TEKISNYTT Nr 2 2007 - Tekis AB

More documents

Recommendations

Info

utvecklingar MoveITS – mordernt och användbart! VV-MoveITS Vägverket har under en längre tid använt fältinmätningssystemet FIKS för inmätning av företeelser utmed vägnätet. För att möta dagens krav behövde systemet uppdateras. Men istället för att göra förändringar i FIKS valde Vägverket att använda MoveITS och anpassa det för att klara kraven. Anledningen till att valet föll på MoveITS var att systemet använder de svenska standarder som både NVDB och Tekis-LV bygger på och att MoveITS grundläggande funktionalitet klarade testerna som gjordes i ett inledande skede. Bild 1. Del av skärmbild för Urval av företeelser och attribut. 10 TEKISNYTT nr 2 2007 Gata-MoveITS Tekis gatukunder behöver en ersättare till inventeringssystem Nordic. Även för dessa är MoveITS ett modernt och lämpligt inventeringsverktyg. Efter att vägverket vid årsskiftet beställt ett antal MoveITS-licenser har några av Tekis större kunder som Gatubolaget i Göteborg och Stockholms Stad, bett om utökad funktionalitet i MoveITS. Bland annat finns behov av konditionsbedömning av beläggningar, för test under denna mätsäsong. För nästa säsong, 2008, kommer förhoppningsvis ett antal PC- / handdatorer av typ Gata-MoveITS att användas av Tekis kunder. Samma hårdvara och baspropgramvara kan också användas för inventering av skyltar med mera. Arbetssätt En fältinmätning med VV-MoveITS börjar med att det vägnät som ska användas vid inmätningen exporteras, i Vägverkets fall, från NVDB. Exporten av vägnätet sker tillsammans med ett utdrag ur datakatalogen (beskrivningen) för de företeelser som ska mätas in, till en planeringsmodul. Valfritt antal företeelser kan väljas. Kommer inga förändringar i grunduppdraget göra exporten endast en gång. I planeringsmodulen planeras vilka vägar mätningen ska genomföras på. Här finns inga restriktioner på vägnummer eller gatunamn. Vilka företeelser och attribut som ska mätas in vid detta mättillfälle väljs också. (Bild. 1) Enbart godkända värden visas och kan användas vid inmätning. Planeringen läggs sedan in i den mobila enheten, en PC med tryckkänslig skärm. Valen som är gjorda i planeringsmodulen bestämmer utseendet på gränssnittet för inmätningen. Beroende på hur många företeelser och hur många attribut på företeelserna som valts, förändras utseendet på gränssnittet. Före inmätningen startas kan vissa administrativa eller mättekniska uppgifter läggas in i mät-PCn som namn på inmätare eller positioneringsmetod. (Bild. 2) Här finns även möjlighet att kalibrera trippmätaren. När inmätningarna genomförs, körs mätbilen av en person. Samtidigt utförs inmätningarna av en annan person genom att klicka på skärmen. I exemplet i bild 3 pågår registrering av ”Vägräcke” i vägmitt och på höger sida, vilket indikeras av att ”Stopp”-knappen syns. För vägräcke på vänster sida pågår inte inmätning, men den kan påbörjas eftersom ”Start”-knappen syns. Gränssnittets utseende påverkas av i vilket läge mätarbetet befinner sig i. Bild 4 visar att fem företeelser är valda för inmätning och just för tillfället är en vägräckesinmätning aktiv. När mätuppdraget är genomfört kan lagrade data exporteras till grundsystemet, i Vägverkets fall NVDB, och för Tekis kunder Tekis-Gata. Bild. 2 Del av skärmbild för Inställningar. Bild 3. Del av skärmbild för inmätning. Bild 4. Del av skärmbild för inmätning.
Mitt liv är en huvudprocess Del 2 Fortsätter från TekisNytt Nr 1, 2007. ‘Vakna-till-Frukost’- (VtF) processen rullar vidare och familjen förflyttar sig till köket. En insikt i detta läge är att det är jag som är själva processmotorn i min vardags-SOA miljö dvs det är jag som driver processen framåt. Det man också kan konstatera är att jag och min hustru agerar som ett feltolerant tvånodskluster för exekvering av dessa processer. Processer som inte får stanna under några omständigheter. Det är till och med så, att vi enkelt och snabbt kan lägga till ytterligare resurser i klustret i form av mor- och farföräldrar. Och detta med minimal konfiguration. Med andra ord en GRID. Vem är Håkan? Håkan Jansson är produktchef för SOA och integration på Oracle Svenska AB. Han har arbetat i IT-branschen med databaser och middleware i närmare 15 år. Håkan är en av Oracle Sveriges experter på GIS och har i den rollen varit med på Tekis-träffen de senaste sju åren. Väl i köket och det är dags att äta frukost. Vi kan vi notera att processen har flyttat sig till ett annat rum eller ett annat system om man så vill. En relevant jämförelse med SOA inom IT är i detta läge att ett affärsflöde flyttar sig mellan IT-system och använder de funktioner som finns i det relevanta systemet. Man bygger inte in alla funktioner i alla system, lika lite som man bygger en toalett i köket. Alternativet till en processorienterad lösning i min pappavardag hade ju varit att jag via någon slags integration lämna över barnen till någon annan person som står i köket och tar vid där. Den typen av föräldraförsäkring har inte Sverige råd med. Detta skulle kunna jämföras med ett fenomen som kallas, Stovepipes eller stuprör på svenska, dvs IT system som är isolerade från varandra. Nu vrider vi raskt fram klockan till middagstid för att se hur några andra delar av en SOA infrastruktur passar in i hemmapappans vardag. Middags processen startas oftast av att ett meddelade på husets meddelandebuss. Något man inom IT kallar för en ESB (Enterprise Service Bus). Meddelandet lyder, ‘maten är klar’ och skickas inte ut till någon speciell mottagare, det är en så kallad publish eller meddelande publicering. Alla som är intresserade av mat och hör meddelandet kan hörsamma det. Om meddelandet av någon anledning inte når de berörda parterna så fångas detta upp av en felhanteringsmekanism och en omsändning sker. En annan komponent som ofta ingår i en SOA arkitektur är en Rules Engine, på svenska en regelmotor. En Rules Engine har även sin givna plats i en hemmapappas vardag. Eftersom det är svårt att modellera alla tänkbara situationer som kan uppstå under ‘Äta middag’ processen kan det vara bra att hjälpa till att styra processflödet med regler. En regel kan vara att det serveras ingen mat om inte allas händer är tvättade. En annan regel kan vara att om, processen är klar inom en viss tidsrymd, med andra ord alla äter snällt upp all sin mat, och att detta infaller under en helg, så kan det ges utdelning i form av glass till alla inblandade. Detta är så sällsynt att det knappast är värt att modellera upp en process för, men det kan vara bra att ha en sådan regel. Man kan också tänka sig att det kan ges utdelning i form av glass vid andra tillfällen. Förutsatt att vissa kriterier möts kan processägaren helt sonika bestämma att det är lördag trots att det är en sketen torsdag. Det kan vara regler som säger att om pappa inte behöver säga ordet nej mer än 400 gånger och inte heller behöver säga meningen: ‘Du får inte göra så.’ mer än 50 gånger på en och samma dag så gäller regeln Autolördag. Alltså ingen regel utan undantag. Inom näringslivet är det förstås andra, mycket mer lättförutsägliga företeelser som räntan, dollarkursen och oljepriset som kan påverka ett flöde med hjälp av regler. Om det nu är så att mitt liv är en huvudprocess och jag är min egen processmotor. Vem är då processägare? I mitt fall så är det nog i realiteten ett ansvar som delas mellan mig och min hustru. Vi har båda ett intresse av att processerna inte bara exekverar utan även att kvaliteten på innehållet i processerna är god. Något man inom IT kallar får BAM (Business Activity Monitorning). BAM används för att ha momentan kunskap om vad Det är svårt att modellera alla tänkbara situationer som kan uppstå under en ‘Äta middag’ process. som sker i processen. Via sensorer eller fyrar fångar man upp för processen kritisk information så att processägaren kan analysera dessa och fatta intelligenta, eller åtminstone informerade beslut om processen. Ett exempel skulle kunna vara att pappa får veta att storebror inte äter lunch ordentligt på dagis. Då vill pappa (processägaren) kunna sätta in stödåtgärder i form av ‘mellis’. Denna typ av information är det viktigt att pappa får direkt. Utan BAM skulle Pappa behöva vänta på nästa rapport från familjens beslutsstödssystem. Och först då försöka förmå en lätt utmärglad storebror att äta hela veckans uteblivna luncher och ett helt knippe bananer. Information från BAM skulle även kunna ligga till grund för ett beslut om att byta Outscourcing partner (Dagis). applied technology Precis som inom IT, är säkerhet en självklarhet i hemmapappans SOA miljö. WS-Security är en standard inom IT och den tillämpas även i hemmet. Det som WS-Security låter oss göra är att kryptera trafiken mellan olika tjänster. Ett exempel på hur det används i hemmet är när pappa och mamma resonerar om huruvida storebror ska få en kaka. Vi är då så listiga att vi bokstaverar ordet K A K A eller säger på utrikiska ‘Cookie’. Storebror är helt aningslös om de stora och viktiga beslut som tas över hans huvud och kan inte påverka processen. En annan säkerhetsstandard som tillämpas är SAML (Security Assertion Markup Language). SAML låter oss identifiera oss för varandra på ett standardiserat sätt. Detta är otroligt viktigt då vi interagerar med andra t ex när storebror ska lämnas på dagis. Man vill ju vara rätt säker på att den som tar emot storebror faktiskt jobbar på dagis. Jag hoppas att ni, när ni nu har läst detta, har kommit till samma slutsats som jag. Verkligheten är SOA baserad! Då är det ju självklart att våra IT-system skall vara det. Håkan Jansson Produktchef SOA och integration Oracle Svenska AB TEKISNYTT nr 2 2007 11
Page 1 and 2: TEKISNYTT nr 2 2007 Förenklar vard
Page 3 and 4: Ängelholms kommun Först ut med TE
Page 5 and 6: Premiär för Tekis På plats - en
Page 7 and 8: slag ringer ändå till växeln fö
Page 9: Träffens externa föreläsare i ko
Page 13 and 14: Hög puls på Tekis support! Kompet
Page 15 and 16: Höstens Kurser! Läs om höstens k

TEKISNYTT Nr 2 2007 - Tekis AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?