Hämta tidningen som PDF - Geotec

www.geotec.se 

nr 4/2008 

En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla 

När radioaktiviteten 

stärkte hälsa 

Ingen kris 

hos BPS 

150 år 

i rikets tjänst 

Trafi kförsäkra 

din rigg

UTGES AV: 

Svenska Borrentreprenörers 

Branschorganisation 

ADRESS: 

Box 174 

243 23 Höör 

TELEFON: 

0413-244 60 

TELEFAX: 

0413-217 55 

E-POST: 

redaktion@geotec.se 

WEBBPLATS: 

http://www.geotec.se 

REDAKTION: 

Henryk Rozenberg , redaktör 

Johan Barth 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Johan Barth 

LAYOUT: 

Henryk Rozenberg 

ANNONSER: 

Original (ev.logotype) skall vara 

redaktionen tillhanda senast 4 

veckor före utgivningsdag. 

Annonspriser (4-färg): 

1/1-sida: 12600 kr 

1/2-sida: 7400 kr 

1/4-sida: 4400 kr 

Moms och reklamskatt 

tillkommer. 

RABATTER: 

2 införanden: 10% 

4 införanden: 20% 

ARTIKLAR: 

Manus skall vara redaktionen 

tillhanda senast 4 veckor före 

utgivningsdag. Skriv namn, 

adress och telefonnummer på 

varje manus. 

För signerade artiklar svarar 

författarna. 

BORRSVÄNGEN 

utkommer med 4 nummer 

per år. 

UPPLAGA: 

5500 ex. 

NÄSTA NUMMER: 

Vecka 10/2009 

ISSN 1103-7938 

I n n e h å l l 

ÅRSSTÄMMAN 2008 

Geotecs årsstämma bjöd på formellt allvar, kulturella överraskningar 

och, som vanligt, god mat. Och givetvis det vanliga 

sociala minglet. 

28 Starkt Geotec satsar framåt 

30 Geotrainnet - utbildning för Europa 

32 Avlopp nästa, tack! 

34 Shell letar efter gas i Skåne 

36 Försäkringskompetens optimerar försäkringarna 

38 Turbokollektorn håller vad den lovar 

..... med mera 

150 år i rikets tjänst 

I 150 år har Sveriges Geologiska Undersökning 

kartlagt landets tillgångar under markytan. 

14 

Ingen kris här! 

Medan ekonomerna krisar, ser Ulf Robertsson till 

att ligga i täten bland de stockholmska borrentreprenörerna. 

Fasta avdelningar 

sid 5. Ledaren 

Geotec har fått två nya medlemmar. Men vi skall bli fl er för att öka den pådrivningskraft 

som vi utgör idag, säger Geotecs vd Johan Barth. 

sid 6 - 9. I korthet 

DrillAir - ny kompressor från Atlas • Isbrytare med borrigg • Geoenergiboom på Åland • Geoenergi klarar värmebehovet 

• SGU kartlägger grundvattentillgångarna• Wassaras nya femtumshammare 

sid 20. Brunnsforum 

En luftinjektor kan klara radonet • Viktigast fastställa föroreningskällan • Hur stoppar jag artesiskt vatten? 

• Satsa gärna på en undersökningsbrunn • Kontrollera först hydropressens förkomprimering 

sid 44. Geotecs medlemsföretag 

omslagsfoto: Vendela Fredriksson 

12 

Bergsprängningskommittén ... 

Välkommen till 2009 års Diksussionmöte som bjuder på 

en hel del värt att veta om små och stora tunnelprojekt. 

18 

22 27 

Djupborrning efter jordens hemligheter 

Jordens djupaste hemligheter kan avslöjas med borrning 

- ett svenskt forskningsprogram presenterar sig. 

När radioaktiviteten stärkte hälsa 

Radon har inte alltid varit vår hälsofi ende om man skall tro 

de gamla fl asketiketterna. 

40 42 

Brunnsnormen gäller alla brunnar! 

Normbrunn-07 gäller sedan årsskiftet men fortfarande spökar 

den gamla normen. Dags för skärpning! 

Trafi kförsäkra din rigg! 

Var på den säkra sidan, för reglerna kan vara snåriga 

när din rigg blir inblandad i en trafi kolycka. 

Martin Lindberg reder ut begreppen. 

3

Vi skall bli fl er! 

Johan Barth 

VD Geotec 

Så blev vi då två till. 

Det var ett bra tag sedan antalet 

medlemsföretag ökade, 

även om intresset har varit 

väldigt stort det senaste året 

är det bara två som har anslutit 

sig. 

Vi behöver vara fl er för att 

öka den pådrivningskraft som 

Geotec idag utgör. Fler för att underhålla den 

branschorganisation som vi är och för att visa 

omgivningen styrkan i att vara samlade under 

ett paraply. Vi måste bli fl er och vi kommer 

att bli fl er. 

I skrivande stund är det fortfarande 

oklart om det nyinförda ROT-avdraget innefattar 

de tjänster som brunnsborrarkåren 

kan erbjuda. Det är inte helt självklart att så 

är fallet. Men skulle det visa sig att det gör 

det, är det inte heller självklart att det gagnar 

branschen. 

Vi kommer alla ihåg Mona Sahlin-effekten. 

Ett bidrag som tog död på branschen innan 

det effektuerades och som sög musten ur er 

under den korta tid som det fanns, för att 

därefter åter bringa stiltje på marknaden. Ni 

börjar bli luttrade och förtjänar inte en sådan 

behandling en gång till! Kommer avdraget att 

fi nnas under en längre period kan det fi nnas 

positiva effekter för er och vi får väl hoppas 

att så är fallet 

SGU har återigen fått ett regeringsuppdrag. 

Denna gång handlar det om att kartlägga 

Sveriges grundvattenresurser ur ett 

livsmedel- och energiperspektiv. Märk väl att 

det är första gången som någon på regeringsnivå 

inser, och uttalar offentligt, att det fi nns 

en energiresurs i vårt grundvatten. Därtill vill 

Näringsdepartementet ha den kartlagd! 

Jag tycker att Geotec bör ta på sig en del av 

den ära som gör att dessa förändringar i myndigheternas 

syn sker. För även på Energimyndighetens 

hemsida kan man skönja spår efter 

lobbyarbetet. Nu fi nns information om den 

nettoenergi som geoenergin tillför, även om 

de inte har kommit så långt så att de använder 

termen ”geoenergi”. Än........ 

När marknaden börjar svikta kan jag, 

när jag pratar med företagsledare i landet, 

tydligt märka att de som står på fl era ben i 

sin verksamhet inte drabbas lika hårt. Därför 

tycker jag det är väldigt intressant att företrädare 

från Institutet för jordbruks- och miljöteknik 

har identifi erat Er brunnsborrare som 

synnerligen lämpliga för att anlägga minireningsverk 

och enskilda avlopp. 

Vid en överslagsberäkning kom man fram 

till att storleken på marknaden är ungefär 

100 miljarder SEK. Och av dessa anläggningar 

är det 40% som behöver åtgärdas omedelbart. 

40 miljarder SEK ligger och väntar 

bakom hörnet, bara ni har relevant kunskap. 

Ni är ju bland de första som träffar kunderna 

och har stora möjligheter att diskutera avloppet 

samtidigt som vattenbrunnen kontrakteras! 

Passa på nu att gå de utbildningar som våra 

avtalsleverantörer erbjuder Er. Det kommer 

med all säkerhet tillfällen i början på vintern. 

Och så årsstämman. Det var en utmärkt 

stämma ur många vinklar - välbesökt, bra 

diskussioner, intressanta ämnen, kulturhistoria, 

fantastisk musik och trevliga gäster. Ni är 

ett underbart gäng som jag har förmånen att 

få arbeta för! Stort tack för det! 

Se nu till att ta hand om Er själva och Era 

nära och kära under den kommande högtiden. 

L e d a r e n 

5

6 

V i . . . 

... svarar 

när du ringer, 

fast ibland kan det dröja 

en bra stund. Lyckas du 

inte komma fram återkom 

någon stund senare, för vi 

vill gärna prata med dig 

också. 

Branschkontorets telefonnummer 

är 0413-244 60. 

Johan Barth, VD, svarar varje 

arbetsdag utom när han är 

på resande fot. 

Tina Sjögren, sekreterare, 

är alltid nåbar. 

Henryk Rozenberg, redaktör, 

finns på plats hela arbetsveckan. 

I ko r t h e t 

DrillAir – ny kompressorserie 

från Atlas 

Atlas Copco Compressor introducerar en ny 

generation skruvkompressorer för att möta 

borrentreprenörernas krav på ökad lönsamhet 

genom att kunna borra djupare 

och vidare borrhål 

med maximal borrsjunkning. 

DrillAir–serien 

möter dessa behov 

och består 

av fyra modeller 

med kapaciteter 

från 36,4 m3/min 

-37,8 m3/min vid 

ett arbetstryck på 

25 bar och 34 m3/ 

min-35,5 m3/min 

vid 30 bars tryck. 

Maskinerna är konstruerade 

för högsta 

kapacitet och arbetstryck samtidigt 

som de är de mest energieffektiva och 

bränslesnåla i Atlas kompressorserie. Med 

ett enkelt handgrepp kan maskinerna ställas 

om från 25 till 30 bar och vice versa för att 

anpassas till behovet. 

Det nya skruvelementet reducerar energikonsumtionen 

med 4%. Minskad risk för 

läckage och reducerad axiell belastning av 

skruven med 15% utgör andra fördelar. Med 

den nya växellådan och bättre smörjning 

får man mindre slitage på lager och längre 

livslängd på kompressorn. Kompressorerna 

levereras slädmonterade, supportmonterade 

Med ett deplacement på 65000 ton blir 

Europas nya isbrytare Aurora Borealis 

världens största. Den ska användas i forskningssyfte 

och utrustas med en fast monterad 

borr som går genom en stor öppning 

i skrovet. Om finansieringen går att ordna 

ska fartyget börja byggas år 2012 och vara 

klart för uppdrag två år senare. Kostnaderna 

för projektet uppskattas till 6,5 miljarder 

kronor. 

Aurora Borealis ska kunna utföra vetenskapliga 

uppdrag i de båda polarområdena på 

jorden utan assistans av vanliga isbrytare. 

I skrovet byggs in två kvadratiska s k moon 

pool - det är håligheter genom skrovet som 

med lyftkrok eller som tandem- eller vagnversioner. 

Kompressorerna är utrustade med Caterpillar 

C18-dieselmotorer på 575 hk, som 

uppfyller alla säkerhets- och miljökraven 

enligt Tier III. Bränsletanken rymmer 975 

liter men kan fås med en större tank på 

1.550 liter. En elektrisk bränslepump ökar 

fyllningstakten och minskar stilleståndstiderna. 

Kunderna kan välja mellan ett stort urval 

av lösningar med extra tillval: OiltronixTM 

V2 för kontroll av oljetemperaturen, FuelXpertTM 

för reglering varvtal och luftinsläpp 

för att optimera bränsleförbrukningen 

i förhållande till luftbehovet m m. 

Världens största isbrytare 

utrustas med en borrigg 

gör det möjligt att komma åt vattnet inifrån 

fartyget. Därmed blir det möjligt för forskare 

att arbeta med experiment utan att behöva 

stå på däck. 

Det aktre utrymmet reserveras för borruppdrag. 

Borren ska kunna användas på vattendjup upp 

till 5000 m, och borra ner till 1000 m under 

havsbotten. 

Isbrytarprojektet drivs av tio europeiska länder 

dock är Sverige inte med. 

Aurora Borealis blir 199,85 m lång och 49 m 

bred och kommer att drivas med ett dieselelektriskt 

drivpaket med effekt 81 MW.

I ko r t h e t 

8 

Konkurrens- 

lagen skärps 

Näringsförbud blir en ny möjlig 

påföljd för företagsledare som deltar 

i en otillåten kartell. Det är en av 

nyheterna i den moderniserade och 

skärpta konkurrenslag som trädde 

i kraft den 1 november. 

– Jag välkomnar de skärpningar 

som nu kommer i konkurrenslagen. 

Nu får vi nya och bättre möjligheter 

att driva jakten på karteller och göra 

effektiva granskningar av företagskoncentrationer. 

Det sa Konkurrensverkets 

tf generaldirektör Jan-Erik 

Ljusberg vid Konkurrensverkets konferens 

om nyheter i konkurrenslagen. 

På bland annat följande områden 

ändras konkurrenslagen: 

• Konkurrensverket får möjlighet 

att i vissa fall besluta om avgiftsföreläggande. 

Det innebär att konkurrensskadeavgift 

kan dömas ut utan 

omfattande och tidsödande domstolsprocesser. 

• Näringsförbud blir en ny påföljd 

som kan drabba företagsledare som 

ägnar sig åt otillåtet samarbete i karteller. 

• Träffsäkrare prövningar av företagskoncentrationer. 

Ändrade regler 

för när en företagskoncentration 

ska anmälas och prövas av Konkurrensverket 

gör att fler betydelsefulla 

ärenden prövas, samtidigt som totala 

antalet ärenden kan minska. 

• Det blir justeringar i reglerna för 

hur konkurrensskadeavgifter ska 

beräknas, liksom i reglerna för eftergift. 

Eftergift innebär att det företag 

i en kartell som först kommer till 

Konkurrensverket och erkänner kan 

slippa påföljd. 

– De nya reglerna innebär att vi 

får ett bättre och EU-anpassat regelverk. 

En effektiv tillämpning är en 

viktig förutsättning för väl fungerande 

marknader, säger Jan-Erik 

Ljusberg. 

Den reformerade och moderniserade 

konkurrenslagen, som riksdagen fattade 

beslut om i stor enighet, trädde 

i kraft den 1 november. 

Geoenergiboom 

på Åland 

Ålänningar rapporterar om stark 

efterfrågan på värmepumpar. Liksom 

i Sverige har man där under åren 1998- 

2003 haft någon form av bidrag till konvertering 

från olje- och direktelsystem 

till miljövänliga uppvärmningsalternativ, 

inkl. solvärme. 

Bidragssystemet återinfördes för 2 år 

och sedan förra året omfattas även konvertering 

till värmepumpdrift. Luft/luftpumpar 

är inte berättigade till bidrag. 

Årets hittills inkomna ansökningar 

(drygt 200 t o m september) domineras 

av berg- och jordvärmeanläggningar - 

drygt 150. Sten Eriksson, bolåneinspek- 

tör för Ålands landskapsregering, berättar 

att den budgeterade summan är 

redan slut och man förmodligen kommer 

att begära tilläggsanslag. 

Motiva Oy, ett energikompetensorgan 

som ägs av finska staten, har i 

sina beräkningar framhållit geoenergi 

som den billigaste energiformen i Finland. 

I sina jämförelser har man tagit 

hänsyn till kostnaderna för inköp, installation, 

underhåll och drift. 

Under de senaste 10 åren har man installerat 

drygt 800 värmepumpar på 

Åland - en betydande andel av dessa 

installationer har gjorts de senaste två 

åren. 

SGU kartläggergrundvattentillgångarna 

I september har Regeringen uppdragit 

åt Sveriges Geologiska Undersökning 

(SGU) att kartlägga landets grundvattentillgångar 

och analysera möjligheterna 

att utveckla en kunskapsdatabas över 

dessa. 

I uppdraget ingår att bedöma grundvattentillgångarnas 

betydelse för näringslivsutvecklingen 

ur ett nationellt, 

regionalt och lokalt perspektiv. 

SGU skall även bedöma framtida tänkbara 

hot och utvecklingsmöjligheter 

i en grundvattenbaserad vatten- och 

energiförsörjning. Uppdraget skall redovisas 

till Näringslivsdepartementet i 

januari nästa år. 

Bakgrunden till uppdraget är 

bl.a. EU:s direktiv för vatten och skydd 

av vattentillgångar mot föroreningar och 

försämring. SGU har redan tidigare redovisat 

förslag om förbättring av kunskapsförsörjningen 

avseende grundvattenkvalitet 

och hur grundvattendirektivet skall 

kunna införlivas i svensk rätt. De senaste 

årens uppmärksamhet kring naturligt 

förekommande och hälsopåverkande 

ämnen i grundvattnet, särskilt inom de 

enskilda brunnarna, har bidragit till 

att regeringens beslut om att starta 

en utredning.

Geoenergi klarar 

värmebehovet! 

Något fuktsäkert byggande finns inte längre, konstaterar forskarna från Fuktcentrum 

i Lund. I höstas inbjöd man till sin årligt återkomande temadag – ämnet denna gång 

var ” Energieffektiva byggnader utan fuktskador”. 

FuktCentrum vid LTH varnar för att fuktskadorna ökar när husen blir allt energieffektivare, 

vilket nås bl.a. genom förstärkt isolering av boendeutrymmen. Resultatet 

blir att värmespridningen till vindsutrymmen minskar kraftigt och mögelangreppen 

ökar. 

Nya byggnormer gör det också omöjligt att slösa med energi för att höja temperaturen 

på vinden. Gränsen för vad som är rimligt för att hålla mögelangreppen borta 

sägs redan ha passerats, enligt Fuktcentrum. 

Nästa år kommer Boverket att ytterligare skärpa energikraven på nybyggda hus. 

Konsekvensen blir att hus utrustade med frånluftsvärmepumpar inte heller kommer 

att klara byggnormerna. Forskarnas råd är att byta ut dessa mot bergvärmepumpar. 

(Boverkets krav begränsar mängden av utifrån tillfört/köpt energi.) 

Komplett Wassara-borrsystem 

med en femtumshammare W120 

W120 heter den senaste tillskottet i 

Wassaras serie av vattendrivna hammare. 

Hammaren fullbordar därigenom standardsortimentet 

som nu omfattar dimensionerna 

2-6 tum. 

Samtidigt ändras tyngdpunkten i företagets 

marknadsstrategi - tidigare komponentfokusering 

ersätts med systemtänkande. 

Wassaras vattendrivna borrteknik 

kräver specialutrustning för att helt komma 

till sin rätt. Företaget har uppmärk- 

Årets borrare 

sammat flera fall där borrare som valt 

vattendrivna hammare att användas med 

egna systemlösningar inte kunnat få de 

förväntade borrningsresultat. För att så 

långt som möjligt eliminera problemen 

satsar Wassara på att erbjuda kompletta 

system bestående av hammare, rör och 

högtrycksanläggningar. 

Wassaras system kan även kompletteras 

med en sedimenteringsanläggning 

för rening av returvatten. 

FÖRENINGEN FÖR AVANCERAD Borrning (FAB) har utlyst priset Årets borrare. 

Utmärkelsen kommer att delas ut första gången i samband med föreningens 

årsmöte våren 2009 – nomineringstiden går ut i januari nästa år (2009). 

FÖLJANDE BEDÖMNINGSKRITERIER och verksamhetsområden skall 

beaktas vid bedömningen av de nominerade personerna: säkerhet, miljö, teknikförbättring, 

väl utfört arbete, insats i branschen genom egen aktivitet, god kamratskap, 

initiativ som ökar statusen, attraktiviteten och/eller effektiviteten 

i branschen. 

FÖRSLAG PÅ PRISKANDIDATER kan lämnas av företag, arbetskamrater, 

branschföreningar eller andra som känner en borrare värd utmärkelsen. Sänd ditt 

nomineringsförslag till info@fab.w.se 

Mer information finns på FAB:s webbplats www.fab.w.se 

Har du flyttat? Meddela oss din nya adress så du inte missar nästa nummer av Borrsvängen! 

Certifiera dig 

i januari! 

Marknaden för brunnsborrning har 

ökat mycket snabbt de senaste åren. 

En ej fackmässigt utförd borrning eller 

installation kan bland annat medföra 

skador på fastigheter, att utlovade 

energibesparingar uteblir eller i värsta 

fall betydande miljöproblem. 

För SGU - Sveriges Geologiska Undersökning 

- är det viktigt med en kunnig 

brunnsborrarkår för att nå miljömålet 

”Grundvatten av god kvalitet”. 

Utförs borrning av certifierad brunnsborrare 

vet kunden eller beställaren 

samt tillståndsgivaren att brunnsborraren 

har den erfarenhet och den 

kunskap som krävs för att utföra ett 

fackmässigt arbete. 

Utbildningen genomförs i samarbete 

med SGU (www.sgu.se) samt certifieringsorganet 

SITAC (www.sitac.se). 

SGU har tagit fram en kravspecifikation 

och ett utbildningsmaterial för 

certifiering av landets brunnsborrare. 

I januari genomför Approvus följande 

kursomgångar i Uppsala: 

Ansvarig Brunnsborrare (AB-behörighet) 

- den 19 - 21 januari 2009. 

Pris: 10 500 kr inkl kunskapsprov 

(exkl moms). 

Brunnsborrare (B-behörighet) - den 

20 - 21 januari 2009. Pris: 7 500 kr 

inkl kunskapsprov (exkl moms) 

För anmälan besök webbsidan 

http://www.approvus.se och se vidare 

under fliken Utbildningar. 

Approvus AB är ett nystartat dotterbolag 

till Anneling Tobin Consult AB. 

I detta bolag har man samlat all sin 

utbildningsverksamhet och man satsar 

på bl a utbildningar som leder till 

någon form av personcertifiering. 

Approvus har ett utbildningsprogram 

med fastställda kursdagar, men erbjuder 

också kundanpassade utbildningar. 

9

S G U f i r a r . . . 

Drygt en sida per år! 

Sveriges Geologiska 

Undersökning (SGU) 

firade i år sitt 150årsjubileum 

med en 

vacker presentation 

av sin långa historia 

i form av ett gediget 

etthundraåttiosidigt 

bokverk. 

Boken är fullspäckad 

med både gamla 

svartvita fotografier 

och helt nya digitala 

kartbilder, högintressanta 

texter och ett 

persongalleri som gör 

att man gärna vänder 

blad för blad från första 

till sista sidan. 

Årets firande sammanföll 

med FN:s 

Geologins år, vilket 

gjorde det hela till 

en fullträff. Så här, 

lagom till jubileumsårets 

slut, lyfter man 

på hatten och gratulerar 

den myndighet 

som brunnsborrarkåren 

har en del att 

tacka för och som 

själv har en hel del 

att tacka brunnsborrarna 

för. 

Svagt intresse 

”Bland Europas länder tord 

intet vara i geologiskt hänseende 

mindre undersökt och 

kändt, än Sverige.” 

Så beskrevs den geologiska 

verkligheten av borgarståndets 

Per Johan Lagergren när 

han 1848 väckte frågan om 

ett nationellt program för 

geologisk undersökning av 

landet. Fröet till det som idag 

heter Sveriges Geologiska Undersökning 

var sått, men resultatet 

blev klent – ingenting 

har hänt i flera år framöver. 

Intresset för geologin bland 

landets styrande var helt enkelt 

för dåligt. 

12 

150 år 

i rikets 

tjänst 

SGU:s Lundafilial höll ”öppet hus” under årets Kulturnatt i mitten av 

september. Elisabeth Magnusson och Esko Daniel (mitt på bilden) 

förevisade samlingarna och sålde enstaka gamla kartblad till hugade 

spekulanter. Här samtalar de med Karin Loodberg (längst t.v), 

vars son Fjalar Högnason försöker upptäcka den tredimensionella 

kartans förtrollade värld. (foto: Henryk Rozenberg) 

Genombrott i riksdagen 

Kartläggningen av Uppsala 

län 1856, på uppdrag av länets 

Hushållningssällskap och 

finansierat med ett av kungen 

beviljat statligt bidrag, blev 

upptakten till ett nytt försök 

att skapa ett nationellt undersökningsprogram. 

Med hänvisning till att geologiska 

undersökningar redan 

har pågått i flera andra europeiska 

länder och USA, framlade 

regeringen ett förslag till 

ståndsriksdagen om att satsa 

på geologisk kartering av 

hela riket. 

Två år senare röstades motionen 

igenom och riksdagen 

anslog sextiotusen riksdaler 

för de första tre årens 

karteringsverksamhet (åren 

1858-60). Till ”chef för de beslutade 

geologiska undersökningarna 

inom fäderneslandet” 

utsågs en 44-årig geolog 

Axel Erdmann. 

SGU grundades år 1858. 

Med fyra medarbetare skulle 

Erdmann genomföra undersökningen 

av landets jordarter 

och berggrund. 

Vid denna tid stod jordbruket 

inför en utmaning – den 

ökade befolkningen behövde 

livsmedel. En av orsakerna till 

en geologisk undersökning 

var bristen på märgel för gödsel. 

Samtidigt var industrialismen 

nära ett genombrott 

i Sverige och malmer, mineral 

och byggnadssten efterfrågades. 

Höga utbildningskrav 

Under de första femtio åren 

bestod SGU:s arbetsstyrka av 

ett fåtal personer, men geologin 

som vetenskap vann allt 

större erkännande och kraven 

på personalens utbildningsnivå 

höjdes. Denna utveckling 

återspeglade sig även 

i den akademiska världen 

– de första professurerna 

inrättades vid universiteten 

i Uppsala och Lund år 1882. 

Under åren 1882-1902 krävdes 

det en doktorsexamen 

eller motsvarande för att få 

anställning som biträdande 

geolog eller geolog vid SGU. 

Kraven sänktes därefter till 

licentiatexamen. Kopplingen 

till universitetsvärlden och 

forskningen har dock alltid

funnits där och man sedermera 

började uppmuntra sina 

anställda att bedriva eget 

forskningsarbete. 

Verksamheten breddas 

I början av 1900-talet vidgades 

SGU:s verksamhet – från 

att i stort ha begränsats till 

kartläggning av jord- och 

bergarter har man börjat åta 

sig externa uppdrag, utveckla 

samlingar av stenprover för 

utbildningsändamål o d. 

Så småningom fick man även 

statens uppdrag att göra inmutningar 

för kronans räkning. 

Därtill tillkom kartläggning 

av vattenstånd och 

vattentäkter, kontrollmätningar 

i sjöar – med tiden utvecklades 

denna typ av uppdrag 

till en självklar och betydelsefull 

del av SGU:s allt bredare 

verksamhet. 

Startar egen prospektering 

1900-talet präglades av stark 

expansion både vad gäller 

arbetsområden och teknik. 

Boomen inom prospektering 

i norra Sverige resulterade 

i bildande av egen prospekteringsverksamhet 

på uppdrag 

av staten samtidigt som 

man åtog sig framtagning av 

underlag för den privata prospekteringsmarknaden. 

Geofysiska mätningar blev en 

viktig del av verksamheten 

– man utvecklade egna mätinstrument 

för användning 

på mark och så småningom 

även från flygplan. Som exempel 

kan nämnas här den 

s.k. slingramen för spårning 

av elektrisk ledande bergmaterial 

ända ner till 50 meters 

djup. 

Satsar på tekniken 

Inom SGU var man tidig med 

införande av digitalteknik 

som var nödvändig för att 

kunna bearbeta den omfattande 

informationsmängden 

som kartläggning och annan 

registrering resulterade i. 

I egna laboratorier kunde 

man ta hand om både kemiska 

och fysikaliska analyser 

av insamlat material. 

På 1950-talet inledde SGU sin 

hydrogeologiska verksamhet. 

I början handlade det mest 

om att dokumentera områ- 

den med vattenbrist. Ett drygt 

decennium senare utökades 

uppgifterna till att omfatta 

detaljerad kartläggning av 

grundvattenförekomster över 

hela landet. 

Brunnsarkivet växer 

För brunnsborrningsföretagen 

är året 1976 viktigt, då infördes 

skyldigheten att till SGU 

lämna uppgifter om varje nyborrad 

vattenbrunn. 

Tio år senare utvidgades 

plikten till att omfatta 

även energibrunnar. Dagens 

brunnsarkiv hos SGU innehåller 

uppgifter om cirka 380 

000 brunnar - den årliga tillväxten 

de senaste åren har 

varit nästan 30 000 rapporter. 

Modern myndighet 

Dagens SGU kan knappast 

beskrivas som en grå standardmyndighet. 

Man genomför 

egna undersökningar, 

bedriver utbildning och forskning 

samt, inte minst, agerar 

tillsynsmyndighet. 

För den som vill ta del i 

SGU:s långa historia, populärbeskrivning 

av dess verksamhet 

och få inblick i det intressanta 

persongalleriet inom 

denna myndighet, rekommenderas 

jubileumsboken ”SGU 

– 150 år i samhällets tjänst”. 

Men det gäller att snabba på 

då lagret är begränsat. 

Trevlig läsning! 


Axel Erdmann var SGU:s förste 

chef (åren 1858-1869). Han 

betraktades på sin tid som 

landets främste geolog. Här 

syns Erdmann mot bakgrund 

av en modern digitalframställd 

karta som vunnit ”Årets karta 

2006”-titeln. 

Med hjälp av avancerad digitalteknik 

producerar SGU specialframtagna 

temakartor. Underlag 

för kartan på bilden utgörs 

av data från jordarts- och maringeologiska 

databaser över 

Mälaren. (bild: fotomontage) 

13

B e r g s p r ä n g n i n g s ko m m i t t t é n i n b j u d e r 

14 

Den 10 mars 2009 håller 

Bergsprängningskommittén 

sitt 54: e Diskussionsmöte. 

Vi träffas tillsammans 

med våra utställare på 

Stockholmsmässan 

i Älvsjö samt avslutar 

dagen med sedvanlig 

bankett och underhållning 

i Grands Vinterträdgård. 

Dagen kommer att 

innehålla en mängd 

intressanta föredrag och 

diskussioner, samt rapporter 

från pågående 

stora projekt såsom; 

ny Huvudnivå LKAB, 

Hallandsåsen, N-länken, 

Ådalsbanan, Citybanan 

Tvärbanan samt Förbifart 

Stockholm. 

Dagen inleds av BKs ordförande 

Örjan Wolff och 

därefter följer en rapport 

om ITA som presenteras 

av Eivind Grøv, Vice President 

ITA. 

Detta bör du veta 

om små och STORA 

tunnlar 

Produktionsanläggning 

för fjärrkyla i Hornsberg 

Ett fjärrkylalager med tillhörande maskinhall, 

arbets- och anslutningstunnlar 

har sprängts ut på Kungsholmen under 

Stockholms högsta naturliga punkt mellan 

Stadshagens IP och Karlbergssjön. 

Beställare av anläggningen är AB Fortum 

Värme samägt med Stockholm stad. 

Berg- och byggprojekteringen har utförts 

av SWECO och entreprenör är Skanska. 

Borriggars integration med gruvans 

CAD- och planeringssystem 

Mining: orientering och navigering efter 

gruvkartan och generering av borrplanen 

i orten. Erfarenheter från Bolidens 

och Atlas Copcos projekt för att utveckla 

ett system för ett distribuerat beslutsfattande 

i gruvbrytning. Riggoperatören 

skapar själv sin borrplan på plats i riggen 

baserat på var han befi nner sig på 

gruvkartan som visas on-line i riggen. 

Kvalitetsstyrning 

under konstant förändring 

Det kan anses som väl känt att tunnelarbeten 

sällan kan drivas enligt de 

ursprungliga planerna till punkt och 

pricka. Många faktorer inverkar som: 

geologi, förändring i personalstyrkan, 

beställare som vill göra förändringar etc. 

För att klara en tuff kvalitetsstyrningen 

kan den inte hängas upp på en eller ett 

fåtal personer i ett projekt. 

med liten tvärsektion (ca 12m²). Inte 

bara maskinkonceptet skiljer sig väsentligt 

från vanliga projekt utan också 

många av de normala aktiviteterna för 

tunneldrift. Det kräver ännu mer noggranna 

funderingar än normalt. 

Erfarenheter från byggande 

av två succétunnlar utförda 

med olika entreprenadformer 

Norrortsleden blir en 16 km lång tvärförbindelse 

mellan E 4 vid Häggvik (Uppsalavägen) 

och E 18 vid Rosenkälla (Norrtäljevägen). 

Den första delen av Norrortsleden, 

Häggviksleden, är redan byggd och öppnades 

för trafi k 1998. Resterande del av 

Norrortsleden innehåller förutom vägbyggnation 

även två bergtunnlar: 

Törnskogstunneln som öppnades för 

trafi k den 24 juni samt Löttingetunneln, 

som invigdes i oktober. 

Boring av rette hull 

sikkerhet og økonomi 

Boring av rette hull har vært et fokusområde 

i lang tid, men fortsatt er det store 

Byggnation av små tunnlar 

- användning av gamla metoder 

under nya förutsättningar 

I närheten av Göteborg byggs för tillfället 

projektet ”Spillvattentunnel Lerum 

– Partille”. Det gäller en 8.000m lång 

avloppsvattentunnel mellan de nämnda 

samhällena. 

Föredraget belyser projektet generellt, 

men fram för allt de omständigheter som 

uppstår i samband med den konventionella 

drivningen av en så lång tunnel bild: Vägverket 

För mer information och anmälan till dagen, kontakta Eva Rydén,

forbedringspotensialer. For alle steinbrudd 

og gruver bør boravvik være et 

aktuelt tema. Ikke bare på grunn av sikkerhetshensynet 

med sprut og rystelser, 

men også pga økonomiske fordeler. Her 

nevnes: Redusert boring og sprengstofforbruk, 

reduserte borstålskostnader, 

redusert boretid, bedre fragmentering, 

mindre pigging og sekundærknusing, 

lettere lasteforhold. 

Betydningen av hulldiameter 

og ingeniørgeologiske parametre 

for boring av injeksjonshull 

ved jernbane-tunnel Lysaker-Sandvika 

Lysaker-Sandvika tunnelen er en del av 

dobbeltsporutbyggingen gjennom Asker 

og Bærum. Tunneltraséen går igjennom 

et tettbebygd område og det stilles 

strenge krav til innlekkasje, kun 4 

l/min/100 m tunnel er tillatt. Dette kan 

kun oppnås ved systematisk forinjeksjon, 

noe som innebærer at man på hele 

prosjektet vil komme opp i ca. 850.000 

bormeter. 

Från strängemulsion och elektronikkapslar 

till skadezonstabell 

Bidraget rapporterar mätning av spränginducerade 

sprickor från strängemulsionsladdningar 

i Bårarpsbrottet. Försöken 

omfattar kontursprängning av 

hålrader plus skonsamt blockuttag av 

block bakom konturen, sågning av 

blocken och sprickindikering. Först 

användes 5 m långa 48 mm hål för att 

simulera kontursprängning i tunnlar. 

De laddades med Orica/Dyno Nobel 

SSE strängemulsion med styrkan 0,35, 

0,5 eller 0,9 kg/m. Dynotex 1, Ø17 mm 

rörladdningar användes som referenssprängämne. 

Både Nonel och elektroniksprängkapslar 

användes för upptändningen. 

De vertikala hål som användes 

i sista försöksserien gav mer och bättre 

försöksdata. 

Garpenbergsgruvan - skivpallbrytning 

av Lappbergsmalmen 

Den dominerande brytningsmetoden 

i Garpenberg har historiskt bestått av 

uppåtgående samt nedåtgående igensättningsbrytning 

då malmerna har 

varit geometriskt anpassade för denna 

brytningsmetod. I och med upptäckten 

av Lappbergsmalmen som skiljer sig 

avsevärt från tidigare malmkroppar vad 

beträffar geometrin, så skulle igensättningsbrytning 

innebära att stora delar av 

malmen måste avsättas som pelare. 

High precision tunnelling” Erfarenheter 

från navigation och tunnelprofil- 

mätningar i Skandinavien 

Under 2007 introducerade Atlas Copco 

en integrerad tunnelskanner/profiler. 

Tunnelskannern som är integrerad 

i styrsystemet monteras på bergborrningsaggregaten, 

och ersätter de tidigare 

förekommande varianterna av icke-integrerad 

skannerutrustning. 

Atlas Copco Tunnel Profiler, som systemet 

heter, används idag av flera entreprenörer 

vid olika projekt i Skandinavien. 

Atlas Copco Tunnel Profiler kan 

skanna en tunnel på 65m2 på bara 5 minuter 

och är naturligtvis integrerad med 

det datoriserade styrsystemet för 

Förbifart Stockholm - geologiska 

och geofysiska undersökningarna 

inför passager under Mälaren 

Inför projekteringen av Förbifart Stockholm 

har ett stort antal undersökningar 

genomförts för att få kunskap om 

bergnivå och bergkvalitet i passagerna 

under Mälaren. Förbifart Stockholms trafiktunnlar 

kommer att passera under Mälaren 

söder och norr om Kungshatt samt 

om Vägutredningens broalternativ väljs 

bort även under Lambarfjärden. I dessa 

tre passager går trafiktunnlarna genom 

rörelsezoner i berget varför det är av 

största vikt att tidigt i Vägverkets arbetsplan 

utreda förhållandena. 

Maskintillverkad sand ett fullgott 

alternativ till Natursand 

År 2004 startade ett samarbete mellan 

Chalmers och Sandvik Mining and Construction 

med målsättningen att utveckla 

processer för att kunna framställa sand 

genom krossning. Sanden skall ha lika 

eller bättre egenskaper än vad natursand 

har i betongtillverkning. 

Ur miljö synpunkt är detta väldigt intressant 

då natursand är filter för dricksvatten 

och kan med andra ord lämnas kvar 

som vattenfilter och i stället kan vi använda 

maskintillverkad sand till betongtillverkningen. 

Bergrum Triangeln i Malmö 

– logistik i fokus 

Citytunnelns underjordsstation Triangeln 

mitt i centrala Malmö är under färdigställande. 

Det tekniskt komplicerade 

kalkbergsuttaget av det 280 meter långa 

bergrummet har skett med NATM-metoden 

i kombination med grundvattensänkning. 

Logistiken kring arbetena i 

bergrummet har varit komplex såtillvida 

att parallellt med de permanenta konstruktionerna 

har TBM-drift av två tunnlar 

och berguttag av tvärtunnlar skett. 

Som del i de permanenta arbetena har in 

situ gjutningar av bergrummets väggar 

och valv, s.k. lining, samt glidformsgjutningar 

av gångbanor m.m. utförts. 

bild: Imagix 

Från besiktning till renovering av 

Graversforstunnlarna, Norrköping 

Graversforstunnlarna är 3 st. järnvägstunnlar 

längs Södra stambanan strax 

norr om Norrköping. Tunnlarna är byggda 

på 1950-talet och är inredda med en 

takkonstruktion bestående av ett lager 

med korrugerade asbetscementskivor 

vilka sprutats in med en nätarmerad 

sprutbetong. Taksegmenten är byggda 

så att de hänger fritt från bergtaket med 

ett avstånd som varierar mellan 0,1 m till 

5 m. Hösten 2007 fick Bergab i uppdrag 

av Banverket att inspektera dessa tunnlar 

samt upprätta ett åtgärdsprogram för 

desamma. 

tel. 08-67 91 721, eva.ryden@bergspraningskommitten.se (wbbplats: www.bergsprangningskommitten.se) 

15

H e m b e s ö k 

18 

Ulf Robertsson hade inte en tanke på att starta 

Stockholms största brunnsborrningsföretag. Tvärtom trivdes 

han bra i jobbet som lokförare. Men när han började arbeta 

med en vattenpump vid sommarstugan var han snart fast. 

Och nu borrar hans företag, BPS Borr & Pumpservice AB, 

fl est brunnar i Stockholmsområdet. 

foto: Vendela Fredriksson 

Ingen kris här!

– Jag förstår inte allt prat om sämre tider. 

För oss är det tvärtom. Ju sämre tiderna 

sägs bli, desto mer förfrågningar får vi, 

säger Ulf Robertsson. 

Men så har det definitivt inte alltid varit… 

I snitt borrar Ulfs företag 15 mil i berget 

varje år. Det motsvarar ungefär 1000 

borrhål. Årsomsättningen ligger på 35 

miljoner. Men firman startade i mycket 

mindre skala. 

Det började med en pump 

Ulfs intresse för brunnsborrning är inget 

han har ärvt. Det började med att han 

själv behövde borra en vattenbrunn utanför 

sin sommarstuga. Han anlitade en 

entreprenör, och under arbetet hjälpte 

Ulf till som hantlangare. Men borrentreprenören 

visade sig inte veta så mycket 

om hur man monterade och underhöll 

vattenpumpar. Istället för att anlita ännu 

en person, läste Ulf på för att kunna installera 

och sköta pumpen själv. 

Egentligen trivdes han ganska bra med 

sitt arbete som lokförare hos SJ. Samtidigt 

tyckte han att arbetet med brunnen 

på stugtomten hade varit utmanande. 

Och eftersom borrentreprenören då och 

då behövde hjälp av någon som kunde 

pumpar, erbjöd sig Ulf att stå till tjänst 

om det behövdes och när det passade 

hans ordinarie arbetsschema. 

Tillväxt efter efterfrågan 

Med en fot i branschen såg han hur stort 

behovet av någon med bra pumpkunskaper 

var. Efter några år beslöt han sig för 

att starta eget. Till en början hade han 

kvar arbetet på SJ. Samtidigt investerade 

han i en borrigg. Företaget sköttes på 

hobbynivå. 

När anbudsförfrågningarna efter hand 

ökade, insåg Ulf att han var tvungen att 

välja. Det var inte något svårt val. Efter 

ett kort övervägande sa Ulf upp sig från 

sin fasta tjänst. 

De senaste 25 åren har han arbetat heltid 

i sin egen firma. 1987 fick företaget 

sin nuvarande form. 

Successivt har företaget växt. Förutom 

ytterligare tio personer som arbetar med 

borrning, har Ulf anställt en kontorist, 

en lastbilschaufför och fyra grävare. 

Inte bara företaget, utan också branschen 

har ändrat karaktär under åren. 

Jobbar helst ute 

– När jag började var situationen helt annorlunda. 

Det fanns då betydligt färre 

borrfirmor i landet. Och till största del 

arbetade alla firmor med vattenbrunnar. 

Nu för tiden är det för det mesta energibrunnar 

som gäller. 49 av 50 jobb som 

vi på BPS gör idag är energibrunnar. 

BPS håller till i Öringe utanför Tyresö 

– lokalerna är rymliga och utanför finns 

det gott om plats för alla maskiner. 

– Det är skillnad det, mot att hålla till på 

den egna villatomten. 

Men Ulf försöker undvika kontoret så 

långt det går. 

– Egentligen trivs jag inte så bra med 

den administrativa delen. Det är borrningen 

som är rolig. Så jag är med och 

jobbar så mycket jag kan, jag brukar 

vara skitigast av alla, berättar Ulf och 

skrattar. 

Sommarens kris kännbar 

Fast humöret var inte alltid på topp. Så 

sent som i våras lät det helt annorlunda. 

– Allt var som vanligt fram till februari. 

Sedan dog marknaden för oss. Energiborrningen 

gick ner kraftigt - för vår del 

har krisläget varat nästan till augusti, 

konstaterar han. 

– För att klara firman tvingades jag att 

permittera 11 anställda. Vi hade knappt 

några uppdrag, läget var lika kärvt för 

alla andra bolag också. 

Sedan hösten är dock läget betydligt 

bättre, till och med mycket bra. Företaget 

har fått ett antal större jobb och 

värmepumpleverantörerna har återigen 

börjat höra av sig. 

– Jag har fått tillbaks mina anställda och 

vi jobbade på som förr. Det blev till och 

med tvunget att säga nej till några större 

projekt – borrningskapaciteten räckte 

inte till. Nu rullar det på och vi behöver 

ibland få hjälp av andra för att klara 

uppdragen. 

Instabil marknad trots allt 

Trots ständigt fulltecknad orderbok planerar 

inte företaget för nyanställningar 

just nu. Krisen är inte helt glömd och 

situationen på borrningsmarknaden för 

vatten- och energi är inte stabil. 

– Läget är för osäkert för att man skall 

köpa ny, dyr utrustning. Och för vår del 

utgör fortfarande energibrunnarna för 

villaanläggningar basen för verksamheten, 

även om de större uppdragen blir 

fler. Det handlar då om flerhålsanläggningar 

för både värme och kyla. Den 

marknaden växer, det är klart. Och vi är 

bra där man har behov av stor kapacitet 

och djupa borrningar. 

Besvärlig kaxhantering irriterar 

I stort sett alla borrningsuppdrag som 

BPS åtar sig gäller Stockholmsområdet 

där bebyggelsen är tät och tomterna oftast 

små. Kommunens krav på kaxhantering 

innebär att allt kax måste köras till 

tippen. 

– Och det är inte så enkelt när det endast 

finns två tippar att tillgå. Eftersom 

alla borrningsföretag måste dit så kan du 

tänka dig hur läget är, berättar Ulf. 

– Att lägga upp kaxet på villatomterna 

går ju inte, de är för små. Vi får inte heller 

transportera det till byggen som utfyllnadsmaterial. 

Allt skall till tippen. 

Kaxhanteringen är inte gratis – för 

varje full container betalar företagen 

flera hundra kronor i hanteringsavgift. 

I slutändan är det givetvis kunden som 

betalar. 

Avskräckande avgifter 

Den kostnaden är dock inte så hög jämfört 

med vad borrningstillståndet kostar. 

– För tillstånd att installera en geoenergianläggning 

betalar stockholmarna idag 

3700 kr. Och då måste de lämna in en 

fullständig utredning om andra närliggande 

brunnar, avstånden m.m. När all 

dokumentation är klar behandlas ansökan 

hos kommunen. Är det något som 

inte stämmer blir det ytterligare en vända 

och nya avgifter. Klart att folk upplever 

det som alldeles för krångligt. Det är 

inte ovanligt at de avstår från en geoenergianläggning 

och satsar på luft/vattenpumpar, 

konstaterar Ulf. 

Han är övertygad om att just den byråkratiska 

ärendehanteringen sätter många 

käppar i hjulet för geoenergianläggningarna. 

– Luft/vatten-anläggningarna är kanske 

30000 kronor billigare, men de är också 

mindre effektiva. Jag vet att många skulle 

ha valt geoenergi om hela tillståndshanteringen 

varit smidigare och billigare, 

säger Ulf. 

Fjärrvärme trots obefintliga kunder 

I debatten kring geoenergin nämns ofta 

konkurrensen från de kommunala fjärrvärmebolagen. 

Att sådant känns erkänner 

Ulf, men samtidigt förstår han sig 

inte på hur dessa bolag resonerar. 

– Vi slåss om kunderna med fjärrvärmebolagen 

som drar fram sina ledningar 

även i områden där ingen är intresserad 

av det och där nästan alla redan har geoenergianläggningar 

installerade sedan 

åratal tillbaka. Så gör man exempelvis i 

Bromma som består av äldre bebyggelse 

där det inte heller finns utrymme för 

några nybyggen. Vad är det för mening 

med sådana satsningar? 

Under sina 25 år som borrare har Ulf sett 

många upp- och nergångar. Hur marknaden 

kommer att utvecklas i den närmaste 

framtiden vågar han inte sia om. När 

han satsade på brunnsborrarbanan trodde 

han att eget företagande skulle leda 

till stabila lugna arbetsdagar i många år 

framöver. Det blev inte så - 

men det är kanske omöjligt när man har 

ambitionen att vara störst i Stockholm. 

text: Vendela Fredrikssson 

och Henryk Rozenberg 

19

B r u n n s f o r u m 

Anders 

Nelson 

svarar på 

läsarnas 

frågor 

HAR DU FRÅGOR om 

brunnar och brunnsborrning 

eller om värmepumpar 

och energibrunnar, 

kan du skriva till oss. 

Vår expert Anders 

Nelson har en mångårig 

och gedigen kunskap på 

området. Det han inte 

kan är inte heller värt att 

veta. Vår adress är: 

GEOTEC, 

Brunnsforum 

Box 174 

SE-243 23 Höör 

SWEDEN 

För snabbare svar bör du 

istället besöka våra forum 

på webben: 

www.geotec.se 

Där kan du också hitta 

svar på många andra frågor 

som Geotec redan 

svarat på. 

Om din fråga är av mer 

lokalt geografisk karraktär, 

som t ill exempel vilken 

teknik som lämpar 

sig bäst i ditt område, 

kan du alltid kontakta 

något av våra medlemsföretag 

i ditt område. 

Listan hittar du i slutet 

av den här tidningen 

eller på vår webbplats: 

www.geotec.se 

20 

En luftinjektor 

kan klara radonet 

Den senaste vattenanalysen visar att radonhalten 

i vår borrade brunn är 1200 Bq/l, vilket 

betyder att det klassas som otjänligt. Hur 

kan jag bäst och billigast åtgärda problemet? 

Brunnen är ca 100 meter och utrustad med 

en ejektorpump. 

Svar: 

Det finns olika typer av radonfilter på marknaden 

men de är relativt dyra i inköp. 

Har du en hydrofor, prova gärna att sätta in 

en luftinjektor, eller ännu hellre en luftpress, 

före hydroforen. Montera också en avluftare 

på hydroforen så att du kan få en jämn luftnivå 

i denna. Se till att överskottsluften från avluftaren 

måste ledas ut utomhus eftersom den 

innehåller radongas. 

När du intensivluftar vattnet, kommer även 

järn-och mangan att fälla ut om ditt vatten 

innehåller dessa ämnen. I så fall får du även 

installera ett järnfilter efter hydroforen. 

”Viktigast fastställa 

föroreningskällan” 

Jag funderar på att köpa ett hus, men enligt 

våra vattenprover är brunnens vatten otjänligt 

p.g.a koliforma bakterier (980) samt järnhalt 

på 1,07. På några andra punkter, exempelvis 

grumlighet, har vattnet fått bedömningen tjänlig 

med anmärkning. 

Ska man försöka täta och sanera brunnen på 

något vis mot de koliforma bakterierna eller 

måste jag borra en ny brunn? Brunnen är 

140m djup och ger 120 liter/timme – räcker 

den vattenmängden? 

Svar: 

När det gäller koliforma bakterier skall man 

alltid söka efter föroreningskällan. Kontrollera 

att det finns lock på brunnen så att inte möss 

eller andra större djur kan falla ner i den. Undersök 

hur avloppsanläggningen ser ut, även 

hos grannarna. Finns det gödselstackar i närheten? 

Ser allt detta ut att vara i bra skick så kan det 

räcka med att klorera anläggningen. 

Vad beträffar grumligheten så kan det vara 

humus eller järnet som färgar av sig, detta kan 

man få bukt med genom att installera ett lämpligt 

filter. 

Väljer du att borra en ny brunn, är det inte 

säkert att du får bättre vatten beroende på att 

allt grundvatten redan kan vara förorenat på 

tomten pga läckande avlopp. 

Du bör även kontrollera att borrhålet inte 

läcker in vatten i skarven mellan foderrör och 

berg – i borrprotokollet bör det finnas uppgift 

om foderrörsdjup. 

Hur stoppar jag 

artesiskt vatten? 

Vi har en flera år gammal djupborrad brunn. 

Efter sprängningar ca 150m ifrån oss på en 

berggrund har en ny spricka öppnat sig och 

vattnet stiger upp ur vårt borrhål. 

Vi borrade ett litet hål i foderröret så vattnet 

kunde rinna ut. Nu är marken mättad av vattnet 

och runt brunnen har det bildats en vattenpöl. 

Det finns svavelväte i vattnet också. 

Borrhålet är beläget ca 2 m från en murad garagevägg. 

Med tanke på att det kan frysa till 

snart, så undrar vi hur kan vi lösa detta problem 

bäst. 

Vi bor i ett gammalt hus byggt med torpargrund. 

Svar: 

Är det inte ni själva som orsakat skadan så 

kan ni begära ersättning från den som beställt 

sprängningen. 

Det bästa sättet att lösa problemet är att dränera 

bort det artesiska vattnet ( vatten med 

övertryck). Finns det en dränering i närheten, 

försök att ansluta en ledning till denna – borra 

gärna ett grövre hål i borrhålets foderrör (på 

frostfritt djup) och led överskottsvattnet till dräneringen. 

Problemet med svavelvätet kan lösas genom att 

installera en luftinjektor före hydroforen och 

sedan leda ut överskottsluften utomhus. Observera 

att ni måste ha en hydrofor - har ni en 

trycktank så är risken stor att ni får upp överskottsluften 

i tappkranarna. 

Kan ni inte dränera bort vattnet på något enkelt 

sätt, bör ni kontakta ett borrningsföretag 

och be dem att montera en tätning i berget 

strax nedanför borrskon. 

Man får i det här fallet inte sätta tätningen i 

foderröret för då finns risk att vattnet letar sig 

upp på utsidan av röret. Skulle det göra det så 

blir det mycket svårt att få stopp på vattenflödet. 

 

 

 

 

Värme från en miljövänlig energikälla 

En informationsskrift om energiborrning från 

Kostnadsfritt informationsmaterial från Geotec! 

Beställ på www.geotec.se

Vilket fyllnadsmaterial skall jag 

använda runt min grävda brunn? 

Jag skall gräva en brunn och undrar 

vilket fyllnadsmaterial som skall användas 

på utsidan av betongringarna. 

Går det att använda det uppgrävda 

jordmaterialet eller skall ett ”tätare”, 

renare fyllnadsmaterial användas? 

Betongringarna har gummitätning 

i fogarna/skarvarna. Jag undrar om 

denna tätning brukar räcka till eller 

behövs det ytterligare tätning på utsidan 

av skarvarna. 

Svar: 

Om du hanterar de uppgrävda massorna 

varsamt och separerar de och inte 

blandar dem utan lägger sand för sig 

och lera för sig, så går det att återanvända 

materialet. 

Med värmekabel 

klarar du kylan 

Jag skall gräva ner min nya vattenledning 

på ca 0,5 m djup. Måste den isoleras 

på något sätt? Jag bor i Härnösand. 

Svar: 

Med tanke på vintertemperaturerna 

i Härnösand skulle jag rekommendera 

dig att använda en värmekabel - det 

finns färdigisolerade vattenledningar 

med förmonterad värmekabel av olika 

fabrikat på marknaden. 

Jag har en ca 110 m djup brunn. I 

installationen i huset finns en hydropress 

(ca 50 l) och vi är två vuxna och 

ett barn samt två hästar som använder 

vattnet. 

För ca 3,5 år sedan installerade jag en 

djupvattenspump . Jag tror att den har 

gått sönder eller så ger brunnen betydligt 

mindre vatten än förr. 

Jag har en känsla av att pumpen slår 

till ofta, ungefär var 2-3 minut när 

man duschar och fyller på vatten i 

stallet. Mår pumpen dåligt av att gå 

med det intervallet? Är hydropressen 

underdimensionerad för vårt hushåll? 

Svar: 

Det hjälper inte att endast kontrollera 

trycket i hydropressen utan du måste 

även se till att den s.k. förkomprimeringen 

fungerar. 

Tag fram installationsanvisningarna 

eller ring din leverantör och få fram 

starttrycket. 

Det är viktigt att du lägger det översta 

skiktet åt sidan, dvs det aktiva skiktet 

på ca 0,5 m där bakterierna normalt 

finns. Detta skikt kan du ersätta med 

en ren lera alternativt rent bergkross 

i fraktionen 0-2 mm. 

Tänk på att marken skall luta från 

brunnen då du är färdig så att regn-/ytvatten 

inte samlas i närheten av brunnnen. 

Gummitätningen är vanligtvis tillräcklig 

för grävda brunnar. Kontakta leverantören 

av ringarna och fråga om livslängden 

på gummitätningen - den bör 

vara minst 50 år. 

Fler frågor 

och svar 

finns på 

www.geotec.se 

”Kontrollera först hydropressens 

förkomprimering” 

Sedan gör du så här: 

Stoppa pumpen och tappar ur allt vatten 

från tanken – den skall då ha ett 

tryck på ca 1-1,5 kg luft – detta tryck 

kallas för förkomprimering. 

Stämmer inte trycket med anvisningarna, 

pumpa in mera luft via nippeln 

på toppen (glöm inte att stänga vattenventilen 

mot huset innan du fyller 

på luft). Sedan kan du starta pumpen 

igen och öppna ventilen mot huset. 

Gör du så här, bör du få längre tidsintervaller 

mellan starterna och längre 

gångtid på pumpen när den väl är 

igång. 

För många och för täta starter påverkar 

alla typer av pumpar negativt - här 

gäller det att både pump och hydropress 

skall vara rätt dimensionerade 

för den uppskattade förbrukningen. 

”Satsa gärna 

på en undersökningsbrunn” 

Kan man bygga en geoenergianläggning 

för en fastighet om 3.000 m 2 och ett värmebehov 

på drygt 300 Mwh/år? Uppmätt 

maximalt effekt under januari var 190 

kW. 

Hur stor yta krävs för att kunna placera 

ut erforderligt antal borrhål? 

Jag har tidigare fått goda råd av er på 

olika frågor och både hittat bra entreprenörer 

och installerat två anläggningar 

– båda fungerar på bästa möjliga sätt. 

Svar: 

Visst kan man bygga en sådan anläggning 

under förutsättning att du har ett 

normalt berg och en tillräcklig stor tomtyta 

att sprida dina borrhål på. 

Grovt räknat, beroende på var i landet 

man bor, bör en sådan anläggning 

omfatta ca 4000 m borrhål och borrhålen 

bör placeras på ca 20 m inbördes 

avstånd. 

Som sagt, detta är en grov uppskattning 

– en ingående dimensionering bör göras 

innan du upphandlar anläggningen. 

Dimensioneringen måste ta hänsyn till 

orten och bergkvaliteten där anläggningens 

skall byggas. Borrning av ett undersökningsborrhål 

kan vara en bra investering 

för att få rätt förutsättningar för hela 

anläggningen. 

”Aggressivt vatten 

fäller ut kopparn” 

Vi har egen brunn och när jag har 

slingat håret ljust så blir de ljusa slingorna 

gröna. Mina barns ljusa hår skiftar 

också i grönt. 

Behöver jag ta vattenprover- jag kan ju 

inte gå omkring så här! 

Svar: 

Ditt vatten innehåller sannolikt aggressiv 

kolsyra som angriper och fäller ut 

koppar i dina vattenledningar. Kopparutfällningarna 

gör sedan att era hår färgas 

grönt. 

Du kan åtgärda problemet genom att installera 

ett avsyrningsfilter/kalkfilter. 

Givetvis kan det finnas andra problem 

med ditt vatten så jag föreslå att du först 

gör en fullständig kemisk och bakteriologisk 

analys – med hjälp av denna kan 

man därefter välja rätt typ av filter. 

21

I h ä l s a n s t e c ke n? 

När 

radioaktiviteten s 

”Själva hyn blir genom radiumstrålarnas 

välgörande inverkan klar, ren och 

jämn, varför Radiwoll är ett skönhetsmedel 

av rang, som gör betydligt mer 

nytta än alla de salvor, oljor och tinkturer, 

som till höga priser tillhandahållas 

för dylika ändamål.” 

Så står det i en broschyr från år 1926. 

Den gör reklam för en duk som är behandlad 

med ett radioaktivt preparat. 

Man ska lägga duken på den del av 

kroppen som behöver behandlas. Det 

framgår av broschyren att radioaktiviteten 

inte enbart begränsar sig till att 

åstadkomma en vacker hy. 

Universiellt botemedel 

Här fi nns en lång lista på sjukdomar 

som kan behandlas med god framgång. 

Till exempel: rubbningar i ämnesomsättningen, 

ryggskott magkatarr, svullnader, 

sömnlöshet, åderförkalkning och 

ålderdomssvaghet. Även för dem som är 

friska har duken sin stora användning: 

”särskilt personer som i sitt dagliga arbete 

äro utsatta för starka andliga eller kroppsliga 

påfrestningar”, (kanske förträffl igt när 

det kör ihop sig vid borriggen). 

Nobelpris för upptäckten 

Den franske fysikern Henri Becquerel 

var den som upptäckte den radioaktiva 

strålningen (1896). Tillsammans med 

makarna Curie fi ck han nobelpriset år 

1903 för forskningen kring radioaktiviteten. 

Han gladdes säkert över de läkande 

krafter till mänsklighetens fromma som 

hans upptäckt kom att leda till för en 

tid. I dag är hans namn i stället - genom 

22 

enheten Bq för α-strålning - förknippat 

med hälsorisker. 

”Bäst mot senilitet” 

Det var inte bara genom reklambroschyrer 

som de positiva egenskaperna framhölls. 

Många läkare var positiva, en del 

entusiastiska. Till exempel förste stadsläkaren 

Nils Sjöberg som skriver så här: 

”Efter att själf under 8 år nästan oavbrutet 

ha druckit radioaktivt vatten och under 

samma tid i mera än ett femtiotal fall af 

mitt klientel ha användt Edra högaktiverade 

radelliumelement, har jag fått den bestämda 

uppfattningen, att radioaktivt vatten är det 

enda eller åtminstone det bästa af kända 

medel mot den anryckande seniliteten.” 

Numera har vi stor respekt för strålningen 

från radioaktiva ämnen. Som bekant 

har vi gränsvärden radon i inomhusluft 

och i dricksvatten. Även uran i dricksvatten 

har uppmärksammats på senare tid. 

Här är det dock själva uranets giftighet 

snarare än strålningen som är orsaken. 

Radonskador upptäcks tidigt 

Gasen radon upptäcktes år 1900, den 

kallades till en början för radiumemanation. 

Det vill säga något som har sitt 

ursprung från radium. Ett tag kallades 

den för niton. Namnet radon fi ck gasen 

häl 

först år 1923. Att radioaktivitet påverkade 

kroppen och även kunde vara skadligt 

upptäckte forskarna ganska tidigt. 

Med tiden kunde de få skador - ofta på 

händerna - genom hanteringen av de radioaktiva 

preparaten. I källornas vatten 

var halterna lägre. En förklaring till de 

positiva effekter som man tyckte sig se 

här, var att strålningen ansågs stöta och 

få igång organ och områden i kroppen 

vilkas aktivitet av olika anledningar mer 

eller mindre hade stannat av. Liknande 

tankegångar låg bakom andra behandlingar 

med elektricitet och kalla duschar. 

Radioaktivt kurortsvatten 

En viktig bakgrund till att radioaktiviteten 

gavs så positiva egenskaper de första 

årtiondena under 1900-talet, var att man 

fann radon i många av kurorternas läkande 

källor. 

Att dricka hälsosamt vatten från vissa 

källor var mycket populärt främst under 

1700- och 1800-talen. Enligt en sammanställning 

från år 1770 fanns det då 348 

kurorter i Sverige. Länge ansåg man att 

vatten med vissa kemiska sammansättningar 

var särskilt lämpade för att bota 

eller mildra särskilda typer av sjukdomar. 

Fortsättning på nästa sida…

tärkte 

sa 

Etikett för Radi mineralvatten. 

Om radioaktiviteten utgjordes 

av den så kallade radiumemanaionen 

gällde det - med 

tanke på radonets 

halveringstid - att 

lagringstiden inte 

var alltför lång. 

Rn 

23

I h ä l s a n s t e c ke n? 

”Tappas direkt ur Sennans radiumkälla”. 

Broschyr från Sennans Hälsobrunn 

i Halland (1928). 

Radon 

Grundämnet radon förekommer i 

form av flera isotoper. Den viktigaste 

är 222Rn som uppstår vid 

sönderfall av uran. Halveringstiden 

är 3,8 dygn 

Strålningen (alfa-partiklar) mäts 

i becquerel, 1 Bq motsvarar en radioaktiv 

omvandling per sekund. 

Densitet: 0,0097 kg/l 

Smältpunkt: -71 °C 

Kokpunkt: -62 °C 

Färglös i rumstemperatur. 

Ganska lättlöslig i vatten. 

Över de gränsvärden som finns 

är gasen farlig att andas in under 

längre tid genom att strålningen 

påverkar lungornas celler. Även 

sönderdelningsprodukterna (radondöttrarna) 

är radioaktiva och 

kan ha mycket lång halveringstid. 

De fastnar i damm och cigarettrök 

som i sin tur sätter sig i lungorna. 

Radon i vatten som dricks kan 

också ge skador. 

En sammanställning av rikt- och 

gränsvärden för radon i dricksvatten 

och inomhusluft finns hos 

Strålsäkerhetsmyndigheten (www. 

stralsakerhetsmyndigheten.se). 

...fortsättning från föregående sida 

Så småningom visade det sig att 

sammansättningen inte verkade ha 

någon egentlig betydelse. Det fanns 

framgångsrika kurorter i Sverige och 

på kontinenten där vattnet var mineralfattigt 

och där analyserna inte 

talade för att vattnet skulle ha några 

speciella botande egenskaper. Men 

ändå fick de sjuka lindring, det visar 

brunnsläkarnas journaler. 

Man frågade sig om det kunde finnas 

ytterligare något ämne i vattnet, något 

som man ännu inte lyckats påvisa. Det 

visade sig snart att vattnet vid många 

av kurorterna var mer eller mindre 

radioaktivt. Här fick man nu en trolig 

förklaring. 

Strålning bra för marknadsföring 

Rent tidsmässigt kom upptäckten dessutom 

lägligt för brunnsorterna. Vid 

slutet av 1800-talet hade deras popularitet 

nämligen börjat minska. 

Nu hejdades trenden. Medevi brunn 

i Östergötland som var vår första kurort 

(1678), var också först med att 

innefatta radioaktiviteten i sin marknadsföring, 

och andra följde snart 

efter. Vid mitten av 1920-talet var det 

tre av fyra svenska kurorter som framhöll 

fördelarna med sitt radioaktiva 

källvatten. 

På flera håll buteljerade man också 

vattnet så att dess nyttigheter kunde 

distribueras över landet. Med tanke 

på att radonets halveringstid är kort 

– knappt 4 dygn – var det nog många 

gånger inte så mycket kvar av radonet 

när flaskorna nådde kunderna. 

Hälsorisker uppmärksammas 

På 1940-talet började intresset för 

det radioaktiva vattnet sakta att avta. 

Farorna betonades i allt högre grad. 

Medevi som hade varit först i Sverige 

att marknadsföra av radioaktiviteten, 

kom på 1960-talet också att bli sist. 

Vittnesmålen om ”radiumemanationens” 

goda resultat håller vi idag för 

att vara resultat av placeboeffekten – 

att tron på resultat också ger resultat. 

Med tanke på att radoninnehållet 

i vattnet vanligen inte var mycket högt, 

och att det i form av hälsovatten i allmänhet 

inte dracks i större mängd under 

längre tider, kan man kanske säga 

att det hela på sätt och viss ändå gav 

en del goda resultat. De som baserade 

och baserar hela sin vattenförsörjning 

på vatten med allt för höga radonhalter 

löper dock en klar risk. 

Radonbehandling finns än idag 

Radonbehandlingen är inte helt utdömd 

på alla håll. På kontinenten 

finns en del före detta gruvor med radonhaltig 

luft och som idag används 

för behandlig av besvär i andningsorganen. 

Tanken är här att radonhalterna 

är så låga att behandlingen inte utgör 

någon fara under den begränsade 

tiden, men att andningsvägarna skulle 

kunna påverkas på ett positivt sätt. 

Anders Hult 

Annons från 1914 för Apotekarnes Mineralvattens AB. 10 000 voltenheter per 200 kbcm 

motsvarar ungefär 8 500 Bq per liter. Det nutida gränsvärdet för otjänligt dricksvatten 

är 1 000 Bq/l.

, , 187 15 TÄBY SINDEQ 

SINDEQ

SDDP har hittills pekat ut fem platser för 

framtida borrningar utifrån olika vetenskapliga 

kriterier. Borrhålen skall leverera undersökningsmaterial 

men även fungera som ett 

på-plats-laboratorium för undersökningar 

av förhållanden som råder på stora djup, 

geologiska processer m m. 

Swedish Deep Drilling Program 

(SDDP, Svenskt djupborrningsprogram) 

startades för att belysa grundläggande 

frågeställningar kring jordens historia 

och utveckling som för sin lösning 

kräver kunskaper vilka endast kan fås 

genom djupborrning i just svensk berggrund. 

Programmet, som är öppet för 

alla interesserade, är det största geovetenskapliga 

initiativet i Sverige sedan 

många år. Till projektet har man knutit 

forskare från universitetsvärlden, institutioner 

och myndigheter, företag och 

föreningar. 

Grundforskningen är givetvis 

inte ensam om att dra fördel av inblicken 

i den svenska berggrundens djup. Industri 

och välfärd i Sverige är beroende av 

tillgång till jordens rikedomar i form av 

Djupborrning efter 

jordens hemligheter 

malm, berg och energi. Lättillgängliga 

naturresurser nyttjas redan i dag, men i 

framtiden kommer vi att behöva exploatera 

tillgångar som finns på betydligt 

större djup. Utforskning av djupt belägna 

malmfyndigheter och framtagning av 

nya metoder för utvinning av dessa tillgångar 

är en vital del av projektet. Kunskaperna 

som krävs får man genom att 

studera hur berggrunden i norra Sverige 

bildades för 1,9 milljarder år sedan - en 

tidsperiod för uppkomsten av de stora 

malmfälten, t.ex. Skellefte-fältet och 

Kiirunavaara-malmkroppen. 

Fjällkedjebildning skall undersökas 

i Kaledoniderna som för 400 miljoner 

år sedan liknade dagens Himalayakedjan. 

Studier i fält och borrhål ger 

insyn i fjällkedjans uppbyggnad. Genom 

att jämföra material från fossil och aktiv 

bergskedja kan man dra slutsatser om en 

fjällkedjas utveckling. 

Förkastningar som uppstod till 

följd av landhöjningen är exempel på andra 

områden av stort intresse. Dessa för- 

kastningar är fortfarande aktiva och man 

måste ta hänsyn till dem i samhällsplaneringen 

för exempelvis vattenmagasin. 

Genom djupborrning på utvalda platser 

får man möjlighet att studera de lokalt 

gällande förhållandena. Spänningarna 

i berget skall mätas med töjningsgivare 

placerade i borrhålen. 

I ett annat delprojekt kommer 

man att undersöka bergets egenska- 

per med hjälp av olika experiment 

i flera borrhål som skall borras i den 

90 milljoner år gamla meteoritkratern 

Dellen (väster om Hudiksvall). 

Samtidigt vill man utreda om den sprukna 

berggrunden är lämplig för geotermisk 

energiproduktion. 

Tyvärr vet vi för lite om själva 

värmeflöden i den gamla skandinaviska 

jordskorpan för att kunna utnyttja 

den för energiproduktion på lämpliga 

ställen. Detta hoppas man kunna avhjälpa 

med mätningar i alla borrhål 

som borras inom ramen för SDDP-programmet. 

Man kommer även att studera kemiska 

egenskaper hos vätskor och dess cirkulationsmönster 

i jordskorpan vilket är viktigt 

för anläggningsarbeten som utförs 

på stora djup. 

Ett annat forskningsområde som har 

en lång tradition i den svenska industrin 

är avancerad borrteknik. Mindre känt, 

men minst lika fascinerande är jakten 

efter mikroorganismer som lever djupt 

nere i bergrunden. Kanske livet uppkom 

i underjorden? 

De borrningar som SDDP planerar 

att genomföra förväntas öka våra 

kunskaper om den värld vi lever i, gynna 

samhällsutvecklingen och bidra till vidareutveckling 

av djupborrningstekniken. 

SDDP är ett nationellt initiativ, men 

intresset från utlandet är redan stort 

- SDDP-projekten har idag flera internationella 

vetenskapliga lag knutna till sig. 

Aktuell information om SDDP finns givetvis 

på webben - besök gärna 

http://www.sddp.se 

Henning Lorenz 

27

G e o t e c s å r s s t ä m m a 2 0 0 8 

En kallelse till årsmöte medan konjunkturen tycks dala allt längre ner kan bemötas på olika sätt. Har företagen 

mycket att stå i – då har de inte tid med några möten. Har man för lite att göra, då ”har man inte råd just nu”. Med 

tanke på antalet företag som deltog i Geotecs årsstämma i Uppsala nästsista helgen i november måste marknadsläget 

betecknas som ”relativt lagom bra”. 

Utöver själva stämmoförhandlingarna bjöd mötet på korta föredrag av några speciellt inbjudna gäster. 

Starkt Geotec 

satsar framåt 

Vissa ger järnet vid riggen, andra även vid mikrofonen. 

Bo Berglund från RM Borrning AB sjunger så vinglasen darrar, 

medan Sören Boström (Mora Brunnsborrning AB) assisterar med 

tidstrogen schwung. 

28 

Bibehållen inröstning 

Genom åren har Geotec byggt 

upp en stabil medlemskår. 

Förfarandet med inröstning 

av nya medlemmar har hittills 

fungerat väl då det har kunnat 

upprätthålla de kvalitetskrav 

som Geotec alltid ställt 

på sina medlemmar. 

Liksom många andra liknande 

organisationer har Geotec 

alltid haft inträdesavgift som 

fastställs på årsmötena (f n 60 

000 kr). Beloppet har av flera 

potentiella medlemmar upplevts 

som högt. 

Efter en längre diskussion 

blev de flesta övertygade om 

behovet att underlätta för presumtiva 

medlemmar att komma 

in i organisationen. 

Uppdelad inträdesavgift 

Stämman beslutade därför att 

nya medlemmar får dela upp 

betalningen i tre betalningsomgångar 

á 20 000 kr att 

betala under medlemskapets 

tre första år. De företag som 

av någon anledning väljer att 

lämna organisationen efter 

ett eller två år, kommer inte 

att behöva betala det resterande 

beloppet. Med detta 

beslut hoppas man sänka 

inträdeströskeln för betydligt 

fler duktiga borrentreprenörer. 

Oavsett åsikterna om 

hur inträdesavgifterna skall 

hanteras, var alla närvarande 

överens om att ökning av antalet 

medlemmar är en av de 

viktigaste frågorna för Geotec 

som branschorganisation. 

Olika typer av medlemskap 

Geotecs stadgar erbjuder två 

olika typer av medlemskap. 

Svenska företag som bedriver 

aktiv borrningsverksamhet 

kan bli s k A-medlemmar, 

vilket medför full rösträtt. 

Ett s.k. B-medlemskap kan 

förvärvas av företag som inte 

bedriver någon borrningsverksamhet 

men har något av 

medlemsföretagen som sin 

huvudsakliga samarbetspartner 

- det kan exempelvis röra 

sig om pumpinstallatörer 

eller konsultbolag. Även utländska 

borrningsföretag kan 

bli B-medlemmar. 

Två nya medlemmar 

Under mötet i Uppsala valdes 

två nya medlemsföretag in 

– ett i vardera medlemsgrupp: 

Kristianstad Water AB och 

Skånska Energi AB.

Det förstnämnda företaget är 

ett relativt nystartat sådant 

som drivs av en erfaren borrare 

och pumpinstallatör 

Kenneth Nilsson. Kenneth 

har drygt 19 års yrkeserfarenhet, 

främst av anläggning av 

grusfilter- och formationsfilterbrunnar. 

Företagets inriktning 

är renovering av gamla 

brunnar (allt ifrån spetsar 

till brunnar upp till 800mm), 

provborrningar med 2”-rör 

samt utbyte och installation 

av nya pumpar. Företagets 

andre delägare, Jonas Folkesson, 

driver ett ventilationsföretag 

med 14 anställda. 

Skånska Energi AB har en betydligt 

längre historia bakom 

sig. Företaget etablerades för 

drygt 90 år sedan – idag levererar 

man el och energi till 

såväl privatkunder som företag. 

De senaste åren har man 

främst expanderat på företagssidan. 

Företagets huvudkontoret 

ligger i Södra Sandby (någon 

mil från Lund) och kunderna 

finns främst inom 5-6 mils avstånd. 

Sedan några år tillbaka 

agerar Skånska Energi även 

på riksplanet. 

För att utöka och komplettera 

verksamheten har man för 

något år sedan köpt ett borrningsföretag 

och bildat Skånska 

Energi Borrning AB. Som 

delägare och anställda i borrningsbolaget 

ingår Tomas 

Kullgren, Alf Andersson 

och Jimmy Hallberg - samtliga 

tre med flerårig erfarenhet 

av borrentreprenörsbranschen. 

Stärkt marknadsläge 

Det gångna året kan utan vidare 

beskrivas som Geotecs 

starkaste vad gäller marknadsföringen. 

Man har satsat 

på både redaktionellt material 

och annonsering i media 

relevanta för energibranschen 

samt fastighetsmarknaden. 

Genom flitig information till 

de viktigaste svenska tidningarna, 

artiklar och debattinlägg 

har Geotec fått många 

att intressera sig för energifrågan 

i allmänhet och geoenergi 

i synnerhet. 

Den starkaste enskilda satsningen 

genomfördes i våras 

då Geotec anordnade ett heldagsseminarium 

om geoenergi 

med deltagande av landets 

främsta auktoriteter inom 

området. 

VD:n Johan Barth har i sin 

verksamhetsberättelse påpekat 

att Geotec har blivit den 

enda organisation som driver 

geoenergifrågorna i Sverige. 

Det är därför inte förvånande 

att man under det kommande 

året vill satsa ännu mer på 

just information om geoenergi 

riktad både till allmänheten 

och till större presumtiva 

kunder. 

Tung historia på lätt sätt 

Den offentliga delen av Geotecs 

årsstämma denna fredag 

eftermiddag ägnades åt både 

företagspresentationer och 

mer underhållande, dock inte 

mindre faktaspäckat, besök 

i Uppsalas berömda domkyrka. 

Extra tyngd åt historierna 

bidrog Jan Erik Snaar från 

SGU, när han riktade geotecarnas 

uppmärksamhet på 

domkyrkans byggmaterial 

med dess unika kännetecken 

och ursprungsmärken. Man 

skulle kanske kunna säga att 

borrfolket har fått sig en bra 

skopa av Domkyrkans tyngsta 

historia. 

Vem blir årets leverantör? 

Årsstämman beslutade att 

Geotec årligen skall utse en 

”årets leverantör”. Medlemsföretagen 

skall nominera och 

priskommittén bestående av 

styrelsemedlemmarna skall 

välja ut en av de föreslagna 

leverantörerna som skall hedras. 

Kriterierna och priset 

kommer att fastställas inom 

de närmaste månaderna. 

Verksamhetsberättelse 

på webben 

Slutligen kan det nämnas 

att Geotecs verksamhetsberättelse 

för 2007/2008 kan läsas 

på Geotecs webbplats www. 

geotec.se (se under Branschsidor). 

Nästa Geotecmöte blir det 

först till våren nästa år – och 

då blir det leverantörernas 

tur! 


Geotecs nya medlemmar passade på att delta i årstämman direkt 

efter inval. Stående (fr. vänster): Jimmy Hallberg, Mikael Olsson och 

Tomas Kullgren - från Skånska Energi AB. 

Knästående: Kenneth Nilsson, Kristianstad Water AB. 

29


30 

Stöd vårt 

globala 

klimatarbete! 

Bli medlem eller skänk en gåva! 

Läs mer på: 

www.naturskyddsforeningen.se 

Sverige är Europas värmepumptätaste land. 

Det är därför inte så märkligt att kunskaperna om geoenergianläggningar 

är betydligt sämre i övriga Europa 

än hos de svenska borrningsföretagen. 

Men nu skall man råda bot på det genom ett EU-finansierat 

utbildningsprojekt. 

Geotrainnet 

- utbildning 

för Europa

– Projektet går under namnet Geotrainnet 

och riktar sig till alla de som är involverade 

i uppförande av markvärmeanläggningar, 

berättade Göran Hellström 

från Lunds Tekniska Högskolan. 

– För vår del kommer det inledningsvis 

att handla om kunskapsöverföring till 

de övriga projektdeltagarna i Europa. 

Målgruppen för Geotrainnet-projektet är 

inte bara borrningsföretagen, utan även 

systemdesigners och installatörerna. 

Utbildning för Europa 

I projektet deltar åtta europeiska länder 

– vissa representeras av statliga universitet 

eller institutioner, medan andra av 

intresserade företag eller organisationer. 

Kunskapsnivån och erfarenheten från 

geoenergianläggningar är mycket varierande. 

Inledningsvis har Göran Hellström 

och Olof Andersson (SWECO) 

fått i uppdrag att utarbeta lämpligt utbildningsmaterial. 

Det handlar dock inte 

bara om utbildning. 

Varierande normer 

– Utbildningen är det första steget. Men 

vi skall även skapa en gemensam grund 

för certifiering av alla som berörs av 

konstruktion av geoenergianläggningar 

– designers, borrare, konsulter m fl. I 

Sverige har vi redan en gällande brunnsnorm 

som utgör en bra grund, men det 

finns även andra normer att ta hänsyn 

till. I Tyskland finns det exempelvis en 

del procedurer och riktlinjer för hur 

själva designarbetet skall gå till. Vissa 

delstater kräver att installationerna skall 

följa givna normer för att man skall kunna 

få statligt bidrag till anläggningen. 

Inom EU råder alltså olika förutsättningar 

för införande av standard för geoenergiinstallationer. 

Det är också viktigt 

att få fram gemensamma begrepp så alla 

inblandade förstår varandra. Från svensk 

sida kommer man att försöka lansera 

samlingsbegreppet geoenergi för att 

beskriva både värme- och kylaanläggningar. 

Gemenam standard är målet 

– Vi har flera föreskrifter till skydd för 

miljön i anslutning till geoenergianläggningar, 

vilket saknas i exempelvis 

England och Schweiz. Å andra sidan har 

de betydligt mer utvecklade normer för 

dimensionering av sådana anläggningar, 

berättade Göran. 

Geotrainnet-projektets slutmål är att presentera 

europeisk standard för dimensionering, 

rutiner för tester av anläggningar, 

verifiering av färdiga installationer 

m m. Arbetet inleddes nyligen med ett 

möte i Bryssel och inom 30 månader 

skall resultaten presenteras. Då skall 

man ha inventerat utbildningsbehoven, 

analyserat de olika ländernas regler och 

rekommendationer 

och tagit fram ett 

utbildningspaket. 

Här finns en del 

svenska erfarenheter 

att ösa ur. 

Stora kunskapsskillnader 

– Vi har kommit 

ganska långt. De 

utbildningar som 

bedrivs här, både 

för brunnsborrare 

och exempelvis 

ingenjörer, 

kan modifieras för 

europeiska behov. 

Kunskapsnivån hos 

dem som berörs av 

projektet är mycket 

varierande vilket 

ställer speciella 

krav på allt utbildningsmaterialet. 

– I Rumänien, som 

representeras av en 

intresseförening, är 

kunskaperna mycket 

begränsade. 

Samtidigt öppnar 

det för möjligheten 

att testa utbildningsmaterialets 

effektivitet i 

grupper med 

klart olika förutsättningar,påpekade 

Göran. 

– Vi har även 

skaffat oss mer 

kunskap genom 

olika specialarbeten 

och forskning. 

Som exempel 

kan nämnas 

termisk responstest 

som är resultat 

av ett examensarbete som så småningom 

har lett till doktorsexamen. 

– Och på flera av de kurser som ges här 

får vi fler utländska studenter, främst 

från Frankrike, än svenska. 

Utbildningsmaterial på gång 

Under de närmaste 15 månaderna skall 

Göran och Olof arbeta med att få fram 

lämpligt utbildningsmaterial. 

– Vi har mycket underlag att utgå ifrån, 

så jag hoppas att arbetet inte blir alltför 

betungande. Första utbildningstillfället 

kommer förmodligen att förläggas till 

Lund i slutet av nästa år. 


Det är inte så 

märkligt att kunskaperna 

om 

geoenergianläggningar 

är betydligt 

sämre i övriga 

Europa än hos de 

svenska borrningsföretagen. 

31


Minst 40 miljarder i potten 

Avlopp nästa, tack! 

Vattenbrunnar, energibrunnar och 

enskilda avlopp – så kan receptet 

för ett framgångsrikt brunnsborrningsföretag 

se ut. I alla fall om man 

skall tro Ola Palm från Institutet för 

jordbruks- och miljöteknik i Uppsala. 

– För att hantera avloppsfrågan på rätt 

sätt, krävs det kunskaper i geologi, hydrogeologi 

och miljöfrågor knutna därtill. 

Och det har brunnsborrarna. 

Så inledde Ola sitt föredrag om avloppsproblemet 

i Sverige. 

Tillsynen måste skärpas 

Enskilda avlopp är ett sorgligt kapitel ur 

miljöskyddssynpunkt - uppskattningsvis 

40% av dessa anläggningar fungerar dåligt, 

vilket kan resultera i förorening av 

marklager och dricksvatten. 

– För att ta itu med dessa anläggningar 

krävs det att tillsynen och kontrollen 

skärps, vilket är kommunernas ansvar. 

Tyvärr har man hittills inte agerat alltför 

32 

kraftigt – det stora antalet anläggningar 

och de höga kostnaderna att åtgärda 

problemen gör att man drar sig för att 

agera mer resolut, konstaterade Ola. 

Flera kommuner har dock uppmärksammat 

problemet med dåliga avloppsanläggningar 

och börjat agera. Naturvårdsverket 

har publicerat råd och 

rekommendationer för hur enskilda avloppsanläggningar 

skall fungera. Först 

när kommunerna införlivar dessa råd 

i sina anläggningstillstånd som beviljas 

fastighetsägaren blir dessa råd till ovillkorliga 

krav. 

Enskilt avlopp för högst fem hushåll 

– Begreppet enskilda avloppsanläggningar 

omfattar anläggningar belägna 

utanför kommunernas eget VA-nät och 

som försörjer maximalt fem hushåll. Enligt 

Miljöbalken måste dessa anläggningar 

bestå av mer än bara en slamavskiljare 

– avloppsvattnet måste behandlas på 

något sätt innan man låter det spridas i 

marken, påpekade Ola. 

Självklara kompetenskrav 

En förutsättning för en väl fungerande 

anläggning är att fastighetsägaren har 

kunskaper om hur den bör skötas. Detta 

kompetenskrav bör ställas på varje fastighetsägare 

i samband med beviljande av 

anläggningstillstånd. Samtidigt bör man 

informera om hur en bra anläggning 

skall vara utformad, även om det inte är 

fastighetsägaren själv som bygger. 

Många svårskötta anläggningar 

– En bra avloppsanläggning måste uppfylla 

ett antal grundläggande krav. 

Den skall hindra dagvatten att komma 

in i systemet, den skall vara tät, lätt att 

kontrollera och lätt att underhålla. Och 

så skall det finnas larm om det finns en 

samlingstank som behöver tömmas eller 

behandlingskemikalierna skall fyllas på, 

förklarade Ola. 

– Tyvärr brister många anläggningar på 

flera av dessa punkter. 

Fokusera på funktion 

Från att tidigare ha fokuserat på anläggningarnas 

tekniska utformning 

har man från myndigheternas 

sida riktat om 

uppmärksamheten mot anläggningarnas 

verkliga funktion. 

– Det finns uppenbara fördelar 

med det synsättet, tyckte 

Ola. 

– Man har inriktat sig på att 

ta fram gränsvärden för vilka 

ämnen och hur mycket man 

får släppa ut från anläggningarna. 

Det har blivit lättare för 

de kommunala tillsynsmyndigheterna 

att differentiera 

kraven beroende på recipientens 

känslighet för förorening 

m m. Inom skyddsvärda områden 

måste hårdare reningskrav 

tillämpas. 

– Fokuseringen på funktionen 

har också underlättat 

för nya reningstekniker att 

komma in på marknaden, tilllade 

Ola.

Målen svårnådda 

Mycket av det arbete som sker inom 

området grundar sig på EU:s direktiv. 

Senast år 2009 skall samtliga medlemsländer 

visa upp handlingsplaner för åtgärder 

för att nå en viss överenskommen 

status på avloppsvatten. Kommunerna 

skall också ha fastställt nivåerna för 

s.k. låga resp. höga reningskrav och när 

dessa skall tillämpas. 

– Vi kommer inte att kunna nå målen på 

detta område ens inom 10 år, hävdade 

Ola. 

– Skall vi kunna åtgärda alla undermåliga 

avloppsanläggningar krävs det att 

fastighetsägarna investerar miljarder kronor 

och att kommunerna inför effektiv 

kontrollverksamhet. Alla vet ju att kostnader 

vinner man inga politiska poänger 

på och därför är avloppsfrågan inte intressant 

för politikerna. 

– Klart att folk hellre investerar i en 

bergvärmeanläggning än i avloppsanläggning. 

Bergvärmen kan man räkna in 

i sin plånbok. Chansen att man satsar på 

avlopp när man varken ser några direkta 

risker eller vinster är inte stor, konstaterade 

Ola. 

Enskilda anläggningar måste prioriteras 

Ola menade att utvecklingen kommer 

definitivt tvinga oss att ta itu med avloppsproblemen, 

men det kommer att 

ske i en långsammare takt än man egentligen 

önskar sig. Samtidigt inser man 

att det effektivaste sättet att ta sig an 

avloppsfrågan är att åtgärda just de enskilda 

anläggningarna. 

– Vi har uppskattningsvis 740 000 -1 000 

000 fastigheter med enskilda avlopp. 

Varje år tillkommer ytterligare 11000 anläggningar. 

Ungefär 95% av allt avlopp 

kommer från permanentboende. Vi vet 

att utsläppen från enskilda anläggningar 

är nästan dubbelt så höga som från de 

kommunala reningsverken som använder 

mycket effektiva reningsmetoder, påpekade 

Ola. 

Miljardmarknad väntar 

– Här finns alltså en marknad med 750 

000 presumtiva kunder som behöver 

hjälp med nyinstallation eller underhåll. 

Och med tanke på att ca 40% av dessa 

anläggningar är bristfälliga och att en 

avloppsanläggning kostar ca 100 000 

kronor, så är den marknaden värd miljarder! 

Det behövs bara någon som tar 

sig an detta på allvar, påpekade Ola. 

Ola menade att brunnsborrarna har alla 

de förutsättningar som krävs att agera 

på denna marknad. Man är oftast den 

första att träffa kunden som skall borra 

efter vatten eller måste åtgärda en äldre 

brunn. Borrarna har goda kunskaper om 

de lokala markförhållandena vilket är 

nödvändigt för att utforma en avloppsanläggning 

på ett korrekt sätt. Under 

borrningens gång kan borrarna exakt 

verifiera jordlagrens beskaffenhet och 

de hydrogeologiska förhållandena som 

råder på plats. Och de kan mycket väl 

fungera som kunskapsförmedlare till 

kunden vad gäller miljökraven och hjälpa 

till att välja rätt typ av anläggning. 

Så det är bara att kavla upp ärmarna! 


”... utsläppen från 

enskilda anläggningar 

är nästan 

dubbelt så höga 

som från de kommunalareningsverken 

...” 

33

34 


Shell letar 

efter 

gas i Skåne 

Shell är givetvis inte bara bensinstationer och olja 

– koncernen driver många prospekteringsprojekt 

inom energiområdet, bland annat letar man efter 

gasfyndigheter. Just nu befinner sig gasletarna 

i Skåne och hoppas hitta utvinningsbara gastillgångar. 

Martin von Arronet, informationschef på Svenska 

Shell, lät hoppfull när han berättade om bolagets 

skånska gasplaner. 

– Inledningsvis har vi fått tillstånd att leta efter gas inom två 

områden i Skåne. Utifrån de uppgifter vi har fått från bl.a. SGU 

och Lunds Tekniska Högskola vet vi att alunskiffer förekommer 

där inom stora områden. Och där det finns alunskiffer, 

där kan det finnas gas. Det vet vi utifrån våra prospekteringar 

på flera platser runt om i Europa i liknande områden, berättade 

Martin 

Blandade reaktioner i Skåne 

Shells undersökningsverksamhet på de skånska vägarna har 

resulterat i en hel del reaktioner – både positiva och negativa, 

dock mest försiktigt avvaktande. Genom seismiska undersökningar 

har man samlat in data för att fastställa förekomsten 

och utbredningen av alunskiffern inom undersökningsområdena. 

– Det är dessa undersökningar som väcker uppmärksamhet. Vi 

anlitar ett danskt bolag som tidigare genomfört liknande uppdrag 

åt bl.a. Lunds Energi. 

– Själva undersökningen går ut på att lyssna på reflexvågen 

från kraftiga vibrationer mot markytan. Vibratorn är monterad 

på en bil som dessutom släpar med sig en 200 meter lång lina 

med drygt 100 fastmonterade geofoner. 

Väl valda vägar 

Arbetet är tidskrävande då man måste stanna till var tionde 

meter och upprepa mätningarna. Sammanlagt handlar det om 

sträcka på ca 9 mil som skall klaras av på en månad. 

– De vägar vi har valt att röra oss på skär igenom undersökningsområdet 

på ett sådant sätt att vi slipper de mest kurviga 

sträckorna. Detta underlättar utplaceringen av geofonerna. 

Samtidigt vill vi störa så lite som möjligt och få så små störningar 

från förbipasserande trafik som möjligt. 

De insamlade uppgifterna skall analyseras. Med hjälp av analyser 

skall vi välja ut ett antal platser lämpliga för kommande 

undersökningsborrningar, vilka beräknas starta under sommaren 

eller hösten 2009.

Horisontell borrning på stora djup 

Martin påpekade att inte alla platser där 

man funnit gas anses vara lämpliga för 

exploatering. 

– En förutsättning är givetvis att det 

finns gas och det kan utvinnas på ett 

miljömässigt och socialt acceptabelt sätt. 

– Vi strävar efter att göra så små ingrepp 

som möjligt. Istället för att borra 

många hål uppe vid ytan, väljer vi att 

ha ett vertikalt hål och sedan, utgående 

från det hålet, borra horisontellt djupt 

ner under markytan. Det är samma teknik 

som används vi oljeutvinning. 

Det är vanligt att man måste borra ner 

till 6-8 km djup för att få fram gas. Själva 

produktionsanläggningarna är ganska 

små och kan lätt ”bäddas” in i omgivningen. 

Inga fasta lönsamhetsgränser 

Givetvis ville många höra om var lönsamhetsgränsen 

för gasutvinning ligger. 

– Man kan inte ange någon generell siffra. 

I den här typen av undersökningar är 

vanligtvis sannolikheten under 50%, inte 

sällan betydligt mindre, att man skall 

kunna fullfölja projektet till en fungerande 

produktionsanläggning. Horisontell 

borrning på stora djup är också en förutsättning 

för att utvinna gas. Med många 

vertikala borrhål från markytan till gasfyndigheten 

är det omöjligt att göra utvinningen 

lönsam. 

Gas bäst bland de dåliga alternativen 

Förbränning av naturgas, kol och olja 

har en klart negativ inverkan på miljön. 

Varför satsar man då på gas, undrade någon. 

Denna fråga har Martin fått ett otal 

gånger. 

– Vi inom Shell tror att gasen kommer 

att spela allt större roll i vår energiförsörjning. 

Av de fossila bränslena är gasen 

det miljömässigt bästa alternativet, 

påpekade han. 

– Utvecklingen i världen går mot ökat 

energibehov. Tillväxten i länder med 

stora befolkningar kommer att kräva tillgång 

till stora energimängder. Kina löser 

det problemet genom att starta ett nytt 

kolkraftverk var sjätte dag och dessa anläggningar 

drivs med gammal teknik. 

– Dessutom behöver vi inte skapa någon 

ny infrastruktur för gasdistribution. Vi 

har ett mycket väl utvecklat nät av bensinstationer 

som kan nyttjas även för 

gasdistribution. 

Hur Shells skånska äventyr kommer att 

sluta får vi se om något år. 


Grattis Göran! 

Göran Andersson, grundare och 

f d ägare av Debe Pumpar AB, har nyligen 

fyllt sjuttio år och Geotec passade då på 

att uppvakta honnom under årstämman. 

Göran har arbetat i ”herrans många år” 

för brunnsborrningsbranschen. Med sin 

känsla för produktutveckling har han både 

stärkt sitt företag, fått fram bra produkter 

och drivit för borrningsbranschen väsentliga 

frågor. 

I många år var han den drivande kraften 

bakom Geotecs resor till branschmässorna 

i Europa. 

Göran har meddelat att han visserligen 

skall ta sin pensionering på allvar, men vill 

gärna fortsätta med produktutveckling i 

ytterligare några år. 

35


Försäkringskompetens 

optimerar försäkringarna 

36 

Martin Lindberg, här fångad 

under stämmomiddagen, 

presenterade ett nytt för- 

säkringspaket för geotecarna. 

– Vår uppgift är att skräddarsy 

försäkringar åt olika 

grupper som bedöms kunna 

ha nytta av en gemensam 

försäkringsmodell. För att 

hitta bra lösningar begär vi 

offerter från olika bolag och 

även konkurrensutsätter de 

avtal som redan tecknats, förklarade 

kort Martin Lindberg 

från Försäkringskompetens i 

Uppsala AB. 

Behovsanalys viktigast 

Försäkringskompetens agerar som 

försäkringsförmedlare åt ett antal 

arbetsgivare och branscher med 

behov av gemensam försäkringsmodell. 

Firman är medlem i Svenska 

Försäkringsförmedlares Förening och 

godkänd av Finansinspektionen. För 

att kunna erbjuda bra försäkringar 

lägger Försäkringskompetens stor vikt 

vid analysen av den bransch de skall 

arbeta med – vilka behov medlemsförtagen 

har och vilka risker det finns 

i den vardagliga verksamheten. 

– Utifrån den analys vi gör och de 

offerter vi får från olika försäkringsbolag, 

skräddarsyr vi en försäkring som 

vi tror är optimal för företagen. Vi gör 

hela tiden uppföljning av de skador 

som inträffat och hur löpande service 

fungerar, berättade Martin. 

Grundförsäkring på samma villkor 

För Geotecs del tog Försäkringskompetens 

fram ett paket med både 

grundförsäkring (egendomsförsäkring, 

rättsskydd, förmögenhetsbrott m m) 

och ett antal tilläggsförsäkringar som 

Martin hoppas geotecarna kommer att 

finna riktigt fördelaktigt. 

Under sin genomgång av de olika försäkringsalternativen 

påpekade Martin 

att ofta måsteman undersöka ett antal 

alternativa tolkningar av olika begrepp 

för att kunna fastställa vad som är 

tillämpligt i varje enskilt fall. Som ett 

exempel nämnde han frågan om trafikförsäkring 

för borriggar (se Martins 

artikel på sid.40). Den korta tiden han 

haft till förfogande för sin presentation 

räckte knappt att reda alla frågorna 

– intresset för att få fram bra försäkringsalternativ 

är uppenbarligen stort 

bland Geotecs medlemmar. 

– Vår miljökapsel är inte någon lösning 

på avtätningsproblematiken. 

Den skall helt enkelt göra det möjligt 

att anlägga energibrunnar i de 

områden där man kräver förstärkt 

skydd av grundvattnet. 

Uppenbarligen har frågan ställts ett antal 

gånger och nu gällde att klara upp missförståendet 

direkt. 

– En riktig brunnsåterfyllning är ju till 

för att täta sprickorna. Vår kapsel skapar 

en tät inneslutning för kollektorslangen 

”Miljökapseln 

är till för 

grundvattnets 

skull”

vilket gör att det vatten som stängts inne 

i miljökapseln aldrig får kontakt med 

det omgivande grundvattnet. Skulle kollektorn 

av någon anledning börja läcka, 

samlas all köldbärare inne i den täta 

kapseln. 

Hans Alexandersson från Pemtec AB påpekade 

detta redan när företagets gröna 

miljökapsel för energibrunnar premiärvisades 

på Brunnsborrarmässan i höstas. 

De som inte var med då, det vill säga 

de flesta av mötesdeltagarna, fick nu en 

möjlighet att mera ingående diskutera 

denna produkt. 

Enkel installation men tar lite tid 

Installation av miljökapseln är enkel 

men kräver lite extra tid. Den vanliga 

arbetsgången är montering av kapseln i 

brunnen, dess fastsättning vid foderrörets 

överkant och därefter påfyllning av 

vatten. 

– Våra provinstallationer visar att det tar 

ca 4-6 minuter att montera kapseln i en 

nyborrad brunn. Därefter kan man räkna 

med ca 2 timmar för vattenpåfyllning 

till den nivå som föreskrivs beroende på 

brunnsdjup och borrhålets diameter, berättade 

Michael Classon 

Specialvariant på gång? 

Med kapseln på plats blir även efterföljande 

kollektormontering smidigare då 

den lättare glider ner i brunnen. 

– Själva kapseln klarar egentligen 

sprängtryck på 3 kg. Vi har fått den typgodkänd 

för 2 kg, vilket motsvarar 20 

meters vattenpelare. Den skall dock inte 

användas för att förlänga det aktiva borrhålsdjupet 

med 20 meter, i alla fall inte 

i dess nuvarande utförande, påpekade 

Hans. 

Givetvis tolkades detta som att ytterligare 

en variant är på väg, men Hans vägrade 

diskutera några ytterligare detaljer. 

Förenklar återladdning 

Hans antydde här även en annan tänkbar 

tillämpning för miljökapseln. 

– Eftersom kapseln är tät, kan man tänka 

sig att exempelvis värma dess innehåll, 

alltså återladda energibrunnen med 

solpaneler eller på annat lämpligt sätt, 

sade Hans. 

– Det skulle inte förvåna mig om man 

kan få märkbart bättre termiska egenskaper 

i en sådan brunn. 

Än så länge är det bara ett par geotecare 

som har provat miljökapseln och 

tyckt att konceptet fungerat väl. Fler är 

välkomna att testa och dela med sig av 

erfarenheterna. 

– Satsa på miljökapseln där grundvattnet 

behöver förstärkt skydd, uppmanade 

Michael Classon. 

Via nätet, 

tack! 

Inrapportering av borrade brunnar via 

webben hör säkert framtiden till. Men 

framtiden är redan här och Jonas Gierup 

SGU gjorde ett tappert försök att på 

kortast möjliga tid presentera brunnsprotokollet 

på nätet. Det har han knappt 

kunnat göra då frågor och önskemål han 

fått från publiken omvandlade det hela 

till ett längre samtal istället. 

De geotecare som hittills helt har gått 

över till SGU:s webbprotokoll är nöjda. 

Möjligheten att inte bara fylla i uppgifterna 

på skärmen utan även att kunna 

komplettera dem i efterhand framhålls 

som mycket användbar. Dessutom kan 

varje företag bläddra bland alla sina 

tidigare inlämnade borrprotokoll, vilket 

är ett stort plus. Bland önskemålen om 

förbättringar kan nämnas utökade inmatningsfält 

så att även längre text kan 

skrivas in samt bättre samstämmighet 

mellan skärmbilden och den egna pappersutrskriften. 

SGU har numera egen datautvecklingspersonal 

och man hoppas kunna effektivisera 

all datainsamling och arbetet med 

förbättringar av borrningsprotokollet. 

Drygt hundra anständigt hungriga geotecare med gäster bänkade sig vid borden under 

freddagskvällens årsstämmomiddag. Musiken var öronbedövande, så det var lika bra att 

ha roligt och hänga med musikernas utsvävningar! 

37

38 

Rolf Borrås (t.v) samtaler med Fredrik Hansson som har granskat KTH:s 

raport om turbokollektorn. 

Turbokollektorn 

håller 

vad den lovar 

Fredrik Hansson driver företaget Berga Energy Consulting som 

arbetar bl.a. med dimensionering och projektledning av vatten 

och energiprojekt, termisk responstest m m. Muovitech anlitar 

honom för framtagning av specifikationer för större anläggningar 

där Muovitechs produkter används. Han har därför granskat 

Kungliga Tekniska Högskolans rapport som redovisar tester av installationer 

med standardkollektorer (tre brunnar) och en turbokollektor 

i den fjärde, sinsemellan jämförbara borrhål. Att uppgifterna 

stämmer är viktigt för hans egna dimensioneringsprojekt. 

– De fyra vattenfyllda energibrunnarna har testats mot en anläggning 

bestående av två värmepumpar. Eftersom alla kollektortillverkare 

använder samma plastmaterial, har kollektorutförandet 

betydelse för effektiviteten, sade Fredrik. 

Lägre tryckfall och bättre värmeöverföring 

Undersökningen visar att turbokollektorn med sin speciella räffling 

ger ca 17% lägre tryckfall och ca 15% bättre värmeöverföring 

än standardkollektorerna. 

– Resultatet blir att geoenergianläggningar med turbokollektorn 

blir effektivare. För enkla villaanläggningar har det ingen större 

betydelse, men i stora anläggningar kan det leda till besparingar. 

Man kan exempelvis välja att montera mindre cirkulationspumpar 

vilka förbrukar mindre ström samtidigt som borrhålsdjupet 

behålls oförändrat. 

Se upp för risk för nerkylda borrhål 

Fredrik förklarade att anläggningar med turbokollektorn blir effektivare, 

vilket manar till uppmärksamhet vad gäller nerkylning 

av borrhålen. 

– Man måste, som alltid, se till att brunnen kan leverera den energi 

som krävs, annars riskerar man att den kyls ner för kraftigt 

och anläggning slutar fungera. 

Rent praktisk är turbollektorn ett bra steg på vägen till effektivare 

geoenergianläggningar. 

– Det positiva är inte bara att anläggningarna blir bättre men att 

man kan behålla en beprövad installationsteknik. 

– KTH:s rapport är framtagen på Institutionen för energiteknik 

och bör rimligen vara helt opartisk, påpekade Fredrik. 

Dokumentet kan laddas ner på www.energy.kth.se/energibrunnar

German Water and Energy 

presenterar sig för geotecarna 

En stunds träning i engelska bjöd Bernd Vollmer från den tyska 

bolaget GWE pumpenboese GmbH på, när han presenterade dess 

produktprogram. GWE uttyds German Water and Energy och är en 

del av Bauer Group – en tysk koncern med ytterst bred verksamhet 

på marknaden för anläggningsteknik. Med sina 6000 anställda 

världen över erbjuder man såväl utrustning som specialisttjänster 

inom miljöteknik, avancerad byggnadsvård av historiskt värdefulla 

byggnader, brokonstruktioner m m. 

– GWE:s verksamhet är främst inriktad på hantering av grundvatten 

samt transport och distribution av vatten. Vi finns över hela världen 

med egna anläggningar främst i Europa och Afrika samt som 

delägare i bolag i Mellanöstern/Asien och Sydamerika, berättade 

Bernd. 

Det är Debe Pumpar som i Sverige marknadsför delar av GWE Pumpenboeses 

breda sortiment av slitsade plaströr, ett urval av rostfria 

kopplingar samt återfyllnadsmaterial (exempelvis Mikulit). 

– V å ra s l i t s a d e r ö r i P V C u p p f y l l e r d e n t y s k a i n - 

dustrinormen DIN 4925. De finns i tre olika klasser beroende 

på väggtjockleken. De kraftigaste rören används 

i brunnar ner till 300 m djup. 

– Likaså har vi ett brett sortiment av rostfria filterrör. 

I Tyskland tillhör GWE de stora leverantörerna av kollektorer 

och andra installationsprodukter avsedda för geoenergianläggningar. 

I motsats till Sverige finns där strikta normer 

för den typen av produkter. I Bauer Group ingår även 

en riggtillverkare – Prakla Bohrteknik. 


Under sitt besök i Sverige passade Bernd Vollmer på 

att introducera för geotecarna det tyska bolaget GWE 

pumpenboese GmbH och dess produkter. 

39

40 

Trafikförsäkra 

din rigg! 

Trafik med motordrivna 

fordon anses av lagstiftaren 

som farlig verksamhet och 

har mot denna bakgrund 

alltid haft ett strängt ansvar. 

Detta ansvar avser såväl ägare 

till, som förare av sådant 

fordon. 

Skydd för svagare part 

Nuvarande trafikskadelag reglerar ansvaret 

i fråga om ersättning och skadestånd 

på trafikens område. 

Generellt kan man säga att lagens utgångspunkt 

är att skydda andra personer 

och övriga omkringliggande intressen. 

Man ser dessa som en svagare 

part vilket sägs ha sin bakgrund redan 

när våra gator började trafikeras 

av häst och vagn. 

Det var bara de välbeställda som 

hade råd att färdas på detta sätt, 

och av denna anledning har det ansetts 

som rimligt att ett större ansvar vilar 

på fordonets ägare. 

För att få besked om huruvida ett motordrivet 

fordon skall trafikförsäkras 

eller ej, behöver ett antal frågeställningar 

besvaras. 

Skador på grund av trafik 

Trafikförsäkringsplikt gäller för fordon 

som är registrerade under förutsättning 

att de inte är avställda. Dock gäller att 

även vissa oregistrerade fordon skall 

vara trafikförsäkrade när de används 

i trafik. Begreppet skada ”i följd av trafik” 

kan vara lite missvisande. För att 

ett fordon skall anses vara i trafik krävs 

inte att detsamma vistas i ”trafikmiljö”. 

Det krävs inte ens att fordonet varit 

i rörelse. Vissa skador som inträffat under 

lastning av gods anses ha uppkommit 

”i följd av trafik”. 

Rigg är motorredskap 

Undersöker man vidare vilka oregistrerade 

fordon som skall ha trafikförsäkring, 

finner man några särskilda kriteri- 

er som behöver vara uppfyllda. När det 

gäller borriggar kan nämnas att dessa 

hamnar i en kategori som omnämns 

”motorredskap”. 

Motorredskap delas i sin tur upp 

i två klasser, där klass 1 omfattas 

av trafikförsäkringsplikt då dessa fordon 

är konstruerade för en hastighet 

av högst 30 km/h. Borriggar bör hamna 

i klass 2 då det är mindre troligt 

att konstruktionen skulle medge 

en hastighet överstigande 30 km/h. 

Motorredskap i klass 2 kan undantas 

från trafikförsäkringsplikt om något 

av följande kriterier uppfylls: 

• Vikten understiger 2 ton 

• Fordonet används för tävling, träning 

o.d. inom inhägnat tävlingsområde 

• Fordonet är avsett att föras av gående 

För att få besked om vad lagstiftaren 

avser i den sista punkten får vi gå till 

regeringens proposition 1975/76:15 där 

det framgår att man här åsyftar fordon 

som ex. gräsklippare och jordfräs. 

Då det sannolikt blir svårt att hävda 

att en borrigg kan föras av gående på 

samma sätt som man för en gräsklippare 

eller en jordfräs skall således borrriggen 

trafikförsäkras för att uppfylla 

lagens krav. 

Olika ersättningsbelopp 

Det innebär i och för sig en merkostnad 

att trafikförsäkra borriggen, men 

i gengäld blir försäkringsskyddet betydligt 

bättre. Även om risken för att 

något skall hända bedöms som liten 

bör det understrykas att den ersättning 

som kan utgå från ett fordons trafikförsäkring 

vid en och samma skada 

är 300 milj. kronor. Detta kan jämföras 

med traditionell ansvarsförsäkring 

som endast lämnar 10 milj. kronor 

i ersättning. Om någon skulle skadas 

är risken dessutom stor att det är den 

egna personalen som drabbas, vilket 

gör saken än mer angelägen. 

Martin Lindberg 

Försäkringskompetens i Uppsala AB

42 

Normbrunn -07 finns 

att läsa i sin helhet på 

bl.a. Geotecs webbplats 

(www.geotec.se), där 

den också kan laddas 

ner i digital form. 

Dokumentet kan även 

beställas som trycksak 

hos SGU (e-post: 

sgu@sgu.se, tel. 018- 

17 90 00). 

Inga undantag 

Brunnsnormen 

gäller alla brunnar 

Nästan ett år efter att den 

nu gällande brunnsnormen 

publicerats av SGU råder det 

fortfarande en viss förvirring 

kring dess tillämpning. 

Förvirringen blir inte mindre 

av att många kommuner, kanske 

fl ertalet, inte uppdaterat 

sina webbplatser och inte heller 

tagit fram korrigerat informationsmaterial 

som sprids 

inom kommunerna. 

Låt oss direkt konstatera att Normbrunn 

-07 - som det nya, utökade dokumentet 

heter - gäller alla borrade vatten- och energibrunnar. 

Dess förra version som togs 

fram för drygt 10 år sedan gällde endast 

energibrunnar. 

Dålig informationsspridning 

Efter samtal med fl era konsumenter 

spridda över landet kan man konstatera 

att informationen om det nya dokumentet 

inte har nått ut i den omfattning SGU 

önskat. Då man från myndighetens sida 

har informerats dels via webbplatsen, 

dels med direktadresserat informationsmaterial, 

måste kommunernas dåliga 

uppföljning beror på interna kommunikationsmissar. 

Tyvärr kan man konstatera att det fi nns 

fl era borrningsföretag som inte heller 

följt med i informationsfl ödet. Samtalen 

från fl era konsumenter pekar på att hänvisningen 

till det föråldrade dokumentet 

från 1997 fortfarande spökar i många 

uppdragsavtal, vilket defi nitivt inte gagnar 

brunnsbeställarna. 

Minst 6 m foderrör i alla brunnar 

Konsekvensen av likabehandling av vatten- 

resp. energibrunnarna innebär att 

kraven på utförande av vattenbrunnar 

har skärpts. Tidigare har kravet på 6 meters 

foderrör gällt enbart energibrunnar, 

medan vattenbrunnarna klarat sig med 3 

meters rör. Geotec har länge påpekat det 

orimliga i detta förfarande – vattenbrun- 

narna är defi nitivt inte mindre utsatta än 

andra brunnar. 

Normen påpekar särskilt behovet av 

hållbar tätning mellan berg och foderrör, 

men något särskilt tätningsförfarande 

förordas inte. SGU menar att det sker en 

ständig utveckling av tätningsmetoderna 

och man vill inte låsa sig vid en teknik 

när nya och bättre metoder utvecklas. 

Dokumentera kloridhalten 

Numera råder även krav på noggrann 

dokumentation av vattnets kloridhalt under 

pågående borrning. Saknas en sådan 

dokumentation rekommenderas fullständig 

återfyllning av borrhålet. Normbrunn 

-07 stipulerar särskilt att ”om saltvatten 

av någon anledning tränger in i brunnnen 

– i områden med generell risk för 

saltvatteninträngning eller när det råder 

brist på sött grundvatten – rekommenderas 

att hela den saltvattenförande och 

en del av den sötvattenförande delen av 

borrhålet återfylls”. 

Med stigande antal vatten- och energibrunnar 

är det uppenbart att risken för 

påverkan från saltvattenskadade brunnar 

ökar i riskområdena. 

I detta sammanhang bör nämnas att den 

s k marina gränsen rekommenderas för 

bedömning av riskerna för förekomst av 

relikt vatten. Marina gränsen identifi erar 

de områden som varit täckta av salt hav. 

Absoluta siffror ställer till problem 

Normbrunn -07 innehåller givetvis ett 

antal rekommendationer vad gäller avstånd 

mellan brunnar och dimensioner. 

Vissa av dessa, som exempelvis foderrördimensioner, 

kan utan vidare betraktas 

som entydiga. 

Svårare är det att hantera uppgifterna 

om avståndet mellan två energibrunnar 

resp. energi och vattenbrunn. Att värdena 

anges är givetvis bra, men tyvärr tolkas 

dem inte sällan bokstavligt av vissa 

miljöinspektörer. Behovet av förklarande 

information riktad till de kommunala 

handläggarna är uppenbar. 

Henryk Rozenberg

Geotecs medlemsföretag: 

59 är verksamma i Sverige, 10 i de övriga 

nordiska länderna och 2 i Baltikum 

AHLQVISTS BRUNNSBORRNING AB 

KLINTEHAMN 

tel 0498-24 41 01 

bil. 070-693 51 91 

ALVERDENS AB 

HUDDINGE 

tel. 08-449 71 12 

bil. 070-574 94 70 

SVEN ANDERSSON I UPPSALA 

ZÜBLIN SCANDINAVIA AB 

UPPSALA 

tel. 018-14 71 20, 30 03 33 

bil. 073-544 76 91 

ASKERSUNDS BRUNNSBORRNING AB 

ASKERSUND 

tel. 0583-71 10 77 

bil. 070-397 99 80 

BGE AB 

SALA 

tel. 0224-67 70 00 

bil. 070-683 61 68 

BESAB AB 

HISINGS BACKA 

tel. 031-742 70 00 

bil. 070-244 08 26 

BGE VVS & VÄRMEPUMPTEKNIK AB 

SALA 

tel. 0224-67 70 00 

bil. 070-752 52 20 

ROLF BOSTRÖM BRUNNSBORRNING AB 

MORA 

tel. 0250-133 76 

bil. 070-621 82 52 

BPS BORR & PUMPSERVICE AB 

TYRESÖ 

tel. 08-770 18 25 

bil. 070-467 47 28 

BRYNGELS AB 

HUDIKSVALL 

tel. 0650-56 00 12. 060-66 88 55 

bil. 070-657 73 01 

BÖRRES RÖRSERVICE AB 

NORRTÄLJE 

tel. 0176-22 72 56 

bil. 070-689 38 27 

CHARLIES BRUNNS- 

OCH ENERGIBORRNING AB 

VILHELMINA 

tel. 0940-200 89 

bil. 070-373 28 17 

CLARKS VATTEN OCH ENERGI AB 

TÄRNSJÖ 

tel. 0292-509 88 

bil. 070-31 509 88 

DRILLCON CORE AB 

NORA 

tel. 0587-828 20 

BRUNNSBORRARNA 

EDERWALL & ERIKSSON AB 

LIT 

tel. 0642-31 11 30 

bil 070-269 52 43, 070-246 78 99 

ENERGIBORRNING I LIDKÖPING AB 

LIDKÖPING 

tel. 0510-106 58 

bil. 070-260 06 62 

FINSPÅNGS BRUNNSBORRNING AB 

FINSPÅNG 

tel. 0122-100 64 

bil. 070-567 13 11 

GEOSIGMA AB 

UPPSALA 

tel. 018-65 08 00 

GRÄV OCH BORR I SVERIGE AB 

JÖRLANDA 

tel. 0303-525 72 

bil. 070-608 44 00 

HALLGREN BERGBORRNING AB 

KUNGÄLV 

tel. 0303-127 06 

bil. 070-515 25 72 

HÅKANS VATTEN & ENERGIBRUN- 

NAR AB 

ANKARSRUM 

tel. 0490-521 22 

bil. 070-575 68 27 

INPRO BRUNNSBORRNING AB 

SUND, ÅLAND 

tel. +358 18 - 438 88 

bil. +358 4570 229 559 

JANNES BRUNNSBORRNING AB 

BURSERYD 

tel. 0371-506 60 

bil. 070-279 66 10 

JOHN NILSSONS 

BRUNNSBORRNING EFTR. 

BILLESHOLM 

tel. 042-825 00 

bil. 070-590 27 19 

BENGT JONSSONS 

BRUNNSBORRNING AB 

HJÄLTEBY 

tel. 0304-66 07 77 

bil. 070-531 78 56, 070-692 66 72 

ING. GUNNAR JONSSON AB 

KÅLLERED 

tel. 031-795 40 10 

bil. 070-335 40 10 

JW BRUNNSBORRNING AB 

KOVLAND 

tel. 060-916 80 

bil. 070-264 11 71 

JÄMTBORR AB 

TANDSBYN 

tel. 063-75 43 14 

bil. 070-654 20 39 

JÄRVSÖ BORR AB 

JÄRVSÖ 

tel. 0651-411 10 

bil. 070-343 65 48 

BENGT KARLSSONS 

BRUNNSBORRNINGAR I ALSTERBRO AB 

ALSTERBRO 

tel. 0481-580 06 

bil. 070-246 47 40, 212 60 05 

GÖTE KARLSSONS 


LAMMHULT 

tel. 0472-26 50 75, 0455-429 99 

bil. 070-620 44 32 

KRISTIANSTAD WATER AB 

KRISTIANSTAD 

bil. 0761-80 20 00 

JAN LUNDBLAD AB 

HJO 

tel. 0503-400 75 

bil. 070-540 78 13 

MAGNUSSON & PETTERSSON 


LINDESBERG 

tel. 0581-135 25 

bil. 070-331 35 25, 331 35 26 

MALMBERG BORRNING AB 

ÅHUS 

tel. 044-23 18 00 

MASKINTJÄNST AB 

GÄLLIVARE 

tel. 0970-162 80 

bil. 070-556 66 84 

MORA BRUNNSBORRNING AB 

MORA 

tel. 0250-108 12 

bil. 070-272 20 91 

MULLSJÖ BRUNNSBORRNINGAR AB 

MULLSJÖ 

tel. 0392- 101 00 

bil. 070-359 58 52 

MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING AB 

SKÅ 

tel. 08-56 02 43 48 

bil. 070-895 65 45, 213 41 99 

NIBU BORR AB 

GÄVLE 

tel. 026-16 03 10 

bil. 070-643 06 10, 070-915 28 77 

NORRBOTTENS BERGTJÄNST AB 

PITEÅ 

tel. 0911-165 68 

bil. 070-696 61 11 

BRUNNSBORRARNA 

REHN OCH SJÖBERG AB 

HOLMSUND 

tel. 090-412 24 

bil. 070-517 72 61, 070-340 34 80 

RM BRUNNSBORRNING AB 

STENUNGSUND 

tel. 0303-77 77 76, 77 83 21 

bil. 070-630 48 05 

ROSLAGSBRUNNAR AB 

NORRTÄLJE 

tel. 0176-144 96 

bil. 070-889 06 95 

adresskälla: 

EGET 

REGISTER 

B 

GEOTEC, Box 174, 243 23 Höör, Sverige POSTTIDNING 

RUBENSSONS BRUNNSBORRNING AB 

TRANÅS 

tel. 0140-31 18 42 

bil. 070-536 10 26 

SKÅNSKA ENERGI AB 

SÖDRA SANDBY 

tel. 046-507 00 

bil. 070-637 05 70 

STYRUD INGENJÖRSFIRMA AB 

SÄVEDALEN 

tel. 031-336 78 50 

bil. 070-539 43 10 

SVENSK MASKINBORRNING AB 

TROLLHÄTTAN 

tel. 0520-339 30, 366 20 

bil. 070-533 93 30 

SÖRMLANDS BRUNNSBORRNING AB 

FLEN 

tel. 0157-107 30 

bil. 070-645 55 08 

TBL BRUNNSBORRNING AB 

MARIEHAMN, ÅLAND 

tel. +358-18-320 63 

bil. +358-407 482 063 

TEAM PTL AB 

VÄXJÖ 

tel. 0470-211 90 

bil. 070-632 33 50 

TJ:S PUMPSERVICE AB 

FINSPÅNG 

tel. 0122-182 02 

bil. 070-628 14 06 

TS BRUNNSBORRNING 

OCH ENTREPRENAD AB 

SOLLEFTEÅ 

tel. 0620-135 40 

bil. 070-654 17 58 

UBE BORRNING AB 

ÅSEDA 

tel. 0474-170 20 

bil. 070-657 98 37 

UDC AB 

HÖÖR 

tel. 0413-242 33 

bil. 070-567 44 61 

VARA 


VARA 

tel. 0512-134 37 

bil. 070-796 25 82 

VATTEN OCH BORRTEKNIK 

I SMÅLAND AB 

STOCKARYD 

tel. 0382-205 14 

bil. 070-524 38 65 

ARNE ZETHZON 

VATTENANLÄGGNINGAR AB 

SÖDERTÄLJE 

tel. 08-55 03 45 45 

bil. 070-609 74 92 

ÅSA DJUPBORRNING AB 

KINNA 

tel. 0320-460 03 

bil. 070-546 00 14 

Utländska 

medlemsföretag: 

DANMARK: 

GEO 

LYNGBY, DANMARK 

tel. +45-45-88 44 44 

PER AARSLEFF A/S 

Hvidovre, DANMARK 

tel. +45-36-79 35 11 

FINLAND: 

TOM ALLEN 

BRUNNSBORRNING 

ANDERSBÖLE, FINLAND 

tel. +358-19-522 06 00 

BRUNNSBORRNING 

P. DAHLBOM KG 

KIMITO, FINLAND 

tel. +358-2-42 16 88 

SKÄRGÅRDENS 


KIRJALA, FINLAND 

tel. +358-2-458 80 74 

ISLAND: 

ALVARR HF 

REYKJAVIK, ISLAND 

tel. +354-561-2460 

LETTLAND: 

SIA LEONIDA LOBANOVA 

RIGA, LETTLAND 

tel. +371-7 14 86 03 

LITAUEN: 

KAUNO HIDROGEOLOGIJA 

KAUNAS REG.,LITAUEN 

tel. +370-37 39 33 53 

NORGE: 

BRØNN OG SPESIALBORING A/S 

TERTNES, NORGE 

tel. +47-551-853 18 

HALLINGDAL BERGBORING A/S 

ÅL, NORGE 

tel. +47-320-859 00 

NORDENFJELDSKE BRØNN- 

OG SPESIALBORINGER A/S 

ÅSNES FINNSKOG, NORGE 

tel. +47-629 548 88 

VINJE BRØNNBORING 

VINJE, NORGE 

tel. +47-350 721 71, - 350 722 05 

Meddela oss ... 

din nya adress om du/ditt företag nyligen 

har flyttat. 

Adressändringen gör du enklast genom att 

sända ett kort e-postmeddelande 

till redaktion@geotec.se 

Ange gärna det tre- alt. fyrsiffriga nummer 

som finns i adressfältet högst upp på sidan. 

Du kan även beställa prenumeration 

till dina samarbetspartners. 

tel.: 0413-244 60 

fax: 0413-217 55 

e-post: redaktion@geotec. se 

webb: www.geotec.se 

- certifierad borrare. - certifierad borrföretag. För fullständig information besök SITAC:s webbplats www.sitac.se

Hämta tidningen som PDF - Geotec

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?