Tre katter och en hund - Läs en bok

Då och då tröttnar hon på dem, vilket kan ske
mycket plötsligt. Om jag t ex ropar ”mat” släpper
hon bryskt ”valpen” hon har i munnen och överger
den för matskålen.
Med jämna mellanrum försöker hon bära ut ”valparna”
till lyan under trappen, men eftersom leksakerna
hör till innegrejerna vet hon att dessa inte får komma
utanför ytterdörren.
Därför försöker hon smuggla ut dem. Hon ser ut
som en hamster med väl stoppade kindpåsar när hon
med ”valpen” dold i munnen försöker smyga ut genom
ytterdörren. Ingen kan missta sig på vad hon
håller på med.
Hennes fantasi har inga gränser och med eller utan
igelkottarna ägnar hon timmar åt att ligga i sin håla
och prata med mer eller mindre inbillade ”valpar”.
Hon är mycket övertygande.
När hennes bo föll samman och ”valparna” blev
kvar där inne tvingade hon mig till slut att gräva upp
boet och rädda ”valparna”. Hunden deltog livligt i
räddningsaktionen och var överlycklig när jag grävt
fram ingenting. Försiktigt tog hon med sig fantasivalparna
in och lade dem på hundfällen.
När jag såg henne gå iväg med ingenting, gnällande
och småpratande trodde jag att jag blivit tokig. Hunden
hade lyckats få mig att gräva fram något som jag
visste inte fanns!
110 111