HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet

More documents

Recommendations

Info

kan crimpa och göra flytten bort från sprickorna. Sportigare moves som kräver mer fingerstyrka än universitetspoäng i jamteknik. Unik och fin Med sporttraddare menar han däremot inte att han söker sig till trygga linjer. Denna kolugna man har till exempel R/X-märkta Minaret under bältet. - Farliga leder i lagom dos är okej, tycker Erik. Dr Snuggles är inte en av dem. De långa fallen han fick utstå under arbetet med att sätta projektet var ofarliga. Han fixerade tre bombers innan kruxsekvensen och ”kunde lätt lagt fem”. Dessutom är klippan något överhängande och det är långt till däck. Det faktum att man kanske har fem meter ner till sin säkring när man når ledens hårdaste move är snarare något som gör leden riktigt, riktigt unik och fin. Här gäller det helt enkelt att hålla nerverna i styr och lita på grejerna. En vecka senare gick Erik Electric Avenue (9-) utan att klippa bultarna, och sällar sig till skaran av klättrare som ifrågasätter om det var rätt att bulta leden. Med karaktäristisk försiktighet skriver han på High sports blogg: ”Jag tycker det är lite synd att leden bultades från början, men det är ju upp till förstabestigaren i sådana här gråzoner.” På frågan vad som är hans favoritområde säger han Bohuslän utan att tveka. Men det visar sig att han inte klättrat utanför Europa, vilket kan framstå som ovanligt idag, inte minst för en trettiotreåring med klättring som livsstil. Men han menar att totalupplevelsen - klippan, naturen, omgivningarna, livsstilen - det är oslagbart i Bohuslän. Slutsats: Erik Heyman är just nu rätt man på rätt plats. Erik placerar sig idag bland Sveriges absolut främsta klättrare inom trad. Men han är inte den som gör så mycket väsen av sig. En förnöjsam och ödmjuk snubbe som tycks bära på ett inre lugn. Varför klättrar du? (har du ngt att bevisa) ovan: kruxsekvensen på dr snuggles. nedan: en bit kvar till första placeringen på crassotrea gigas (9). foto: per-ola andersson 42 Bergsport #150 · maj 2011
Bult, stil och etik över en pint Varje år bjuder The British Mountaineering Council in klättrare från hela världen för att de under en veckas tid ska få smaka på det som är brittisk klättring och brittisk klätterkultur. Vartannat år hålls träffen på sommaren, vartannat år på vintern. En av förra årets sommarvärdar tyckte så mycket om tillställningen, att han övertygade BMC om att hålla sommarträffen två år i rad. Och glad är jag för det! Andra helgen i maj sitter jag på Manchester flygplats, vid mötespunkten för International Arrivals. Den ena klättraren efter den andra dyker upp. Ordlöst ger de sig tillkänna. Breda axlar, grova händer och smala ben. Kläder och väskor broderade med tecken i sanskrit, nordansikten, svarta diamanter och reptilfossil. Jag sitter civilklädd på min duffel. Iakttar utan att iakttas. Jag spanar efter Jonas, skulle ha mött honom här. För länge sedan. Var är han? Klockan slår och gästerna räknas in. Då ser jag honom. I baren tvärs över rummet med ett stop i handen. Såklart. Vi tar igen det missade samtalet på bussresan till Llanberris Pass - en sagolikt vacker, men evigt regnig dalgång i norra Wales. En kväll ägnades åt temat för denna träff, ”Bolts, Style & Ethics in World Climbing”. Moderator var Pat Littlejohn, en klätterlegend som varit aktiv sedan tidigt sextiotal. Han har sett kilar introduceras, friklättringens intåg och sportklättringens födelse. Idag är begreppet klättring stort - det är tävlingssport och friluftsliv, livsstil och bisyssla. Det utförs på stora berg, klippväggar, boulders och inomhus. Det kan säkras naturligt, med bultar eller inte alls. Denna kväll diskuteras just bultarna och olika nationers bultpolicys beskrevs och dissekerades. Holland till exempel, har ingen bultpolicy alls. De bygger inomhusväggar. I Sydeuropa hamnade introduktionen av kilar i periferin - pitong byttes mot bult, och bultningen i Alperna har styrts av kommersiella intressen. I Storbritannien är hela områden märkta antingen sport eller trad. Samexistens mellan säkringstekniker anses inte vara möjligt. I det lilla landet Lagom föreskriver den Nationella Bultpolicyn att naturligt säkrade linjer ska säkras naturligt, i övrigt får bultar placeras. Men att hänsyn ska tas till regionala klubbars särskilda policys. Liknande förhållningssätt råder i Finland och Tyskland. Tjeckien är ett land där bultar är starkt reglerade, där kilar är förbjudet och endast mjuka repknutar hyllas. Kazakstans bultpolicy kan sammanfattas i en mening: Tradklättring utförs utomhus, sportklättring inomhus. Vad innebär då klättring i Wales? I min okunskap tänkte jag mig en blandning av nedlagda skifferbrott och grit - kort, krimpigt och svårsäkrat. Så fel jag hade. Där finns allt. Skiffer, basalt, kalksten, sandsten och granit. Bland annat. Klättring i bergspass och vid Atlantkust. Korta äventyr, långa äventyr. Bultat, naturligt säkrat, osäkrat. Vad du vill. Min tveksamhet blev till förälskelse. Inte vid första ögonkastet, som landade i tjock dimma. Inte efter första leden, som klättrades Bergsport #150 · maj 2011 jonas paulsson klättrar pull my daisy (e2 5c, ca svensk 6+) på rainbow slab, slate quarries. i regn. Men SEN. Ett vackert landskap med mäktiga leder, fantastiska människor och mat serverat tre gånger om dagen. Ovädren bevakade inlandet och vi förpassades till kusten. I kapplöpning med tidvatten och stormbyar gick färden uppför saltstänkta klippor, genom tak, över sprickor och flak. Måsars skrin och lunnefåglars tysta rop höjde atmosfären. I horisonten flög den Nygifta Prinsen sin helikopter i RAF-Rescues tjänst. Aldrig har det känts tryggare att klättra långa turer över vredgat hav. Myterna som omspann lederna var okända för oss främlingar, och inte heller kunde vi tolka det komplexa graderingssystemet. Nyförlösta och oförstörda gav vi oss i kast med hyllade klassiker och fruktade eldprov. Så småningom lärde man sig att ”a bold route” och ”a lonely lead” var sådant man skulle akta sig för då Psyket tagit sovmorgon. Psyket var mig ändå tacksamt för de välkända säkringar jag tagit med mig från Sverige. Jag decimerade kilset och eliminerade hexor till förmån för mina kammar, och min värd muttrade förnärmat ”That’s just what the Swedish guy did to my rack last year…” Ja, sa jag och pekade på leden jag skulle klättra. Det finns en anledning. 43
Page 1: högt och vackert khan tengri SvenS
Page 5 and 6: snaBBa klipp Jag har ett lyxigt job
Page 7 and 8: SCIROCCO ZERO JACKET Endorfinjägar
Page 9 and 10: VASTERVIKCLIMBING.SE LYSINGSBADET
Page 11 and 12: helsida addnature ny
Page 13 and 14: VÄSTERVIK INTERNATIONAL BOULDER ME
Page 15 and 16: lyckad kamraträddning i tunaberg i
Page 17 and 18: Dagen innan vi bestämt träff för
Page 19 and 20: ett bättre Sätt att klIppa Många
Page 21 and 22: Den stora tunga helikoptern lyfter
Page 23 and 24: det kanske är högre upp? Fortsät
Page 25 and 26: skarpladdat med inspiration från e
Page 27 and 28: Bergsport #150 · maj 2011 skarplad
Page 29 and 30: Bergsport #150 · maj 2011 skarplad
Page 31 and 32: större risk att utveckla nedsatt s
Page 33 and 34: var suverän. Vi bivackerade två g
Page 35 and 36: leden tar fem minuter att klättra
Page 37 and 38: förra året var det så dåligt v
Page 39 and 40: erika följer sist i replaget på v
Page 41: När Erik i höstas gjorde sitt fö
Page 45 and 46: Klatreboka i glappet mellan den hit
Page 47 and 48: Bergsport #150 · maj 2011 skf:s ka
Page 49 and 50: ergsguiden nästa nummer ute 15 jun
Page 51 and 52: omslag 3 patagonia

HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?