HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
HöGT OCH VACKERT KHAN TENGRI - Svenska Klätterförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Dagen innan vi bestämt träff för en intervju ringer telefonen.<br />
– Hej det är Malin. Klättrare som man är...det ska bli fint väder<br />
imorgon och dåligt idag. Kan vi ta intervjun ikväll istället? Skulle<br />
vilja klättra ute imorgon, säger hon.<br />
Några timmar senare möts vi på ett kafé på Vasagatan i centrala<br />
Göteborg. Lokalen är välfylld med gäster och bredvid oss sitter ett<br />
större sällskap som snackar spanska. Malin Holmberg beställer in<br />
en cola och ett glas vatten.<br />
– Ser du nåt konstigt? frågar hon plötsligt.<br />
Jag tittar och försöker förstå vad hon menar.<br />
– Ser du ingenting? Att kinden är jättesvullen? Har en visdomstand<br />
som krånglar. Känns som hela sidan är hur uppsvälld som<br />
helst.<br />
Och visst, nu när hon säger det ser jag det. Det ser ut lite som att<br />
hon har stoppat upp en matbit i ena kinden.<br />
För tillfället jobbar hon som dietist inom primärvården i Borås.<br />
Ett vikariat som tar slut till sommaren. Då byts jobbet mot klättring,<br />
i grannlandet Norge. Hon berättar att det finns två saker hon<br />
inte kan klara sig utan när han ska iväg på resa: tjockjackan och<br />
moccabryggaren.<br />
– Senaste resan till Kalymnos glömde jag båda, men som tur var<br />
kom min pojkvän ner i efterhand och kunde ta med en moccabryggare.<br />
Annars vet jag inte hur det skulle gått, säger hon.<br />
När vi börjar prata om Kalymnos märks det att hon blir entusiastisk,<br />
att det är ett ställe hon gillar.<br />
– Det var otroligt fint. Väldigt goa människor. Kan nog åka tillbaka<br />
dit hur många gånger som helst känns det som. Bland de<br />
finaste ställena jag varit på. Men tyvärr inget gott kaffe.<br />
Klättrade i dagbrott<br />
För 30 år sen föddes Malin Holmberg i Kiruna. Hennes första<br />
kontakt med klättring skedde på en idrottslektion på högstadiet.<br />
– Det var jättekul, men såg det inte som en idrott då. Det fanns<br />
liksom inte i huvudet, säger hon.<br />
Det kom att dröja ytterligare några år innan hon skulle börja<br />
klättra mer regelbundet. Efter att under gymnasietiden fått syn på<br />
en artikel om klättring började hon tänka mer och mer på det.<br />
– Tillslut tog jag kontakt med ordföranden i klätterklubben som<br />
sa att jag skulle ta med mig dom sakerna jag hade och komma dit<br />
och testa. Men jag hade ju inga grejer, så jag vågade inte då.<br />
Men tankarna på klättringen släppte inte. Ett tag senare tog hon<br />
kontakt på nytt och sen dess har hon varit fast. 2002 började hon<br />
sportigt på mad rock, granitgrottan.<br />
Bergsport #150 · maj 2011<br />
malin holmberg<br />
klättra mer seriöst och drog iväg på sin första klätterresa till Frankrike<br />
och Spanien. Sen var det kört. Hon var fast.<br />
Klätterscenen hemma i Kiruna utgjordes av en ganska liten men<br />
entusiastisk klubb. Hemmaklippan är ett dagbrott i den välkända<br />
gruvan.<br />
– Men det är hemskt där, fult, inte alls fin klättring egentligen.<br />
Däremot berättar hon att det börjat komma en hel del bouldering<br />
i området som är betydligt bättre och finare än dagbrottet i<br />
gruvan.<br />
Kulturkrock<br />
2003 packades väskorna för studier längre söderut. Kiruna skulle<br />
bytas mot Göteborg. Glesbygd mot storstad. En omställning som<br />
inte var helt okomplicerad. När hon ska berätta om sitt första möte<br />
med Göteborg blir hon först tyst en stund och tänker efter.<br />
– Shit vad mycket folk det var, kändes väldigt stort och folk överallt.<br />
Hon gör en kort tankepaus och funderar vidare.<br />
– ...pratsamma människor, tillägger hon och berättar att det inte<br />
sällan uppstod kulturkrockar.<br />
– I början av utbildningen skulle vi läsa en del i, som dom sa,<br />
grannkommunen Mölndal. Oj tänkte jag, grannkommunen...för<br />
mig låg en grannkommun flera timmar bort med bil, typ Gällivare.<br />
Frågade klasskompisarna hur dom skulle ta sig dit, och fick nästan<br />
en chock när dom berättade att dom skulle cykla till grannkommunen.<br />
Frågade hur lång tid det skulle ta, 20 minuter svarade dom....<br />
oj, då fattade jag att det var lite annorlunda här.<br />
Malin Holmberg har rest runt flitigt i Europa och klättrat på de<br />
flesta ställen. Trots favoritställen som Kalymnos, Margalef, Tres<br />
Ponts och Oliana är det graniten på hemmaplan i Bohuslän som<br />
just nu inspirerar och motiverar henne mest.<br />
– Kalksten kan bli lite tråkigt i längden. Ofta handlar det bara<br />
om att vara tillräckligt uthållig och kanske lyckas med nån korsning<br />
här och där. Den tekniska utmaningen blir så mycket större<br />
här, man måste verkligen göra rätt, och det inspirerar.<br />
Har du några projekt på gång här hemma?<br />
Hon ser lite tveksam ut först, ser ut som att hon överväger hur<br />
hon ska svara.<br />
– Jo det har jag, men du får inte berätta vilket det är, säger hon<br />
misstänksamt.<br />
– Det är inte så svårt egentligen, det är bara jag som är så himla<br />
kass och svag, säger hon med ett leende.<br />
Namn: Malin Holmberg<br />
Jobbar: Dietist<br />
Född: 6 februari 1981<br />
Bor: Göteborg<br />
Meriter (urval):<br />
4 SM-guld (led)<br />
1 SM-guld (boulder)<br />
1 NM-guld (led)<br />
8a+ onsight<br />
8b redpoint<br />
8a trad<br />
17