Tema Miljö - NCC

8
värna om miljön, säger Jenny Carlsson, miljösamordnare
på NCC Boende. Dessutom är det ett sätt för
oss att möta kundernas efterfrågan på miljöanpassade
boendeformer som får lägre energikostnader.
VAD ÄR ETT PASSIVHUS?
Det som framför allt utmärker ett passivhus är att
det inte behöver traditionella värmesystem. Huset är
mycket välisolerat och lufttätt, och man återvinner på
ett effektivt sätt värmen som finns i ventilationsluften.
Under årets kallaste dagar tillsätts även extra värme via
just ventilationsluften. Huset värms alltså främst upp
av sådant som alstrar värme inne i huset: kroppsvärme,
elektriska apparater, belysning och solinstrålning.
Energibehovet blir alltså minimalt och det gör förstås
att energikostnaderna minskar markant.
Att huset är tätt och har en mycket bättre luftfiltrering
än vanliga hus, gör att inomhusluften blir av
högsta kvalitet. Ett tätt hus skyddar också effektivt mot
fuktskador, bland annat eftersom fuktig inomhusluft
aldrig tränger ut i väggarna. Dessutom gör det att det
blir väldigt tyst inomhus.
LÄGRE ENERGIRÄKNING PÅ KÖPET
Själva klimatförändringarna är naturligtvis den yttersta
anledningen till att energifrågan kommit i ropet. Men
med de stigande energipriserna har också efterfrågan
ökat, på boenden som inte gräver stora hål i plånboken
när de ska värmas upp. Passivhus kostar lite mer att
bygga, två till
tio procent
mer. Därför
är de än så
länge också
lite dyrare att
köpa, men på
sikt blir de
ändå billigare att äga tack
» «
Energibehovet blir alltså minimalt
och det gör förstås att
energikostnaderna minskar
markant.
vare de kraftigt minskade energikostnaderna.
– Allt fler vill ha ett miljöanpassat boende med
låga energikostnader.
Genom att bo i passivhus
får man dessutom
en slags försäkring
mot en pendlande
energimarknad och
stigande priser, vilket
ju kan kännas tryggt,
säger Jenny Carlsson.
Anledningarna till
den dyrare produktionen
är framför allt två:
Utbudet är än så länge
lägre än efterfrågan. Ju fler
passivhus som byggs, desto
mer kostnadseffektiv kommer
produktionen att bli.
Det går åt mer och dyrare
byggmaterial. Ett passivhus har
till exempel extra isolering, är
dubbelt så tätt och har ännu bättre
fönster än traditionella hus.
UNIKA PASSIVHUS I STOCKHOLM
Tidigare har NCC byggt passivhus
i bland annat Värnamo, Storfors och
Göteborg. Nu står Beckomberga näst på tur,
ett helt unikt projekt eftersom det är första
gången det byggs flerbostadshus som passivhus i
Stockholm.
– Även husen i sig blir ganska
unika, man kommer att se att de är
passivhus, berättar Petra Hersgren,
projektledare för passivhusen.
Solfångarna på taket och solavskärmningen
i form av jalusier i
fönstren är några utmärkande drag.
Dessutom färgsätts husen i vackra jordnära
toner, för att smälta in i den vackra och lummiga
parken.
Under hösten 2009 beräknar vi att
passivhusen i Beckomberga kan ta
emot sina nya invånare.
HALVA ENERGIBEHOVET
Beckomberga ligger i en anrik
parkmiljö i Bromma, väster om
Stockholm. 1929 påbörjades
här en storslagen klassicistisk
byggnad, som stod klar sex år
senare och som kom att bli
Europas största sjukhus för
mentalpatienter. Med en
högklassig parkanläggning,
vidsträckta gräsmattor,
bergkullar och sluttande
odlingsmark, skapades en
fridfull och vårdande oas.
Nära dessa klassiska sjukhusbyggnader
uppför vi
nu passivhus i form av två
moderna stadsvillor om fyra
våningar. Det blir elva lägenheter
i varje hus, högst upp
en fantastisk terrassvåning.
Husen får ungefär 50 procent
lägre energibehov än vanliga
flerbostadshus, och enbart dessa
22 lägenheter kommer att minska
utsläppen av klimatgaser med
12,4 ton per år. Det motsvarar
7 500 mils bilresor eller 90 flygresor
Stockholm–Malmö tur och retur.
– Förutom fördelarna med den minskade
klimatpåverkan så får man också
fördelen av att flytta in i en uppväxt och
otroligt fin bostadsmiljö i Bromma, påpekar
Petra Hersgren. Etapp ett är inflyttad
och klar, så grannarna är redan på plats och
det är ett väldigt trevligt område. Skolor och
förskolor finns också här, så man får både lyxen
med nybyggt och bekvämligheten som finns i uppväxta
områden.
6600_nr_10.indd 8-9 2008-08-13 14:54:51
9