Nuheterna - NU-sjukvården

Nuheterna
NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING # 5 DECEMBER 2003
Hårt slag mot
personal på Dal
SIDAN 3
Medicin för
arbetsglädje
Växeln håller
humöret uppe
SIDAN8-9
Karaeoke stärker vikänslan på
hela medicinkliniken
SIDAN 6-7
Revisorerna vill ha tydligare
styrning av NU-sjukvården
SIDAN 10

Nuheterna
Redaktör, ansvarig utgivare:
Bettina Axelsson.
Telefon: 0520-47 83 85
Telefax: 0520-47 83 96
Mobil: 0705-50 68 16
E-post: bettina.axelsson@vgregion.se.
Postadress: Nuheterna,
NU-sjukvårdens kansli,
Näl, 461 85 Trollhättan.
Besöksadress: NU-sjukvårdens
kansli, Näl,
Trollhättan.
Text och bild om ej annat
anges: Bettina Axelsson.
Uppgiftslämnare skyddas.
Den som lämnar
upplysningar har laglig
rätt att vara anonym.
Redaktionen får inte röja
uppgiftslämnare och
myndigheter får inte
forska efter dem.
Omslagsbild: Ola Erikson
NYHETER FRÅN http://intranu1.alvsborg.se
Dagsjukvård
flyttar
● Den vuxenpsykiatriskadagvårdsverksamheten
i Vänersborg
flyttar till Vänerparken
eftersom de nuvarande
lokalerna på
Belfragegatan bedömts
olämpliga av säkerhetsoch
arbetsmiljöskäl.
De nuvarande
lokalerna i baracker på
Belfragegatan i Vänersborg
har bedömts som
undermåliga ur arbetsmiljö-
och säkerhetssynpunkt
och styrelsen
beslutade redan i
december 2002 att nya
lokaler skulle tas fram.
Sedan dess har olika
lokalalternativ utretts
och den 23 oktober
beslutade slutligen
styrelsen att godkänna
flytten av den vuxenpsykiatriskadagvårdsverksamheten
i Vänersborg
till NU-kansliets
tidigare lokaler i
Vänerparken. De nya
02 NUHETERNA DECEMBER 2003
Arbetsglädje och sorg
I årets sista nummer har jag
kommit fram till den avslutande
delen om personalvision
2010 i NU-sjukvården.
I serien har jag försökt ge
exempel på hur man kan
arbeta enligt personalvisionens
mål.
Alla arbetar inte medvetet
med visionen men det de gör
Bettina
Axelsson
är ändå helt i linje med den. Som så ofta när
jag träffat personal i vår stora organisation
har jag åkt tillbaka till kontoret med en
känsla av upprymdhet.
All kreativitet smittar av sig och jag brukar
tänka; vilket fanstastiskt arbete jag har som
får förmånen att träffa alla dessa inspirerande
människor. Det är arbetsglädje för mig.
Just arbetsglädje och stolthet är temat för
den avslutande delen. Under arbetets gång
lokalerna skall nu
genomgå mindre
ombyggnader för att
passa för de nya verksamheterna
som består
av dels psykiatrisk
dagsjukvård, dels det
psykiatriska missbruksteamet.
Beslutet
innebär en ökning av
lokalhyran med 358
118 kronor per år.
Information
On-line
● NU-biblioteket ingår
sedan en tid tillbaka i
samarbetet kring PION
- Patientinformation
Online för att på ett
bättre sätt stödja
patienter och anhöriga
med medicinsk information.
Genom att delta i
samarbetet kring PION
tillsammans med
landstingen i Kalmar,
Värmland, Dalarna och
Skåne, kan NU-sjukvården
via biblioteken
förbättra sin service
till patienter och
anhöriga.
På sjukhusbiblioteken
i NU-sjukvården
byggs nu patientinformationscentraler
upp,
där patienter, anhöriga
och andra intresserade
kan söka bland webbsidor,
böcker, tidskrifter,
broschyrer, videoband
och andra media. På
patientinformationscentralerna
ges hjälp
av kunnig personal att
söka information om
hälsa och sjukdom.
Den gemensamma
katalogen över det
patientinformationsm
aterial som finns på
dessa bibliotek utgör
underlag för databasen
PION. Databasen
började byggas 1993
och omfattar nu cirka
6000 referenser till
olika dokument i form
av webbsidor, böcker,
tidskrifter, broschyrer,
videoband och andra
media. I PION finns
även adresser till
patientföreningar
samt länkar till före-
har jag upptäckt att många av visionens
områden handlar om samma saker. Man kan
säga att “arbetsglädje och stolthet” sammanfattar
hela visionen, för det är i längden
inte mycket som kan åstadkommas utan
det.
Under året har jag också skrivit reportage
om lokalsjukhusen. Bättre symboler för
arbetsglädje och stolthet är svåra att hitta.
På det lilla sjukhuset känner alla varandra. Här
lever man dessutom sedan länge med en
utsatthet som också svetsar samman.
Det var inte länge sedan politikerna
talade sig varma för våra lokalsjukhus. För
en tid verkade hotet vara undanröjt, man
blickade framåt och planerade. Men plötsligt
slog bomben ned i hjärtat av Dalsland.
Vårdavdelningen, ska bort och ett 60-tal
kvinnojobb i glesbygd försvinner. Där har nu
arbetsglädjen förbytts i sorg.
ningar och fulltextdokument
på Internet.
Databasen uppdateras
kontinuerligt och en
stor del av materialet
har kvalitetsgranskats
av medicinsk expertis
på de sjukhus som
ingår i samarbetet.
Ny enkät om
miljön
● För en tid sedan
delades en arbetsmiljöenkät
ut till NUsjukvårdensmedarbetare.
Nytt för i år är att
frågeformulärets
frågor är tydligare och
att kartläggningen
planeras och samordnas
i samarbete med
Fyrbodalinstitutet.
Det också till Fyrbodalinstitutet
som den
besvarade enkäten
sänds, istället för som
tidigare, till närmaste
chef. För att delta i
undersökningen skall
man tjänstgöra under
mätperioden och varit
anställd sedan minst
sex månader på sin
avdelning. Uppskattningsvis
kommer
ungefär 5000 personer
och 400 avdelningar
att delta.
- Vi hoppas att de
som besvarar enkäten
känner sig mer fria i
sina svar genom att
svaren sänds till Fyrbodalinstitutet,
säger
Lars-Olof Giselius,
personalavdelningen.
Vi tror också att
samordningen innebär
en avlastning för
avdelningschefer och
personalsekreterare.
Syftet med enkäten
är att kartlägga den
psykosociala arbetsmiljön
inom NU-sjukvården
och att därefter
använda resultatet i
det systematiska
arbetsmiljöarbetet på
avdelningarna. Det är
femte året i rad som
kartläggningen görs i
NU-sjukvården.

Bitterhet på Dalslands sjukhus
“Varför erbjöds vi ingen dialog från början?”
– För många av oss är det helt
uteslutet att ta ett jobb på Näl
eller Uddevalla sjukhus.
Ulrika Mellander och Elisabeth
Post, båda sjuksköterskor
är två av de anställda på
Dalslamds sjukhus vårdavdelning
som i praktiken snart står
utan jobb.
EKONOMI. Beslutet att lägga
ned vårdavdelningen vid
Dalslands sjukhus innebär att
ett 60-tal tjänster försvinner
från sjukhuset. Mellan 50 och
60 på vårdavdelningen och
ett tiotal bland annat vid
sjukgymnastik och arbetsterapi
som har ungefär
hälften av sitt arbete knutet
till vårdavdelningen.
Personalen kommer att
erbjudas tjänster på Näl och
Uddevalla sjukhus.
– Erbjudandet låter bra,
men det känns som ett hån,
säger Ulrika Mellander. Själv
har hon idag två mil till
jobbet. Till Näl är det 7,5 mil
enkel resa.
– Med de arbetstider vi har
är det svårt att samåka,
bussförbindelserna är dåliga
och alla har inte råd med två
bilar.
Att sluta 21.30 och börja
06.45 nästa dag blir i praktiken
omöjligt.
– Vanlig dagtid innebär att
man får gå upp halv fyra på
morgonen och kommer hem
vid sjutiden på kvällen. Det
är inte rimligt, säger Ulrika.
Elisabeth Post är sjuksköterska
med 30 års erfarenhet från
bland annat hjärtsjukvård
och IVA. Hon är även diabetessjuksköterska.
För 1,5 år
sedan flyttade hon från
Helsingborg till Dalsland där
hon fick jobb på vårdavdelningen.
– Framtiden såg ljus ut. Jag
blev både imponerad och
förvånad över den här avdelningen.
Jag trodde inte det
fanns vård i den här formen.
Det är vård på bästa sätt både
Ulrika Mellander
och Elisabeth
Post är bara två
av de många
anställda vid
Dalslands sjukhus
som i praktiken
blir utan
jobb när vårdavdelningen
stänger.
för patienterna och för oss. Vi
mår också bra när vi vet att vi
ger bra vård, säger Elisabeth.
Men för Elisabeth och
många andra på vårdavdelningen
är det snart slut med
det.
– Vi är mest bittra över sättet
det genomförts på. Vi fick
inte reda på någonting förrän
överenskommelsen var klar.
Varför erbjöds vi ingen dialog
från början? Dessutom är det
svårt att förstå logiken
bakom. Vi vet att vårdplatserna
behövs, vi går bra ekonomiskt
och har inga långtidssjukskrivna.
En ljusglimt i eländet är
det stora stöd man får både
från dalslänningar och andra.
– Men det är frustrerande
att inte veta vad man ska
göra. Man stänger av till slut
och arbetsglädjen försvinner.
Så ska 120
miljoner sparas
nästa år
NU-sjukvårdens styrelse har
godkänt den vårdövernskommelse
som de tre hälso-och
sjukvårdsnämnderna i Trestad,
Dalsland och norra Bohuslän
tidigare har beslutat om. Överenskommelsen
innebär att NUsjukvården
ska spara 120 miljoner
kronor under 2004.
EKONOMI. Sparpaketet delas in
i tre delar.
A. 42 miljoner ska sparas
genom att rationalisera i den
egna verksamheten. I den
summan ingår bland annat
nedläggningen av vårdavdelningen
vid Dalslands sjukhus
med 10 miljoner kronor.
Samarbete med primärvården
kring jourverksamheten vid
Strömstads sjukhus, bedöms
spara en miljon kronor. En
översyn ska också göras av
NU-sjukvårdens centrala
administration.
B.Vårdproduktionen föreslås
reduceras så att en kostnadsminskning
om ca 20 miljoner
kronor uppnås under 2004.
De områden som kommer
att minskas är höft- och
knäplastik, gallsten, ljumskbråck,
prostata, urininkontinens,
hörselrehabilitering,
katarakter, livmoderframfall
och PTCA (ballongsprängning
av hjärtats kranskärl).
C. Översyn av: akutverksamhet/jourverksamhet
vid
Uddevalla sjukhus och Näl,
öppenvårdsmottagningarna
inom NU-sjukvården, ambulanssjukvården.
Fortsätta
arbetet med utvecklingen av
vårdprocesser för multisjuka
äldre.
Om de områden som
föreslagits under c inte är tillräckliga
för att uppnå balans i
ekonomin kommer ytterligare
förslag att tas fram till 31
januari, 2004.
NUHETERNA DECEMBER 2003
03

Det var tidig höst 2002 som
tanken föddes på en sångkör
vid sjukhuset.
KÖRSÅNG. En försiktig fråga
skickades ut till alla avdelningar
och mottagningar på
sjukhuset. Det blev ett otroligt
gensvar med mer än 70
personer som anmälde sig i
första omgången.
Då gällde det att hitta en
körledare - och det var inte
lika enkelt. Vi lyckades till
sist engagera Kurt Wiklander,
musiker, tonsättare, kantor
och - bergsklättrare! Övningarna
startade och vi enades
om en repertoar som skulle
04
KORT
Kostnaderna är
för höga
● Ett underskott på 67
miljoner kronor efter
oktober månad. Det var
informationen till styrelsen
på dess novembersammanträde.
Resultatet fram till och
med oktober är minus 67
miljoner kronor, samma
som resultatet efter september,
vilket innebär att
oktober månad visade ett
nollresultat.
Produktionen är fortsatt
hög, personalkostnaderna
sjunker något men omkostnaderna
är ännu allt för
höga.
Prognosen för helåret
ligger kvar på minus 60
miljoner kronor. De två
sista månaderna inom NUsjukvården
måste därför ge
ett plusresultat på sju
miljoner kronor.
Resultatet på minus 67
miljoner kronor kan
jämföras med det lägsta
resultat som styrelsen har
sagt sig acceptera: minus
30 miljoner kronor.
Sjukhuskören
sjunger in julen
NUHETERNA DECEMBER 2003
“Stökigare än vanligt nästa år”
Styrelsens ordförande Per Olov Blom skriver själv:
Under 2004 och 2005 kan det
bli stökigare än vanligt i NUsjukvården.
Det har tre orsaker.
EKONOMI. Sedan NU-sjukvården
bildades 1996 har vi förbrukat
500 miljoner mer än vi
haft i budget.
Ett enda år har vi sluppit
underskott genom extra
tillskott av pengar.
Trots många sparkrav
fortsätter NU-sjukvården att
gå med underskott. Det får vi
mycket kritik för – inte minst
från Regionens revisorer.
Därför måste vi nu en gång
för alla göra oss kvitt den
gamla surdeg vi själva skapat
och komma till rätta med vår
ekonomi.
Från och med 2004 bestäms den
sjukvård vi skall utföra
gemensamt av NU-sjukvården
och de tre ”beställarnämnderna”.
Avgörande blir den
summa pengar de fått från
Regionen att beställa
sjukvård för.
För 2004 är det 35 miljoner
mindre än 2003. Våra
bestå av klassiskt, visor, lite
Bellman, lite Taube och en
och annan gospel - till att
börja med. Första framträdandet
inför publik blev julsånger
i matsalen i december
2002.
Kören lever ett flexibelt liv.
Med sjukhusets "arbetstider"
innebär det att sångarna
kommer och går. Kärntruppen
består av 20-25 personer
men i övrigt växlar det, och
alla yrkeskategorier finns
representerade.
Efter sommaruppehållet
åkte körledaren ut i världen
för att ge konserter, och en
annan kantor, Christina
Elfström Mellberg, ryckte in.
Nu övas julsånger för fullt
och repertoaren ökas ut.
egna underskott och beställarnämndernas
mindre
pengar gör att NU-sjukvården
måste banta bort 120 miljoner
under 2004. Det blir tufft
men vi måste klara det!
Redan 2001 bestämde
Regionen innehållet i NUsjukvårdens
struktur och hur
arbetsupp-gifterna mellan
Näl och Uddevalla skall
”
Det är dags
att sudda
ut problembilden
av
NU-sjukvården
fördelas.
Båda sjukhusen fortsätter
att vara akutsjukhus men Näl
skall ägna sig mer åt akutsjukvård
och Uddevalla mer
åt planerad vård.
Uddevalla får släppa ifrån
sig en del akutsjukvård till
Näl men skall i gengäld öka
Det är så roligt att sjunga i
kör - någon har sagt att "det
är som massage för själen"!
Enda besvikelsen är att herrarna
lyser med sin frånvaro.
Kören övar varannan
tisdag och fler medlemmar
sin planerade vård, framförallt
inom kirurgin.
Näl får släppa ifrån sig
delar av sin planerade vård
till Uddevalla.
Omvärldens bild av NU-sjukvården
är kluven. Å ena sidan en
kvalificerad, engagerad och
kunnig personal som ger
bästa tänkbara sjukvård. Det
är patienternas, de anhörigas
och NU-styrelsens bild.
Å andra sidan en sjukhusgrupp
med ständiga problem
med ekonomin.
Det är massmedias bild,
också en del politikers.
Problemen med ekonomin
kastar en orättvis skugga
också över den professionella
sjukvårdsinsatsen.
Det är dags att sudda ut
problembilden av NU-sjukvården.
Vi har två jobbiga år
framför oss. Nu måste NUsjukvården
visa att vi själva
klarar av att ta oss ur våra
problem.
Per Olov Blom
Ordförande i NU-sjukvårdens
styrelse
Capella Medica heter sjukhuskören vid Uddevalla sjukhus.
än varmt välkomna! Capella
Medica sjunger julsånger i
sjukhusets huvudentré 18/12
kl 12.00 och i Restaurangen kl
12.30 - kom gärna och lyssna!
Text: Britt Jarehammar
Foto: Ingemar Svangren

Kniv- och skottskador ökar
Uddevallateam fick utbildning vid traumasjukhus i USA
Andelen kniv- och skottskador
ökar i Sverige. Det innebär att
sjukhusen får in allt fler patienter
med den typen av skador.
I USA har man längre erfarenhet
än Sverige att ta hand
om dessa patienter och ett
team från Uddevalla sjukhus
har därför varit där för att
utbilda sig inom området.
TRAUMASJUKVÅRD. Under en
månad utbildades teamet vid
traumasjukhuset HUP i
Philadelphia
– Det var en oerhört spännande
månad, berättar Lars
Karlsson, ortoped. Utbildningen
gav inte bara nya medicinska
kunskaper utan också
möjlighet att jämföra det
egna arbetet med andras och
vi har all anledning att vara
stolta över vårt traumaomhändertagande.
Utbildningen inleddes redan i
Sverige med en vecka vid
Katastrofmedicinskt Centrum
vid Universitetssjukhuset i
Linköping. Därpå följde en
månad i USA. Under den
månaden deltog teamet i
direkt jour-och rondarbete.
– Vi var med överallt men
försäkringssystemet medgav
inte att vi opererade, berättar
Hans Persson, kirurg. Det var
ett högt tryck på akutmottagningen.
Under vår månad
kom det bland annat in
ungefär femton skottskadade
patienter. En sak som imponerade
var snabbheten i
beslut och insatser, fortsätter
Hans. Det var också intressant
att se sjukhusets konsekventa
fokus på att varje
moment innebar ett utbildningstillfälle,
inte bara för oss
utan för all personal.
Det är Socialstyrelsen som fem
år i rad arrangerat och finansierat
utbildningsresan till
traumasjukhuset HUP.
I år var det sista gången
som utbildningen arrangerades.
Utbildningen, som har
varit mycket eftertraktad
bland de sjukhus som har
traumateam, har haft två
”
syften. Dels att grupperna ska
ta med nya kunskaper hem
till Sverige. Dels att vara
beredda att ta ett utlandsuppdrag
då krissituationer uppstår
i vår omvärld.
Fyra team har fått åka varje år
och i år valde Socialstyrelsen
bland andra Uddevalla Sjukhus.
Uddevalla sjukhus har
lång tradition i att ta hand
om traumapatienter, det vill
säga svårt skadade patienter.
På 60-talet disputerade överläkare
Claes-Göran Bäckström
vid sjukhuset på trafikolyckor.
Hans intresse för området
lade grunden till fortsatt
forskning på sjukhuset och
också till det som idag är NUsjukvårdens
väl uppbyggda
teamorganisation för traumaomhändertagande.
Text: Eva Idh
Hospital of the
University in Pennsylvania,
i Philadelphia,
USA gav
Uddevalla teamet
ett fint mottagande.
Teamet bestod
av Solweig Isakssonoperationssjuksköterska
Anders Mekk,
Hans Persson
kirurg, Lars Karlsson
ortoped,
Christer Lindell
narkossjukskötare,
och Jody Miller (ej
med på bild)
kirurg.
Under vår månad kom det in
ungefär 15 skottskadade
KORT
Styrelsen
försvinner?
● Majoritetsgruppen i
Västra Götalandsregionen
vill att Hälso- och
sjukvårdsstyrelsen HSS
upphör. I dess ställe vill
man bilda ett hälso- och
sjukvårdsutskott inom
regionstyrelsen, under
ledning av Eva Eriksson
(fp). Hälso- och sjukvårdskansliet
förs i så fall
organisatoriskt till regionstyrelsens
kansli. Regiondirektören
har fått i uppdrag
att komma med förslag på
ny organisation och att
inleda MBL-förhandlingar
under våren 2004.
Nallar gick åt
som smör
● På Internationella Nalledagen
den 27/10 hade NUsjukvårdenNallemottagning
på Näl.
Behovet att gå till en
riktig nalledoktor med sin
nalle, som kunde ha
magont, brutit benet eller
vara höjdrädd, var stort
hos vår nya föräldragrupp.
50 nalleföräldrar hade i
år sökt sig till mottagningen.
Flera hade två sjuka
nallar med, så antalet
nallepatienter beräknas
uppgå till 65.
Utanför Ägget sålde NU-
Biblioteket på Näl nallar.
På mindre än en timma
hade 350 nallar köpts upp
av vårdens personal.
Är Nallen månne en
tröst i det tuffa vardagsarbetet?
Rätt tid för dropin
röntgen
● Röntgenavdelningen på
Strömstad sjukhus har
drop in varje onsdag
mellan klockan 8.00 och
15.00.
NUHETERNA DECEMBER 2003
05

PERSONALVISIONEN I NU-SJUKVÅRDEN DEL 5
På festen var janteoch
jäntelagen satta
ur spel. Istället
spelade hejarklacken
en viktig roll för
de tävlande lagen.
Golv och scen
hamnade i stark
symbios.
Karaeoke ger teamanda och förnyad ork
Många lustfyllda och kreativa
timmar låg till grund för ett
lyckat festarrangemang på Folkets
Hus/Kulturhuset i Trollhättan
fredagen 7 november.
Den glädje och gemenskap som
medicinklinikens karaeokegala
för med sig sätter guldkant på
vardagen lång tid framöver.
KARAEOKE. Arrangörer för årets
Karaeokegala på Näls Medicinklinik
var avdelning 54
med Marie-Louise Dahlén-
Lindqvist som vårdenhetschef.
Jag frågade henne om hur
festförberedelserna har
påverkat det dagliga arbetet.
– Förberedelserna började
under våren och vad jag
känner är att det har blivit
ett större vi. Att organisera
ett stort festkoncept med
mat, kläder, ja hela upplägget,
kan ju jämföras med att
driva en verksamhet, att se
till att allt fungerar, säger
Marie-Louise.
06 NUHETERNA DECEMBER 2003
Fantastiskt var också att se
alla oanade talanger.
Ja, kvällen var stjärnförsedd.
Alla uttryckte gillande
saker om varann.
– Det stärker vi-känslan på
hela kliniken, långt ifrån alla
sparbeting, betonar Marie-
Louise Dahlén-Lindqvist
Ambulansens Håkan
Nordin, konferencier med
stil, talade om hur viktigt det
är att alla har en uppgift på
en stor fest som denna.
– Men det blir ju svårt
med dans på såna här fester.
Vi bjöd in Räddningstjänsten,
men fick inget napp.
Fyra maskinare från Näl anslöt
sig däremot till kvällens
medicinargala.
Två män som flitigt hejades
på och lyftes fram på scen
var Jan Carlström, verksamhetschef
för Medicinkliniken
och festens stöttepelare samt
Shujaat Noormohammed i
dubbel chefsfunktion för
kuratorer och bibliotek.
– Det är ju bra med Karaeoke,
när det är ont om män
för dans, tyckte Jan Carlström,
som också var stolt
över att se sin personalstyrka
så full av energi.
– En sådan här fest betyder
mycket och ger personalen
ork, sa en belåten Carlström.
Kuratorerna var med för
första gången på Medicinklinikens
fest och passade då på
att i lovsång prisa sin nya
chef för kvalificerat ledarskap.
Kate Sellbom kastade ut
frågan : Vad händer med
nyrekryterade män? – Jo, de
blir chefer.
Med övertygelse i sången,
”leende guldbruna ögon” gav
kuratorerna sin kärleksförklaring
till Shujaat, som
ödmjukt satte sig på scen för
att ta emot hyllningen.
På festen var jante- och
jäntelagen satt ur spel. Istäl-
let spelade hejarklacken en
viktig roll för de tävlande
lagen. Golv och scen hamnade
i stark symbios.
I festsammanhang blommar
dolda och slumrande talanger
ut och blir synliga. En
gammal roll på vardagens
arbetsplats kan få en helt ny
skepnad i festskrud. Detta
kan i sin tur leda till att
något förändras efter festen
på den egna arbetsplats.
Vinnare av 2003 års Karaeokegala
blev avdelning 42,
som startade Karaeokegalorna
på Medicinkliniken 1999.
Nu får de uppdraget att
arrangera nästa års gala.
På andra plats kom avdelning
53 och tredjeplatsen
togs av avdelning 41.
Text: Gunvor Alexandersson
Foto: Ola Erikson

”
FAKTA
Arbetsglädje och stolthet
Alla anställda kan känna lust, glädje och stolthet i sitt arbete. Så
sammanfattas avsnittet som handlar om arbetsglädje och stolthet
i personalvision 2010.
Var och en som är anställd i regionen kan känna lust och glädje i
arbetet och stolthet över sin insats, sitt yrke och den verksamhet
man arbetar inom. Man erfar en känsla av sammanhang, trygghet,
egenansvar och värde.
Det stärker vikänslan på hela
kliniken, långt från alla sparbeting
“Vi har förälskat oss i dina guldbruna ögon sjöng kuratorerna i en lovsong
till sin chef Shujaat Noormohamed.
De tävlande bidragen:
”Can´t by me love” - avd 43
”Leva livet” - avd 53
”Leende guldbruna ögon” -
Kuratorsexpeditionen
”Upside down” - avd 51
”Vem är det du vill ha?” - Sjukgymnastiken
”Djingis Kahn” - avd 42
”All you need is love” - MAVA
”Itsy, bitsy, teeny” - Medicinmottagningen
”You are the one that I want” -
Dialysen
”Fyra bugg & en coca-cola” -
Arbetsterapin
”Gimme, gimme” - avd 54
Arbetsklädda igen, men lika glada för det är frv:Katarina Sandman,
Maria Ohlsson, Anci Nidsjö och Kenth Malm på avdelning 54.
“Vi är stolta över att jobba här”
– Visst kan det vara jättetufft
att jobba här men vi är stolta
över att jobba på 54:an och kan
inte tänka oss att jobba någon
annanstans.
ARBETSGLÄDJE. Ryktet om
stämningen på 54.an har nått
mina öron och jag går dit för
att försöka hitta nyckeln till
det som vi alla vill uppleva
när vi går till jobbet - arbetsglädje
och stolthet.
Det tar inte många minuter
innan personalen pratar i
munnen på varandra så att
man knappt urskiljer vad de
säger. Och eftersom de verkar
rörande eniga så får följande
personer solidariskt stå för
fortsättningen på artikeln.
Ingegerd Johannison,
undersköterska, Katarina
Sandman, undersköterska,
Kenth Malm, undersköterska,
Maria Ohlsson, sjuksköterska
och Anci Nidsjö, sjuksköterska.
Och jodå. De berättar att
både patienter och nya elever
brukar känna av stämningen
och atmosfären på avdelningen.
De kommer väldigt lätt in
i gemenskapen.
– Om patienterna ser att vi
har roligt, smittar det av sig
till dem. De har exempelvis
fått vara publik när vi övat
inför karaeoketävlingen, och
de har fått se videon efteråt.
Men Karaoke är bara en
del av allt som 54:ans personal
hittar på tillsammans.
Kräftskivor, julfester,
vårfester, bowling och heldagar
med personal som fyller
jämt är några exempel.
– Det gör att man lär
känna varandra mycket
bättre. Vi känner varandra
väldigt väl och vet vad vi kan
skämta om. Vi kan skratta
och gråta och har alltid stöd
av varandra.
54:an är en tung avdelning
både fysiskt och psykiskt
genom sin kombination av
medicin och neurologi.
– Vi har haft fruktansvärda
perioder med lite personal
och så kommer besparingar
ovanpå det. Men då gnäller vi
av oss för varandra och tar
nya tag.
Stoltheten kommer genom
de man får tillbaka från
patienterna.
– Det är vi som sköter om
patienterna så när de blir
bättre måste det ju bero på
oss.
NUHETERNA DECEMBER 2003
07

Ett telefonsamtal betyder så mycket
Klockan är strax före åtta en
vanlig onsdagsmorgon.
I televäxeln på Uddevalla sjukhus
sitter sex telefonister fullt
upptagna med samtal.
I kön väntar 26 personer
otåligt på sin tur. Men trots det
höga trycket besvaras varje
samtal med samma vänliga
hjälpsamhet.
TELEFONI. – Vi är ju ansiktet
utåt och försöker vara så
tillmötesgående vi kan, trots
att det ofta är otroligt stressigt,
berättar växeltelefonist
Ann-Sofie Uhlman Fuglum.
Men ibland är det krävande
att hålla humöret uppe.
Växeln får ta mycket kritik
från personer som känner sig
orättvist behandlade av
vården.
Besparingar och personalbrist
på klinikerna har lett
till att telefontider minskats
så att det blivit svårare att
08
REPORTAGE
Växeln får ta
mycket kritik från
personer som
känner sig orättvist
behandlade
av vården.
Då gäller det att
hålla humöret
uppe, något som
inte alltid är så
lätt.
– Vi är ju ansiktet
utåt och försöker
vara så tillmötesgående
vi kan,
trots att det ofta
är otroligt stressigt,
berättar växeltelefonist
Ann-
Sofie Uhlman
Fuglum.
NUHETERNA DECEMBER 2003
komma fram.
Många som ringer har inte
ens något ärende till sjukvården.
– Folk ringer om allt
möjligt ovidkommande som
till exempel hur man ställer
om till sommar eller vintertid.
Ibland ringer
äldre som kanske är
ensamma och förvir-
”
rade och egentligen
bara vill ha någon att
prata med, säger Ann-
Sofie.
Men det händer också att telefonisterna
får samtal från
berusade personer och även
andra som kan vara mycket
otrevliga.
– Sitter man ensam och
jobbar som vi gör på nätter
och helger kan det vara
väldig jobbigt med såna
samtal. Det betyder ju att
andra viktigare samtal får
vänta, säger Ann-Sofie.
Det är växeln som har
ansvar för att hantera alla
larm som utlöses utifrån och
inom sjukhuset. Det gäller
exempelvis större olyckor och
katastrofer, hjärtstillestånd,
brand, helikopterlarm,
inbrott, självmordshopp,
hisslarm och dykolyckor.
För larmen finns ett
särskilt bord i växeln som
alltid är bemannat. När det
ringer på larmtelefonen om
exempelvis ett hjärtstillestånd
ska telefonisten anteckna
avdelning, rum och
anknytning och samtidigt
larma tjänstgörande läkargrupp
som har särskilda
sökare och larmtelefoner.
Vid hisslarm är det växeltelefonistens
uppgift att prata
med personerna som befinner
sig i hissen så att de inte
får panik. Samtidigt ska de
söka maskinavdelningens
personal.
– När det ringer på larmtelefonen,
När det ringer på larmtelefonen
börjar hjärtat slå snabbare
som
har en
speciell
signal, känner man hur
hjärtat börjar slå snabbare,
speciellt om man arbetar
ensam, säger Ann-Sofie.
De tolv telefonisterna på
Uddevalla sjukhus arbetar
skift.
På dagtid om växeln är
fullbemannad tjänstgör som
mest sju telefonister. Det
händer dock mycket sällan
att man har full bemanning.
Fyra till fem telefonister är

mer vanligt. Gemensamma
raster förekommer inte
eftersom man bara kan gå
ifrån en i taget för att fika
eller äta lunch.
Arbetsmiljön är psykiskt påfrestande
med ett ständigt brus
av andras röster runt
omkring och många bollar i
luften.
Förutom att svara och
koppla vidare gör telefonisterna
personsökningar både
internt och externt.
De sköter patienttelefonin
med alla i och urkopplingar
och söker i patientupplysningen
för att kunna svara på
frågor om var patienter
befinner sig.
Växeln är sedan några år
helt datoriserad vilket gör att
man som telefonist arbetar
aktivt med fem dataprogram.
– De flesta har jobbat här i
många år och klarar att
skärma av. Men vi har haft en
del som har provat på och
tackat nej. Och det är inget
Det gäller att ladda upp med
vätska och energi inför varje
arbetspass.
man kan lära sig i skolbänken.
Det krävs minst tre
månaders upplärning genom
att gå bredvid.
Kvällar, nätter och helger
är särskilt krävande då telefonisterna
arbetar ensamma. På
nätterna i tiotimmarspass
utan rast.
– Det kan faktiskt vara
svårt att gå ifrån för toalettbesök.
Tänk om larmtelefonen
skulle ringa just då. Det
är något man hela tiden har i
tankarna, säger Ann-Sofie.
Stressigt, ansvarsfullt, oregelbundna
tider och dålig lön.
Ändå står växeltelefonisterna
till vår tjänst dygnets alla
timmar vardag som helg.
Mia Samuelsson har arbetat
i växeln i 4,5 år.
– Det är roligt för det
mesta, även om det kan vara
stressigt och jobbigt ibland.
Man vet aldrig vad som
väntar under en dag på
jobbet. Men de flesta som
ringer är ju trevliga och det
känns bra att kunna hjälpa
folk.
Mia Samuelsson har
arbetat i växeln i 4,5 år.
– Man vet aldrig vad
som väntar under en
dag på jobbet. Men de
flesta som ringer är ju
trevliga och det känns
bra att kunna hjälpa
folk, säger hon.
FAKTA
Kopplar du
det här?
De fem sjukhusen i NUsjukvården
är hopkopplade i
en nätgrupp via två stora
växlar.
Växeln på Uddevalla sjukhus
svarar även för Strömstads
och Lysekils sjukhus. Näl
svarar även för Bäckefors.
Dessutom kopplas samtal till
övriga Västra Götlandsregionen,
primärvård och tandvård.
De båda växlarna servar
6000 anknytningar.
Den senaste mätningen för
två år sedan visade på
70 000 inkommande samtal
per vecka.
I NU-sjukvården finns 24 fast
anställda telefonister.
Snittlönen för en telefonist är
15 500 kr i månaden.
NUHETERNA DECEMBER 2003
09

Revisorerna vill ha tydligare ledning
Efterlyser snabba åtgärder och ett tydligt koncernperspektiv
Ledning och styrning i fungerar
inte tillfredställande i NUsjukvården.
Det anser regionens revisorer.
I en riskanalys pekar de på
vad de anser vara en rad problem.
RISKANALYS. Syftet med analysen
är att varna för faror och
belysa sjukhusets möjligheter
att nå sina mål för verksamhet
och ekonomi.
För att lyckas med det
krävs det att ledning och
styrning fungerar.
Ledning och styrning
handlar om vart man ska gå
och hur man kommer dit.
Bland farorna nämns:
● NU-sjukvården klarar inte
ekonomisk balans i år.
● Styrelsens och ledningens
mål för verksamheten stämmer
inte överens med de
regionövergripande
sjukvårdsmålen.
● Brister i den interna ekonomiska
kontrollen gör det
svårt att jämföra budget med
utförd vård och det ekonomiska
resultatet.
– Vi ser riskanalysen för vad
den är, nämligen en möjlighet
till positiv utveckling.
Det säger NU-sjukvårdens
fyra direktörer.
RISKANALYS. Regionens revisionsenhet
har följt NUsjukvårdens
utveckling sedan
ingången av 2002, bland
annat i syfte att undersöka
hur ledning och styrning
fungerar.
Revisionsenhetens uppdrag
är att ansvarspröva
regionens förtroendevalda
enligt kommunallagen. I det
här fallet NU-sjukvårdens
politiska styrelse.
10 NUHETERNA DECEMBER 2003
● NU-sjukvården uppdelning
i fyra jämbördiga ledningar
försvårar och försenar
beslutsfattandet. Därmed blir
snabba förändringar mycket
svåra att genomföra.
Revisorerna efterlyser
snabba åtgärder som snarast
rättar till de brister som
redovisats.
Revisorerna befarar vidare
att NU-sjukvården riskerar att
inte få balans i ekonomin i år,
i strid med regionstyrelsens
bestämda order.
Enligt revisorerna lägger sjukhusledningen
istället vikten
vid en egen plan som innebär
att NU-sjukvården ska nå
balans i ekonomin om ytterligare
ett år.
Ledningen har bedömt att
regionstyrelsens order är
orealistisk, att beslutet får
allvarliga konsekvenser för
patienternas säkerhet, vårdens
tillgänglighet och
personalens arbetsmiljö.
Revisorerna befarar även
att NU-sjukvårdens styrelse
och ledning inte kommer att
Det är den som är ansvarig
för att de beslut styrelsen
fattar når ut och efterlevs på
våra sjukhus.
Som utförarstyrelse bär
den också ansvaret för att
verksamheten drivs mot
regionfullmäktiges mål.
Efter att ha genomfört ett antal
intervjuer, enkäter och granskat
dokument i NU-sjukvården
har revisorerna sammanställt
en riskanalys för att
uppmärksamma NU-sjukvården
på ett antal områden
som skulle kunna leda till
problem i framtiden.
En riskanalys är inte
klara att omsätta och omforma
de regionövergripande
målen så att de kan tillämpas
vid sjukhuset.
De efterlyser ett tydligt
koncernperspektiv, vilket
bland annat innebär att NUsjukvården
bättre ska följa de
beslut som fattas av överordnade
organ.
De vill även se bättre och effektivare
uppföljning när det
gäller produktivitet och
effektivitet.
De initiativ som tas sker på
kliniknivå utan övergripande
samordning.
För det ändamålet behöver
NU-sjukvården en bättre
internkontroll menar revisorerna.
Det ger NU-sjukvården
bättre möjligheter att kontrollera
budget mot utförd
vård och ekonomiskt resultat.
– Analysen blir ett bra
hjälpmedel för styrelsen när
den måste ta itu med de
ekonomiska obalanserna,
särskilt inför 2004 när svåra
ingrepp måste göras i vården.
detsamma som en granskningsrapport
utan den visar
på händelser som skulle
kunna inträffa om man inte
gör något.
– Vi kommer att ta till oss
det som står i materialet och
använda det i vårt förbättringsarbete,
säger direktörerna.
I sammanhanget kan
noteras att att det är regionfullmäktige
som har beslutat
att NU-sjukvården ska ha den
nuvarande styrmodellen med
fyra direktörer.
Det var också fullmäktige som
först gav NU-sjukvården tid
Det är också bra att analysen
lyfter fram den komplicerade
styrmodell som NU-sjukvården
fått sig tilldelad av
regionfullmäktige. Den
medför bland annat att
styrelsen har svårt att få
snabbt genomslag för sina
beslut när det gäller ekonomin,
säger Per Olov Blom,
ordförande för NU-sjukvårdens
styrelse.
Vid NU-styrelsens sammanträde
den 26 november, beslutade
styrelsen att tillsätta en
politisk styrgrupp, bestående
av presidiet. (Per Olov Blom
och Peter Spjuth), samt
ledamoten Uno Nilsson.
De ska genomföra en
översyn av NU-sjukvårdens
centrala administration och
organisationens ekonomiska
rutiner.
Styrgruppen har fria
händer att använda sig av
utomstående expertis i sitt
arbete med översynen.
“Analysen en väg till positiv utveckling”
fram till 2005 att succesivt
arbeta bort underskottet.
Ett långsiktigt arbete inleddes
då, bland annat genom
att påbörja strategiarbetet.
Genom att arbeta med nio
utvalda områden vill man
långsiktigt uppnå god vård
och ett effektivt resursutnyttjande.
Bara ett ett halvår senare
krävde plötsligt regionstyrelsen
att NU-sjukvården ska nå
nollresultat redan 2003. Då
var det sent att sätta in
åtgärder vilket bland annat
leddet till anställningsstopp
och helgstängda vårdavdelningar.

Konsten ska väcka känslor
Men du får inte ta med favorittavlan när du flyttar
Visste du att västra Götalandsregionen
äger en av norra Europas
största konstsamlingar?
48 000 konstverk finns
utspridda på regionens
arbetsplatser. Att hålla koll på
så många konstverk är ingen
lätt uppgift och ibland händer
det att konstverk försvinner.
KONST. Konst i offentlig verksamhet
upplevs ibland provocerade
och kan röra upp
känslor särskilt i besparingstider.
Men konst är en viktig
del i miljön för patienter,
besökare och personal.
Den stimulerar våra
känslor och tankar, den kan
skapa harmoni åt rummet
eller ge liv åt en enformig
miljö.
Det är viktigt att konsten passar
ihop med arkitekturen,
inredningen och verksamheten.
Man kan ha olika uppfattningar
om vad som är
vackert, konsten kan inte
tilltala alla. Därför ska regionens
miljöer erbjuda en
variation av olika konstinriktningar
och tekniker.
Varje år tar regionstyrelsen
beslut om en investeringsbudget
för konsten. För 2003 är
det sex miljoner kronor.
Regionens konstenhet har
fem anställda och avlönar
också nio konstkonsulter
med var sitt geografiskt
område. Deras uppgift är
köpa in och hänga konst.
I NU-sjukvården heter
konsulterna Peder Josefsson
och Jan-Olof Bengtsson. Båda
är verksamma konstnärer och
utbildade vid konsthögskolor.
All konst ska köpas in av
regionen och tillhör därmed
regionen och inte den enskilde
eller verksamheten.
Det betyder att man inte
får plocka ned konst man
inte gillar och ställa den i
någon skrubb eller ta med sig
favorittavlan till sitt nya
kontor.
När en lokal ska renoveras
eller en verksamhet ska flytta
till nya lokaler är det konstkonsulenten
som bedömer
vad som ska hända med den
befintliga konsten.
– Konsten är köpt för att
fungera i sitt sammanhang i
”
Peder Josefsson är
mannen bakom den
konstnärliga utsmyckningen
i Hälsan
och Arbetslivets nya
lokaler.
en speciell miljö. Därför tar
man inte med sig konsten när
man flyttar. Ska lokalerna
renoveras kan man behöva
annan konst. Men man
behöver inte alltid köpa nytt.
Det finns äldre konst som
man kan rama om och
hänga upp på ett nytt sätt,
säger Peder Josefsson.
Vid nybyggnation och renoveringar
ska konstenheten
kontaktas i ett tidigt skede så
att inredningsarkitekt och
konstkonsulent kan samarbeta.
Det fungerar dock inte
alltid.
– Jag är anställd av regionen
för att sköta konsten på
Näl, men det finns ändå
personer här som vill sköta
mitt jobb, säger Peder Josefsson.
Att konsten uppskattas
märks inte minst i Hälsan
och arbetslivets nya lokaler
på Näl där utsmyckningen
fått många positiva komentarer.
Konsten är köpt för att
fungera i sitt sammanhang
Saknad konst
kan vara stulen
eller flyttad
Varje år sker cirka 15-20 polisanmälda
stölder av konstverk
inom Västra Götalandsregionen.
KONST. Stölderna är främst
koncentrerade till de större
sjukhusen och i de allmänna
utrymmena och sker
oftast nattetid.
Konstenheten har märkt
av en viss ökning av antalet
stölder framförallt av konst
i sjukhusens kyrko- och
meditationsrum.
Det samanlagda värdet
av det stulna uppskattas till
omkring 100 000 kronor per
år. Värdet av ett enskilt verk
överskrider endast i undantagsfall
10 000 kronor.
Många konstverk försvinner
också av andra skäl. De
skadas, vandaliseras och
plockas bort och flyttas av
anställda och återfinns inte.
Konstverk får inte flyttas utan
samråd med konstenheten.
Detta för att man snabbt
ska upptäcka om något blir
stulet eller försvinner
Konstenheten har ett
register där alla konstverk
finns listade med nummer
och placering. Inventeringar
görs kontinuerligt.
Kontakta alltid konstenheten
om ett konstverk
skadas. Det är konstenheten
som reparerar all trasig
konst. Informera omedelbart
konstenheten om du
misstänker att ett konstverk
är stulet. Kontakta samtidigt
närmaste polismyndighet.
Den som vill ha konst till
sin arbetsplats eller har
frågor om konsten kan
kontakta enhetschef Lena
Wallin tel: 0521-27 55 21
Läs mer om konsten på
nätet: http://www8.vgregion.se/konstenheten/
NUHETERNA DECEMBER 2003
11

Kristina Kjell är ny klinikassistent
på vårdenheten,
Dalslands sjukhus från 1
september.
Eva-Lisa Fröjd Karlsson är ny
avdelningschef för specialistmottagningarna
och
operationsavdelningen vid
Dalslands sjukhus.
Kerstin Blomgren är ny personalchef
på Näl från 1/10.
Ann-Christine Svensson är
biträdande personalchef
och har kvar ansvaret för
arbetsrätt och förhandlingar.
Sie Gun Möllberg är ny chef
på röntgen, Näl från 1/9
2003
FOLK
KORT
Dags att söka
direktörsjobb
●Regiondirektör Jan-Åke
Björklund lämnar vid
utgången av år 2004 sin
befattning med ålderns rätt.
Regionstyrelsens presidium,
Roland Andersson, ordförande,
och Lars Bergsten, vice
ordförande, har i samråd
med Jan-Åke Björklund enats
om att rekryteringsarbetet
måste inledas nu för att
kunna ha en ny person på
plats som högste tjänsteman
på Västra Götalandsregionen
den 1 januari 2005.
12 NUHETERNA DECEMBER 2003
Barn i långa rader kom för att vara med på Zigges barnklas. Inne i Ägget fick de träffa författaren Inger
Lindahl som skrivit böckerna om Zigge. Senare bjöds det på Z-bullar i fantasiskogen utanför.
Lång kalastradition på Näl
Fakta och fantasi i härlig blandning på Zigges barnkalas
Zigges barnkalas var det 13:e
kulturkalaset för barn, som
genom åren hållits på Näl.
KULTUR. Kalasen har blivit
minnesvärda för många barn
som sedan kunnat minnas
Alfons spökkällare och högläsande
Mumintroll på Näl vid
någon blodprovstagning.
Lokalerna på sjukhuset har
byggts om och fått en fantasifull
kostym med hjälp av
lustfyllt och kreativt samarbete
mellan Biblioteket på Näl,
“Kultur för alla” och lekterapin.
Så har konferensrummen
Tuppen och Hönan kunnat
förvandlas till Villa Villekullas
kök, Mumindalen, Uppsala
och nu senast till sagorum
för bokstavshäxeri samt
natur- och insektsskola.
65 barn och 40 vuxna var
gäster på Zigges kalas fredagen
den 7 november. Där fick
de först möta barnboksförfattaren
Inger Lindahl, som har
skrivit tre böcker om Zigge
med Z.
Zigge tycker om bokstäver och
då speciellt z. Han går gärna
ut i naturen och tittar på
insekter, men så är han rädd
för spindlar, ormar och blod.
Inger Lindahl berättade
hur hon hittade sin barnboksfigur
på gården i Masthugget,
där hon bor. Egentligen
kommer hon från Sjuntorp
och var glad över ett besök i
Trollhättan. En pojke kom
sedan fram spontant och
omfamnade henne och sade:
Åh, vilken bra berättare du
är! Efter författarbesöket
övergick kalaset i bokstavsmagi.
Lisa Green, som var bokstavshäxa,
trollade med
alfabetet och berättade sagor.
Sjukhusets egen skolfröken
Margareta Svanfeldt höll
natur- och insektsskola och
kunde redan här introducera
kalasgåvan, som i år var ett
förstoringsglas från Barnens
bokklubb. På sittunderlag
med Ziggemärke fick kalasgästerna
gå ut i fantasiskogen
utanför Ägget på pick-nick.
1992 års Alfonspristagare
Elin Lindqvist hade bakat Zbullar
till årets kalas.
Utanför Ägget fanns affären
Z med böckerna om Zigge
samt böcker om småkryp och
läbbiga djur.
Text: Gunvor Alexandersson

Sprutan fyller snart 150 år
Prylarna omkring dig i vården
är mycket äldre än du tror.
Och de flesta fyller dessutom
jämnt!
Lagom till årsskiftet har vi
letat upp de mest kända ”vårdjubilarerna”
under 2004.
225 år: Bedövningsmedel.
1779 upptäckte kemisten
Humphry Davy att tandvärken
försvann när han andades
in kväveoxidul.
200 år: Morfin. Morfinet
döptes efter den grekiska
mytologins sömn-gud Morfeus.
Bedövningsmedlet
upptäcktes 1804 av tysken
Fredrik Sertuner.
175 år: Huvudvärkstabletten.
Den franske apotekaren Henri
Leroux upptäckte 1829
acetylsalicylsyran. Han
tillverkade också huvudvärk-
Det är mer som förenar än som
skiljer oss åt. Det var vad man
kunde konstatera efter den
föreläsning om psykiatri i olika
länder som hölls under psykiatrins
dag.
PSYKIATRI. Vi möts på
Bohusläns museum i Uddevalla.
Det är Psykiatrins dag den
12/11. Minst 150 besökare har
kommit för att se en rad
postersutställningar och
lyssna till föreläsningar. Fyra
doktorer från NU-sjukvården
berättar om äldrepsykiatri,
psykosvård och transkulturell
psykiatri.
Rainer Ohlwein från Tyskland
som varit både i öst och
väst berättar att psykiatern
ofta är tillika psykoaterapeut.
Där finns husläkare och
specialist, stora sjukhus och
dagkliniker, gruppbehandling.
Efter 18 månader avslutas
rehabilitering och beslut tas
om sjukpension eller ej.
Nina Savtchenko har varit
stabletter genom att utvinna
salicylsyra ur sälgbark.
150 år: Sprutan. Den ihåliga
injektionssprutan kom 1854
och användes flitigt under
det amerikanska inbördeskriget
tio år senare.
120 år: Lokalbedövning.
Ögonläkaren K Köller i Österrike
var den förste som
använde lokalbedövning. I
början användes kokain tills
novokain kom år 1904.
100 år: Rostfritt stål. Fransmannen
Léon Guillet uppfann
det rostfria stålet 1904.
90 år: Blodtransfusion. 1914
upptäcktes salt-lösning som
förhindrade blodet från att
koagulera. Den första blodtransfusionen
ägde rum vid
den franska fronten den 16
oktober.
allmänläkare i Ryssland och
utbildat sig till psykiater i
Sverige. Psykiatrin är uppbyggd
med stora sjukhus, en
stad i staden, med avdelningar
för kvinnliga respektive
manliga patienter.
Olika tillstånd och sjukdomar
blandas. En läkare har en
baslön på 100 dollar. De
flesta jobbar 150-200procent
och har minst 25 patientbesök
per dag.
Fördomarna och skammen är
stora för psykisk sjukdom.
Många söker i sent skede.
Dorin Borota från Rumänien
kommer från ett system
inte helt olikt det ryska.
Avdelningar som ej är låsta,
dock med portvakt, mur och
stängsel. Arbetsterapi och en
park för promenader. Här
gäller att läkaren vet och
bestämmer, vilket medborgarna
förväntar sig.
Folk köar till distriktsläkare
som tar emot 40 patienter
per dag. Läkarlönerna är låga.
75 år: EEG. Den österrikiske
psykiatrikern Hans Berger var
först i världen med att registrera
hjärnans elektriska
aktivitetet. De första testerna
gjorde han på sin son Klaus
och själva vågorna registrerades
på fotopapper.
60 år: Intravenös näring.
”Droppet” är skapat av svensken
Arvid Wreetlind och kom
1944 och innehöll främst
aminosyror. 1962 kom en ny
variant som täckte kroppens
hela näringsbehov..
40 år: Sårtejp. Företaget 3M
gör inte bara vanlig kontorstejp.
Det var 3M som skapade
den första tejpen som klarar
att hålla ihop sår så att
patienten inte behöver sys.
Text: Mikael Jägerbrand
Olika villkor för psykiskt sjuka
Läkare berättade om psykiatri i andra länder och kulturer
Patienter ger presenter och
pengar enligt ett inte okomplicerat
tacksamhetssystem.
Masood Arab med erfarenhet
av hur det är i Iran. Där
finns en befolkning som varit
i krig i tio år, varav ungefär
70 procent är under 25 år.
Arbetslösheten är hög. Psykisk
sjukdom är tabubelagt,
skamligt och ingenting man
pratar öppet om. Det finns
krånglig statlig vård och dyr
privat vård att tillgå. En
miljon människor har upplevt
krig på nära håll, 60 000
krigsfångar.
De fyra doktorerna konstaterar
att problemen, omständigheterna
och kulturerna ser
olika ut. Brist på pengar gör
att medicin inte kan användas
på optimalt sätt. Men de
psykiatriska sjukdomstillstånden
yttrar sig ofta på
samma sätt. Det är mer som
förenar än som skiljer oss åt.
Text: Christer Johansson
Tips för en
giftfri jul
Tiden kring jul får Giftinformationscentralen
en hel del
frågor om barn som smakat
på allt ifrån julväxter och bittermandel
till tomtebloss.
Amaryllis och Hyacint
innehåller ämnen som kan
ge magsmärtor, kräkningar
och diarré. Om lök eller
stor mängd andra växtdelar
förtärts, kontrollera
risken hos Giftinformationscentralen.
Julstjärna har en växtsaft
som är irriterande och kan
ge sveda i mun och svalg,
magsmärtor, kräkningar
och diarré.
Om någon smakat på
den är det bra att ge ett
glas dryck för utspädning.
Bittermandel innehåller
amygdalin som långsamt
kan utveckla bland annat
cyanid efter förtäring.
Upp till två mandlar är
dock ofarligt för ett barn
att äta. Om barnet ätit mer
än två mandlar ska man ge
medicinskt kol och eventuellt
åka till sjukhus, kontrollera
risken med Giftinformationscentralen!
Saffran i koncentrerad form
kan innebära förgiftningsrisk
vid förtäring.
Tomtebloss innehåller ett
bariumsalt som efter
förtäring kan orsaka illamående,
magsmärtor och
kräkningar. Vid intag av
stora mängder finns det
även risk för allvarligare
symtom. Det är dock
ofarligt om ett barn äter
upp till 2 cm av ett tomtebloss.
Om mer förtärts
kontrollera risken med
Giftinformationscentralen!
Stearinjus är ofarligt att
förtära liksom novemberkaktus.
Texten är hämtad från
giftinformationscentralens
hemsida.
NUHETERNA DECEMBER 2003
13

25-åringar hyllades
för trogen tjänst
God mat och underhållning
bjöds det på när 157 anställda
som jobbat inom landstinget
och sedemera NU-sjukvården
firades för lång och trogen
tjänst.
Festen hölls på Swania i
Trollhättan den 26 november.
Visst går det att arrangera bra
vidareutbildning utan att det
behöver kosta skjortan.
Under hösten har 370 biomedicinska
analytiker inom klinisk
kemi fått utbildning i Trollhättan.
UTBILDNING. Utbudet när det
gäller vidareutbildning inom
klinisk kemi har hittills varit
mycket klent.
Långa resvägar och höga
kostnader har dessutom gjort
att få har kunnat åka. Men
inte nu längre.
Det var på Vårdstämman
för några år sedan som Lilian
Almén, biomedicinsk analytiker
på kemilaboratoriet, Näl
fick inspiration från ett
projekt i Skåne.
Kontakt togs med projektledaren
som delade med sig av
sina erfarenheter. Johanna
Andersson, verksamhetschef
för laboratoriemedicin i NUsjukvården
diskuterade
14 NUHETERNA DECEMBER 2003
På menyn stod sikromstårta,
krav-oxfIlé och vitchokladmousse.
Efter middagen
delades minnesgåvor ut. Var
och en hade fått välja presenter
för 6250 kronor från
utvalda guldsmedsbutiker.
En och
annan herre
fick närgången
uppvaktning
av Jessica
Andersson,
känd från
melodifestivalen.
Succé för kemlabs utbildningsdagar
frågan med kollegorna i
regionen och man beslöt att
prova fortbildning i egen regi.
– Expertisen finns ju på
nära håll och hade inga
problem med att ställa upp,
säger Lilian Almén.
En arbetsgrupp bildades
och i våras skickades inbjudan
ut.
Svaren blev över förväntan.
370 personer från hela regionen
anmälde sig.
För att alla skulle få möjlighet
att delta ordnades tre utbildningsdagar
med samma
program varje gång.
Lokal har varit i Trollhättans
Folkets Hus med möjlighet
till studiebesök på Näls
kemilab efteråt.
Föreläsarna som arbetar i
NU-sjukvården är sjukhuskemist
Lars Abrahamsson,
Kristina Olsson, sjuksköterska
på beroendenheten, Ragnar
Hanås, överläkare vid barnoch
ungdomskliniken, Eivor
Hellström, labinstruktör, och
överläkare Lennart Nilsson
vid enheten för laboratoriemedicin.
Kostnaderna har
därmed kunnat begränsas till
250 kronor per deltagare.
– Många laboratorier har
kunnat skicka all sin personal
på utbildningen. För oss är
Inger Andersson,
Anette
Hjern Jegerås
och Elisabeth
Hall Bergsten,
samtliga från
psykiatriska
kliniken, trivdes
gott på
jubiléumsfesten.
Carina Lindberg,
Mava,
Näl, Britt-
Marie Lundin,
resursteamet,
Näl och Caria
Salomonsson,
akuten, Näl
minglade i
pausen.
det viktigt att öka vår kompetens
dels för att locka personal
dels för att få upp lönerna,
säger Lilian Almén.
Tanken är att värdskapet
för kurserna ska vandra i
regionen Nästa utbildningstillfälle
blir i Skövde våren
2004.
Medlemmarna i arbetsgruppen som tagit fram konceptet är frv. Anna
Bengtsson, Inga-Lill Lindberg, Eivor Hellström och Lilian Almén.

KRYSSET
Konstruktör: Korsordskungen
När du löst korsordet, fyll i namn och adress och skicka sidan till Nuheterna, NU-sjukvårdens
kansli, Näl, 461 85 Trollhättan. Märk kuvertet ”krysset”. Senast den 9 februari vill vi ha ditt svar.
Förra numrets vinnare är Anitha Bäckerbo, Klin Fys, Uddevalla sjukhus som får en första-hjälpenkudde.
Andra och tredje pris går till Eva-Lis Nordgren, dagkirurgen, Uddevalla sjukhus och Kina
Lundgren Wadenhof, allmänpsyk, Vänerparken. De får biobiljetter. Grattis!
Namn:....................................................................................................................................................
Arbetsplats:..........................................................................................................................................
Hemadress:...........................................................................................................................................
NUHETERNA DECEMBER 2003
15

Nuheterna
NU-sjukvårdens kansli, Näl, 461 85, Trollhättan
Lisbeth är ny studierektor
NU-sjukvården strävar efter att bli ett
utbildningssjukhus med gott renommé.
En del i det arbetet är Lisbeth
Appelqvist som sedan i maj har en ny
tjänst som studierektor för medellånga
vårdutbildningar.
Varför behövs en studierektor?
– Regionen och lärosätena har ett
avtal om hur de kliniska utbildningsplatserna
ska tillgodoses. Dels är vi
skyldiga att ordna utbildningsplatser åt
studenterna. Dels att utveckla handledarmodellen
så att vi kan leva upp till
kvalitetskraven. Det behövs någon som
håller samman allt detta.
Hur går det till att hitta kliniska utbildningsplatser?
– Vi får en beställning från Högskolan
på ungefär 300 platser per termin.
En inventering görs över vilka avdelningar
som kan ta emot studenter, men
JOBBET & JAG
Namn: Lisbeth Appelqvist Yrke: Studierektor.
Arbetsplats: Kontor både på Uddevalla sjukhus
och Näl. Ålder: 57 år. Familj: Ensamstående
med två vuxna barn, katt. Bor: Hus på
Smögen. Fritiden: Allt som har med musik
att göra, renovera saker. Aktuell som:Ny studierektor
för medellånga vårdutbildningar.
16 NUHETERNA DECEMBER 2003
Med en bakgrund
som sjuksköterska,vårdlärare,folkhälsosamordnare
och samordnare
för vårdsamverkan
Fyrbodal
har Lisbeth
hunnit skaffa
sig ett brett
kontaktnät.
eftersom NU-sjukvården inte kan svälja
alla måste vi också fråga runt på andra
sjukhus både inom och utanför regionen.
Vi ska också svara för platser till
specialistutbildningar, omvårdnadsprogrammet
och Komvux.
Hur är inställningen till att ta emot studenter
ute i verksamheten?
– De flesta är positiva och vränger ut
och in på sig själva för att fixa det.
Andra har svårt att lösa det praktiskt.
Besparingar och stängda avdelningar
försvårar arbetet.
Hur höjer man kvalitén på den kliniska delen
av utbildningen?
–Huvudhandledarna har en väldigt
viktig roll som stöd till bashandledarna.
Och eftersom sjuksköterskeutbildningen
numera är en akademisk utbildning
måste många av våra handledare
utbilda sig vidare. Men det är på lång
sikt. Min uppgift är att försöka få det
genomförbart.
Vilka är dina planer för framtiden?
– Jag vill utveckla samarbetet med
högskolan och jobbar på en enkät om
vad studenterna tycker om den kliniska
del av utbildningen. Jag har ett stort
kontaktnät både inom och utanför
sjukhuset som jag har stor nytta av.
FRÅGAN
Posttidning A
Vad är arbetsglädje
och stolthet för dig?
Helene Larsson, ITsamordnare,Ortopedkliniken,
Uddevalla
– Att man har
ansvar och klarar
det man får ansvar
för. Att trivas med
arbetskamraterna
och kunna hjälpa
andra i organisationen.
Hans Alexandersson,
vaktmästare, arbetsterapin,
Uddevalla
– Arbetskamraterna
är viktiga. Jag
har lätt för att
trivas och har
alltid tyckt att det
är roligt att gå till
jobbet
xxx xxx xxx xxx xxxx
xxx xxxxx xxx xx xxx
xxx xxx
– xx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxxxxxx xxxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx x
xxx xxx xxx xxx xxxx
xxx xxxxx xxx xx xxx
xxx xxx
– xx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxxxxxx xxxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx xxx
xxx xxx xxx x