Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Hämta ett särtryck av Vårt samhälle 1a1! - Liber
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Makt och politik Hur styrs Sverige?<br />
62<br />
Folkstyre och massmord<br />
På 1700-talet flydde många människor undan förföljelser och förtryck i<br />
Europa till ”frihetens land”, Amerika. När amerikanerna år 1776 förklarade<br />
sig fria från England, slog de fast att alla medborgare skulle betraktas<br />
som jämlika och garanteras en rad fri- och rättigheter. I författningen<br />
från 1789, som beskriver statsskicket i USA, fastställdes hur folkstyret<br />
i den nya staten skulle fungera. Den författningen blev genast <strong>ett</strong> föredöme<br />
för andra länder.<br />
1789 inleddes Franska revolutionen med slagorden frihet, jämlikhet<br />
och broderskap. Revolutionen slutade i skräck och massmord och<br />
något årtionde senare var Frankrike och en stor del <strong>av</strong> övriga Europa<br />
<strong>ett</strong> kejsardöme under Napoleon. Diktaturen var tillbaka.<br />
Andra världskriget och demokratin i Europa<br />
I slutet <strong>av</strong> 1800-talet hade demokratin utvecklats steg för steg i de flesta<br />
<strong>av</strong> Europas länder och hade i princip segrat vid första världskrigets slut.<br />
Men snart tog diktatorerna Hitler, Mussolini och Franco makten över<br />
stora delar <strong>av</strong> Europa och andra världskriget spred död och förstörelse<br />
över vår kontinent. Efter krigsslutet 1945 befästes eller infördes demokratiska<br />
statsskick i Västeuropa.<br />
Det gamla Ryssland, som fick namnet Sovjetunionen efter den kommunistiska<br />
revolutionen 1917, blev en hård kommunistisk diktatur.<br />
Länderna i Östeuropa som 1945 erövrats <strong>av</strong> Sovjetunionen påtvingades<br />
också det kommunistiska statsskicket. Först när det kommunistiska systemet<br />
föll samman efter 1989, har också Ryssland och de östeuropeiska<br />
länderna blivit demokratier.<br />
Olika former för demokrati<br />
Demokratin ser förstås inte lika ut i alla länder. Demokrati är inte bara<br />
en fråga om allmän rösträtt. För att kunna tala om verklig folkmakt krävs<br />
exempelvis yttrandefrihet, organisationsfrihet och <strong>ett</strong> fungerande rättssystem<br />
som garanterar medborgarnas fri-och rättigheter.<br />
Den grekiska antika demokratin är <strong>ett</strong> exempel på det som kallas<br />
direkt demokrati. Medborgarna samlades och fattade beslut tillsammans,<br />
enligt principen en man – en röst. I Schweiz praktiseras direkt<br />
demokrati genom beslutande och ofta återkommande folkomröstningar<br />
i viktigare frågor. Men också folkomröstningar i bland annat Sverige är<br />
exempel på direkt demokrati.<br />
Indirekt eller representativ demokrati betyder att folket i stället väljer<br />
representanter, politiker, som fattar besluten och styr landet under en
Change language