finns här (PDF-fil)

STS Prommenad Brunnsviken run Stallmästargården-Frösundavik 2013-02-13 Stallmästargården-Frösundavik.doc 

Vi var 28 st som kämpade den 13 feb 2013 i lätt vind från syd, ca +1 till -1 C vx sikt, lite snöbyar och ca 5 cm snömodd på stigar runt Brunnsviken, på 3tim o 45 min.

STS Prommenad Brunnsviken run Stallmästargården-Frösundavik 2013-02-13 Stallmästargården-Frösundavik.doc


Stallmästaregården 

Från Wikipedia 

Stallmästaregården, vy mot Brunnsviken Värdshusets flaggskylt. 

Stallmästaregården är en av byggnaderna i Hagaparken i Solna. Den ligger intill Brunnsvikens strand, alldeles norr om kommungränsen mot Stockholm 

(Norrtull). Själva gården har anor tillbaka till 1600-talet, då det första huset här byggdes av stallmästaren vid Karlbergs herresäte, Ebbe Håkansson. Denna 

byggnad, den så kallade Gamla Byggningen, revs omkring 1700 och ersattes av den Nya Byggningen mot väster, detta är idag värdshusets huvudbyggnad. 

Historik [redigera] 

Stallmästaregården eller kort "Stallis" är stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt. Drottning Kristina 

brukade ofta rida och jaga i trakterna kring Brunnsviken och när hon år 1645 passerade stallmästare Håkanssons gård med sitt följe, beslöt hon sig att fira 

midsommar där. Ryktet om detta spred sig i staden och stallmästaren Ebbe Håkansson beslöt sig därefter att öppna ett värdshus. 

I fjorton år drev Håkansson sitt värdshus och efter hans död förvandlades värdshuset till en mer traditionell krog med utskänkning av öl och brännvin. År 1672 

flyttades tullen till knutpunkten mellan Norrtullsgatan, Uppsalavägen och den stark trafikerade vintervägen över Brunnsvikens is, detta förbättrade affärerna på 

ett högst betydande sätt. 

Gården har bevarat sin typiska 1700-talskaraktär trots många förändringar. Invändigt finns de ursprungliga tak- och väggmålningar kvar från byggnadstiden 

kring 1735. På Lucas Boogers (falkenerare vid Fredrik I:s hov) initiativ tillkom då den östra byggnaden, kallad Tingshuset, värdshuset höjdes med en våning 

och parterren ner mot Brunnsviken anlades. Booger lät även flytta hit det lilla åttkantiga 1600-tals lusthus och plantera fyra lindar, varav två finns kvar än idag, 

arrangemanget har kallats Drottning Kristinas lövsal. [1] År 1754 lät han också sätta in den första annonsen för värdshuset i Stockholms Posttidningar.


År 1840 övertogs rörelsen av Pierre Bichard, en gång kock åt kung Karl XIV Johan och krögare på Hasselbacken. De enormt populära hästkapplöpningarna 

under vintertid på Brunnsviken inleddes också under denna tid. 1884-1906 höll Södra Roslags Domsaga ting i en 1815 tillbyggd festsal på den östra 

byggnaden fram till man fick eget hus vid Hagaparken. 

Den västra byggnaden utökades på 1920-talet då en envånings matsal, den så kallade Hagapaviljongen, uppfördes mot Brunnsviken enligt Carl Åkerblads 

ritningar. 

"Stallis" idag [redigera] 

Idag är Stallmästaregården en välkänd restaurang och ett värdshus med hotellrörelse. År 1950 övertog Tore Wretman Stallmästaregården och 1988 tar 

Alessandro Catenacci (också ägare till bl.a. Operakällaren) över. 2000 invigdes nybyggda hotelldelen med 49 rum. 

Bilder [redigera] 

• 

Stallmästaregården 2007 Drottning Kristinas lövsal" 2006 Bevarad 1700-tals karaktär Wärdshuset" 2007 

Carl Eldh 

Carl Eldh, född 10 maj 1873 i Film i Uppland, död 26 januari 1954 i Stockholm, var en svensk skulptör. Han var under första hälften av 1900-talet en av de 

mest anlitade skulptörerna i Sverige och anses som den svenska arbetarrörelsens främste skulptör. 

Carl Eldh föddes i ett gruvarbetartorp i Söderskogen i Films socken, endast någon kilometer från Dannemora gruva 

[1] 

. Han växte upp under knappa 

omständigheter i Uppland. Hans far var smed och det påverkade säkert hans yrkesval. Vid 19 års ålder påbörjade han sin utbildning vid Tekniska skolan 

(Konstfack) i Stockholm.Carl Eldh var från början ornamentskulptör och verkade bland annat som sådan under renoveringen av Uppsala domkyrka på 1890talet. 

[2] Han livnärde sig under studieåren i Paris 1897-1904 bland annat som träsnidare. Målet var dock att få en skulptörsutbildning i Paris, där skulptören 

Auguste Rodin inspirerade honom starkt. Vid världsutställningen 1900 i Paris representerade Carl Eldh Sverige med skulpturen Oskuld. Studierna vid


Académie Colarossi gav resultat och 1902 fick han en guldmedalj på Salongen för sina verk Modersorg och Linnea. Hans tidiga verk präglas av en mjuk, 

nästan besjälad form, bland annat i unga nakna gestalter, till exempel Ungdom, från 1911. 

Carl Eldh i sin ateljé, ca 1935. Carl Eldh med Brantingmonumentet 1942. Carl Eldh (t.v.) 1953 med riksmarskalken Birger Ekeberg och kung Gustaf VI Adolf 

Eldhs Wennerbergstaty vid Djurgårdsbrunnsviken avtäcktes den 30 april 1916 av prins Eugen och i närvaro av kronprinsessan, Gunnar Wennerbergs anhöriga 

samt donatorn J. Josephson med maka. [3] 

Efter hand utvecklades Eldhs stil mot en kraftfull realism. Porträttbysten av Kung Oscar II var den första i en lång rad offentliga porträtt av många av sin tids 

kulturpersonligheter. Här liksom i monumentalverken söker han sig mot en renare form, som exempelvis skulpturerna i stadshusträdgården vid Stockholms 

Stadshus år 1923. Författaren (Strindberg), Poeten (Fröding) och Målaren (Josephson) är alla symboliska tolkningar av konstnärskapet. Större formlidelse 

finns i det Rodin-inspirerade Strindbergsmonumentet i Tegnérlunden, Stockholm, från 1916 (gipsmodellen - blivande ärekbiskopen Nathan Söderblom hade 

suttit modell), där den store diktaren skildras som den vid klippan fjättrade titanen. Bronsen i Tegnérlunden kom på plats först 1942. 

Kort efter Carl Eldhs hemkomst från Paris träffades han Elise Persson och 1907 föddes dottern Brita. År 1921 flyttade hustrun och dottern till Kalifornien för 

att förbereda vägen till den amerikanska marknaden. Carl Eldh stannade dock kvar i Sverige. Efter hans död, 1954, får dottern Brita Eldh en viktig roll i 

etablerandet av det framtida museet. 

Carl Eldh var vid sidan av Christian Eriksson och Carl Milles den mest anlitade skulptören i Sverige under första hälften av 1900-talet. Han arbetade ihop med 

en lång rad välkända svenska arkitekter som gärna anlitade honom som skulptör, bland annat Ivar Tengbom, Erik Lallerstedt och Ragnar Östberg. Av Ragnar 

Östberg fick Carl Eldh uppdraget att utsmycka stadshusträdgården med skulpturer. Eldhs största och sista fullbordade verk är Brantingmonumentet i högrelief 

på Norra Bantorget, Stockholm. Gipsmodellen blev klar 1942, men bronsen kom på plats först 1952.


Carl Eldh anses [förtydliga] som den svenska arbetarrörelsens främste skulptör. Carl Eldhs familjegrav finns på kyrkogården vid Kyrkhults kyrka i Blekinge. 

Bildgalleri (verk i urval) [redigera] 

• 

"August Strindberg" "Sången" i Stadshusparken, "Strömkarlen" på "Den unge Strindberg Skulptur 

i Tegnérlunden, Stockholm Strömkarlsbron i Trollhättan i skärgården i Filmstaden i Råsunda 

Kräftriket är ett område nära Albano där bland annat Stockholms universitet har lokaler. 

Området hette tidigare Cathrineberg och var ett jägarboställe. Under slutet av 1700-talet öppnades en krog som serverade kräftor från Brunnsvikens vatten och 

krogen och området kom att kallas kräftriket. 

Krogen är omsjungen av Carl Michael Bellman, som "första torpet" i epistel 80 

” Så 

höljde min nymf på Floras festett enkelt och skiftat flor, 

då hon utav Mollberg bjuden till fest, 

ut till Första Torpet for, 

det torpet lilla, straxx utom tulln, 

där kräftan ljustras röd i kastrulln 

och dit Brunnsvikens bölja klar 

i vattrade vågor sig drar. 

„


I området finns en trävilla från 1880-talet som övertog namnet efter att torpet revs, och nära den finns en staty av Bellman av Alfred Nyström, som tidigare 

stod framför Hasselbacken. 

Till 1700-talskrogen Kräftriket hörde också ett lusthus och en kägelbana, som var tänkta att rivas i slutet av 60-talet när Roslagsvägen breddades. Dessa sista 

byggnader från krogen Kräftriket räddades dock till eftervärlden, endast några dagar innan rivning, av entreprenören Erik Elinder som med hjälp av Skansen 

lät flytta dem till sin tomt på Alberget 4 på Djurgården. Kägelbanan och lusthuset står där än idag (2008). 

Under åren 1885-1892 låg i området en jästfabrik tillhörig Stockholm Norra Jästfabriks AB. Dess föregångare låg vid Floras kulle, i Humlegården, men revs i 

samband med stadens expansion på vad som nu kallas Östermalm. År 1892 flyttades tillverkningen till Rotebro. 

1907-1912 uppfördes ett antal tegelbyggnader, ritade av Ludwig Peterson och Rudolf S. Enblom[1] 

, för Veterinärhögskolans räkning vilken förlade sin 

verksamhet till området 1912 och flyttade därifrån 1976. 

Värdshuset "Kräftan" vid Kräftriket, april 2009 C.M. Bellman vid Kräftriket intill Brunnsviken, Veterinärhögskolans tidigare lokaler i Kräftriket, som 

som numera hör till Stockholms universitet 

Brunnsvikens Kanotklubb! 

103 år 1909-2012 

Vid Brunnsviken har du tillgång till Stockholms bästa paddelvatten och en av landets finaste paddelanläggningar. Klubben erbjuder flera olika 

klubbaktiviteter så som ungdomsverksamhet med inriktning mot träning och tävling, motionsverksamhet med gemensamma träningspass, 

långfärdsektion med inriktning på instruktörledd paddling och ledarledda turer i havskajak. Hos oss kan du hyra kajaker och kanoter till bra 

priser. Här på hemsidan finner du information om klubben och våra aktiviteter. Vägbeskrivning till oss hittar du här. Brunnsvikens Kanotklubb 

finns även på Facebook 

Akademiska Roddföreningen i Stockholm


är öppen för alla intresserade av rodd, från nybörjare till avancerade tävlingsroddare. Verksamhet är huvudsakligt av karaktär motionsrodd. 

Vårt båthus ligger vid Brunnsviken mittemot Hagaparken och ingår i Ekoparken, Stockholms Nationalstadspark. 

Vi har singlar, dubblar, tvåor, fyror och åttor. Dessutom har vi inriggade fyror för längre turer ut i skärgården och två Concept roddmaskin. 

Under roddsäsong har vi träning på tisdagar & torsdagar kl 18.00 samt lördagar kl 10.00. Om du är intresserad kontakta oss och/eller komma ned på tränings dagarna. 

Här låg Lantbruk o Skoghögskolan Numera Vetenskapsakademin 

Haga slott 


Haga slotts huvudfasad sommaren 2008. 

Haga slott (tidigare kallat Drottningens paviljong) är ett slott uppfört 1802–1805 i Hagaparken, Solna, Stockholm, för Gustav IV Adolf av arkitekt Carl 

Christoffer Gjörwell d.y. Byggnaden är ett statligt byggnadsminne och bostad för kronprinsessparet. Haga slotts huvudbyggnad har i dag (2009) en bostadsyta 

på 1 550 kvadratmeter, och tillhörande Haga ekonomibyggnad omfattar 904 kvadratmeter. [1] Slottet ägs och förvaltas av Statens fastighetsverk. [2] 

Barnens Palais [redigera] 

Haga slott uppfördes på Gustav IV Adolfs initiativ eftersom Gustav III:s paviljong blivit för liten som bostad för den växande familjen. Kungen ville skapa en 

ståndsmässig bostad, "Barnens Palais", för sina tre barn, kronprins Gustav, storfursten av Finland Carl Gustav och prinsessan Sofia Wilhelmina. [3] Carl Gustav 

(1802–05) dog redan innan slottet var färdigbyggd och Gustav IV Adolfs yngre barn var inte födda än. 

Valet av arkitekt för byggnaden föll på Carl Christoffer Gjörwell d.y. Gustav III:s favoritarkitekt Louis Jean Desprez för Haga fanns visserligen fortfarande 

tillgänglig, men han hade kommit alltmer i bakgrunden och förknippades av Gustav IV Adolf med de vidlyftiga och dyra projekten i Hagaparken. Gjörwell var


elev till Desprez och väl förtrogen med Haga. [4] Så fick Haga slott tydliga spår av Desprez arkitektur genom att Gjörwell gestaltade slottet med en tredelad 

byggnadskropp, där mittpartiet sticker högre upp och avslutas med ett tvärställt sadeltak. [5] Gjörwells originalritningar har inte återfunnits men en uppsättning 

osignerade kopior från början av 1800-talet visar den ursprungliga planlösningen för slottets 43 rum. 

I maj 1802 började grundläggningsarbetena och 1803 var byggnadens yttre skal färdigt. År 1805 fullbordades inrednings- och målningsarbetena och huset 

förbereddes för inflyttning, men det dröjde ytterligare två år innan kungafamiljen kunde flytta in. Haga slott var tänkt att vara bostad till kungafamiljens barn 

och kallades "Barnens Palais" medan föräldrarna skulle bo kvar i Gustav III:s paviljong. [6] 

I samband med 1809–1810 års riksdag fick kungen nyttjanderätten till slottet som kunde "efter eget gottfindande begagnas". Kung Oscar I var den ende 

regerande medlemmen av kungahuset som tidvis bodde i slottet med sin familj. Han lät intendenten för kungens enskilda konstsamling, Lars Jacob von Röök 

utföra en del konstnärliga utsmyckningar på Haga slott. [7] Änkehertiginnan Thérèse av Dalarna hade sin bostad här från 1890 till sin död 1914. Prins Erik 

bodde på slottet några år före sin död 1918. Efter första världskriget nyttjades slottsbyggnaden en tid som hem för barn som blivit hemlösa genom kriget. 

Bostad för prins Gustaf Adolf [redigera] 

Mellan 1932 och 1944 moderniserades slottet efter ritningar av Ragnar Hjort för arvprins Gustaf Adolf och hans familj. Den omfattande renoveringen 

präglades av de nya enkla arkitekturideal som med funktionalismen hade kommit till Sverige på 1930-talet. Hjort kombinerade funktionalismens krav på 

enkelhet med byggnadens klassicism. 

De få bevarade ursprungsdetaljer dämpades ner genom övermålning. En stor del av 1800-talets kakelugnar togs bort och ersattes med öppna spisar, och för att 

åstadkomma större och slätare väggytor revs några dörrpartier i stora mittsalongen. Interiören liknade en samtida modern villa. 

Vardagsrummet för prinsparet Gustaf Adolf och Sibylla anordnades i den centrala salen och möblerades huvudsakligen med för tiden moderna möbler. Bland 

bröllopsgåvorna från 1932 fanns ett flertal mattor av Märta Måås-Fjetterström och finska ryamattor. Den stora öppna spisen blev en omtyckt bakgrund i 

samband med fotografering. [8] 

Kung Carl XVI Gustaf och hans systrar, "Hagasessorna", är alla födda på Haga slott och deras lekstuga finns fortfarande kvar intill slottet. Lekstugan i 

kolinistugestil var en present från Gustaf V till sina barnbarnsbarn. [9] Även lekstugan är liksom slottet skyddat som statligt byggnadsminne och är därmed den 

enda lekstugan i Sverige med detta skydd. [10] Sedan kungens far prins Gustaf Adolf avlidit 1947 omdisponerades rummen och 1950 flyttade familjen till 

Kungliga slottet, prinsessan Sibyllas våning. 

Regeringens representationsvåning [redigera] 

Den kungliga dispositionsrätten överläts 1966 till regeringen av Gustaf VI Adolf, så att slottet har kunnat användas som gästbostad för prominenta gäster 

exempelvis vid statsbesök eller som kungen uttryckte det: "som bostad åt prominenta personer från utlandet, som är regeringens gäster eller eljest böra åtnjuta 

denna föremån". I samband med överlåtandet av dispositionsrätten renoverades slottet för den nya uppgiften och konst och möbler flyttades från det nedlagda 

Utrikesministerhotellet på Blasieholmen.


Bostad för kronprinsessparet [redigera] 

Hälsans stig och nya järnstaketet vid Haga slott i oktober 2010. 

Den 23 april 2009 meddelade Statsrådsberedningen att dispositionsrätten till slottet ska återföras från regeringen till den kungliga familjen så att Haga slott ska 

kunna vara bostad för kronprinsessan Victoria. [11] Statsministern meddelade att regeringen tog initiativet i samband med kronprinsessans förlovning. [12] 

Överlåtelsen innebär att Hälsans stig, som går runt Brunnsviken, inte kommer att påverkas nämnvärt. I början på år 2010 anlades en ny gångstig längs vattnet 

som är tillgänglig för allmänheten. Den gamla promenadvägen förbi slottet kommer dock att stängas av genom ett nytt staket, vilket betyder att Prins Gustafs 

monument hamnar innanför avspärrningarna. Ekotemplet eller Haga slottsruin berörs dock inte. [14] 

I december 2009 meddelade Statens fastighetsverk att en renovering av slottet påbörjats för att "anpassa slottet till en fungerande och värdig bostad för 

Kronprinsessparet". Renoveringen beräknas kosta totalt 40,4 miljoner kronor [15] , varav ombyggnad 7,6 miljoner, underhåll 16,7 miljoner och säkerhetsarbeten 

16,1 miljoner. Förändringarna skall godkännas av Riksantikvarieämbetet och sker i samråd med Kungliga Hovstaterna. Arkitekt är Jan-Erik Ellfolk, White 

arkitekter. 

Den 27 maj 2010 gjordes de sista finjusteringarna av slottet; samtidigt stängdes området för allmänheten och kommer nu att patrulleras dygnet runt. [16] Det 

avstängda området är på 7,8 hektar av parkens totala yta på 144 hektar och omges av 800 meter järnstaket som utrustades med 60 säkerhetskameror. [17] Vidare 

kommer det att råda fotoförbud runt slottet genom att det klassas som skyddsobjekt. [18] Kronprinsessparet flyttade in den 15 november 2010. [19]


Wittrocks torn 

Wittrocks torn med Naturhistoriska riksmuseet Tornet på sommaren 2012. 

i bakgrunden, december 2012. 

Wittrocks torn är en byggnad vid Brunnsvikens östra strand på Norra Djurgården i Stockholm. Tornet är en av byggnaderna inom Bergianska trädgården. 

Tornet uppfördes år 1908 efter ritningar av arkitekt Oskar Lindberg. Uppdragsgivare var den svenske botanikern Veit Wittrock och efter honom kallas byggnaden 

"Wittrocks torn". Tornet skulle användas som utsiktstorn och som arbetsplats för Wittrock samt bli ett museum för hans samling som bestod av fröer och kottar. 

Samlingen finns fortfarande kvar i tornet. 

Tornet står på en liten bergsknalle och är uppfört i trä med tre våningar och en utsiktsplattform högst upp. Några stålvajrar hållet tornet på plats även i blåst. 

Byggnaden renoverades år 1916 av arkitekt Ragnar Hjorth, då fick utsiktsplattformen ett tak som kröns av ett klot. På de ursprungliga ritningarna hade klotet 

formen av en kotte. Fasadernas färgsättning (varmgult och mörkt grågrönt) är den ursprungliga och har renoverats några gånger. 

Tornet används sedan början av 1990-talet som konstnärsateljé. Vid några tillfällen varje år görs kulturhistoriska vandringar i trädgården och då finns det 

möjlighet att komma upp i tornet. Strax söder om tornet ligger Gustavsborg som byggdes som sommarnöje åt kammarjunkare Rutger August Wachtmeister vid 

1800-talets 

Bergianska trädgården 

Från Wikipedia


Edvard Andersons växthus, november 2007 

Foto: Holger Ellgaard 

Byggnader [redigera] 

Gamla orangeriet, november 2009 

Parken [redigera] 

Bergianska trädgården, Stockholms botaniska trädgård, är en botanisk trädgård belägen i Frescati, intill 

Brunnsviken, på Norra Djurgården i Stockholms kommun. Trädgården ägs av staten och Kungl. 

Vetenskapsakademien, huvudmän för trädgården är Kungl. Vetenskapsakademien och Stockholms 

universitet. 

Bergianska trädgården har sitt ursprung i den trädgård vid namn Bergielund, som bröderna Bengt och Peter 

Jonas Bergius anlade i Kvarteret Resedan mellan nuvarande Karlbergsvägen och Vasaparken i Stockholm i 

mitten av 1700-talet. Efter brödernas död donerades egendomen till Kungl. Vetenskapsakademien och 

Bergianska stiftelsen som bildades. Enligt testamentet skulle en föreståndare tillsättas i egenskap av 

professor. Olof Swartz var den förste professor Bergianus. Vid sin sida hade han en arrendator av 

trädgården som drev skötsel och växtförsäljning. Trädgården skulle tjäna som trädgårdsskola och 

försöksanläggning. Trädgården låg på samma ägor tills 1885 då man flyttade till det nuvarande läget vid 

Brunnsviken, på grund av att området skulle bebyggas enligt den nya stadsplanen. 

1900-talet i Bergianska trädgården kännetecknas av att flera viktiga byggnader byggs såsom Gamla 

orangeriet för tropiska växter (idag restaurang och café med tillfälliga utställningar) och 

Institutionsbyggnaden för herbarium, personalens kontorsplatser och bibliotek. 1899-1900 tillkom det 

vackra lilla Victoriaväxthuset, som är en kupolbyggnad helt i glas och järn, för näckrosor, speciellt för 

jättenäckrosen Victoria regia. I södra delen av trädgården finns även Naturens Hus där man har aktiviteter 

för elever och lärare, huset kan även hyras för konferenser. Det finns fler äldre träbyggnader som används 

för olika ändamål, vissa är privatbostäder. 

Det största nybyggnaden på 1900-talet var dock Edvard Andersons växthus som öppnade sina portar 1995 

och hade uppförts efter ritningar av arkitekt Per-Rune Semrén. Grosshandlare Edvard Anderson hade efter 

sin död 1936, testamenterat pengar till Kungliga Vetenskapsakademien "För inrättandet och drivandet av 

en vinterträdgård, där medelhavsklimatets och därmed jämförliga klimatområdens träd, buskar och örter 

äro uteslutande representerade".


Stora delar av den botaniska trädgården är uppbyggda efter växternas släktskap. Innanför skyddande granhäckar finns ett stort kvarter med köksväxter samt en 

örtagård. Den botaniska parken är genom sitt läge vid Brunnsviken och sitt kuperade landskap attraktiv att promenera i året om. Den innehåller mängder av 

träd och buskar från norra halvklotet. Den Japanska dammen anlades till Bergianska stiftelsens 200-årsjubileum år 1991. Totalt förfogar Bergianska trädgården 

över cirka 9000 växtarter. Parken i sin helhet ingår sedan 1995 i Nationalstadsparken Ekoparken. 

Bildgalleri [redigera] 

• 

Edvard Andersons växthus Japanska dammen, sommar Japanska dammen, höst Victoriaväxthuset 

Frescati 


Ej att förväxla med Frascati. 

Frescati är ett område på Norra Djurgården i Stockholm där huvuddelen av Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet är belägna. 

Namn och historia [redigera] 

Området utgörs av det gamla området Skeppsbroäng som fick sitt nya namn i samband med Gustav III:s storslagna planer för områdena runt Brunnsviken, som 

han fick efter sin italienresa till bland annat Kampanien 1783–1784. Gustav III namngav därför områdena runt Brunnsviken efter italienska förebilder, som till 

exempel Frascati, Albano och Tivoli. Den italienska staden Frascati blev av okänd anledning stavad "Frescati", och har tidvis även stavats "Freskati". 

Kommunikationer [redigera] Området genomkorsas av Roslagsvägen (E18), tunnelbanans röda linje och Roslagsbanan. Båda stationerna inom 

området heter Universitetet. Tidigare fanns även Roslagsbanestationen Frescati (Fkt), som lades ned 14 juni 2009 tillsammans med stationen


Universitetet på Roslagsbanan. Den 7 januari 2010 slogs båda stationerna samman till den nya stationen Universitetet, belägen ungefär mitt emellan de 

gamla. 

Villa Fridhem, Stockholm 

Fridhem vid Ålkistan. 

Villa Fridhem är en villa på Gärdet i Stockholm. Villan är belägen på Hundudden vid Lilla Värtan inte långt från Villa Johansdal. På norra Djurgården finns 

ytterligare en "Villa Fridhem", den ligger inom Frescati vid norra delen av Brunnsviken, strax söder om Ålkistan.redigera 

Fridhem vid Ålkistan [redigera] 

Villan vid Brunnsviken uppfördes 1870 och var ursprungligen en sommarbostad under Bergshamra gård som mellan 1707 och 1917 var fideikommiss inom 

ätten Barck. Huset var ett typiskt sommarnöje från 1800-talets slut, då stockholmarna sökte sig ut från staden sommartid. 

Byggnaden domineras av en hög punschveranda i två våningar som vättar mot Brunnsviken. Villan har de vanliga detaljerna som utmärker en sommarvilla 

från tiden; ljusmålad träpanel, snickarglädje och en gestaltning i schweizerstil. På tomten finns ett ekotempel och en antik skulptur föreställande Myrons 

diskuskastare.


Ålkistan 


Karta över området från 1880-talet 

Ålkistan och Ålkistebron år 1900/2006 

Ålkistan är området kring Brunnsvikens anslutning till Värtan och även namnet på 

kanalen mellan Brunnsviken och Lilla Värtan i Stockholms län. Kanalen avgränsar 

Bergshamra i Solna kommun i norr och Norra Djurgården i Stockholms kommun i 

söder. Över Ålkistan leder Ålkistebron Roslagsbanan och Roslagsvägen. Nuvarande bro 

uppfördes 1937. 

Namnet skall komma från att det fanns en fångstanordning, en ålkista, i bäcken från Brunnsviken. 

Kanalen byggdes 1863–1864 och öppnades för trafik 1865. Bygget kostade 34 208 kronor. Anläggningen av 

kanalen föranleddes av den dåliga vattenkvaliteten i sjön Brunnsviken på grund av avlopp och avfall från staden. 

För att möjliggöra en slusslös förbindelse med Stora Värtan sänktes vattennivån i Brunnsviken med cirka 1,25 

meter. Detta hade även till följd att de grunda kanalerna vid Hagaparken förstördes. 

Största tillåtna båtbredd är 4,0 meter med djupgående 2,5 meter. Farleden försågs år 2000 med "trafikljus" som 

följd av olyckstillbud orsakade av ökad turisttrafik med stora båtar, större båtar i de fyra båtklubbarna och 

mängder av kanoter.


Bockholmen 


Gångbron till Bockholmen, bakom ön syns Cedergrenska tornet som ligger i Stocksund. 

Utsikt över Bockholmen från Cedergrenska tornet. 

Visa foton 

Bockholmen är en ö i inloppet till Edsviken, mellan kommunerna Solna, Stockholm och Danderyd, sammanbunden med en gångbro på fastlandet. Ön är en 

del av Bergshamra i Solna kommun. 

Mitt på ön finns en farledsgrav av kulturhistoriskt intresse från yngre järnåldern (tros vara från 400–1050 e.Kr.). Öns enda kvarvarande hus är en liten trävilla 

(Bockholmenvillan) från 1800-talets slut; huset hyser idag en restaurang – ”Bockholmen Hav och Restaurang”. Innan restaurangen kom till Bockholmen var 

ön en ganska okänd plats. 

Cedergrenska tornet


Cedergrenska tornet, vy över Lilla Värtan. En hörnturell 

Tivoli (Solna) 

Från Wikipedia Tivoliparken är belägen på en landtunga som skjuter ut i norra delen av Brunnsviken i stadsdelen Bergshamra i Solna kommun. Tivoliparken är del av 

Nationalstadsparken . Tivoliparken är till namnet inspirerad av Gustav III:s italienska resa 1783-1784. Tivoli är namnet på en stad utanför Rom. Ägaren till Tivoli, greve 

Gustav Philip Creutz, gav Fredrik Magnus Piper i uppdrag att rita en engelsk park på Tivolihalvön. Piper var Sveriges främste expert på engelska parker och Gustav III 

trädgårds- och landsapsarkitekt. Han införde den engelska trädgårdsstilen i Sverige och är mannen bakom både Hagaparken och Drottningholms engelska trädgård. 

Parkens öde [redigera] 

Pipers plan för östra Tivoli, idag "Pipers park". I norr syns "Canalen", 1786 Pipers plan för västra Tivoli från 1786


Man anlade snart gångvägar och utsiksterrasser men projektet avstannade när Creutz avled 1785. Gustav III hade planer att färdigställa det påbörjade projektet 

och han hade t.o.m avsikter att placera den planerade stora slottsanläggningen på Tivolibergets östra sida, men planerna ändrades 1786 och grundstenen till 

slottet lades i Hagaparken istället. Där blev det inte heller färdigt, mordet på Gustav III kom emellan, det är dagens Stora Haga slottsruin. 

Pipers park [redigera] 

Fredrik Magnus Pipers ritningar finns kvar och det går faktiskt att använda dem som karta utmed gamla stigar och upptäcka terrasseringar med utsikt över 

landskapet. Gjorda för tvåhundra år sedan, glömda av seklernas gång och nu nyupptäckta. Sedan slutet av 1970-talet pågår en försiktigt restaurering av denna 

vackra park. År 1998 återskapade Solna stad de ursprungliga terrassena och gångvägarna helt enligt Pipers ritningar. Den östra delen av Tivoliparken bär 

Pipers namn: Pipers park. 

I norra delen av parken kan man ana diket efter en kanal. "Canalen" hade ingen praktisk funktion utan var ett trädgårdsarkitektoniskt inslag som skulle göra 

parken mera intressant och lustfylld. "Canalen" stavades med "C" i Pipers gamla ritningar. "Canalen" var bara ca. 0,60 meter djup. När år 1869 vattennivån i 

Brunnsviken sänktes med ca. 1,25 meter, i samband med bygget av Ålkistan, förstördes kanalen. 

Kraus grav [redigera] 

På Tivoliparkens västra höjd finns gravplatsen efter den tyskfödde komponisten Joseph Martin Kraus (1756-1792). Han har kallats "den svenske Mozart" och 

tillhörde kretsen kring Gustav III. Hans sista kompositioner blev sorgemusiken till kungens begravning 1792, i december samma år dog Kraus, blott 36 år 

gammal. 1846 restes ett gravmonument med inskriptionen: "Här det jordiska af Kraus, det himmelska lefver i hans toner". 

Musikpaviljongen [redigera] 

Paviljongen ligger i södersluttningen ner mot Brunnsviken och uppfördes omkring år 1800 av Nils Anton Augustin Barck, som ägde Bergshamra 

fideikommiss. Barck var byggherre för flera hus på Tivolihalvön, bara Musikpaviljongen finns kvar idag. Paviljongen byggdes troligen i samband med Barcks 

systers bröllop i juni år 1800 och skulle fungera som byggnad för teater- och musikevenemang samt för fester och nöjen. Paviljongen, Tivoliparken och Kraus 

grav är det som idag återstår från den gustavianska epoken under 1700-talets sista årtionden. 

Cadiers odlingar [redigera]


Äppelträden blommar i Cadiers odlingar 

Bergshamra koloniområde [redigera] 

Den södra delnen av Bergshamra koloniområde anlades i början på 1980-talet på Tivolihalvön. Den första koloniverksamheten kom igång 1919. Initiativtagare 

till området var Anna Åbergsson. Koloniföreningens lotter är idag uppdelade på två områden med 23 (vid Ålkistan) respektive 48 lotter (vid Tivoli) och lika 

många stugor. Området är en del av Kungliga nationalstadsparken. 

Tivolibergets luftvärnsställning [redigera] 

Mellan 1939 och 1945 fanns ett luftvärnsbatteri på Tivoliberget. Batteriet var en del av försvaret av Stockholm mot fientligt flyg. Vid batteriet fanns soldater, 

befäl, signalister, sjukvårdare, bilförare och ordonnanser. Den totala styrkan utgjordes av 103 man. En vinterdag 1942 sköt luftvärnsställningen ner ett tyskt 

kurirplan på väg från Oslo mot Finland. Händelsen tystades ner av den svenska regeringen. 

• 

Cadiers odlingar kallas resterna av en förvildad trådgårdsanläggning i Tivoliparken. Namnet härrör från 

dåvarande arrendatorn av Bergshamra och Tivoli; Jean-François Régis Cadier. Han var framgångsrik 

krögare och grundade av Grand Hôtel i Stockholm. Anläggningen anlades under 1800-talets andra hälft 

och existerade som handelsträdgård fram till 1930-talet. 

Bryggan "Tivoli" En del av den rekonstruerade parken Monumentet över J.M. Kraus Tivolipaviljongen


Välkommen till Kafé Sjöstugan! 

Du hittar oss vid Brunnsvikens norra strand i Solna i Nationalstadsparken. 

Vi bakar och tillagar allt själva. Vår bas är ekologiska och rättvisemärkta 

produkter och vi försöker använda närproducerade varor. 

På vår hemsida kan du läsa om allt som serveras på kaféet: bullar, kaffe, 

kakor, soppor, kurser, ekologiskt öl & vin, utställningar, musik, konserter, 

teater, filosofikaféer med mera. 

Klicka på länkarna till vänster för att läsa mer om allt som Sjöstugan har 

att bjuda på! 

Öppettider just nu: 

Från 12 januari har vi öppet torsdagar 12–15 samt lördagar och 

söndagar 11–16. Från 2012: 

Ing 1: Världen äldsta regemente. ”När gud skapade världen fanns Ing 1.” 

Göran Zakrisson åkte sommarskidor nedför tipphögen vid Ing 1 Frösundavik på 70 talet 

Sammanställt från Wikipedia och andra öppna källor för promenaden den 13 feb av Åke Persson 2013-02- 10

finns här (PDF-fil)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?