Asp – rik värld i ensam värd - ArtDatabanken
Asp – rik värld i ensam värd - ArtDatabanken
Asp – rik värld i ensam värd - ArtDatabanken
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Asp</strong>en är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Det är därför viktigt att aspar sparas vid avverkning. Bilden visar<br />
ettt mönsterhygge med lämnade aspar. Alfta, Galven, Hälsingland, maj 1990<br />
berg 1922). Fuktig väderlek är ovanlig vid denna årstid,<br />
och de flesta år gror därför sannolikt nästan inga<br />
frön. De sällsynta år då vädret är lämpligt för aspens<br />
frön kan det i gengäld bli massgroning, som 1995 i<br />
Gävle, då även hängrännor och rabatter fylldes av aspplantor<br />
(Ståhl 1995).<br />
I skogen såg man förr fröplantor av asp framför allt<br />
i askan på brandfält (Uggla 1958). Numera när brandfält<br />
är sällsyntare är sådana observationer ovanligare<br />
(Granström 1986, Schimmel 1993). Nu är vägkanter<br />
och körspår på hyggen de vanligaste platserna för etablering<br />
av asp. Av unga buskar och småträd längs en<br />
skogsbilväg är emellertid endast någon promille aspplantor<br />
som grott från frön. <strong>Asp</strong>skott från jordstammar<br />
i omgivande mark är desto fler. Fröplantor av glasoch<br />
vårtbjörk, sälg, gråvide och svartvide dominerar,<br />
och i den boreala zonen även rotskott och fröplantor<br />
av gråal. En ovanlig observation gjordes av Per Douwes<br />
årg. 99:4, 2004<br />
på Vakö myr i Kronobergs län den 5 juni 1994, två år<br />
efter att myren brunnit. Vid detta tillfälle fanns det gott<br />
om små aspplantor på myren.<br />
När aspplantan väl har etablerat sig sänder den så<br />
småningom ut jordstammar som skjuter upp rotskott.<br />
En aspindivid, eller aspklon, kan utvecklas till en stor<br />
dunge eller en liten skog, oftast tillsammans med andra<br />
trädarter. Det som ser ut att vara en klon är dock ofta<br />
flera olika aspindivider som har vuxit ihop. Troligen<br />
kan klonen leva kvar i många hundra år, kanske ännu<br />
längre. Gamla stammar som dör ersätts efterhand av<br />
nya som utvecklas från rotskott. Rotskott kan också<br />
skjuta upp från jordstammar som saknar levande större<br />
stammar (Lees 1998). Eftersom asp är enkönad utvecklas<br />
han- och honhängen i skilda kloner.<br />
<strong>Asp</strong>ens jordstammar brukar breda ut sig ungefär<br />
lika långt från klonens yttersta träd som dessa är höga,<br />
och inom hela denna yta kommer det upp rotskott.<br />
3