HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
högt och vackert<br />
khan<br />
tengri<br />
SvenSka klätterförbundet<br />
#150 maj 2011 Pris: 50 sek.<br />
malin sveriges<br />
hårdaste tjej<br />
trivs bäst<br />
med kaffe och<br />
dunjacka<br />
sPorttraddare<br />
heyman<br />
teknik<br />
klipp rätt<br />
Patagonien<br />
fitz roy
innehåll<br />
maj 2011<br />
xx xxxxxxxxxxx<br />
xx xxxxxxxxx<br />
xx xxxxxxxxx<br />
xx xxxxxxxxxxx<br />
xx xxxxxxxxx<br />
xx xxxxxxxxx<br />
xxxxxxxxxx<br />
4 Bergsport #150 · maj 2011
snaBBa klipp<br />
Jag har ett lyxigt jobb, där<br />
det ingår att finkamma blogosfären<br />
efter nyheter om<br />
klättring och äventyr. Det<br />
kan handla om filosofiska<br />
debatter (Carlos Cabrera<br />
och Robin Dahlberg), poetiska<br />
utsvävningar (Hanna<br />
Mellin), cross-fit (Maja<br />
Fresk), grader (8a) eller<br />
skruvad internhumor (The Bruno Show).<br />
Men hur klätternördig jag än kan vara så är inte det perfekta<br />
trepunktsankaret eller kettlebell-övningar det som är mest relevant<br />
för min klättring.<br />
Det jag skulle vilja veta är hur jag skall hinna med att<br />
klättra. Hur skall jag nånsin onsajta drömgraden (oftast<br />
nuvarande grad följt av ett plus), när jag har två små barn,<br />
nyinköpt villa, 25 mördarförkylningar om året (tack, dagis),<br />
en sambo som också vill träna, ett heltidsjobb och långt till<br />
barnpassande mormor. Hur gör folk?<br />
Ett trick är att klättra fort. En kalifornisk klätterkompis<br />
berättade en gång att den verkligt ultrasnabba bigwallstilen<br />
utvecklades av klättrare som blivit föräldrar. Skulle<br />
man bränna av en klassiker i Yosemite och vara hemma till<br />
söndagmiddagen så fick det fan i mig gå fort. För mig betyder<br />
detta i praktiken att klättra med andra som liksom jag<br />
värderar sällskap och natur, men som en aprilkväll inser att<br />
skall det klättras mer än en led innan det blir kolsvart så får<br />
man racka på snabbt och spara på snacket.<br />
En annan väg är att skaffa årskort på gymet och lära sig<br />
bouldra. Klämma in korta intensiva pass när man är frisk,<br />
sambon har vilodag och planeterna ligger i rätt läge.<br />
Sedan gäller det att mota undan helg-dammsugaren när det<br />
är säsong. Gå inte med på släktträffar, bröllop, flytthelger<br />
och annat onödigt, annat än oktober-januari. Spontansocialisera<br />
om det regnar, men planera för sol. Ta med barnen ut<br />
till klippan. Visst, det kan bli misär av det också, men varje<br />
klättrad meter är bra. Familjeresa till Ton Sai med spons<br />
från Försäkringskassan är annars en klassiker.<br />
Till slut handlar det kanske om att lite slokörat krypa till<br />
korset och inse att man inte kommer att kunna klättra på<br />
riktigt samma premisser som förr. Och trösta sig med att bli<br />
ett forumtroll med åsikter om allt.<br />
Bergsport utges av svenska klätterförBundet<br />
redaktionsadress Bergsport, Amalia Jönssons g 16,<br />
421 31 Frölunda<br />
telefon Tel. 031-743 21 71<br />
e-post bergsport@brant.se<br />
redaktör John Liungman<br />
layout Lotta Bernhed, Zetterqvist Tryckeri<br />
prepress Zetterqvist tryckeri<br />
annonsBokning Jonas Svanström,<br />
Tel. 031-743 20 85, jonas@brant.se<br />
produceras av ZetterQvist Förlag AB,<br />
Tel. 031-743 20 80, fax 031-743 20 90<br />
tryck Zetterqvist Tryckeri, Göteborg<br />
ansvarig utgivare Pontus Axelsson, <strong>Svenska</strong> <strong>Klätterförbundet</strong><br />
BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar ej för icke<br />
beställt material. Texter redigeras och kortas efter behov. Bilder kan komma att beskäras.<br />
Åsikter i artiklar och debatt inlägg är författarens och inte redaktionens.<br />
omslagsBild<br />
Omslagsbild:<br />
Ulorna är antagligen ett av Sveriges mest natursköna klätter-<br />
Malin Holmberg är kanske Sveriges mest kompletta klättrare på damsidan. Här poserar<br />
områden. Peter Schön lapar sol p 7a+ intill strandkanten.<br />
hon en kylslagen majhelg i Utby. Foto: Per-Ola Andersson, poaphotography.com<br />
Foto: POA www.poaphotography.com<br />
John Liungman<br />
Vildmarksboende<br />
i toppklass<br />
Hilleberg har i över 35 år utvecklat fjälltält<br />
av högsta kvalitet. I sortimentet fi nns en-<br />
till åttamanstält, utvecklade i Jämtland och<br />
använda av entusiaster över hela världen.<br />
Alla Hillebergtält har:<br />
Marknadsledande material<br />
Konstruktion för högsta säkerhet<br />
Maximalt utrymme till lägsta vikt<br />
Snabb och enkel uppsättning<br />
Peter Schoen/www.mountain.ru/schoen<br />
Läs mer och få Tälthandboken<br />
gratis på www.hilleberg.com<br />
WWW.HILLEBERG.SE<br />
Box 25 • 832 21 Frösön • 063 57 15 50
nyheter<br />
ny policy för bult och<br />
utveckling i bohuslän<br />
för nästan tjugo år sedan skrev Bohusläns klätterklubb sin<br />
första bultpolicy. den har utkommit i flera versioner, där<br />
syftet alltid har varit att främja tradklättringen. de olika versionerna<br />
har dock varit tvetydiga, vilket har lett till ett ökat antal<br />
mer eller mindre befogade bultar i Bohuslän.<br />
för att skapa samsyn och förutsättningar för en hållbar<br />
utveckling av klättringen i området hölls ett medlemsmöte<br />
hösten 2009. ramarna för en ny policy sattes upp – inte totalt<br />
bultförbud, inte ohämmad bultning, men en tydligare och<br />
fortsatt restriktiv bultpolicy. där började resan. efter ytterligare<br />
två bultmöten och lika många årsmöten har klubben nått<br />
målet - Bohusläns klätterklubbs bult- och bergsutvecklingspolicy<br />
2011.<br />
det unika med området är framförallt dess höga koncentration<br />
av naturligt säkrade linjer, som håller absolut världsklass.<br />
för att stärka tradklättringens existens och möjlighet till fortsatt<br />
utveckling, är utgångspunkten i den nya policyn att de<br />
naturligt säkrade linjerna - deras karaktär och potential - ska<br />
styra utvecklingen av berg och leder i Bohuslän.<br />
nytt i denna policy är att länsstyrelsen i västra götaland har<br />
rådfrågats, och de har förtydligat de riktlinjer vi har att förhålla<br />
oss till vad det gäller utveckling av nya berg och boulderområden.<br />
policyn tillåter placering av bultar, förutsatt att naturliga<br />
säkringar inte kan placeras. detta medför att sport-, mix- och<br />
tradleder kan komma att samsas på samma klippa. men i<br />
Bohuslän, till skillnad från många andra områden, kommer<br />
tradlederna alltid i första hand. och på följande berg gäller<br />
förbud mot vidare bultning: Buråsen, galgberget, Hallinden,<br />
Häller, ulorna, vetteberget, vinternbergets huvudvägg och<br />
välseröd.<br />
om klättrare idag inte har den kompetens som krävs för att<br />
säkra en linje, eller inte vill ta den risk friklättring av en naturligt<br />
säkrad linje medför, kan det komma klättrare som söker<br />
den utmaningen imorgon. lämna hellre en linje ren för dem,<br />
än att placera bultar i förtid.<br />
<strong>Svenska</strong>r på toppen<br />
ett par medialt uppmärksammade klättrare nådde toppen på<br />
everest under våren. robin trygg besteg berget under parollen<br />
"yngste svensk på everest" (även om redaktionen anser<br />
att 24 år är ganska fullvuxet). trygg nådde toppen den 13 maj<br />
som del i en kommersiell expedition utrustad med syrgas.<br />
annelie pompe nådde toppen några dagar senare, också hon<br />
som deltagare i en kommersiell expedition. pompe hade som<br />
ambition att klättra berget utan att andas extra syrgas, men<br />
tvingades ta hjälp av medhavd o2 under toppdagen då hon<br />
hade svårt att hålla tår och fingrar varma. därmed är fridykaren<br />
pompe den kvinna som varit djupast och högst i världen,<br />
medan projektet ”första svenska kvinna på everest utan o2”<br />
kvarstår.<br />
ytterligare svenskar lär också ha nått toppen av everest<br />
som del av kommersiella expeditioner, däribland 47-årige<br />
raul Helander från stockholm, som kom upp den 20 maj och<br />
klättrade från sydsidan med extra syrgas.<br />
Hanna mellin på gå på pumpen (8), Hallinden. Bild: jonas paulsson<br />
klättrar du i Bohuslän? gå då in på klubbens hemsida;<br />
Bohuskk.se och klicka på info och sedan dokument.<br />
läs policyn i sin helhet. Begrunda och respektera.<br />
Simone Moro angående<br />
Ueli Stecks rekord på Eiger:<br />
"In three hours you just prepare<br />
your pack, put your shoes on, you<br />
talk with your friends, make a last<br />
phone call - and when you start he<br />
is already on the top!"<br />
en omkommen<br />
vid firningsolycka<br />
Bohusläns Klätterklubb,<br />
genom Josephine Sköldstam<br />
en man född 1943 omkom vid en firning i granvik utanför<br />
karlsborg den 28 maj. mannen sysslade med sk geocaching,<br />
och enligt polisen saknade han klättringserfarenhet. orsaken<br />
till olyckan är inte fastställd.<br />
6 Bergsport #150 · maj 2011
SCIROCCO ZERO JACKET<br />
Endorfinjägare bär den långt under nollan, andra<br />
gör jackan till en värmande följeslagare i gränslandet<br />
mellan avklingande vinter och sommarsvalka.<br />
När du inte låter fleecefodrade Scirocco Zero<br />
Jacket omfamna dig, packa den smidigt i dess<br />
egen ficka. En hängögla ger dig sedan möjligheten<br />
att kroka fast byltet, i en klättersele till exempel.<br />
Rek. pris:1 698 sek
nyheter<br />
MISSa Inte...<br />
25-28 auguStI<br />
International bouldermeeting<br />
ett möte för de som älskar bouldering , klättring och<br />
vår fantastiska natur. vi har många boulders i superb<br />
granit och många utmaningar finns i de övre graderna.<br />
10-11 SepteMber<br />
tunabergsträff<br />
som vanligt räknar vi med väder, mycket klättring, god<br />
mat o dryck samt trevlig samvaro. välkomna!<br />
15 SepteMber<br />
deadline för bidrag till Crimper<br />
skicka in ditt bidrag till crimper klätterfilmfestival.<br />
17-18 SepteMber<br />
Climb-out i Häggsta<br />
stockholms klätterklubb bjuder in medlemmar och<br />
andra klättrare till climb-out vid Häggstaklippan 17-18<br />
september. på lördagskvällen kommer det att anordnas<br />
en middag i en närliggande lokal. för mer info besök<br />
oss på vår hemsida www.klatterklubben.com eller<br />
besök oss på facebook.<br />
18-23 oktober 2011<br />
Säkerhetskongress Åre<br />
”preventive safety in the mountains”. möjligt för alla<br />
intresserade att anmäla sig. läs mer på www.ikarcisa2011.org.<br />
Hela SoMMaren<br />
bohusstugan öppen<br />
ska du besöka Bohuslän i sommar? Bohusläns klätterklubb<br />
välkomnar alla klättrare att komma och bo i<br />
klubbstugan eller tälta på tomten utanför. alla som är<br />
medlemmar i en klätterklubb får rabatterat pris!<br />
Söderin sänder vidare<br />
geir söderin fortsätter jobba på hög nivå. i april visade han<br />
framfötterna ordentligt i göteborg genom att sätta två stenhårda<br />
leder. du och jag ska gå på bio är ett 18 år gammalt<br />
projekt i Hylteberget. leden är signerad lokala hårdmannen<br />
Henrik sennelöv och återfinns en bit till höger om den välkända<br />
abstrakt. något överhängande i 25 meter och mycket<br />
teknisk. geir sätter graden till 8c. geir forsatte något senare<br />
med att sätta pirayaklubben (8b) tillika på Hylteberget.<br />
räddningskongress i Åre<br />
18-23 oktober 2011 arrangeras i Åre en ikar/cisa- kongress<br />
under temat "preventive safety in the mountains". ikar/<br />
cisa är den internationella organisationen för bergsräddning.<br />
det är decennier sedan en liknande kongress genomfördes i<br />
sverige och det är öppet för alla intresserade att anmäla sig.<br />
det kommer bli bl.a. workshops, föreläsningar m.m. uiaa<br />
medcom och ikar/cisa medcom möts. från uiaa medcom<br />
har bland annat dr Basnyat (Himalayan rescue association,<br />
nepal) och dr Hillebrandt, uk, annonserat att de kommer.<br />
titta in på hemsidan www.ikar-cisa2011.org för program<br />
och anmälan.<br />
Johan Holmgren , SKF medicinska kommitté<br />
<strong>Svenska</strong>r tickar hårt på<br />
tradklipporna<br />
sveriges vassaste tradklättrare har inte legat på latsidan<br />
under våren. den alltid heta erik grandelius gjorde viss sensation<br />
då han onsajtade rätt lätt (numera oftast graderat 8+)<br />
på Häller.<br />
under sin resa till indian creek gav sig petter restorp på<br />
no Way josé (5.13c), en tur som inte fått mer än ett par repetitioner<br />
tidigare. restorp säkrade sin partner först, fick lite<br />
säkringsbeta och flashade sedan leden. ”en perfekt fingerspricka.<br />
Brant. få repititioner. Har alltid låtit väldigt lockande i<br />
mina öron,” skriver petter på sin blogg.<br />
Bohusfrälsta hårdingen stefan Wulf avslutade torkel røislis<br />
decenniegamla projekt på Hallinden, och i sann ödmjukhet<br />
fick den heta Wulferine. mixat, vertikalt och en grad som<br />
troligen landar på 8a. ”allt ifrån vassa crimps till layback på<br />
slopiga kanter a la ”electric” till kroppstungt crux med balans<br />
och fingerstyrka som krav för den som söker lyckan” skriver<br />
maja fresk på sin blogg efter att ha provat leden.<br />
robin dahlberg och oscar alexandersson satte båda den<br />
svettigt seriösa gaia (e8 6c, ca svensk 9-) på Black rocks i<br />
england, en led som spottat av en del världsklättrare genom<br />
åren, och som även bjudit på en del brutna ben.<br />
numera doktorerade erik Heyman satte dr snuggles,<br />
ett gammalt ekehed-projekt på Häller i Bohuslän. graden<br />
föreslås till svensk 9 (8b), den tredje traditionellt säkrade<br />
turen i sverige av den graden. turen kan väntas attrahera en<br />
del repetitioner då den trots långa run-outs inte beskrivs som<br />
särskilt seriös.<br />
ladda kameran, det är<br />
dags för Crimper!<br />
planeringen av nästa klätterfilmfestival är i full gång, så sätt<br />
igång och börja filma sommarens klätteräventyr! du behöver<br />
inte vara proffs på vare sig film eller klättring, se bara till<br />
att filmen handlar om klättring i någon form och är max tre<br />
minuter lång :)<br />
en jury bedömer filmerna utifrån kategorierna Bästa idé,<br />
snyggast foto & mest inspirerande, och åskådarna utser<br />
publikens val.<br />
det kommer hända lite andra grejer också under kvällen,<br />
men det är för tidigt att berätta om det än.<br />
filmerna vill vi ha senast den 15 september. mer information<br />
kommer på hemsidan www.crimper.se och facebook.<br />
ny supergrotta i norge<br />
en grupp norrmän med bland annat magnus midtbö håller på<br />
att utveckla en nyfunnen, enorm grotta i flatanger norr om<br />
trondheim, kallad Hanshelleren. enligt midtbös blogg (www.<br />
magnusmidtboe.com) handlar det om en enorm grottformation,<br />
och man har redan bultat leder på uppåt 65 meter med<br />
svårigheter upp till ca 9a. de hårdare linjerna är ännu bara<br />
projekt och planen är att arrangera ett evenemang där ett<br />
antal klättrare ur världseliten bjuds in för att sätta dessa projekt.<br />
Bilderna visar på en fantastisk regnskyddad miljö med<br />
skärgård och hav i bakgrunden. detta kommer säkert kunna<br />
bli en populär destination för klättrare från mellansverige, inte<br />
minst då det finns ytterligare intressanta grottor i området.<br />
8 Bergsport #150 · maj 2011
VASTERVIKCLIMBING.SE<br />
LYSINGSBADET<br />
ÖVERUMS VANDRARHEM<br />
TOFVEHULT<br />
LIVE IN NATURE<br />
RISEBO FRITID<br />
Västervik är ett Mekka för sportklättrare och bouldrare med sitt varierade<br />
utbud av klippor runt om i kommunen. För mer information om klätter-<br />
paket, boende och nedladdning av topo besök vastervikclimbing.se.<br />
Du kan även träffa klättrare på facebook.com/vastervikclimbing.<br />
Europeiska jordbruksfonden för<br />
landsbygdsutveckling: Europa<br />
investerar i landsbygdsområden.
nyheter<br />
tankar om friluftsliv<br />
och tillgänglighet<br />
23-24 mars deltog svenska klätterförbundet i den stora tankesmedjan<br />
om friluftsliv, som anordnas årligen av naturvårdsverket.<br />
i år var det sjunde gången tankesmedjan hölls och temat<br />
den här gången var tillgänglighet. klätterförbundets representanter<br />
vid konferensen var accesskommitténs ordförande<br />
christofer urby och accesskommitténs samordnare på kansliet<br />
jonas paulsson.<br />
- det var en väldigt intressant tankesmedja där vi fick<br />
tillfälle att diskutera viktiga frågor som rör vår tillgänglighet till<br />
friluftsliv. de båda dagarna bjöd på en mängd workshops där<br />
vårt fokus var på frågorna som rör allemansrätten. det finns<br />
ju krafter i samhället som vill lyfta ut kommersiella, organiserade<br />
arrangemang ur allemansrätten. diskussionen har hittills<br />
handlat mycket om större arrangemang med stora kommersiella<br />
intressen, som till exempel bärplockning och hästridning,<br />
men utvecklingen i den här frågan kommer ju också att<br />
påverka alla de som till exempel arrangerar klätterkurser eller<br />
klätterläger, säger jonas paulsson.<br />
andra frågor som diskuterades på temat tillgänglighet var<br />
till exempel anläggningar i naturen. även där handlar diskussionerna<br />
ofta om större anläggningar, men den diskussionen<br />
påverkar även klättringen, till exempel vad gäller bultning.<br />
- det känns otroligt angeläget att delta i de här diskussionerna,<br />
då konsekvenserna kan bli avgörande för klättringens<br />
ny period, nya<br />
pengar, nya projekt<br />
riksidrottsförbundets satsning på barn- och ungdomsidrott<br />
– idrottslyftet – går nu in i en ny period, år 5. tidigare har<br />
idrottslyftsåren varit så kallade brutna år, det vill säga, de har<br />
sträckt sig från 1 juli till 30 juni. nu kommer detta att ändras<br />
till kalenderår, vilket innebär att idrottslyftets år 5 kommer att<br />
sträcka sig 18 månader, till och med 31 december 2012.<br />
däremot är förbundsanslagen för 2012 ännu inte fastslagna,<br />
vilket betyder att vi än så länge har fått en pott tilldelat för<br />
andra halvåret 2011.<br />
för denna period har svenska klätterförbundet tilldelats<br />
205 000:-. vi kommer som tidigare att ha ett antal datum<br />
som deadlines för ansökningar. för den kommande höstperioden<br />
så är deadline för ansökningar 30 september.<br />
ansökan om idrottslyftsbidrag görs via klubbarna. mer information<br />
om idrottslyftet hittar du på klatterforbundet.se.<br />
vi återkommer med mer information om idrottslyftet 2012<br />
i ett senare nummer av Bergsport. om du har några frågor eller<br />
funderingar kring idrottslyftet så är du välkommen att höra<br />
av dig till kansliet.<br />
accesskyltar<br />
accesskommittén påminner om att det fortfarande finns accesskyltar<br />
kvar att beställa från kansliet. och det finns bidrag<br />
att söka till material för att sätta upp skyltarna. västerviks<br />
klätterklubb beställde alldeles nyligen 20 skyltar som ska<br />
sättas upp ute vid de lokala klipporna. följ deras exempel så<br />
att vi når ut med information till besökande klättrare. för mer<br />
information, kontakta kansliet.<br />
utveckling. det finns en hel del frågor och tänkbara utvecklingsscenarior<br />
som vi inom klättersverige behöver analysera<br />
och bedöma, säger jonas paulsson och fortsätter:<br />
- naturreservat och friluftsliv var också en fråga som togs<br />
upp, där vi påpekade att för klättringen upplevs bildande av<br />
naturreservat ofta som ett hot mot vår aktivitet. det är uppenbart<br />
att en del av de föreskrifter som normalt skrivs in i<br />
reservaten är standardiserade och nästintill slentrianmässiga,<br />
utan att man analyserat vilka konsekvenser det får för vissa<br />
former av friluftsliv.<br />
naturvårdsverket ska nu gå igenom och sammanställa alla<br />
de synpunkter man fick in under konferensen och vi ser med<br />
spänning fram emot utvecklingen för friluftsfrågorna i allmänhet<br />
och klätterfrågorna i synnerhet framöver.<br />
västervik bjuder<br />
på boulderpartaj<br />
eldsjälarna i västervik arrangerar ett möte för de som älskar<br />
bouldering , klättring och vår fantastiska natur. området<br />
hyser många boulders i superb granit och många utmaningar<br />
finns i de övre graderna. arrangörerna har bjudit in flera<br />
världskända bouldrare från europa som kommer att delta. alla<br />
bouldrare är välkomna till mötet som äger rum 25-28 augusti.<br />
västervik är klättring, men också partys, presentationer,<br />
utställningar, testningar av utrustning, möten, aperitifer, och<br />
flera överraskningar. det bjuds också på spännande musikunderhållning.<br />
västervik är en känd turiststad som på sommaren har många<br />
besökare till naturen och den fantastiska skärgården. alla<br />
gästande klättrare får gratis topo till de olika boulderområdena.<br />
fri transport till och från klipporna efter tillgång på våra<br />
inhyrda minibussar. eventet äger rum vid västerviks klättercenter.<br />
efter klättringen på dagen kan man tillbringa kvällen<br />
på eventområdet vid klättercentret som är inhägnat. vi har<br />
god mat och drycker till bra pris och man kan mingla, besöka<br />
utställare och njuta av underhållningen.<br />
vi erbjuder rabatterat pris på camping, vandrarhem och<br />
stugor. se www.vastervikclimbing.se för mer info och www.<br />
baboonmaster.com för en del inspirerande filmmaterial.<br />
vill du synas i<br />
kontakta jonas svanström 031-743 20 85<br />
10 Bergsport #150 · maj 2011
helsida addnature<br />
ny
access<br />
Samarbete över sundet för access på kullaberg<br />
efter sommarmötena i juni har den lokala arbetsgruppen<br />
access kullaberg under hösten 2010 och gångna vintern haft<br />
ytterligare tre arbetsmöten (101210, 110127 och 110312).<br />
alla involverade klubbar har haft representanter på plats och<br />
diskussionerna har gått vidare om hur indikationerna på kommande<br />
accessproblem ska hanteras.<br />
ytterligare sporadiska kontakter har tagits med länsstyrelsens<br />
representant daniel Åberg ute på kullaberg och i nuläget<br />
väntar vi på besked om att den förestående lav- och mossinventeringen<br />
är igång. enligt tidigare uppgifter ska denna inventering<br />
på kullabergs nordsida göras under maj/juni av en känd<br />
expert från lunds Zoologiska museum. enligt andra experter<br />
som access kullaberg har konsulterat är det mycket troligt att<br />
skyddsvärda arter kommer att identifieras, vilket naturligtvis<br />
kan komma att påverka klättermöjligheterna i hela området<br />
öster om ablahamn. i nuläget diskuteras möjligheterna för en<br />
egen kompletterande inventering av lavar och mossor inom<br />
det aktuella området på kullabergs nordsida.<br />
parallellt med lav- och mossfrågan har länsstyrelsens representant<br />
bett lokalklubbarna att själva inventera alla kullabergs<br />
borrbultar. på denna front har dock ännu inget nytt hänt.<br />
möten har också ägt rum med representanter för länsstyrelsen<br />
i malmö för att säkra klättermöjligheterna i soffabacken<br />
väsaberget, dalarna<br />
under perioden 1/4 till och med 31/5<br />
ska ingen klättring förekomma på någon<br />
av väggarna vid väsa i dalarna. restriktionen<br />
syftar till att säkra känsliga<br />
naturvärden och framtida klättring vid<br />
väsaberget.<br />
som inom snar framtid kommer att avsättas som naturreservat,<br />
med allt vad detta innebär av förändrade förhållningsregler<br />
för besökare.<br />
access kullaberg deltog i mars i skype-möte med förbundets<br />
accesskommitté. förutom stödet från lokalklubbar och<br />
dansk Bjerg- og klatreklub har svenska klätterförbundets<br />
styrelse uttalat sitt fulla stöd för accessarbetet som nu bedrivs<br />
aktivt. förbundet har även förmedlat kontakter med riksidrottsförbundet<br />
och skåneidrotten som skulle se över sina<br />
möjligheter att stödja oss i ärendet.<br />
kontakter med juridisk expertis har också tagits för att utröna<br />
vilka möjligheter som finns för att rättsligt driva frågan om<br />
klätteraccessen på kullaberg. i första hand har vi fått rådet att<br />
utverka status som officiell remissinstans hos länsstyrelsen<br />
skåne.<br />
framöver har access kullaberg planerat att arrangera lokala<br />
diskussionskvällar som är tänkta att vara öppna för klubbmedlemmar<br />
som vill veta mer om vad som händer på accessfronten<br />
och kanske har egna idéer att bidra med som kan föra<br />
processen framåt.<br />
Stuguberget<br />
av hänsyn till häckande fågel råder<br />
klätterförbud på gömda och glömda<br />
väggen på stuguberget fram till 15 juli.<br />
även parkering har varit ett bekymmer.<br />
se accessdatabasen för mer information<br />
om parkering.<br />
bohuslän<br />
För Access Kullaberg<br />
Magnus Nilsson, SKK<br />
Ha koll på accessläget i sommar!<br />
det är ditt ansvar som klättrare att veta vad som gäller på din klippa, både enligt lag och enligt<br />
avtal mellan klubb och markägare. gör till en vana att gå in på accessdatabasen och läsa vad<br />
som gäller just nu. saker ändras! Här följer ett axplock av viktiga uppdateringar från klubbar<br />
runt om i landet. det finns mycket mer att läsa, på access.klatterforbundet.se.<br />
Järnklätt, göteborg<br />
totalt klätterförbud råder. området<br />
beskrivs i ”klättring i göteborg med<br />
omnejd” med vag information om klätterförbudet.<br />
norsesund, alingsås<br />
mycket känslig parkeringssituation.<br />
påträffade felparkeringar kommer att<br />
polisanmälas. finns det inte parkeringsplatser<br />
lediga får man ställa sitt fordom<br />
längre ner mot norsesund och sedan gå<br />
till klippan. resa ej sly och såga ej ner<br />
träd på eget initiativ, kontakta alingsås<br />
klätterklubb.<br />
aspen, lerum<br />
mycket populärt berg som besöks av<br />
stora kvantiteter klättrare under sommarhalvåret.<br />
detta gör tältning olämpligt<br />
och ett sanitärt problem. tälta inte i<br />
aspen och absolut inte på närboendes<br />
tomter. närmaste campingplats är<br />
aspen camping. parkering är känsligt,<br />
är det fullt på parkeringen får man åka<br />
tillbaka långt för att finna lämplig alternativ<br />
parkering. uppehåll er ej på vägen då<br />
det är störande för de förbipasserande<br />
bilarna. Håll låg ljudprofil.<br />
Hakered, göteborg<br />
det är numera ok att klättra i Hakered.<br />
tänk på att klippans historia är känslig<br />
samt att det är en fornborg ovanpå klippan.<br />
var ytterst varsamma med toppen.<br />
det är förbjudet (enligt lag) att sätta upp<br />
fler bultar. parkera på parkeringsplatsen<br />
nere vid vägen.<br />
Hylteberget, göteborg<br />
Håll strikt ljuddisciplin vid parkeringen.<br />
de boende lever med skrän och svordomar.<br />
enligt överenskommelse med<br />
närboende ska ingen mer bultning ske<br />
från plockepinn till Hylteberget Höger.<br />
klättrare ombes att inte retrobulta<br />
etablerade kilturer. parkera inte på de<br />
boendes parkering/vändplan nedanför<br />
Hylteberget eller toppen av Hålegårdsvägen.<br />
Ålgårda, kungsbacka<br />
klätterförbud (enligt lag) 15/3 2011 till<br />
15/7 2011 pga häckande störningskänslig<br />
fågel. resten av året gäller fortsatt<br />
klätterstopp tills ny kontakt tagits med<br />
markägaren. accessansvarig sökes av<br />
göteborgs kk<br />
Bohusläns kk har på eget initiativ infört<br />
klätterstopp några etablerade berg där<br />
det finns risk för störning av fågellivet.<br />
det är inget formellt beträdnadsförbud,<br />
men uppmärksammas det att<br />
klättrare stör fågelhäckningar riskerar<br />
vi ett sådant. Hjälp klubben att visa att<br />
vi är kompetenta att sköta detta utan<br />
länsstyrelsens inblandning. klätterstoppet<br />
råder fram till den 15/7 och gäller<br />
ulorna, vinternberget och Holländaröd.<br />
12 Bergsport #150 · maj 2011
VÄSTERVIK<br />
INTERNATIONAL<br />
BOULDER MEET<br />
2011<br />
AUGUST 25-28<br />
VASTERVIKCLIMBING.SE<br />
A part of destination Västervik<br />
Europeiska jordbruksfonden för<br />
landsbygdsutveckling: Europa<br />
investerar i landsbygdsområden.
ordförande<br />
xxxxxx<br />
xxxxx<br />
xxxxxx<br />
Kommunikation och rekrytering fortsätter<br />
att vara våra viktigaste utvecklingsområden.<br />
Det råder ingen brist på idéer för att<br />
utveckla verksamheten, men att knyta till<br />
oss alla dem som är intresserade att jobba<br />
i förbundet är ingen lätt match. Vi har rekryteringsannonser<br />
i det här numret också<br />
och hoppas att du fastnar för något av de<br />
spännande uppdrag som finns.<br />
En av de mest positiva sakerna just nu<br />
för oss som redan arbetar inom förbundet<br />
är den rundringning som genomförs till<br />
samtliga klubbar. Gensvaret är fantastiskt<br />
– framförallt från våra yngre klubbar – och<br />
det är inspirerande att prata med alla engagerade<br />
personer som arbetar för svensk<br />
klättring. Det är tydligt att det finns mycket<br />
glädje och mycket ambitioner ute i landet<br />
och att många av er gör ett fantastiskt bra<br />
jobb.<br />
Flera klubbar har en mycket aktiv barn-<br />
och ungdomsverksamhet och fina samarbeten<br />
med kommunen och med Riksidrottsförbundets<br />
distriktsorganisation. Många<br />
har också fått lovande utfall av samarbetet<br />
med SISU:s distriktsorganisation där det<br />
finns mycket pengar att hämta för lokala<br />
och regionala utbildningsarrangemang.<br />
Vårt kansli har det senaste året arbetat hårt<br />
med att koppla ihop klubbarna med SISU<br />
och det verkar ge resultat. Under 2010 har<br />
vi gått från 130 SISU-finansierade arrangemang<br />
till 266, en mer än fördubbling av<br />
aktiviteter.<br />
Några klubbar har också berättat att<br />
man har haft svårt med införandet av IdrottOnline<br />
och som vi skrev i förra numret av<br />
Bergsport fortsätter vi att utvärdera hur väl<br />
lämpat det är för våra behov. Vi har träffat<br />
systemägaren för IdrottOnline och framfört<br />
de kommentarer som inkommit från<br />
våra klubbar och fått en redogörelse för<br />
hur förbättringsarbetet ser ut. Vi vill även<br />
i fortsättningen uppmana alla klubbar att<br />
höra av sig med kommentarer så att vi kan<br />
förmedla dem till RF.<br />
Det är tydligt att RF har bestämt sig<br />
för att standardisera kring IdrottOnline.<br />
På den nyligen avslutade RF-stämman i<br />
Uppsala i slutet av maj bestämdes att alla<br />
bidrag skall sökas genom IdrottOnline och<br />
att vi som specialidrottsförbund från och<br />
med nästa år skall få vår del av statsbidraget<br />
storleksbestämd bland annat på hur många<br />
medlemmar våra klubbar rapporterat in i<br />
IdrottOnline. Detta gör oss naturligtvis<br />
angelägna om att alla klubbar skall känna<br />
att systemet går att använda.<br />
En av de mindre positiva saker som vi<br />
fått höra i rundringningen är att många<br />
klubbar har problem med rekryteringen av<br />
ledare och förtroendevalda. Ofta är det en<br />
fråga om generationsskifte, men det handlar<br />
även om att föreningsliv inte har samma<br />
dragningskraft som det hade en gång i tiden.<br />
Det märker vi även av på förbundsnivå<br />
där bland annat arbetet med ny organisation<br />
för tävlingsverksamheten tar längre tid<br />
än vi väntat oss. Intresset har varit stort för<br />
de öppna möten som arrangerats i anslutning<br />
till kansliet i Idrottens Hus i Stockholm,<br />
men den grupp som arbetar med<br />
projektet har tyvärr inte kommit så snabbt<br />
framåt som vi hoppats. Vi ser ändå positivt<br />
på framtiden och tror att det finns många<br />
personer som både är intresserade av tävling<br />
och har möjlighet att arbeta med det i förbundets<br />
regi. Fortsättning följer!<br />
Avslutningsvis vill vi önska alla en härlig<br />
sommarsäsong med många fina dagar. Och<br />
glöm inte att en regnig dag ringa och berätta<br />
vad just du kan och vill göra för svensk<br />
klättring – mitt telefonnummer står längst<br />
bak i tidningen.<br />
Pontus Axelsson<br />
(medlem Bohusläns kk och Stockholms kk)<br />
För att läsa mer om styrelsens arbete, gå in<br />
på http://bit.ly/bergsport<br />
14 Bergsport #150 · maj 2011
lyckad kamraträddning<br />
i tunaberg<br />
instruktören christofer urby och hjälpinstruktören calle<br />
spång fick tillfälle att praktisera kamraträddning skarpt i<br />
tunaberg i maj. urby och spång befann sig tillsammans med<br />
friluftsläraren arvid sundblad ovanför Himlastegen med en<br />
grupp elever från spånga gymnasium. sundblad klättrade ner<br />
till hyllan och hoppade den sista biten, men landade fel och<br />
drabbades av kraftiga smärtor i knät.<br />
det var inte möjligt för sundblad att ta sig uppåt, och<br />
lösningen blev därför firning med skadad. spång och urby<br />
stabiliserade knät på sundblad med en sk samsplint som<br />
veks dubbel och drogs fast med en dauerbinda under knävecket.<br />
urby kunde sedan fira ner till marken med sundblad i<br />
y-slinga, med benet upphängt i slingor och prusikar.<br />
på marken väntade sundblads elever som byggde en bår av<br />
jackor och slanor.<br />
- det hela gick mycket snabbt alla inblandade sammarbetade<br />
väl. på lite mindre än en halvtimme var arvid utburen till<br />
bilen, säger christofer urby.<br />
sundblad har troligen dragit av korsbandet och har en fraktur<br />
på underbenet, men mår efter omständigheterna bra.<br />
det är ovanligt att i sverige tillämpa kamraträddning, varför<br />
det är glädjande att se att teknikerna i det här fallet har fungerat<br />
bra. urby rekommenderar alla att ha en samsplint i sitt<br />
förstahjälpen-kit.<br />
alpina framgångar<br />
ett brittiskt team bestående av av matt Helliker och jon<br />
Bracey har etablerat en ny rutt uppför mount Hunter i alaska.<br />
leden, som fick namnet the cartwright connection går på<br />
bergets nordvägg till vänster om moonflower Buttress. klättringen<br />
tog fyra dagar och involverade en storm i portaledge<br />
och 38 firningar.<br />
steve House, marko prezelj och ytterligare ett par unga<br />
slovener har gjort ett försök på makalus västvägg i alpin stil.<br />
expeditionen är sammansatt för att vara oberoende av yttre<br />
krav, en ovanlig ambition idag. den finansieras genom det<br />
slovenska klätterförbundet och egna medel. man undviker<br />
också att vara "online". skriver house:<br />
"We will invest a lot of ourselves, in many ways, and in return<br />
we will retain full ownership of the process and the outcome.<br />
a fair trade for certain. (...) We will carry a sat-phone<br />
to Bc to stay in touch with loved ones, use for emergencies,<br />
and access weather forecasts. outside of that we’ll stay<br />
completely focused on our surroundings, our objectives, and<br />
the important, immediate relationships between us."<br />
i skrivande stund har vi inte fått veta hur det gick på västväggen,<br />
mer än att teamet är på nerväg och att de försökte<br />
bistå den omkomna schweiziskan joëlle Brupbacher.<br />
ultrasnabbe ueli steck fick se sitt tre år gamla rekord på<br />
eigers nordvägg (2 timmar 47 minuter) slaget av landsmannen<br />
dani arnold. arnold kapade tjugo minuter på tiden. steck<br />
gick inte och surade för det, utan rev av shisha pangma<br />
(8027 m) på 20 timmar från tält till tält. räknat från bergschrund<br />
till toppen handlade det om två tusen höjdmeter på tio<br />
och en halv timma. steck skulle egentligen bara reka leden<br />
inför en gemensam klättring med partnern don Bowie, men<br />
förhållandena var perfekta och han fortsatte helt enkelt till<br />
toppen. tre veckor senare besteg han cho oyo, och kort<br />
därefter gjorde han ett försök på everest utan syrgas, men<br />
tvingades vända på 8700 meter på grund av kalla tår och<br />
fingrar.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
nyheter<br />
I RENATAS FOTSPÅR<br />
I ett helt unikt samarbete med äventyrerskan Renata<br />
Chlumska har Tour Africa tagit fram en resa till<br />
Tanzania för den mer äventyrlige som vi kallar<br />
I Renatas fotspår. Renata Chlumska är en fantastisk<br />
källa för inspiration och är första svenska att bestiga<br />
Mount Everest och hon har bland mycket annat<br />
paddlat kajak och cyklat runt hela USA.<br />
Renata Chlumska kommer att inför resorna hålla i ett<br />
seminarie och då berätta om sina egna expeditioner<br />
och ge deltagarna tips inför bestigningarna.<br />
Under ca. 2 veckors tid i Tanzania kommer vi att göra<br />
expeditioner uppför landets 2 högsta bergstoppar,<br />
Mount Meru och Afrikas högsta topp - Kilimanjaro.<br />
Utöver medlemskap i SRF, IATA och statlig resegaranti,<br />
är vi ett företag med högsta kreditvärdighet för<br />
18:e året i rad.<br />
www.tourafrica.se<br />
info@tourafrica.se<br />
0140-37 50 50<br />
Tour Africa ägs av Tranås Resebyrå AB<br />
15
malin holmberg<br />
16<br />
MalIn<br />
Holmberg<br />
få klättrare kan visa upp en bredd på samma nivå som malin<br />
Holmberg. 5 sm-guld, 1 nm-guld, 8a+ onsight, 8b redpoint<br />
samt flera 8a på trad – resultat som inte bara placerar henne<br />
i sverigetoppen utan även högt bland den internationella<br />
eliten. Här berättar hon om hur hon förändrats de senaste<br />
åren, och varför det just nu är den bohuslänska graniten hon<br />
gillar allra mest.<br />
Text: Filip Arvidsson<br />
Foto: David Pickford<br />
malin känner på razors<br />
edge på skälefjäll (9-/9).<br />
Bergsport #150 · maj 2011
Dagen innan vi bestämt träff för en intervju ringer telefonen.<br />
– Hej det är Malin. Klättrare som man är...det ska bli fint väder<br />
imorgon och dåligt idag. Kan vi ta intervjun ikväll istället? Skulle<br />
vilja klättra ute imorgon, säger hon.<br />
Några timmar senare möts vi på ett kafé på Vasagatan i centrala<br />
Göteborg. Lokalen är välfylld med gäster och bredvid oss sitter ett<br />
större sällskap som snackar spanska. Malin Holmberg beställer in<br />
en cola och ett glas vatten.<br />
– Ser du nåt konstigt? frågar hon plötsligt.<br />
Jag tittar och försöker förstå vad hon menar.<br />
– Ser du ingenting? Att kinden är jättesvullen? Har en visdomstand<br />
som krånglar. Känns som hela sidan är hur uppsvälld som<br />
helst.<br />
Och visst, nu när hon säger det ser jag det. Det ser ut lite som att<br />
hon har stoppat upp en matbit i ena kinden.<br />
För tillfället jobbar hon som dietist inom primärvården i Borås.<br />
Ett vikariat som tar slut till sommaren. Då byts jobbet mot klättring,<br />
i grannlandet Norge. Hon berättar att det finns två saker hon<br />
inte kan klara sig utan när han ska iväg på resa: tjockjackan och<br />
moccabryggaren.<br />
– Senaste resan till Kalymnos glömde jag båda, men som tur var<br />
kom min pojkvän ner i efterhand och kunde ta med en moccabryggare.<br />
Annars vet jag inte hur det skulle gått, säger hon.<br />
När vi börjar prata om Kalymnos märks det att hon blir entusiastisk,<br />
att det är ett ställe hon gillar.<br />
– Det var otroligt fint. Väldigt goa människor. Kan nog åka tillbaka<br />
dit hur många gånger som helst känns det som. Bland de<br />
finaste ställena jag varit på. Men tyvärr inget gott kaffe.<br />
Klättrade i dagbrott<br />
För 30 år sen föddes Malin Holmberg i Kiruna. Hennes första<br />
kontakt med klättring skedde på en idrottslektion på högstadiet.<br />
– Det var jättekul, men såg det inte som en idrott då. Det fanns<br />
liksom inte i huvudet, säger hon.<br />
Det kom att dröja ytterligare några år innan hon skulle börja<br />
klättra mer regelbundet. Efter att under gymnasietiden fått syn på<br />
en artikel om klättring började hon tänka mer och mer på det.<br />
– Tillslut tog jag kontakt med ordföranden i klätterklubben som<br />
sa att jag skulle ta med mig dom sakerna jag hade och komma dit<br />
och testa. Men jag hade ju inga grejer, så jag vågade inte då.<br />
Men tankarna på klättringen släppte inte. Ett tag senare tog hon<br />
kontakt på nytt och sen dess har hon varit fast. 2002 började hon<br />
sportigt på mad rock, granitgrottan.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
malin holmberg<br />
klättra mer seriöst och drog iväg på sin första klätterresa till Frankrike<br />
och Spanien. Sen var det kört. Hon var fast.<br />
Klätterscenen hemma i Kiruna utgjordes av en ganska liten men<br />
entusiastisk klubb. Hemmaklippan är ett dagbrott i den välkända<br />
gruvan.<br />
– Men det är hemskt där, fult, inte alls fin klättring egentligen.<br />
Däremot berättar hon att det börjat komma en hel del bouldering<br />
i området som är betydligt bättre och finare än dagbrottet i<br />
gruvan.<br />
Kulturkrock<br />
2003 packades väskorna för studier längre söderut. Kiruna skulle<br />
bytas mot Göteborg. Glesbygd mot storstad. En omställning som<br />
inte var helt okomplicerad. När hon ska berätta om sitt första möte<br />
med Göteborg blir hon först tyst en stund och tänker efter.<br />
– Shit vad mycket folk det var, kändes väldigt stort och folk överallt.<br />
Hon gör en kort tankepaus och funderar vidare.<br />
– ...pratsamma människor, tillägger hon och berättar att det inte<br />
sällan uppstod kulturkrockar.<br />
– I början av utbildningen skulle vi läsa en del i, som dom sa,<br />
grannkommunen Mölndal. Oj tänkte jag, grannkommunen...för<br />
mig låg en grannkommun flera timmar bort med bil, typ Gällivare.<br />
Frågade klasskompisarna hur dom skulle ta sig dit, och fick nästan<br />
en chock när dom berättade att dom skulle cykla till grannkommunen.<br />
Frågade hur lång tid det skulle ta, 20 minuter svarade dom....<br />
oj, då fattade jag att det var lite annorlunda här.<br />
Malin Holmberg har rest runt flitigt i Europa och klättrat på de<br />
flesta ställen. Trots favoritställen som Kalymnos, Margalef, Tres<br />
Ponts och Oliana är det graniten på hemmaplan i Bohuslän som<br />
just nu inspirerar och motiverar henne mest.<br />
– Kalksten kan bli lite tråkigt i längden. Ofta handlar det bara<br />
om att vara tillräckligt uthållig och kanske lyckas med nån korsning<br />
här och där. Den tekniska utmaningen blir så mycket större<br />
här, man måste verkligen göra rätt, och det inspirerar.<br />
Har du några projekt på gång här hemma?<br />
Hon ser lite tveksam ut först, ser ut som att hon överväger hur<br />
hon ska svara.<br />
– Jo det har jag, men du får inte berätta vilket det är, säger hon<br />
misstänksamt.<br />
– Det är inte så svårt egentligen, det är bara jag som är så himla<br />
kass och svag, säger hon med ett leende.<br />
Namn: Malin Holmberg<br />
Jobbar: Dietist<br />
Född: 6 februari 1981<br />
Bor: Göteborg<br />
Meriter (urval):<br />
4 SM-guld (led)<br />
1 SM-guld (boulder)<br />
1 NM-guld (led)<br />
8a+ onsight<br />
8b redpoint<br />
8a trad<br />
17
malin holmberg<br />
på en okänd led<br />
i pembroke, england.<br />
Hanwag-kängor finns att köpa hos Naturkompaniet<br />
och andra välsorterade outdoorbutiker För info ring 0660 – 21 10 40<br />
Nåväl, att hon skulle vara svag får nog tas med en nypa salt när<br />
man ser till vilka turer hon klättrat. 8a+ onsight, flera 8b redpoint<br />
samt flera 8a på trad. Lägg därtill även 5 SM-guld, och ett NMguld.<br />
Men själva tävlandet verkar det bli lugnt med framöver.<br />
– Jag gillar egentligen inte tävlingar, jag är ingen tävlingsmänniska.<br />
Det var mycket tack vare Magnus Lindstedt och de andra<br />
tävlingsklättrarna här i Göteborg som jag ställde upp på tävlingar.<br />
Hon berättar även att det varit ganska rörigt inom förbundets<br />
tävlingsverksamhet på sista tiden vilket inte direkt ökat hennes<br />
tävlingsambitioner. De pengarna hon sparar ihop nu vill hon hellre<br />
lägga på resor än tävlingar.<br />
Kommer du ställa upp och försvara SM-guldet från förra<br />
året?<br />
– Det är möjligt, men jag har inget bestämt än.<br />
Har du haft några svackor där du funderat på att lägga av<br />
med klättringen?<br />
– Jo men det har jag. Kanske inte att sluta helt och hållet med<br />
klättring, det skulle jag aldrig klara, men kanske sluta att försöka<br />
bli bättre. Jag börjar nog bli snällare mot mig själv.<br />
I början när hon klättrade var graderna viktigt. Hon ville klara<br />
hårda leder. Men allt eftersom har hon börjat byta fokus.<br />
– Jag har förändrats jättemycket. Nu är känslan viktigare än vad<br />
det är för grad.<br />
Vilken känsla är det du vill uppnå?<br />
– Känslan när allt stämmer, att jag klättrar på min gräns och får<br />
ut alla mina färdigheter. Men tyvärr händer det inte så ofta.<br />
Stöter du på några fördomar om dig?<br />
– Många tror att jag är duktig och stark, men det är helt fel.<br />
Så vad är hemligheten?<br />
– Tur...och vilja, säger hon och skrattar.<br />
Det spanska sällskapet i bakgrunden har packat ihop och lämnat<br />
caféet. Malin Holmberg gillar verkligen klättringen i Spanien, men<br />
– få platser rår nu på den svenska graniten. Nu är det Bohuslän som<br />
gäller – ute, med goda vänner, på jakt efter den sköna känslan. ■<br />
“FJÄdeRLÄTTA STeG”<br />
dRIFTeR MId GTX ®<br />
• Välventilerad<br />
• Lätt<br />
• Komfortabel<br />
www.HANwAG.de<br />
18 Bergsport #150 · maj 2011
ett bättre<br />
Sätt att klIppa<br />
Många klättrare har nog liksom jag stått och fumlat<br />
med att klippa i repet i en express, antingen för att<br />
man är stressad och rädd eller för att man helt enkelt<br />
inte är så duktig på att just klippa i repet i expressen.<br />
Kanske båda. När man väl lyckas få i repet så är pekfingret<br />
på väg in i karbinen och fastnar för att repet<br />
och fingret tillsammans är för tjocka för att karbingrinden<br />
ska kunna stängas. Vad händer om jag faller<br />
nu? kanske man tänker, vilket ytterligare bidrar till<br />
klippets stressiga situation.<br />
Räddningen heter tumklippet och är oerhört<br />
vanligt bland elitklättrare men relativt okänt för oss<br />
andra. Klippet går helt enkelt till så att vi låter repet<br />
vila mellan tummen och pekfingret när vi greppar om<br />
karbinen. Därefter trycker vi in repet med tummen,<br />
utan att tummen följer med in i karbinen. Eftersom<br />
handrörelsen är identisk för både höger- och vänsterklipp<br />
är klippet enkelt och intuitivt för nybörjare att<br />
lära sig. Vi som är vana vid andra klipp kommer nog<br />
tycka att tumklippen är klurigare än de vi redan kan,<br />
vilket inte är så konstigt eftersom vi provar någonting<br />
nytt, men även om vi är experter på våra gamla vanliga<br />
klipp är det värt att ge tumklippen en ärlig chans,<br />
de har sina fördelar.<br />
Största skillnaden mot de vedertagna långfingerklippet<br />
(långfingret i botten av karbinen) och<br />
pekfingerklippet (tummen på karbinryggen) är hur<br />
vi tar repet. Alla klipp startar med ett tag om repet<br />
från knuten (för att undvika z-klipp), men de gamla<br />
klippen tar alltid repet med handflatan uppåt, för att<br />
sedan vända handen beroende på pek- eller långfingerklipp.<br />
Vid tumklippen tar vi repet olika, beroende<br />
på vart grinden pekar. Detta är en nackdel, men för<br />
att undvika detta så använder vi oss av en tumregel<br />
som vi kallar Tumregeln. När du tar repet från selen<br />
så tar du repet med handen så att din tumme pekar åt<br />
grindens sida av karbinen. Följer du denna tumregel<br />
till en början så kommer allting att gå galant. Efter ett<br />
tag så kommer du inte behöva tänka utan ”känner”<br />
vad som är rätt.<br />
En fördel med tumklippen för tävlingsklättrare är<br />
att de nästintill eliminerar risken för diskvalificering<br />
p.g.a. att man tar hjälp av karbinen i klippet för att<br />
dra sig uppåt. Det låter kanske uppenbart fuskigt<br />
men faktum är att det är mycket lätt hänt vid snabba<br />
långfingerklipp då man klipper i en rörelse på väg<br />
till ett grepp. Jag har själv sett det på Europacupen<br />
och det är domarnas bedömning som gäller oavsett<br />
om du anser att du fick hjälp av karbinen eller inte.<br />
Det är dessutom väldigt mycket enklare att fånga en<br />
gungande express i ett överhäng med hela handen<br />
än med långfingret, sånt man inte tänker på förrän<br />
man står där fastklamrad på den där tufan på Krabi<br />
i Thailand.<br />
Vill ni se tumklippen i praktiken? Ta en titt på<br />
världens just nu bästa klättrare Adam Ondra. En riktig<br />
fröjd för ögat.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
Text och bild: Robin Dahlberg, instruktör Klättercentret Solna<br />
Klättrare: Sara Engqvist<br />
19
khan tengri<br />
namnet betyder andarnas herre. en sjutusen meter hög pyramid av marmor, snö och is<br />
som konkurrerar med matterhorn och ama dablam om titeln som det vackraste berget.<br />
denna världens nordligaste 7000-meterstopp är en värdig utmaning, men också en relativt<br />
lättillgänglig topp. lars svens tog sig an<br />
Text & bild: Lars Svens<br />
<strong>KHAN</strong><br />
<strong>TENGRI</strong><br />
stilla kväll i c2. kvällssol på khan tengris topp.<br />
20 Bergsport #150 · maj 2011
Den stora tunga helikoptern lyfter med ett dån, trycket från rotorn<br />
är enormt. Allt vi inte håller fast blåser iväg och jag lyckas precis<br />
rädda min kamera från att blåsas ner i en vattenfylld sänka i glaciären.<br />
Helikoptern åker iväg och lugnet återvänder. Jag kan börja ta<br />
in omgivningarna.<br />
Jag befinner mig på Norra Inylchek-glaciären på gränsen mellan<br />
Kazakstan och Kirgizistan, Khan Tengris nordvägg tornar upp<br />
sig framför mig, Tre tusen meter av sten snö och is. Ska verkligen<br />
jag kunna ta mig hela vägen upp till toppen? Den ser så hög ut och<br />
vägen dit brant och lång.<br />
En stor skillnad mot Nepal är att där vandrar man in bland<br />
bergen och kan sakta vänja sig både mentalt och även fysiskt vid<br />
allt högre höjder och berg.<br />
Här släpps man av på 4000 meters höjd oförberedd på både den<br />
tunna luften och de höga bergen. Nå, nu väntar några dagar av<br />
acklimatisering av både kropp och själ, sen kommer det nog att<br />
kännas bättre.<br />
Här finns ett välutrustat basläger med kock så jag behöver i<br />
alla fall inte tänka på någon matlagning så länge jag stannar nere<br />
i BC. Träffar en hel del intressanta människor, här finns klättrare<br />
från jordens alla hörn även om de flesta kommer från östeuropa. Vi<br />
har alla ett gemensamt mål, och det att försöka nå toppen på Khan<br />
Tengri. En viss språkförbistring kan inträffa ibland men det brukar<br />
lösa sig med ett leende och lite teckenspråk, om inte annat lär<br />
man sig snabbt vilka som kan hjälpa till med tolkning. Efter några<br />
dagars vila känner jag mig tillräckligt pigg för att göra en första tur<br />
upp på berget.<br />
Vackrast i världen<br />
C1 ligger på en avsats 600 m upp på kammen jag ska följa. Startar<br />
vid sextiden tillsammans med ett par från Ecuador, vi är de enda<br />
som startar tidigt, alla andra väntar till efter frukost. Jag föredrar<br />
den frusna snön framför en grötfrukost eftersom den innebär att<br />
solen hinner värma upp snön till en blöt sörja. Lutningen är inte så<br />
brant som jag först trodde, runt 30-35 grader, det är bara att traska<br />
på med stavar i händerna. Uppe i lägret är utsikten fantastisk, när<br />
man ser glaciären så här från ovan är det lätt att inse att den sakta<br />
rinner nedåt, som en långsam flod av is, med de mindre glaciärerna<br />
som tillflöden som lämnar sina spår i form av moränränder som<br />
slingrar sig som ormar på ytan efter att de smält samman med huvudfåran.<br />
Den tveksamhet jag först kände när jag kom hit är borta, nu<br />
känns det som att det här inte alls är omöjligt så länge vädret inte<br />
hindrar. Just vädret är en viktig faktor här, det är sällan mer än två<br />
dagar med bra väder efter varandra, så jag har redan bestämt mig<br />
för att inte vänta på bra väder i BC. Bättre klättra de lägre delarna<br />
av berget i sämre väder och sen hoppas på bra väder än att vänta<br />
nere i BC. Nå än är det långt kvar innan jag är redo för ett toppförsök,<br />
Kroppen behöver tid att vänja sig vid de här höjderna.<br />
Khan tengri beskrivs ofta som ett av de vackraste bergen i världen,<br />
och jag kan bara hålla med även om berget nog är vackrast<br />
från den södra sidan. I solnedgången glöder toppen mörkt rött på<br />
grund av den röda marmor som toppyramiden till stor del består<br />
av.<br />
En dryg vecka senare befinner jag mig i C2, Det har varit en<br />
ganska jobbig dag, eftersom jag bara har ett tält och inte har någon<br />
lust att släpa det upp och ner, gick jag direkt från BC upp hit, en<br />
höjdskillnad på 1600m. Men jag känner mig stark nu, klättringen<br />
tog inte ner än dryga 6 timmar och jag spar också in mat för en dag,<br />
vilket kan vara betydelsefullt om det blir dåligt väder. Jag har redan<br />
burit mat för 4 dar upp till Chapejievs nordrygg, så min packning<br />
i morgon blir inte så tung.<br />
Vädret har varit omväxlande under dagen, en hel del snöbyar,<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
sanningens ögonblick.<br />
urlastning av Helikoptern<br />
i Bc på 4000m.<br />
khan tengris nordvägg<br />
i bakgrunden.<br />
khan tengri<br />
men nu har det klarnat upp och man kan njuta av utsikten, jag<br />
är nu så högt att man kan se låga bruna kullar i norr bortom de<br />
snöklädda bergen.. När mörkret fallit ser man ljusen från baslägret<br />
långt därnere. Kan inte säga att jag saknar livet därnere, en god vän<br />
till mig brukar säga att livet börjar ovanför 6000m, och jag kan<br />
nog bara instämma. Kanske inte just den höjden men det är väldigt<br />
okomplicerat att vistas i bergen. Tält, sovsäck och varm mat och<br />
dryck - det är inte så mycket mera man egentligen behöver.<br />
Snögrotta<br />
Vaknar av att det blåser, det har precis börjat ljusna, kikar ut ur<br />
tältet. Det är tydligt att det ligger ett linsmoln över toppen, ett<br />
säkert tecken på att det blåser hårt däruppe, det blåser ganska bra<br />
här nere också, tältet skakar och slår i vinden, jag kryper ner i sovsäcken<br />
igen och hoppas vinden ska mojna. Vaknar några timmar<br />
senare, vinden har inte avtagit men heller inte ökat så jag bestämmer<br />
mig för att fortsätta. Klättringen härifrån är riktigt kul. Efter<br />
en snösluttning blir det en kort luftig snökam innan man kommer<br />
upp till mixad klättring som aldrig är särskilt svår men tillräckligt<br />
brant för att man ska hålla sig koncentrerad och inte fundera på om<br />
det är jobbigt. Vinden blir allt starkare ju högre man kommer. Den<br />
sista biten upp sliter vinden med sig isbitar som piskar i ansiktet<br />
trots att jag täckt ansiktet med halsduk och glasögon. Kryper ihop<br />
i de värsta byarna och väntar. Kommer äntligen upp på nordryggen<br />
och kan gräva fram min lilla depå med mat och bränsle, nu ska jag<br />
bara NER 300 m till läger 3 som ligger i sadeln mellan Chapeyev<br />
och Khan tengri. Det går ju lätt att ta sig ner dit men det svider en<br />
del vid tanken på att det är höjd som jag måste upp igen.<br />
Väl nere i passet letar jag rätt på den snögrotta två belgare grävt<br />
ut en vecka tidigare. Det är skönt att komma i lä från vinden, inne i<br />
grottan är det tyst och stilla. Jag plockar fram köket och börjar den<br />
21
xxxxxx<br />
ryska klättrare under cruxet på 6700 m.<br />
vanliga tidsödande proceduren med att smälta snö och dricka. Det<br />
gäller att fylla upp depåerna ordentligt. Jag har i alla fall gott om<br />
bränsle med mig. Räknar med att kunna stanna här uppe minst 4<br />
dagar om det behövs.<br />
Kikar ut efter några timmar och blir glatt överraskad, vinden<br />
har mojnat och det börjar klarna upp. Håller det här i sig kan jag<br />
gå mot toppen imorgon! Vid den tanken börjar det pirra i magen,<br />
hittills har allt gått som planerat, kommer det att göra det också<br />
i morgon.? Kommer vädret att hålla ? Kommer jag att orka? Så<br />
här långt har jag känt mig riktigt stark och har gått snabbt mellan<br />
de olika lägren, men på den här höjden kan allt förändras fort.<br />
Frågorna snurrar runt i huvudet, tills jag inser att jag kommer att<br />
få alla svar i morgon, lika bra att släppa det nu. Frampå kvällen får<br />
jag sällskap av två kazaker, men de väljer att sätta upp sitt tält, lika<br />
bra det, grottan är inte så stor. 50 meter under oss står ytterligare<br />
ett antal tält så vi blir nog inte ensamma i morgon. Vaknar av ljudet<br />
från knarrande stegjärn som tränger ner genom snön. Tittar på<br />
klockan. 3. Kan sova ännu en dryg timme. Ljudet tyder i alla fall<br />
på att vädret fortfarande är bra.<br />
Perfekt toppdag<br />
Somnar om och drömmer som så ofta i bergen om sedan länge<br />
försvunna nära och kära. Är det frånvaron av civilisationens alla<br />
intryck som gör att gamla minnen tränger upp till ytan eller något<br />
annat? Även en ateist som jag kan förvandlas till en agnostiker<br />
bland bergen. Är det varför berg så ofta betraktas som heliga och<br />
bebodda av andar? Khan Tengri lär ju betyda andarnas herre.<br />
Min klocka piper ilsket och det är dags att krypa ut ur den sköna<br />
värmen i sovsäcken. Ute möter en fantastisk syn, toppen på Chapeyiev<br />
ser ut att sväva fritt i luften i ett svagt blåaktigt ljus, medan<br />
resten av världen fortfarande vilar i mörker.<br />
Uppe på Khan tengris västkam kan jag se skenet av pannlampor<br />
från de klättrare som startat tidigare. Får igång köket och äter frukost,<br />
tvingar mig att dricka massor av vatten, bär det hellre i magen<br />
än på ryggen. Kommer i väg vid sex, nu har solen färgat topparna i<br />
varmt orange, det är knappt någon vind alls och bortsett från några<br />
låga moln nere i dalen helt klart. En perfekt toppdag!<br />
Första biten går längs en flack snöklädd rygg innan man kommer<br />
upp till de första klippartierna. Möter en tysk klättrare som vänt,<br />
han säger att de fasta repen är för dåliga och att han har familj som<br />
väntar hemma. Han vill visa bilder på repen men jag avböjer, jag<br />
kommer ju ändå att se dem snart, dessutom har jag inte tänkt använda<br />
dem annat än på nedvägen och då kan man inspektera dem<br />
innan. Vi har alla olika bedömningar av de risker man är beredd att<br />
ta, och det är allmänt känt att de fasta repen på berget är dåliga.<br />
Svenskmöte<br />
Klättringen är underbar, flacka men lösa partier där man går blandas<br />
med brantare delar med fast klippa och stora grepp. Utsikten är<br />
fantastisk även om det kommer in låga moln som skymmer slättlandet<br />
i norr. Passerar en del andra klättrare, varav många tycks<br />
lita helt på repen och nästan drar sig upp i stället för att klättra<br />
vilket jag tycker verkar mycket mera ansträngande.<br />
Kommer upp till ett brant parti där jag får vänta en stund medan<br />
två andra klättrare tar sig upp, tror att det här är cruxet men när jag<br />
börjar klättra känns det inte så svårt som jag trott det skulle vara,<br />
22 Bergsport #150 · maj 2011
det kanske är högre upp? Fortsätter upp i en snöränna och kommer<br />
efter en stund ifatt en annan klättrare som erbjuder mig att passera,<br />
vi pratar lite och jag ser att han har en Tierra-jacka men innan<br />
jag hinner fråga varifrån han kommer frågar han mig detsamma.<br />
När jag svarar Sverige säger han på göteborgska: jag heter Anders<br />
(Ödman, reds anm) vad heter du?!<br />
Det visar sig att han tillsammans med en österrikare klättrat den<br />
södra sidan av berget. Ganska fantastiskt att berget som vad jag<br />
vet tidigare bara bestigits av två svenskar nu verkar få två till på<br />
samma dag!<br />
Klättrar vidare och kommer upp på en kort snökam och är äntligen<br />
uppe i solskenet. Nu ser jag också toppen även om det är en bit<br />
kvar än. Ett långt snöfält sträcker sig uppåt och jag stretar vidare.<br />
Kommer in i ett närmast tranceliknande tillstånd där jag flyttar<br />
en fot i taget medan huvudet är långt borta. Så ser jag ett träkors<br />
och ett metallstativ med några flaggor fastbundna. Toppen! Som<br />
alltid när man når en topp omvälvs jag av en massa känslor. Glädje<br />
över att lyckats men också en känsla av tomhet efter att ha uppfyllt<br />
en dröm. Vad ska jag nu längta efter? Vart ska jag ta vägen? En<br />
nackdel med att klättra själv är också att man inte har någon att<br />
dela glädjen med.<br />
Utsikten är fantastisk, alla andra berg ligger långt under mig, det<br />
är bara Pobeda i söder som är högre, man får nästan en känsla av att<br />
flyga. Vilda snötäckta berg sträcker sig åt alla håll och man inser att<br />
bara här finns mer berg än man hinner klättra under en livstid. Jag<br />
vänder neråt igen och nya drömmar har redan börjat födas. ■<br />
Fakta khan tengri<br />
Höjd ca 7010 m (snö och is på toppen). kazakstans högsta och kirgizistans<br />
tredje högsta berg. Beläget i bergskedjan tien shan. världens<br />
nordligaste 7000-meterstopp. Bestegs för första gången 1931 av ett<br />
ukrainskt team.<br />
rutt<br />
normalvägen går via västkammen. denna kan nås både från bergets<br />
norra (kazakstan) och södra (kirgizistan) sida. den södra sidan är<br />
tekniskt något lättare men mer exponerad för objektiva faror. texten<br />
härintill handlar om normalvägen norrifrån, kallad solamatov route.<br />
den går upp på skuldran på peak chapaev, och sedan ner till sadeln<br />
där västkammen börjar.<br />
Svårighet<br />
rysk 5b, alpin td+. svåraste passage är ca svensk 5-.<br />
Stil<br />
författaren klättade ensam och utan support i ”någon sorts expeditionsstil”,<br />
dvs han bar all packning uppför berget själv i flera vändor.<br />
SäSong<br />
mitten av juli till slutet av augusti<br />
koStnader<br />
flyg till almaty (kazakstan) från 4500 kr. transport från almaty,<br />
helikopter till Bc samt mat och tält i Bc - 1350 euro. man kan ta egen<br />
mat och tält till Bc och spara några hundra euro, men riskerar då<br />
övervikt på helikoptern (max 30 kg, sedan 6 euro/kg).<br />
BränSle<br />
köp gas i almaty, 5 euro per flaska.<br />
guidning<br />
ett flertal arrangörer ordnar logistik och guidning på berget. expeditionerna<br />
är på upp till 25 dagar, vilket ger 13-17 dagar på berget. det<br />
är ganska kort tid och helikopterlyftet till 4000 meter kan försvåra<br />
acklimatisering. därför rekommenderas att man tillbringar lite tid på<br />
andra berg dessförinnan, tex i alperna, för att bättra klara höjden.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
peak pobeda i morgonsol från c3<br />
okänd klättrare på brant parti strax efter c2.<br />
livet leker. klättring på fina steg strax under c2.<br />
polsk klättrare på isparti mellan c2 och c3.<br />
23
erhard loretan<br />
En återblick på en bortgången världklättrares<br />
banbrytande klättringar<br />
Erhard Loretan föddes 28 april 1959 i Bulle (den schweiziska kantonen<br />
Freiburg) och levde i landsbyn Cresuz tills han på 52 -åsdagen<br />
föll till sin död under guidning.<br />
Vid 11 års ålder klättrade han ett riktigt berg, vid 13 den första<br />
nordväggen och 15 år gammal klättrade han östväggen på Doldenhorn<br />
(3645 meters).<br />
I slutet av 70-talet hade han klättrat merparten av de klassiska<br />
lederna i Mont Blanc-massivet och efter en vinter i Cervinia, drog<br />
han 1980 till Anderna och gjorde tre nyturer tillsammans med bestigning<br />
av Pallcaraju, Ranrapalca, Caras, Artesonraju och Huascaran.<br />
1981 fullgjorde han sin schweiziska bergsguidesutbildning.<br />
Han ansågs vid utgången av 90-talet vara en av 80-talets visionärer,<br />
som fortfarande klättrade. Bland andra storheter inom Himalayaklättringen<br />
var han erkänd för att gå snabbt på hög höjd.<br />
Gediget CV<br />
Han största genomförda prestationer anses nog vara dessa:<br />
1982: Bestigning i alpin stil av Nanga Parbat via Kinschoferleden,<br />
en markant stilförbättring jämte 1962, när tyskarna etablerade<br />
leden med bl.a. ett spel strax under läger 2.<br />
1983: Världens andra ”trippel” av 8 000 metersberg; Gasherbrum<br />
I och II samt Broad Peak via normalvägarna på 13 dagar<br />
tillsammans med andra schweizare.<br />
1984: Travers av Annapurnas tre huvudtoppar (7 km över 7 500<br />
höjdmeter) med insteg från sydsidan upp Roc Noir och nerstigning<br />
av ”Dutch Rib” på nordsidan i alpin stil, tillsammans med Norbert<br />
Joss. Otroligt krävande att klättra upp. Än mer sattes den klättertekniska<br />
förmågan och uthålligheten på prov vid nerstigningen.<br />
1985: ”Vinterbestigning” av Dhaulagiris östvägg i alpin stil tillsammans<br />
med Jean Troillet och Pierre-Alain Steiner, utan ryggsäckar<br />
och med ett litet kök samt mat/dryck i fickorna, 36 timmar<br />
till toppen, därefter 10 timmar ner. (De var på toppen 8 december,<br />
vilket tidsmässigt är utanför vinterdefinitionen.)<br />
1986: Tillsammans med en av de stora innovatörerna – Pierre<br />
Beghin – samt replagskamraten Jean Troillet, inleddes den snabba<br />
bestigningen av Japanska couloiren och Hornbein couloir från<br />
bergschrund på Rongbuk-glaciären. Beghin vände vid ca 8 300 m,<br />
de andra två nådde toppen av Everest efter 39 timmars aktivitet på<br />
berget och glisserade ner på 3 timmar (en radikal stilförbättring<br />
jämte den japanska expeditionen, som etablerade leden 1980). De<br />
verkar tidsmässigt haft tajt marginal till en stor lavin, som rensade<br />
bergssidan dagen efter deras återvändande till Rongbukglaciären.<br />
Det ska tilläggas, att t.ex. bergschrund ovan Rongbukglaciären i<br />
senare hälften av monsunen troligen är lättare än utanför monsunperioden,<br />
pga stora mängder ackumulerad snö.<br />
I Schweiz klättrade han samma år 38 toppar på 19 dagar med<br />
André Georges (en källa säger 41 toppar varav 33 var över 4 000<br />
moh). Det var denna kombination av hög klätterteknisk kapacitet<br />
och gedigen fysisk uthållighet, som var basen för hans fantastiska<br />
höghöjdsprestationer!<br />
1988: Nytur på Nameless Tower med Kurtyka (Polish/Swiss<br />
route).<br />
1989: 13 nordväggar i alperna (Bernese Oberland) inklusiva Eigers<br />
nordvägg på 13 dagar med André Georges<br />
1990: Extrem snabb (22 timmar!) nytur på Shisha Pangmas sydvägg<br />
och på samma resa en nytur på Cho Oyus sydvästvägg. Båda<br />
nyturerna klättrades tillsammans med W. Kurtyka och J. Troillet i<br />
suverän ”non-stop” alpin stil.<br />
Andra imponerande bedrifter inkluderar en nytur solo på Mont<br />
Epperly (4700 meters) Antarktis, 1994, och förstabestigningen av<br />
Mount Loretan, Antarktis, 1995.<br />
1995 hade han med bestigningen av Kangchenjungas normalvägg<br />
klättrat alla 14 huvudberg över 8 000 meter utan syrgas, den<br />
andra att göra så och knappast ”second” i fråga om stil vara sig till<br />
Reinhold Messner eller Jerzy Kukuczka.<br />
Få misslycklanden<br />
Normalvägsklättringarna gjordes generellt innan de blev handikappanpassade<br />
med stora mängder fasta rep. Han ogillade att<br />
använda replagsteknik och föredrog snabba bestigningar, vilket<br />
minimerade riskerna med höghöjdsklättring.<br />
Det han misslyckats med är internationellt stora projekt, varav<br />
två fortfarande är ofullbordade (!) och den tredje – västväggen på<br />
K2 - enbart är gjort i tung belägringsstil.<br />
1992: Försök på K2:s västvägg med Wojciech Kurtyka (klättrat<br />
i belägringsstil av ryssar 2008).<br />
1994: Traversen från Lhotses topp över mittoppen till Lhotse<br />
Shar med en fruktad lavinexponerat nerstigning vid Island Peak.<br />
Han bedömde förhållandena olämpliga efter några hundra meters<br />
travers från huvudtoppen och nöjde sig med bestigningen av Lhotse<br />
via normalvägen.<br />
1997: Nanga Parbat via Mazenoryggen (som leder till högt upp<br />
på Diamirväggen) med Wojciech Kurtyka.<br />
Stilen fick dock tragiska konsekvenser, när han 1986 med vännen<br />
Pierre-Alain Steiner försökte sig på nytur på Cho Oyu. Dåligt<br />
väder tvang dem vända och Steiner föll 200 meter och dog<br />
som följd av skadorna, efter att Loretan fyra dagar senare fått fram<br />
hjälppersonal. (Vi som klättrade i Chamonix på 80-talet minns<br />
nog Steiner även som klätterkamrat till Michel Piola.)<br />
Efter den fruktansvärda tragedin, då han skakade sin 7 månader<br />
gamle son till döds valde han att sedan gå ut i offentligheten och<br />
informera om den sårbarhet, som småbarn har i nackmuskulaturerna.<br />
Med Jean Ammann författade han boken Den Bergen verfallen<br />
(In love with the mountains) med fotografier på och från de högsta<br />
topparna på jorden, i vilken han inledningsvis skrev: "What can<br />
provoke more enthusiasm in a young man, than discovering a passion<br />
which will fulfill his whole existence? As for climbing, is it not<br />
the best way of reaching heaven, as much physically as spiritually.<br />
I have taken the decision to live intensely, flirting with risk. I am<br />
always asked why I climb - the answer is found in the pictures I<br />
have taken - they open a window onto my experiences".<br />
Jag utväxlade några e-postmeddelande med honom under 2010<br />
med förhoppning att få honom hit som föredragshållare. 10 år tillbaka<br />
sa Torbjörn Winter, att han talade schweizer-engelska, men<br />
hade fantastiska bilder.<br />
Om vi idag kan förstå hans syn på klättring, kan det inspirera till<br />
framgång. Han var en stor klättrare och saknas av många.<br />
A. Rafael Jensen<br />
24 Bergsport #150 · maj 2011
skarpladdat<br />
med inspiration från en kompis som aldrig lämnar klippan innan det<br />
blivit mörkt trollade christoffer Westin fram en pannlampa för ett<br />
sista försök på Hog farm (7a+) i gåseborg. en utmärkt led med ett<br />
acceptabelt namn om man bortser från kontext. 1/100s, f/2.8, iso<br />
6400, 35 mm. Bild: shawn Boye<br />
25
skarpladdat<br />
per Holm har knutit in i skarpa änden på snöret och är på väg upp<br />
i cruxpartiet på anaconda 7c. en av de många, långa och ståtliga<br />
linjerna som sektor trebenna i geyikbayiri, turkiet, har att bjuda på.<br />
Bild: martin arvidsson<br />
26 Bergsport #150 · maj 2011
Bergsport #150 · maj 2011<br />
skarpladdat<br />
27
skarpladdat<br />
chris sharma onsajtar klättercentrets hårdaste led, 8b+. utan uppvärmning och med hela gymmet som åskådare. Bild: kelly palmqvist<br />
28 Bergsport #150 · maj 2011
Bergsport #150 · maj 2011<br />
skarpladdat<br />
olof Häggström kom trea i herrklassen<br />
vid keb classic. Han körde i par med<br />
anders Burman. Bilden är tagen på<br />
kammen mellan nord- och sydtoppen.<br />
fotograf: anders Burman<br />
xxxxxxxxxxxxx<br />
29
skulderkontroll<br />
SKULDER<br />
KONTROLL<br />
nyCkeln tIll HÅllbar klättrIng<br />
du som är klättrare har förmodligen aldrig reflekterat över om du har en bra skulderkontroll<br />
eller inte. du har säkert aldrig heller reflekterat över om dina skulderblad rör sig symmetriskt<br />
eller asymmetriskt, om de rör sig följsamt mot bröstkorgen eller om de ”vingar” ut vid dina<br />
armrörelser. däremot känner du säkert någon klättrare som haft ont i axeln. kanske till och<br />
med du själv? vad du kanske inte vet är att just axelsmärtan kan vara relaterat till din skulderkontroll.<br />
Text: Sofi Åkerlindh,<br />
I en studie har jag undersökt skulderkontrollen hos 15 elitklättrare och<br />
15 rekreationsklättrare i Sverige. Resultaten är oroväckande då de visar<br />
på nedsatt skulderkontroll hos 70 procent av försökspersonerna. Det<br />
var ingen skillnad mellan elit- och rekreationsklättrare eller mellan<br />
manliga och kvinnliga klättrare. Försökspersonernas skulderkontroll<br />
testades även efter ett klätterpass. Majoriteten av försökspersoner hade<br />
nedsatt skulderkontroll redan från början. Därför märktes heller ingen<br />
skillnad vid jämförelse före och efter klätterpasset.<br />
En golfboll på en golfpegg<br />
Axelleden kan liknas vid en golfboll placerad på en golfpegg. Golfpeggen<br />
symboliserar ena delen av axelleden, den vi kallar för ledpanna.<br />
Golfbollen beskriver den andra delen av axelleden, det vill säga överarmsbenets<br />
ledhuvud. Golfbollen är relativt stor jämfört med den lilla<br />
golfpeggen som håller upp den. Golfpeggen är också väldigt ytlig och<br />
låter inte golfbollen sjunka ner särskilt djupt. Detta stämmer in även<br />
på axelleden där ledhuvudet sitter väldigt ytligt på en liten ledpanna.<br />
Ledpannan, det vill säga din golfpegg, är en del av ditt skulderblad. För<br />
att behålla ledpannan i en normal position krävs en normal placering<br />
av skulderbladet.<br />
Att hålla skulderbladet på plats är inte alltid så lätt. Axelledens utseende<br />
gör att du kan röra armen i ett nästan obegränsat antal rörelser.<br />
Priset du får betala är att din axelled inte är så stabil. Den instabila<br />
axelleden kräver därför att dina omkringliggande muskler som håller<br />
skulderbladet på plats fungerar optimalt. Dessa muskler kallar jag för<br />
skulderbladsstabiliserande muskler. Musklerna behöver vara uthålliga<br />
och arbeta i symmetri med varandra för att du ska kunna bibehålla en<br />
normal skulderbladspositionering och en optimal armfunktion.<br />
Inklämning av muskelsenor<br />
Dessa skulderstabiliserande muskler riskerar att bli trötta vid träning<br />
om de inte är uthålliga nog. Om dessa muskler blir uttröttade kan<br />
styrkeförhållandet mellan dem ändras och skulderbladet riskerar att<br />
börja röra sig asymmetriskt. Asymmetrin leder till att skulderbladets<br />
position rubbas och därmed även axelledens position. Förändrat rörelsemönster<br />
hos skulderbladet kallar jag här för nedsatt skulderkontroll.<br />
Nedsatt skulderkontroll kan observeras bakifrån. Skulderbladen blir<br />
då framträdande under huden vid armrörelser. Det kan vara den nedre<br />
30<br />
spetsen av skulderbladet som träder fram under huden eller hela inre<br />
kanten mot ryggraden av skulderbladet som synliggörs. Om den inre<br />
kanten av skulderbladet är tydligt framträdande brukar skulderbladet<br />
liknas vid en vinge. En nedsatt skulderkontroll riskerar att leda till ett<br />
minskat utrymme i axelleden. I det här ledutrymmet passerar flera<br />
muskelsenor. När utrymmet i axelleden minskar kläms därför våra<br />
emellanliggande muskelsenor. De klämda muskelsenorna orkar kanske<br />
stå ut ett tag. Men så småningom, kanske under en intensiv klätterperiod,<br />
gör den nedsatta skulderkontrollen sig påmind och klättraren<br />
får ont i axeln.<br />
Orsaker till nedsatt skulderkontroll<br />
Det finns olika anledningar till att klättrarna i min studie visade<br />
på så hög prevalens av nedsatt skulderkontroll. För det första så utsätts<br />
dina axlar som klättrare för en stor belastning så fort du befinner dig<br />
på klätterväggen. Belastningen är särskilt hög på överhängande väggar.<br />
Om du inte har tillräckligt med styrka och uthållighet in dina skulderbladsstabiliserande<br />
muskler kommer de inte orka hålla ditt skulderblad<br />
i en optimal position.<br />
Vidare så har din hållning en stor betydelse för hur dina skulderblad<br />
är positionerade. Klättrare har en förmåga att gå med framåtdragna axlar<br />
och ibland även lite kutryggigt. Detta beror på att en av dina bröstmuskler<br />
lätt blir för kort vid armarbete ovanför och framför kroppen.<br />
Risken är att din bröstmuskel blir förkortad även när du inte klättrar.<br />
Muskeln drar skulderbladet ur sin normala position och du får svårt<br />
för att dra tillbaka dina axlar till en normal hållning. Muskler som<br />
drar skulderbladet ur position blir gärna starkare än de som drar skulderbladet<br />
bakåt i rätt position. En kort bröstmuskel och ett förändrat<br />
styrkeförhållande bland de skulderstabiliserande musklerna sätter därför<br />
skulderbladet i obalans.<br />
Lågt BMI värde och skulderskador<br />
Två kvinnliga försökspersoner i min studie visade sig ha ett BMI värde<br />
under 18 kg/m2. Personer med så lågt BMI-värde definieras som underviktiga.<br />
Dessa försökspersoner var två av tre som förändrade sin<br />
skulderkontroll efter klätterpasset. Förändringen var till en sämre skulderkontroll<br />
jämfört med deras skulderkontroll innan klätterpasset.<br />
Upptäckten väcker frågan om klättrare som är underviktiga har<br />
Bergsport #150 · maj 2011
större risk att utveckla nedsatt skulderkontroll? Enbart resultatet från<br />
den här studien kan inte svara på frågan, men frågan kvarstår ändå<br />
som intressant. Klättring är en sport där låg kroppsvikt anses förbättra<br />
deltagarens prestation. Därför har klättrare större risk att utveckla ätstörningar.<br />
Om en klättrare går ner i vikt samtidigt om han eller hon höjer<br />
sin klätternivå, relaterar klättraren förmodligen prestationsökningen<br />
till viktminskningen. Nästa gång klättraren vill öka i prestation är<br />
viktminskning den metod som ligger närmast att använda. Den här<br />
gången kanske viktminskningen inte ger den förväntade prestationsökningen<br />
vilket resulterar i ännu mer viktminskning. Det blir en ond<br />
cirkel och klättraren riskerar att lägga mycket fokus på sin vikt.<br />
En underviktig klättrare kanske vinner till en början på sin låga<br />
kroppsvikt i förhållande till sin muskelstyrka. Men vid undervikt<br />
försämras många av kroppens funktioner vilket kan leda till skador<br />
på sikt. I längden kommer prestationen inte heller kunna förbättras<br />
eftersom muskelmassan minskar. För att relatera till diskussionen om<br />
skulderkontroll så är det möjligt att de skulderkontrollerade musklernas<br />
funktion avtar och den underviktiga klättraren får nedsatt skulderkontroll.<br />
Förbättra skulderkontrollen<br />
Hur gör du då om du vill förbättra din skulderkontroll? Orsaker till<br />
nedsatt skulderkontroll är som sagt ofta dålig hållning, förkortade<br />
muskler, eller förändrat styrkeförhållande bland skulderbladsmusklerna.<br />
Detta är träningsbara faktorer. Med rätt kunskap så kan du därför<br />
träna dig till en bättre skulderkontroll. Ett bra tips för en god hållning<br />
är att tänka dig att du har ett snöre som sitter fast i ryggraden. Snöret<br />
går genom nacken och sedan upp ur bakhuvudet. När du drar i snöret<br />
uppifrån så ska känslan vara att din haka dras in, skulderbladen dras<br />
bakåt nedåt, magen sjunker in, sätesmusklerna aktiveras och knäna<br />
slappnar av något.<br />
Om du lyckas med detta i ett avslappnat tillstånd har du uppnått<br />
en normal hållning. Utan en normal hållning spelar det ingen roll hur<br />
mycket tid du lägger ned på stabiliserande skulderbladsträning. En normal<br />
hållning garanterar dig en normal skulderbladsposition alla vakna<br />
timmar om dygnet. Trots att hållningen hjälper dig på många sätt så<br />
behöver du också träna de skulderstabiliserande musklerna. Detta för<br />
att dessa muskler inte bara ska hjälpa dig under dagen, de ska också<br />
hjälpa dig under varje förflyttning på väggen och under hela klätterpasset.<br />
Vill du fortsätta klättra utan att riskera framtida axelsmärtor?<br />
Börja då reflektera över din hållning och träna de skulderstabiliserande<br />
musklerna. Detta ger dig en god skulderkontroll vilket är nyckeln till<br />
en hållbar klättring.<br />
teSta din Skulderkontroll<br />
StartpoSition<br />
stå upp med ryggen mot din kompis och med dina skulderblad<br />
synliga.<br />
redSkap<br />
Håll i en vikt ca 1-2 kg i vardera handen.<br />
rörelSe<br />
lyft nu armarna framåt upp över huvudet med raka armbågar och<br />
tummen uppåt.<br />
kompiSen oBServerar<br />
Be din kompis observera dina skulderblad. kompisen jämför skulderbladens<br />
rörelse med varandra. de ska ligga fint mot ryggen och<br />
röra sig symmetriskt.<br />
tecken på nedSatt Skulderkontroll<br />
om dina skulderblads nedre del träder fram eller om hela inre<br />
delen mot ryggraden träder fram och bildar en ”vinge”.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
god skulderkontroll<br />
nedsatt skulderkontroll främst vänster skulderblad<br />
Sofi Åkerlindh är klättrare<br />
och legitimerad sjukgymnast<br />
med mastersexamen inom<br />
idrottsmedicin.<br />
skulderkontroll<br />
31
fitz roy<br />
Tillbaka på<br />
fItz<br />
roy<br />
Det är semesterns sista tur och vi lyfts upp eller trycks ner. Vi<br />
bad om äventyr och Patagonien fortsätter att ge. I storm är det bäst<br />
att göra korta rappeller och vi smyckar Cerro Standhart med vårt<br />
rack. En pannlampa ger upp och vi måste stanna till morgonen<br />
gryr. Om femton timmar kommer jag vara tillbaka i El Chalten.<br />
Väldigt, mycket, trött.<br />
Men den här historien börjar långt tidigare. Det är ett år sedan<br />
jag kom hit första gången och jag visste då att jag skulle komma tillbaka.<br />
Bergen här är så råa som berg kan bli. För fem veckor sedan<br />
rullade jag och min parter Thomas Meling över pampas och in i<br />
byn. Thomas är ett norskt badass. Vi delade ett mål som överskug-<br />
nordpelaren på fitz roy. den solbelysta pyramiden mitt i bild.<br />
i fjol gjorde magnus eriksson och martin jakobsson<br />
ett försök på fitz roys nordpelare,<br />
men rasande snö och is stoppade replaget<br />
efter två tredjedelar av leden. i vintras var<br />
magnus tillbaka med ny replagskamrat.<br />
Text: Magnus Eriksson<br />
Bild: Magnus Eriksson & Thomas Meling<br />
gade allt annat. Att klättra nordpelaren på Fitz Roy.<br />
Och det klarade vi.<br />
Andra isförhållanden på berget detta år gjorde att vi prövade<br />
till höger om den linje jag och Martin Jakobsson redan försökt.<br />
Från vår bivack tog det sex timmar att gå runt till insteget. Av de<br />
trettioplus replängder vi klättrade var tjugofem mellan 6b och 7a.<br />
Ingen av dessa var gratis. Egentligen ingen av de övriga heller för<br />
det blåste hårt för det mesta. Kruxet var isigt och Thomas fick göra<br />
några tekniska flytt. På andra dagen hade jag en yxa i selen och<br />
ibland stod den rätt upp. Utan den erfarenhet av vinden som vi<br />
skaffade oss året innan hade vi nog försökt ge upp. Men klättringen<br />
32 Bergsport #150 · maj 2011
var suverän. Vi bivackerade två gånger. En gång bekvämt och en gång sittandes strax<br />
under toppen. Vi träffade några bekanta på toppen och tog oss ner tillsammans men<br />
åt inte så mycket för maten var slut. Det tog en dag till att komma ned. Det var en helt<br />
fantastisk tur. Antagligen den bästa vi klättrat.<br />
Fem dagar senare trampar vi in i lägret Niponino. Det är tredje besöket för mig. Det<br />
tar åtta timmar att gå hit och ryggsäcken är oftast tyngre än du önskar. Det är runt<br />
tjugo klättrare på plats och det är inte bara vi som sliter med motivationen efter en<br />
intensiv vecka. Vi klättrar en kort tur och väntar på att bergen ska tina upp.<br />
I princip alla ska på Cerro Torre. Vissa utan bultar och andra med sittstart. Två<br />
replag nöjer sig med den vanliga kompressorleden. Det är flera år sedan någon toppade<br />
ut på någon av de övriga lederna. Klättringen på Torre-tornen är mer allvarsam<br />
än Fitz Roy då stormarna träffar hårdare här och topparna pryds av issvampar. Vi får<br />
Standhart och nordpelaren själva. Anmarschen är en god alpintur som tar oss fem timmar<br />
nu på sensäsongen.<br />
Det blåser hela dagen men uppe på förtoppen persar vi med god marginal. Egentligen<br />
skulle vi härifrån göra en rappell och sedan klättra det mentala cruxet, en replängd<br />
5.10R rätt upp från sadeln där all luft tävlar om att bli först igenom. Därifrån kan vi nå<br />
Exocet och fira ner i skydd från vinden. Men vi vill leva och räknar med att ha större<br />
chans om vi tar samma väg ner som vi kom upp. Vid varje firning som repet kommer<br />
ner som det ska jublar vi inombords. Jag är lättast och går alltid sist. På en överhängande<br />
diagonalrappell kan jag efter att ha tagit bort back-up'en välja mellan att lägga<br />
repet i en spricka eller över en vass kant. I sprickan kommer det att fastna och vi ligger<br />
ganska dåligt till. Över kanten kan det gå av och då ligger jag ännu sämre till. Jag lägger<br />
det över kanten och lyckas, fast jag önskar mig allt annat i världen, att ordna en<br />
rejäl sving när jag rensar den sista säkringen. Repet höll men blev skuret in till kärnan.<br />
Istället för att bryta ihop där och då vägrar jag efter det att fira på en punkt eller repknutar<br />
mer. I'm a sensitive guy.<br />
Inräknat insomnia innan vi drog från Niponino summerar vi närmare två vakna<br />
dygn när vi kommer tillbaka till tältet. Alla andra är också nere igen. Efter en powernap<br />
är all adrenalin borta och det är inte alls kul att ta sig hem till El Chalten. För min<br />
del är all energi slut. Thomas har en gnutta i reserv och klättrar Guillamet med Erik<br />
Massih innan vi åter rullar över pampas. På väg hemåt för denna gång.<br />
På plats i El Chalten var denna säsong var inte bara Erik Massih och David Fält utan<br />
vi hade även gott sällskap av Olli Aleksi Koiso-kanttila och Sampa Jyrkynen. De levde,<br />
precis som oss alla, sina äventyr och upplevelser som finns återberättade i den virtuella<br />
världen för den som söker. ■<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
summering<br />
Bestigningar och försök (f) På följande Berg och leder.<br />
Innominata-Anglo American Route, 600 meter 5.11-<br />
(Magnus Eriksson och Thomas Meling)<br />
Fitz Roy – North Pillar, Mate, Porro y …, 1300 meter 5.11/C1<br />
(Magnus och Thomas)<br />
Guillamet – Brenner Route, 400 meter 5.10+<br />
(Erik och Thomas)<br />
Guillamet – Fonrouge, 400 meter 5.10+ ej topp firade av Amy<br />
(Magnus, Erik Massih och Thomas)<br />
(F) Mermoz – Red Pillar, 600 meter 5.12 (Erik och David Fält)<br />
(F) Fitz Roy - North Pillar (Erik och David)<br />
(F) Media Luna - Rubio y Azul, 350 meter 5.11<br />
(Magnus, Thomas och Andreas Bergström)<br />
(F) Cerro Standhart – North Pillar, 700 meter 5.11/AI3/5.10R<br />
(Magnus och Thomas till förtoppen)<br />
Tack till<br />
Himalayafonden till Daniel Bidners minne, Alpinkommittén SKF,<br />
Highport, Black Diamond, Scarpa<br />
fitz roy<br />
thomas leder replängd åtta på nordpelaren.<br />
Bild: magnus eriksson<br />
magnus på stand på standhart. Bild: thomas<br />
33
klättra<br />
HeMMa<br />
oCH pÅ Jobbet<br />
tanken sägs kunna flytta berg. men inte nog med det, den<br />
kan även ta oss upp för berget. visualisering är nyckeln, och<br />
det går utmärkt att träna utan en vägg.<br />
Ibland föreställer vi oss hängandes på kruxet på den där leden som<br />
vi verkligen vill klara men inte riktigt lyckas med. Kruxet lyckas<br />
vi kanske bara med ett av tio försök och även i vår fantasi. När vi<br />
sitter på jobbet och funderar och drömmer, så faller vi på kruxet<br />
fler gånger än vi lyckas. Men det går att ändra på, både i fantasin<br />
och i verkligheten.<br />
Visualisering – fantasin är verklighet<br />
Framgångsrika idrottare använder sig av visualisering och faktum<br />
är att vi alla nog gör det, vi vet bara inte om att vi gör det<br />
och att det har ett namn. Något som skiljer elitidrottarna från oss<br />
andra är att de är oerhört duktiga på att visualisera sig som vinnare,<br />
om och om igen, där vi istället har lättare att fastna i bilderna av<br />
att vi misslyckas med den där svåra rörelsen som nästa hela tiden<br />
stoppar oss. Som tur är kan vi påverka det till det bättre och trots<br />
Text och bild: Robin Dahlberg<br />
Klättrare: Sara Engqvist och Johanna Sörbom<br />
vår komplexa hjärna så har den ändå svårt att skilja på våra fantasier<br />
om just den där klättringen och den verkliga klättringen. Lär vi oss<br />
utnyttja detta bättre kan vi helt plötsligt bli bättre klättrare under<br />
tiden vi är på jobbet, i skolan eller kanske på bussen i morgonrusningen.<br />
Ledläsning och memorering – visualiseringens stomme<br />
För att visualiseringen ska bli kvalitativ och effektiv så bör du ha<br />
klart för dig hur leden ska klättras, dvs vart greppen sitter och hur<br />
de ser ut (memorering) och vilken ordning du ska ta dem (ledläsning).<br />
Har du inte koll på din led så är det här du ska börja. Att läsa<br />
och memorera leder är en konst och kan vara busenkelt, men också<br />
väldigt svårt. Många klättrare skulle tjäna på att lägga två minuter<br />
på ledläsning från marken istället för frustrerat stångande uppe på<br />
väggen och det finns många knep man kan använda sig av för att<br />
göra ledläsning och memorering lättare men dessa metoder kräver<br />
en egen artikel, så vi lämnar det och går vidare med visualiseringen.<br />
Målet med visualiseringen är att skapa en tydlig inre bild av oss<br />
själva på leden. Ju tydligare bild, desto lättare är det att skapa en<br />
övertygande fantasi. Här kan en videokamera vara användbar. Inte<br />
så mycket för att visa vad du gör tekniskt och taktiskt ”rätt” eller<br />
”fel” utan för att hjälpa dig att bygga en bild huvudet över hur det<br />
ser ut när du klättrar.<br />
Fyra steg som leder dig in i det mentala landskapet<br />
1. Slappna av<br />
Börja med att slappna av, andas lugnt och andas med magen. Se<br />
till att du blir avslappnad i musklerna. Spänn gärna kroppen för att<br />
sedan verkligen kunna känna avslappningen. Blunda för att skärma<br />
av dig från saker som kan distrahera dig. Ha gärna ett par hörlurar<br />
på dig, antingen med lugn musik eller bara som ljuddämpare.<br />
2. Se dig själv utifrån<br />
Försök att se dig själv utifrån, som om du ser dig själv på film. Se<br />
dig själv klättra leden i ett tempo som överensstämmer med verkligheten<br />
och gör rörelserna i luften såsom de ska göras på leden.<br />
Försök att inte hoppa över delar av leden, om det går (om du minns<br />
rörelserna). Det är lätt hänt att man faller efter kruxet eller på slutet<br />
för att man inte ägnat någon tanke åt denna del av leden. Om<br />
Bergsport #150 · maj 2011
leden tar fem minuter att klättra så försök att få denna del att ta<br />
fem minuter.<br />
3. Se dig själv inifrån<br />
Nu är det dags att gå in i dig själv och se leden/kruxet som du kommer<br />
att göra det sen när du klättrar, dvs från dina egna ögon. Det<br />
enda du ser är dina händer framför dig och dina fötter nedanför<br />
dig. Ju fler detaljer du kan föreställa dig desto trovärdigare blir din<br />
fantasi och desto svårare är det för vår hjärna att skilja fantasin från<br />
verkligheten. Gör rörelserna i luften såsom de ska göras på leden.<br />
(Är det pinsamt att sitta och gestikulera på bussen så gör minirörelser<br />
med händerna). Lägg in saker som hur repet känns i handen<br />
när du ska klippa, hur du enkelt och effektivt du klipper i repet i<br />
expressen och hur du självsäkert rör dig till nästa grepp, hur du<br />
hör dig själv andas och hur greppet känns mot din hud i handen.<br />
Se dig själv lyckas med leden eller med den delen av leden som du<br />
har svårt för, men tänk på att om du isolerar visualiseringen till en<br />
enda rörelse så kan det vara svårare för dig att minnas försöket som<br />
ett lyckat försök. För att du ska minnas försöket på leden (även om<br />
det bara är i fantastin) så underlättar det om du visualiserar leden<br />
i en helhet, eftersom det är så du kommer att försöka klättra så<br />
småningom.<br />
4. Mental trigger<br />
Föreställ dig att du stannar upp strax innan kruxet och andas upp<br />
dig och kritar ordentligt. Låt andningen och kritningen bli din<br />
mentala trigger för att bli extra stark på kruxet. Kan du höra dig<br />
själv andas är det lättare för dig att triggas och för varje gång du<br />
kritar känner du hur din styrka växer och hur dina händer förbereds<br />
för deras enda uppgift – att hålla i greppen. Den här triggern<br />
är ett sätt för din hjärna och din kropp att förstärka känslan av ”det<br />
här har jag gjort förr och nu ska jag bara göra det igen” när du väl<br />
är där på leden innan kruxet.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
HIttIllS InkoMna<br />
InCIdentrapporter<br />
för År 2011<br />
Säkerhetskommittén kommer från och med nu att ha som<br />
ambition att presentera en kort notis om de senast inkomna<br />
incidentrapporterna i varje nummer av Bergsport.<br />
Hittills i år har klätterförbundets säkerhetskommitté fått<br />
in 19 incidentrapporter (både olyckor och tillbud), vilket får<br />
anses vara en normal skörd. På ett år brukar det komma in<br />
40-50 rapporter. Av de 19 rapporterna avser 11 inomhus och<br />
8 utomhus.<br />
7 av 11 olyckor och tillbud inomhus handlar om de två vanligaste<br />
rapporthändelserna i denna miljö, nämligen olyckliga<br />
landningar efter nedhopp/fall vid bouldering resp. hanteringsfel<br />
av säkraren vid repsäkring. Det är analogt med innehållet i<br />
hela incidentdatabasen, dvs. 11 års rapporter.<br />
Eftersom utomhussäsongen på klippa är i blomning fokuserar<br />
detta nummers notis på klippklättring.<br />
Vi har alltså 8 rapporter för 2011 om klättring utomhus. 3<br />
av dessa är ledklättring , 1 är nedsäkning efter ledklättring, 1<br />
bouldering, 1 nedstigning (korsbandsskada vid hopp nerför<br />
terränghinder), 1 isklättertillbud (smålaviner) samt slutligen 1<br />
alpinolycka (höjdsjuka).<br />
Boulderolyckan (fotledsbrott) och nedsänkningsolycka<br />
(bäckenfraktur) gav de allvarligaste skadorna.<br />
Ett urval av händelseförlopp<br />
Nedsänkningsolyckan gick till så att repet var kortare än<br />
dubbla avståndet från marken till toppankaret. Säkraren var<br />
inte inknuten och det fanns ingen stoppknut i repänden. Denna<br />
löpte till slut genom och ur repbromsen och klättraren föll<br />
oförberett fem meter ner i backen.<br />
I två av förstemansfallen rippade en respektive två säkringar<br />
med långa fall som följd. I det ena fallet slog fötterna i backen<br />
och klättraren stukade foten. Den rippade säkringen tog en<br />
del energi och den säkring som satt kvar bromsade fallet ytterligare<br />
så det blev inte handlöst. I det andra fallet rippade<br />
två säkringar och fallet blev 10-12 m långt, men klättraren<br />
hamnade ett par meter över backen och skadades inte.<br />
I ett tredje fall föll klättraren med fötterna 1 m ovanför<br />
översta mellansäkringen, vilket inte på något sätt är vårdslöst.<br />
Det gav ett 6-7 m långt fall som medförde stukad fot.<br />
Några tankar med avseende på ledklättring:<br />
Marken eller en hylla är i allmänhet närmare än man tror.<br />
Fallets längd blir åtminstone 3 gånger så långt (och inte<br />
dubbelt som det ibland antyds lite hurtigt) som avståndet till<br />
senaste mellansäkring.<br />
Andra och tredje lägget ovanför en plan yta är de mest<br />
kritiska.<br />
Det kan vara en bra taktik att lägga dubbla mellansäkringar<br />
om man står vilsamt. I synnerhet om man har en ihållande<br />
sekvens framför sig. Då slipper man det där malande tvivlet<br />
mitt i sekvensen: Låg den där lila Alien bra egentligen...<br />
Gaaaakkkk !!<br />
Det var det hele för denna gång.<br />
Klättra hårt och säkert. Var glad. Fika ofta.<br />
Ingemar Gråsjö,<br />
Säkerhetskommitten<br />
35
sylarna<br />
VARANNAN-<br />
DAGSVÄDER<br />
alpIn tJeJträff<br />
Med Sol oCH<br />
blÅSt<br />
Text: Anna Malou Petersson<br />
djävulskammen i fantastiskt väder.<br />
foto: marre Ågerstrand<br />
36 Bergsport #150 · maj 2011
förra året var det så dåligt väder att vi inte såg<br />
syltoppen en enda gång. nu står jag, erika<br />
ranbrandt och Helena Bjurberg och spanar<br />
ner på martins åk från djävulspinacklarna i<br />
strålande solsken. medan erika och Helena<br />
diskuterar snöförhållandena passar jag på att<br />
fotografera alla delar av stora syltraversen och<br />
djävulskammen så vi ska ha något att visa<br />
tjejerna på kvällen.<br />
Erika och Helena gör klartecken och Erika lägger de första svängarna<br />
utför. När hon fortsätter i stora svängar nerför istället för att<br />
stanna efter första passagen som avtalat förstår jag och Helena att<br />
vi har en riktig godbit som väntar. Snart står vi nere i Tempeldalen<br />
och bara skrattar av lycka efter det fantastiska puderåket. Det är<br />
inte utan att vi är sugna att knata upp en vända till men vi får<br />
börja staka oss tillbaks mot fjällstationen istället för att hinna till<br />
kvällsamlingen.<br />
Den första alpina tjejträffen förlagd till Sylarna gick av stapeln<br />
för två år sedan. Innan dess arrangerades två alpina tjejträffar med<br />
deltagare från både Sverige och Norge i Romsdalen. Detta på initiativ<br />
av den enda kvinnliga deltagaren på en alpin träff i Romsdalen<br />
år 2006. Den första Sylträffen arrangerades på initiativ av <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Klätterförbundet</strong>. Information om träffen kom ut lite sent och det<br />
blev sju tjejer som såg sig om i Sylmassivet tillsammans med Erika<br />
och Sabina Jaktlund under ganska dåligt väder.<br />
En av dem var Helena Brogren. Som en av initiativtagarna till<br />
Girls get higher (ett rikstäckande nätverk för klättrande tjejer) så<br />
såg hon möjligheten att fortsätta arrangera en alpin tjejträff inom<br />
nätverket. Jag hade själv blivit medlem i nätverket men som bosatt<br />
i Narvik hade jag inte haft möjlighet att komma på någon av de<br />
evenemang som arrangerats på olika håll i Sverige. När jag läste informationsmailet<br />
som Helena sände ut inför den andra Sylträffen<br />
blev jag direkt eld och lågor. Dels för att det handlade om en alpin<br />
träff och dels för att jag såg en schysst anledning att återvända till<br />
ett område där jag tidigare jobbat och som utgjort min introduktion<br />
till fjällen.<br />
Århundradets snöstorm<br />
Kanske jag själv kunde bidra med något för att få fler tjejer på fjället?<br />
Jag tog helt enkelt och skickade iväg ett mail till Helena och på<br />
den vägen blev jag engagerad i Sylträffen 2010. Trots att vi lyckades<br />
med konststycket att pricka in fem dagar med riktigt dåligt väder<br />
var det en härlig och inspirerande stämning bland de 30-talet tjejer<br />
som deltog. Mer om denna träff gick att läsa i Bergsport nr 146<br />
juni 2010.<br />
Inför Sylträffen 2011 hade den logistiska stafettpinnen lämnats<br />
över till Helena Bjurberg med mig själv och Erika som sidekicks.<br />
Sylarnas fjällstation kunde erbjuda oss att flytta träffen till slutet<br />
av mars, då vi räknade med att få bättre väder. Trots detta var<br />
vi tveksamma om det faktiskt var möjligt att få ihop tillräckligt<br />
många deltagare för tredje året i rad, skulle det verkligen finnas<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
tanja, marre och maria på väg upp mot<br />
sylarna. foto: marre Ågerstrand<br />
sylarna<br />
tillräckligt många alpint intresserade tjejer? När det närmade sig<br />
visade det sig att vi oroat oss i onödan, vi fick fler anmälningar<br />
än vad max antal deltagare var satt till. En blandning av ”gamla”<br />
och ”nya” deltagare kändes som ett härligt kvitto på att inte bara vi<br />
uppskattat förra årets träff. Några dagar innan träffen fick jag och<br />
Helena mail från Erika som satt inblåst på Storulvåns fjällstation i<br />
”århundradets snöstorm i Västjämtland” och med hänvisning till<br />
YRs väderprognos skrev att vi skulle förbereda oss på extra dåligtväder-aktiviteter.<br />
Inte kunde det väl bli en Sylträff till i blåst, dimma<br />
och snöande?<br />
Snövessla<br />
Inte undra på att vi njöt nedanför Martins åk. Inte bara vi utan alla<br />
deltagarna skulle få se Sylmassivet i strålande sol. Om det skulle bli<br />
dåligt väder resten av dagarna skulle vi åtminstone ha med oss den<br />
här turen. Tillbaks på stationen hade tjejerna redan börjat droppa<br />
in. En del hade, liksom oss, tagit vesslan upp och hunnit ta sig<br />
några svängar i den fina snön. Andra hade fått en fin skidtur upp<br />
från Storulvån. En 16 km lång sträcka där man kan njuta av utsikten<br />
över Sylmassivet under större delen av vägen. Efter samling och<br />
middag höll Helena ett bilspel med titeln ”Mot nya verkligheter”.<br />
Sedan visade vi bilder och berättade om vad vi kunnat observera<br />
om snöförhållandena inne i massivet från dagens rektur. Därpå<br />
följde en del diskuterande och planerande om vad som skulle hittas<br />
37
sylarna<br />
på dagen därpå, och sedan var det dags att<br />
krypa till kojs.<br />
Dagen efter vaknade vi upp till ett rejält<br />
blåsande. Det var bara att sorgset se på hur<br />
all den fina pudersnön blåste iväg över fjället.<br />
Flera gäng gav sig ändå iväg upp mot<br />
Sylmassivet medan jag och några andra<br />
tog oss en tur upp på Herrklumpen. Efter<br />
lunch var de flesta tillbaks inne på stationen<br />
igen då blåsten tilltagit. Då passade<br />
det bra att dra igång med olika workshops.<br />
Eftermiddagen ägnades åt lavinteori, snöankare,<br />
steg- och isyxsteknik, bivackbygge<br />
och transceiversök. Till slut höll vi på att<br />
blåsa bort allihopa och fick gå in och sätta<br />
oss i bastun istället. På kvällen var det min<br />
tur att hålla bildspel och det handlade om<br />
turplanering och om besöksvärda klätterplatser<br />
uppe i norr.<br />
Djävulskammen<br />
Till vår glädje såg väderprognosen för fredagen<br />
riktigt bra ut. Åter vidtog planerandet.<br />
Själv hade jag en önskan om att få<br />
klättra Djävulskammen under träffen. Den<br />
kanske mest kända turen i Sylmassivet är<br />
”Stora Syltraversen” som börjar på Templet,<br />
går över Storsola och följer kammen hela<br />
vägen bort mot Storsylen för att sedan av-<br />
överst: anna malou sätter en säkring på väg upp för<br />
djävulskammen. foto: marre Ågerstrand<br />
underst: spanar ut mot syltraversen och djävulskammen<br />
från storsylen. foto: anna malou petersson<br />
slutas med Lillsylen. En fin men lång tur<br />
där klättringen är koncentrerad till de första<br />
pinacklarna och den korta hammaren<br />
upp mot Storsylen. Däremellan får man sig<br />
en rejäl marsch med flott utsikt in i både<br />
Norge och Sverige om man har vädret på<br />
sin sida.<br />
Djävulskammen förbinder Slottet med<br />
samma kam som man kommer på under<br />
Syltraversen innan man når hammaren upp<br />
mot Storsylen. Turen är närmare stationen<br />
och bjuder nog på hacket svårare klättring.<br />
Efter att ha insett att allt puder ändå blåst<br />
bort anmälde sig Erika som frivillig till replaget.<br />
Med oss fick vi även Marre. På det<br />
viset kunde Erika ändå för säkerhetsskull<br />
planlägga ett skidåk ner till Tempeldalen<br />
efter att ha toppat ut Djävulskammen – om<br />
det nu ändå skulle finnas lite puder kvar -<br />
medan jag och Marre skulle fortsätta mot<br />
Storsylen. Marre hade fått ont i knäna så det<br />
fick bli snöskor för hennes del. Jag bestämde<br />
mig för att sympatigå på snöskor, det är<br />
ju dessutom så mycket roligare att klättra<br />
när man inte känner av skidorna hela tiden.<br />
Med planen klar och väskan packad kröp<br />
jag förväntansfull ned i sängen.<br />
På morgonen var det åter strålande sol!<br />
Frukosten slank ner och vi spände på oss ut-<br />
rustningen och började knata upp mot Djävulspinacklarna.<br />
Östersunds klätterklubb<br />
anordnade Sylträff under samma helg och<br />
två replag hade gått iväg före oss. Trots goda<br />
föresatser slutade det med att vi stod under<br />
kammen nästan samtidigt allihopa. Första<br />
replaget kom igång. När jag ska klättra något<br />
som jag har laddat lite för så vill jag helst<br />
sätta igång så fort som möjligt så jag stod<br />
och hoppade upp och ner medan Erika och<br />
Marre lugnt fikade i väntan på vår tur. Karin<br />
och Mattias hade väl egentligen förtur<br />
men var vänliga nog att låta mig sätta igång<br />
med en alternativ linje upp på kammen.<br />
Sockersnö<br />
Ända tills jag stod framme vid insteget hade<br />
snön sett väldigt bra ut och jag trodde att<br />
det bara skulle vara att knalla upp lite fort.<br />
När jag satte i första yxan insåg jag att det<br />
mer var sockersnö. Det blev ett försiktig<br />
balanserande upp till kammen när jag försökte<br />
få fast yxorna och stegjärnen på den<br />
osynliga klippan under snön. Väl uppe på<br />
kammen hade solen legat på ett tag och det<br />
var mysig klättring i snön upp till Kaj och<br />
Ulf som kommit upp från sidan.<br />
Eftersom vi skulle samma väg byggde<br />
jag standplats bredvid och fick upp tjejerna<br />
överst: från djävulskammen syns tjejerna som bestigit storsylen.<br />
foto: marre Ågerstrand<br />
underst: dags att testa vad snöankarna håller för!<br />
foto: anna malou petersson
erika följer sist i replaget på väg uppför djävulskammen.<br />
foto: marre Ågerstrand<br />
I det strålande vädret kunde<br />
vi vinka till tjejerna som<br />
tagit sig upp på Storsylen<br />
antingen via Pyramiden<br />
eller Lillsylen. Snart kunde<br />
vi fortsätta uppåt på vad som<br />
visade sig bli rolig klättring<br />
mestadels på klippa med lite<br />
snöinslag här och var.<br />
medan Kaj fortsatte uppför kammen. Här gick det dock ingen nöd<br />
på oss att vänta. I det strålande vädret kunde vi vinka till tjejerna<br />
som tagit sig upp på Storsylen antingen via Pyramiden eller Lillsylen.<br />
Snart kunde vi fortsätta uppåt på vad som visade sig bli rolig<br />
klättring mestadels på klippa med lite snöinslag här och var. När<br />
jag kom upp till Kaj och Ulf stod de och funderade på vilken väg<br />
som skulle väljas på den avslutande delen. Det var egentligen inget<br />
alternativ som såg oerhört lockande ut och Ulf valde att stiga ut<br />
på den skuggiga sockersnösidan igen. Det blev lite av en pärs på<br />
slutet av repan med sockersnö på svaklippa och Ulf gjorde ett fint<br />
jobb med att bereda vägen för oss andra. Väl uppe tog vi oss en<br />
välförtjänt paus och såg när Karin kom upp. Erika fick med sig<br />
Kaj och Ulf på åket ned i Tempeldalen och jag och Marre fortsatte<br />
mot toppen.<br />
Det enda hindret mellan oss och Storsylen var nu den avslutande<br />
hammaren som var helt täckt med snö. Turligt nog visade den sig<br />
snökvaliteten vara hyfsad och en stund senare kom vi upp på toppen<br />
där ett helt gäng människor satt och njöt i solen. Efter de obligatoriska<br />
toppbilderna satte vi fart utför. På slutet var det inte utan att<br />
man önskade sig sina skidor tillbaka när skidåkarna fort försvann<br />
ned mot stationen medan vi knatade utför med snöskorna. Men det<br />
var inget som kunde få oss på dåligt humör efter denna fantastiska<br />
dag. Nöjda kom vi tillbaks till stationen som nu var smockfull med<br />
folk. Det blev en sen middag efter att Erika hållit ett bildspel om<br />
skidmöjligheterna runt Sylmassivet, som hon känner som insidan<br />
av sin egen handske.<br />
Sol igen<br />
Lördagen bjöd på ännu en blåsig dag som fylldes med olika workshops.<br />
Under Herrklumpen bankade vi pitonger medan ett annat<br />
gäng körde lavinscenarion. Taket på fjällstationen fick fungera som<br />
self-arrest övningsplats och några drivor som glaciärspricka. Det är<br />
oerhört inspirerande med detta gäng som inte bara är intresserade<br />
av vad jag har att visa utan också delar med sig av sina egna erfarenheter<br />
och taggar varandra att testa nya saker. Dagen avslutades med<br />
gemensam middag och ett bildspel av Jennie Knutsson som gjort<br />
en på alla vis spännande resa till Himalaya.<br />
På söndagen var det dags att ta farväl, åter i strålande sol. Denna<br />
gång bjöd Sylarna verkligen på varannandagsväder och det var vi<br />
helt nöjda med. De flesta valde att skida ner till Storulvån medans<br />
några passade på att njuta en stund extra uppe vid Sylarna innan de<br />
åkte ned med vesslan.<br />
Å mina, Erikas och Helenas vägnar vill jag passa på att tacka<br />
alla deltagarna på träffen för en härlig insats. Vi vill också tacka<br />
SKF för bidrag till träffen. Studiefrämjandet bidrog inte bara ekonomiskt<br />
till träffen utan hjälpte oss också med det administrativa<br />
vilket vi prisar dom för. Dessutom sände de upp en spejare som<br />
tyckte det var så trevligt att hon lovade komma tillbaks på nästa<br />
träff som ordinarie deltagare vilket vi ser fram emot. Slutligen ett<br />
stort tack till Sylarnas fjällstation som ställde upp med lokaler och<br />
fördelaktiga priser och dess personal som hjälpte oss med både<br />
datorkablar och kopiering.<br />
■<br />
Bergsport #150 · maj 2011 39
orco<br />
foto (och photoshoppande): john liungman<br />
40 Bergsport #150 · maj 2011
När Erik i höstas gjorde sitt första leadförsök på det som skulle<br />
bli Sveriges tredje naturligt säkrade nia, skulle han ta en ordentlig<br />
flygare från kruxsekvensen. Det var långt, långt ner till sista<br />
säkringen, en Alien. Säkringsmannen Mikael Olaussen hade fått<br />
order om att hoppa för att minska fångrycket. När det var dags<br />
hoppade Mikael. Han landade utan att han känt något ryck i repet.<br />
Han hoppade igen. Först på vägen ner i andra hoppet kom rycket<br />
i repet.<br />
Knappast särskilt dynamiskt, men hur tajmar man sitt hopp när<br />
klättraren faller femton meter?<br />
Erik skrattar gott åt sin egen historia där vi sitter i Botaniska i<br />
Göteborg och avslutar en lunch. Detta är hemma för Erik. Som<br />
doktorand i tillämpad miljövetenskap har han sin arbetsplats mitt i<br />
parkens fantastiska grönska.<br />
- Det blev lite tomt efter Dr Snuggles. Inom 24 timmar hade jag<br />
blivit färdig både med leden och med avhandlingen.<br />
Tekniskt och tungt<br />
Namnet Dr Snuggles gavs av den avantgardisktiskt lagda Richard<br />
Ekehed när han jobbade på leden i slutet av nittiotalet. Det<br />
lär hänga ihop med en rad ur titelspåret till barnprogrammet: "Dr<br />
Snuggles flyger till stjärnornas land". Flyga får man göra på leden.<br />
Den inleds som Dr Feg och Dr Jäkel och magister Grankvist. Tjugo<br />
meter av 7b-klättring följs av en vila och några bra placeringar.<br />
Därefter ett utdraget krux som består av tolv tekniska och tunga<br />
flytt. För den som klarar det är belöningen en hylla och sedan tio<br />
meter lättare klättring. Den som inte håller ihop det får uppleva en<br />
stunds viktlöshet och många meter i luften.<br />
Erik började jobba på leden i höstas och klämde in ett par ledförsök<br />
innan vintern. I Eriks taktik ingår att ge sig på första leadförsöket<br />
redan innan han länkat leden på topp.<br />
- Det går att kräma ur sig lite mer på lead, menar Erik.<br />
Nu fick han ta upp tråden i mars i år. På skärtorsdagen, vid tionde<br />
ledförsöket och efter oräkneliga meter i luften gick leden. Eriks<br />
förslag på grad är 9.<br />
Trivs med livet<br />
När den här tidningen går i tryck är disputationen klar och Erik<br />
kan titulera sig Doktor Heyman. Han tycks gilla sitt jobb. På frågan<br />
vad han skulle behöva göra för att bli heltids klätterproffs (Erik<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
observation<br />
DOKTOR<br />
HEYMAN<br />
flyger tIll StJärnornaS land<br />
Text: John Liungman<br />
är idag utrustningssponsrad från HighSport) slingrar han sig lite<br />
och snart framkommer det att det där inte lockar så mycket.<br />
- Jag har ju gjort två 8b på trad, det är det inte många i världen<br />
som gjort. Och, visst, jag skulle kunna bli liiiite bättre om jag fick<br />
klättra på heltid. Särskilt om jag kunde bo i Spanien där alla klättrar<br />
8c... Men jag vill inte ha det så, jag trivs med det här livet!<br />
När Erik pratar om doktorandjobbet låter det som om han hittat<br />
en riktig guldhöna, vilket är lite kul eftersom en icke-disputerad<br />
biolog anställd av universitetet inte precis badar i cash. Å andra<br />
sidan kan han jobba deltid och dessutom bestämma mycket själv<br />
över hur han disponerar sin arbetstid.<br />
Hur är det med träningscheman, kost och allt sånt? Erik tycks<br />
röra sig mer åt lajfstajl-hållet. Visst kan det bli inomhusgymmet<br />
en eller ett par gånger i veckan, men tyngdpunkten ligger i långa<br />
helger med massvis av klättring.<br />
- Bäst fungerar det att vara utomhus med en gott gäng där man<br />
pushar varandra. Jag hade nog kunnat hinna med att träna ännu<br />
mer än jag gör, om jag bara kunde motivera mig. Men man ska ju<br />
orka med allt annat i livet också!<br />
Erik beskriver sig som "sporttraddare". Med det menar han dels<br />
att han är bred, med både bouldering, sport och trad i portföljen.<br />
Han har ju satt trad svensk grad 9 (Dr Snuggles och Crassostrea<br />
gigas) , sport 8b+ (Black Bean, Ceuse), och hårda boul ders. Men<br />
det han också menar är att hans starkaste kort på trad är att han<br />
Fakta erik heyman<br />
kommer Från vänersborg<br />
Född 1977<br />
klättrat Sedan kurs 1994, klättrat mycket sedan 2004<br />
BäSta trad 9<br />
BäSta Sport 8b+<br />
JoBBar med tillämpad miljövetenskap<br />
41
kan crimpa och göra flytten bort från sprickorna. Sportigare moves som<br />
kräver mer fingerstyrka än universitetspoäng i jamteknik.<br />
Unik och fin<br />
Med sporttraddare menar han däremot inte att han söker sig till<br />
trygga linjer. Denna kolugna man har till exempel R/X-märkta Minaret<br />
under bältet.<br />
- Farliga leder i lagom dos är okej, tycker Erik.<br />
Dr Snuggles är inte en av dem. De långa fallen han fick utstå under<br />
arbetet med att sätta projektet var ofarliga. Han fixerade tre bombers<br />
innan kruxsekvensen och ”kunde lätt lagt fem”. Dessutom är klippan<br />
något överhängande och det är långt till däck. Det faktum att man<br />
kanske har fem meter ner till sin säkring när man når ledens hårdaste<br />
move är snarare något som gör leden riktigt, riktigt unik och fin. Här<br />
gäller det helt enkelt att hålla nerverna i styr och lita på grejerna.<br />
En vecka senare gick Erik Electric Avenue (9-) utan att klippa<br />
bultarna, och sällar sig till skaran av klättrare som ifrågasätter om<br />
det var rätt att bulta leden. Med karaktäristisk försiktighet skriver<br />
han på High sports blogg:<br />
”Jag tycker det är lite synd att leden bultades från början, men<br />
det är ju upp till förstabestigaren i sådana här gråzoner.”<br />
På frågan vad som är hans favoritområde säger han Bohuslän<br />
utan att tveka. Men det visar sig att han inte klättrat utanför<br />
Europa, vilket kan framstå som ovanligt idag, inte minst för en<br />
trettiotreåring med klättring som livsstil. Men han menar att<br />
totalupplevelsen - klippan, naturen, omgivningarna, livsstilen<br />
- det är oslagbart i Bohuslän. Slutsats: Erik Heyman är just nu<br />
rätt man på rätt plats.<br />
Erik placerar sig idag bland Sveriges absolut främsta klättrare<br />
inom trad. Men han är inte den som gör så mycket väsen<br />
av sig. En förnöjsam och ödmjuk snubbe som tycks bära på<br />
ett inre lugn.<br />
Varför klättrar du? (har du ngt att bevisa)<br />
ovan: kruxsekvensen<br />
på dr snuggles.<br />
nedan: en bit kvar till<br />
första placeringen på<br />
crassotrea gigas (9).<br />
foto: per-ola andersson<br />
42 Bergsport #150 · maj 2011
Bult, stil och<br />
etik över en pint<br />
Varje år bjuder The British Mountaineering Council in klättrare<br />
från hela världen för att de under en veckas tid ska få smaka på det<br />
som är brittisk klättring och brittisk klätterkultur.<br />
Vartannat år hålls träffen på sommaren, vartannat år på vintern.<br />
En av förra årets sommarvärdar tyckte så mycket om tillställningen,<br />
att han övertygade BMC om att hålla sommarträffen två år i<br />
rad. Och glad är jag för det!<br />
Andra helgen i maj sitter jag på Manchester flygplats, vid mötespunkten<br />
för International Arrivals. Den ena klättraren efter den<br />
andra dyker upp. Ordlöst ger de sig tillkänna. Breda axlar, grova<br />
händer och smala ben. Kläder och väskor broderade med tecken i<br />
sanskrit, nordansikten, svarta diamanter och reptilfossil.<br />
Jag sitter civilklädd på min duffel. Iakttar utan att iakttas. Jag<br />
spanar efter Jonas, skulle ha mött honom här. För länge sedan. Var<br />
är han?<br />
Klockan slår och gästerna räknas in. Då ser jag honom. I baren<br />
tvärs över rummet med ett stop i handen. Såklart. Vi tar igen<br />
det missade samtalet på bussresan till Llanberris Pass - en sagolikt<br />
vacker, men evigt regnig dalgång i norra Wales.<br />
En kväll ägnades åt temat för denna träff, ”Bolts, Style & Ethics<br />
in World Climbing”. Moderator var Pat Littlejohn, en klätterlegend<br />
som varit aktiv sedan tidigt sextiotal. Han har sett kilar introduceras,<br />
friklättringens intåg och sportklättringens födelse.<br />
Idag är begreppet klättring stort - det är tävlingssport och friluftsliv,<br />
livsstil och bisyssla. Det utförs på stora berg, klippväggar,<br />
boulders och inomhus. Det kan säkras naturligt, med bultar eller<br />
inte alls. Denna kväll diskuteras just bultarna och olika nationers<br />
bultpolicys beskrevs och dissekerades.<br />
Holland till exempel, har ingen bultpolicy alls. De bygger inomhusväggar.<br />
I Sydeuropa hamnade introduktionen av kilar i periferin - pitong<br />
byttes mot bult, och bultningen i Alperna har styrts av kommersiella<br />
intressen. I Storbritannien är hela områden märkta antingen<br />
sport eller trad. Samexistens mellan säkringstekniker anses inte<br />
vara möjligt.<br />
I det lilla landet Lagom föreskriver den Nationella Bultpolicyn<br />
att naturligt säkrade linjer ska säkras naturligt, i övrigt får bultar<br />
placeras. Men att hänsyn ska tas till regionala klubbars särskilda<br />
policys. Liknande förhållningssätt råder i Finland och Tyskland.<br />
Tjeckien är ett land där bultar är starkt reglerade, där kilar är<br />
förbjudet och endast mjuka repknutar hyllas. Kazakstans bultpolicy<br />
kan sammanfattas i en mening: Tradklättring utförs utomhus,<br />
sportklättring inomhus.<br />
Vad innebär då klättring i Wales? I min okunskap tänkte jag mig<br />
en blandning av nedlagda skifferbrott och grit - kort, krimpigt och<br />
svårsäkrat. Så fel jag hade. Där finns allt. Skiffer, basalt, kalksten,<br />
sandsten och granit. Bland annat. Klättring i bergspass och vid<br />
Atlantkust. Korta äventyr, långa äventyr. Bultat, naturligt säkrat,<br />
osäkrat. Vad du vill.<br />
Min tveksamhet blev till förälskelse. Inte vid första ögonkastet,<br />
som landade i tjock dimma. Inte efter första leden, som klättrades<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
jonas paulsson klättrar pull my<br />
daisy (e2 5c, ca svensk 6+) på<br />
rainbow slab, slate quarries.<br />
i regn. Men SEN. Ett vackert landskap med mäktiga leder, fantastiska<br />
människor och mat serverat tre gånger om dagen.<br />
Ovädren bevakade inlandet och vi förpassades till kusten. I<br />
kapplöpning med tidvatten och stormbyar gick färden uppför saltstänkta<br />
klippor, genom tak, över sprickor och flak. Måsars skrin<br />
och lunnefåglars tysta rop höjde atmosfären. I horisonten flög den<br />
Nygifta Prinsen sin helikopter i RAF-Rescues tjänst. Aldrig har det<br />
känts tryggare att klättra långa turer över vredgat hav.<br />
Myterna som omspann lederna var okända för oss främlingar,<br />
och inte heller kunde vi tolka det komplexa graderingssystemet.<br />
Nyförlösta och oförstörda gav vi oss i kast med hyllade klassiker<br />
och fruktade eldprov. Så småningom lärde man sig att ”a bold route”<br />
och ”a lonely lead” var sådant man skulle akta sig för då Psyket<br />
tagit sovmorgon.<br />
Psyket var mig ändå tacksamt för de välkända säkringar jag tagit<br />
med mig från Sverige. Jag decimerade kilset och eliminerade hexor<br />
till förmån för mina kammar, och min värd muttrade förnärmat<br />
”That’s just what the Swedish guy did to my rack last year…”<br />
Ja, sa jag och pekade på leden jag skulle klättra. Det finns en<br />
anledning.<br />
43
prylar<br />
sommarfiNt<br />
sommarfint<br />
Nya brillor fråN bliz<br />
Bliz altitude har mörk lins och<br />
passar bra på glaciär, vare sig du<br />
klättrar eller skidar, och då den är<br />
polariserande funkar den förstås<br />
även på sjön. löstagbara skydd i<br />
gummi hindrar ljus att komma in från<br />
sidan. pris: 599 kr<br />
attackdojor by sharma<br />
jag är evolv-användare sedan några år. gummit slits snabbt,<br />
men oj vilken friktion... men nu är det kanske dags att byta<br />
mina Bandits mot nåt mer aggressivt, för evolve har tagit<br />
hjälp av chris sharma med modellen shaman - hårt<br />
profilerade dojor för brant sport och bouldering.<br />
tårna böjs ner i en "knuckle box" och stöttas av<br />
en liten knöl framför fotsulan. Hälen hålls på<br />
plats av ett elastiskt hälband.<br />
pris ca: usd 145<br />
smidig klättersäck<br />
man kan aldrig ha för många ryggsäckar. varje storlek och<br />
design fyller sitt syfte. men det finns en storlek som klättrare<br />
tenderar att använda mer än andra, och det är ”trettian”.<br />
den brukar helt enkelt fungera på dagsturen, vare sig<br />
det rör sig om en dag på cragget, eller en långtur på berget.<br />
Black diamonds speed-serie har länge varit populär, och<br />
när den nu kommer i en helt ny version var det förstås<br />
30-litersmodellen vi ville testa. nytt är att den stängs som<br />
en kanotsäck genom att den rullas ihop i toppen. det är<br />
extra bra eftersom topplocket (ej på bild) är helt avtagbart<br />
för lägen då man vill klättra lätt. Bärsystemet är också en<br />
nyhet, med sammankopplade axelremmar vilket gör att du<br />
kan röra axlarna obehindrat. det bästa med säcken är nog<br />
ändå materialet som är väldigt lätt och smidigt, men som<br />
ändå känns som att den ska tåla en del slitage mot knoppiga<br />
bergväggar. det här är en enkel, lätt och robust säck som vi<br />
kan rekommendera varmt.<br />
den finns även i 40 och 55 liter.<br />
pris: 1400 kr<br />
44 Bergsport #150 · maj 2011
Klatreboka<br />
i glappet mellan den hittills rådande<br />
klätterbibeln stora klippklätterboken,<br />
och den engelskspråkiga<br />
världens olika tegelstenar, så<br />
har det kommit ut en norsk<br />
instruktionsbok. fördelen är<br />
att den norska miljön alltid är<br />
aktuell för svenska klättrare,<br />
och att teknikerna ofta är<br />
ungefär desamma hos oss<br />
som i grannlandet.<br />
Boken är skriven av<br />
ragnar Bell i samarbete<br />
med Hans petter Håkonsen,<br />
båda med gedigen<br />
erfarenhet från utbildning<br />
av klättrare i norge. det<br />
norska sättet att göra<br />
saker inom klättring<br />
skiljer sig minimalt från vad<br />
som rekommenderas i sverige. Har du gått<br />
en av svenska klätterförbundets kurser så kommer du visserligen<br />
inte att känna igen allt i klatreboka. men det är som vanligt<br />
i klättring - det finns många sätt att göra saker på, och det gäller<br />
att klura ut vad som är bäst just i en given situation.<br />
områden som täcks in föredömligt väl är bland annat ett<br />
kapitel om hur man bultar. man kan ha åsikter om huruvida<br />
borrbultning hör hemma i en generell klätterbok, men det är utan<br />
tvekan bra att god bultningsteknik sprids bland de som sätter<br />
upp nya sportturer. Bell tar upp både val av material och själva<br />
monteringen. dessutom skriver han utförligt om planering av<br />
bultplacering - något som inte kan understrykas nog. att bulta<br />
en led och göra det dåligt är den värsta synden, eftersom det<br />
kanske innebär att någon måste borra ytterligare hål, eller att<br />
en till synes säker led leder till markfall. ett kapitel som skulle<br />
kunna läggas till i kommande utgåvor är hur man bedömer och<br />
underhåller gamla bultar.<br />
att boken är på norska kanske skall nämnas. tills den eventuellt<br />
får en översättning får vi leva med det. trösten är att man<br />
lär sig ganska snabbt det vokabulär man behöver, och denna<br />
kunskap är förstås en bonus när du i sommar står på standplats<br />
med några trevliga norrmän!<br />
klatreboka har ungefär samma ambitionsnivå som callebergs<br />
bok. den är en utmärkt startpunkt för var och en som<br />
tänkt börja klättra eller redan hunnit med nybörjarkursen. den är<br />
också en utmärkt referens för den som hållit på ett tag. däremot<br />
är den inte riktigt lika omfattande och detaljerad som en del<br />
engelskspråkiga verk. om du är blivande instruktör<br />
eller allmänt nördig finns det bättre<br />
val på marknaden. detta är<br />
en bok för dig som vill lära<br />
dig klättra säkert, varken<br />
mer eller mindre.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
K L A T R E B O K A<br />
Ragnar Bell<br />
i samarbeid med<br />
Hans Petter Håkonsen<br />
Våra fackmän<br />
utför inspektion,<br />
underhåll och<br />
montage på hög höjd<br />
Vi erbjuder även kurser<br />
som leder till internationellt<br />
gångbara auktorisationer<br />
inom Rope Access.<br />
Society of Professional Rope Access Tecnicians<br />
Nytänkande lösningar för arbete på hög höjd<br />
Läs mer på<br />
www.klatterservice.se<br />
45
klubbadresser<br />
kluBB kontaktPerson www mejl se hemsidor för info om medlemskaP<br />
alingsås kk www.akk.nu info@akk.nu<br />
Billingens kk www.billingensklatterklubb.se info@billingensklatterklubb.se<br />
Bohusläns kk www.bohuskk.se info@bohuskk.se<br />
Borås kfuk kfum www1.idrottonline.se/Boraskk-klattring johan.schollin@bredband.net<br />
Bromma kfuk-kfum www.kfuk-kfum.se/bromma johanna.lofvenius@bromma.kfuk-kfum.se<br />
dalarnas kk www.dalaklatter.org ordforande@dalaklatter.org<br />
edsbruks if - robinn_johannaw@hotmail.com<br />
enköpings kk www.enkopingsklatterklubb.se inger.strid.andersson@gmail.com<br />
eskilstuna kk www.klattring.net info@klattring.net<br />
expedition altitud kf www.expidition-altitude.com info@expedition-altitud.com<br />
fagersta kk www.fagerstaklatterklubb.se david@fagerstaklatterklubb.se<br />
fjällframfart (skidalpint) www.fjallframfart.se info@fjallframfart.se<br />
gällivare kk -<br />
gästrike kk Patrick olander www.gkk.nu putteo@hotmail.nu<br />
göteborgs kk www.gbgkk.nu info@gbgkk.nu<br />
göteborg sports academy Peter sjöberg www.gbgsportsacademy.se peter@gbgsportsacademy.se<br />
halmstads kk www.hkk.nu info@hkk.nu<br />
helsingborgs kk www.helsingborgsk2.se ordforande@helsingborgsk2.se<br />
härjedalens kk - martin@finnmarken.info<br />
hexans kk - hexansklatterklubb@hotmail.com<br />
höga kusten kk www3.utsidan.se/hkk erik.pott@bredband.net<br />
höglandsklättrarna www.hoglandsklattrarna.se kenny.carlsson@dkbutiken.se<br />
jokkmokk kk - fagerstrom.b@gmail.com<br />
jönköpings kk www.jonkopingsklatterklubb.nu info@jonkopingsklatterklubb.nu<br />
jösse klättersällskap www.josseklatter.se d.alfredzon@gmail.com<br />
kalmar kk www.kalmarklatterklubb.se info@kalmarklatterklubb.se<br />
karbin kk richard eklind www4.idrottonline.se/default.aspx?id=546191 richard@eklind.me<br />
karlskrona Bersportförening www.karlskronabergsport.se andreas.kraft@hotmail.com<br />
karlstads kk www.karlstadklatterklubb.se ordforande@karlstadklatterklubb.se<br />
kiruna kk www.kirunaklatterklubb.se ordforande@kirunaklatterklubb.se<br />
kk granit - ursulas.aventyr@telia.com<br />
kvibergs kk www.kvibergsklatterklubb.se j.hogstrom2@spray.se<br />
linköpings kk www.linkopingsklatterklubb.se ordf@linkopingsklatterklubb.se<br />
luleklättrarna www.luleklattrarna.se isajantzer@gmail.com<br />
malmö kk www.climbing.nu mkk.svar@gmail.com<br />
malungs kk susanne.hedh@snf.scout.se<br />
nordingrå kk - swante@aventyrsmobilen.se<br />
norrköpings kk www.klatterhallen.com norrkopingsklatterklubb@hotmail.com<br />
norrtälje kk www.norrtaljekf.dinstudio.se nkf@norrtaljekf.dinstudio.se<br />
rådmansö kk klattring.wordpress.com johan.westerholm@norrtalje.se<br />
skellefteå kk kfum www.kfumskelleftea.se kfumskelleftea@telia.com<br />
skånes kk www.skaneskk.se info@skaneskk.se<br />
slagörnbergets kk home.swipnet.se/slagornberget munsen1188@hotmail.com<br />
slottskolans kk - stina.nilsson@skola.borgholm.se<br />
solna kk www.standplats.se info@standplats.se<br />
stockholms kk anna lindam www.klatterklubben.se info@klatterklubben.com<br />
stockholms kss www.skss.eu info@skss.eu<br />
stråssa gf klättersektion www.strassagf.se klattersektionen@hotmail.se<br />
sundsvalls kk www.sundsvallsklatterklubb.se styrelse@sundsvallsklatterklubb.se<br />
söderköpings kk - bjorn_holst@hotmail.com<br />
tunabergs kk tunaberg.wordpress.com t.schultz@telia.com<br />
umeå kfum www.kfum.nu info@kfum.nu<br />
umeå khk www.ukhk.se ordforande@ukhk.se<br />
uppsala kk www.ukk.nu styrelsen.ukk@gmail.com<br />
varbergs kk - marcus.gustafsson@gmail.com<br />
visby kk www.visbyklatterklubb.se visbyklatterklubb@gmail.com<br />
värnamo kk www.vk2.se dan@vk2.se<br />
västerviks kk www.vastervikclimbing.se jim@vkcenter.se<br />
västerås kk www.vkkclimbing.se tobbekack@gmail.com<br />
åredalens kk www.arekk.se surfarn73@hotmail.com<br />
ölands kk home.swipnet.se/olandsklatterklubb stefanoland@hotmail.com<br />
örebro kk www.orebroklatterklubb.com info@orebroklatterklubb.com<br />
östersunds kk www.ostersundskk.se daniel.jacobs@ostersund.se<br />
östersunds skidalpina förening jocke.halvar@gmail.com<br />
hjälP oss göra<br />
listan komPlett<br />
genom att meddela<br />
kansliet er kluBBs<br />
weBBadress och/<br />
eller mejladress!<br />
från och med detta nummer har vi tagit bort detaljerad adressinformation och medlemsavgifter. istället hänvisar vi till klubbarnas hemsidor!
Bergsport #150 · maj 2011<br />
skf:s kansli: karin Persson, generalsekreterare, karin.persson@klatterforbundet.se<br />
idrottens hus tel: 08-699 65 20 e-post: kansliet@klatterforbundet.se Pg: 67 32 65-5<br />
114 73 stockholm webbsida: www.klatterforbundet.se org nr: 889202-3063<br />
att köPa från kansliet att köPa från författare<br />
Gör på följande sätt: Betala in på Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhörighet. Skriv på<br />
inbetalningen vad du beställer. Om det inte får plats så skicka gärna uppgifterna med e-post till kansliet@klatterforbundet.se.<br />
OBS! På alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gäller ej tygmärken).<br />
För beställning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift.<br />
Alla priser inkluderar moms.<br />
fraktpriser:<br />
1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr<br />
1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr<br />
fler ex än 10 eller andra frågor? Kontaka gärna kansliet så hjälper vi dig med beställningen. Tel: 08-699 65 20<br />
BöcKer & KompenDier<br />
Svensk klättring<br />
pionjärerna<br />
av Ewa Hellström.<br />
Klättringens historia.<br />
medlemspris 150 kr<br />
Ordinarie pris 200 kr<br />
topprepsklättring inomhus<br />
Kurskompendium av<br />
Rasmus Jansson.<br />
medlemspris 70 kr<br />
Ordinarie pris 90 kr<br />
märKen<br />
SKf:s tygmärke<br />
ca 7,5×7,5 cm.<br />
medlemspris 30 kr<br />
firning och Klättring<br />
Försvarsmaktens bok om firning,<br />
kamraträddning, laviner mm.<br />
medlemspris 650 kr<br />
ej medlem 750 kr<br />
Kebnekaiseförare del 1<br />
Kompendium, kopia av Rossipals.<br />
medlemspris 30 kr<br />
Ordinarie pris 50 kr<br />
instruktörsmärke<br />
ca 5×8,5 cm.<br />
Pris 50 kr inkl ett<br />
kategori märke.<br />
fler kategorimärken<br />
(Klippa, Is, Inomhus)<br />
Pris 10 kr<br />
<strong>Klätterförbundet</strong>s loggbok<br />
Skriv in dina klätterturer, kurser m.m.<br />
medlemspris 80 kr<br />
Ordinarie pris 100 kr<br />
Kebnekaiseförare del 2<br />
Kompendium, leder<br />
efter 1952.<br />
medlemspris 30 kr<br />
Ordinarie pris 50 kr<br />
SKf:s pins<br />
Liten pin att ha på jackan<br />
eller kavajen.<br />
Pris 15 kr<br />
oBS!<br />
Glöm inte att<br />
betala för frakten.<br />
topprep och ledkort<br />
Gröna kort för topprep<br />
Röda kort för ledklättring<br />
1-100 ex: 10 kr styck<br />
> 100 ex: 6 kr styck<br />
förbundsadresser<br />
fUnKtion namn aDreSS/BoX poStaDreSS e-poSt telefon<br />
SKF:s kansli, generalsekreterare Karin Persson Idrottens Hus 114 73 Stockholm karin.persson@klatterforbundet.se 08-699 65 20<br />
SKF:s kansli, idrottskonsulent Jonas Paulsson Idrottens Hus 114 73 Stockholm jonas.paulsson@klatterforbundet.se 08-699 65 21<br />
Styrelse ordförande Pontus Axelsson Västmannagatan 47 113 25 Stockholm ordforande@klatterforbundet.se 0705-45 42 33<br />
Styrelse kassör Arne Kanth Letstigen 38 128 48 Bagarmossen kassor@klatterforbundet.se 070-690 26 48<br />
Styrelseledamot Peter Hermanson Hemmansvägen 18 302 52 Halmstad peter.hermanson@klatterforbundet.se 0708-81 05 12<br />
Styrelseledamot Johan Larsson Tobaksspinnarg 1 117 36 Stockholm johan.larsson@klatterforbundet.se 08-698 67 12<br />
Styrelseledamot, vice ordförande Madelene Lidmalm Landsvägen 11 172 63 Sundbyberg madelene.lidmalm@klatterforbundet.se 0703-86 77 71<br />
Styrelseledamot Erik Massih Handelsvägen 28 122 32 Enskede erik.massih@klatterforbundet.se 0733-97 35 41<br />
Styrelseledamot Mikaela Rydberg Johannesbäcksgatan 56B 754 33 Uppsala mikaela.rydberg@klatterforbundet.se 0704-17 57 92<br />
Valberedning Disa Hansson Söndagsgatan 3 415 12 Göteborg disakatinka@hotmail.com 0706-02 39 63<br />
Redaktör Bergsport John Liungman Amalia Jönssons gata 16 421 31 Göteborg bergsport@brant.se 031-788 71 31<br />
Accesskommitté, ordf Christofer Urby Bollungen 109 747 91 Alunda christoferu@yahoo.se 070-329 11 61<br />
Alpinkommitté, ordf Björn Kihlström Folkungagatan 86a 2tr 116 22 Stockholm bjornkihlstrom@yahoo.se 073-651 08 20<br />
Förbundskapten Seniorlandslag Lars Högström Pl 3386 437 34 Lindome larshogstrom@hem.utfors.se 031-795 27 25<br />
Förbundskapten Juniorlandslag Reino ”Nicki” Horak Bergsvägen 38 333 60 Sävedalen jfk@klatterforbundet.se 0705-22 61 22<br />
Förbundskapten Skidalpin Martin Persson Pumpmakargränd 18 83151 Östersund Martin_persa@hotmail.com 070-607 50 98<br />
Säkerhetskommitté, ordf Ingemar Gråsjö Stureplan 1 582 21 Linköping ingemargrasjo@gmail.com 073-418 11 71<br />
Tävling, tf ordf Björn Höft Östervägen 33 169 55 Solna bjorn@norrortspartyservice.se 0704-29 43 72<br />
Utbildning Trad Martin Urby Koltrastvägen 8 41507 Göteborg instruktor@mail.com 073-021 79 18<br />
Utbildning Tränare Jim Wasmuth Bergs backe 3 59396 Västervik jim@vkcenter.se 070-373 74 66<br />
Utbildning Sport/Inomhus Nikki Hammarström Friluftsvägen 1, lgh 1201 172 40 Sundbyberg nikki.hammarstrom@hotmail.com 073-685 50 58<br />
Anläggningskommittén Per Forsberg Lefflersgatan 19, 2tr 416 71 Göteborg anlaggning@klatterforbundet.se 0733-76 55 19<br />
Medicin Johan Holmgren johanholmgren@hotmail.com 073-679 02 54<br />
Förbundsläkare Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden anders.soderlund@proxima.se 070-491 70 43<br />
Expeditionsläkare Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby johanholmgren@hotmail.com 073-679 02 54<br />
UIAA anti-dopingkommission (ledamot) Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden anders.soderlund@proxima.se 070-491 70 43<br />
UIAA medicinkommission (ledamot) Johan Holmgren Paradisvägen 10 19443 Upplands Väsby johanholmgren@hotmail.com 073-679 02 54<br />
IFSC regelkommission (ledamot) Åke Nilsson Krukmakargatan 118 51 Stockholm geoscope@gmail.com 070-730 28 32<br />
Klätterförare<br />
Bohusförare 2002. Beställes på www.bohusguide.tk,<br />
350 kr + frakt. SlUtSÅlD!<br />
fyrkantenområdet, 1997, älvsbyn-Boden-niemisel-Piteå,<br />
120 kr. Pg 629 41 10-9, luleklättrarna<br />
Klättring i Göteborg, göteborgs klätter klubb, 350 kr,<br />
beställes via www.gbg-guiden.info<br />
Jämtland, östersunds kk<br />
Klättring i Sverige 1996, 37 klippor – 450 leder!<br />
290:- Pg 168 34 23-6, Patrik leje. SlUtSÅlD!<br />
Sportklättring i Västervik, linköping och Höglandet, 1999, 150:-<br />
Pg 479 51 96-7<br />
Stegeborg och Söderköping 2001, Björn holst,<br />
tel 0121-400 54<br />
Uppsala, uppsala klätterklubb<br />
Umeå, umeå klätterklubb<br />
Ågelsjön, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, fredrik schlyter<br />
Klättring i Kilsbergen med omnejd, örebro klätter klubb 2007.<br />
240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com<br />
Klättring i Södermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt).<br />
Pg 100 14 83-5. mer info på www.dangerzone.se<br />
KompenDier<br />
att klättra på väggarna – en handledning<br />
för inomhusklättring<br />
60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, johan lindström,<br />
godhems gatan 13, 414 68 göteborg. e-post: johanuk@<br />
spray.se<br />
Höghöjdsmedicinskt kompendium<br />
95 kr + porto, Pg 133 58 97-3, johan holmgren. meddela<br />
per epost: johanholmgren@hotmail.com.<br />
Daniel Bidnerfondens brevkort. tio olika brevkort med kuvert.<br />
unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1.<br />
47
engans hågkomster<br />
benganS<br />
HÅgkoMSter<br />
mitt tidigaste klätterminne är från när jag var kanske<br />
tolv-tretton år och jag bodde på söder i stockholm. vi<br />
var ett litet löst gäng killar. av någon anledning kom<br />
någon på att jag skulle få bli ledare för gänget om jag<br />
klättrade ned från andra eller tredje våningen på stuprännan,<br />
på utsidan (de brukar sitta där).<br />
Jag gick upp i trapphuset och klängde mig ut, efter viss tvekan tror jag, genom<br />
fönstret och klättrade ner. Det hela gick bra, men inte blev jag ledare – bragden föll<br />
snart i glömska.<br />
Jag flyttade 1950 till Ludvika, och där började jag att glidflyga (inte segelflyga,<br />
om ni vet skillnaden). Sen blev det motorcykel i form av Trial. Åter till Stockholm<br />
1960. Jag hade tydligen en äventyrlig ådra och hade läst om Nansen, Shackleton<br />
och de andra. När jag så en dag läste att STF och <strong>Svenska</strong> Fjällklubben arrangerade<br />
högfjällskurser i Kebnekaise, blev jag intresserad. Jag hade också hört talas om Sten<br />
Brander som tillsammans med Gillis Billing var bland de mest kända svenska klättrarna<br />
då.<br />
Med lite bävan ringde jag upp STF och ville veta lite om kursen, men kanske inte<br />
direkt anmäla mig. Jag blev då kopplad vidare, och en röst svarade ”Sten Brander”.<br />
Jag hoppade till (tänk, Sten Brander!) och stammade fram någon fråga. Men Sten<br />
var vänlig och frågade, om jag hade någon fjällvana. Hur det nu gick till så svarade<br />
jag ja. Jag hade varit i Norge, jag vet inte om jag sa att jag varit i fjällen. Jag frågade<br />
sedan, vad man skulle ha för utrustning. ”Bara vanlig fjällutrustning” svarade Sten.<br />
”Ja ha, tack så mycket” sa jag. Jag fick nu ringa STF en gång till och fråga, vad vanlig<br />
fjällutrustning var för något. Jag fick hem en utrustningslista.<br />
Fjällvana? 1959 (tror jag) hade jag kört i Norge med min trialbåge (James Commando.<br />
Villers 197 cc). Jag passerade då Rjukan med kraftstationen - ni vet den<br />
där som sprängdes under 2:a världskriget av norska motståndsmän. Nyfiken som<br />
jag var klängde jag ner i klyftan till älvbotten och klättrade runt bland de stora<br />
blocken i älvbotten. Nu vet jag, att det är mycket fin isklättring där vintertid. Men<br />
inte där och då!<br />
Det finns, jag antar att den finns kvar, en linbana upp på fjället för att de boende<br />
där skulle få komma upp ur den branta dalen för att ibland få se solen. Jag tror att<br />
invånarna fick åka gratis. Under linbanan finns också en slingrande stig hela vägen<br />
upp på fjället. Det var inga problem för mig och min James Commando att tuffa<br />
upp. Jag kom alltså upp på Hardangervidda och tog mig oskadd ner igen. Det var<br />
sanningen om min norska fjällvana.<br />
Hur gick det sen med Högfjällskursen? Jo, jag satte gummisulor på mina gamla<br />
skidpjäxor, lånade min brors gamla tunna (mycket tunna) dunsovsäck och skaffade<br />
div andra prylar. Jag lyckades genomföra kursen utan att bli avskräckt trots<br />
dålig kondis (jag var ju motorcyklist) trots skavsår, utslitna pjäxor - ja hela köret.<br />
Me det hade sått ett frö till en fortsättning. Jag fick också reda på att i <strong>Svenska</strong><br />
Fjällklubben fanns Alpina sektionen och de höll till i Häggsta. När jag kom hem<br />
åkte jag till Häggsta och där träffade jag Jürgen Rauscher, Pinschas Moses och<br />
Tomas Carlström. ”Resten är historia”. Jag kanske återkommer med berättelser om<br />
vinterbestigningen, tillika förstabestigningen (?), av Bengts bultspricka i Häggsta<br />
och ett försök till en första vinterbestigning av Stetind.<br />
Bengt Hansson<br />
jag firar på kaipak träningberget ovanför fjällstationen.<br />
man använde inte hjälm då, det kom några år senare.<br />
liksom klätterselen.<br />
jag och min trialmotorcykel james commando med<br />
villers 197 cc. jag hade hjälm när jag körde mc. det var<br />
samma mc som jag hade när jag "besteg" rjukandalen på<br />
Hardangervidda.<br />
48 Bergsport #150 · maj 2011
ergsguiden<br />
nästa nummer<br />
ute 15 juni.<br />
manusstopp 25 maj.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
Klätterprylar<br />
till bra priser!<br />
tel 0970-251 83<br />
e-post: bergsport@brant.se<br />
Kurser i:<br />
klättring, fors,<br />
havspaddling<br />
samt<br />
överlevnad<br />
leder dig till den bästa utrustningen<br />
och skönaste arrangemangen.<br />
KlätterbutiKen i uddevalla<br />
telefon 0522-101 50 www.uteguiderna.se<br />
Klättra i fina<br />
Bohuslän!<br />
lena.skovde@telia.com<br />
Fin stuga<br />
uthyres.<br />
Vänligen<br />
kontakta<br />
Lena.<br />
49
omSlagS-<br />
FotograFen<br />
Namn: per-ola andersson, men lyssnar oftast och mest till namnet<br />
poa. eller schtumpen som mina klätterkompisar kallar mig när jag<br />
inte når greppen i ett krux.<br />
ålder: 38. men jag har hört att man blir som starkast efter 40...?<br />
bor: örgryte, göteborg<br />
familj: sambo med “bulle i ugnen”. Bomben slår ner i slutet på juni.<br />
jag har redan en lista med boulderproblem som ska brännas av när<br />
jag är pappaledig!<br />
jobbar med: systemutveckling och fotografering. jag jobbar deltid<br />
på ett konsultföretag som heter altran och har för tillfället uppdrag<br />
på volvo för att utveckla system för eftermarknaden. samtidigt<br />
driver jag eget företag som frilansfotograf.<br />
fotar helst: egentligen gillar jag allt som rör sig; klättring, skateboard,<br />
skidor, löpning, dans... men om jag ska vara lite mer specifik<br />
så är det nog porträtt, med för mig nya utmanande ljussättningar.<br />
gärna situationsporträtt, dvs med on-location studio. när det gäller<br />
klätterbilder så gillar jag att ta på repklättring bäst. för egen del går<br />
jag inte igång lika mycket på en boulderbild som en repbild. Å andra<br />
sidan är det lättare att testa nya ljussättning med en eller flera blixtar<br />
på boulderbilder... nästa nya utmaning blir att få fram fartkänsla i cykelbilder,<br />
där jag kommer att sitta/ligga i bagaget på en öppen kombi<br />
med blixt monterad på taket.<br />
klättrar helst? ja tack, jag klättrar helst. gärna mycket. och hårt.<br />
jag är en typisk periodare; mycket bouldering under senhösten,<br />
vinter och vår, och mest sportklättring på sommaren och tidig höst.<br />
Hänger gärna i trärummet på fabben vintertid för att försöka jobba<br />
bort mitt tre-fingers-open-hand-komplex. ibland blir jag även lurad<br />
till att klättra lite is på vintern, men då helst på topprep. is gör sig<br />
bättre i en kall, nyttig smoothie än att säkra sig i. favoritställen finns<br />
så klart men de håller jag för mig själv... skämt å sido, några måste<br />
man kanske nämna: fontan då så klart, jag var där första gången för<br />
ca 1½ år sen och är fortfarande nykär i det stället. kjugekull åker jag<br />
gärna till när jag ändå ska hem och hälsa på familjen nere i Blekinge.<br />
sen måste man ju bara nämna viks kile. väldigt många bra leder,<br />
och helt fantastisk omgivning. man blir alltid glad när man åker dit.<br />
ibland är man dock lite ledsen i ögat när man lämnar stället efter att<br />
ha fått smisk av någon hård, brant led.<br />
bästa klätterfototipset? om man ska fotografera repklättring är<br />
nog bästa tipset att prioritera din egen tid, dvs bestäm dig redan<br />
innan ifall du ska ägna dagen åt klättring eller fotografering. ofta är<br />
det både tidskrävande och slitsamt att rigga rep, jumarera upp och<br />
ner, byta position etc. risken är att det varken blir bra egen klättring<br />
eller bra bilder ifall man försöker sig på att göra både och under<br />
samma dag. diagonala linjer är väldigt viktiga när det gäller klätterbilder.<br />
en bild där klippan följer bildens raka kant blir ofta väldigt platt<br />
och tråkig. sen är det väldigt viktigt att åtminstone en del av ansiktet<br />
på personen som klättrar syns, ifall bilden inte är tagen på för långt<br />
avstånd så klart... ska man fotografera repklättring är det väldigt bra<br />
att investera i någon form av sits man kan ha när man hänger i ett<br />
fast rep. även på vertikala väggar blir det lätt otroligt jobbigt för hela<br />
kroppen om man bara hänger direkt i selen. man kan enkelt bygga<br />
en egen sits av en rejäl bit planka, lite liggunderlag och ett par meter<br />
rep.<br />
Utrustning: nikon rakt över; kamera, objektiv och blixtar. Batteridriven<br />
blixt från elinchrom. diverse blixttillbehör från elinchrom och<br />
lastolite.<br />
ambitioner: göra fler katalog- och redaktionella jobb. jag gillar<br />
tanken på att kombinera skrivande och fotograferande med seriösa<br />
ämnen. samhällsaktualiteter och miljö. spännande livshistorier.<br />
bilder & info: www.poaphotography.com<br />
var med och<br />
Bygg klätter-<br />
FörBundet!<br />
Var med och utveckla svensk<br />
klättring – bli en av skf:s medarbetare<br />
svenska klätterförbundet har en stor skara engagerade, entusiastiska<br />
och inspirerande medarbetare som varje år lägger ner ett<br />
stort arbete för att hjälpa till att utveckla svensk klättring. nu söker<br />
vi fler drivna medarbetare som kan komma med nya idéer och ny<br />
energi till svensk klättring.<br />
Sökes 1: Drivna ledare med ett brinnande hjärta för<br />
svensk sportklättring<br />
svenska klätterförbundet håller på att omorganisera den del av förbundet<br />
som arbetar med tävling, landslag och träning. vi söker nu personer till<br />
nyckelpositioner inom detta område. känner du att du har drivet, kunskapen<br />
och viljan att vara med och utveckla svensk tävlingsklättring så är det<br />
kanske dig vi söker. vi söker nu i första hand efter två personer:<br />
1. förbundskapten för seniorlandslaget<br />
2. sportchef för den svenska tävlings- och träningsorganisationen<br />
för dig som känner att det här är en chans att kunna bidra med dina<br />
kunskaper och erfarenheter för att utveckla svensk klättring så är det läge<br />
att höra av sig till styrelsen så snart som möjligt.<br />
observera att detta inte är några avlönade tjänster i dagsläget, men vår<br />
strävan är att det ska kunna bli det i framtiden.<br />
vi ser fram emot att få prata med dig som är intresserad av detta arbete.<br />
om du känner att du själv inte har möjlighet att engagera dig så kanske du<br />
har tips på personer som du tror skulle kunna passa in i vår organisation.<br />
tillsammans utvecklar vi svensk klättring!<br />
Hör av dig till ordförande johan larsson på 08-698 67 12 eller<br />
johan.larsson@klatterforbundet.se, alternativt till kansliet.<br />
Sökes 2: Barn- och ungdomsintresserade till kommittéarbetet<br />
svenska klätterförbundets Barn- och ungdomskommitté har legat i dvala<br />
en tid nu, men vi vill sparka igång verksamheten där igen. du som brinner<br />
för att arbeta med barn och ungdomar och som vill utveckla verksamheten<br />
för unga klättrare, nu är det dags att ta tag i saken och engagera dig!<br />
vi söker en grupp människor som vill arbeta för ungs svenska klättrare,<br />
att ge dem inspiration och möjligheter att utvecklas i sin klättring. du som<br />
är intresserad, hör av dig till styrelsen på styrelsen@klatterforbundet.se,<br />
eller till kansliet på 08-699 65 20 eller kansliet@klatterforbundet.se.<br />
Sökes 3: Ordförande till Utbildningskommittén tränare<br />
vår utbildningskommitté för tränare arbetar med – just det - våra tränarutbildningar.<br />
det är en grupp klättrare med stor erfarenhet från träning för<br />
klättring som arbetar med att både utbilda tränare och ta fram riktlinjer för<br />
utbildningarna, för att på så sätt främja svensk klättersport för både unga<br />
och vuxna. kommittén består idag av fyra personer men posten som ordförande<br />
är vakant. om du är intresserad av att arbeta med de här frågorna<br />
inom förbundet så hör av dig till styrelsen på styrelsen@klatterforbundet.<br />
se, alternativt till kansliet på kansliet@klatterforbundet.se.<br />
Sökes 4: Medarbetare till Anläggningskommittén<br />
svenska klätterförbundets anläggningskommitté arbetar med frågor<br />
som rör klätterväggar. det handlar bland annat om certifiering av<br />
klätterväggar och att ge råd och stöd till de som vill bygga och/eller<br />
utveckla klätterväggar. det vi i första hand söker är personer med<br />
gedigen erfarenhet från klätterväggar, gärna i form av kunskaper kring<br />
drift av klätteranläggningar. ta kontakt med per forsberg i anläggningskommittén<br />
på anlaggning@klatterforbundet.se.<br />
50 Bergsport #150 · maj 2011
omslag 3<br />
patagonia
STRETCH MAN JACkET<br />
This waTerproof marvel wins by a mile<br />
in The elasTiciTy caTegory and keeps you<br />
bone dry and comforTable in The weTTesT<br />
condiTions.<br />
Great for high-output activities, thanks to core zonal venting and our patented Angel<br />
Wing Movement – the Stretch Man is a highly evolved tool for athletic pursuits in<br />
shifty weather.<br />
waterproofness:<br />
40+ PSI<br />
20.000 mm<br />
strata pRoTECTS<br />
THE wATERpRoof<br />
MEMBRAIN® lAyER<br />
MARMoT® MEMBRAIN®<br />
lIgHTwEIgHT ouTER fABRIC<br />
water Repellency:<br />
Spray test<br />
80/20<br />
kolla om den ska vara kvar eller om det finns en<br />
ny!<br />
M EMBRAIN ®<br />
<br />
strata<br />
Marmot’s proprietary 2.5 layer lamination uses very<br />
small non-organic particles layered on top of Marmot<br />
MEMBRAIN® that prevents the membrane from direct<br />
abrasion and creates a very dry touch. The back print<br />
pattern is carefully designed to achieve the maximum<br />
durability and breathability. Abrasion tests rate 4-5 times<br />
better than regular MEMBRAIN® (which is why regular<br />
MEMBRAIN®, as well as all 2-layer laminates require a<br />
separate lining).<br />
Breathability:<br />
Hohenstein Ret: 2.5 Layer – 6-6.5<br />
JIS L-1099 B1: 2 layer - > 20,000 g/m2/24 hours<br />
svenska klätterförbundet, idrottens hus, 114 73 stockholm<br />
Posttidning B<br />
Porto Betalt<br />
www.marmot.eu<br />
www.granitbiten.com<br />
Photo: KLAUS KRANEBIttER • Agency: Arts of sAles gmbH<br />
KLAUS KRANEBITTER • AGENcy: Arts of sAlEs GmbH