Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nu är det så att Mulle var fet redan när hon föddes.<br />
Hon var nämlig<strong>en</strong> <strong>en</strong>da barnet <strong>och</strong> h<strong>en</strong>nes mamma<br />
hade mat för <strong>en</strong> kull på minst fem ungar. Så kom<br />
bara Mulle. Vad gör <strong>en</strong> barnkär kattmamma då? Jo,<br />
hon sköter om <strong>och</strong> matar d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da lilla ung<strong>en</strong> som<br />
om d<strong>en</strong> vore fem.<br />
Mulle såg ut som <strong>en</strong> svart falukorvsbit de första<br />
veckorna. När ögon<strong>en</strong> öppnades <strong>och</strong> hon så smått<br />
skulle börja kravla runt i boet var det fullständigt<br />
omöjligt. Hon var så fet att h<strong>en</strong>nes b<strong>en</strong> inte nådde<br />
ner till mark<strong>en</strong>. De små korta b<strong>en</strong><strong>en</strong> viftade hjälplöst<br />
i luft<strong>en</strong> <strong>och</strong> Mulle blev liggande där hon låg.<br />
H<strong>en</strong>nes mamma reagerade inte över Mulles orörlighet,<br />
utan verkade fullt nöjd med sin lilla telning. Hon<br />
lät h<strong>en</strong>nedia närhelst d<strong>en</strong> lilla gnällde, vilket var alldeles<br />
för ofta. Till slut sinade tack <strong>och</strong> lov mammas<br />
mjölk <strong>och</strong> Mulles mage sjönk ihop så mycket att<br />
h<strong>en</strong>nes b<strong>en</strong> nådde ner till mark<strong>en</strong>. När Mulle äntlig<strong>en</strong><br />
kunde börja röra sig minskade h<strong>en</strong>neskroppsomfång<br />
betydligt, <strong>och</strong> under h<strong>en</strong>nes ”tonårstid” blev hon<br />
normalt slanig. M<strong>en</strong> när hon vuxit färdigt <strong>och</strong> blivit<br />
<strong>en</strong> lugn <strong>och</strong> värdig kattdam kom mag<strong>en</strong> tillbaka <strong>och</strong><br />
blev bara större <strong>och</strong> större.<br />
Efter många försök att banta h<strong>en</strong>ne har jag gett upp.<br />
Det är omöjligt att undanhålla Mulle mat. Hon förser<br />
sig alltid, på ett eller annat sätt. Hon kan äta vad som<br />
helst när hon är hungrig <strong>och</strong> det är hon jämt.<br />
Vid frukost <strong>och</strong> middag äter hon glatt både sin eg<strong>en</strong><br />
portion <strong>och</strong> sina kompisars. D<strong>en</strong> som lämnar sin skål<br />
obeva-kad om så bara för ett ögonblick har för alltid<br />
förlorat födan. Under morrningar ringar <strong>och</strong><br />
väsningar slafsar Mulle i sig vad som finns kvar. Hon<br />
slickar allas skålar <strong>och</strong> ve d<strong>en</strong> som försöker hindra<br />
h<strong>en</strong>ne.<br />
D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da som ibland lyckas tygla h<strong>en</strong>nes matbegär<br />
30 31