Tre katter och en hund - Läs en bok

Nu går det trots allt lite lugnare till här hemma. Till
och med Mulle börjar bli vuxen och har tappat den
ungdomliga ivern.
Nej, flugorna är egentligen inte alls det största problemet
under sommaren. Det har funnits och finns
fortfarande betydligt läskigare djur som dras till de
fyras gäng, nämligen loppor och fästingar.
En dag när Nisse sin vana trogen satt och solade sig
under min arbetslampa föll en liten svart insekt ner
på det vita papperet under honom. När jag undersökte
det lilla svarta odjuret HOPPADE det iväg.
Blodtörstigt fångade jag in det och krossade det mellan
mina tumnaglar. Det är mig veter-ligt det enda
sättet att med handkraft kunna ta död på en loppa.
Efter den skrämmande upplevelsen rusade jag genast
iväg för att hitta resten av de fyras gäng. Har en loppor
har alla det’ Visserligen hittade jag inga fler loppor
på dem, men i förebyggande syfte behandlades
samtliga ändå med diverse kemikalier. Deras sovkorgar
sanerades, liksom säng-kläder och mattor.
Jag såg inga fler loppor och jag slutade faktiskt klia
mig med tiden.
I hundens svarta, tjocka päls gömmer sig andra hem-
ska parasiter, nästan omöjliga att upptäcka innan de
sugit sig fulla med blod och dästa hänger kvar vie]
hennes skinn fair att vila. Fäsängar är nog det
äckligaste jag vet. Jag har tidigare aldrig lyckats
förmå mig till att ta bort de gräsliga parasiterna med
mina bara händer. Men ett år lärde jag mig till slut!
Jag prövade först den lilla finurliga fästingplockaren.
Den fungerade mycket bra så länge jag kunde hitta
den. Felet med den är att den är alldeles för liten och
lätt försvinner efter användandet. Efter två fäsängar
var den därför borta och har så förblivit.
När den värsta fästingsommaren på länge kom hade
jag inget val. Med avsky fattar jag den gräsliga lilla
varelse mellan tummen och pekfingret och vrider
loss den. Hu!
Det finns vissa fördelar med vinter och kyla, trots
allt. Då håller sig alla äckliga små kryp undan.
106 107