21.09.2013 Views

(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu

(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu

(TT. Stockholm 2007-07-07 kl 06:15). Amerikanskt ... - Afghanistan.nu

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

BILD: KARIN SUNVISSON<br />

www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2/<strong>20<strong>07</strong></strong> <strong>15</strong> kr<br />

ALARM<br />

(<strong>TT</strong>. <strong>Stockholm</strong> <strong>20<strong>07</strong></strong>-<strong>07</strong>-<strong>07</strong> <strong>kl</strong> <strong>06</strong>:<strong>15</strong>). <strong>Amerikanskt</strong> bombflyg<br />

har idag på morgonen gått till angrepp mot centralorter<br />

I västra Sverige som Falun, Mora, Rättvik och Malung.<br />

De kräver att myndigheterna ska utlämna en viss Osama<br />

bin Laden som tillsammans med andra suspekta saudiarabiska<br />

terrorister regelbundet iakttagits flera somrar i området.<br />

Den svenska regeringen har vägrat att lämna ut Osama<br />

bin Ladin till en amerikansk domstol och tror att det rör<br />

sig om ett missförstånd sedan Osama beviljats visum<br />

som"turist", inte "terrorist".<br />

50 000 internationella trupper från USA och 37 andra<br />

länder som deltar i ”kriget mot terrorn” styr <strong>nu</strong> mot Sverige<br />

för att byta ut den svenska regeringen mot en demokratiskt<br />

vald regering (enligt den s k Florida-metoden). Denna regering<br />

kommer att ledas av en mr Swanson, meriterad pizzabagare<br />

från Chicago och golfpartner till CIA-chefen.<br />

Fru Åkerlund som äger hotellet i Dalarna där Osama vistats<br />

har redan förts till Guantanamo för förhör.<br />

Från landstigningsplatser i syd kommer <strong>nu</strong> de internationella<br />

styrkorna att finkamma landet på jakt efter personer<br />

som talar misstänkt dalmål, s k dalibaner.<br />

De sätts i samband med de allt vanligare skolbränderna i<br />

Sverige. 232 anlagda bränder inträffade 20<strong>06</strong>.<br />

De internationella säkerhetsstyrkorna kommer att omringa<br />

fundamentalistiska metropoler som Jönköping, Örebro<br />

och Uppsala och beskjuta dessa tills alla kvinnor har befriats.<br />

Gudstjänster och liknande dalibanpropaganda i TV kommer<br />

att ersättas av TV-serien ”Sex and the City”.<br />

Till nya landshövdingar har utsetts Jackie Ar<strong>kl</strong>öv, John<br />

Ausonius, Hampus Hellekant, Tony Olsson, Joachim Posener,<br />

loan Ursut och andra hedersmän.<br />

Kungen har ombetts att stanna kvar i sin exil i Brunei.<br />

Folkpartiet välkomnar möjligheterna till närmare samarbete<br />

med Nato. Lantmännen förutser introduktionen av nya intressanta<br />

grödor som ska öka farten i den trötta folkhemsekonomin.<br />

JA, så skulle det kunna låta om Sverige vore <strong>Afghanistan</strong>.<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 1


Afghanens hämnd är ljuv<br />

I de afghanska stamlagarna<br />

- pushtunwali - spelar<br />

hämnden (badal) en central<br />

roll. I frånvaron av en<br />

fungerande statsmakt kan<br />

pushtunwalins regler om<br />

hämnd begränsa det godtyc<strong>kl</strong>iga<br />

dödandet.<br />

Redan den brittiske kolonialtjänstemannen<br />

Mount<br />

Stuart Elphinstone noterade<br />

i början på 1800-talet<br />

i sin bok om ”kungariket<br />

Kabul” att enligt pushtunwali<br />

är det allas plikt att<br />

utkräva sin hämnd (badal).<br />

Om någon i din familj<br />

dödats eller en kvinna har<br />

kränkts kan badal bara<br />

fullgöras genom dödlig<br />

hämnd. Rätten att hämnas<br />

ligger främst hos familjen,<br />

men kan övergå till <strong>kl</strong>anen<br />

eller stammen.<br />

Ruttnar ej i vatten<br />

Elphinstone konstaterade<br />

att badal trots regeringens<br />

propaganda blivit en del av<br />

stamlagarna. ”En person<br />

kan vänta länge på att ta<br />

sin badal. Men för en pashtun<br />

är det en skam (peghor)<br />

att inte utkräva badal. Den<br />

som inte tar sin badal betraktas<br />

som en ynkrygg. I<br />

vissa fall är det hela familjen<br />

som tar badal och ibland<br />

hela stammen.<br />

Badal är det viktigaste,<br />

mest dominerande och framstående<br />

av alla pashtunska<br />

särdrag. Ordet pashtu och<br />

badal behandlas rentav som<br />

synonymer. Kravet att hämnas<br />

fienden injiceras i blodet<br />

på varje pashtun. Det<br />

finns fall där pashtuner har<br />

hämnats mord på sina fäder,<br />

bröder etc. som inträffat<br />

när de varit dibarn.<br />

”Pashtustenen (dvs. badal)<br />

ruttnar inte i vatten”,<br />

säger ett ordspråk. Andra<br />

säger: ”Pashtunens fiendskap<br />

är som kamelens (dvs.<br />

2 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

I stort sett alla afghanska män är beväpnade och beredda<br />

att hämnas en oförrätt. Foto: Odd Uhrbom.<br />

vild)”, ”Pashtunens fiendskap<br />

är som elden på en<br />

sophög”, dvs. kan pyra i det<br />

oändliga.<br />

I Ghani Khans bok ”The<br />

Pathans A-Sketch” tecknas<br />

följande porträtt:<br />

”När pastunen är ett barn<br />

säger hans mor honom att<br />

’feglingen dör men skriker<br />

långt efteråt’ och så lär han<br />

sig att inte skrika. Han förevisas<br />

dussintals saker<br />

som är kärare än livet så<br />

att han varken ska tveka<br />

att dö eller att döda. Han<br />

förbjuds färggranna <strong>kl</strong>äder<br />

eller exotisk musik för de<br />

försvagar armen och skymmer<br />

blicken.”<br />

Pashtunen får inte ro<br />

innan han besegrat sin<br />

fiende och i den processen<br />

blir han vild, brutal och bestialisk.<br />

Hans barbari går<br />

så långt att han utplånar<br />

alla manliga medlemmar<br />

i sin fiendes hus så att det<br />

inte finns någon arvinge till<br />

den döde kvar.<br />

I vissa områden är hämnden<br />

mycket brutal och feg.<br />

Ett organiserat gäng attackerar<br />

fienden och dennes<br />

by där varje medlem i<br />

hans familj dödas, hans hus<br />

bränns ner och hans ägodelar<br />

förs bort. Detta kallas<br />

botha.<br />

Men om man tänker rationellt<br />

är det denna hänsynslösa<br />

princip om hämnd<br />

som gör att brottsligheten<br />

hålls nere i både art och<br />

omfattning. En mäktig och<br />

välbärgad jordägare måste<br />

tänka två gånger innan han<br />

dikterar sina villkor för en<br />

fattig och svagare stam, annars<br />

kan konsekvenserna<br />

bli allvarliga om inte ögonblic<strong>kl</strong>iga.<br />

Avskräckning<br />

Badal anses vara en effektiv<br />

avskräckning mot brott<br />

och varken ekonomisk eller<br />

social status skyddar den<br />

som begått brottet som föranlett<br />

badal.<br />

På 1980-talet inträffade<br />

ett välkänt fall av badal<br />

bland afghaner i Pakistan.<br />

Malik Shahzada, en mäktig<br />

medlem av Halimzai-<strong>kl</strong>anen<br />

i Mohmand-stammen dödades<br />

vid ett möte i Pakistans<br />

federatinsråd i Islamabad.<br />

Shahzada hade en gång dödat<br />

en person som han ansåg<br />

vara en fredlös brottsling.<br />

Men flera år senare<br />

kom den dödes släktingar<br />

ikapp honom och sköt honom<br />

i hans bil.<br />

I frånvaron av en fungerande<br />

statsmakt anser<br />

många sociologer att pushtunwalins<br />

regler om hämnd<br />

bidrar till att begränsa det<br />

godtyc<strong>kl</strong>iga dödandet.<br />

Fall av kollektiv hämnd<br />

förekommer också i det afghanska<br />

samhället. Det senaste<br />

afghanska kriget på<br />

mer än tolv år mot en supermakt<br />

är ett sådant exempel<br />

på kollektiv hämnd.<br />

Badal kan dock undvikas<br />

genom försoning (nanawati)<br />

och rådslag (jirgah).<br />

Spinghar Zazai


<strong>Afghanistan</strong> ingen<br />

”kulturvänsterfråga”<br />

Förslaget att kunna öka den svenska<br />

truppinsatsen i <strong>Afghanistan</strong> till 600<br />

man, gick som väntat igenom i riksdagen.<br />

Bara vänsterpartiet röstade<br />

mot, medan miljöpartiet av någon<br />

anledning lade ner sina röster.<br />

Utfallet är naturligtvis en besvikelse,<br />

med tanke på att en majoritet av<br />

svenska folket med all sannolikhet<br />

är emot att svensk trupp används<br />

som stöd för USAs ockupation av<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Vi från <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong><br />

som uppvaktade socialdemokratiska<br />

riksdagsledamöter inför riksdagsdebatten,<br />

tyckte ändå att våra argument<br />

borde bita. Men samtidigt ska vi komma<br />

ihåg att det ju var Göran Person<br />

och den dåvarande socialdemokratiska<br />

regeringen som på Tony Blairs begäran<br />

förde in oss i <strong>Afghanistan</strong>kriget.<br />

Därför ska vi inte förvånas över att sledningen<br />

än<strong>nu</strong> inte vill ompröva beslutet.<br />

<strong>Stockholm</strong>s Arbetarekommun,<br />

som är partiets största, tog däremot<br />

glädjande nog ett uttalande som i<br />

långa stycken argumenterar i linje<br />

med <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong>.<br />

I riksdagsdebatten gick bara Lars<br />

Leijonborg till attack mot uppropet<br />

för <strong>Afghanistan</strong>. Han hade <strong>nu</strong><br />

dragit sig till minnes att han under<br />

1980-talet var medlem i Svenska<br />

<strong>Afghanistan</strong>kommitten och <strong>nu</strong> inte<br />

ville svika <strong>Afghanistan</strong> (läs USA) genom<br />

att dra sig ur det fortsatta kriget.<br />

Leijonborgs invektiv<br />

Det var ”kulturvänstern” som låg<br />

bakom vårens upprop, hävdade Lars<br />

Leijonborg – de samma som svek<br />

<strong>Afghanistan</strong> under Sovjets ockupation<br />

på 1980-talet.<br />

Lars Leijonborgs insats för<br />

<strong>Afghanistan</strong> då var, vad jag minns,<br />

inte av det tyngre slaget.<br />

Jag som själv var aktiv i styrelsen<br />

och arbetsutskottet av<br />

<strong>Afghanistan</strong>kommittén mellan 1980<br />

och 1986 minns honom egentligen<br />

bara som undertecknare av ett offetligt<br />

upprop – för <strong>Afghanistan</strong>tribunalen<br />

1982. Däremot var det många som <strong>nu</strong><br />

av Leijonborg föraktfullt avfärdas som<br />

”kulturvänster” som då lade ner ett<br />

stort arbete för <strong>Afghanistan</strong> och som<br />

<strong>nu</strong> i våras var med och tog initiativet<br />

till det uppropet i mars.<br />

Men Lars Leijonborgs invektiv<br />

stämmer faktiskt ändå till eftertanke.<br />

Det vore, anser jag, helt fel att göra<br />

den fortsatta folkrörelsen mot svensk<br />

trupp i <strong>Afghanistan</strong> till en vänsteraktion.<br />

Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommittens<br />

framgång på 1980-talet berodde bl a<br />

på att den var ge<strong>nu</strong>int tvärpolitisk.<br />

Där satt parlamentariker från samtliga<br />

riksdagspartier ,därför att kravet<br />

”Sovjet ut ur <strong>Afghanistan</strong>” stöddes av<br />

det svenska folket (utom en liten <strong>kl</strong>ick<br />

Sovjetkramare).<br />

I Guantánamogruppen kunde också<br />

parlamentariker från alla partier ställa<br />

sig bakom det själv<strong>kl</strong>ara kravet på<br />

frigivande av den svenske medborgaren<br />

Mehdi Ghezali.<br />

Från samtliga partier<br />

Den tvärpolitiska uppslutningen bidrog<br />

även då till trycket bakom kravet<br />

på frigivande .<br />

Bakom <strong>Afghanistan</strong>upprop <strong>20<strong>07</strong></strong><br />

fanns också f d riksdagsledamöter<br />

från samtliga partier, in<strong>kl</strong>usive de borgerliga,<br />

med bland undertecknarna .<br />

I debatten efter riksdagsbeslutet<br />

har det framförts förslag att kravet<br />

på trupptillbakadragande borde bli en<br />

del av en rödgrön valplattform.<br />

Jag tror istället att det är viktigt att<br />

inte göra protesterna till något som<br />

framstår som ”kulturvänsterns” aktion.<br />

När det t ex gäller de två utvisade<br />

egyptierna har den <strong>nu</strong>varande borgerliga<br />

regeringen faktiskt upphävt<br />

avvisningarna och i motsats till den<br />

förra socialdemokratiska regeringen<br />

tagit avstånd från övergreppen i samband<br />

med utlämnandet till Egypten.<br />

Av en läsarenkät efter Pierre<br />

Schoris artikel ”Sverige ut ur<br />

<strong>Afghanistan</strong>” framgår att en majoritet<br />

av Expressens inte särskilt ”röda ”<br />

FOTO: LENA SONNE<br />

läsare ville att den svenska ISAF-truppen<br />

ska dras tillbaka från <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Motståndet mot ockupationsstyrkorna<br />

i <strong>Afghanistan</strong> tycks <strong>nu</strong> växa.<br />

Samtidigt pekar opinionsundersökningar<br />

i stora NATO-länder som Italien,<br />

Tys<strong>kl</strong>and, Spanien och Kanada på att<br />

en majoritet där är emot att dessa länder<br />

deltar med trupp på USAs sida i<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Bland läsarkommentarerna till vår<br />

debattartikel ”Skicka inte fler stridande<br />

soldater till <strong>Afghanistan</strong>” i<br />

Göteborgsposten nyligen, ställdes frågan<br />

varför ingen opinionsundersökning<br />

gjorts i Sverige. (Bra fråga - fråga etermedia,<br />

som ofta gör opinionsundersökningar<br />

om allt möjligt – eller måste vi<br />

samla pengar till en sådan också)<br />

Mycket kan hända snabbt, som<br />

tvingar Sverige att ompröva sin<br />

<strong>Afghanistan</strong>politik.<br />

Nu är (äntligen) Blair borta, Göran<br />

Persson är borta och även Leijonborg<br />

är på väg ut.<br />

De nya politikerna i alla partier<br />

måste få lära känna våra argument<br />

för trupptillbakadragande och fredsinitatitaiv<br />

– allt annat vore att svika<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Problemet idag är faktiskt inte folkopinionen<br />

utan en likriktad, trött och<br />

förstockad media<strong>kl</strong>unga som har bestämt<br />

sig för att den officiella linjen ska<br />

backas upp i nyhetsbevakningen.<br />

Skriv debattarti<strong>kl</strong>ar och insändare.<br />

Ring P1! Ring eller mejla redaktioner<br />

som tiger ihjäl eller (avsiktligt) missuppfattar<br />

vad som egentligen sker i<br />

detta skamlösa krig.<br />

På det sättet kan vi skynda på den<br />

utvec<strong>kl</strong>ing som förr eller senare än en<br />

gång måste ge afghanerna rätt att styra<br />

sitt eget land utan främmande arméer.<br />

Gösta Hultén<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 3


nätverk. Han var nyligen utsläppt ur<br />

fängelse. Han hade återetablerat sig i<br />

Boka. ANP, den nationella afghanska<br />

polisen, förberedde juridiska åtgärder<br />

emot honom. Den operation som<br />

då planerades i Boka handlade om att<br />

visa närvaro i Boka, om att ge stöd<br />

till de afghanska myndigheterna, den<br />

nationella afghanska armén och den<br />

afghanska polisen... Det var en operation<br />

syftande till att inhämta vittnesuppgifter<br />

och att rekognoscera för en<br />

kommande arrestering.”<br />

Luktar inte detta nödlögn? Kommer<br />

man med 20 militärfordon och ett<br />

tungt väpnat kompani för att “rekognoscera”?<br />

Sedan följer ett nytt lika<br />

tvärsäkert påstående:<br />

“...säkerhetssituationen i det här<br />

området är betydligt bättre än vad den<br />

var tidigare. Sagde Nematullah var<br />

sannolikt inblandad i förberedelser<br />

också för andra attentat mot Isaf-trupper<br />

i norra <strong>Afghanistan</strong>.”<br />

Efter mordet på Nematullah har<br />

bl.a. en skola bränts ner i Boka och<br />

nya sammanstötningar inträffat. Det<br />

vet nog ministern.<br />

Hildebrandt vet mera<br />

3 juni skred Joanne Hildebrandt i<br />

Aftonbladet till ministerns hjälp med<br />

en fantasifull version om vem den döde<br />

Nematullah egentligen var:<br />

“Matou Nematullahs gäng hade utfört<br />

flera attacker som bland annat dödat<br />

fem hjälparbetare och en afghansk<br />

polis. Han terroriserade byborna i den<br />

by han höll till i och de vädjade om<br />

hjälp hos guvernören som var ovillig<br />

att ingripa.”<br />

Problemet med den här versionen att<br />

Nematullah var en “okänd brottsling”<br />

som “förtjänade att dö” är att den motsägs<br />

av militärerna som var på plats. I<br />

Svenska Dagbladet 7/10 skrev överste<br />

Bengt Sandström att ”Brottslingen dödades<br />

inte för att han var brottsling<br />

utan för att han öppnade eld...”<br />

Återstår för Joanne Hildebrandt att<br />

visa hur Nematullah kunnat döda fem<br />

hjälparbetare när han satt i USA-fängelset<br />

Bagram.<br />

Istället för att springa militärens<br />

ärenden med ogrundade rykten borde<br />

seriösa journalister försöka att - med<br />

eller mot Odenbergs vilja - fördjupa utredningen<br />

av vad som hänt och skärpa<br />

bevakningen.<br />

Stefan Lindgren<br />

(s) i <strong>Stockholm</strong> kräver fredsplan<br />

<strong>Stockholm</strong>s arbetarekommun antog på<br />

sitt årsmöte 20-22 april ett uttalande<br />

som visserligen stöder att Sverige ska<br />

ha trupper i <strong>Afghanistan</strong>, men som gör<br />

detta stöd beroende av flera villkor.<br />

”Svenska fredsbevarande insatser i <strong>Afghanistan</strong><br />

får inte användas för att föra<br />

Sverige in i Nato! Sverige har idag 300<br />

soldater i <strong>Afghanistan</strong>, som en del av<br />

den internationella Isaf-styrkan på sammanlagt<br />

30 000 soldater. Den svenska<br />

regeringen överväger <strong>nu</strong> att fördubbla<br />

det svenska antalet. Diskussioner på-<br />

går också om att skicka JAS-plan.<br />

Isaf:s uppdrag är att skydda den<br />

afghanska regeringen, Kabul och<br />

norra delen av <strong>Afghanistan</strong>. Bakgrunden<br />

till Isaf:s uppdrag är att<br />

Tys<strong>kl</strong>and inte ville att dessa uppgifter<br />

skulle skötas av USA:s krigförande<br />

OEF-styrka. Isaf är inga FN-soldater<br />

och står inte under FN-befäl.<br />

Det är heller inte FN som avgör<br />

vilka länder som ska delta. Istället<br />

står Isaf sedan 20<strong>06</strong> under Natobefäl<br />

och leds av en amerikansk<br />

Forts sid 11<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 7<br />

FOTO: EVA WERNLID


Sju lördagar<br />

för uppropet<br />

Under sju lördagar i april och<br />

maj genomförde Föreningen<br />

<strong>Afghanistan</strong>solidaritet namninsamling<br />

på Drottninggatan i <strong>Stockholm</strong>.<br />

Totalt samlades över 1 500 namn in<br />

och totalt har över 5 000 svenskar<br />

skrivit på uppropet "Svenska soldater<br />

har inte i <strong>Afghanistan</strong> att göra!".<br />

Det var en brokig skara som samlades<br />

på Drottninggatan vid tolvsnåret för<br />

att under ett par timmar samla namn,<br />

dela ut flygblad och dra till sig uppmärksamheten<br />

med en megafon.<br />

Även om det ibland var kallt och någon<br />

gång regnade så verkade alla vara<br />

överens om att namninsamlingen gav<br />

många fruktbara samtal. Många fick<br />

för första gången veta att Sverige för<br />

krig borta i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Många, i synnerhet kvinnor, skrev<br />

på av omtanke om sina närstående<br />

som riskerar att lockas med i detta<br />

krig med löften om höga löner.<br />

8 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

Kanske är det inte heller en slump<br />

att det är med "Kvinnor för fred" som<br />

<strong>Afghanistan</strong>solidaritet fått det bästa<br />

samarbetet.<br />

Några dagar före riksdagsbeslutet<br />

uppvaktade Gösta Hultén, Lena Sonne<br />

och Stefan Lindgren, tre av initiativtagarna<br />

till uppropet, två socialdemokratiska<br />

ledamöter i försvarsutskottet.<br />

Saken var den att försvarsutskottet<br />

hade avböjt alla uppvaktningar.<br />

Då bad vi istället om audiens hos utskottsordföranden<br />

Ulrika Messing personligen.<br />

Men även hon avböjde men<br />

lät Åsa Lindenstam och Peter Jonsson<br />

i utskottet ta emot.<br />

De lyssnade tålmodigt på argumenten<br />

och tittade på högarna av undertecknare<br />

i Lena Sonnes korg.<br />

Nedan: Till vänster Lena Sonne<br />

och Åsa Lindestam (s). Bilderna<br />

till höger: Namninsamlare på<br />

Drottningatan. Foto: Eva Wernlid.


SAK stöder ej<br />

svensk trupp<br />

En motion från Skellefteåavdelningen<br />

till Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommitténs<br />

årsmöte 12 maj har lett till beslutet<br />

”att SAK som organisation avstår<br />

från att ta ställning till frågan om<br />

svensk trupp i <strong>Afghanistan</strong>”.<br />

I sitt motionsssvar framhöll styrelsen<br />

bl.a.:<br />

”Nato-ledningen av Isaf kan med<br />

rätta ifrågasättas eftersom det finns<br />

så nära bindningar till USA och den<br />

amerikanska krigförande styrkan.<br />

En amerikansk general som överbefälhavare<br />

över ISAF är provocerande<br />

och enligt SAK mycket olämplig.<br />

Isaf- styrkorna har alltså tagit steg<br />

i en icke önskad riktning av amerikanisering.<br />

Också att Isaf under senare tid genomfört<br />

stridande insatser går i samma<br />

negativa riktning. Styrelsen har<br />

uppmanat den svenska regeringen<br />

att verka för att Isaf:s fredsfrämjande<br />

mandat hålls tydligt skilt från den<br />

USA-ledda krigföringen så att den<br />

negativa utvec<strong>kl</strong>ingen av sammanblandning<br />

upphör.”<br />

red<br />

Kabul måste tala<br />

med talibaner<br />

Talibanernas sista ambassadör i<br />

Pakistan, Mullah Abdul Salam Zaeef<br />

sitter <strong>nu</strong> i husarrest i Kabul. Han säger<br />

att han förbjudits ha några kontakter<br />

med talibanerna, men uppmanar<br />

<strong>nu</strong> president Karzai att öppna<br />

samtal med dem för att lösa krisen i<br />

landet:<br />

”Talibanerna var populära för att<br />

de hjälpte krigets offer”, säger Zaeef.<br />

”Men hur kan Karzai lova något? Han<br />

är ju bara en marionett. Kan han garantera<br />

talibanernås säkerhet, att de<br />

inte förs till Guantanamo?”<br />

Efter USA:s invasion greps och<br />

misshandlades Zaeef och sändes efter<br />

en månad till Guantánamo där han<br />

hölls till 10 september 2005.<br />

”USA har munnen full av prat om<br />

mäns<strong>kl</strong>iga rättigheter, men se hur de<br />

själva gör. <strong>Afghanistan</strong> skulle vara<br />

bättre utan USA”.<br />

NRC Handelsblad 17-10 mars <strong>20<strong>07</strong></strong><br />

"De vet inte sitt<br />

eget bästa"<br />

Daan Everts, 66 år, är chef för Nato:s<br />

diplomatiska verksamhet i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Idag är han förbannad på amerikanerna<br />

som är så <strong>kl</strong>umpiga, skjutgalna och<br />

förstör allt ”fint” som holländarna försöker<br />

bygga upp. Amerikanerna är inte<br />

proffsiga. Förut fanns det vettiga människor<br />

bland USA-officerarna, men <strong>nu</strong><br />

är de översittare, både mot afghanerna<br />

och mot sina allierade och värst är befälhavaren<br />

McNeil.<br />

– Han delar inte med sig av information<br />

han har. Det går inte att tala med<br />

honom. Amerikanerna skjuter folk här<br />

och där och bekymrar sig inte för att<br />

folk blir förbannade.<br />

Daan Everts, som har tidigare erfarenheter<br />

av <strong>Afghanistan</strong> ”som seriös<br />

hippie med intresse för mystik”, är också<br />

besviken på afghanerna.<br />

– Ibland får man intrycket att folk här<br />

inte gillar våra idéer. Människor vill<br />

inte alltid ha det som är bäst för dem.<br />

NRC Handelsblad 19/5<br />

Knarkbaronerna<br />

i Karzais närhet<br />

I vissa av Uruzganprovinsens distrikt<br />

har lokala makthavare pressat befolkningen<br />

så hårt - rapporterar Antoinette<br />

de Jong som läst en rapport från en<br />

Karzaimyndighet – att den lokala befolkningen<br />

har vädjat till talibanerna<br />

att anfalla. Detta i hopp om att bli av<br />

med Karzais lokala kommendant.<br />

Rapporten nämner flera betydande<br />

knarksmugglare. Haji Q beskrivs<br />

som en svåger till ex-guvernör Jan<br />

Mohammed Khan. Han är god för tre<br />

ton opiater per konvoj. Haji F är bättre<br />

med fem ton åt gången. Han har<br />

två söner som lär arbeta för president<br />

Karzais bror, Ahmed Wali.<br />

Den holländske reportern har mött<br />

ögonvittnen som Ayub Raffiqi vilken<br />

berättar att hans brorson sköts i sin bil<br />

för två dagar sen.<br />

– Han var en enkel lärare.<br />

Avrättningen skedde mitt på blanka<br />

dagen. Framför ögonen på hans fyra<br />

barn som alla var under tio år.<br />

NRC Handelsblad, bilaga april <strong>20<strong>07</strong></strong><br />

övers ur NRC: Claes Engelbrand<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 9


Pakistan an<strong>kl</strong>agar västvärlden för att<br />

ha svikit <strong>Afghanistan</strong> efter Sovjets<br />

tillbakadragande, när kaos och inbördeskrig<br />

förde talibanerna till makten.<br />

Men <strong>nu</strong> sviker västvärlden<br />

<strong>Afghanistan</strong> en andra gång - genom<br />

att sätta in obegränsad och hänsynslös<br />

eldkraft - och resultatet tycks bli<br />

detsamma, seger för talibanerna,<br />

skriver Ramzy Baroud.<br />

I ett uttalande nyligen skällde<br />

Pakistans utrikesminister Khursheed<br />

Mahmood Kasuri ut det ”internationella<br />

samfundet” för att det har ”övergivit”<br />

<strong>Afghanistan</strong> efter de sovjetiska<br />

styrkornas tillbakadragande 1989.<br />

Enligt hans mening var det denna<br />

hållning som skapade förhållanden<br />

som så småningom kulminerade i talibanernas<br />

uppgång, al-Qaidas värdfolk.<br />

Uttalandet ska ha nått utrikesministrarna<br />

inom G-8 då de nyligen hade<br />

konferens i Postdam i Tys<strong>kl</strong>and, om<br />

man får tro Pakistans Daily Times.<br />

Som förväntat placerade Kasuri in sin<br />

kritik i ett sammanhang som är specifikt<br />

just för Pakistan, nämligen de<br />

2,4 miljoner afghanska flyktingar som<br />

enligt FN:s flyktingorgan UNHCR lever<br />

i Pakistan för att söka skydd och<br />

en plats som är förhållandevis säker.<br />

Vidare har Pakistan, som står under<br />

konsekvent kritik för att de påstås<br />

har misslyckats med att fånga in stridande<br />

talibaner och al-Qaida, placerat<br />

ut 90 000 soldater i dessa regioner.<br />

Skärmytslingar vid gränsen, sporadiska<br />

skottväxlingar men i allt större<br />

utsträckning utdragna bombkampanjer<br />

av stamområden – vilka misstänks<br />

vara skyddszoner för al-Qaidakrigare<br />

– har lämnat tusentals döda<br />

och skadade sedan USA:s krig mot<br />

<strong>Afghanistan</strong> i oktober 2001.<br />

Tvivel på vapnen<br />

De spänningar som orsakas av<br />

Pakistans roll som ett slags ombud för<br />

USA i regionen med uppgift att tygla<br />

USA:s fiender gör det svårt för den<br />

pakistanska regeringen att samtidigt<br />

framstå som oberoende inför det egna<br />

folket.<br />

Spänningen i Pakistan, som korsar<br />

stam- och politiska linjer, går dock<br />

knappast att jämföra med den sjudande<br />

situationen i själva <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Ilskan som där riktas mot Kabul-regeringen<br />

och ”välgörarnas koalition” är<br />

<strong>nu</strong> så stor att ett nytt våldsamt uppror<br />

10 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

Eldkraft avgör int<br />

En sovjetisk bomb pryder torget i en by i Ghorprovinsen. Foto: Odd Uhrbom.<br />

kan vara förestående. Hamid Karzai,<br />

krönt president över <strong>Afghanistan</strong> i<br />

ett låtsasval, styr över ett sargat land<br />

och en missbelåten befolkning. Han<br />

är fortfarande oförmögen att utöva<br />

sin makt utanför huvudstadens gränser.<br />

Men till och med i Kabul blir det<br />

allt svårare att hålla kontroll när en<br />

ström av självmordsbombare lovar att<br />

göra huvudstaden till ett nytt Bagdad.<br />

Karzai har inte uträttat mycket sedan<br />

makttillträdet men har räddats av löften<br />

om ekonomiskt bistånd, 40 miljarder<br />

dollar för att vara exakt, av vilket<br />

dock inte mycket kommit fram. Men<br />

pengarna som kommit fram har knappast<br />

gjort folks liv bättre – korruptionen<br />

i <strong>Afghanistan</strong> är utbredd, vilket<br />

inte är särskilt förvånande. Ändå har<br />

Nato och USA spenderat många miljarder<br />

dollar på militär utrustning.<br />

Hur verkningsfull all denna eldkraft<br />

är råder det dock minst sagt delade<br />

meningar om bland afghanska civila.<br />

Slakt i Shindand<br />

BBC:s Alastair Leitheads rapport den<br />

31 maj om “Afghanernas ilska över<br />

amerikansk bombning” skildrar bara<br />

en av många sådana incidenter där<br />

massor av oskyldiga civila har dödats.<br />

Sådana rapporter är sällsynta eftersom<br />

de helt enkelt inte anses vara av<br />

nyhetsvärde – värdet av en nyhet från<br />

<strong>Afghanistan</strong> beror på om koalitionsstyrkorna<br />

drabbades av förluster eller<br />

inte. Den nyligen inträffade slakten på<br />

människor i Shindand i Zerkoh-dalen<br />

i västra <strong>Afghanistan</strong> var hemsk med<br />

alla mått mätt. Det rapporterades att<br />

57 dödats av det amerikanska bombardemanget;<br />

hälften av de döda var<br />

kvinnor och barn, enligt Leithead.<br />

Bombardemanget förstörde också 100<br />

hus, anspråkslösa boningar som sannolikt<br />

inte kommer att återuppbyggas<br />

snart.<br />

Vem tror ett bomboffer?<br />

”Bombardemanget pågick både dag<br />

och natt. De som försökte ta sig till någon<br />

säker plats bombades. De brydde<br />

sig inte om ifall det var kvinnor, barn<br />

eller äldre män”, sa en av överlevarna.<br />

Men vem skulle tro Mohammad<br />

Zarif Achakzai, som flydde sitt lerhus<br />

med sin familj under det obarmhärtiga<br />

bombardemanget? Brigadgeneral<br />

Joseph Votel har avfärdat rapporterna<br />

om civila offer. ”Vi har inga rapporter<br />

som bekräftar för oss att icke-stridande<br />

blev skadade eller dödade i Shindand”,<br />

sa han. Och därmed jämnt.<br />

Shindand står inte under talibanernas<br />

kontroll, åtminstone inte än. En<br />

stor del av landet, främst i söder men<br />

i ökande grad även i andra delar, håller<br />

på att hamna under talibanska


e alltid krig<br />

extremisters kontroll. Talibanerna erbjuder<br />

arbetsuppgifter åt männen och<br />

en möjlighet till hämnd och evigt martyrskap,<br />

erbjudanden som i många delar<br />

av <strong>Afghanistan</strong> blir alltmer attraktiva.<br />

Den orädde brittiske Independentjournalisten<br />

Chris Sand, en av de få<br />

journalister som rapporterar från talibankontrollerade<br />

områden, säger till<br />

mig att det bara är en tidsfråga innan<br />

<strong>Afghanistan</strong> blir ett inferno liknande<br />

Irak. Det stämmer, talibanernas försök<br />

till omgruppering har varit förvånansvärt<br />

framgångsrika på sistone.<br />

Talibanska krigare lyckades med att<br />

i bakhåll döda 16 av myndigheternas<br />

poliser bara några timmar efter att<br />

de hade dödat sju koalitionssoldater<br />

– däribland fem amerikaner – genom<br />

att skjuta ned deras helikopter över<br />

Helmand-provinsen den 30 maj. Dessa<br />

bekräftade siffror lämnas ofta åt sidan<br />

till förmån för obekräftade rapporter<br />

från myndigheterna om att många talibanska<br />

krigare har dödats av regeringsstyrkor.<br />

Ofta är det så att dessa<br />

rapporter förbiser det betydligt högre<br />

antalet civila offer.<br />

Vann inte folkens hjärtan<br />

De utländska arméerna är helt <strong>kl</strong>art<br />

på väg att misslyckas i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

De varken vann folkets hjärtan och<br />

förstånd eller bidrog till stabilitet och<br />

återuppbyggande av landet på ett meningsfullt<br />

sätt – 60 procent av landets<br />

ekonomi är <strong>nu</strong> beroende av narkotikaexport.<br />

<strong>Afghanistan</strong> är i själva verket<br />

ett perfekt exempel på uttrycket ”cut<br />

and run” (skär och spring) som president<br />

George Bush lovar att inte följa<br />

i Irak. Det behöver knappast påpekas<br />

att den enda uppgift som USA och<br />

dess allierade verkar ta på allvar är<br />

att hålla sin egen militärregim under<br />

armarna med oinskränkt eldkraft oavsett<br />

följderna.<br />

<strong>Afghanistan</strong>s två utländska militäruppdrag<br />

– Natos ”International<br />

Security Assistance Force” (Isaf) med<br />

37 000 trupper och den USA-ledda<br />

”Operation Enduring Freedom” (OEF)<br />

håller i själva verket på att förlora<br />

även den ytterst begränsade kontroll<br />

över landet de har haft. Talibanerna<br />

växer i styrka och håller på att förny-<br />

as, inte för att de har ett beaktansvärt<br />

teologiskt alternativ till demokrati,<br />

utan just på grund av att alla gyllene<br />

löften som gavs i slutet av 2001 och<br />

början av 2002 ledde fram till en i högsta<br />

grad förtryckande regim, fördärvad<br />

av korruption, osäkerhet, krigsherrar<br />

och koalitionens oupphörliga attacker<br />

på civila över hela landet. När afghaner<br />

återgår till att stödja talibanerna<br />

kan man bara föreställa sig hur desperata<br />

de har blivit.<br />

Vågskålen lutar<br />

Pakistans utrikesminister har uppenbarligen<br />

rätt, även om hans avsikter<br />

är egennyttiga. Det är sant och träffande<br />

att hävda att det så kallade internationella<br />

samfundet "övergivit"<br />

<strong>Afghanistan</strong>. Det övergav <strong>Afghanistan</strong><br />

i det kaos som följde på störtandet<br />

av den sovjetiska mariobnettregimen<br />

1989. Ett inbördeskrig följde som skördade<br />

50 000 människoliv enbart i Kabul<br />

och talibanerna kunde ta makten. Nu<br />

håller det internationella samfundets<br />

svek på att skapa ett lika bisarrt scenario<br />

som ger upphov till samma avskyvärda<br />

gruppering. Talibanerna kan<br />

snart vara i en så stark förhandlingsposition<br />

att inte ens amerikanerna kan<br />

ignorera dem. Den talibanska ”våroffensiven”<br />

må ha varit försenad, men<br />

vågskålen lutar uppenbarligen alltmer<br />

till talibanernas favör, i ett krig<br />

som lovar mer av samma bedrövelse.<br />

Ramzy Baroud, den 6 juni <strong>20<strong>07</strong></strong><br />

Författaren är redaktör för nättidskriften<br />

The Palestine Chronicle. Övers:<br />

Kristoffer Larsson<br />

Forts ”fredsstrategi” från sid 7<br />

general som tidigare haft toppositioner<br />

inom USA:s krig mot terrorismen.<br />

USA har fört över mer än 12 000<br />

soldater till Isaf-styrkan. Effekten<br />

har blivit att det amerikanska inflytandet<br />

över Isaf ökat och att de tidigare<br />

tydliga gränserna mellan de<br />

krigförande OEF-styrkorna och de<br />

fredsbevarande Isaf-styrkorna har<br />

börjat suddas ut, vilket också bekräftades<br />

av ÖB i en intervju i TV4.<br />

När Sverige beslutade att delta i<br />

Isaf var ett villkor att dessa styrkor<br />

inte fick sammanblandas med OEF.<br />

De svenska soldaternas uppgift skulle<br />

vara att skydda befolkningen, inte<br />

att föra krig. Detta måste fortfarande<br />

gälla och vara förutsättningen för<br />

svenskt militärt deltagande.<br />

Socialdemokratin måste därför<br />

ställa krav om <strong>kl</strong>ar åtskillnad mellan<br />

Isaf och OEF för att svensk trupp ska<br />

kunna delta.<br />

Än så länge är det för tidigt för<br />

Sverige att dra tillbaka sina trupper,<br />

<strong>Afghanistan</strong>s folk behöver alltjämt<br />

stöd för att upprätthålla en bräc<strong>kl</strong>ig<br />

fred och säkra en positiv utvec<strong>kl</strong>ing.<br />

Men Sveriges deltagande i Isaf förutsätter<br />

att detta inte leder till att<br />

Sverige bakvägen blir de facto-medlem<br />

i Nato eller att de ursprungliga<br />

uppgifterna att skydda civilbefolkningen<br />

övergår till att bli eller uppfattas<br />

som en del av USA: s krig mot<br />

terrorismen. I ett sådant läge måste<br />

Sveriges bidrag till Isaf snabbt kunna<br />

omprövas och svensk trupp tas hem.<br />

Ett alternativ för <strong>Afghanistan</strong> behöver<br />

utarbetas. Socialdemokratin<br />

bör ta initiativ till att Sverige via EU<br />

och FN utarbetar en långsiktig fredsstrategi<br />

för <strong>Afghanistan</strong>, genom att<br />

bland annat verka för ett vapenstillestånd<br />

som möjliggör akut humanitär<br />

hjälp och arbeta för en FN-resolution<br />

som reglerar och ersätter USAs<br />

roll som självpåtagen ockupationsmakt.<br />

Däri bör ingå bland annat att<br />

utländska trupper utanför ett framtida<br />

FN-mandat bör lämna landet enligt<br />

en tidsplan och massiv civil hjälp<br />

sättas in via Röda Korset och Röda<br />

Halvmånen, samt att FN-trupper<br />

också från grannländerna bör ersätta<br />

dagens OEF och Isaf.<br />

<strong>Stockholm</strong>s Arbetarekommun kräver<br />

att Sveriges regering tar initiativ<br />

till en fredsstrategi för <strong>Afghanistan</strong>."<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11


Ja-sägarnas trötta triumf<br />

Den första juni beslutade riksdagen<br />

att den svenska kontingenten i Natostyrkan<br />

Isaf som tidigare haft taket<br />

375 man <strong>nu</strong> får ökas till maximalt<br />

600 man.<br />

Riksdagsbehandlingen som spreds<br />

ut under tre dagar gjorde ett mycket<br />

trött intryck och den som lyssnade<br />

fick en stark känsla av att beslutet<br />

var uppgjort på förhand.<br />

Socialdemokraterna hade i en partimotion<br />

lagt ett antal förslag till riksdagsbeslut<br />

som bland annat gick ut på<br />

att tidsramen för den militära insatsen<br />

skulle begränsas till maj 2008, att<br />

skiljelinjen mellan USA-koalitionen<br />

OEF och ISAF ytterligare måste <strong>kl</strong>argöras<br />

på olika sätt (vilket försvarsminister<br />

Odenberg blankt avvisat), och<br />

att det behövs en bred strategi för<br />

Sveriges engagemang i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Samtliga dessa krav sopades full-<br />

12 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

ständigt bort i utskottsbehandlingen<br />

och nådde aldrig riksdagens bord.<br />

Kenneth G Forslund (s) i utrikesutskottet<br />

meddelade redan från start att<br />

socialdemokraternas krav "på ett tillfredsställande<br />

sätt har tillgodosetts av<br />

den borgerliga regeringen och den borgerliga<br />

majoriteten i det sammansatta<br />

utrikes- och försvarsutskottet".<br />

Därmed jämnt. Ingen s-ledamot besvärade<br />

sig med att ta upp någon av<br />

trådarna i s-motionen.<br />

Forslund var också den som slog an<br />

den gemensamma tonen från riksdagens<br />

JA-sägare. Temat kan sammanfattas<br />

"Det blir bättre och bättre dag<br />

för dag":<br />

"Trots att problemen är många och<br />

stora i <strong>Afghanistan</strong> har utvec<strong>kl</strong>ingen<br />

också gott framåt under de senaste<br />

åren. Allmänna och fria val hölls år<br />

2005. I dag går fem och en halv miljon<br />

barn i skolan att jämföra med 500 000<br />

barn under talibanernas styre. Ändå<br />

är det fortfarande mindre än hälften<br />

av alla barn som går i skola. I dag har<br />

nära 90 procent av befolkningen tillgång<br />

till enkel sjukvård. Ändå drabbas<br />

afghanska kvinnor av världens högsta<br />

mödradödlighet."<br />

129 procent i skola<br />

Visst är det mycket man kan uträtta<br />

med militär trupp! Ingen av riksdagens<br />

ledamöter tycks ha besvärat sig<br />

att kolla upp hur många afghanska<br />

barn som kommer till skolan efter uppropet<br />

(på uppropsdagen infinner sig<br />

127 procent av pojkarna).<br />

Kenneth Forslund var också den<br />

som utan att blinka upprepade lögnen<br />

att motståndarna till militär ockupation<br />

"vänder ryggen till det som händer<br />

i <strong>Afghanistan</strong>". "Jag tycker det är<br />

rimligt att Sverige ställer upp när FN<br />

fattar beslut och när FN genomför ett<br />

uppdrag".<br />

Heliga enfald! Det är ju just detta<br />

kritiken gäller. FN har inte<br />

fattat beslut att intervenera i<br />

Afghansitan. FN har inga trupper<br />

där och det enda uppdrag<br />

FN genomför består av UNAMAs<br />

lilla kontor i Kabul.<br />

Forslund gjorde det lätt för alliansen<br />

att hänga på. Isabell Jernbeck (m):<br />

"Landet har för första gången en<br />

folkvald president och ett parlament<br />

med 25 procent kvinnor. Fyra miljoner<br />

fler barn går i skolan. Ekonomin<br />

har tredubblats, och ett hundratal nya<br />

sjukhus har byggts."<br />

Just argumentet med en "tredubblad"<br />

ekonomi är ju dräpande, i synnerhet<br />

om man vet att över hälften av den<br />

totala ekonomin idag är knark!<br />

Men Jernbeck växlade snabbt över<br />

på ett annat spår. Det som nyss hade<br />

varit en ekonomisk tillväxtsuccé blev<br />

snart en talibankonspiration:<br />

"Det kan finnas olika orsaker att<br />

våldet har trappats upp. En anledning<br />

kan vara att 90 procent av världens<br />

opiumodling finns i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Hans Söderling busvisslar mot riksdagens<br />

beslut. Många fotgängare<br />

på Helgeandsholmen fick för första<br />

gången veta att Sverige har trupp i<br />

<strong>Afghanistan</strong>. Foto: Stefan Lindgren.


Där finns mycket pengar som förstås<br />

kontrolleras av talibanstyrda styrkor.<br />

Pengarna används för att uppbringa<br />

våld, till vapen och fordon. Det är<br />

väldigt lätt att rekrytera ungdomar i<br />

<strong>Afghanistan</strong>. De har liksom inget att<br />

sätta emot när talibangrupper kommer.<br />

Antingen får man 1 000 dollar<br />

för att uträtta ett uppdrag eller så<br />

kommer man inte därifrån. Det finns<br />

alltså många orsaker till att våldet<br />

har trappats upp."<br />

Det har tydligen inte gått upp för<br />

denna riksdagskvinna att det finns<br />

hundratusentals om inte miljoner afghaner<br />

som är beredda att utföra terrordåd<br />

mot ockupanterna helt gratis<br />

- och till och med betala med sina liv.<br />

Jernbeck sa sig ha "en lite annan<br />

utgångspunkt" än miljöpartiet:<br />

"Jag tycker nämligen att det är bra<br />

att terrorism bekämpas. Jag tycker<br />

att det är bra att USA har tagit på sig<br />

den uppgiften."<br />

Greuelpropaganda<br />

Folkpartiets Allan Widman spelade<br />

även denna gång rollen av inpiskare.<br />

Istället för att sköta sitt uppdrag i<br />

Försvarsutskottet att kontrollera militären<br />

ägnar han sig åt oförfalskad<br />

greuelpropaganda:<br />

"Jag vill erinra om att sedan augusti<br />

2005 har 200 skolor i <strong>Afghanistan</strong><br />

stuckits i brand. I mars månad i<br />

Nuristan skar talibaner av näsa och<br />

öron på fyra lärare för att visa vad de<br />

ansåg om undervisningen."<br />

Han hade inga källor. Man kan ju<br />

undra om inte svenska myndigheter<br />

i första hand borde ta itu med skolbränder<br />

i Sverige. 20<strong>06</strong> inträffade 232<br />

anlagda skolbränder i Sverige och värden<br />

för över 300 miljoner kronor förstördes.<br />

(Rapport 29/12 20<strong>06</strong>).<br />

Vänsterpartiets Hans Linde och miljöpartiets<br />

Peter Rådberg var de riksdagsmän<br />

som utmärkte sig genom att<br />

vara väl pålästa och dessutom kritiskt<br />

tänkande. Hans Linde attackerade det<br />

militaristiska tänkandet:<br />

"Samtidigt som de militära utgifterna<br />

<strong>nu</strong> ökar kraftigt, till över 700 miljoner<br />

kronor, ligger biståndet kvar på i<br />

genomsnitt 350 miljoner kronor per år.<br />

Totalt utgör biståndet till <strong>Afghanistan</strong><br />

en bråkdel av kostnaderna för den militära<br />

insatsen. Man missar därigenom<br />

att angripa konfliktens grundorsaker:<br />

fattigdom, hopplöshet och bristande<br />

framtidstro."<br />

Han pläderade också för en bred<br />

fredskonferens om <strong>Afghanistan</strong>, ett<br />

krav som tidigare hörts från den tyske<br />

SPD-ledaren Kurt Beck.<br />

En helg på Madeira<br />

Men Allan Widman torpederade genast<br />

allt farligt tal om fred:<br />

"Om Sverige drar sig ur <strong>Afghanistan</strong>,<br />

och de svenska soldaterna åker hem,<br />

och vi lämnar ansvaret till de 36 andra,<br />

kommer få länder att komma till<br />

din freds- och försoningskonferens. De<br />

tycker att vi ska vara med och dela<br />

bördorna."<br />

Men Widman är inte emot alla konferenser:<br />

"Jag kan … upplysa om att Sveriges<br />

riksdags parlamentariska delegation<br />

deltog i Natos församling i Madeira i<br />

helgen och hade tillfälle att framföra<br />

synpunkter."<br />

Visst låter väl en helg på Madeira<br />

bra mycket behagligare än en rundabordskonferens<br />

med skäggiga talibaner?<br />

I huvudfrågan röstade 219 ledamöter<br />

för att sända 600 svenska soldater<br />

till <strong>Afghanistan</strong>. Endast 17 röstade<br />

emot (vänsterpartiet) medan <strong>15</strong> (mp)<br />

lade ner rösterna av det skälet att<br />

Peter Rådbergs avslagsyrkande inte<br />

blivit huvudavslagsyrkande. Summa<br />

32 krigsmotståndare.<br />

I fråga om Hans Lindes (v) förslag<br />

att Bokahändelserna skulle utredas<br />

röstade 228 nej och 23 ja.<br />

Den låga nej-siffran beror enligt en<br />

teori på att miljöpartiets riktkarl gjorde<br />

något fel så att nio miljöpartister<br />

av misstag röstade för avslag.<br />

Stefan Lindgren<br />

Tyska krav på att<br />

inställa OEF<br />

Det råder hårda motsättningar mellan<br />

regeringspartierna i Berlin om linjen<br />

i <strong>Afghanistan</strong>frågan. I takt med att<br />

Nato-trupper gör sig skyldiga till den<br />

ena massakern efter den andra blir<br />

också tyska trupper och civila måltavla<br />

i <strong>Afghanistan</strong>. Delar av SPD och den tidigare<br />

regeringspartiet Bündnis 90/Die<br />

Grünen kräver att hela USA-operationen<br />

(OEF) ska inställas och en "civil<br />

storoffenmsiv" inledas.<br />

KriegsNewsletter 26/6<br />

Inga avvisningar<br />

till <strong>Afghanistan</strong>!<br />

<strong>Afghanistan</strong> har under tyngden av<br />

USA-alliansens krigföring i delar av<br />

<strong>Afghanistan</strong> förvandlats till en allt oroligare<br />

krigshärd. Många människor<br />

har, inte minst de senaste åren, tvingats<br />

fly landet på grund av den väpnade<br />

konflikten och en del har sökt sig till<br />

Sverige.<br />

Flyktingar som repatrierats från<br />

grannländerna med löften och våld lever<br />

i många fall i stor nöd. Nu har migrationsverket<br />

först i ett vägledande<br />

beslut sagt att "säkerhetsläget har försämrats<br />

det senaste året" i <strong>Afghanistan</strong><br />

och att "någon förbättring av säkerhetsläget<br />

på kort eller medellång sikt är<br />

emellertid inte att vänta". Ändå beslutar<br />

man att flyktingar från <strong>Afghanistan</strong><br />

<strong>nu</strong> skall sändas tillbaka vilket måste<br />

vara rekord i absurditet. Det är inte<br />

bara ett brott mot rätten till internationellt<br />

skydd, det är också fullständigt<br />

ologiskt. Vi kräver att ingen skall sändas<br />

tillbaka till <strong>Afghanistan</strong> som förhållandena<br />

är idag. Det enda rimliga är<br />

att ge flyktingar från <strong>Afghanistan</strong> permanenta<br />

tillstånd att stanna i Sverige<br />

så att de kan börja bygga en framtid<br />

här.<br />

Kalle Larsson, flyktingpolitisk talesman<br />

(v), riksdagsledamot;<br />

Bodil Ceballos, flyktingpolitisk talesperson<br />

(mp), riksdagsledamot;<br />

Stefan Lindgren, ordf. föreningen<br />

<strong>Afghanistan</strong>solidaritet; Nasim Sahar,<br />

vice ordf. i Afghanska föreningen<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 13


2 000 hemlösa<br />

efter bombregn<br />

USA:s bomraider enbart i månaden<br />

april ödelade 173 hus och gjorde<br />

2 000 människor hemlösa. uppger<br />

Internationella Röda kors-kommittén<br />

Preliminära FN- och afghanska beräkningar<br />

visar att 50 civila dödades<br />

bara 27 och 29 april.<br />

Enligt kommitténs operative chef<br />

Pierre Krähenbühl har de amerikanska<br />

bombanfallen intensifierats och<br />

spridits till nya delar av landet så att<br />

de inte längre begränsas till syd.<br />

afp 19/5, Evening standard 12/6<br />

Protest i norr<br />

dränktes i blod<br />

Tusentals anhängare till general<br />

Abdul Rashid Dostum deltog 28 maj<br />

i vad som började som fredliga demonstrationer<br />

i Shiberghan, huvudstad<br />

i Jowzjan-provinsen i nordvästra<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Men när demonstranterna närmade<br />

sig guvernörspalatset, där Juma Khan<br />

Hamdard regerar, utsattes de för beskjutning<br />

och det hela urartade till ett<br />

fruktansvärt blodbad. Minst 10, kanske<br />

13 människor omkom och ett 40tal<br />

sårades.<br />

Missnöjet med Hamdard har att<br />

göra med att den uzbekiska majoritetsbefolkningen<br />

stöder general<br />

Dostum och hans parti Junbesh-e<br />

Milli-ye Islami. Hamdard som under<br />

kriget mot Sovjetunionen var en befälhavare<br />

i Hezb-e Islami kom efter USAinvasionen<br />

en tid att samarbeta med<br />

Dostum, men sedan Dostum råkat i<br />

onåd i Kabul och avsatts som guvernör<br />

i Balkh har Hamdard gått sina egna<br />

vägar.<br />

14 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

Enligt Hamdard styrdes protesterna<br />

av general Dostum personligen som<br />

ska ha kört omkring i staden i bepansrade<br />

Land Cruisers. Dostum har enligt<br />

en annan uppgift satt 4 000 man<br />

i vapen enbart i Jowzjan och har för<br />

avsikt att återta kontrollen i norr så<br />

snart tillfälle ges.<br />

Samtidigt ingår Dostums parti i en<br />

nybildad Nationell front bestående av<br />

hela den forna Norra alliansen och en<br />

stor del av det afghanska parlamentet.<br />

Femton partier ingår och de kräver bl<br />

a förändringar i författningen i mer federativ<br />

riktning.<br />

Händelserna i norr är ett tecken på<br />

att Karzais maktbas krymper. I maj<br />

avsatte parlamentsmajoriteten utrikesminister<br />

Spanta, som dock omedelbart<br />

återinsattes av Högsta domstolen<br />

IWPR 8 och 27/6<br />

127 procent går<br />

i Karzais skola<br />

<strong>Afghanistan</strong>s problem med analfabetism<br />

och dålig skolgång är långvariga.<br />

Svenska experter som Sixten Heppling<br />

arbetade med problemet redan på 60talet<br />

då man fick upp skolnärvaron<br />

från <strong>15</strong> till 30 procent.<br />

I Världsbankens statistik över skolutbildningen<br />

i <strong>Afghanistan</strong> hittar man<br />

den officiella statistiken. Enligt den<br />

gick 20 procent av de afghanska barnen<br />

i skola 1985 - under Najibs sovjetstödda<br />

regim, 1990 - när mujahedin<br />

hade tagit över - gick 28,8 procent i<br />

skola men 1995 hade siffran, fortfarande<br />

under mujahedin, stigit till 48,6<br />

procent.<br />

År 2000, det sista hela talibanåret<br />

redovisades att 19,2 procent av barnen<br />

gick i skolan, och så 2004 redovisade<br />

Karzai hela 92,9 procents skolgång.<br />

Men om man läser vidare på<br />

Världsbankens hemsida finner man<br />

flera frågetecken om den afghanska<br />

statistiken.<br />

Uppgiften att 35 procent av flickorna<br />

skulle gå i skola är "förvrängd"<br />

(distorted), säger banken, och "återspeglar<br />

inte situationen på landsbygden".<br />

Det finns hela provinser utan en<br />

enda flickskola. I provinser som Zabul,<br />

Helmand och Khost, där merparten av<br />

USA-styrkorna är närvarande, ligger<br />

flickornas skolgång på 3, 5 resp. 7 procent<br />

enligt banken.<br />

Det framgår också att <strong>Afghanistan</strong><br />

inte längre redovisar siffror för "net<br />

enrollment", nettoinskrivning i skolorna.<br />

Det betyder i <strong>kl</strong>artext att de siffror<br />

Karzai redovisar gäller på uppropsdagen!<br />

Under tidigare regimer brukar<br />

bortfallet av elever efter skolstarten<br />

vara en tredjedel till hälften.<br />

Mycket intressant är könsfördelningen<br />

i Karzaistatistiken. Siffran 93<br />

procents skolgång har man nått genom<br />

att redovisa 56 procents närvaro<br />

för flickor och 127 procent för pojkar!<br />

www.worldbank.org<br />

Dikter från<br />

Guantánamo<br />

En ny bok har utkommit på engelska<br />

med dikter från några av de minst 775<br />

fångar som hållits i USA:s fängelse på<br />

Guantánamobasen.<br />

Visserligen har varje rad i boken<br />

passerat Pentagons censur men ändå<br />

har det som framkommer imponerat<br />

på många recenseter. ”Äntligen har<br />

Guantánamo fått sin röst”, skriver<br />

t.e.x Gore Vidal.<br />

Ett ”dödspoem” i boken av Jumah al<br />

Dossari lyder så här:<br />

Ta mitt blod<br />

Ta min dödsskrud och<br />

Resterna av min kropp<br />

Ta foton av min kropp vid graven,<br />

ensam<br />

Sänd dem till världen<br />

Till domarna och<br />

Människor med samvete<br />

Sänd dem till människor med<br />

principer och rättskänsla<br />

Och låt dem visa världen<br />

skuldbördan<br />

Hos denna oskyldiga själ<br />

Låt dem visa barnen och historien<br />

bördan<br />

av denna förspillda, syndlösa själ<br />

Av denna själ som plågats av<br />

”fredens försvarare”<br />

Jumah al Dossari är en 35-årig<br />

bahrainier som suttit över fem år i<br />

Guanánamo, i ensamcell sedan slutet<br />

av 2003. Enligt USA-militären har<br />

han försökt ta livet av sig tolv gånger.<br />

Marc Falkoff (red): Poems from<br />

Guantánamo: The Detainees<br />

Speak. (ISBN 1-58729-6<strong>06</strong>-3)


<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

ISSN 1652-3679, utges av Föreningen<br />

<strong>Afghanistan</strong>solidaritet, Fraktflygarg 5<br />

128 30 Skarpnäck<br />

Ansvarig utgivare: Stefan Lindgren<br />

I redaktionen även: Kristoffer<br />

Larsson, Anders Davidson<br />

Hemsida: www.afghanistan.<strong>nu</strong><br />

Epost: afghanistansolidaritet@gmx.<br />

net Tel: <strong>07</strong>36 <strong>15</strong>1 999<br />

Presstopp: 1 sept <strong>20<strong>07</strong></strong>.<br />

Pre<strong>nu</strong>merationsavgift: ingår i medlemsavgiften<br />

<strong>15</strong>0 kr som inbetalas på<br />

pg 33 13 24-4. Avgift för icke-medlemmar:<br />

100 kr. för minst fyra <strong>nu</strong>mmer/<br />

år. Tryck: Nytorgstryckeriet,<br />

Kontaktmän:<br />

Karlskrona: Ulf Bjerén 0455-17595<br />

ulf@bjeren.se<br />

Malmö: Love Flygren <strong>07</strong>0 305 6281<br />

love_flygren@hotmail.com<br />

Visby: Klas Hallberg 0448-219702<br />

kojhallberg@hotmail.com<br />

Göteborg: Gunnar Olofsson gunnar_<br />

fam@hotmail.com<br />

Norrköping: Ulf Karlström ulf.<br />

karlstrom@wnet.se<br />

Gnesta: Sixten Thuresson 0<strong>15</strong>8-<br />

20168 sixtenthuresson@telia.com<br />

Mariefred: Peter Hjukström 0<strong>15</strong>9-<br />

230 41 peter.hjukstrom@bredband.net<br />

Södertälje: Jörgen Wide 08-550 199<br />

21 cederbladwide@telia.com<br />

<strong>Stockholm</strong>: Hans Söderling 08-<br />

6493473 hans.soderling@chello.se<br />

Haninge: Dan Kotka 08-50025417<br />

dan.kotka@spray.se<br />

Uppsala: Kristoffer Larsson <strong>07</strong>36-<br />

747974 krislarsson@gmail.com<br />

Arvika: Veino Wallin 0570-775988<br />

Falun: P-O Tellander 023-21230<br />

perolof.tellander@telia.com<br />

Umeå: Camilla Ingman-Fulton<br />

camingfult01@fastmail.fm<br />

Piteå: Bo Persson 0911-16433<br />

bo<strong>kl</strong>ar@spray.se<br />

Argument mot kriget<br />

En ovärderlig skrift med ett rikt urval<br />

argument mot Sveriges deltagande i<br />

kriget. Nu finns den att beställa för<br />

en femma styck.<br />

<strong>Afghanistan</strong>slidaritet och Kvinnor för<br />

fred har tillsammans gjort en broschyr<br />

för att dokumentera namninsamlingen.<br />

Tjugo undertecknare skriver där och<br />

motiverar varför de skrivit på.<br />

Medverkar gör Ronny Ambjörnsson,<br />

Maj Britt Theorin, Lars Ardelius,<br />

Anders Björnsson, Bo I Cavefors, Carl-<br />

Johan Charpentier, Peter Curman,<br />

Ronny Eriksson, Jan Guillou, Tom<br />

Heyman, Jan Hjärpe, Gösta Hultén,<br />

Cecilia Lindqvist, Eva Moberg, Rune<br />

En utställning i konst<br />

mot USA:s krig i Irak och <strong>Afghanistan</strong><br />

8 - 20/9 i Skarpnäcks kulturhus<br />

Vernissage lördag 8/9 13.00-<br />

<strong>15</strong>.00 Invigning<br />

13.00 Sköld Peter Matthis och Ida<br />

Gabrielsson<br />

Debatt 14.00 De svenska soldatema<br />

i <strong>Afghanistan</strong> - Ola Mattsson<br />

(Svenska Freds) Stefan Lindgren<br />

(FAS).<br />

Deltagande konstnärer:<br />

Henrik Bromander, Pia Jämtvall, Ulla<br />

Pär Olofsson, Gunnar Ohrlander,<br />

Göran Palm, Thage G Peterson, Carl<br />

Henrik Svenstedt och Margareta<br />

Zetterström.<br />

Broschyren avslutas med en färsk<br />

artikel där fem av initativtagarna till<br />

"februariuppropet" summerar argumenten<br />

för att hemkalla trupperna.<br />

Broschyren är på 16 A5-sidor och<br />

kan beställas för självkostnadspris<br />

från afghanistansolidaritet@gmx.net.<br />

Ett ex in<strong>kl</strong>usive porto kostar 10 kr<br />

och 3 ex 20 kr. Större upplagor för 5 kr<br />

per ex mi<strong>nu</strong>s 30 procents rabatt, plus<br />

porto.<br />

En<strong>kl</strong>ast beställer man genom att<br />

sätta in beloppet på pg 33 13 24-4<br />

<strong>Afghanistan</strong>solidaritet.<br />

Wennberg, Jan Frykholm, Robert<br />

Nyberg, Christer Temptander,<br />

Lehån, Barbro Skoog-Stenström, Bo<br />

Rehnberg m fl.<br />

Skarpnäcks kulturhus - T-bana<br />

Skarpnäck, Mån, ti, to 12-19, on 10-<br />

19, lö 11-<strong>15</strong>, stängt fre & sön.<br />

Arrangörer:<br />

FiB/K <strong>Stockholm</strong>, V-Hammarby-<br />

Skarpnäck, Nätverket mot krig.<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> <strong>15</strong>


FOTO: STEFAN LINDGREN<br />

<strong>Afghanistan</strong><br />

för ungdom<br />

Det var 1958 Jan Myrdal och Gun<br />

Kessle första gången kom till<br />

<strong>Afghanistan</strong>. I snart 50 år har de av<br />

och till ägnat sin skapargärning åt<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Just <strong>nu</strong>, till författarens 80-årsdag<br />

utkommer en nyutgåva av en skrift<br />

som Jan och Gun gjorde 1962 som<br />

bredvidläsning i skolorna.<br />

Samtidigt öppnar Guns utställning<br />

om <strong>Afghanistan</strong> på Karlshamns museum.<br />

Vad är <strong>Afghanistan</strong>? Ett land alla talar<br />

om men få känner till. Ett land omspunnet<br />

av koloniala myter och krigspropagandans<br />

legender. Ett land som<br />

16 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

ofta framställs som ogästvänligt och<br />

ociviliserat.<br />

<strong>Afghanistan</strong> är ett kulturland med<br />

mångtusenårig civilisation, ett land<br />

som bara är ogästvänligt för den som<br />

kommer med onda avsikter, som är<br />

beväpnad eller vägrar att respektera<br />

landets sedvänjor.<br />

Den här skriften utkom första gången<br />

1962 under titeln ”Bortom berg<br />

och öknar”. Det unga författarparet<br />

Jan Myrdal och Gun Kessle ville göra<br />

<strong>Afghanistan</strong> synligt för svenska ungdomar.<br />

För första gången skildrades<br />

<strong>Afghanistan</strong>s historia ur ett perspektiv<br />

som medvetet sökte frigöra sig från kolonialtidens<br />

värderingar. Författarna<br />

försökte se <strong>Afghanistan</strong> med afghanernas<br />

ögon.<br />

Boken har med åren blivit en <strong>kl</strong>assiker<br />

som studerats av flera generationer<br />

ungdomar som intresserat sig<br />

för bergslandet <strong>Afghanistan</strong> och dess<br />

obändiga folk som bjudit flera ”oövervinnerliga”<br />

imperier på överraskningar.<br />

Förra utgåvan gjordes av Växjö<br />

<strong>Afghanistan</strong>kommitté 1986, mitt under<br />

brinnande krig mot Sovjet, och är<br />

sedan länge slutsåld.<br />

Nu utkommer boken på nytt med<br />

anledning av Gun Kessles <strong>Afghanistan</strong>utställning<br />

på Karlshamns museum<br />

där Jan Myrdal skrivit texterna.<br />

Boken berikar upplevelsen av utställningen!<br />

Den kan beställas från afgha<br />

nistansolidaritet@gmx.net för 50 kr in<strong>kl</strong>usive<br />

porto (80 kronor för två).<br />

I samband med utställningen kostar<br />

den 30 kr.<br />

Välkommen till<br />

Karlshamn<br />

<strong>Afghanistan</strong> i mitt hjärta. Vernissage<br />

på en utställning av Gun Kessle och<br />

Jan Myrdal. Karlshamns Muséum,<br />

Vinkelg. 8.<br />

Utställningen öppnas onsdag 18<br />

juli <strong>kl</strong> 17. Även vernissage torsdag<br />

19 juli <strong>kl</strong> 13 då Jan Myrdal, som betytt<br />

så mycket för förståelsen av<br />

<strong>Afghanistan</strong> i Sverige, kommer att<br />

gratuleras på sin 80-årsdag. Bokbord.<br />

Utställningen pågår 19 juli - 30 september.<br />

Öppet under sommaren <strong>kl</strong>. 12-<br />

17 alla dagar utom måndagar.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!