TEKISNYTT Nr 2 2007 - Tekis AB

More documents

Recommendations

Info

ubrik Hörs men syns inte En telefonväxel är enligt definitionen en anordning för att sammankoppla och upprätta samtal mellan två eller flera telefonapparater. Många kan framför sig se bilden av en dam sittande vid en vägg fylld med hål. Hon kopplade för hand alla telefonsamtal. De första helt manuella telefonväxlarna installerades i Sverige på 1870-talet. Växeltelefonisterna hanterade då två olika typer av växlar; proppväxlar, där anknytningarna kopplades ihop med lösa proppar och snörväxlar där kopplingen av samtalen gjordes med hjälp av snören som var ordnade parvis i en bordsskiva. Eftersom de hanterades av en person som bara jobbade dagtid gick det inte att ringa när hon slutat för dagen! Hade koll Damen i växeln hade ofta reda på vad som hände på orten. Officiellt var det naturligtvis ingen i någon växel som ens erkände att de hade någon tanke på att lyssna på ett enda samtal men av någon anledning var de välinformerade och stod gärna till tjänst med kunskapen när det behövdes. Makten över hur samtalen kopplades var deras. En begravningsentreprenör tyckte att hans konkurrent fick onaturligt många uppdrag i förhållande till vad han själv fick. Han började misstänka att folk ofta bara frågade efter att bli kopplade till en begravningsentreprenör utan att något namn angavs och att 6 TEKISNYTT nr 2 2007 samtalen då hamnade hos konkurrenten. Inte så underligt, eftersom det var konkurrentens fru som var ortens telefonist. Han bestämde sig för att ändra på saken och påbörjade utvecklingen och under 1910-talet kom de första automatiska telefonväxlarna. Automatisering I större skala kom de automatiska telefonstationerna som inte behövde någon telefonist i drift på 20-talet. De manuella växlarna och telefonstationerna i Sverige ersattes under 50- och 60-talen med automatiska telefonstationer och under 80-talet introducerades de programminnessstyrda AXE-växlarna. Stockholms första automatiska telefonstation, Norra Vasa, sattes upp på prov och öppnades 1923. Den var sedan i drift, utan avbrott! fram till 1985 då det nya AXE-systemet kopplades in. Men vissa företag tyckte dock att deras manuella växlar fungerade bra så några fanns kvar ända in på 90-talet. Sedan dess är dock alla svenska telefonstationer elektroniska. Mot trenden Idag har många större företag valt att inte ens längre bemanna växeln med egen personal utan köper de tjänsterna, sk outsourcing, av företag som specialiserat sig på att hantera telefontjänster. Men Tekis har valt att gå emot trenden och behålla sin telefonväxel internt inom företaget. Växelsystemet är en Telia Centrex anpassad till Tekis behov med kontor på nio orter. Alla som ringer till Tekis hälsas välkomna av antingen Annika eller Marie. Båda är Tekismedarbetare som kan och vet det mesta om företaget och sina kollegor. Annika Lindegren som finns på huvudkontoret i Köping studerade administrativ data och ekonomi på Mälardalens högskola. Efter studierna i Eskilstuna fick hon jobb inom kommunen och när Tekis startade fanns hon och skötte ekonomin i företaget. Tillika med arbetet i växeln hanterar Annika också andra arbetsuppgifter, allt från löner, leverantörsreskontran och löpande administration till att serva kunder och kollegor i olika situationer. Ett varierat jobb som Annika trivs med. I genomsnitt ringer det cirka 80 samtal per dag till Tekis växel. - Varje gång det ringer, varje samtal är ett litet möte, konstaterar Annika, Och det gäller att jag engagerar mig i den som ringer så att alla upplever att mötet blir positivt. Det är svårt att göra något annat samtidigt. En del som ringer på en persons direktnummer och får besked om att han eller hon kommer in ett visst klock-
slag ringer ändå till växeln för att få bekräftat och få prata med en ‘riktig människa’. Delar på uppgiften På kontoret i Borlänge finns Marie Johansson som tillsammans med Annika sköter Tekis växel. Marie började arbeta på TDP (Trafikdata Produkter) med ekonomi och administration 1998. När företaget 2005 köptes av Tekis följde Marie med och idag sköter hon Tekis hela kursverksamhet samtidigt som hon delar växelarbetet med Annika. En normal vecka hamnar alla samtal hos Marie i Borlänge på måndag- och tisdag förmiddag samt under hela torsdagen. Måndag- och tisdag eftermiddag, onsdag och fredag besvaras samtalen av Annika i Köping. Eftersom det är lätt att koppla om samtalen är det snabbt gjort att byta av varandra om andra uppgifter dyker upp som behöver gå före. Precis som Annika tycker Marie om att prata i telefon och uppskattar kontakten med kunderna. Marie Johansson Borlänge Tekis AB är en ledande leverantör av IT-stöd till Sveriges kommuner. Tekis marknadsför produkter i två affärsområden, Samhällsbyggnad respektive Teknisk Förvaltning. Tekis system finns idag i drift hos fler än 270 av landets 290 kommuner. Företaget är sedan lång tid väletablerat på marknaden och ingår i DecernoGruppen AB. Tekis har 55 anställda som är stationerade på ett tiotal orter i Sverige. Företaget omsätter 100 MSEK och är ledande inom en rad områden. Vi söker nu en ny produktiv Affärsområdeschef till vårt Borlängekontor. Annika Lindegren Köping - Det är sällan någon är otrevlig och det händer inte heller så ofta att folk ringer fel, någon per dag bara, säger Marie. Det enda som kan bli lite jobbigt ibland är alla försäljare som ingen vill ta emot! Alla som ringer till Tekis växel kan intyga att både Annika och Marie är trevliga, serviceinriktade, ansvarsfulla och har stort tålamod med alla som ringer. Precis de egenskaper en perfekt telefonist ska ha. För ingen av dem tror på ett helautomatiskt system utan mänsklig kontakt. Produktiv Affärsområdeschef för Kommunala IT-System Vi erbjuder dig som Affärsområdeschef att vidareutveckla affärsområdet ”Teknisk Förvaltning” och dess arbetssätt. Du kommer att arbeta mot en budget och i dina arbetsuppgifter kommer det att ingå ansvar för elva personer, som blandat arbetar med försäljning, utbildning, konsulting, support och kundvård. Du är en duktig ledare och tycker att det är roligt att coacha din personal så att de trivs och utvecklas med sitt arbete. Ansökan omgående. Vill du först veta mer om tjänsten? Gå in på www.tekis.se VA-ledningar värda att vårda De svenska kommunala vatten- och avloppsledningsnäten har en längd som räcker fyra varv runt ekvatorn. Totalt rör det sig om 16 000 mil. Många ledningar har legat på sin plats i decennier och allt är bra så länge de fungerar. Men även vatten- och avloppsledningar slits och blir äldre och när något händer kostar det ofta stora pengar att åtgärda akut. Värdet på alla de 16 000 milen ledningar, om de skulle köpas idag, är uppskattningsvis 350 miljarder kronor. Att vårda den investering som är gjord genom att sköta och förnya investeringen på ett optimalt sätt är en viktig uppgift för en kommunal VA-förvaltning. VA-planering med hjälp av Vabas-Duf I Skövde kommun med sina 50 300 invånare fungerar finns totalt 57 mil avloppsledningar och 37 mil vattenledningar. En ansenlig mängd mil ledningar som kräver sitt underhåll. Något som utförts kontinuerligt och dokumenterats med hjälp av traditionella metoder som bygger på manuell bearbetning. VabasDuf har funnits installerat men inte använts fullt ut vad gäller Duf-delen förrän nu. - Det svåra är att våga och bestämma sig för att börja arbete i Duf-delen. Nu när vi väl kommit igång ordentligt är det inga större svårigheter. Det går snabbt att få kontroll på vad man gör, säger Christer Ottosson på Tekniska kontoret. Rätt från början Mellan åren 2000 och 2006 har mellan 5 000 och 55 000 meter ledningar TV-inspekterats per år. Uppgifterna läses in automatiskt och resulterar i ett planeringsunderlag att arbeta efter. - En viktig erfarenhet är att lägga in uppgifterna på rätt sätt för att kunna göra bra sökningar. Det är först när man verkligen kan programmet bra som det är idé att göra egna förbättringar. Om man gör en utsökning på en gata, måste all viktig information som finns om VA-ledningarna i systemet komma fram. Därför bör man arbeta fullt ut i Duf-delen, fortsätter Christer. En erfarenhet som Skövde också gjort är vikten av att låta den som både kan programmet Vabas-Duf och VA-planering bra lägga in en större post första gången. Det underlättar för att få allt att fungera bra från början och ha som en sorts mall för fortsatta inmatningar. - Dessutom har vi andra någon vi kan rådfråga om det uppstår problem, tillägger Christer som erkänner att det finns inga pärmar som fungerar så bra som när uppgifterna finns i Vabas- Duf. - Men det värsta av allt är ju att jag själv inte blir lika oumbärlig längre, eftersom andra själva kan söka upp sina uppgifter, avslutar han med ett ironiskt leende på läpparna. TEKISNYTT nr 2 2007 7
Page 1 and 2: TEKISNYTT nr 2 2007 Förenklar vard
Page 3 and 4: Ängelholms kommun Först ut med TE
Page 5: Premiär för Tekis På plats - en
Page 9 and 10: Träffens externa föreläsare i ko
Page 11 and 12: Mitt liv är en huvudprocess Del 2
Page 13 and 14: Hög puls på Tekis support! Kompet
Page 15 and 16: Höstens Kurser! Läs om höstens k

TEKISNYTT Nr 2 2007 - Tekis AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?