ofta utsatt vad gäller 

brott, både mot person och egendom. Arbetet med att 

skapa ett tryggt p-hus har fokuserat på öppenhet, ljussättning 

och olika tekniska lösningar som t ex kameraövervakning. 

På Lindholmen har vårt säkerhetsnätverk, som leds 

av Älvstranden, träffats fyra gånger. Under året har vi 

identifierat åtgärdsbehov samt tillsammans genomfört 

aktiviteter av både mindre och större karaktär. Nätverket 

är ett forum kring säkerhets- och trygghetsfrågor för 

andra fastighetsägare, verksamheter och myndigheter 

med fokus på Lindholmen. 

Fastighetsägaransvar 

huvuddelen av bolagets säkerhetsarbete ligger i vår 

förvaltning. Det är här vi finner många av de krav som 

ställs på oss från myndigheter och hyresgäster men 

även från oss själva. Det är också i fastighetsbeståndet 

vi finner många av de risker som säkerhetsarbetet har till 

uppgift att motverka. 

Vårt systematiska brandskyddsarbete är i särklass 

den viktigaste pusselbiten att arbeta med. Under året 

har vi genomfört två brandskyddstillsyner i samtliga 

lokaler. Utöver dessa kontroller finns frågan om brandskydd 

med när vi skriver kontrakt med våra hyresgäster, vid 

anpassning av lokalerna och i den dagliga verksamheten. 

Internt säkerhetsarbete 

Vårt interna arbetsmiljöarbete har bland annat fokuserat 

på ergonomi och företagshälsa. Arbetsmiljögruppen har 

träffats två gånger under året och genomfört skyddsrond 

tillsammans med våra arbetsplatsrepresentanter. 

Älvstrandens krisledningsgrupp har arbetat med att 

utveckla sin roll i företaget och har tagit fram nya verktyg för 

styrning men även konkreta resurser, bland annat i form av 

checklistor för att kunna agera vid oväntade händelser. 

Skador & Händelser 

Skadestatistiken för Älvstrandens förvaltning av fastigheter 

ligger fortsättningsvis på i sammanhanget låga siffror. 

Under 2011 sjönk våra skadekostnader ytterligare med 24% 

men med en mindre ökning i antalet skador. minskningen 

beror till stor del på de åtgärder för att förhindra falsklarm 

i våra brandlarmsanläggningar som vi vidtagit. 

AffÄrSmÄSSIGA rISkEr 

och möJLIGhETEr 

Efterfrågan på kommersiella lokaler styrs av tillväxten i svensk ekonomi. Ökad efterfrågan 

innebär minskade vakanser och stigande hyresnivåer. Då våra hyreskontrakt 

löper på olika avtalstider får förändringar i marknadshyrorna inte fullt genomslag 

under ett enskilt år utan först då varje avtal omförhandlas. En svag konjunktur kan 

däremot få omedelbar påverkan på hyresintäkterna i och med att företag då vill 

omförhandla kontrakt eller minska förhyrda ytor. 

Vid årsskiftet hade bolaget cirka 400 kommersiella kontrakt 

med en återstående genomsnittlig löptid om 2,3 år. 

Löptiden tillsammans med mixen av branscher och kontraktsstorlek 

ger sammantaget en bra riskspridning. Uthyrningen 

har under året varit framgångsrik och vakanserna 

har minskat. Under senare delen av året märktes dock en 

tydlig avmattning. 

Vakanser och hyresnivåer påverkas också av storleken 

på nyproduktionen. Älvstranden äger många byggrätter 

som, för sin framtida avkastning, är beroende av att det 

finns en efterfrågan på nya lokaler och bostäder. 

Standarden på våra fastigheter är i huvudsak hög. 

Vi kommer dock att ha extraordinära underhållsinsatser 

ytterligare ett par år på flera av våra tegelfasader. Det 

fuktiga och blåsiga klimatet gör att tegelfogarna i vissa 

hus måste bytas ut. 

merparten av de löpande driftkostnaderna utgörs 

av taxebundna kostnader. Älvstranden har som mål att 

minska förbrukningen av el och fjärrvärme med 30% 

under perioden 2005-2020. förutom de miljömässiga 

vinsterna som uppnås minskar vi även vår exponering 

mot prisförändringar på marknaden. 

Fastigheternas värde 

fastigheternas värde upptas i redovisningen till det lägsta 

av bokfört värde och bedömt marknadsvärde vilket även 

anses reflektera nyttjandevärdet. I de fall det bokförda 

värdet överstiger bedömt marknadsvärde föreligger ett 

nedskrivningsbehov. omvänt innebär stigande marknadsvärden 

att återläggning av tidigare nedskrivningar kan bli 

möjliga. 

fastigheternas värde påverkas av förändringar i hyresnivåer, 

fastighetskostnader och förändrade direktavkastningskrav. 

fastighetsmarknaden har under 2010 och första 

halvan av 2011 kraftigt förbättrats sett till den situation som 

rådde 2009. Denna förbättring kan i första hand avläsas i 

sjunkande direktavkastningskrav. Detta i kombination med 

minskade vakanstal har lett till en positiv utveckling av våra 

fastighetsvärden. 

Den pågående oro som präglar världsekonomin kan 

komma att få en dämpande effekt på efterfrågan på kommersiella 

lokaler med sjunkande fastighetsvärden som följd. 

förändringen av fastighetsbeståndets värde påverkar 

kassaflödet först då fastigheterna avyttras. 

Ränte- och refinansieringsrisk 

räntekostnaden är en av de största enskilda posterna i 

resultaträkningen och risken här kan delas upp i två delar. 

Dels är det utvecklingen av räntenivån och dels är det 

refinansieringsrisken. Enligt vår finanspolicy ska vi ha en 

genomsnittlig räntebindningstid på 2-5 år och i dagsläget 

ligger vi på 3,64 år. Detta innebär att en ränteförändring 

slår igenom successivt. I syfte att hantera ränterisken på 

ett kostnadseffektivt sätt använder bolaget sig av räntederivat, 

i huvudsak genom att lån med korta räntebindningstider 

förlängts i tiden via ränteswapavtal. Per 2011-12-31 

var koncernens genomsnittliga låneränta 3,55%. 

refinansieringsrisken, det vill säga möjligheten att 

teckna nya lån i takt med att befintliga förfaller, har 

minimerats genom att bolagets finansiering till 

100% sker via Göteborgs Stads koncernbank. 

46 47

INTÄkTEr och rESULTAT 

(Siffrorna inom parentes är resultatet för 2010) 

för verksamhetsåret uppgick resultat efter finansnetto till 

142,3 (70,5) mkr. 

koncernens hyresintäkter för 2011 uppgick till 359,6 (348,5) 

mkr. fastighetskostnaderna uppgick till -182,2 (-170,8) mkr. 

Driftsöverskottet före avskrivningar uppgick till 177,4 (177,7) 

mkr vilket motsvarar en direktavkastning om 4,4 (4,2)%. 

De centrala administrations- och marknadsföringskostnaderna 

var -36,1 (-36,0) mkr. övriga rörelseintäkter och 

rörelsekostnader uppgick till netto 133,3 (-2,7) mkr. 

årets rörelseresultat före finansnetto uppgick till 256,2 

(165,1) mkr. finansnettot år 2011 uppgick till -113,9 (-94,6) mkr. 

Efter belastning av aktuell skatt om -22,9 (-22,3) mkr och 

uppskjuten skatt om +10,7 (-27,5) mkr d.v.s. en nettoskattekostnad 

om -12,2 (-49,8) mkr uppgår årets resultat till 130,1 

(20,7) mkr. 

Fastighetsbestånd 

koncernens fastighetsbestånd består per 2011-12-31 av 

77 byggnader med en sammanlagd uthyrningsbar yta 

om cirka 376 000 kvm. Därutöver finns outnyttjade byggrätter 

om 460 000 kvm. fastighetsbeståndets bokförda 

värde uppgick vid årets slut till 3 815,5 (4 254,5) mkr. 

Förändringar materiella anläggningstillgångar 

Den externa värdering som gjordes 2011-12-31 visar att 

beståndets marknadsvärde sammantaget överstiger det 

bokförda med 2 807,5 mkr, motsvarande knappt 73,6%. 

fastighetsbeståndet och pågående nyanläggningar har 

under perioden förändrats enligt nedanstående tabell. 

Förvärv 

Inför framtida exploatering på kvillebäcken har en 

fastighet förvärvats under året. 

Avyttringar 

Under 2011 har samtliga aktier i två av Älvstrandens bolag 

avyttrats. Det bolag som ägde Älvstrandens byggrätter på 

kvillebäcken, Spontpiren Ab, såldes till bostadsbolaget och 

Sannegården bostäder Ab, ägare till Älvstrandens samtliga 

tre bostadshus, såldes per 2011-10-01 till familjebostäder. I 

anslutning till den sistnämnda affären förvärvade familjebostäder 

även en byggrätt i Sannegården. resultatet från 

bolagsavyttringarna ingår i posten resultat fastighetsförsäljning 

i resultaträkningen. 

Två byggrätter på Lindholmen avyttrades under året till Skanska 

och Eklandia för byggnation av hotell respektive kontor. 

Eklandia förvärvade även en kontorsfastighet på Eriksberg, 

Snickeriet. 

Fastigheter Pågående nyanläggning Summa 

bokfört värde 2011-01-01 4 255 183 4 438 

förvärv 4 93 97 

försäljningar -455 -5 -460 

omfördelning 76 -76 – 

Avskrivningar -99 – -99 

återförda nedskrivningar 34 – 34 

Bokfört värde 2011-12-31 3 815 195 4 010 

En byggrätt på Eriksberg har avyttrats till Jm och en mindre 

fastighet på Lindholmen har försålts till en privatperson. 

Finansiering 

Älvstranden Utveckling Ab:s finansiering per 2011-12-31 

kan sammanfattas i detta diagram. 

Vid årets slut uppgick det egna kapitalet till 454,9 (325,3) 

mkr vilket motsvarar en soliditet om 10,5 (6,6)% räntebärande 

lån uppgick vid årets slut till 3 180 (3 840) mkr. 

finansieringen utgörs av lån från Göteborgs Stads koncernbank. 

Lånen från koncernbanken är kortfristiga men 

enligt kommunens finanspolicy har koncernbanken ett 

åtagande att svara för bolagens finansieringsbehov. Den 

genomsnittliga räntan per 2011-12-31 var 3,55% och den 

genomsnittliga räntebindningstiden uppgick till 3,64 år. 

ränteförfallostrukturen har i huvudsak uppnåtts genom 

att lån med korta räntebindningstider har förlängts i tiden 

via ränteswapavtal. 

Moderbolaget 

resultatet efter skatt blev -37,7 (-67,0) mkr. moderbolagets 

balansomslutning uppgick till 2 196,7 (2 184,0) mkr. Utöver 

kortfristiga fordringar om 1,3 (0,7) mkr består tillgångarna 

i huvudsak av materiella och finansiella anläggningstillgångar 

om 2 195,4 (2 183,3) mkr. 

finansieringen har i huvudsak skett genom eget kapital om 

368,3 (402,9) mkr och långfristiga lån om 1 200,0 (1 700,0) mkr. 

räntebärande lån 73,7% 

Eget kapital 10,5% 

övriga skulder 15,9% 

Ränteförfallostruktur 2011-12-31 

Andel förfall ränta 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

4,5 % 

4,0 % 

3,5 % 

3,0% 

2,5 % 

2,0 % 

1,5 % 

1,0 % 

0,5 % 

0,0 % 

Resultaträkning 

Mkr 

2011 

jan–dec 

2010 

jan–dec 

hyresintäkter 359,6 348,5 

Rörelsens kostnader 

Driftskostnader -95,9 -90,8 

Underhåll -48,9 -43,8 

hyresgästanpassning -1,7 -2,0 

Tomträttsavgäld, arrende -0,9 -0,6 

fastighetsskatt -23,2 -20,1 

Uthyrning och fastighetsadministration -11,6 -13,5 

Driftnetto 177,4 177,7 

Avskrivningar och nedskrivningar -65,4 -46,4 

Bruttoresultat 112,0 131,3 

resultat fastighetsförsäljning 179,7 72,5 

central administration och marknadsföring -36,1 -36,0 

Andelar i intresseföretags resultat – -2,3 

övriga rörelseintäkter 5,9 2,1 

övriga rörelsekostnader -5,3 -4,8 

Rörelseresultat 256,2 162,8 

Resultat från finansiella poster 

ränteintäkter och liknande resultatposter 56,3 15,0 

räntekostnader och liknande resultatposter -170,2 -107,3 

Resultat efter finansiella poster 142,3 70,5 

Skatt på årets resultat -12,2 -49,8 

Årets resultat 130,1 20,7 

Definitioner 

Direktavkastning 

Driftnetto i förhållande till genomsnittligt bokfört värde på 

fastighetsbeståndet inklusive obyggd mark. 

Avkastning på eget kapital 

resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat 

eget kapital. 

Kassaflöde i sammandrag 

Mkr 


jan–dec 

2010 

jan–dec 

Den löpande verksamheten 

resultat efter finansiella poster 

Justeringar för poster som inte ingår 

142,3 70,5 

i kassaflödet, mm -163,6 -90,1 

-21,3 -19,6 

betald skatt -15,0 2,7 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapital -36,3 -16,9 

Kassaflöde från förändringar 

i rörelsekapital 

ökning/minskning av rörelsefordringar 92,4 -4,0 

ökning/minskning av rörelseskulder -0,4 -0,2 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 55,7 -21,1 

Investeringsverksamheten 

förvärv av dotterbolag – -6,2 

förvärv av materiella anläggningstillgångar -90,8 -328,7 

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 649,1 223,6 

Kassaflöde från investerings verksamheten 558,3 -111,3 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån – 190,0 

Amortering av lån -660,0 – 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -660,0 190,0 

Årets kassaflöde -46,0 57,6 

Likvida medel vid årets början 122,6 64,9 

Likvida medel vid årets slut 76,6 122,6 

Avkastning på totalt kapital 

resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader, 

i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. 

Soliditet 

Eget kapital i förhållande till balansomslutning. 

Räntetäckningsgrad 

resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader, 

i förhållande till finansiella kostnader. 

Balansräkning i sammandrag 

Mkr 

Koncernen 

2011-12-31 

2010-12-31 

Tillgångar 

fastigheter samt inventarier 3 833,8 4 273,8 

Pågående nyanläggningar 195,3 183,2 

finansiella anläggningstillgångar 64,5 180,0 

kortfristiga fordringar 162,8 147,0 

Likvida medel 76,6 122,6 

Summa tillgångar 4 333,0 4 906,6 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 454,9 325,4 

Avsättningar 471,6 500,8 

Långfristiga skulder 3 185,0 3 847,4 

kortfristiga skulder 221,5 233,0 

Summa eget kapital och skulder 4 333,0 4 906,6 

Älvstrandenkoncernen förvärvades av Göteborgs Stad 1996. 

Säljare var staten som övertog driften av bolaget i samband med 

strukturomvandlingen inom varvsnäringen som startade under 

slutet av 1970talet. 

Älvstranden Utveckling Ab (Älvstranden) är moderbolag i Älvstrandenkoncernen. 

I koncernen ingår Norra Älvstranden Utveckling Ab 

(Norra Älvstranden) och Södra Älvstranden Utveckling Ab (Södra 

Älvstranden) som i sin tur har sammanlagt 20 dotter och dotterdotterbolag. 

Från och med årsstämman 2011 har Älvstrandens 

styrelse bestått av: 

owe Nilsson (s) ordförande 

Jonas Ransgård (m) ledamot 

Anneli Hulthén (s) ledamot 

Kjell björkqvist (fp) ledamot 

Ulf Kamne (mp) ledamot 

magnus Nylander (m) suppleant 

mats R Pilhem (v) suppleant 

martin Hellström (kd) suppleant 

Nyckeltal 

Styrelsen har, förutom konstituerande sammanträde, under året 

hållit fem proto kollförda sammanträden samt ett extra samman 

träde i Norra Älvstranden. 


jan–dec 

2010 

jan–dec 

hyresintäkter, mkr 359,6 348,5 

resultat efter finansnetto, mkr 142,3 70,5 

Intäkter fastighetsförsäljning 508,3 407,4 

resultat fastighetsförsäljning 47,0 72,5 

fastighetsbestånd bokfört värde, mkr 3 815,5 4 254,5 

Total uthyrningsbar yta, tkvm 376,4 401,1 

Direktavkastning 4,4% 4,2% 

Avkastning på totalt kapital 6,8% 3,9% 

Avkastning på eget kapital 36,5% 22,4% 

Soliditet 10,5% 6,6% 

räntetäckningsgrad 183,6% 167,8% 

Antal anställda 41 39 

I mitten av september anordnades en konferens för styrelsen och 

samtliga revisorer där bolaget informerade om sitt arbetssätt och 

sin verksamhet. 

50 51

Det kan bli hur häftigt som helst. tänk dig själv. Det glittrande vattnet. 

Kajerna och pirarna. Dom långa, låga broarna som gjorda för flanerande 

kärlekspar. En stad att vara stolt över. marken finns där. Hundratusentals 

kvadratmeter mitt i city. frihamnen, Ringön och Gullbergsvass. I snart tre 

decennier har de väntat på att bli tagna i anspråk. Hoppats på att någon 

ska ta första spadtaget, ta ansvar för helheten. Vi brinner för att göra 

verklighet av denna vision och vi har en väg som fungerar. Som bygger på 

samarbete, gemensamma bilder och gemensamt ansvar. Inte bara i det 

stora sammanhanget Göteborgs Stad, utan även hemma hos oss själva. 

Vi har bevisat att det fungerar på Eriksberg, på Lindholmen, i Sanne 

gårdshamnen och i Kvillebäcken. Nu är vi redo att skapa liv i Göteborgs 

nya centrum. och vi gör det, som alltid, med nytänkande, handlingskraft, 

professionalism, lyhördhet och öppenhet. Varje dag, i varje detalj och i 

varje kontakt. 

Älvstranden Utveckling AB 

besöksadress: Götaverksgatan 10 

Postadress: box 8003, 402 77 Göteborg 

Telefon 031-779 96 00 

info.alvstranden@alvstranden.goteborg.se 

älvstranden.com

Verksamhetsberättelse 2011, pdf - Älvstranden Utveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?