(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu
(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu
(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BILD: KARIN SUNVISSON<br />
www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2/<strong>20<strong>07</strong></strong> <strong>15</strong> kr<br />
ALARM<br />
(<strong>TT</strong>. <strong>Stockholm</strong> <strong>20<strong>07</strong></strong>-<strong>07</strong>-<strong>07</strong> <strong>kl</strong> <strong>06</strong>:<strong>15</strong>). <strong>Amerikanskt</strong> bombflyg<br />
har idag på morgonen gått till angrepp mot centralorter<br />
I västra Sverige som Falun, Mora, Rättvik och Malung.<br />
De kräver att myndigheterna ska utlämna en viss Osama<br />
bin Laden som tillsammans med andra suspekta saudiarabiska<br />
terrorister regelbundet iakttagits flera somrar i området.<br />
Den svenska regeringen har vägrat att lämna ut Osama<br />
bin Ladin till en amerikansk domstol och tror att det rör<br />
sig om ett missförstånd sedan Osama beviljats visum<br />
som"turist", inte "terrorist".<br />
50 000 internationella trupper från USA och 37 andra<br />
länder som deltar i ”kriget mot terrorn” styr <strong>nu</strong> mot Sverige<br />
för att byta ut den svenska regeringen mot en demokratiskt<br />
vald regering (enligt den s k Florida-metoden). Denna regering<br />
kommer att ledas av en mr Swanson, meriterad pizzabagare<br />
från Chicago och golfpartner till CIA-chefen.<br />
Fru Åkerlund som äger hotellet i Dalarna där Osama vistats<br />
har redan förts till Guantanamo för förhör.<br />
Från landstigningsplatser i syd kommer <strong>nu</strong> de internationella<br />
styrkorna att finkamma landet på jakt efter personer<br />
som talar misstänkt dalmål, s k dalibaner.<br />
De sätts i samband med de allt vanligare skolbränderna i<br />
Sverige. 232 anlagda bränder inträffade 20<strong>06</strong>.<br />
De internationella säkerhetsstyrkorna kommer att omringa<br />
fundamentalistiska metropoler som Jönköping, Örebro<br />
och Uppsala och beskjuta dessa tills alla kvinnor har befriats.<br />
Gudstjänster och liknande dalibanpropaganda i TV kommer<br />
att ersättas av TV-serien ”Sex and the City”.<br />
Till nya landshövdingar har utsetts Jackie Ar<strong>kl</strong>öv, John<br />
Ausonius, Hampus Hellekant, Tony Olsson, Joachim Posener,<br />
loan Ursut och andra hedersmän.<br />
Kungen har ombetts att stanna kvar i sin exil i Brunei.<br />
Folkpartiet välkomnar möjligheterna till närmare samarbete<br />
med Nato. Lantmännen förutser introduktionen av nya intressanta<br />
grödor som ska öka farten i den trötta folkhemsekonomin.<br />
JA, så skulle det kunna låta om Sverige vore <strong>Afghanistan</strong>.<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 1
Afghanens hämnd är ljuv<br />
I de afghanska stamlagarna<br />
- pushtunwali - spelar<br />
hämnden (badal) en central<br />
roll. I frånvaron av en<br />
fungerande statsmakt kan<br />
pushtunwalins regler om<br />
hämnd begränsa det godtyc<strong>kl</strong>iga<br />
dödandet.<br />
Redan den brittiske kolonialtjänstemannen<br />
Mount<br />
Stuart Elphinstone noterade<br />
i början på 1800-talet<br />
i sin bok om ”kungariket<br />
Kabul” att enligt pushtunwali<br />
är det allas plikt att<br />
utkräva sin hämnd (badal).<br />
Om någon i din familj<br />
dödats eller en kvinna har<br />
kränkts kan badal bara<br />
fullgöras genom dödlig<br />
hämnd. Rätten att hämnas<br />
ligger främst hos familjen,<br />
men kan övergå till <strong>kl</strong>anen<br />
eller stammen.<br />
Ruttnar ej i vatten<br />
Elphinstone konstaterade<br />
att badal trots regeringens<br />
propaganda blivit en del av<br />
stamlagarna. ”En person<br />
kan vänta länge på att ta<br />
sin badal. Men för en pashtun<br />
är det en skam (peghor)<br />
att inte utkräva badal. Den<br />
som inte tar sin badal betraktas<br />
som en ynkrygg. I<br />
vissa fall är det hela familjen<br />
som tar badal och ibland<br />
hela stammen.<br />
Badal är det viktigaste,<br />
mest dominerande och framstående<br />
av alla pashtunska<br />
särdrag. Ordet pashtu och<br />
badal behandlas rentav som<br />
synonymer. Kravet att hämnas<br />
fienden injiceras i blodet<br />
på varje pashtun. Det<br />
finns fall där pashtuner har<br />
hämnats mord på sina fäder,<br />
bröder etc. som inträffat<br />
när de varit dibarn.<br />
”Pashtustenen (dvs. badal)<br />
ruttnar inte i vatten”,<br />
säger ett ordspråk. Andra<br />
säger: ”Pashtunens fiendskap<br />
är som kamelens (dvs.<br />
2 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
I stort sett alla afghanska män är beväpnade och beredda<br />
att hämnas en oförrätt. Foto: Odd Uhrbom.<br />
vild)”, ”Pashtunens fiendskap<br />
är som elden på en<br />
sophög”, dvs. kan pyra i det<br />
oändliga.<br />
I Ghani Khans bok ”The<br />
Pathans A-Sketch” tecknas<br />
följande porträtt:<br />
”När pastunen är ett barn<br />
säger hans mor honom att<br />
’feglingen dör men skriker<br />
långt efteråt’ och så lär han<br />
sig att inte skrika. Han förevisas<br />
dussintals saker<br />
som är kärare än livet så<br />
att han varken ska tveka<br />
att dö eller att döda. Han<br />
förbjuds färggranna <strong>kl</strong>äder<br />
eller exotisk musik för de<br />
försvagar armen och skymmer<br />
blicken.”<br />
Pashtunen får inte ro<br />
innan han besegrat sin<br />
fiende och i den processen<br />
blir han vild, brutal och bestialisk.<br />
Hans barbari går<br />
så långt att han utplånar<br />
alla manliga medlemmar<br />
i sin fiendes hus så att det<br />
inte finns någon arvinge till<br />
den döde kvar.<br />
I vissa områden är hämnden<br />
mycket brutal och feg.<br />
Ett organiserat gäng attackerar<br />
fienden och dennes<br />
by där varje medlem i<br />
hans familj dödas, hans hus<br />
bränns ner och hans ägodelar<br />
förs bort. Detta kallas<br />
botha.<br />
Men om man tänker rationellt<br />
är det denna hänsynslösa<br />
princip om hämnd<br />
som gör att brottsligheten<br />
hålls nere i både art och<br />
omfattning. En mäktig och<br />
välbärgad jordägare måste<br />
tänka två gånger innan han<br />
dikterar sina villkor för en<br />
fattig och svagare stam, annars<br />
kan konsekvenserna<br />
bli allvarliga om inte ögonblic<strong>kl</strong>iga.<br />
Avskräckning<br />
Badal anses vara en effektiv<br />
avskräckning mot brott<br />
och varken ekonomisk eller<br />
social status skyddar den<br />
som begått brottet som föranlett<br />
badal.<br />
På 1980-talet inträffade<br />
ett välkänt fall av badal<br />
bland afghaner i Pakistan.<br />
Malik Shahzada, en mäktig<br />
medlem av Halimzai-<strong>kl</strong>anen<br />
i Mohmand-stammen dödades<br />
vid ett möte i Pakistans<br />
federatinsråd i Islamabad.<br />
Shahzada hade en gång dödat<br />
en person som han ansåg<br />
vara en fredlös brottsling.<br />
Men flera år senare<br />
kom den dödes släktingar<br />
ikapp honom och sköt honom<br />
i hans bil.<br />
I frånvaron av en fungerande<br />
statsmakt anser<br />
många sociologer att pushtunwalins<br />
regler om hämnd<br />
bidrar till att begränsa det<br />
godtyc<strong>kl</strong>iga dödandet.<br />
Fall av kollektiv hämnd<br />
förekommer också i det afghanska<br />
samhället. Det senaste<br />
afghanska kriget på<br />
mer än tolv år mot en supermakt<br />
är ett sådant exempel<br />
på kollektiv hämnd.<br />
Badal kan dock undvikas<br />
genom försoning (nanawati)<br />
och rådslag (jirgah).<br />
Spinghar Zazai
<strong>Afghanistan</strong> ingen<br />
”kulturvänsterfråga”<br />
Förslaget att kunna öka den svenska<br />
truppinsatsen i <strong>Afghanistan</strong> till 600<br />
man, gick som väntat igenom i riksdagen.<br />
Bara vänsterpartiet röstade<br />
mot, medan miljöpartiet av någon<br />
anledning lade ner sina röster.<br />
Utfallet är naturligtvis en besvikelse,<br />
med tanke på att en majoritet av<br />
svenska folket med all sannolikhet<br />
är emot att svensk trupp används<br />
som stöd för USAs ockupation av<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Vi från <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong><br />
som uppvaktade socialdemokratiska<br />
riksdagsledamöter inför riksdagsdebatten,<br />
tyckte ändå att våra argument<br />
borde bita. Men samtidigt ska vi komma<br />
ihåg att det ju var Göran Person<br />
och den dåvarande socialdemokratiska<br />
regeringen som på Tony Blairs begäran<br />
förde in oss i <strong>Afghanistan</strong>kriget.<br />
Därför ska vi inte förvånas över att sledningen<br />
än<strong>nu</strong> inte vill ompröva beslutet.<br />
<strong>Stockholm</strong>s Arbetarekommun,<br />
som är partiets största, tog däremot<br />
glädjande nog ett uttalande som i<br />
långa stycken argumenterar i linje<br />
med <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong>.<br />
I riksdagsdebatten gick bara Lars<br />
Leijonborg till attack mot uppropet<br />
för <strong>Afghanistan</strong>. Han hade <strong>nu</strong><br />
dragit sig till minnes att han under<br />
1980-talet var medlem i Svenska<br />
<strong>Afghanistan</strong>kommitten och <strong>nu</strong> inte<br />
ville svika <strong>Afghanistan</strong> (läs USA) genom<br />
att dra sig ur det fortsatta kriget.<br />
Leijonborgs invektiv<br />
Det var ”kulturvänstern” som låg<br />
bakom vårens upprop, hävdade Lars<br />
Leijonborg – de samma som svek<br />
<strong>Afghanistan</strong> under Sovjets ockupation<br />
på 1980-talet.<br />
Lars Leijonborgs insats för<br />
<strong>Afghanistan</strong> då var, vad jag minns,<br />
inte av det tyngre slaget.<br />
Jag som själv var aktiv i styrelsen<br />
och arbetsutskottet av<br />
<strong>Afghanistan</strong>kommittén mellan 1980<br />
och 1986 minns honom egentligen<br />
bara som undertecknare av ett offetligt<br />
upprop – för <strong>Afghanistan</strong>tribunalen<br />
1982. Däremot var det många som <strong>nu</strong><br />
av Leijonborg föraktfullt avfärdas som<br />
”kulturvänster” som då lade ner ett<br />
stort arbete för <strong>Afghanistan</strong> och som<br />
<strong>nu</strong> i våras var med och tog initiativet<br />
till det uppropet i mars.<br />
Men Lars Leijonborgs invektiv<br />
stämmer faktiskt ändå till eftertanke.<br />
Det vore, anser jag, helt fel att göra<br />
den fortsatta folkrörelsen mot svensk<br />
trupp i <strong>Afghanistan</strong> till en vänsteraktion.<br />
Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommittens<br />
framgång på 1980-talet berodde bl a<br />
på att den var ge<strong>nu</strong>int tvärpolitisk.<br />
Där satt parlamentariker från samtliga<br />
riksdagspartier ,därför att kravet<br />
”Sovjet ut ur <strong>Afghanistan</strong>” stöddes av<br />
det svenska folket (utom en liten <strong>kl</strong>ick<br />
Sovjetkramare).<br />
I Guantánamogruppen kunde också<br />
parlamentariker från alla partier ställa<br />
sig bakom det själv<strong>kl</strong>ara kravet på<br />
frigivande av den svenske medborgaren<br />
Mehdi Ghezali.<br />
Från samtliga partier<br />
Den tvärpolitiska uppslutningen bidrog<br />
även då till trycket bakom kravet<br />
på frigivande .<br />
Bakom <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong><br />
fanns också f d riksdagsledamöter<br />
från samtliga partier, in<strong>kl</strong>usive de borgerliga,<br />
med bland undertecknarna .<br />
I debatten efter riksdagsbeslutet<br />
har det framförts förslag att kravet<br />
på trupptillbakadragande borde bli en<br />
del av en rödgrön valplattform.<br />
Jag tror istället att det är viktigt att<br />
inte göra protesterna till något som<br />
framstår som ”kulturvänsterns” aktion.<br />
När det t ex gäller de två utvisade<br />
egyptierna har den <strong>nu</strong>varande borgerliga<br />
regeringen faktiskt upphävt<br />
avvisningarna och i motsats till den<br />
förra socialdemokratiska regeringen<br />
tagit avstånd från övergreppen i samband<br />
med utlämnandet till Egypten.<br />
Av en läsarenkät efter Pierre<br />
Schoris artikel ”Sverige ut ur<br />
<strong>Afghanistan</strong>” framgår att en majoritet<br />
av Expressens inte särskilt ”röda ”<br />
FOTO: LENA SONNE<br />
läsare ville att den svenska ISAF-truppen<br />
ska dras tillbaka från <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Motståndet mot ockupationsstyrkorna<br />
i <strong>Afghanistan</strong> tycks <strong>nu</strong> växa.<br />
Samtidigt pekar opinionsundersökningar<br />
i stora NATO-länder som Italien,<br />
Tys<strong>kl</strong>and, Spanien och Kanada på att<br />
en majoritet där är emot att dessa länder<br />
deltar med trupp på USAs sida i<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Bland läsarkommentarerna till vår<br />
debattartikel ”Skicka inte fler stridande<br />
soldater till <strong>Afghanistan</strong>” i<br />
Göteborgsposten nyligen, ställdes frågan<br />
varför ingen opinionsundersökning<br />
gjorts i Sverige. (Bra fråga - fråga etermedia,<br />
som ofta gör opinionsundersökningar<br />
om allt möjligt – eller måste vi<br />
samla pengar till en sådan också)<br />
Mycket kan hända snabbt, som<br />
tvingar Sverige att ompröva sin<br />
<strong>Afghanistan</strong>politik.<br />
Nu är (äntligen) Blair borta, Göran<br />
Persson är borta och även Leijonborg<br />
är på väg ut.<br />
De nya politikerna i alla partier<br />
måste få lära känna våra argument<br />
för trupptillbakadragande och fredsinitatitaiv<br />
– allt annat vore att svika<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Problemet idag är faktiskt inte folkopinionen<br />
utan en likriktad, trött och<br />
förstockad media<strong>kl</strong>unga som har bestämt<br />
sig för att den officiella linjen ska<br />
backas upp i nyhetsbevakningen.<br />
Skriv debattarti<strong>kl</strong>ar och insändare.<br />
Ring P1! Ring eller mejla redaktioner<br />
som tiger ihjäl eller (avsiktligt) missuppfattar<br />
vad som egentligen sker i<br />
detta skamlösa krig.<br />
På det sättet kan vi skynda på den<br />
utvec<strong>kl</strong>ing som förr eller senare än en<br />
gång måste ge afghanerna rätt att styra<br />
sitt eget land utan främmande arméer.<br />
Gösta Hultén<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 3
nätverk. Han var nyligen utsläppt ur<br />
fängelse. Han hade återetablerat sig i<br />
Boka. ANP, den nationella afghanska<br />
polisen, förberedde juridiska åtgärder<br />
emot honom. Den operation som<br />
då planerades i Boka handlade om att<br />
visa närvaro i Boka, om att ge stöd<br />
till de afghanska myndigheterna, den<br />
nationella afghanska armén och den<br />
afghanska polisen... Det var en operation<br />
syftande till att inhämta vittnesuppgifter<br />
och att rekognoscera för en<br />
kommande arrestering.”<br />
Luktar inte detta nödlögn? Kommer<br />
man med 20 militärfordon och ett<br />
tungt väpnat kompani för att “rekognoscera”?<br />
Sedan följer ett nytt lika<br />
tvärsäkert påstående:<br />
“...säkerhetssituationen i det här<br />
området är betydligt bättre än vad den<br />
var tidigare. Sagde Nematullah var<br />
sannolikt inblandad i förberedelser<br />
också för andra attentat mot Isaf-trupper<br />
i norra <strong>Afghanistan</strong>.”<br />
Efter mordet på Nematullah har<br />
bl.a. en skola bränts ner i Boka och<br />
nya sammanstötningar inträffat. Det<br />
vet nog ministern.<br />
Hildebrandt vet mera<br />
3 juni skred Joanne Hildebrandt i<br />
Aftonbladet till ministerns hjälp med<br />
en fantasifull version om vem den döde<br />
Nematullah egentligen var:<br />
“Matou Nematullahs gäng hade utfört<br />
flera attacker som bland annat dödat<br />
fem hjälparbetare och en afghansk<br />
polis. Han terroriserade byborna i den<br />
by han höll till i och de vädjade om<br />
hjälp hos guvernören som var ovillig<br />
att ingripa.”<br />
Problemet med den här versionen att<br />
Nematullah var en “okänd brottsling”<br />
som “förtjänade att dö” är att den motsägs<br />
av militärerna som var på plats. I<br />
Svenska Dagbladet 7/10 skrev överste<br />
Bengt Sandström att ”Brottslingen dödades<br />
inte för att han var brottsling<br />
utan för att han öppnade eld...”<br />
Återstår för Joanne Hildebrandt att<br />
visa hur Nematullah kunnat döda fem<br />
hjälparbetare när han satt i USA-fängelset<br />
Bagram.<br />
Istället för att springa militärens<br />
ärenden med ogrundade rykten borde<br />
seriösa journalister försöka att - med<br />
eller mot Odenbergs vilja - fördjupa utredningen<br />
av vad som hänt och skärpa<br />
bevakningen.<br />
Stefan Lindgren<br />
(s) i <strong>Stockholm</strong> kräver fredsplan<br />
<strong>Stockholm</strong>s arbetarekommun antog på<br />
sitt årsmöte 20-22 april ett uttalande<br />
som visserligen stöder att Sverige ska<br />
ha trupper i <strong>Afghanistan</strong>, men som gör<br />
detta stöd beroende av flera villkor.<br />
”Svenska fredsbevarande insatser i <strong>Afghanistan</strong><br />
får inte användas för att föra<br />
Sverige in i Nato! Sverige har idag 300<br />
soldater i <strong>Afghanistan</strong>, som en del av<br />
den internationella Isaf-styrkan på sammanlagt<br />
30 000 soldater. Den svenska<br />
regeringen överväger <strong>nu</strong> att fördubbla<br />
det svenska antalet. Diskussioner på-<br />
går också om att skicka JAS-plan.<br />
Isaf:s uppdrag är att skydda den<br />
afghanska regeringen, Kabul och<br />
norra delen av <strong>Afghanistan</strong>. Bakgrunden<br />
till Isaf:s uppdrag är att<br />
Tys<strong>kl</strong>and inte ville att dessa uppgifter<br />
skulle skötas av USA:s krigförande<br />
OEF-styrka. Isaf är inga FN-soldater<br />
och står inte under FN-befäl.<br />
Det är heller inte FN som avgör<br />
vilka länder som ska delta. Istället<br />
står Isaf sedan 20<strong>06</strong> under Natobefäl<br />
och leds av en amerikansk<br />
Forts sid 11<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 7<br />
FOTO: EVA WERNLID
Sju lördagar<br />
för uppropet<br />
Under sju lördagar i april och<br />
maj genomförde Föreningen<br />
<strong>Afghanistan</strong>solidaritet namninsamling<br />
på Drottninggatan i <strong>Stockholm</strong>.<br />
Totalt samlades över 1 500 namn in<br />
och totalt har över 5 000 svenskar<br />
skrivit på uppropet "Svenska soldater<br />
har inte i <strong>Afghanistan</strong> att göra!".<br />
Det var en brokig skara som samlades<br />
på Drottninggatan vid tolvsnåret för<br />
att under ett par timmar samla namn,<br />
dela ut flygblad och dra till sig uppmärksamheten<br />
med en megafon.<br />
Även om det ibland var kallt och någon<br />
gång regnade så verkade alla vara<br />
överens om att namninsamlingen gav<br />
många fruktbara samtal. Många fick<br />
för första gången veta att Sverige för<br />
krig borta i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Många, i synnerhet kvinnor, skrev<br />
på av omtanke om sina närstående<br />
som riskerar att lockas med i detta<br />
krig med löften om höga löner.<br />
8 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
Kanske är det inte heller en slump<br />
att det är med "Kvinnor för fred" som<br />
<strong>Afghanistan</strong>solidaritet fått det bästa<br />
samarbetet.<br />
Några dagar före riksdagsbeslutet<br />
uppvaktade Gösta Hultén, Lena Sonne<br />
och Stefan Lindgren, tre av initiativtagarna<br />
till uppropet, två socialdemokratiska<br />
ledamöter i försvarsutskottet.<br />
Saken var den att försvarsutskottet<br />
hade avböjt alla uppvaktningar.<br />
Då bad vi istället om audiens hos utskottsordföranden<br />
Ulrika Messing personligen.<br />
Men även hon avböjde men<br />
lät Åsa Lindenstam och Peter Jonsson<br />
i utskottet ta emot.<br />
De lyssnade tålmodigt på argumenten<br />
och tittade på högarna av undertecknare<br />
i Lena Sonnes korg.<br />
Nedan: Till vänster Lena Sonne<br />
och Åsa Lindestam (s). Bilderna<br />
till höger: Namninsamlare på<br />
Drottningatan. Foto: Eva Wernlid.
SAK stöder ej<br />
svensk trupp<br />
En motion från Skellefteåavdelningen<br />
till Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommitténs<br />
årsmöte 12 maj har lett till beslutet<br />
”att SAK som organisation avstår<br />
från att ta ställning till frågan om<br />
svensk trupp i <strong>Afghanistan</strong>”.<br />
I sitt motionsssvar framhöll styrelsen<br />
bl.a.:<br />
”Nato-ledningen av Isaf kan med<br />
rätta ifrågasättas eftersom det finns<br />
så nära bindningar till USA och den<br />
amerikanska krigförande styrkan.<br />
En amerikansk general som överbefälhavare<br />
över ISAF är provocerande<br />
och enligt SAK mycket olämplig.<br />
Isaf- styrkorna har alltså tagit steg<br />
i en icke önskad riktning av amerikanisering.<br />
Också att Isaf under senare tid genomfört<br />
stridande insatser går i samma<br />
negativa riktning. Styrelsen har<br />
uppmanat den svenska regeringen<br />
att verka för att Isaf:s fredsfrämjande<br />
mandat hålls tydligt skilt från den<br />
USA-ledda krigföringen så att den<br />
negativa utvec<strong>kl</strong>ingen av sammanblandning<br />
upphör.”<br />
red<br />
Kabul måste tala<br />
med talibaner<br />
Talibanernas sista ambassadör i<br />
Pakistan, Mullah Abdul Salam Zaeef<br />
sitter <strong>nu</strong> i husarrest i Kabul. Han säger<br />
att han förbjudits ha några kontakter<br />
med talibanerna, men uppmanar<br />
<strong>nu</strong> president Karzai att öppna<br />
samtal med dem för att lösa krisen i<br />
landet:<br />
”Talibanerna var populära för att<br />
de hjälpte krigets offer”, säger Zaeef.<br />
”Men hur kan Karzai lova något? Han<br />
är ju bara en marionett. Kan han garantera<br />
talibanernås säkerhet, att de<br />
inte förs till Guantanamo?”<br />
Efter USA:s invasion greps och<br />
misshandlades Zaeef och sändes efter<br />
en månad till Guantánamo där han<br />
hölls till 10 september 2005.<br />
”USA har munnen full av prat om<br />
mäns<strong>kl</strong>iga rättigheter, men se hur de<br />
själva gör. <strong>Afghanistan</strong> skulle vara<br />
bättre utan USA”.<br />
NRC Handelsblad 17-10 mars <strong>20<strong>07</strong></strong><br />
"De vet inte sitt<br />
eget bästa"<br />
Daan Everts, 66 år, är chef för Nato:s<br />
diplomatiska verksamhet i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Idag är han förbannad på amerikanerna<br />
som är så <strong>kl</strong>umpiga, skjutgalna och<br />
förstör allt ”fint” som holländarna försöker<br />
bygga upp. Amerikanerna är inte<br />
proffsiga. Förut fanns det vettiga människor<br />
bland USA-officerarna, men <strong>nu</strong><br />
är de översittare, både mot afghanerna<br />
och mot sina allierade och värst är befälhavaren<br />
McNeil.<br />
– Han delar inte med sig av information<br />
han har. Det går inte att tala med<br />
honom. Amerikanerna skjuter folk här<br />
och där och bekymrar sig inte för att<br />
folk blir förbannade.<br />
Daan Everts, som har tidigare erfarenheter<br />
av <strong>Afghanistan</strong> ”som seriös<br />
hippie med intresse för mystik”, är också<br />
besviken på afghanerna.<br />
– Ibland får man intrycket att folk här<br />
inte gillar våra idéer. Människor vill<br />
inte alltid ha det som är bäst för dem.<br />
NRC Handelsblad 19/5<br />
Knarkbaronerna<br />
i Karzais närhet<br />
I vissa av Uruzganprovinsens distrikt<br />
har lokala makthavare pressat befolkningen<br />
så hårt - rapporterar Antoinette<br />
de Jong som läst en rapport från en<br />
Karzaimyndighet – att den lokala befolkningen<br />
har vädjat till talibanerna<br />
att anfalla. Detta i hopp om att bli av<br />
med Karzais lokala kommendant.<br />
Rapporten nämner flera betydande<br />
knarksmugglare. Haji Q beskrivs<br />
som en svåger till ex-guvernör Jan<br />
Mohammed Khan. Han är god för tre<br />
ton opiater per konvoj. Haji F är bättre<br />
med fem ton åt gången. Han har<br />
två söner som lär arbeta för president<br />
Karzais bror, Ahmed Wali.<br />
Den holländske reportern har mött<br />
ögonvittnen som Ayub Raffiqi vilken<br />
berättar att hans brorson sköts i sin bil<br />
för två dagar sen.<br />
– Han var en enkel lärare.<br />
Avrättningen skedde mitt på blanka<br />
dagen. Framför ögonen på hans fyra<br />
barn som alla var under tio år.<br />
NRC Handelsblad, bilaga april <strong>20<strong>07</strong></strong><br />
övers ur NRC: Claes Engelbrand<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 9
Pakistan an<strong>kl</strong>agar västvärlden för att<br />
ha svikit <strong>Afghanistan</strong> efter Sovjets<br />
tillbakadragande, när kaos och inbördeskrig<br />
förde talibanerna till makten.<br />
Men <strong>nu</strong> sviker västvärlden<br />
<strong>Afghanistan</strong> en andra gång - genom<br />
att sätta in obegränsad och hänsynslös<br />
eldkraft - och resultatet tycks bli<br />
detsamma, seger för talibanerna,<br />
skriver Ramzy Baroud.<br />
I ett uttalande nyligen skällde<br />
Pakistans utrikesminister Khursheed<br />
Mahmood Kasuri ut det ”internationella<br />
samfundet” för att det har ”övergivit”<br />
<strong>Afghanistan</strong> efter de sovjetiska<br />
styrkornas tillbakadragande 1989.<br />
Enligt hans mening var det denna<br />
hållning som skapade förhållanden<br />
som så småningom kulminerade i talibanernas<br />
uppgång, al-Qaidas värdfolk.<br />
Uttalandet ska ha nått utrikesministrarna<br />
inom G-8 då de nyligen hade<br />
konferens i Postdam i Tys<strong>kl</strong>and, om<br />
man får tro Pakistans Daily Times.<br />
Som förväntat placerade Kasuri in sin<br />
kritik i ett sammanhang som är specifikt<br />
just för Pakistan, nämligen de<br />
2,4 miljoner afghanska flyktingar som<br />
enligt FN:s flyktingorgan UNHCR lever<br />
i Pakistan för att söka skydd och<br />
en plats som är förhållandevis säker.<br />
Vidare har Pakistan, som står under<br />
konsekvent kritik för att de påstås<br />
har misslyckats med att fånga in stridande<br />
talibaner och al-Qaida, placerat<br />
ut 90 000 soldater i dessa regioner.<br />
Skärmytslingar vid gränsen, sporadiska<br />
skottväxlingar men i allt större<br />
utsträckning utdragna bombkampanjer<br />
av stamområden – vilka misstänks<br />
vara skyddszoner för al-Qaidakrigare<br />
– har lämnat tusentals döda<br />
och skadade sedan USA:s krig mot<br />
<strong>Afghanistan</strong> i oktober 2001.<br />
Tvivel på vapnen<br />
De spänningar som orsakas av<br />
Pakistans roll som ett slags ombud för<br />
USA i regionen med uppgift att tygla<br />
USA:s fiender gör det svårt för den<br />
pakistanska regeringen att samtidigt<br />
framstå som oberoende inför det egna<br />
folket.<br />
Spänningen i Pakistan, som korsar<br />
stam- och politiska linjer, går dock<br />
knappast att jämföra med den sjudande<br />
situationen i själva <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Ilskan som där riktas mot Kabul-regeringen<br />
och ”välgörarnas koalition” är<br />
<strong>nu</strong> så stor att ett nytt våldsamt uppror<br />
10 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
Eldkraft avgör int<br />
En sovjetisk bomb pryder torget i en by i Ghorprovinsen. Foto: Odd Uhrbom.<br />
kan vara förestående. Hamid Karzai,<br />
krönt president över <strong>Afghanistan</strong> i<br />
ett låtsasval, styr över ett sargat land<br />
och en missbelåten befolkning. Han<br />
är fortfarande oförmögen att utöva<br />
sin makt utanför huvudstadens gränser.<br />
Men till och med i Kabul blir det<br />
allt svårare att hålla kontroll när en<br />
ström av självmordsbombare lovar att<br />
göra huvudstaden till ett nytt Bagdad.<br />
Karzai har inte uträttat mycket sedan<br />
makttillträdet men har räddats av löften<br />
om ekonomiskt bistånd, 40 miljarder<br />
dollar för att vara exakt, av vilket<br />
dock inte mycket kommit fram. Men<br />
pengarna som kommit fram har knappast<br />
gjort folks liv bättre – korruptionen<br />
i <strong>Afghanistan</strong> är utbredd, vilket<br />
inte är särskilt förvånande. Ändå har<br />
Nato och USA spenderat många miljarder<br />
dollar på militär utrustning.<br />
Hur verkningsfull all denna eldkraft<br />
är råder det dock minst sagt delade<br />
meningar om bland afghanska civila.<br />
Slakt i Shindand<br />
BBC:s Alastair Leitheads rapport den<br />
31 maj om “Afghanernas ilska över<br />
amerikansk bombning” skildrar bara<br />
en av många sådana incidenter där<br />
massor av oskyldiga civila har dödats.<br />
Sådana rapporter är sällsynta eftersom<br />
de helt enkelt inte anses vara av<br />
nyhetsvärde – värdet av en nyhet från<br />
<strong>Afghanistan</strong> beror på om koalitionsstyrkorna<br />
drabbades av förluster eller<br />
inte. Den nyligen inträffade slakten på<br />
människor i Shindand i Zerkoh-dalen<br />
i västra <strong>Afghanistan</strong> var hemsk med<br />
alla mått mätt. Det rapporterades att<br />
57 dödats av det amerikanska bombardemanget;<br />
hälften av de döda var<br />
kvinnor och barn, enligt Leithead.<br />
Bombardemanget förstörde också 100<br />
hus, anspråkslösa boningar som sannolikt<br />
inte kommer att återuppbyggas<br />
snart.<br />
Vem tror ett bomboffer?<br />
”Bombardemanget pågick både dag<br />
och natt. De som försökte ta sig till någon<br />
säker plats bombades. De brydde<br />
sig inte om ifall det var kvinnor, barn<br />
eller äldre män”, sa en av överlevarna.<br />
Men vem skulle tro Mohammad<br />
Zarif Achakzai, som flydde sitt lerhus<br />
med sin familj under det obarmhärtiga<br />
bombardemanget? Brigadgeneral<br />
Joseph Votel har avfärdat rapporterna<br />
om civila offer. ”Vi har inga rapporter<br />
som bekräftar för oss att icke-stridande<br />
blev skadade eller dödade i Shindand”,<br />
sa han. Och därmed jämnt.<br />
Shindand står inte under talibanernas<br />
kontroll, åtminstone inte än. En<br />
stor del av landet, främst i söder men<br />
i ökande grad även i andra delar, håller<br />
på att hamna under talibanska
e alltid krig<br />
extremisters kontroll. Talibanerna erbjuder<br />
arbetsuppgifter åt männen och<br />
en möjlighet till hämnd och evigt martyrskap,<br />
erbjudanden som i många delar<br />
av <strong>Afghanistan</strong> blir alltmer attraktiva.<br />
Den orädde brittiske Independentjournalisten<br />
Chris Sand, en av de få<br />
journalister som rapporterar från talibankontrollerade<br />
områden, säger till<br />
mig att det bara är en tidsfråga innan<br />
<strong>Afghanistan</strong> blir ett inferno liknande<br />
Irak. Det stämmer, talibanernas försök<br />
till omgruppering har varit förvånansvärt<br />
framgångsrika på sistone.<br />
Talibanska krigare lyckades med att<br />
i bakhåll döda 16 av myndigheternas<br />
poliser bara några timmar efter att<br />
de hade dödat sju koalitionssoldater<br />
– däribland fem amerikaner – genom<br />
att skjuta ned deras helikopter över<br />
Helmand-provinsen den 30 maj. Dessa<br />
bekräftade siffror lämnas ofta åt sidan<br />
till förmån för obekräftade rapporter<br />
från myndigheterna om att många talibanska<br />
krigare har dödats av regeringsstyrkor.<br />
Ofta är det så att dessa<br />
rapporter förbiser det betydligt högre<br />
antalet civila offer.<br />
Vann inte folkens hjärtan<br />
De utländska arméerna är helt <strong>kl</strong>art<br />
på väg att misslyckas i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
De varken vann folkets hjärtan och<br />
förstånd eller bidrog till stabilitet och<br />
återuppbyggande av landet på ett meningsfullt<br />
sätt – 60 procent av landets<br />
ekonomi är <strong>nu</strong> beroende av narkotikaexport.<br />
<strong>Afghanistan</strong> är i själva verket<br />
ett perfekt exempel på uttrycket ”cut<br />
and run” (skär och spring) som president<br />
George Bush lovar att inte följa<br />
i Irak. Det behöver knappast påpekas<br />
att den enda uppgift som USA och<br />
dess allierade verkar ta på allvar är<br />
att hålla sin egen militärregim under<br />
armarna med oinskränkt eldkraft oavsett<br />
följderna.<br />
<strong>Afghanistan</strong>s två utländska militäruppdrag<br />
– Natos ”International<br />
Security Assistance Force” (Isaf) med<br />
37 000 trupper och den USA-ledda<br />
”Operation Enduring Freedom” (OEF)<br />
håller i själva verket på att förlora<br />
även den ytterst begränsade kontroll<br />
över landet de har haft. Talibanerna<br />
växer i styrka och håller på att förny-<br />
as, inte för att de har ett beaktansvärt<br />
teologiskt alternativ till demokrati,<br />
utan just på grund av att alla gyllene<br />
löften som gavs i slutet av 2001 och<br />
början av 2002 ledde fram till en i högsta<br />
grad förtryckande regim, fördärvad<br />
av korruption, osäkerhet, krigsherrar<br />
och koalitionens oupphörliga attacker<br />
på civila över hela landet. När afghaner<br />
återgår till att stödja talibanerna<br />
kan man bara föreställa sig hur desperata<br />
de har blivit.<br />
Vågskålen lutar<br />
Pakistans utrikesminister har uppenbarligen<br />
rätt, även om hans avsikter<br />
är egennyttiga. Det är sant och träffande<br />
att hävda att det så kallade internationella<br />
samfundet "övergivit"<br />
<strong>Afghanistan</strong>. Det övergav <strong>Afghanistan</strong><br />
i det kaos som följde på störtandet<br />
av den sovjetiska mariobnettregimen<br />
1989. Ett inbördeskrig följde som skördade<br />
50 000 människoliv enbart i Kabul<br />
och talibanerna kunde ta makten. Nu<br />
håller det internationella samfundets<br />
svek på att skapa ett lika bisarrt scenario<br />
som ger upphov till samma avskyvärda<br />
gruppering. Talibanerna kan<br />
snart vara i en så stark förhandlingsposition<br />
att inte ens amerikanerna kan<br />
ignorera dem. Den talibanska ”våroffensiven”<br />
må ha varit försenad, men<br />
vågskålen lutar uppenbarligen alltmer<br />
till talibanernas favör, i ett krig<br />
som lovar mer av samma bedrövelse.<br />
Ramzy Baroud, den 6 juni <strong>20<strong>07</strong></strong><br />
Författaren är redaktör för nättidskriften<br />
The Palestine Chronicle. Övers:<br />
Kristoffer Larsson<br />
Forts ”fredsstrategi” från sid 7<br />
general som tidigare haft toppositioner<br />
inom USA:s krig mot terrorismen.<br />
USA har fört över mer än 12 000<br />
soldater till Isaf-styrkan. Effekten<br />
har blivit att det amerikanska inflytandet<br />
över Isaf ökat och att de tidigare<br />
tydliga gränserna mellan de<br />
krigförande OEF-styrkorna och de<br />
fredsbevarande Isaf-styrkorna har<br />
börjat suddas ut, vilket också bekräftades<br />
av ÖB i en intervju i TV4.<br />
När Sverige beslutade att delta i<br />
Isaf var ett villkor att dessa styrkor<br />
inte fick sammanblandas med OEF.<br />
De svenska soldaternas uppgift skulle<br />
vara att skydda befolkningen, inte<br />
att föra krig. Detta måste fortfarande<br />
gälla och vara förutsättningen för<br />
svenskt militärt deltagande.<br />
Socialdemokratin måste därför<br />
ställa krav om <strong>kl</strong>ar åtskillnad mellan<br />
Isaf och OEF för att svensk trupp ska<br />
kunna delta.<br />
Än så länge är det för tidigt för<br />
Sverige att dra tillbaka sina trupper,<br />
<strong>Afghanistan</strong>s folk behöver alltjämt<br />
stöd för att upprätthålla en bräc<strong>kl</strong>ig<br />
fred och säkra en positiv utvec<strong>kl</strong>ing.<br />
Men Sveriges deltagande i Isaf förutsätter<br />
att detta inte leder till att<br />
Sverige bakvägen blir de facto-medlem<br />
i Nato eller att de ursprungliga<br />
uppgifterna att skydda civilbefolkningen<br />
övergår till att bli eller uppfattas<br />
som en del av USA: s krig mot<br />
terrorismen. I ett sådant läge måste<br />
Sveriges bidrag till Isaf snabbt kunna<br />
omprövas och svensk trupp tas hem.<br />
Ett alternativ för <strong>Afghanistan</strong> behöver<br />
utarbetas. Socialdemokratin<br />
bör ta initiativ till att Sverige via EU<br />
och FN utarbetar en långsiktig fredsstrategi<br />
för <strong>Afghanistan</strong>, genom att<br />
bland annat verka för ett vapenstillestånd<br />
som möjliggör akut humanitär<br />
hjälp och arbeta för en FN-resolution<br />
som reglerar och ersätter USAs<br />
roll som självpåtagen ockupationsmakt.<br />
Däri bör ingå bland annat att<br />
utländska trupper utanför ett framtida<br />
FN-mandat bör lämna landet enligt<br />
en tidsplan och massiv civil hjälp<br />
sättas in via Röda Korset och Röda<br />
Halvmånen, samt att FN-trupper<br />
också från grannländerna bör ersätta<br />
dagens OEF och Isaf.<br />
<strong>Stockholm</strong>s Arbetarekommun kräver<br />
att Sveriges regering tar initiativ<br />
till en fredsstrategi för <strong>Afghanistan</strong>."<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11
Ja-sägarnas trötta triumf<br />
Den första juni beslutade riksdagen<br />
att den svenska kontingenten i Natostyrkan<br />
Isaf som tidigare haft taket<br />
375 man <strong>nu</strong> får ökas till maximalt<br />
600 man.<br />
Riksdagsbehandlingen som spreds<br />
ut under tre dagar gjorde ett mycket<br />
trött intryck och den som lyssnade<br />
fick en stark känsla av att beslutet<br />
var uppgjort på förhand.<br />
Socialdemokraterna hade i en partimotion<br />
lagt ett antal förslag till riksdagsbeslut<br />
som bland annat gick ut på<br />
att tidsramen för den militära insatsen<br />
skulle begränsas till maj 2008, att<br />
skiljelinjen mellan USA-koalitionen<br />
OEF och ISAF ytterligare måste <strong>kl</strong>argöras<br />
på olika sätt (vilket försvarsminister<br />
Odenberg blankt avvisat), och<br />
att det behövs en bred strategi för<br />
Sveriges engagemang i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Samtliga dessa krav sopades full-<br />
12 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
ständigt bort i utskottsbehandlingen<br />
och nådde aldrig riksdagens bord.<br />
Kenneth G Forslund (s) i utrikesutskottet<br />
meddelade redan från start att<br />
socialdemokraternas krav "på ett tillfredsställande<br />
sätt har tillgodosetts av<br />
den borgerliga regeringen och den borgerliga<br />
majoriteten i det sammansatta<br />
utrikes- och försvarsutskottet".<br />
Därmed jämnt. Ingen s-ledamot besvärade<br />
sig med att ta upp någon av<br />
trådarna i s-motionen.<br />
Forslund var också den som slog an<br />
den gemensamma tonen från riksdagens<br />
JA-sägare. Temat kan sammanfattas<br />
"Det blir bättre och bättre dag<br />
för dag":<br />
"Trots att problemen är många och<br />
stora i <strong>Afghanistan</strong> har utvec<strong>kl</strong>ingen<br />
också gott framåt under de senaste<br />
åren. Allmänna och fria val hölls år<br />
2005. I dag går fem och en halv miljon<br />
barn i skolan att jämföra med 500 000<br />
barn under talibanernas styre. Ändå<br />
är det fortfarande mindre än hälften<br />
av alla barn som går i skola. I dag har<br />
nära 90 procent av befolkningen tillgång<br />
till enkel sjukvård. Ändå drabbas<br />
afghanska kvinnor av världens högsta<br />
mödradödlighet."<br />
129 procent i skola<br />
Visst är det mycket man kan uträtta<br />
med militär trupp! Ingen av riksdagens<br />
ledamöter tycks ha besvärat sig<br />
att kolla upp hur många afghanska<br />
barn som kommer till skolan efter uppropet<br />
(på uppropsdagen infinner sig<br />
127 procent av pojkarna).<br />
Kenneth Forslund var också den<br />
som utan att blinka upprepade lögnen<br />
att motståndarna till militär ockupation<br />
"vänder ryggen till det som händer<br />
i <strong>Afghanistan</strong>". "Jag tycker det är<br />
rimligt att Sverige ställer upp när FN<br />
fattar beslut och när FN genomför ett<br />
uppdrag".<br />
Heliga enfald! Det är ju just detta<br />
kritiken gäller. FN har inte<br />
fattat beslut att intervenera i<br />
Afghansitan. FN har inga trupper<br />
där och det enda uppdrag<br />
FN genomför består av UNAMAs<br />
lilla kontor i Kabul.<br />
Forslund gjorde det lätt för alliansen<br />
att hänga på. Isabell Jernbeck (m):<br />
"Landet har för första gången en<br />
folkvald president och ett parlament<br />
med 25 procent kvinnor. Fyra miljoner<br />
fler barn går i skolan. Ekonomin<br />
har tredubblats, och ett hundratal nya<br />
sjukhus har byggts."<br />
Just argumentet med en "tredubblad"<br />
ekonomi är ju dräpande, i synnerhet<br />
om man vet att över hälften av den<br />
totala ekonomin idag är knark!<br />
Men Jernbeck växlade snabbt över<br />
på ett annat spår. Det som nyss hade<br />
varit en ekonomisk tillväxtsuccé blev<br />
snart en talibankonspiration:<br />
"Det kan finnas olika orsaker att<br />
våldet har trappats upp. En anledning<br />
kan vara att 90 procent av världens<br />
opiumodling finns i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Hans Söderling busvisslar mot riksdagens<br />
beslut. Många fotgängare<br />
på Helgeandsholmen fick för första<br />
gången veta att Sverige har trupp i<br />
<strong>Afghanistan</strong>. Foto: Stefan Lindgren.
Där finns mycket pengar som förstås<br />
kontrolleras av talibanstyrda styrkor.<br />
Pengarna används för att uppbringa<br />
våld, till vapen och fordon. Det är<br />
väldigt lätt att rekrytera ungdomar i<br />
<strong>Afghanistan</strong>. De har liksom inget att<br />
sätta emot när talibangrupper kommer.<br />
Antingen får man 1 000 dollar<br />
för att uträtta ett uppdrag eller så<br />
kommer man inte därifrån. Det finns<br />
alltså många orsaker till att våldet<br />
har trappats upp."<br />
Det har tydligen inte gått upp för<br />
denna riksdagskvinna att det finns<br />
hundratusentals om inte miljoner afghaner<br />
som är beredda att utföra terrordåd<br />
mot ockupanterna helt gratis<br />
- och till och med betala med sina liv.<br />
Jernbeck sa sig ha "en lite annan<br />
utgångspunkt" än miljöpartiet:<br />
"Jag tycker nämligen att det är bra<br />
att terrorism bekämpas. Jag tycker<br />
att det är bra att USA har tagit på sig<br />
den uppgiften."<br />
Greuelpropaganda<br />
Folkpartiets Allan Widman spelade<br />
även denna gång rollen av inpiskare.<br />
Istället för att sköta sitt uppdrag i<br />
Försvarsutskottet att kontrollera militären<br />
ägnar han sig åt oförfalskad<br />
greuelpropaganda:<br />
"Jag vill erinra om att sedan augusti<br />
2005 har 200 skolor i <strong>Afghanistan</strong><br />
stuckits i brand. I mars månad i<br />
Nuristan skar talibaner av näsa och<br />
öron på fyra lärare för att visa vad de<br />
ansåg om undervisningen."<br />
Han hade inga källor. Man kan ju<br />
undra om inte svenska myndigheter<br />
i första hand borde ta itu med skolbränder<br />
i Sverige. 20<strong>06</strong> inträffade 232<br />
anlagda skolbränder i Sverige och värden<br />
för över 300 miljoner kronor förstördes.<br />
(Rapport 29/12 20<strong>06</strong>).<br />
Vänsterpartiets Hans Linde och miljöpartiets<br />
Peter Rådberg var de riksdagsmän<br />
som utmärkte sig genom att<br />
vara väl pålästa och dessutom kritiskt<br />
tänkande. Hans Linde attackerade det<br />
militaristiska tänkandet:<br />
"Samtidigt som de militära utgifterna<br />
<strong>nu</strong> ökar kraftigt, till över 700 miljoner<br />
kronor, ligger biståndet kvar på i<br />
genomsnitt 350 miljoner kronor per år.<br />
Totalt utgör biståndet till <strong>Afghanistan</strong><br />
en bråkdel av kostnaderna för den militära<br />
insatsen. Man missar därigenom<br />
att angripa konfliktens grundorsaker:<br />
fattigdom, hopplöshet och bristande<br />
framtidstro."<br />
Han pläderade också för en bred<br />
fredskonferens om <strong>Afghanistan</strong>, ett<br />
krav som tidigare hörts från den tyske<br />
SPD-ledaren Kurt Beck.<br />
En helg på Madeira<br />
Men Allan Widman torpederade genast<br />
allt farligt tal om fred:<br />
"Om Sverige drar sig ur <strong>Afghanistan</strong>,<br />
och de svenska soldaterna åker hem,<br />
och vi lämnar ansvaret till de 36 andra,<br />
kommer få länder att komma till<br />
din freds- och försoningskonferens. De<br />
tycker att vi ska vara med och dela<br />
bördorna."<br />
Men Widman är inte emot alla konferenser:<br />
"Jag kan … upplysa om att Sveriges<br />
riksdags parlamentariska delegation<br />
deltog i Natos församling i Madeira i<br />
helgen och hade tillfälle att framföra<br />
synpunkter."<br />
Visst låter väl en helg på Madeira<br />
bra mycket behagligare än en rundabordskonferens<br />
med skäggiga talibaner?<br />
I huvudfrågan röstade 219 ledamöter<br />
för att sända 600 svenska soldater<br />
till <strong>Afghanistan</strong>. Endast 17 röstade<br />
emot (vänsterpartiet) medan <strong>15</strong> (mp)<br />
lade ner rösterna av det skälet att<br />
Peter Rådbergs avslagsyrkande inte<br />
blivit huvudavslagsyrkande. Summa<br />
32 krigsmotståndare.<br />
I fråga om Hans Lindes (v) förslag<br />
att Bokahändelserna skulle utredas<br />
röstade 228 nej och 23 ja.<br />
Den låga nej-siffran beror enligt en<br />
teori på att miljöpartiets riktkarl gjorde<br />
något fel så att nio miljöpartister<br />
av misstag röstade för avslag.<br />
Stefan Lindgren<br />
Tyska krav på att<br />
inställa OEF<br />
Det råder hårda motsättningar mellan<br />
regeringspartierna i Berlin om linjen<br />
i <strong>Afghanistan</strong>frågan. I takt med att<br />
Nato-trupper gör sig skyldiga till den<br />
ena massakern efter den andra blir<br />
också tyska trupper och civila måltavla<br />
i <strong>Afghanistan</strong>. Delar av SPD och den tidigare<br />
regeringspartiet Bündnis 90/Die<br />
Grünen kräver att hela USA-operationen<br />
(OEF) ska inställas och en "civil<br />
storoffenmsiv" inledas.<br />
KriegsNewsletter 26/6<br />
Inga avvisningar<br />
till <strong>Afghanistan</strong>!<br />
<strong>Afghanistan</strong> har under tyngden av<br />
USA-alliansens krigföring i delar av<br />
<strong>Afghanistan</strong> förvandlats till en allt oroligare<br />
krigshärd. Många människor<br />
har, inte minst de senaste åren, tvingats<br />
fly landet på grund av den väpnade<br />
konflikten och en del har sökt sig till<br />
Sverige.<br />
Flyktingar som repatrierats från<br />
grannländerna med löften och våld lever<br />
i många fall i stor nöd. Nu har migrationsverket<br />
först i ett vägledande<br />
beslut sagt att "säkerhetsläget har försämrats<br />
det senaste året" i <strong>Afghanistan</strong><br />
och att "någon förbättring av säkerhetsläget<br />
på kort eller medellång sikt är<br />
emellertid inte att vänta". Ändå beslutar<br />
man att flyktingar från <strong>Afghanistan</strong><br />
<strong>nu</strong> skall sändas tillbaka vilket måste<br />
vara rekord i absurditet. Det är inte<br />
bara ett brott mot rätten till internationellt<br />
skydd, det är också fullständigt<br />
ologiskt. Vi kräver att ingen skall sändas<br />
tillbaka till <strong>Afghanistan</strong> som förhållandena<br />
är idag. Det enda rimliga är<br />
att ge flyktingar från <strong>Afghanistan</strong> permanenta<br />
tillstånd att stanna i Sverige<br />
så att de kan börja bygga en framtid<br />
här.<br />
Kalle Larsson, flyktingpolitisk talesman<br />
(v), riksdagsledamot;<br />
Bodil Ceballos, flyktingpolitisk talesperson<br />
(mp), riksdagsledamot;<br />
Stefan Lindgren, ordf. föreningen<br />
<strong>Afghanistan</strong>solidaritet; Nasim Sahar,<br />
vice ordf. i Afghanska föreningen<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 13
2 000 hemlösa<br />
efter bombregn<br />
USA:s bomraider enbart i månaden<br />
april ödelade 173 hus och gjorde<br />
2 000 människor hemlösa. uppger<br />
Internationella Röda kors-kommittén<br />
Preliminära FN- och afghanska beräkningar<br />
visar att 50 civila dödades<br />
bara 27 och 29 april.<br />
Enligt kommitténs operative chef<br />
Pierre Krähenbühl har de amerikanska<br />
bombanfallen intensifierats och<br />
spridits till nya delar av landet så att<br />
de inte längre begränsas till syd.<br />
afp 19/5, Evening standard 12/6<br />
Protest i norr<br />
dränktes i blod<br />
Tusentals anhängare till general<br />
Abdul Rashid Dostum deltog 28 maj<br />
i vad som började som fredliga demonstrationer<br />
i Shiberghan, huvudstad<br />
i Jowzjan-provinsen i nordvästra<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Men när demonstranterna närmade<br />
sig guvernörspalatset, där Juma Khan<br />
Hamdard regerar, utsattes de för beskjutning<br />
och det hela urartade till ett<br />
fruktansvärt blodbad. Minst 10, kanske<br />
13 människor omkom och ett 40tal<br />
sårades.<br />
Missnöjet med Hamdard har att<br />
göra med att den uzbekiska majoritetsbefolkningen<br />
stöder general<br />
Dostum och hans parti Junbesh-e<br />
Milli-ye Islami. Hamdard som under<br />
kriget mot Sovjetunionen var en befälhavare<br />
i Hezb-e Islami kom efter USAinvasionen<br />
en tid att samarbeta med<br />
Dostum, men sedan Dostum råkat i<br />
onåd i Kabul och avsatts som guvernör<br />
i Balkh har Hamdard gått sina egna<br />
vägar.<br />
14 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
Enligt Hamdard styrdes protesterna<br />
av general Dostum personligen som<br />
ska ha kört omkring i staden i bepansrade<br />
Land Cruisers. Dostum har enligt<br />
en annan uppgift satt 4 000 man<br />
i vapen enbart i Jowzjan och har för<br />
avsikt att återta kontrollen i norr så<br />
snart tillfälle ges.<br />
Samtidigt ingår Dostums parti i en<br />
nybildad Nationell front bestående av<br />
hela den forna Norra alliansen och en<br />
stor del av det afghanska parlamentet.<br />
Femton partier ingår och de kräver bl<br />
a förändringar i författningen i mer federativ<br />
riktning.<br />
Händelserna i norr är ett tecken på<br />
att Karzais maktbas krymper. I maj<br />
avsatte parlamentsmajoriteten utrikesminister<br />
Spanta, som dock omedelbart<br />
återinsattes av Högsta domstolen<br />
IWPR 8 och 27/6<br />
127 procent går<br />
i Karzais skola<br />
<strong>Afghanistan</strong>s problem med analfabetism<br />
och dålig skolgång är långvariga.<br />
Svenska experter som Sixten Heppling<br />
arbetade med problemet redan på 60talet<br />
då man fick upp skolnärvaron<br />
från <strong>15</strong> till 30 procent.<br />
I Världsbankens statistik över skolutbildningen<br />
i <strong>Afghanistan</strong> hittar man<br />
den officiella statistiken. Enligt den<br />
gick 20 procent av de afghanska barnen<br />
i skola 1985 - under Najibs sovjetstödda<br />
regim, 1990 - när mujahedin<br />
hade tagit över - gick 28,8 procent i<br />
skola men 1995 hade siffran, fortfarande<br />
under mujahedin, stigit till 48,6<br />
procent.<br />
År 2000, det sista hela talibanåret<br />
redovisades att 19,2 procent av barnen<br />
gick i skolan, och så 2004 redovisade<br />
Karzai hela 92,9 procents skolgång.<br />
Men om man läser vidare på<br />
Världsbankens hemsida finner man<br />
flera frågetecken om den afghanska<br />
statistiken.<br />
Uppgiften att 35 procent av flickorna<br />
skulle gå i skola är "förvrängd"<br />
(distorted), säger banken, och "återspeglar<br />
inte situationen på landsbygden".<br />
Det finns hela provinser utan en<br />
enda flickskola. I provinser som Zabul,<br />
Helmand och Khost, där merparten av<br />
USA-styrkorna är närvarande, ligger<br />
flickornas skolgång på 3, 5 resp. 7 procent<br />
enligt banken.<br />
Det framgår också att <strong>Afghanistan</strong><br />
inte längre redovisar siffror för "net<br />
enrollment", nettoinskrivning i skolorna.<br />
Det betyder i <strong>kl</strong>artext att de siffror<br />
Karzai redovisar gäller på uppropsdagen!<br />
Under tidigare regimer brukar<br />
bortfallet av elever efter skolstarten<br />
vara en tredjedel till hälften.<br />
Mycket intressant är könsfördelningen<br />
i Karzaistatistiken. Siffran 93<br />
procents skolgång har man nått genom<br />
att redovisa 56 procents närvaro<br />
för flickor och 127 procent för pojkar!<br />
www.worldbank.org<br />
Dikter från<br />
Guantánamo<br />
En ny bok har utkommit på engelska<br />
med dikter från några av de minst 775<br />
fångar som hållits i USA:s fängelse på<br />
Guantánamobasen.<br />
Visserligen har varje rad i boken<br />
passerat Pentagons censur men ändå<br />
har det som framkommer imponerat<br />
på många recenseter. ”Äntligen har<br />
Guantánamo fått sin röst”, skriver<br />
t.e.x Gore Vidal.<br />
Ett ”dödspoem” i boken av Jumah al<br />
Dossari lyder så här:<br />
Ta mitt blod<br />
Ta min dödsskrud och<br />
Resterna av min kropp<br />
Ta foton av min kropp vid graven,<br />
ensam<br />
Sänd dem till världen<br />
Till domarna och<br />
Människor med samvete<br />
Sänd dem till människor med<br />
principer och rättskänsla<br />
Och låt dem visa världen<br />
skuldbördan<br />
Hos denna oskyldiga själ<br />
Låt dem visa barnen och historien<br />
bördan<br />
av denna förspillda, syndlösa själ<br />
Av denna själ som plågats av<br />
”fredens försvarare”<br />
Jumah al Dossari är en 35-årig<br />
bahrainier som suttit över fem år i<br />
Guanánamo, i ensamcell sedan slutet<br />
av 2003. Enligt USA-militären har<br />
han försökt ta livet av sig tolv gånger.<br />
Marc Falkoff (red): Poems from<br />
Guantánamo: The Detainees<br />
Speak. (ISBN 1-58729-6<strong>06</strong>-3)
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
ISSN 1652-3679, utges av Föreningen<br />
<strong>Afghanistan</strong>solidaritet, Fraktflygarg 5<br />
128 30 Skarpnäck<br />
Ansvarig utgivare: Stefan Lindgren<br />
I redaktionen även: Kristoffer<br />
Larsson, Anders Davidson<br />
Hemsida: www.afghanistan.<strong>nu</strong><br />
Epost: afghanistansolidaritet@gmx.<br />
net Tel: <strong>07</strong>36 <strong>15</strong>1 999<br />
Presstopp: 1 sept <strong>20<strong>07</strong></strong>.<br />
Pre<strong>nu</strong>merationsavgift: ingår i medlemsavgiften<br />
<strong>15</strong>0 kr som inbetalas på<br />
pg 33 13 24-4. Avgift för icke-medlemmar:<br />
100 kr. för minst fyra <strong>nu</strong>mmer/<br />
år. Tryck: Nytorgstryckeriet,<br />
Kontaktmän:<br />
Karlskrona: Ulf Bjerén 0455-17595<br />
ulf@bjeren.se<br />
Malmö: Love Flygren <strong>07</strong>0 305 6281<br />
love_flygren@hotmail.com<br />
Visby: Klas Hallberg 0448-219702<br />
kojhallberg@hotmail.com<br />
Göteborg: Gunnar Olofsson gunnar_<br />
fam@hotmail.com<br />
Norrköping: Ulf Karlström ulf.<br />
karlstrom@wnet.se<br />
Gnesta: Sixten Thuresson 0<strong>15</strong>8-<br />
20168 sixtenthuresson@telia.com<br />
Mariefred: Peter Hjukström 0<strong>15</strong>9-<br />
230 41 peter.hjukstrom@bredband.net<br />
Södertälje: Jörgen Wide 08-550 199<br />
21 cederbladwide@telia.com<br />
<strong>Stockholm</strong>: Hans Söderling 08-<br />
6493473 hans.soderling@chello.se<br />
Haninge: Dan Kotka 08-50025417<br />
dan.kotka@spray.se<br />
Uppsala: Kristoffer Larsson <strong>07</strong>36-<br />
747974 krislarsson@gmail.com<br />
Arvika: Veino Wallin 0570-775988<br />
Falun: P-O Tellander 023-21230<br />
perolof.tellander@telia.com<br />
Umeå: Camilla Ingman-Fulton<br />
camingfult01@fastmail.fm<br />
Piteå: Bo Persson 0911-16433<br />
bo<strong>kl</strong>ar@spray.se<br />
Argument mot kriget<br />
En ovärderlig skrift med ett rikt urval<br />
argument mot Sveriges deltagande i<br />
kriget. Nu finns den att beställa för<br />
en femma styck.<br />
<strong>Afghanistan</strong>slidaritet och Kvinnor för<br />
fred har tillsammans gjort en broschyr<br />
för att dokumentera namninsamlingen.<br />
Tjugo undertecknare skriver där och<br />
motiverar varför de skrivit på.<br />
Medverkar gör Ronny Ambjörnsson,<br />
Maj Britt Theorin, Lars Ardelius,<br />
Anders Björnsson, Bo I Cavefors, Carl-<br />
Johan Charpentier, Peter Curman,<br />
Ronny Eriksson, Jan Guillou, Tom<br />
Heyman, Jan Hjärpe, Gösta Hultén,<br />
Cecilia Lindqvist, Eva Moberg, Rune<br />
En utställning i konst<br />
mot USA:s krig i Irak och <strong>Afghanistan</strong><br />
8 - 20/9 i Skarpnäcks kulturhus<br />
Vernissage lördag 8/9 13.00-<br />
<strong>15</strong>.00 Invigning<br />
13.00 Sköld Peter Matthis och Ida<br />
Gabrielsson<br />
Debatt 14.00 De svenska soldatema<br />
i <strong>Afghanistan</strong> - Ola Mattsson<br />
(Svenska Freds) Stefan Lindgren<br />
(FAS).<br />
Deltagande konstnärer:<br />
Henrik Bromander, Pia Jämtvall, Ulla<br />
Pär Olofsson, Gunnar Ohrlander,<br />
Göran Palm, Thage G Peterson, Carl<br />
Henrik Svenstedt och Margareta<br />
Zetterström.<br />
Broschyren avslutas med en färsk<br />
artikel där fem av initativtagarna till<br />
"februariuppropet" summerar argumenten<br />
för att hemkalla trupperna.<br />
Broschyren är på 16 A5-sidor och<br />
kan beställas för självkostnadspris<br />
från afghanistansolidaritet@gmx.net.<br />
Ett ex in<strong>kl</strong>usive porto kostar 10 kr<br />
och 3 ex 20 kr. Större upplagor för 5 kr<br />
per ex mi<strong>nu</strong>s 30 procents rabatt, plus<br />
porto.<br />
En<strong>kl</strong>ast beställer man genom att<br />
sätta in beloppet på pg 33 13 24-4<br />
<strong>Afghanistan</strong>solidaritet.<br />
Wennberg, Jan Frykholm, Robert<br />
Nyberg, Christer Temptander,<br />
Lehån, Barbro Skoog-Stenström, Bo<br />
Rehnberg m fl.<br />
Skarpnäcks kulturhus - T-bana<br />
Skarpnäck, Mån, ti, to 12-19, on 10-<br />
19, lö 11-<strong>15</strong>, stängt fre & sön.<br />
Arrangörer:<br />
FiB/K <strong>Stockholm</strong>, V-Hammarby-<br />
Skarpnäck, Nätverket mot krig.<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> <strong>15</strong>
FOTO: STEFAN LINDGREN<br />
<strong>Afghanistan</strong><br />
för ungdom<br />
Det var 1958 Jan Myrdal och Gun<br />
Kessle första gången kom till<br />
<strong>Afghanistan</strong>. I snart 50 år har de av<br />
och till ägnat sin skapargärning åt<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Just <strong>nu</strong>, till författarens 80-årsdag<br />
utkommer en nyutgåva av en skrift<br />
som Jan och Gun gjorde 1962 som<br />
bredvidläsning i skolorna.<br />
Samtidigt öppnar Guns utställning<br />
om <strong>Afghanistan</strong> på Karlshamns museum.<br />
Vad är <strong>Afghanistan</strong>? Ett land alla talar<br />
om men få känner till. Ett land omspunnet<br />
av koloniala myter och krigspropagandans<br />
legender. Ett land som<br />
16 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
ofta framställs som ogästvänligt och<br />
ociviliserat.<br />
<strong>Afghanistan</strong> är ett kulturland med<br />
mångtusenårig civilisation, ett land<br />
som bara är ogästvänligt för den som<br />
kommer med onda avsikter, som är<br />
beväpnad eller vägrar att respektera<br />
landets sedvänjor.<br />
Den här skriften utkom första gången<br />
1962 under titeln ”Bortom berg<br />
och öknar”. Det unga författarparet<br />
Jan Myrdal och Gun Kessle ville göra<br />
<strong>Afghanistan</strong> synligt för svenska ungdomar.<br />
För första gången skildrades<br />
<strong>Afghanistan</strong>s historia ur ett perspektiv<br />
som medvetet sökte frigöra sig från kolonialtidens<br />
värderingar. Författarna<br />
försökte se <strong>Afghanistan</strong> med afghanernas<br />
ögon.<br />
Boken har med åren blivit en <strong>kl</strong>assiker<br />
som studerats av flera generationer<br />
ungdomar som intresserat sig<br />
för bergslandet <strong>Afghanistan</strong> och dess<br />
obändiga folk som bjudit flera ”oövervinnerliga”<br />
imperier på överraskningar.<br />
Förra utgåvan gjordes av Växjö<br />
<strong>Afghanistan</strong>kommitté 1986, mitt under<br />
brinnande krig mot Sovjet, och är<br />
sedan länge slutsåld.<br />
Nu utkommer boken på nytt med<br />
anledning av Gun Kessles <strong>Afghanistan</strong>utställning<br />
på Karlshamns museum<br />
där Jan Myrdal skrivit texterna.<br />
Boken berikar upplevelsen av utställningen!<br />
Den kan beställas från afgha<br />
nistansolidaritet@gmx.net för 50 kr in<strong>kl</strong>usive<br />
porto (80 kronor för två).<br />
I samband med utställningen kostar<br />
den 30 kr.<br />
Välkommen till<br />
Karlshamn<br />
<strong>Afghanistan</strong> i mitt hjärta. Vernissage<br />
på en utställning av Gun Kessle och<br />
Jan Myrdal. Karlshamns Muséum,<br />
Vinkelg. 8.<br />
Utställningen öppnas onsdag 18<br />
juli <strong>kl</strong> 17. Även vernissage torsdag<br />
19 juli <strong>kl</strong> 13 då Jan Myrdal, som betytt<br />
så mycket för förståelsen av<br />
<strong>Afghanistan</strong> i Sverige, kommer att<br />
gratuleras på sin 80-årsdag. Bokbord.<br />
Utställningen pågår 19 juli - 30 september.<br />
Öppet under sommaren <strong>kl</strong>. 12-<br />
17 alla dagar utom måndagar.