1/2007 - PSI Uppsala

PIIP1/2007 

EBBA ELWIN 

om morötter, frihet och portugisisk musik 

ANNA KÅVER 

karriär, acceptans och frontfester på Kalmars 

FLOGSTA I VÅRA HJÄRTAN 

Helena har hälsat på 

INSTITUTIONENS FORSKARE 

vad pysslar de med? 

HOMO BI TRANS 

kampen och att vara osynlig

02 

INNEHÅLL 

Lokala kändisar 

psykologstudenter med sidokarriärer 4-5 

Den nya utbildningen 

hur blir det med ECTS? 6-7 

Gay på univesitetet 

osynlig i klassrummet 8 

Flogsta är vår borg 

allt om studentghettot i väst 10-11 

Institutionens forskare 

vad kommer de fram till? 12-13 

Resa i tiden 

psykiatrin på museum 14-15 

Samlad visdom 

Anna Kåver om karriären 16-17 

Uppsalas pluggoaser 

Bodil prövar sig fram 18 

Från psykologstudent till LUF-ordförande 

Frida Metso arbetar för de svaga 20-21 

Matlådediagnostik 

Gorbys eller linsgryta, vad säger det om dig? 22-23 

En dag med genomgoda Kenny 

Johan Wretman förföljer en student 24-25 

Utbytesstudent i grannlandet 

konstiga tentor och danmarksdisco för Christian. 26-27 

Politik, s 20-21 

Vardag, s 24-25 

PIIP 1/07 E-POST piipredaktionen@gmail.com REDAKTION Karin Andersson Per Bratt Magnus Brogie Maria Bäckström Karlsson Helena Hilding 

Emelie Hollsten SKRIBENTER Karin Andersson Sofia Bergbom Christian Björklund Per Bratt Magnus Brogie Maria Bäckström Karlsson 

Christian Falk Dahl Helena Hilding Emelie Hollsten Bodil Martinsson Marcus Sjöblom Maria Wester Johan Wretman FOTO & ILLUSTRATION 

Patrik Bergvall Christian Björklund Magnus Brogie Per Bratt Christian Falk Dahl Helena Hilding Emelie Hollsten Bodil Martinsson Marcus Sjöblom 

Anna Olovsdotter Lööv GRAFISK FORM & LAYOUT Andersson Bergbom Bäckström-Karlsson Hilding OMSLAGSBILD Helena Hilding 

UPPLAGA 200 ex TRYCK Nina Tryckeri AB 

PIIP 1/07 

LEDARE 

Vi vill börja med att tacka för senast! Vi har fått mycket positiv respons på det 

förra numret och det är vi glada över. Framförallt var det många som uppskattade 

blandningen av artiklarna och att det kändes som en riktig tidning på bra papper. 

Eftersom vi är lyhörda människor har vi försökt replikera tillvägagångssättet 

från förra numret men fyllt det med nytt intressant innehåll och en utökad skara 

skribenter. Resultatet blev det här: 28 sidor fyllda med allt från forskning på institutionen 

till lokalkändisar via Flogsta, Bolognaprocesser, biblioteksbedömningar 

och matlådsanalyser. 

Dessutom kan du bland annat läsa om Sveriges Förenade Gaystudenter, psykologstudenten 

som blev LUF-ordförande och om utbytesstudier i Köpenhamn. Nytt 

för den här gången är också att ett antal psykoterapeuter varit givmilda nog att 

backa upp oss ekonomiskt gentemot våra tryckkostnader. Deras namn och mottagning 

ser du lite varstans i tidningen. Arbetet inför nästa nummer av PIIP sätter 

antagligen i gång i början/mitten av april, hör av dig då om du vill vara med! 

Nu återstår bara för oss att önska trevlig läsning i väntan på vackert vårväder, och 

du, kanske ses vi till Tvålaxmaxmålet efter insparksfesten den 29.e mars? 

Varma kramar 

Redaktionen 

Mat, s 15

PÅ OMSLAGET: EBBA ELWIN 

Sysselsättning: Doktorand på institutionen sedan 2004 

Ämnesområde: Kognitionspsykologi 

Sedan tre år tillbaka forskar Ebba inom området kognitionspsykologi på institutionen. 

Hon har snabbt gjort sig ett namn som en av de mest kompetenta 

föreläsarna som institutionen har att erbjuda, och är omtalad för sina strukturerade 

föreläsningar, den energi hon utstrålar och på det sätt hon integrerar studenterna 

i undervisningen. 

- Jag är väldigt intresserad av kunskap och av hur vi lär oss. Det har jag varit sedan 

långt tillbaka, och blev ännu mer intresserad av det i arbetet som psykolog. 

Förmodligen är det tack vare det intresset som studenterna i kognitionspsykologi 

uppskattar Ebbas undervisning. Hennes egen kommentar till sina föreläsningar är 

att hon går till sig själv och sitt forskningsområde men också till de egna erfarenheterna 

som student. 

- Jag funderar över vad som borde fungera och så tillämpar jag det. Dels är det 

viktigt att integrera den nya informationen med tidigare kunskap, men det är också 

viktigt att vara motiverad att göra det. Därför tror jag på att anpassa innehållet 

till dem som lyssnar. Vad finns sedan tidigare bland studenterna, och hur kan det 

användas i just den här föreläsningen? 

Ebba tror att variation är viktigt när hon undervisar. Studenterna har olika bakgrund 

och olika förkunskaper, vilket man som föreläsare måste anpassa sig efter. 

En gång fick hon kommentaren i en kursvärdering att hon ”serverat materialet färdigtuggat”, 

med andra ord att informationen på sätt och vis redan var analyserad 

och behandlad. 

- Jag tog verkligen till mig den kommentaren. Den egna tanken är en viktig del för 

lärandet. Jag försöker hitta en balans mellan att servera materialet och att utmana 

studenterna. 

Längtar du tillbaka till det kliniska arbetet? 

- Nej, inte just nu i alla fall. Man blir lite bortskämd i forskarvärlden. Man får både 

livet som student och en arbetsplats som inte ställer de krav som man annars kan 

uppleva som anställd. Man slipper de negativa delarna; att det är ont om resurser 

och tid, eller pressen i att ha en organisation som motarbetar en. Här finns både 

friheten att själv styra sitt arbete, och den sociala miljön. 

Ebbas tre tips till bra inlärning: 

* Gör det intressant! Hitta en anledning till varför det är intressant för just dig. 

* Ju mer man jobbar med materialet, desto bättre går det! Organisera och strukturera 

materialet på olika sätt för att bearbeta det. 

* Arbeta på det sätt som passar dig själv! Använd morötter och belöna dig själv 

när du har jobbat bra. Sitt på bibliotek om du har svårt att fokusera hemma. Och 

försök vara nöjd någonstans, det finns alltid möjligheter att ha dåligt samvete! 

Tre snabba 

Favorit i Uppsala: Promenera längs ån. 

Senaste läsvärda bok: Beckett – I väntan på Godot 

Senaste musiken: Just nu lyssnar vi på portugisisk musik med mycket känsla i arbetsrummet. 

Jättebra vid tentarättning! 

ORDFÖRANDEN har ORDET 

Jag tror inte på reinkarnation. Jag tror inte att man måste börja där man slutade. 

Framförallt tror jag inte att en förening måste fortsätta i samma riktning som den 

alltid har gjort. Däremot tror jag på förändring, vilja och att våga lägga ribban högt 

och det är precis vad vi ska göra nu. 

För tillfället håller vi på med att omarbeta föreningens stadgar. Många känner 

säkert att det är onödigt byråkratiskt och att det läggs mycket onödig energi på 

detta, men jag anser att det krävs en stabil grund att utgå ifrån för att utvecklas och 

bygga uppåt. Vi människor behöver en grundtrygghet och självkännedom för att 

veta vart vi vill och vart vi är på väg. Hos en förening heter denna grundtrygghet 

och självkännedom stadgar, grunden man har att 

utgå ifrån i beslut. Vi vill bygga en organisation 

där alla känner sig välkomna och får känslan av 

utveckling och förändring. Vi vill att alla ska känna 

att det finns oändliga möjligheter till att påverka 

antingen oss eller genom oss. 

Jag vill verkligen uppmana alla att lägga ribban 

högt. För jag är övertygad om att det ligger ett 

uns av sanning i visdomsorden ”Siktar man mot 

stjärnorna så kanske man kommer till trädtopparna.” 

Sofia Hanje, ordförande i PSI 

GRATIS egenterapi och ELCHOCKSBEHANDLING 

Vad ser du av PSI? Är det festerna, PIIP eller kanske mest John Josserand? Jag 

vill i denna lilla notis informera dig som lusläser tidningen om vad som händer i 

det dolda, i den allvarliga världen av studiebevakningen! Visste ni exempelvis att 

egenterapibidraget nyligen höjts till 400kr eller att det är krav på att lärarna skall ha 

tentaåterkopplingar? 

Studiebevakningen är organiserat under RUB, Rådet för utbildningsbevakning, som 

träffas 2 gånger per termin. Dit är alla välkomna, och består huvudsakligen av de 

studenter som sitter med i utbildningsbevakande organ på institutionen som ex 

GUN. Maila psiuppsala@gmail.com om du vill delta i ett (eller flera) RUB! 

Exempel på frågor som utbildningsbevakningen hanterat den senaste tiden är bland 

annat: 

Höjningen av egenterapibidraget till 400kr/tillfälle 

Tentaåterkoppling, varför den uteblivit 

Bättre litteraturlistor så att vi undviker felköp. 

Stöd till studenter som behandlats fel 

Deltagande i alla möten, råd och utskott på institutionen. 

Planering av föreläsningar från externa inspiratörer 

Utbyten med andra studieorter 

Arbete för ökat studentinflytande på institutionen. 

Obligatorisk elchocksbehandling för alla studenter (Made you look, mohaha!) 

Planering av PSI-hemsidan som informationsspridare till studenterna. 

Har ni något ni vill ändra på, eller kanske problem ni behöver hjälp med? Vänd er 

till oss, utbildningsbevakarna har båda kunskap och kontakter att utnyttja. 

FEST- och EVENTKOMITTÉN 

Ett ny härlig termin med massor att se framemot! Missa inte chansen att skaka på 

det håriga till alla 90-talets One Hit Wonders på insparksfesten den 29/3! 

PSYKPUB nystartar igen så kika på anslagstavlorna så du vet när och var du ska 

dyka upp för att öla och snacka med folk från andra terminer. Vi jobbar dessutom 

på att fixa hit lite intressanta föreläsare inom DBT under våren, allt för att utöka 

vår kunskapsbank och bli en aning smartare. Längre fram mot slutet av terminen 

måste ni hålla ögonen öppna efter avslutningsfester, psykbal, knytis och annat mys! 

Är det något du skulle vilja fixa eller som du bara vill ska fixas? Skicka iväg ett mail 

till – lisageoren@hotmail.com 

PIIP 1/07 

PÅ INSTITUTIONEN 

03

UTBILDNING 

04 

BOLOGNA ger oss nya 

EXAMEN TILL HÖSTEN 

ORD: Per Bratt & Magnus Brogie 

BILD: Per Bratt 

ILLUSTRATION: Emelie Hollsten 

Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 45 europeiska 

länder, vars syfte är att skapa ett europeiskt 

utbildningsområde. Processen inleddes år 

1999 med att 29 europeiska länder skrev på Bolognadeklarationen, 

som fastställer tre övergripande 

mål: att främja rörlighet, att främja anställningsbarhet 

och att främja Europas konkurrenskraft 

som utbildningskontinent. Dessa mål ska implementeras 

i form av ett gemensamt system för högre 

studier med tydliga och jämförbara examina 

på två nivåer och ett gemensamt poängsystem. 

Ambitionen är även att driva ett europeiskt samarbete 

för kvalitetssäkring av examinationerna. 

Från och med i höst kommer det att finnas tre utbildningsnivåer: 

grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. 

Till grundnivån kopplas kandidatprogram på tre år, till 

den avancerade nivån masterprogram på två år, och 

slutligen fyraåriga forskarutbildningar till forskarnivån. 

Vid sidan om dessa finns som tidigare yrkespro- 

De nuvarande betygssystemen blir 

tillsvidare kvar på institutionen. 

Det bekräftar studierektor Christina 

Hägnebo för PIIP. 

I och med Bolognaprocessens strävan 

att skapa ett gemensamt system för högre 

studier i Europa har en diskussion 

om harmoniserade betygssystem kommit 

att föras i den svenska universitetsvärlden. 

ECTS, eller European Credit Transfer 

and Accumulation System, som det står 

för, är ett europeiskt system för över- 

gram av olika längd kvar, som kan tillhöra grund- eller 

avancerad nivå och kan leda vidare till forskarutbildning. 

Målsättningen är att magisterexamen helt ska 

ersättas av masterexamen som är ett år längre, men 

eftersom många studenter planerat sina studier och 

sitt studielån efter möjligheten att ta en fyraårig magisterexamen 

kommer de två examensformerna existera 

parallellt i flera år framöver. 

Det krävs en avslutad kandidatexamen för att söka till 

masterprogrammet. Urvalet av sökande till masterprogrammet 

kommer att ske genom en “sammanvägd 

utvärdering av tidigare utbildning”. Det kommer krävas 

en avslutad examen på avancerad nivå för att söka 

till att få studera på forskarnivå. Urvalsgrunden kommer 

i framtiden vara en bedömning av antingen magister- 

eller masteruppsatsen och ett forskar-pm som 

fungerar som ett slags arbetsprov. Magistrar och “masters” 

kommer att kunna söka till forskarutbildningen 

på lika villkor trots de olika utbildningstiderna. 

föring av studiemeriter som från början 

utvecklats inom ramen för Erasmusprogrammet. 

Idag används det i allt fler 

europeiska länder som nationellt studiepoängssystem. 

Till hösten kommer det svenska poängsystemet 

att förändras för att överensstämma 

med ECTS-systemet. En studietermin 

kommer således att motsvara 

30 poäng, eller högskolepoäng (hp), 

som den korrekta benämningen kommer 

att vara. I praktiken har svenska 

studenters poäng från högskolestudier 

redan sedan länge räknats om enligt 

PIIP 1/07 

Nytt för hösten är också att traditionella kurspoäng 

byts mot högskolepoäng, för att överensstämma med 

europeiska systemet för överföring av studiemeriter, 

European Credit Transfer System. Fem poäng blir sju 

och en halv högskolepoäng genom enkel omräkning 

med faktor 1,5 och en studietermin omfattar således 

30 högskolepoäng, hp. 

Examen från psykologprogrammet är sedan tidigare 

i hög grad Europaanpassad och utgör redan en masterexamen. 

Ansökningar om att få arbeta som psykolog 

i Sverige behandlas av Socialstyrelsen och motsvarande 

instanser finns i övriga europeiska länder. Vanligen, 

berättar studierektor Christina Hägnebo för PIIP, 

behöver psykologexamen från ett annat europeiskt 

land kompletteras med exempelvis svensk socialkunskap. 

Två platser finns i dagsläget reserverade varje 

läsår på programmet för kompletterande psykologer 

från andra länder. 

NUVARANDE BETYGSSYSTEM 

ECTS i europeiska sammanhang. 

Till studiepoängssystemet ECTS har 

varit kopplat en sjugradig översättningsskala 

för betyg, för att kunna 

jämföra och värdera betyg som ges i 

olika länder. I Sverige kan varje lärosäte 

bestämma sig för om de vill övergå till 

den sjugradiga betygsskalan eller tillämpa 

den som översättningsskala för internationella 

studenter. 

Stockholms universitet har redan 

övergått till den sjugradiga betygsskalan 

och Mittuniversitetet övergår den 

1 juli 2007. För Uppsala Universitet 

BLIR KVAR 

Christina Hägnebo

har universitetsrektor Anders Hallberg 

tagit beslut om att införa en målrelaterad 

fyrgradig skala, men i beslutet står 

samtidigt att det nya betygssystemet är 

en målsättning, och att ”de beslut som 

hittills fattats avseende användning av 

olika betygsskalor gäller tillsvidare”. 

Beslutet att inrätta en fyrgradig betygsskala 

skild från nuvarande och skild 

från det sjugradiga system som är på 

väg att bli en europeisk standard, har 

vållat en del huvudbry. 

– Psykologprogrammet fungerar 

väldigt bra med betygen Godkänt och 

Underkänt. Det ska inte vara så att man 

väljer mellan att gå till en A- eller Bpsykolog. 

Jag tycker däremot att det är 

viktigt att kunna konkurrera på samma 

villkor som resten av Europas psykologer. 

Fler och fler väljer att studera eller 

att arbeta utomlands. För att skapa en 

så rättvis grund som möjligt anser jag 

att vi alla borde bedömas på samma 

betygsskala. Därför ställer jag mig lite 

frågande till universitetsrektors beslut 

om en tillsvidare fyrgradig betygsskala, 

kommenterar PSI:s ordförande Sofia 

Hanje. 

Studierektor Christina Hägnebo tolkar 

universitetsrektors beslut som att det är 

meningen att universitetets institutioner 

tillsvidare ska behålla nuvarande betygsskalor, 

VG, G och U för fristående 

kurser samt G och U för programstudenter. 

Christina bekräftar för PIIP att 

så kommer att bli fallet. 

PIIP 1/07 

Så blir du en 

MÄSTARE I 

PSYKOLOGI 

Psykologprogrammet leder visserligen redan till en 

masterexamen, men till hösten ger institutionen sin 

första särskilda masterutbildning i psykologi. Masterprogram 

i samhällsvetenskap med ingång psykologi är 

den korrekta benämningen - ett tvåårigt påbyggnadsprogram 

efter tre års studier på grundnivå, som är en 

lämplig väg in i den fyraåriga forskarutbildningen. 

Institutionen för psykologi är en av flera institutioner 

inom den samhällsvetenskapliga fakulteten som vill 

samarbeta för att kunna erbjuda högkvalitativa masterprogram. 

Tanken är att vissa kurser är gemensamma 

och examensöverskridande, såkallade färdighetskurser, 

medan andra är examensspecifika, så kallade 

huvudområdeskurser. 

Behörigheten för att söka masterprogram i samhällsvetenskap 

med ingång psykologi är en kandida- 

Peter Juslin 

texamen om 180 hp varav minst 90 hp psykologi, eller 

motsvarande, det vill säga minst en C-kurs i psykologi och tre terminer relevanta 

studier i andra samhällsvetenskapliga ämnen. 

På sikt ska examen från beteendevetenskapligt kandidatprogram vara den 

naturliga vägen in i mastersutbildningen med inriktning mot psykologi. Även 

detta program ges för första gången i höst och bygger på att studenten läser 

A-kurser i psykologi, pedagogik och sociologi för att sedan specialisera sig 

upp till C-nivå inom ett av ämnena. 

Till hösten finns tio platser för personer intresserade av en mastersutbildning 

med inriktning mot psykologi. Studenter från andra länder har redan hört 

av sig med intresse av att gå utbildningen, berättar studierektor Christina 

Hägnebo, men än så länge ges utbildningen på svenska. 

Höstens mastersstudenter kommer bland annat att få fördjupa sig i kognitionspsykologi 

med professor Peter Juslin som kursledare, testteori och mätmetod 

samt vetenskapsteori. 

Svenska betygsskalor ECTS-betygsskalan 

Tregradig 

bokstavsskala 

VG 

“starkt” 

VG 

“vanligt” 

G 

“starkt” 

G 

“vanligt” 

G 

“svagt” 

Tvågradig 

bokstavsskala 

G 

“(mkt) 

starkt” 

G 

“starkt” 

G 

“vanligt” 

G 

“svagt” 

G 

“svagt” 

Fyrgradig bokstavsskala 

Sifferskala ECTS 

betygsskala 

AB “starkt” 5 A (+ 

ev. B) 

& av 

stud. som 

normalt 

uppnår 

betyget 

Definition 

10% UTMÄRKT - ensatående 

resultat med bara 

mindre fel 

AB “vanligt” 4 B 25% MYCKET BRA - över 

medelstandard men med 

några få fel 

AB “svagt” / 

Ba “starkt” 

Ba “vanligt” / 

B “starkt” 

Ba “vanligt” / 

B “starkt” 

4 C 30% BRA - allmänt bra arbete 

med ett antal uppenbara 

fel 

3 (+ ev 

C) D 

UTBILDNING 

25% TILLFREDSSTÄLLANDE 

- ganska bra men med 

betydande brister 

3 E 10% TILLRÄCKLIGT - resultatet 

uppfyller minimikriterierna 

U nära G U nära G U nära G U nära G FX - OTILRÄCKLIGT - mer 

arbete krävs innan poäng 

kan ges 

U U U U F OTILLRÄCKLIGT - avsevärt 

mer arbete krävs 

05

06 

LOKAL 

Lång väntan och smygande i buskar tycks vara aktiviteter tätt förknippade med en lyckad kändisspotting. Paparazzikunskap 

i all ära, men här i Uppsala är det betydligt lättare att komma nära stjärnorna om man vet var och efter vem man 

ska spana. Institutionen är fylld av fascinerande medstudenter som gör spännande och intressanta saker utanför engagemanget 

i studierna. Här är tre av dem, samlade på ett och samma ställe! 

KÄNDISSPOTTING 

ORD och BILD: Maria Bäckström Karlsson 

Namn: Mathias Holmberg 

Ålder: 25 

Termin: 5 

Tre föremål som beskriver mig: 

datorn, skivspelaren, gitarren 

Mathias driver, tillsammans med fem vänner, sedan i september 

förra året dansanta hiphopklubben Knas. Klubben 

huserar på ÖG och har under sin korta levnadstid hunnit 

bli en av de mer välbesökta i stan. 

Tar klubben upp mycket tid? 

- Det är svårt att avgränsa vad som är klubb och 

hur mycket man hade gjort ändå. Med Internet 

och den utveckling som har skett de senaste åren 

går ju allt så otroligt fort. Nya låtar sprids jättefort 

och blir också gamla fort. Om man ska hålla sig 

uppdaterad så är det givetvis viss tid som krävs, 

men det hade man kanske som sagt ändå gjort 

bara för att man är intresserad av musik. Just 

därför är det svårt att uppskatta hur mycket tid det 

egentligen tar. 

- Allt det runtomkring tar dock lite tid. Det tar 

tid att starta upp en klubb, men när den väl börjat 

vara lite självgående så tar det inte mycket tid. 

PIIP 1/07 

Det är så bra skött nu. Det är väldigt lätt att ordna 

klubb på ÖG. På vissa ställen måste man bygga 

om inför varje gång; det kan vara så att inte ens 

högtalarna står framme, men här är det inte så. 

Man får allting ordnat, så det enda man behöver 

göra mellan gångerna är att affischera lite, fixa 

musiken, skicka ut ett mail och lägga upp information 

på hemsidan. Det är jätteskönt. 

Vad är roligast med att ordna klubb? 

- Det går i perioder hur roligt man tycker det är att 

spela skivor. Ibland är det roligast och ibland kan 

man lessna lite på det. Det absolut roligaste är nog 

ändå att man lär känna så mycket folk genom det! 

Varför ska man gå på Knas? 

- Jag tycker att Knas är en, trots att jag är partisk, 

av de bästa klubbarna i Uppsala. Det är väldigt 

rolig stämning, mycket folk och, tycker jag ju själv 

då, bra musik. Det är en rolig hiphopklubb. Det 

kan man alltid behöva. 

Besök Knas hemsida: www.favela.se/knas

Namn: Sara Pankowski 

Ålder: min officiella ålder är 25 år 

Termin: 5 

Tre föremål som beskriver mig: kaffe i 

Fågelsångenmugg, game boy och penna. 

Sara bloggar sedan december på UNT:s studentsida 

där hon varje dag delar med sig av tankar, 

funderingar och upplevelser. Arbetet på UNT 

inleddes för ett år sedan då studentsidan sökte 

nya krönikörer. Sara sökte, fick platsen och har 

funnits med sedan dess. När hon tillfrågades om 

att utöka sitt skrivande med en blogg också var 

svaret ett givet ja. 

Varifrån får du inspiration till det du skriver 

om? 

- Att skriva är mitt största intresse. Nu 

kommer jag att dra en massa klyschor, 

men jag har skrivit sedan jag lärde mig att 

skriva och älskar att skriva. Jag har alltid 

velat bli författare. Det här är en bit på 

vägen i alla fall. 

- Jag försöker skriva väldigt brett. Jag kan 

egentligen inte skriva nischat i min blogg 

eftersom jag skriver för hela tidningens 

läsekrets och den är väldigt bred. Jag vet 

att jag har läsare som är 10 år och läsare 

som är 60 år, så jag måste skriva något 

som är intressant för båda parterna. Det 

är utmanande. 

- Det som jag skriver om på bloggen är 

saker jag funderar över, och som jag ser. 

Jag har hämtat inspiration från samtal som 

jag har tjuvlyssnat på då jag har fikat, så 

det är verkligen allt möjligt. Ibland blir det 

ju så att jag helt enkelt skriver om vad jag 

har gjort under dagen, men jag försöker 

att inte bara göra så, just för att det ska bli 

mer allmängiltigt. Därför försöker jag att 

inte göra namedropping och typ berätta 

att jag köpte en klänning och det var det 

märket och därifrån. 

Vad är roligast med att blogga? 

- Att nå ut till folk. Men också den här 

spänningen i att inte riktigt veta vilka det 

är som läser. Att lämna ut sig själv utan 

att riktigt veta vilka det är som ser och 

som tar emot det. Skrivandet formas ändå 

utifrån det. Eftersom jag inte riktigt kan 

se min läsekrets framför mig, så skriver 

jag mer allmänt. Det är en väldigt speciell 

form av skrivande, blogg; det är risktagande, 

det är mer spänning i det. 

Läs Sara på: www.unt.se/student 

Namn: Christoffer Carlström 

Ålder: 26 

Termin: Studieuppehåll mellan T1 och 

T2 

Tre föremål som beskriver mig: min 

stora nyckelknippa, min laptop och min 

bokhylla 

Termin 1 på psykologprogrammet hann klaras 

av innan studieuppehållsansökan lämnades in för 

att möjliggöra ett års totalt engagemang i nationens 

liv. Christoffer Carlström är sedan december 

ny 1Q på Östgöta Nation. 

Christoffer beskriver sig själv som lugn, 

anpassningsbar och tramsig; egenskaper 

som alla kan komma väl till pass i nya 

jobbet. Det är ett något svårdefinierbart 

ämbete som omfattar allt ifrån att stå som 

firmatecknare för nationen till att handla 

in städmateriel och representera vid gasquer. 

Mycket av arbetet sker i projekt och 

då få dagar är den andra lik är kravet på 

PIIP 1/07 

flexibilitet stort. 

Finns det någon typisk dag? 

- Jag kommer in vid halv nio, nio och 

brukar börja med att svara på e-mail. Jag 

jobbar med löpande projekt som t ex 

renovering och ämbetsmannamöten och 

har expeditionstid några timmar varje dag. 

Andra uppdrag är att förbereda möten, 

kallelser och protokoll. Hem kommer jag 

vid sju, åtta, nio på kvällen; det är lätt att 

bli kvar! 

Vägen till nuvarande position började i 

Linköping där Christoffer studerade på 

läkarprogrammet 2000-2001. Helt rätt 

kändes det dock inte, varken studieort 

eller program och då bästa kompisen 

flyttade till Uppsala kom tankar på att 

följa efter. Rapporterna om det roliga 

nationslivet lockande och ytterligare en 

flytt genomfördes. Väl på plats tog det 

inte lång tid innan Christoffer var välkänd 

på ÖG. 

- Jag började som datatekniker och har 

sedan jobbat med allt möjligt; jag har t 

ex varit lördagsfikavärd och barchef. Alla 

uppdrag har varit jätteroliga och då allt 

annat har varit så givande kändes det som 

ett naturligt steg att söka som 1Q. 

Vilka frågor kommer du att fokusera på under 

året? 

- Jag kommer att fokusera på att nå 

ut med verksamheten som vi har vid 

nationen. Det är viktigt att studenterna 

vet vad som händer. Jag vill förmedla både 

nyttan och nöjet av att engagera sig i livet 

vid nationen. Omhändertagandet av nya 

är också något som jag kommer att arbeta 

mycket med. Nationens uppdrag är att 

vara ett home away from home. 

07

UTBILDNING/ENGAGEMANG 

08 

SARA för HBT-KAMPEN på 

FLERA NIVÅER 

Sara Nilsson går termin sex på psykologprogrammet 

och är med i Sveriges Förenade Gaystudenter, SFG. 

Organisationen jobbar bland annat med projekt för 

att öka kunskapen om hbt-personer och heteronormativitet 

(hbt är en förkortning för homo- bisexuella 

och transpersoner). Sara har varit i Luleå och hjälpt 

studenterna där att försöka starta upp en gaystudentförening, 

föreläst för kåraktiva i Lund och skrivit en 

del i gaystudenternas tidning Wannabe. Nu är hon 

ansvarig för ett stort projekt som går ut på att försöka 

få pengar för en heltidsanställd som kan jobba med att 

höja kunskapen om hbt och heteronormativitet inom 

högskolan. Särskilt viktigt är det att yrkesgrupper som 

möter människor lär sej mer om att möta hbt-personer, 

till exempel psykologer, lärare och präster. 

Varför måste man lära sig något särskilt om personer som inte 

är heterosexuella? 

- Många studier visar att det blir problem när det finns 

brist på hbt-kunskap. Till exempel kom man i en undersökning 

fram till att ca 90% av alla lärare har hört 

homofob-jargong och homofoba skällsord bland sina 

elever, men bara 5% av lärarna känner att de har tillräckliga 

kunskaper för att ta tag i det här. Resultatet 

blir att de flesta elever i grundskolan får leva med att 

homofobi accepteras i deras vardag. 

- Det är viktigt att komma ihåg att det här är starkt 

kopplat till att den psykiska ohälsan bland hbt-ungdomar 

är mycket mycket större än hos ungdomar 

i den övriga befolkningen. Självmord är också dubbelt 

så vanligt bland hbt-ungdomarna. Lärare måste 

få kunskap att hantera det här, men det gäller också 

oss psykologer som kommer i kontakt med ungdomar 

som mår dåligt. Framför allt är det viktigt att vi 

känner till ungdomars komma-ut-process. De flesta 

självmordsförsök begås av ungdomar mellan 14 och 

16 år som ännu inte har vågat berätta för någon om 

sin icke-heterosexuella läggning. 

SFG har tidigare jobbat med att hjälpa studenthälsan 

på de flesta av Sveriges universitet med att höja sin 

hbt-kompetens. Men bristen på hbt-kompetens är 

något som syns på många 

plan inom universitetet. 

En granskning av kurslitteraturen 

på Uppsalas 

psykologprogram visar att 

homo-, bi- och transpersoner 

är osynliggjorda. I 

undervisningen antas det 

att alla studenter är heterosexuella. 

Föreläsarna pratar 

om män och kvinnor som 

om de alltid är hetero. I exempel 

och fallbeskrivningar 

tas människor som lever 

i samkönade relationer 

nästan aldrig upp. De heterosexuella 

lärarna är också 

mer öppna med sin sexuella 

läggning än vad de homosexuella 

är. 

- Uppsalas studentliv är 

också baserat på en heterosexuell 

norm, påpekar 

Sara. Gasquer, herr- och 

damföreningar bygger på 

en tydlig åtskillnad av könen 

och att kvinnor och män ska 

paras ihop. Om man som gay står ut med att sticka 

ut kan detta vara helt okej, man kan ta del av de här 

aktiviteterna ändå. Men om man inte vill vara avvikande 

känner man sej inte helt välkommen i nationskulturen. 

Sara menar att det är ganska lugnt att vara homosexuell 

på psykologprogrammet tack vare att vi har 

en stor överrepresentation av homo- och bisexuella 

kvinnor och att det finns många feminister som är 

medvetna. 

- Annars skulle det nog vara mycket ensamt och antagligen 

jobbigt att plugga här. 

Att vara homosexuell på universitetet innebär att 

man vistas i en ganska flexibel miljö och kan välja de 

umgängeskretsar man trivs i. Arbetslivet kan bli en 

större prövning, där färre personer är öppna med sin 

homo- eller bisexualitet. Vanan att möta hbt-personer 

är större bland de som är unga idag än för de som 

växte upp tidigare. Inför praktiken märkte Sara av det 

här på båda sina praktikintervjuer. 

- Kvinnan som intervjuade mej slutade prata om mina 

meriter och frågade istället mer och mer om min sexualitet. 

Hon ville veta allt om min komma-ut-process 

och om hur mina föräldrar reagerade. På en annan 

intervju refererade min blivande handledare till min 

flickvän som min ”kompis”, trots att jag sagt att vi är 

tillsammans. Det visar att folk inte är vana vid att man 

är öppen homosexuell. Och hur många heterosexuella 

skulle ställa upp på att besvara frågor om sin sexualitet 

på en anställningsintervju? 

PIIP 1/07 

Föreläsare pratar om män och kvinnor som om de alltid är hetero, och många studier visar att det 

uppstår problem när det råder brist på hbt-kunskap. Sara Nilsson på termin sex engagerar sej för 

att bekämpa diskrimineringen. 

TIPS till STUDENTER och 

VÅRDPERSONAL 

Utgå aldrig från att en klient är hetero. Fråga t.ex 

inte en tjej om hon har pojkvän. Partner är ett 

mycket mer neutralt ord. 

Det finns mycket kunskap att få om man känner 

sej osäker ibland. Det är bra att vända sej till t.ex 

RFSL för att få stöd i frågor man inte vet hur man 

ska hantera. 

För många hbt-personer är det inget som helst 

problem att ha den sexuella läggning de har, problemet 

ligger i hur främmande personer diskriminerar 

och bemöter dem med fördomar. 

Kom ihåg att sexuell läggning inte handlar om 

sex. Heteronormativitet har ytterst lite med sex att 

göra, utan handlar om levnadsvillkor. 

Var inte rädd för att ta upp ämnet med klienter 

och vänner. Tystnaden är värre än ett lite känsligt 

samtal. 

Om du vill engagera dej eller har funderingar, 

kontakta SFG via www.gaystudenterna.se 

ORD: Karin Andersson 

BILD: Anna Olofsdotter Lööv 

ILLUSTRATION: Emelie Hollsten

VI TACKAR och BOCKAR 

Sedan den 1.a februari får vi 400 spänn i egenterapibidrag! Vi tackar vår programrepresentant i institutionsstyrelsen Nikodemus Enger som på initiativ av Gunnel Edström 

drivit igenom frågan. Förhoppningen är att ökningen ska leda till bättre kvalitet och lite större valfrihet för dem som av ekonomiska anledningar väljer gruppterapi 

framför egenterapi och/eller psykodynamisk terapi framför KBT. Nu ligger vi åtminstone på samma nivå som Stockholms Universitet, bra jobbat! 

VEM vill bli TENTAMILJONÄR? 

Visste du att kursansvarig under tentans första 30 

minuter finns kontaktbar bara några knapptryck 

bort? Vid oklarheter kan man alltså slå en signal 

till tentafrågornas upphovsperson. Tänk på det om 

du redan har förbrukat 50/50-livlinan på dina multiple-choise-frågor. 

Det nya ordet: 

TVÅLAXMAXMÅLET 

Att efter att ha spenderat två tusen på krogen, köpa 

nattmat på Max trots att pengarna är slut, eller just 

därför. Omräknat till studentbudget kan 2000 kronor 

sägas motsvara cirka 700 kronor. 

We’re GONNA PARTY LIKE it’s 1999! 

Missa inte terminens feta insparksfest på ÖG! Den 29.e mars blir det 90-talstema 

på både klädsel och musik. Kossan och brorsan spelar skivor medan vi dansar! För 

250 spänn får man sitta och äta trerätters, för dem som föredrar att stå kostar det 

60 kronor. Håll utkik efter tiderna för biljettförsäljning, de finns affischerade på 

institutionen! 

Det kan LÖNA SIG att SLÅ 

NÄVEN I BORDET 

I Annika Dahlströmska biologisttider gäller det 

att vara på sin vakt. Några studenter på termin 

tre tröttnade på det förlegade genusperspektivet 

i kursboken på kursen Biologisk psykologi I, och 

skrev ihop en sammanställning över bristerna. 

Bland annat nämns att könsskillnader i nervsystemet 

hos djur tas som bevis för könsskillnader 

även bland människor. Kursledaren tog kritiken 

på allvar och studenterna på termin två får nu 

en extrainsatt föreläsning med temat “genus och 

biologi”. Mer om detta i nästa nummer av PIIP. 

NYTT NÄTFO- 

RUM för PSYKO- 

LOGSTUDENTER 

Psykologstudenterna i 

Linköping har startat ett forum 

för oss psykologstudenter 

på nätet. Här finns bland 

annat diskussionsforum för 

alla möjliga psykologirelaterade 

teman, länkar till bloggar 

och fotoalbum av hobbyfotografer. 

Adressen är 

www.psykologstudent.se. 

PIIP 1/07 

FREUD som 

ACTIONFIGUR 

Har du äntligen insett att 

din GI Joe sedan länge är 

förlegad? Att He-mans och 

Teelas storhetstid var över 

ungefär samtidigt som vi kastade 

ut den sista stentvättade 

jeansvästen? Se till att skaffa 

dig ett exemplar av psykodynamikernas 

husgud, den 

gamle räven Sigmund Freud 

– som häftig leksaksdocka! 

Låt honom stå på nattduksbordet, 

om du har tur kanske 

han vägleder dig i drömmarnas 

symbolik… Finns kanske 

inte i en leksaksbutik nära dig, 

men väl på www.accoutrements.com. 

SNART i en DATOR NÄRA DIG - PSI på WEBBEN 

Den största grejen sedan man kunde börja köpa O’boy på refillpåse! Snart kommer PSI att finnas på Internet! 

Har inte pulsen ökat än? Vad sägs då om att... 

... köpa och sälja begagnad studentlitteratur i en webb-baserad bokaffär. 

... kunna läsa alla nummer av PIIP på datorn. 

... se vilka möten, fester och andra aktiviteter som kommer framöver. 

... hitta den senaste informationen om vad som händer om utbildningen. 

... ta del av samlade erfarenheter i form av länkar, gamla tentor med mera. 

Denna sida är just nu under utveckling, och som med allt som görs ideellt tar det tid och det är svårt att säga 

när det är klart. Om du känner att detta är en bra idé och dessutom besitter färdigheter i PHP, grafisk formgivning 

eller bara vill sponsra med semlor så dra iväg ett mail till psiuppsala@gmail.com ! 

PSYKOLOGER drar TILL SKOGS 

Den 22 februari 2007 arrangeras resa till Norreda (Upplands 

Tijuana). Efter över ett års uppehåll är denna fina 

institutionstradition tillbaka. Norreda är ett torp i kårens 

ägo, naturskönt beläget några mil utanför Uppsala. Detta 

torp har inhyrts för att i ett dygn inhysa varje student som 

känner sig hågad. Följ med och lär känna dina institutionskamrater. 

Det kommer att erbjudas föreläsning, middag, 

fest, bad, bastu samt diverse andra aktiviteter. Det utlovas 

mycket skoj för en billig penning. Biljettsläpp kommer att 

annonseras på anslagstavlor senare i vår. 

NOTISER 

09

10 

FLOGSTA 

I VÅRA HJÄRTAN 

ORD och BILD: Helena Hilding 

När jag sätter mig på bussen slår det mig att jag inte 

varit i Flogsta på ett halvår. Jag är inbjuden på pannkaksfrukost 

i höghus 3 där Johannes Björkstrand flippar 

pannkakor. 

- Jag blev verkligen positivt överraskad, säger han. Det 

var en bra start att komma hit. Under en period var 

det nästan en tiondel av klassen som bodde här, så vi 

hittade på grejer och hade studiegrupper tillsammans. 

Vi lärde känna varandra ganska fort. 

Petra Thorsson som läser fysik och bor i Johannes 

korridor betonar gemenskapen i korridorerna och 

möjligheten att lära känna folk från andra länder. 

- Man får verkligen bra kontakt med utbytesstudenterna. 

Just nu bor det folk från Korea och England 

här. På anslagstavlan i köket sitter lappar från utflyttade 

studenter som fortfarande vill hålla kontakten 

från olika delar i världen. 

Flogsta ligger i utkanten av Uppsala, men desto 

Långt från stan. Tillfälligt boende i väntan på annat. Max en termin. Studentghetto. Stökiga fester. Slarviga korridorare. Matstölder. 

Kommentarerna om Flogsta är många, men hur är det egentligen att bo i korridorerna i höghusen? 

närmre är naturen. Från korridoren har man bra utsikt 

över grantoppar och stora fält. 

- Det finns fina områden härute, säger Mats Dahllöv 

som pluggar genusvetenskap och som bor i korridoren 

sedan ett år tillbaka. Hågadalen och Berthågas 

kyrkogård ligger alldeles i närheten. Där kan man 

promenera och cykla längs lederna eller åka skidor när 

det kommit tillräckligt mycket snö. 

Robert Vestberg som läser andra terminen på 

psykologprogrammet slår ihjäl myten om att Flogstas 

korridorer skulle vara ett tillfälligt boende. 

- Uppsättningen i min korridor har i princip varit densamma 

de senaste två åren. Vi trivs väldigt bra tillsammans. 

Robert och en kompis i korridoren delar på canalplusavgiften 

för att kunna se Premier League-matcherna 

på kompisens widescreen-tv. Sedan några dagar tillbaka 

har korridoren också fått en extra inneboende. 

- En av tjejerna har skaffat en kanin som springer runt 

PIIP 1/07 

i korridoren när hon är hemma, säger han. 

När pannkakorna är uppätna får jag sällskap tillbaka 

till centrum. När vi passerar Rackarberget slår det mig 

att vi egentligen inte 

gått särskilt långt. Jag 

får medhåll. 

- Folk tror att det 

är så långt, säger 

Johannes. Det är 

sällan någon som 

har vägarna förbi, 

så därför hittar vi 

som bor här ofta på 

något på egen hand. 

Det händer grejer i 

Flogsta, säger han 

och ler. 

Johannes Björkstrand vid spisen

FLOGGANFAKTA 

Flogsta är beläget cirka tre kilometer från centrum, i 

västra utkanten av Uppsala. Området består huvudsakligen 

av korridorer i Höghusen och lägenheter i 

Låghusen, som också kallas Hamberg. Vad vi i vardagligt 

tal kallar Flogsta eller ”Floggan” syftar oftast på 

Flogsta höghus på Sernanders väg. Det finns sammanlagt 

16 höghus varav tolv utgör studentbostäder. 

Husen byggdes 1966 och ett år senare var de redo att 

ta emot studenter för inflyttning. I varje höghus finns 

7 våningar med två tolvrumskorridorer på varje sida. 

För några år sedan renoverades två av höghusen och 

gjordes om till små lägenheter med pentry och delade 

sällskapsrum. 

Sammanlagt bor cirka 2000 studenter på Sernanders 

väg. Vägen har fått sitt namn från professor i biologi 

Rutger Sernander. 

”Flogstavrålet” äger rum klockan tio om kvällarna. 

I synnerhet under tentaperioder skriker studenterna 

samtidigt ut sin ångest eller andra kval genom fönstren 

på sina rum. 

I området finns en mataffär, två pizzerior, en vårdcen- 

Utsikt från Flogsta höghus 

Robert Vestberg gillar sin korridor 

Mats Dahllöv och Petra Thorsson läser DN i korridorsköket 

tral och ett apotek. På cykelavstånd har den fattige studenten 

bland annat Ica Maxi, Lidl och Systembolaget. 

För ett år sedan sålde AP-fastigheter Flogsta Höghus 

till Heimstaden för 995 miljoner kronor. I ett pressmeddelande 

kommenterar Patrik Hall, vd på Heimstaden, 

framtidsutsikten för Flogsta: ”Vi förvärvar 

välskötta fastigheter av en professionell ägare, ett fastighetsbestånd 

som vi önskar fortsätta att utveckla och 

förädla” 

Källa: Wikipedia, AP-fastigheter, Studentstaden 

PIIP 1/07 

Tack för 

gästfriheten 

Flogsta 

När jag skulle flytta till Uppsala för tre 

terminer sedan hade jag en idé om hur 

mitt boende skulle se ut. Ett ljust korridorsrum 

med dusch och toa och gärna på 

gångavstånd från institutionen. Jag tänkte 

mig att det där rummet skulle finnas på 

Rackarberget eller i Gamla Studentstaden. 

I Flogsta höghus fanns ett stort antal 

lediga rum, även de med egen dusch och 

toa, men jag hade 800 ködagar och kunde 

inte bry mig mindre. 

Vad som skulle vara en enkel match visade 

sig bli något av en riktigt dålig bedömning. 

I slutet av augusti fick jag lov att inse 

att de där centrala korridorerna inte var 

till för mig. Situationen började bli kritisk 

och tre veckor innan kursstart tackade jag 

lättad ja till en del i en lägenhet i Flogsta 

låghus. 

Jag flyttade in och gjorde mitt rum hemtrevligt, 

men jag minns att det inte var 

helt enkelt att berätta att jag bodde i 

Flogsta. Inte sällan framkallade det lite 

medlidande hos andra. Jag fick höra att 

det skulle vara över på en eller ett par 

terminer och att det i alla fall var bättre 

än inget. De menade säkert väl, men det 

betydde att ingen egentligen förväntade 

sig att jag skulle gilla mitt boende. En termin 

senare flyttade jag ut, som förutspått, 

men inte på grund av att jag vantrivdes 

eller led av avståndet. Jag hade haft det 

riktigt bra med uteplats, vardagsrum, kök 

och trevliga sambos. 

Min erfarenhet är att det främst är snacket 

och spekulationerna som drar ner Flogsta 

i smutsen. Det råder inte total samstämmighet 

om att Flogsta är bland det värsta 

som kan hända en nyanländ student. 

När man faktiskt bor där inser man att 

Flogsta har svårt att leva upp till bilden 

av sig själv. 

Helena Hilding på Flogstavägen 

ORD: Helena Hilding 

ILLUSTRATION: Patrik Bergvall 

11

FORSKNING 

12 

Inte bara föreläsningar 

AKTUELL FORSKNING på 

institutionen för PSYKOLOGI 

På Institutionen för psykologi i Uppsala pågår 

året runt banbrytande forskning, och några av 

landets skarpaste hjärnor finns samlade här. 

Forskarna ägnar vanligtvis en del av sin tid åt att 

undervisa, men det är inte alltid så lätt att hålla 

ordning på vad var och en egentligen sysslar med 

resten av tiden. Här presenteras en del av den forskning 

som pågår på vår institution. 

Först ut är Ata Ghaderi, som förutom att undervisa i 

KBT för de högre terminerna, framgångsrikt forskat 

på KBT-behandling för ätstörningar. 

KBT-sidan har sedan länge producerat den starkaste 

evidensen för behandling av bulimia nervosa. Hälften 

av patienterna beräknas återhämta sig och ännu fler 

visar framsteg efter behandling. Ett gott resultat som, 

menar Ata Ghaderi, kan bli bättre. 

Ata har många år bakom sig av forskning för att hitta 

rätt sätt att erbjuda behandling för bulimia nervosa 

och besläktade dysfunktionella ätbeteenden. Det är 

utifrån Oxfordpsykiatern Cristopher Fairburns KBTmanual, 

sedan länge det givna valet för att förstå och 

behandla bulimi, som Ata bedriver sin forskning. 

Manualbaserad behandling har fördelarna av att vara 

replikerbar och användbar för behandlingsplanering 

på ett sätt som inte individualiserad funktionell analys 

klarar av, skriver Ata. Det är å andra sidan krav som 

logisk funktionell analys verkar svara upp mot. Kan 

bulimikern tjäna på en i högre grad individualiserad 

terapeutledd behandling? Ja, menar Ata i en studie 

publicerad under 2006, och finner visst stöd för sin 

hypotes när han ställer manualbaserad behandling 

mot individualiserad behandling, båda terapeutledda 

och 19 sessioner långa. De femtio deltagarna räcker 

visserligen inte för att ge entydig signifikans åt ett 

överlägset behandlingssvar på individualiserad behandling, 

men i en detaljerad analys visar sig veckor 

FAKTA/Logisk funktionell analys 

FAKTA/Fairburns självhjälpsmanual för bulimi 

Steg 1. Komma igång. Självobservation. Vägning varje vecka. 

Steg 2. Regelbundet ätande. Att äta på regelbundna tider. Att sluta kräkas och missbruka laxermedel och 

vätskedrivande medel. 

Steg 3. Alternativ till hetsätande. Att skapa alternativa aktiviteter som ersättning för hetsätande. 

Steg 4. Problemlösning och utvärdering. Att genomföra problemlösning. Att följa upp framstegen. 

Steg 5. Bantning och liknande former av undvikande. Att ta itu med de tre formerna av bantning. Att ta itu 

med andra former av undvikande. 

Steg 6. Och sedan? Att förebygga återfall. Att ta hand om andra problem. 

Fairburns självhjälpsmanual finns översatt till svenska av just Ata Ghaderi och Berit Scott, och finns på kurslitteraturhyllan 

i psykologibiblioteket. 

utan bulimiska episoder, bekymmer för ätande och 

kroppsuppfattning tala för den logiska funktionella 

analysen. Större individualisering, konstaterar Ata, 

visar lovande fördelar. 

Effektiv terapeutledd behandling är utgångspunkten 

för att kunna erbjuda en tillfredsställande vård för 

bulimiker. Men om resurser - pengar och terapeuter 

- inte räcker till? Forskning på självhjälp, däribland 

Atas egna studier, visar att bulimiker kan komma 

långt själva med hjälp av en hemskickad behandlingsmanual; 

enligt vissa studier lika långt som de skulle 

kommit med medicin eller gruppterapi! Utmaningen 

är att få deltagarna att fullfölja behandlingen. I en 

av sina studier publicerade under 2006 visar Ata att 

förkortad behandlingstid och väntetid till behandling 

kan göra självhjälpen mer effektiv. 34% gick igenom 

behandlingens sex steg på tolv veckor, nästan dubbelt 

så stor andel som i en tidigare undersökt sextonveckorsbehandling. 

Blev de bättre? 38% av deltagarna 

hade vid studiens uppföljning inte hetsätit eller haft 

kompensatoriska beteenden den senaste månaden 

jämfört med 23% fria från bulimiska episoder efter 

behandling i den tidigare studien. Det kan inte mäta 

PIIP 1/07 

sig med Atas studie på terapeutledd behandling där 

64% var symptomfria efter behandling, men studien 

visar, skriver Ata, preliminärt stöd för att kortare väntetid 

till behandling och kortare behandlingstid kan 

göra självhjälp mer effektiv. 

ORD och BILD: Per Bratt 

Ata Ghaderi har översatt en självhjälpsmanual 

för bulimipatienter till svenska. 

Den traditionella funktionella analysen bygger på att a) identifiera klientens beteende och beteendets kontext, b) organisera informationen i kausala relationer med 

beteendeprinciper, c) utforma en intervention grundad på analysen och d) implementera behandlingen och mäta förändringen. “Inom ramen för ett specifikt fall kan 

myriader av analyser sägas passa in i strukturen ”mät-formulera-behandla-utvärdera”.(1) 

Logisk funktionell analys, föreslagen av bl.a. ACTs huvudteoretiker Steven Hayes, kombinerar den funktionella analysens individualiserbarhet med forskarvänlig replikerbarhet. 

Den kategoriserar fyra typer av problem i ett beslutsträd. 

I) Svag eller opassande stimuluskontroll. Att åka förbi en pub är en signal för tillfälle att ta en drink. 

II) Svag eller opassande konsekvensstyrning. Att ta en drink är inträdesbiljetten till en attraktiv gemenskap. 

III) Svaga eller opassande upprätthållande faktorer. När alkoholen har blivit en förstärkare, blir alkoholrelaterade stimuli mer framträdande, alkoholen förväntas ge 

positiva upplevelser och chansen för drickande ökar. 

IV) Begränsad beteenderepertoir. Utvecklade sociala färdigheter kan etablera nyktert umgänge som attraktivt alternativ till berusning. 

Under varje kategori specificeras närmare underkategorier av problemtyper intressanta för analysen. Delproblem tilldelas var för sig eller tillsammans behandlingsförslag 

ur repertoaren av KBT-tekniker. Tillräckligt på förhand specificerad blir modellen samtidigt individualiserbar och replikerbar och således lämpad för både klinisk behandling 

och terapiforskning. När antalet studier ökar växer ett stabilt system av logisk funktionell analys fram som kan ge vägledning åt kliniker.

DOKTORANDIDÉ från 1930talet 

ger efterklang än idag 

Stroop-testet utvecklades från början av en påhittig 

doktorand i Nashville. Det kom att bli ett av de 

mest kända testen för demonstration av selektiv 

uppmärksamhet, och används fortfarande flitigt i 

psykologisk grundforskning. 

Stroop-testet har en historia med rötter i den experimentella 

psykologins barndom. På 1930-talet, när 

diagrammen i psykologitidskrifterna fortfarande 

ritades för hand, satte J. Ridley Stroop för 

en amerikansk publik på pränt att han 

kunde störa försökspersoners 

uppmärksamhet genom att 

presentera färger för 

dem, utskrivna 

som färgn 

a m n . 

Uppmärksamheten 

verkade, 

märkte han, hellre 

glida över till det 

faktiskt utskrivna ordet, 

vilket gav 75 % 

fördröjning av färgidentifikationen 

jämfört med när 

färgerna visades som solida 

block. Att däremot läsa igenom d e n 

färgglada listan av färgnamn jäm- fört med en 

svartvit lista gav endast marginell fördröjning. 

Testet, som förmodligen är det mest kända för demonstration 

av selektiv uppmärksamhet - inte minst 

för unga psykologistuderande - har sedan 1900-talets 

början datoriserats, utvecklats och spelar fortfarande 

en viktig roll inom psykologisk grundforskning. Bara 

under 2006 spottar PsychInfo ut namn på 66 vetenskapliga 

artiklar som berör testet med så skilda ämnen 

som alkoholberoende, specifika fobier, ADHD, 

FAKTA/Vart tog John Ridley Stroop vägen? 

tentamensstress, kroppsbild, alexitymi och så förstås 

forskning på testets funktion och teoretiska grund. 

Delvis Uppsalabaserade forskarlaget Andersson/Carlbring 

under- söker i två studier publicerade 

u n d e r 2006 hur Stroop-testet gör sig 

som web-version och dessutom 

utfört i hemmets trygga 

vrå över Internet. En 

fungerande web-version 

skulle, särskilt om den 

kan användas under 

mindre kontrollerade 

former såsom 

hemifrån 

försökspers 

o n e n s 

e g e n 

d a t o r , 

i n n e b ä r a 

förenklad rekrytering 

av försökspersoner 

och ett mer representativt 

urval till studier där 

målgruppen undviker att söka hjälp, 

såsom exempelvis i fallet med panikångest. 

Flash-applikationen, som bygger på att klicka på 

rätt svar i en lista på fyra färger, visar sig överlag ge 

långsammare svar än standardversionen av Strooptestet, 

där svaret uttalas jämte en tangenttryckning, 

men den relativa fördröjningen för inkongruenta 

ord (färgnamnet och färgnamnets färg skiljer sig åt) 

kvarstår. När försökspersonerna tillåts utföra webversionen 

hemifrån blir svaren i genomsnitt ännu ett 

par tiondelars sekunder långsammare, men Stroop-effekten 

kvarstår. 

När Andersson/Carlbring prövar web-testet med 

emotional-Stroop, där emotionellt laddade ord har 

chansen att avleda uppmärksamheten från tryckfär- 

Stroop-testet berörs till dags dato i över tusen publicerade vetenskapliga artiklar och fortsätter att spela en viktig roll som verktyg för 

att “studera individuella skillnader i grundläggande psykologiska egenskaper såsom personligt tempo och känslighet för störande 

påverkan”. En av orsakerna är testets goda psykometriska egenskaper. 

En enkel förklaring till Stroop-effekten är att läsande som automatiserad process dominerar över färgidentifikation. John Ridley 

Stroop utformade Stroop-testet 1935 som sin PhD thesis vid George Peabody College i Nashville, Tenesse i USA. Han publicerade 

ytterligare en artikel på ämnet och försvann sedan helt ur synhåll i psykologivärlden. När Arthur Jensen 1964 försöker få tag på 

honom inför en genomgång av forskningsläget för Stroop-testet hittar han honom tillslut som professor i bibelstudier vid David 

Lipscomb College i Nashville. Stroop, visar det sig, är helt ovetande om att testet som han utformat som forskarnovis har blivit vida 

använt och känt inom psykologikretsar. När Jensen skickar en kopia av sin genomgång av litteraturen på området till Stroop får han 

ett vykort tillbaka: “Glad to know others have found the test useful. J.R. Stroop”. John Ridley Stroop dog 1 september 1973. 

PIIP 1/07 

Gerhard Andersson Per Carlbring 

gen som ska benämnas, uppstår en oväntad bieffekt 

av web-versionens generellt långsammare svar. Social 

fobi, säger forskningen, är förknippad med fördröjd 

återgivning av färgläggningen på ord relaterade till social 

vaksamhet, där ord som “pinsamt”, “rodnar” och 

“utpekad” är några exempel. Med standardversionen 

av emotional-Stroop replikerar Uppsalaforskarna effekten, 

men web-versionen visar sig paradoxalt ge 

snabbare återgivning av färgen på orden relaterade till 

social vaksamhet jämfört med de neutrala orden! 

Förklaringen, menar artikelförfattarna, är att den 

generellt längre responstiden på web-Stroop gör att 

försökspersonen är på ett senare stadium av informationsbearbetningen 

när färgen ska anges. Istället 

för att använda den automatiska bearbetningen som 

förleds av Stroop-effekten, kan försökspersonen gå in 

i ett stadium av kontrollerade strategier för att undvika 

de emotionellt framträdande orden. Detta överensstämmer 

med vigilance-avoidance hypothesis. Mer 

forskning, avslutar författarna, kan belysa studiens 

resultat vidare. 

ORD och BILD: Per Bratt 

(1) Andersson, Gerhard. Westoo, Johan. Johansson, Linda. Carlbring, 

Per. (2006) Cognitive bias via the Internet: A comparison of web-based 

and standard emotional stroop tasks in social phobia. Cognitive Behaviour 

Therapy. Vol 35(1) 2006, 55-62. 

(2) Linnman, Clas. Carlbring, Per. Ahman, Asa. Andersson, Hakan. Andersson, 

Gerhard. (2006) The Stroop effect on the internet. Computers 

in Human Behavior. Vol 22(3) May 2006, 448-455. 

FORSKNING 

13

KULTUR 

14 

Psykiatrins historia i Uppsala 

MUSEET du INTE VISSTE 

FANNS 

Visste du att det i Uppsala finns ett 

museum som belyser psykiatrins 

historia och utveckling? Inte det? 

Då är du inte ensam. Vi beslöt oss 

för att åka på utflykt och undersöka 

denna doldis. 

Första söndagen i månaden februari, 

vilket är en av de dagar då utställningarna 

hålls öppna, ger vi oss iväg mot 

Ulleråker. Vi vet inte riktigt var vi ska av 

och busschauffören vet bara att bästa 

stationen heter något med ”gård”, så 

resan företas med karta i högsta hugg 

där vi kan följa med i kringelkrokarna 

fram mot målet medan bekanta byggnader 

som Carolina, BMC och Ångströmslaboratoriet 

byts ut mot okända 

omgivningar. 

Vår station visar sig heta Kronoparksgården 

och vi hoppar av bussen för att 

halkande ta oss fram längs den isiga 

väg som skyltarna pekar ut. Vi rundar 

ett hörn och kommer fram till en dörr 

där det förvisso står Psykiatrihistoriska 

museet, men där det ser väldigt mörkt 

ut. ”Nej, säg inte att det trots allt är 

stängt” hinner flyga förbi i tankarna innan 

dörren går upp. Tre trappor senare 

så befinner man sig i utställningarna 

som visst är öppna idag. 

Den psykiatriska vårdens historia går 

långt tillbaka i tiden, vilket tydliggörs i 

utställningen om sjukhusets utveckling 

där man för besökaren från medeltiden 

fram till idag. Redan 1302 lät domprosten 

Andreas And på nuvarande Fyris- 

torg i Uppsala uppföra Sveriges första 

helgeandehus där fattiga och sjuka fick 

omsorg. Helgeandehus blev så småningom 

hospital och sjukstuga, och 1811 

flyttade dåvarande Uppsala Hospital- 

och Lasarettinrättning till Ulleråker där 

de tog över fd. Kronobränneriet. Här 

har sjukhuset sedan utvecklats fram till 

stängningen 1988. 

Museet är inhyst i ett av de hus som tidigare 

fungerade som läkarbostad och 

visar vid en vandring genom våningens 

olika rum hur man i Uppsala under 

olika tidsepoker har tagit hand om 

människor med psykiska störningar 

och sjukdomar. 

Varje rum har 

fått ett eget 

tema och tillsammans 

ger de 

olika aspekterna 

en god grund 

för att föreställa 

sig hur livet kan 

ha sett ut på 

Ulleråkersområdet. 

Där finns en expedition inredd 

för att likna den expedition som uppsyningsmännen 

hade, ett vårdrum 

som visar på utvecklingen som skett 

vad gäller behandling från 1800-talets 

laxer- och kräkmedel, opiumkurer och 

långbad till modern terapi där psykofarmaka 

och psykoterapi kombineras, och 

ett rum där personalens arbetsförhållanden 

skildras. I de övriga tre rummen 

visar man upp föremål som skapats av 

patienter vid arbetsterapins införande, 

Kläder från patienternas julspel och andra tillställningar. Bland allt mörker 

fanns också gilmtar av glädje och kreativitet. 

PIIP 1/07 

verk av framstående patienter 

som Gustaf Fröding 

och Augusta Strömberg 

och vardagsföremål som 

speglar det faktum att de 

gamla sinnessjukhusen 

blev som avskilda samhällen 

med självhushåll, eget 

jordbruk och olika hantverk. 

“Tidigare var det staket 

runt hela området och det 

var inlåsning och förvaring 

som gällde; våldsam 

förvaring. Infödda Uppsalabor 

gick inte hit.” 

Med historien som bakgrund blir det 

tydligt vilka enorma förändringar som 

har skett, men även vilka kontraster av 

mörker och ljus som den psykiatriska 

vården har präglats av. Båda facetterna 

finns representerade 

i utställningen 

där de tidiga livsförhållandena 

för 

både personal och 

patienter kan sägas 

representera det 

mörka. Under 1800talet 

tjänade personalen 

under tjänstehjonsstadgar 

och 

benämndes som drängar (dårvaktare) 

och hospitalpigor (dårvakterskor). De 

uniformer som skulle användas finns 

att se i ett av rummen och liknar mer 

klädseln för en stram polis. Omsättningen 

av anställda var hög och arbetstiden 

lång. Friheten var högst begränsad och 

även personalen bodde i rum på avdelningarna. 

Inte ens gift personal fick bo 

i hemmet annat än på fridagar och önskades 

kvällsledighet var det nödvändigt 

med permission. Mörker finns också 

HITTA RÄTT 

Eva Lagerwalls väg 10, tfn 018-611 20 48 

Öppet: torsdagar kl. 10-14 samt 1:a söndagen i 

månaden kl. 12-15. Stängt helgdagar och skollov. 

Bussnr: Stadstrafiken Uppsala 9, 17, 20, 21, 22, 35 

Egentillverkade dyrkar som de intagna använde för att försöka ta sig ut. 

representerat i de behandlingar som 

man i sitt sökande efter ökad kunskap 

har använt sig av för att kontrollera, 

försöka hjälpa och, ibland försökt 

skydda sig ifrån, de intagna patienterna. 

Det är tydligt att man har gjort det 

bästa man har kunnat, men det går bara 

att föreställa sig det lidande som följt 

i spåren av utforskandet av nya mediciner 

och behandlingsmetoder. Många 

idéer tycks befängda idag, som ex att 

malaria användes för att bota syfilis, 

men har ändå bidragit till den kunskap 

vi har idag (som i sin tur kanske kommer 

att betraktas med liknande förskräckelse 

längre fram!) 

Lås är ett ord som återkommer flera 

gånger och citatet ”Mycket syndas vid 

dörrars stängande. Skötarens hand 

borde vara liksom sammanvuxna och 

dörrstängningen en mekanisk vana”, 

hämtat ur en bok med förhållningsorder, 

känns symboliskt för den tidiga 

psykiatrin där det mer handlade om 

förvaring snarare än vård. Det bekräftas 

av Lennart Friedberg och Putte Jönsson 

som båda tidigare har arbetat på 

sjukhuset och nu jobbar ideellt på museet. 

De har båda tillgång till en fantastisk 

rad minnesbilder som de gärna

delar med sig av. 

- Jag minns nyckelknippan som man 

hade. Den rasslade och gick inte att få 

tyst på. Det var status i det där rasslet, 

det visade att man tillhörde personalen, 

berättar Lennart. 

Putte Jönsson är uppvuxen på området. 

Hans far började arbeta på sjukhuset 

under depressionen för att få mat 

på bordet och blev sedan kvar med sin 

familj. 

- Jag har sett hela den förändring som 

har skett. Ulleråkersområdet har gått 

från slutet feodalsamhälle till eftertraktat 

bostadsområde. Tidigare var 

det staket runt hela området och det 

var inlåsning och förvaring som gällde; 

våldsam förvaring. Infödda Uppsalabor 

gick inte hit. 

Putte började själv arbeta på sjukhuset 

och berättar att en stor förändring 

skedde 1955 då medicinen Klorpomaxin 

kom. Psykofarmakan gjorde sitt intåg 

och skapade utrymme för vård och 

terapi på ett nytt sätt. 

- 1970-talet var en intressant period. Vi 

som arbetade blev erkända som vårdare 

och erkända för vårt kunnande. A och 

O är den kunskapsutveckling som har 

skett. 

Ljuset finns representerat i den kreativitet 

som har funnits hos de intagna och 

som man också har gett utrymme för i 

utställningen. Ett flertal i hemlighet tillverkade 

dyrkar visar på en önskan om 

att bryta det låsta. Andra föremål som 

finns att beskåda är b la en del av en 

evighetsmaskin och en fantastiskt snidad 

träklocka som tydligen ska ha varit 

fullt fungerande tidigare. Målningar 

och skulpturer är placerade i rummen 

och visar att gränsen mellan att betraktas 

som konstnär och psykiskt sjuk inte 

alltid är så tydlig. 

Vi har även roligt åt den matlista som 

finns uppsatt. Vården var tidigare uppdelad 

i 1:a, 2:a och 3:e klass där de 

som kunde betala för sig fick äta på fint 

porslin istället för på plåttallrikar och 

även fick tillgång till en finare meny. En 

dag som de i 1:a klass kunde njuta av 

oxsvanssoppa, stekt fågel, brynt potatis 

och brulépudding kunde de i 2:a och 

3:e klass dinera på ”kokt korf med 

gröna ärter och hafregrynssoppa”. Det 

som väcker munterhet är en eftermiddagsrätt 

bestående av haschis, potatis 

och mjölk. Det är roligt ända tills vi lär 

oss att det inte alls handlar om knark 

med potatis, utan en köttgryta med suspekt 

namn. 

Det är med många nya intryck och 

bilder med oss som vi vid stängningsdags 

halkar tillbaka mot busshållplatsen. 

Psykiatrihistoriska museet må 

vara en doldis, men en doldis väl värd 

att besöka. Passa på nästa torsdag eller 

första söndagen i nästa månad! 

ORD: Maria Bäckström Karlsson 

BILD: Magnus Brogie 

PIIP 1/07 

KULTUR/MAT 

PIIPs egna kock tipsar 

PASSION i KÖKET 

Matälskande Maria delar med sej av sin passion 

för mat. 

Rostad MÜSLI 

Den här müslin är verkligen farligt god! 

Efter två dagar brukar den ha tagit 

slut. Förhoppningsvis har du lättare att 

hantera ditt müslibruk, vilket också gör 

det billigare. 

Sätt ugnen på 225 grader. Använd en 

stor ugnssäker form. 

7dl fiberberikade havregryn 

1dl hela linfrön 

1dl oskalade sesamfrön 

1½dl solroskärnor 

1½dl hackade mandlar och hasselnötter 

1-2msk rapsolja eller annan neutral olja 

(ej olivolja) 

½dl akacia honung 

Kanel efter smak (jag brukar ta 2- 

3msk) 

Ev. några nypor mörkt muscovadoråsocker 

1-2dl torkad frukt i små bitar tillsätts 

när det är klart 

Blanda och sätt in i ugn. Håll koll, det 

bränns lätt och det går fort! Ta ut ett 

par gånger och rör om. När den fått fin 

färg, utan att vara bränd, och det sprider 

sig en doft av kanel och nötter är det 

klart. Tillsätt den torkade frukten. 

Lite variation: 

Blanda med hirsflingor, rågflingor, 

boveteflingor, valnötter, russin, ovalsade 

aprikoser (de är mörka till färgen), 

sviskon, fikon, papaya, ananas. 

Många brukar le över min passion för 

mat. Jag älskar att äta mat, laga mat, 

läsa om mat och titta på mat. Jag kan 

ägna timmar i delikatess- och hälsokostbutiker, 

gå på matmarknader under 

somrarna eller bara gå runt på ICA om 

det är det enda tillgängliga. Jag var som 

i ett euforiskt tillstånd då jag besökte 

matpalatset Whole Food i New York 

vid Central Park. Det var ett enda stort 

varuhus med ekologiskt odlade varor, 

hälsokost och kök från alla världens 

hörn! 

När jag var elitdansare började intresset 

för mat och hälsa, ganska naturligt, att 

växa. Mina krav är att det ska vara god, 

hälsosam och bra mat. Mat som kroppen 

vill ha och göra det bästa utav för 

att få en att orka vara aktiv. Som elitidrottare 

kunde jag i stort sett äta hur 

mycket som helst eftersom jag tränade 

så mycket, men i allt frossande av pastaportion 

till pastaportion tappar man lite 

av njutningen då det till största del han- 

Fakta: MUSCOVADO 

Muscovadoråsocker kommer från Mauritius och utvinns ur sockerrör. Det har 

behandlats så lite som möjligt för att bevara den mörka färgen och de mustiga 

smakämnena. Det finns ljust och mörkt muscovadoråsocker och används som en 

krydda i matlagning. Aromen påminner om lakrits och smörkola. Finns i vanliga 

matbutiker. 

LYXA MED LAX och 

fräscha tillbehör 

120g lax/person 

Havssalt 

Pressad citronsaft 

Sätt ugnen på 200 grader. Placera fisken 

i en ugnssäker form, strö över salt och 

pressad citronsaft. Tänk på att laxen 

fortsätter att efterkoka när man tagit ut 

den ur ugnen för att den är så varm. 

Det är inte kul om den blir för torr, den 

ska kännas len i munnen! 

1 purjolök 

Färsk riven ingefära 


olivolja 

Skär purjolöken i centimeterbreda remsor. 

Placera i en ugnssäker form. Tillsätt 

olja, riven ingefära och citronsaft. 

Den är klar när den mjuknat och fått 

lite fin färg. 

dlar om att fylla på kolhydratsdepåerna. 

Nu när jag har lagt tävlingsdräkterna på 

hyllan och övergått till att bli ”vanlig” 

motionär så har jag också fått lov att 

lägga om kost och portionsantal, men 

det har också fått mig att nu kunna 

njuta mycket mer av själva smakerna 

och konsistenserna. Jag har fått många 

frågor gällande hur mycket jag lägger 

ned på mat i månaden, vilket faktiskt 

inte är så mycket. Lösningen är att 

planera måltiderna i förväg, gärna genom 

veckomatsedlar. Det är bra både 

för ekonomin samtidigt som man får 

en blick över sitt, förhoppningsvis, varierade 

kostintag. Kanske märker du då, 

svart på vitt, att detta med variation inte 

existerar. Planering av mat kan ta lite, 

eller ganska mycket tid, och i vilket fall 

så kanske man inte vill ägna sin lediga 

tid åt att skriva matsedlar. Vilken tur att 

jag då hjälper dig med stor förtjusning! 

Bli inte rädd för att recepten ser långa 

ut, de är väldigt flexibla, så använd det 

du har tillgång till! 

1dl Råris, 2½dl vatten/person (testa 

gärna rött råris) 

Tomater 

Gurka 

Rödlök 

Olivolja 


Salt och peppar 

Koka råriset ca 30 min. Häll av eventuellt 

överflödigt vatten och tillsätt 

hackad rödlök, tomat, gurka, en skvätt 

olivolja, citronsaft och salt och peppar. 

Eller ät riset som det är om du inte 

orkar göra detta. 

ORD: Maria Wester 

BILD: Helena Hilding 

ILLUSTRATION: 

Emelie Hollsten 

15

16 

ANNA KÅVER 

om STUDIETIDEN, YRKESLIVET och ACCEPTANS 

ORD: Helena Hilding 

BILD: QIMAGE 

Psykologyrket var inte från början ett givet val för 

Anna Kåver. Då det var dags att vidareutbilda sig 

efter gymnasiet stod även läkare, socionom och 

sjukgymnast på listan. Idag är hon känd i en 

rad olika sammanhang och har aldrig ångrat sitt 

yrkesval. 

- Psykologi var en av flera bra saker man kunde göra 

och jag tänkte att det var väl lika bra som något annat. 

1971 antogs hon i alla fall på utbildningen här i Uppsala 

och med tiden blev hon mer och mer intresserad 

av ämnet. Hon berättar med glädje om tiden som student. 

- Det var otroligt roliga men tuffa år. Vi gick i täten för 

det här med beteendeterapi. Det var engagerande och 

fantastiskt kul helt enkelt. 

Anna beskriver psykologiska institutionen i Uppsala 

som ”behavioristiskt radikalt” under 70-talet, ett slags 

växthus för beteendeterapin. Hon berättar också om 

hur hon tillsammans med sina kurskamrater “stod på 

FAKTA/KBT 

Tredje vågens KBT är ett samlingsbegrepp på vidareutvecklingar av kognitiv 

beteendeterapi. Dialektisk beteendeterapi (DBT), Acceptance and Commitment 

Therapy (ACT), Midfullness Based Cognitive Therapy (MBCT) och Mindfullness 

Based Stress Reduction (MBSR) är delar av den tredje vågen. 

Grunden för DBT finns i inlärningsteori och beteendeterapi, i kognitiv teori och 

terapi, zenbuddistisk filosofi och dialektik. Dialektik innebär att ställa argument 

mot motargument och därmed komma till nya insikter, men också om förmågan 

att se båda sidor av en sak och förstå dess komplexitet och föränderlighet. Dialek- 

barrikaden” mot själva upplägget på utbildningen. 

- På den tiden gick man först tre basår, för att sedan 

tvingas söka igenom en spärr för att få gå de sista 

åren. Vi bildade en front mot den förbaskade spärren. 

Det var fortfarande mycket 68-stämningen då och vi 

hade fantastiska frontfester på Kalmars nation minns 

jag. Man kan minst sagt säga att Anna har bibehållit 

kontakten med sina studiekamrater. Sedan trettio år 

tillbaka har hon arbetat till- 

sammans med några av dem, 

även om de inte fokuserar på 

precis samma områden. 

Anna har alltid haft en fot 

i forskningen och en i den 

egna kliniska verksamheten. 

När det var dags för Danderyds sjukhus att starta upp 

en ny ångestmottagning med evidensbaserad verksamhet 

i slutet av 80-talet tackade hon ja. 1994 fick 

hon sedan förfrågan att vara med och arbeta i forskningsprojektet 

SKIP på Karolinska Institutet. 

PIIP 1/07 

“Det var fortfarande mycket 68stämning 

och vi hade fantastiska 

frontfester på Kalmars nation” 

- Mitt uppdrag var bland annat att hämta hem den 

dialektiska beteendeterapin från USA för att sedan utbilda 

ett stort antal behandlare för genomförandet av 

den här studien. Projektet gick ut på att prova ut DBT 

och jämföra den med andra traditionella terapeutiska 

former. SKIP-projektet är idag avslutat rent praktiskt, 

men ligger fortfarande i analys- och publiceringsfasen. 

Hon är förtegen med resultatet av studien men berättar 

att en pilotundersökn- 

ing i DBT-patientgruppen 

visat på minskade kostnader, 

då sjukhusdagarna 

blivit färre samt en drastisk 

sänkning av frekvensen på 

självskador. Andra studier 

har även visat att DBT är en effektiv behandling för att 

hjälpa personer med diagnosen borderline att komma 

tillbaka in i det vanliga livet och i sysselsättning. Det är 

dock för tidigt att säga något om jämförelserna mellan 

grupperna i SKIP-projektet. 

tiken motsätter sig alltså att verkligheten skulle vara diktom och statisk. 

DBT lämpar sig främst för patienter med komplicerad problematik. Terpin har 

utvecklats för självskadande och suicidala patienter med borderline, men är även 

utprovad för morfinmissbrukare, svåra fall av bulimi, ungdomskriminalitet, posttraumatiskt 

stressyndrom (PTSD) och personer som misshandlar. Anna Kåver 

menar att det dock är “överkurs” att jobba med DBT mot lindringare ångeststörningar 

som exemplevis panikångest och “vanliga” fobier. För dessa diagnoser finns 

det istället väl utprovad sedvanlig KBT.

Sedan fyra år tillbaka ansvarar hon för ett DBT-program 

här i Uppsala, ett av de största i Sverige med 

18 behandlare involverade. Programmet riktar sig mot 

yngre personer med borderlineproblematik. 

- Det handlar om tjejer och killar som är emotionellt 

instabila och självskadande. Vi tar emot klienter från 

15 år och uppåt. 

Anna utbildar, handleder och ansvarar för forskningen 

i programmet, vilket har upptagit mycket tid det 

senaste året. 

När jag försöker sammanfatta allt hon gör vid sidan 

om detta - utvärderingen av SKIP, den egna kliniska 

verksamheten, böckerna, föreläsningarna och övrig 

handledning är det svårt att se hur tiden går ihop. 

- Jag vet aldrig vad jag ska svara på den frågan, säger 

hon. Men jag är väldigt disciplinerad när jag arbetar. 

Jag sitter också (alltför) mycket på kvällar, helger, och 

semestrar, i synnerhet med böckerna. Därtill bör läggas 

att jag inte har något tidskrävande fritidsintresse, 

som att spela golf, och mina barn är vuxna och utflugna. 

Jag reser mycket och är uppvuxen med musik 

som jag njuter mycket av även om jag inte längre utövar 

den praktiskt. Där hämtar jag en hel del energi, 

säger hon. 

Framförallt betonar hon dock att hon tycker att det är 

så hemskt roligt. 

- När jag tänker efter så är det nyfikenheten som är 

drivkraften. Det finns så oändligt mycket intressant att 

göra! Även om man har jobbat i trettio år kan man 

inte luta sig tillbaka och tänka att man kan och vet allt. 

Det vill till att man håller sig uppdaterad, menar hon. 

Samtidigt är hon medveten om att allt inte kommer att 

kunna ske med riktigt samma hastighet och effektivitet 

som tidigare. 

- Jag känner mig inte gammal men jag kan inte längre 

hålla lika många trådar i huvudet. 

Med sina olika jobb, projekt och engagemang kan det 

vara svårt att hålla alla bollar i luften. 

- Det gäller att komma ihåg vad man ska packa i väskan 

på morgonen. Jag märker att jag missar i planeringen, 

dubbelbokar och det har till och med hänt att jag gått 

till fel arbetsplats. Ibland 

slinter det verkligen i 

huvudet, säger hon och 

skrattar. 

Trots alla andra åtaganden 

och uppdrag handleder 

hon också studenter 

på institutionen. 

Just nu ansvarar hon för 

två grupper, en på termin 

sju och en på termin 

nio med tre studenter i 

vardera. 

- Jag tycker att det är så otroligt roligt! Det känns friskt 

och jag lär mig själv väldigt mycket av att handleda 

på basnivå. Hon är mycket imponerad över utvecklingen. 

- Det kanske delvis är på grund av mig som handledare 

men framförallt handlar det så mycket om studenternas 

egen kraft att det händer så mycket mellan 

termin sju och nio! Det är många saker att prova på 

som är nya och det är så imponerande att se hur de 

vågar göra det. 

De senaste nio åren har Anna gett ut en bok vartannat 

år. Hennes bok Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Om 

acceptans gavs ut samtidigt som vännen Åsa Nilsonnes 

bok Vem är det som bestämmer i ditt liv? och riktade sig 

till en bredare publik, vilket visade sig bli en succé med 

cirka 50 000 sålda exemplar vardera. 

- Vi tryckte på något som folk ville köpa och läsa. De 

tunna böckerna var ett sätt för oss att ur den moderna 

KBT:n, plocka ut det som vi trodde att alla och en var 

kunde ha nytta av. Till sommaren kommer en tredje 

bok ut i samma serie Tillsammans – om medkänsla och 

bekräftelse som ska handla om empati och validering. 

När jag frågar Anna om tips till oss studenter svarar 

hon att något som hon själv hade velat få mer av när 

hon studerade var bekräftelse för den osäkerhet hon 

då kände. 

- Som jag minns det handlade det mycket om att 

hålla masken och inte visa hur osäker man var inför 

t.ex. rollen som terapeut. Det är ju helt begripligt att 

man tvivlar på sin egen förmåga. Frågor som ”är jag 

“Som jag minns det 

handlade det mycket 

om att inte visa hur 

osäker man var inför 

rollen som terapeut” 

RÅD 

- Ha tålamod med dig själv och din egen osäkerhet 

- Ha kul och skratta så mycket det går 

- Håll nyfikenheten vid liv 

- Försök att vara icke-dömande mot dig själv, mot 

andra och framförallt mot dina patienter 

- Påminn dig om att psykisk mångald berikar samhället 

Namn: Anna Kåver 

Ålder: 54 år 

Familj: Maken Göran samt barnen 

Sara, 28 och Oskar, 26 

Läser: Arne Dahls Mörkertal 

Ser: “As good as it gets” med Jack 

Nicholson 

Terapiform: Främst KBT och en 

variant av KBT kallad dialektisk 

beteendeterapi, DBT 

PIIP 1/07 

PORTRÄTT 

mogen för det här?” och ”klarar jag av det här?” är 

helt naturliga! Därför tror jag att det är så viktigt att 

öppna upp för det, prata om det och att hjälpa andra 

att göra det. Man måste våga göra misstag och inse att 

det inte är så ödesdigert egentligen, säger hon. 

Anna uppmanar också till glädjen och att hitta sammanhang 

där det är tillåtet att skratta även i det tunga, 

åt sig själv och tillsammans med kollegor. Något som 

hon tror har hjälpt henne själv mycket. 

- Försök hitta det humoristiska i den mänskliga existensen. 

Det behöver inte vara så jättetungt och seriöst, 

det finns faktiskt mycket som är glädje även i det 

allvarliga! 

17

TESTNING 

18 

PIIP testar bibliotek: 

JAKTEN på STUDIERO 

Ny i stan, eller bara trött på att sitta 

hemma och plugga? 

Vilket än är fallet, så har PIIP kollat 

upp några heta pluggställen åt alla 

trötta studenter. 

När jag själv kom som ny till stan var 

det lite svårt att komma igång med 

pluggandet, men vart går man om man 

vill känna sig som en alldeles tvättäkta 

Uppsalastudent? 

Till stora ståtliga Carolina Rediviva 

såklart! 

Nu stod jag då här framför denna mäktiga 

byggnad och tänkte att, ”Är det 

något som ska få mig att känna mig 

som en student, något som ska få mig 

att plugga, så måste det ju vara detta 

pampiga ställe”. Imponerad traskade 

jag upp för trapporna och in i den stora 

byggnaden, beundrade den aura som 

den ingav, började känna hur det gav 

mig en känsla av... 

– ”Stopp! Vänta!” 

– ”Va”? Jag insåg förskräckt att det var 

åt mig ropen var ämnade. 

– ”Du får inte gå in här med jacka och 

väska”! flämtade den anställde garderobiären. 

”Du måste hänga av dig i garderoben.” 

- ”Jaha”, stammade jag och följde 

snopet efter. 

När jag skamset gav honom mina saker 

upptäckte jag skylten bredvid mig. Den 

hade stora kryss över jacka och väska, 

och turist fick man visst inte vara alls. 

Jag tackade för brickan och gick in igen, 

med lite mindre beundran den här gången. 

Jag valde ett rum och skulle just 

sätta igång med pluggandet, bara för att 

upptäcka att det att det inte fanns några 

böcker att plugga med. I min förskräckelse 

hade jag lämnat ifrån mig allt, även 

böcker och block, så för andra gången 

lufsade jag snopet i väg till garderoben. 

Carolina Rediviva är till för dem som 

vill ha största möjliga tystnad. Det är 

många och stora salar, så man får alltid 

plats, dock kan det vara lite kallt. 

Termos och fika får inte följa med in; 

vill man köpa kaffe och dyl. görs det i 

caféet som ligger i samma byggnad. 

Pluggpoäng: 666(av tio möjliga) 

Kanske nationerna var mer i min smak 

då? 

Bättre att traska vidare till något av den 

mindre sorten, så Snerikes blev istället 

målet för mitt pluggande. 

Där finns det tre stycken mindre rum, 

varav ett mest verkar vara vigt åt grupparbete. 

Jag väljer ett av de andra och 

denna gång är det ingen som rycker tag 

i mig. Däremot finns det en trevlig och 

leende bibliotekarie som håller med 

kaffe och annat. 

Det är lite trafikbuller från gatan utanför, 

men för övrigt ett väldigt mysigt 

ställe att plugga på. Vid första besöket 

sitter tjejen bakom mig och stryker under 

varenda mening i boken med olika 

pennor; inte att rekommendera om 

man inte vill reta gallfeber på andra. 

Termos och fika är välkommet och 

skulle man inte ha eget kan man köpa 

kaffe och delicatoboll för en femma 

styck! Dessutom är det bara några steg 

ut till gräsmattan där man kan få välbehövlig 

frisk luft. 

Pluggpoäng: 666666 

Nu när jag ändå är inne på nationer så 

måste jag ju prova min egen: V-dala. 

Jag traskar upp för trappan där det 

stora ljusa läsrummet finns, tomt sånär 

som på en person. Jag slår mig ner vid 

ett bord. Man kan höra lite av trafiken 

utanför och ibland när folk springer 

och pratar i korridoren utanför, men 

den här bortglömda läsesalen har sina 

fördelar! 

För det första så finns det en micro! 

Termos och fika är välkommet och annars 

finns det kaffe för en femma och 

ibland billiga kakor. Inte nog med det; 

en trappa ner serveras det soppa och 

mjukt bröd mellan 12.00-14.00 för 

20 kr! 

V-dala har ett av de största privatägda 

biblioteken och det här kommer med 

en tillhörande hjälpsam och trevlig 

bibliotekarie. Nu efter ett antal besök 

kan jag även konstatera att man allt 

som oftast får vara för sig själv, vilket 

kan vara bra att veta i tentaperioder då 

det lätt blir trångt i läsrummen. 


Om jag nu provar nationer så måste 

jag självklart också prova den största, 

nämligen Norrlands. 

Jag traskar denna gång ner istället för 

upp, till källaren där det ligger ett lite 

dunklare läsrum. Det första som slår 

mig är att här är det varmt, vilket är rätt 

ovanligt. 

Det står på bänkarna att min termos 

och fika inte är välkomna, men det 

verkar som att alla andra bryter mot den 

här regeln. Efter äventyret på Carolina 

känns det dock ändå bäst att låta bli. 

För den kaffesugne finns Majs Café en 

trappa upp och precis innan ligger även 

datasalen. 

Dock kanske det finns en vits med att 

det är svalt i läsrummen på andra stäl- 

PIIP 1/07 

Fridfullt på V-dala. 

Ståtliga Carolina! 

len. Efter knappt en timme känner jag 

mig mycket trött. Kanske beror det 

på den mindre intressanta boken eller 

kanske på att jag stigit upp för tidigt. 

Hursomhelst, det är inga störande ljud, 

men inte heller mycket ljus utifrån. 

Nej, det är dags att traska vidare. Något 

som har sömnfaktor noll är i alla fall en 

promenad i femton minusgrader; kan 

rekommenderas för den sömnige! (Inte 

för den som lätt förfryser baken dock) 


Plötslig inser jag att det som ligger närmast 

inte har utforskats! 

Nämligen Psykologinstitutionens 

bibliotek. 

Jag traskar nu uppåt igen och kliver in 

i ett mysigt rum med några bord. Här 

kan man sitta vid fönstret och se på när 

alla springer och köper kaffe vid Fågel- 

Norrlands inbjuder till sömn. 

Lugn på mysiga Snerikes. 

sången, fast jag är ju här för att plugga 

förstås. Det enda som kan störa lite är 

när det pratas i biblioteket, men det 

händer inte så ofta. I bibliotek ska man 

ju faktiskt vara tyst. 

Det bästa är ju att läsrummet är beläget 

på skolan och att man kan sätta sig här 

före eller efter föreläsning. 

Dessutom är det en bra temperatur, 

varken för varmt eller kallt. 

Termosen och fikan får följa med och 

alla vet ju vart de skall ta vägen om de 

behöver kaffe. 


ORD: Bodil Martinsson 

BILD: Maria Bäckström Karlsson

Testa dina fördomar: 

KAN MAN se vad FOLK 

PLUGGAR? Alla 

Hur många timmar i 

veckan pluggar du? 

Varför valde du att läsa 

det du läset? 

Vilken nation går du 

på? 

Vad gör dina föräldrar? 

Vad äter du till frukost? 

ekonomer har skjorta och bakåtslickat hår och alla psykologer går i manchesterbyxor. 

Läkare studerar flest timmar i veckan och teknologer älskar att festa. De förutfattade meningarna, 

uttalade eller outtalade, om vilka som väljer att läsa vad är många. Är det så att man 

kan se på någon vad den personen pluggar? Ta tillfället i akt att testa dina fördomar och 

se om du med hjälp av ledtrådarna kan lista ut vem som läser till jurist, ekonom, teknolog, 

läkare respektive psykolog. 

Jacob Stephanie Henric Kristian Jonas 

50 tim. 

Det verkar intressant 

och så är det en bred 

utbildning. 

ÖG 

Mamma är gymnasielärare 

och pappa 

konsult. 

Havregrynsgröt. 

9 tim om dagen 

Har alltid varit intresserad 

av ämnet. Man har 

bra kontakt med människor 

och möjlighet att 

påverka. 

För öl: gh/vg, för att äta: 

Norrlands, Orvars 

Mamma är antikhandlare 

och pappa ekonom 

Havregrynsgröt med 

banan och drottningsylt 

Ca. 2 timmar om dagen. 

Är det tentaplugg kan 

det bli upp till 12 tim om 

dagen 

För att jag har fallenhet 

för det. 

På vintern Värmlands 

och på sommaren 

Snerikes 

Konstruktör/ingenjör 

och ekonomi på kontor 

Flingor och mjölk. 

PIIP 1/07 

30-40 tim 

Det är en bred utbildning 

med många 

möjligheter och “därför 

att du får möjlighet att 

arbeta med spännande 

individer. 

Värmlands 

Mamma är distrikssköterska 

och pappa 

jobbar på bank 

(Pågens) lingonbröd 

med smör och ost. Sporadisk 

gurka och mjölk. 

15 tim 

TIDSFÖRDRIV 

Det är brett, kul och 

intressant. 

Stockholms eller 

Snerikes 

Mamma är docent och 

pappa idrottsbyråkrat. 

Kaffe och havregrynsgröt 

med banan 

Svar: Jacob: jurist, Stephanie: läkare, Henric: teknolog, Kristian: psykolog, Jonas: ekonom 

19

POLITIK 

20 

Ny förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet: 

FRIDA METSO kombinerar 

PSYKOLOGI och POLITIK 

ORD: Maria Bäckström Karlsson 

BILD: Alex Taylor 

Föreläsningar, seminarier och tentor är utbytta 

mot frukost med Lars Leijonborg, debatter och 

diskussioner i morgonsoffor. Frida Metso är sedan 

december ny förbundsordförande för Liberala 

Ungdomsförbundet och har tagit studieuppehåll 

från studierna på psykologprogrammet för 

att på heltid ägna sig åt politiken. För PIIP berättar 

hon om engagemanget, om hur psykologikunskaperna 

kan komma att användas i nya arbetet 

och om viktiga politiska frågor som ska drivas 

under mandatperioden. 

Det blir tredje gången gillt när Frida och jag ska träffas. 

Första gången har vi båda missuppfattat varandra 

vad gäller mötesplats och andra gången måste Frida 

ställa in för att kunna delta i en tv-debatt. Tredje gången 

som vi stämmer träff är vi dock på samma plats 

vid samma tid och Fridas kappa lyser klarröd mot den 

vita snön när hon kommer fram för att hälsa. Hon 

kommer direkt från ett möte med utskottet för demokrati, 

jämställdhet och integration i Uppsala läns 

landsting där hon också sitter som ordförande; yngsta 

någonsin kan tilläggas. Arbetet som förbundsordförande 

sker i huvudsak från Stockholm, så det gäller 

att passa på när hon i sitt fyllda schema har vägarna 

förbi Uppsala. 

Skum är ordet som Frida använder för att beskriva sin 

kanske inte helt, om det nu finns någon sådan, traditionella 

väg in i politiken. Hon beskriver sig som en 

person som alltid har varit aktiv på ett eller annat sätt 

och som en klassisk elevrådsmänniska. Tanken på att 

engagera sig inom politiken kom första gången i nian 

då det var dags att välja praoplats. ” Jag vet inte om 

det grundar sig i känslan att man vill kunna påverka 

det som påverkar en 

själv helt enkelt. Det 

var nog där det började. 

Jag bestämde 

mig för att politik 

verkade ganska spännande 

och kände att 

jag ville se vad politiker 

håller på med 

och hur mycket det 

egentligen berör våra liv.” 

“Det får du skriva i artikeln! Om 

folk har input som de tycker är 

viktig att driva som politisk fråga 

så får de gärna höra av sig.” 

Frida ringde till Folkpartiet i Göteborg där hon bodde 

då och frågade om hon fick praktisera hos dem. De 

hade aldrig haft någon praoelev tidigare och tyckte väl 

att det var lite halvudda med en fjortonåring som ville 

följa med på kansliet, men bestämde sig för att ”Varför 

inte?” Att det blev Folkpartiet var en ren slump och 

hade inledningsvis ingenting med partipolitiskt ställningstagande 

att göra. 

”Så, där hamnade jag. Jag fick följa med på studiebesök 

och sitta med på fullmäktige. Folk tyckte att jag 

var jätteunderlig förstås, men att det var lite roligt.” 

När praotiden var slut hängde Frida kvar på kansliet 

och den sommaren ägnade hon sig åt att läsa igenom 

alla partiprogram. Indoktrionerad eller inte, valet föll 

så småningom på Folkpartiet och Liberala Ungdomsförbundet 

där hon började engagera sig. Vägen till toppen 

har sedan gått via distriktsordförande, ordförande 

för Liberala Flyktingfonden och vice ordförande i förbundsstyrelsen. 

Efter valet i december är det nu Frida 

som sitter som ordförande i ungdomsförbundet och 

en ny typ av vardag har tagit vid. 

”Nu har jag suttit i två månader och jag måste säga 

PIIP 1/07 

att jag har varit jättetrött flera kvällar. Det är sällan 

jag kommer hem före tio, elva på kvällen, men det är 

otroligt roligt!” 

Arbetet är otroligt varierat och Fridas uppdrag sträcker 

sig mellan allt ifrån att skriva broschyrer, planera 

nästa stora utbildning och skiva artiklar till att knyta 

nya kontakter och åka ut för att debattera. 

Vilka politiska frågor kommer det då att fokuseras på 

under året? 

”Jag har plockat fram tre frågor som jag ska se till har 

drivits på ett eller annat sätt under den här första mandatperioden. 

Den första är flyktingfrågan. Där har vi 

redan haft en tvåmånaders kampanj mellan december 

och januari. Det är en 

kampanj som heter Flyktingfällan 

som diskuterar 

om hur den svenska flyktingpolitiken 

har utvecklats 

med amnestikravet 

och den tillfälliga lagen. 

Det var väldigt många 

människor som anmälde 

sig och sa att de önskade 

en extra prövning eftersom den förra regeringen hade 

sagt att de skulle vara jättegenerösa med att låta människor 

stanna. Sedan säger man nej, känner till var de 

är och jagar ut dem för att de inte kan leva gömda 

längre.” 

Frida talar med upprörd röst och lutar sig fram över 

bordet. 

”Jag har tagit den frågan, inte för att det är en stor 

fråga som berör jättemånga människor, men för att 

den är så otroligt viktig principiell. Det är tydligt hur vi 

i flyktingfrågan distanserar oss. Så länge man inte ser 

dem så reagerar inte människor. Varje gång man misslyckas 

och inte lyckas få en familj att stanna känns det 

faktiskt som att världen går under. Att då veta att det 

finns människor som vänder ryggen åt det och säger 

att det inte är intressant, det är svårt.” 

Den andra frågan som kommer att drivas är frågan 

om ungdomspsykiatrin. Frida berättar att hon håller 

på att sammanställa en rapport och uppmanar andra 

att bidra med idéer i frågan. 

”Det får du skriva i artikeln! Om folk har input som 

de tycker är viktig att driva som politisk fråga så får de 

gärna höra av sig. Jag har ju inte hunnit ut på praktik 

än så jag tar gärna emot all typ av inlägg. Jag använder

gärna min plattform här för att få upp rätt åsikter; vettiga 

inlägg från folk som verkligen märker hur det ser 

ut istället för politiskt korrekta åsikter som kommit 

fram i konstiga utredningar.” 

Hemlöshet är det tredje område som kommer att 

fokuseras under man- 

datperioden. 

”Det är en fråga som 

kommer att drivas kontinuerligt 

under hela 

året. Jag tycker att det är 

helt skamligt att Sverige 

har hemlösa som är 

ofrivilligt hemlösa. Nu 

ökar dessutom antalet hemlösa barn. Det går inte alls 

ihop med pratet om det svenska folkhemmet.” 

”Det är tre ganska ledsna frågor som jag driver, men 

det är väldigt viktigt med vilka frågor som man väljer 

att prioritera. Man måste välja frågor som man brinner 

för. Jag kommer nog vara ganska bitsk under min 

ordförandetid! 

“Man måste välja frågor som 

man brinner för. Jag kommer 

nog vara ganska bitsk under min 

ordförandetid!” 

Varifrån kommer drivkraften till att genomföra allt 

detta? 

”Det låter lite Moder Teresa när man pratar om 

drivkraft att vilja förbättra för andra, men det är inte så 

att man drivs helt av osjälviska skäl. Jag drivs också av 

att jag mår så dåligt av mig själv om jag inte försöker 

göra något åt det jag tycker är fel. Jag tycker att man 

ska vara uppmärksam på den värld man lever i och är 

med och skapar. Och som Flyktingfonden, jag vet ju 

att det finns familjer i Sverige idag som bara finns kvar 

här för att vi har hjälpt dem. Det är en sådan otrolig 

känsla när man går och lägger sig på kvällen: Jag kanske 

inte skrev så där jättebra på tentan, men jag har 

ändå gjort en skillnad.” 

På frågan om psykologikunskaperna kommer att komma 

till användning i det nya arbetet svarar Frida ja, 

absolut. Hon tror framför allt att den kunskap hon har 

om samtalsterapi kan komma till nytta och är något 

som skulle vara nyttigt för politiker överhuvudtaget. 

“Det låter lite Moder Teresa 

när man pratar om drivkraft att 

vilja förbättra för andra, men det 

är inte så att man drivs helt av 

osjälviska skäl.” 

”Man lär sig att lyssna på människor på riktigt och att 

faktiskt kunna förstå och kunna ta med sig det som de 

säger. Att faktiskt lyssna på andra gör politiken mer 

sympatisk än att bara sitta och debattera med varandra.” 

Att detta att Frida studerar till psykolog är något som 

medierna tycker är roligt har hon redan fått erfara. 

”Ja, det har hänt att jag har suttit i någon morgonsoffa 

och fått frågor som ”Hur är det egentligen med Carl 

Bildt?” Vad har han för nåt och så där, men då brukar 

jag avböja. Då blir det att man uttalar sig som psykolog 

och jag har ju bara gått halva utbildningen. Man 

kan inte sitta där och vara hobbypsykolog, det är det 

värsta jag vet!” 

Vad händer i framtiden, är det politik, psykologi eller 

kombination som gäller? 

Frida är mycket bestämd med att hon ska slutföra 

utbildningen där hon ”trivs jäkligt bra”. En plats i 

riksdagen ingår inte i framtidsdrömmarna då hon up- 

plever den arbetsplatsen som verklighetsfrämmande. 

Politik anser hon ska vara en fritidssysselsättning som 

bygger på åsikter och engagemang och inte lön. Hon 

vill istället gärna arbeta som psykolog inriktat mot flyktingfrågor. 

” Anledningen till att jag valde psykologprogrammet 

var bl a att jag jobbade väl- 

digt mycket med flyktingar 

som hade PTSD. Man kände 

sig otroligt maktlös då man 

kände att de här människorna 

inte hade någonstans 

att ta vägen. Man kände att 

man ville hjälpa, men inte 

kunde. Efter utbildningen 

skulle jag kunna och det skulle vara väldigt häftigt att 

fortsätta arbeta med.” 

Intervjun avslutas och Frida tar snabbt på sig ytterkläderna 

för att springa ut på stan. Om två veckor ska 

hon resa till Rwanda för att arbeta med milleniemålen 

och på vägen dit kommer hon att landa i Uganda; 

något som har visat sig kräva extra visum. Nu måste 

ett expressbrev skickas före fem för att det ska hinna 

gå iväg. Efter hennes beskrivning av arbetet känns 

bilden träffande. Hon försvinner med en vinkning och 

lämnar kvar en känsla av inspiration efter sig. Inspiration 

att ta vara på sina personliga tillgångar, att göra 

sin röst hörd och att göra skillnad. 

Kontakta Frida: metso@liberal.se 

HEJ FRIDA METSO! 

Namn: Frida Johansson Metso 

Ålder: 22 

Termin: 5 (färdig) 

Är: Förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet 

Bor: Döbelnsgatan, studentkorridor (kommer bli 

utkastad snart och letar i panik 

efter annat!) 

Tre föremål som beskriver mig: mobiltelefonen 

(alltid nåbar - sällan där), korridorsrummet 

(färgglada 9 kvadratmeter - är sällan hemma) och 

citatet: “We can fly as high as the dreams we dare 

to live - unless we are chicken” (dålig göteborgsk 

humor och förhoppningar). 

Har: Bråttom? 

Intressen: Gillar islandshästar och tränar på att 

dricka öl och kaffe. 

Musiksmak: Galet blandad, men ganska snäll. 

Navid Modiri, Anna Ternheim. 

Favoritplats: Västkusten, en sommarnatt. 

Drömresa: Just nu: Rwanda. 

Gör jag helst en ledig dag: Sover i solen. 

Läser just nu: “Utsatta och sårbara brottsoffer” 

Magnus Lindgren m.fl. 

Gör om tio år: Jobbar som psykologvolontär 

någon vilsen stans i världen. 

PIIP 1/07 

Pirkko Laine 

Leg.psyk. Leg psykoterapeut 

med handledarkompetens 

Tel: 018-141940 

Östra Ågatan 41, 75322 UPPSALA 

hemsida: www.laine.nu 

e-mail: pirkko.laine@comhem.se 

Lena Nordvall 

Diplomerad samtalsterpeut i psykosyntes 

Rehabcentrum i Uppsala 

Sturegatan 1 

75314 Uppsala 

Tel: 50 42 40 

Kognitiv psykoterapi 

KARIN NYBLOM 

Legitimerad psykoterapeut 

Auktoriserad kognitiv psykoterapeut 

Uppsala: 

Svartbäcksgatan 24 1 tr 

Tel:018-712650 

Stockholm: 

Sankt Paulsgatan 33 A, 

0708-37 71 65 

karinnyblom@telia.com 

POLITIK 

21

VARDAG 

22 

VISA MIG DIN MATLÅDA 

- och jag ska säga dig vem du är 

Som psykologstudent får man många suspekta frågor. Frågan som ingen ännu vågat sig på att ställa, och som vi alla längtar efter att bli frågade, är ”Vad 

äter du till studielunch”? Vi tog uppdraget i egna händer och gick ner i de mörka kulvertarna under gårdshuset. Förutom att själva testa oss igenom utbudet 

har vi haft hjälp av dietiststudenten Frida Segerberg som bistått med kommentarer och råd i bästa ”Du blir vad du äter-anda”. 

Sofie T9, åt en 

avancerad linsgryta med matbanan 

och en sorts lurig tomat som vi ej 

uppfattade namnet på. 

Marcus uttalande: Spänd av 

förväntan förde jag skeden till 

munnen och mycket riktigt var 

smaklökarna på väg att lämna vår 

atmosfär och fara ut i rymden på 

äventyr. Vid närmare eftertanke var 

dock linserna lite överkokta. 

Dilya T9, var noga med att påpeka att hon 

inte lagat maten själv utan att någon sorts betjänt gjort 

detta åt henne (?). Det ni ser på bilden nedan är i alla fall 

färdiglagad pyttipanna med ett stekt 

ägg och en extra salladsskål (med en 

väldigt intressant vinägrett) 

Dietistens utlåtande: ”Bravisimo, fantastico, det här ska vi äta!” 

var den direkta reaktionen från Frida. Lätt dagens bästa och det bör 

poängteras att linser är en nyttig, billig och bra proteinkälla. 

Marcus uttalande: Vanlig pyttipanna 

som återuppväcker traumatiska skolmatsalsminnen. 

Plus för salladen dock 

som verkligen höjer betyget från icke 

godkänt till knappt godkänt. 

PIIP 1/07 

Jonas fristående 

B-kurs 

Med en gång visste vi instinktivt att den här 

grabben var långt hemifrån. Mycket riktigt 

(igen) var han på ett långvarigt, men mycket 

välkommet, besök från lärarprogrammet. 

Under uppehället i kantinen avnjöt han den 

klassiska kombinationen av Gorbys och 

Pepsicola. Bilden gör på inget sätt denne vackre 

man rättvisa. 

Marcus uttalande: Alla vet det, Gorbys och 

Pepsicola kräver ingen förklaring. 

Dietistens utlåtande: ”Oj, Oj, Oj.” Frida 

slog sig bedrövat för pannan när hon såg Jonas 

smaska i sig. ”Köp 

en frukt i alla fall lille 

vän.” Trots ledande 

frågor lyckades vi 

inte få Frida att säga 

någonting positivt 

om Jonas självmordsdiet. 

Ingemar Haglund 

Spec. klinisk psykologi. 

Svartbäcksg. 21 Uppsala 018-121470

Jenny T4, hade 

nästan slängt i sig hela sin Flygande 

Jakob innan vi hann lägga beslag 

på hennes sinnesverksamhet. Av 

den anledningen kanske inte bilden 

ser så tilltalande ut, men vi kan 

lugna alla misstänksamma själar; det 

gröna är rester av sallad och inget 

annat. 

Johan T2, 

satt och snaskade på en 

gedigen blandning av 

makaroner, korv och 

tomat. Detta sköljde han 

ned med en svalkande 

Pepsicola. 

Marcus uttalande: Väl 

saltade och på gränsen till överkokta makaroner 

med intressanta inslag av både senap och 

ketchup. 

Dietistens utlåtande: Den första reaktionen 

från Frida var ”Usch!”. Anledningen var givetvis 

de uteblivna grönsakerna och den feta korven. 

”Byt till fullkorn, lättkorv och ta med lite grönsaker” 

lät uppmaningen. 

Slutsats/analys 

Det är mycket att tänka på om man ska jobba på sin image på psykologen. På 

matfronten är det svårare att dra en klar slutstats. Generellt verkar det som att 

maten blir bättre ju närmre psykologtiteln du kommer. Dietisten menar sammanfattningsvis 

att mer bröd och frukt bör tillföras. 

Frida Segerberg, Dietiststuderande 

Matlåda of Choice (MoC): Lasagne 

PIIP 1/07 

Marcus uttalande: Aromerna smekte gommen 

och utgjorde en kulinarisk upplevelse utöver det 

vanliga. Mycket bra matlåda. 

Dietistens utlåtande: I allmänhet helt ok mat 

(om än lite väl seriöst att laga Flygande Jakob) 

och om man ska anmärka på någonting så är det 

avsaknaden av grova grönsaker (som dock redan 

kan vara i magen). 

Caroline fristående 

B-kurs 

Caroline var full av överraskningar. Den största var kanske 

att hon inte var psykologstudent utan läste mot lärare. Som 

bilden visar utgörs lunchen av 

en blandning av halvfabrikat 

såsom köttbullar, potatisbullar 

och grönsaksbullar. 

Marcus uttalande: På grund 

av förkylning kunde jag bara 

smaka på det som var orört, 

dvs. grönsaksbullarna. Dessa 

hade en ton av överkokt, men 

eftersom jag aldrig smakat 

på grönsaksbullar tidigare så 

kan det här vara den korrekta 

smaken. 

Dietistens utlåtande: Stekt mat är alltid lite lurigt pga. de 

många stekytorna som drar åt sig fett. Det var dock bra med 

kokta grönsaksbullar till kalaset. 

ORD och BILD: Christian Falk Dahl (MoC: 

Blodpudding) & Marcus Sjöblom (MoC: se 

ex. Jonas) 

Margareta Löthman 

Företags- och personutveckling 

018 - 151140 

Smedsgränd 2B, 75320 UPPSALA 

VARDAG 

23

VARDAG 

24 

En psykologistudents vardag. PIIP möter Kenny Wadin 

KOMPLEX men 

GRUNDMURAD 

ORD och BILD: Johan Wretman 

Jag möter en man utanför den grågula tegelbyggnaden; 

en byggnad som har sett sina bästa år 

och som bågnar inför den ruskiga februarivinden. 

Vädret är grått men mannen jag möter lyser upp 

omgivningen med sin blotta närvaro. Jag möter 

Kenny Wadin, psykologistuderande. 

Påpälsad med en arméinspirerad jacka och med en 

rött lysande mössa hälsar han på mig med ett fast 

handslag. I hans leende kan man avläsa värme och intelligens. 

Han tar varsamt fram sin nyckel och vrider 

taktfast om cykellåset som han hakat fast kring bakdäcket 

på cykeln. Även om han har bråttom tar han 

sig tid att stanna upp och hjälpa en dam som bär på 

alldeles för tunga matkassar. 

– Jag är ingen knusslare, jag är en rättskaffens kille, 

säger Kenny, halvt på allvar och halvt på skämt. 

Vi beger oss av i slasksörjan som täcker asfalten och 

jag inser snart vidden av Kennys fulländande fysik. 

Han tar sig lätt över hinder och parerar vackert cykeln 

förbi varje hal fläck som möter oss på vägen. Kenny 

hymlar inte med att han är i toppform: 

- Jag är gammal gymnast, det kan ingen ta ifrån mig. 

Han skrattar när han ser en rostig bil som står längs 

vägkanten. 

– Jävlar, folk kan inte ta hand om sina bilskrällen längre. 

Tar du inte hand om grejerna går de ju sönder! 

Jag nickar instämmande och vi åker vägen fram längs 

de stora byggnaderna vid Engelska parken. När vi 

passerar Carolina Rediviva stannar Kenny plötsligt 

upp, hoppar av cykeln och går sakta mot biblioteksbyggnaden. 

– Där inne har de böcker man kan låna, det är varmt 

där inne, säger Kenny och pekar mot ingången till huset. 

Kenny tystnar en stund innan han, lika plötsligt 

som han hoppat av, slänger sig på cykeln och likt en 

sädesärla glider fram längs trottoaren. 

– Här måste jag in, ropar Kenny och halvspringer in 

till det lokala kaféet som ligger i anslutning till institutionen. 

I kaféet är stämningen god och Kenny skojar 

glatt med de unga flickorna som arbetar idogt bakom 

disken. 

- Nu får ni akta er tjejer, jag är så kaffesugen att jag 

inte vet vad jag heter en gång. 

Kenny sprider sin glädje i rummet, tjejerna fnittrar 

och jag iakttar det precisa sociala samspel som Kenny 

visar prov på. En ensam flicka sittandes vid ett fönster 

har fångat Kennys uppmärksamhet. På gentlemannamässigt 

manér stegar Kenny fram, slår sig ned 

framför henne och placerar en bit kanelbulle i hennes 

mun. Inga ord utbyts mellan dem men med ett gåtfullt 

leende och böjt huvud tackar flickan för godbiten. 

– Det är inget jag tänker på, det är en sådan vänlig själ 

jag är och alltid har varit, erkänner Kenny eftertänksamt 

efter att ha lämnat bordet. 

En hand höjs från Kennys höft och han proklamerar 

sin glädje över det goda kaffet genom att skrocka fram 

en gammal visa, “Brev från kolonien” av Cornelis 

Wreesvijk. 

– Får man ett fint tillfälle att sjunga så ska man ta 

chansen. Det är nästan aldrig fel, konstaterar Kenny 

nöjt efter att ha avslutat sånginsatsen. 

En grundläggande glädje 

Under föreläsningen, som denna dag leds av professor 

Åke Pålshammar, blir Kenny nedkallad till att leda 

specialundervisning kring hjärnan. 

– Jag hjälper gärna till! Det är samma sak i fotboll, det 

finns inget jag i lag, som jag brukar säga. 

Kennys mångåriga fotbollserfarenhet lyser igenom när 

han jonkar hjärnan och samtidigt belyser amygdalas 

betydelse för våra känslor. Kenny skakar respektingivande 

Åkes hand och trycker honom utan förvarning 

till sitt bröst. De andra studenterna applåderar, skanderar 

och ropar. Kenny slänger upp Åke i luften och 

fångar honom som vore han av bomull. Jublet vet inga 

gränser när Kenny lämnar den främre delen av salen 

för att inta sin plats. Väl tillbaka berättar Kenny om 

sina tre grundpelare i livet. 

– Man kan inte kompromissa med livet, det är för 

kort. Likt tre stolsben har jag utarbetat en metod för 

att uppnå stabilitet i vardagen. Mina deviser är “spela 

bollen”, “lite sprit är aldrig fel” och “karamellfärg lättar 

upp vilken mat som helst”. 

Kenny berättar vidare om sin fascination av kanelbullar. 

PIIP 1/07 

Ett första intryck. 

Berättare. 

Mentor.

– Jag har aldrig förstått varifrån jag fått den här besattheten, 

den vill liksom inte lämna mig ifred. Det är 

i alla fall bättre att gilla kanelbullar än lök, resonerar 

Kenny med ett finurligt leende. 

Föreläsningen avslutas och Kenny hastar ut ur salen. 

På vägen ut blir han trollbunden av en stämma som tillhör 

Lars, en av Kennys klara favoriter i operavärlden. 

Idag bjuder Lars på Chella Mi Creda och Kenny samlar 

sina kamrater att lyssna. Kennys intresse för opera 

har varit i botten till för ett halvår sedan. 

- Jag mötte Lars och sedan dess har jag varit fast. 

Kenny berättar om hur han under ett träningspass på 

gymmet lyckades komma upp i höga C. 

- Det var helt otroligt, jag bara tryckte på från magen 

och ut strömmade sjukt bra musik. 

Eftertanke 

Det blir lunchdags och Kenny leder med sitt goda 

lokalsinne sina skolkamrater till portarna in till Norrlands 

nation. 

– De har ett varierat utbud av mat som tilltalar mig, 

säger Kenny och klappar med lätta händer på sin 

mage. Kenny trycker av gammal ohejdad vana av sin 

mobil när han sätter sig för att inta maten. 

– Jag vill ha frid när jag äter, måltiden är något heligt 

för mig. 

Vid matbordet sitter vännerna och alla tävlar de om 

Kennys begränsade uppmärksamhet. 

Kenny ber sin kursare Martin att kåsera kring valfritt 

ämne. 

– Prata om något spännande, ber Kenny och spänner 

ögonen i Martin. 

Idag blir ämnet lejon. Alla lyssnar till Martins kåseri 

och man kan på Kennys ögon avläsa en obotlig glädje. 

Kenny skrapar rent tallriken, dricker ur glaset och lutar 

sig tillbaka. 

– Luncherna med mina nära och kära är av stor vikt 

för mig. Jag lär mig alltid något nytt om livet. 

Jag undrar om Kenny någon gång tar tid för sig själv 

och Kenny konstaterar att det inte blir mycket tid över 

Glädjespridare. Inspiratör. Kunnig. 

PIIP 1/07 

VARDAG 

för sig själv när man är så upptagen av andra. 

– Jag har aldrig tid att sitta och läsa tidningen i lugn 

och ro, jag får aldrig tid att tvätta mina kläder eller 

dricka ett glas vin i min ensamhet. 

Kenny fortsätter att i mer positiva ordalag beskriva sin 

vardag. 

– Jag har gjort mitt val, jag vill ägna mitt liv åt att 

sprida ljus och hopp till människorasen. Det är mitt 

kall, men det är klart att det skulle vara trevligt att få 

kicka lite boll ibland. 

Kennys telefon ringer; nu är det någon som behöver 

mer ljus i sitt liv. Kenny omfamnar mig och lämnar 

mig ståendes mitt på gågatans kalla stråk. Innan han 

går ler han och viskar: 

- Kom ihåg att smörja händerna nu när luften är så 

torr. 

Så försvinner han bakom ett hörn och i luften efterlämnar 

han en distinkt doft av kaffearom och kanel 

eller, om man så vill, en doft av Kenny Wadin. 

25

STUDIER 

26 

Psykologistudent på andra sidan Öresund: 

UTBYTE med DANMARK 

ORD och BILD: Christian Björklund 

Köpenhamn, fjärran och ändå så nära. 

Det första som många tänker på när man talar 

om Danmark och danskar är hur ”mycket mer 

avslappnade” danskar är. Detta är en sanning 

med modifikation. Javisst, det finns bevisligen 

en mer avslappnad alkoholpolitik och det finns 

många danska institutionaliserade fenomen 

som saknar motsvarighet i Sverige. Christiania, 

krogkulturen och den öppna prostitutionen är 

några exempel. Man kan lätt tänka sig att detta 

är uttryck för en genomgående mentalitet i samhället, 

men jag tycker annorlunda. Jag menar 

bestämt att det inte finns ett Danmark. Det finns 

tre. (Kanske fyra.) 

Jag gjorde i höstas ett utbyte till Köpenhamn och det 

blev en större ögonöppnare än jag hade förväntat 

mig. 

När jag ansökte om utbytet fick jag mycket stöd och 

uppmuntran från institutionen, bla. från Gertrud 

Ericsson och Bo Andersson. Internationella kansliet 

var även det väldigt positivt inställt och visade på 

stor flexibilitet. Problem uppstod dock snabbt i den 

transöresundska kommunikationen. Jag var redan 

innan medveten om att det ingår ett visst mått av 

tröghet och problem i processen när man gör ett 

utbyte. Det var dock överraskande att två länder som 

aktivt har försökt att harmonisera sina system inom 

det internordiska samarbetet inte hade en smidigare 

kommunikation. Ansökningsproceduren tog 

mycket lång tid och bestod av att ansökningar skulle 

skickas fram och tillbaka för att man skulle kunna 

ansöka om att få ansöka. Medan man då väntar på 

att få meddelandet att man får ansöka till kursen så 

går ansökningstiden ut för den bostadsförmedling 

som internationella studenter erbjuds. Kön får man 

självklart inte ansöka om innan man är registrerad 

som behörig sökande till kursen. 

Detta var mitt första möte med det ultrakonservativa 

Danmark2 som ligger och lurar under ytan på det 

Danmark1 som är frejdigt och lätt alkoholiserat. Jag 

upptäckte därefter hur snabbt man bakom rödpölse- 

och tivoligemytet finner ett stentufft samhälle där 

man ofta fastnar i situationer som lätt för tankarna 

till något av Heller eller Kafka. Bostaden, det första 

problemet, hittade jag genom en privat bostadskö 

som jag stått i i fyra år. Jag fick ett erbjudande där 

man antingen tackade ja till ett rum de hade valt eller 

blev utsparkad ur bostadskön. Två dagar senare låg 

ett färdigskrivet kontrakt i min brevlåda i Uppsala 

som skulle returneras inom fem dagar. Där var man 

var tvungen att gå med på att flytta in en vecka 

senare, flytta ut två veckor innan kontraktet gick 

ut samt att lägga in en insats på 14.000 och hyran i 

förväg. Insatsen och hyran var man tvungen att åka 

ned och visa upp att man betalat en vecka senare när 

man skulle 

hämta ut 

nycklarna. De 

två människor 

som man var 

tvungen att 

besöka och 

visa kvittot 

för behövde man även underskrifter från. De satt 

dock i var sin ände av Köpenhamn och hade båda 

expeditionstid mellan 09.00 och 10.00 (vilket effektivt 

eliminerade möjligheten att besöka båda samma 

dag). För att få flytta in var man sedan tvungen att 

få rummet inspekterat av en tredje person som inte 

var där. Situationen var jäkligt sur och det är i det 

läget som man får sitt första möte med Danmark3. 

Vaktmästaren som inte alls har med detta att göra 

börjar nämligen trolla lite med signaturerna och vips 

så har man ett par nycklar i handen. Detta mönster 

upprepar sig sedan kontinuerligt under min Köpenhamnsvistelse. 

Man har en förutfattad mening om 

Danmark1 hemifrån om hur systemet borde fungera 

ungefärligt för att det ska flyta praktiskt, smidigt 

och säkert. Sedan får man årets chock över hur hårt 

systemet är och vilken rigiditet som finns inbyggd 

i detta Danmark2. För att sedan upptäcka dessa 

subtilt anarkistiska individer som de flesta danskar 

egentligen är och genom dem få en glimt av det antikonservativa 

Danmark3. Så när jag senare på en kurs 

på tre veckor skulle skriva motsvarande en D-uppsats 

blev jag inte förvånad när det började dyka upp SMS 

där man systematiskt och gemensamt tog reda på 

uppsatsfrågorna i förväg och snokade upp mallar för 

PIIP 1/07 

hur man skulle svara på frågorna. 

Som utböling är man alltid lite bakom i ett sytem 

som bygger så mycket på informell kunskap och man 

kunde lätt gå ovetande om det faktum att man för få 

skriva tentan som började nio var tvungen att dyka 

upp halv nio. Tentorna hade för övrigt de mest besynnerliga 

format. En tenta gick ut på att man fick ta 

med sig vad man ville, dator, kurslitteratur, uppslagsverk, 

you name it, och skriva svaren på två frågor 

av typen ”Beskriv personlighetsstörningar” i fem 

timmar. Jag kan öppet erkänna att det inte kändes så 

mycket som en tenta i psykologi som det kändes som 

ett prov i snabbskrivning. Och självklart skulle tentan 

“Och självklart skulle tentan lämnas in i 

tre exemplar. Vad tror du annars att vi hade 

karbonpapperet till?” 

lämnas in i tre 

exemplar. Vad tror 

du annars att vi 

hade karbonpapperet 

till? 

Vad jag upplevde 

som en stor nackdel 

med utbytet inom programmet till Danmark är 

att man går rakt in i olika kurser på ett program där 

de redan har studerat i ett par terminer och på så sätt 

lärt sig systemet och de olika rutiner som gäller. All 

information sprids t ex. informellt mellan kursarna 

med SMS eller via den mardrömslika studentportalen 

PunktKU. PunktKU är en pervers parodi på informationssamhället 

som verkar mer som ett hinder än 

ett hjälpmedel. Den är komplett oöverskådlig och 

ingen, varken studenter eller lärare, vet egentligen 

hur den fungerar. Under ansökningsprocessen till 

universitetet får man vid flera olika tillfällen olika 

användarnamn och lösenord till PunktKU. Dessa 

fungerar olika beroende på vilken dator du loggar in 

från, vilken kurs du är inskriven på, vem du har som 

föreläsare, vilken institution du är knuten till och 

säkert också vilken färg du har på underkläderna. 

Ibland blev upplevelsen av Danmark som konservativt 

väldigt påträngande. En av mina kursare frågade 

mig t ex vid ett tillfälle förundrat om det var sant att 

det verkligen fanns kurser i genusvetenskap i Sverige. 

Och när en kursare under en föreläsning på en sociologikurs 

i social stratifikation (motsvarar vår ”Kön, 

genus och etnicitet”) sade att det är klart att tjejer

vill tala mer känslor, det ligger ju i deras natur, fick 

han nickande medhåll av halva klassen. Detta är små 

uttryck för en väldigt snedvriden debatt i Danmark. 

De extrema posteringarna gör att det är svårt att föra 

en konstruktiv dialog och många debatter blir väldigt 

infekterade. 

“En av mina kursare frågade 

mig vid ett tillfälle förundrat om 

det var sant att det verkligen 

fanns kurser i genusvetenskap i 

Sverige. “ 

Det som jag dock tror är det största problemet för en 

student från Uppsala är uteställenas öppettider. Om 

man kommer från en stad där allting stänger antingen 

ett eller två på natten så är det en utmärkt feststrategi 

att gå hem när stället stänger. Den är dock mindre 

lyckad när de ställen som stänger tidigast börjar 

köra ut folk vid femtiden på morgonen och när det 

normala är att stänga runt sju. Har man riktig tur så 

hamnar man på ett ställe som inte stänger alls. Det 

finns t ex en bar nere vid Nyhavn som heter Hong 

Kong där man ofta inte vet vilken tid på dygnet det 

är när man går ut därifrån. 

Nu vill jag inte att ni ska tro att allt jag gjorde som 

utbytesstudent var att festa, även om danskarna uppmuntrade 

till det mycket. Köpenhamn är en stad som 

har många andra sätt att hålla människor borta från 

sina studier. Jag lyckades t ex utveckla en tradition 

att besöka Ny Carlsberg Glyptotek varje söndag. På 

söndag är det nämligen gratis där och det känns alltid 

lite bättre att tackla en osande baksmälla samtidigt 

som man tittar på verk av Rodin och Renoir. 

Andra roliga attraktioner inkluderade studentkantinen 

på universitet där man serverades starköl, 

mina kursare som bodde ovanpå en bordell och mitt 

supermoderna hus som skapade högfrekvent sång 

när det blåste. 

KONGRESS i ATEN 

ORD: Christian Björklund 

Aten. Inte bara en underbar stad, utan även en 

stad som i somras hade förmånen att besökas 

av ett extraordinärt antal psykologer. Detta 

eftersom ICAP2006 avhölls där. Tack vare Uppsala 

nationers generösa stipendiefonder hade 

undertecknad turen att vara där och övervara 

denna kongress. 

ICAP står för International Congress of Applied 

Psychology och anordnas av International Association 

of Applied Psychology eller IAAP som det också 

kallas. ICAP är, som namnet antyder, en kongress 

för tillämpad psykologi och eftersom den ger en bild 

både av vad psykologer arbetar med praktiskt och 

vad som står på agendan i olika länder i allmänhet är 

den naturligtvis väldigt spännande. 

De olika deltagarna presenterade sin forskning på 

vitt skilda sätt och som åhörare kunde man få ta del 

Strategin att stanna tills det stänger är mindre lyckad när det det normala är att ha öppet till sju på morgonen. 

Det finns inte ett Danmark. Det finns tre. Kanske fyra. 

Notera att jag skriver detta i egenskap av halvdansk. 

Jag talar en del danska och har vuxit upp i närkontakt 

med många av de små kulturella särdrag som Danmark 

har. Självklart blir krocken så mycket hårdare 

när man kommer ner och har förväntningar som är 

formade av en uppväxt med LEGO, påläggschoklad 

och släktens hemtillverkade honung. Men det finns 

skillnader, skillnader som man gärna bortser ifrån 

av allt ifrån batikklädda spanjorer som beskrev sitt arbete 

med lokalbefolkning efter tsunamikatastrofen ur 

ett väldigt subjektivt perspektiv (tänk: vad jag gjorde 

under mitt sommarlov) till extremt korrekta japaner 

som, helt enligt stereotypen, beskrev patienters lycka 

i prydliga grafer och utifrån kvantitativa data. Det 

som överraskade mest var dock hur representationen 

var fördelad mellan olika länder. Många representerade 

olika utvecklingsländer och länder som man inte 

automatiskt associerar med psykologi. Iran var t ex. 

väldigt väl representerat medan de nordiska länderna 

däremot var lite mer blygsamt representerade. Presentationerna 

var på flera olika nivåer beroende på 

vilka eller vem som talade och på hur populärt ämnet 

var, med alltifrån en liten presentation i monter till 

stora auditorier. Överlag var programmet stort och 

varierat. De olika presentationerna var indelade i 

olika kategorier såsom sportpsykologi, organisationspsykologi, 

hälsopsykologi etc. Dessa kategorier 

hade parallella scheman vilket gav möjlighet att 

göra om kongressen till en kongress om t ex. bara 

sportpsykologi. Kvalitén var dock väldigt ojämn och 

PIIP 1/07 

STUDIER/UTLAND 

när man talar om ”Norden” men lyfter fram vid 

diskussioner om muhammedkarikatyrer. Jag tror dock 

inte att dessa är så mycket kulturella skillnader som 

det är effekter av politiska skillnader och jag tror att 

mycket av de danska särdragen är resultat av landets 

moderna och politiska historia. 

Jag rekommenderar dock ett utbyte, utväxling 

utvecklar. 

sträckte sig från väldigt kompetenta föreläsare som 

ex. William Yule, som berättade om nya metoder 

inom katastrofpsykologi, till de som var direkta 

besvikelser. 

Kongressen hölls på Athens Hilton och grannhotellet 

Divani Caravel och rännandet mellan dessa gav 

en skön växelverkan mellan sommar i Aten (varmt!) 

och konferenslokalerna (Antarktis). Ett av de absolut 

trevligaste initiativen var Filoxenos, det sociala 

program som erbjöds de kongressdeltagare som var 

studenter. Detta bestod av att psykologistuderande 

vid Atens universitet visade upp Aten och bjöd 

hem gästdeltagarna till sina hem. Filoxenos (”älskar 

främling” på grekiska) erbjöd mycket umgänge och 

interaktion mellan de olika kongressdeltagarna och 

skapade flera internationella bekantskaper inom 

området. Överlag var ICAP en väldigt stimulerande 

vecka med många spännande föredrag och nya 

möten, mycket tack vare det extra initiativet från de 

grekiska studenterna. 

27

BAKSIDAN/5 OM... 

Bland kaffe och ostriskakor 

BÄSTA SNACKSET på TENTAN? 

-Banan, kaffe och vatten. 

Jon Johansson, fristående kurs A 

-Dadlar, ostriskakor och en termos 

med te. 

Jennifer Saverstam Lydecker, T10 

-Russin och nötter. 

Hanna Granroth, T10 

PIIP 1/07 

-Jag brukar inte välja själv. Jag har en 

väldigt omtänksam kompis som brukar 

ta med saker åt mig och överraska. Zootabletter 

är en favorit! 

Åsa Munkhammar, T9 

-Något med mycket socker så att man 

får energi. Som Coca-Cola. Tuggummi 

är bra också! 

Alejandro Glastra, fristående kurs B

1/2007 - PSI Uppsala

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?