Lärarhandledning, Rättsak - Klimatuppdraget

Lärarhandledning, studie- och inspirationsmaterial till:
En kampanj om återvinning och
nedskräpning, avsedd för årskurs 4–6
KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT I SAMARBETE MED FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN

2
– Hur kan vi bli ännu bättre på
att ta vara på det material och
de förpackningar vi har använt?
Återvinning är svaret
Rätt sak på rätt plats är devisen.
I Sverige är vi ganska duktiga på att återvinna. Vi når nästan, men inte riktigt, upp till de uppsatta
målen för återvinning som regeringen har tagit fram. Och vi är ganska bra på att ta hand om vårt
eget skräp. Men under vår och sommar syns det i både land och stad, på gator och parker, att det
är många som inte tänker på att ta med sig det man kom dit med.
För att nå ett hållbart samhälle, där vi alla hjälps åt att sortera och återvinna och där vi alla tar
hand om vår vackra natur, behöver vi bli ännu bättre. Kort sagt, vi behöver lägga rätt sak på rätt
plats!
Eftersom barn är viktiga opinionsbildare har vi riktat den här kampanjen till dem, och till de
pedagoger som är med och bidrar till barnens utveckling. Till er hjälp har vi tagit fram det här
undervisningsmaterialet.
Här är korta fakta om kampanjen:
Kampanjens syfte
♣ Att bidra till att förändra attityder och beteenden kring återvinning,
källsortering och nedskräpning, genom att informera skolor och allmänhet.
♣ Att väcka en vilja till att aktivera sig kring återvinning och källsortering, samt
förstå att vi alla har ett gemensamt ansvar för miljön.
Kampanjens mål
♣ Att öka källsorteringen i deltagande kommuner över hela Sverige.
♣ Att minska nedskräpningen och bidra till en ren och trivsam kommun.
♣ På sikt: Att minska kommunens kostnader för renhållning/skräpplockning.
Syfte med undervisningsmaterialet
♣ Att ge eleverna kunskap om, insikt i och förståelse för nyttan av återvinning och
källsortering i Sverige. Eleverna ska förstå varför och på vilket sätt återvinning är bra för
vår när- och yttermiljö, för djur och natur, samt för trygghet och välmående.
♣ Att ge eleverna kunskaper om och möjlighet att fundera kring orsaker och konsekvenser
av nedskräpningen: hur den påverkar djur, natur och oss själva.

♣ Att eleverna får förståelse för att miljöns bevarande är individens ansvar.
♣ Eleverna ska också sporras att känna individuellt och kollektivt ansvar för att skräp inte
bara ska slängas korrekt, utan dessutom sorteras; Rätt sak på rätt plats!
Attityder skapas tidigt!
Miljön är allas gemensamma tillgång, men också allas ansvar. Länge har många levt i tron att
det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få
kunskap och nå insikter som rör återvinning och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer
med genom hela livet.
Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera både lärare och elever och bidra till att
ändra på beteenden och attityder till återvinning, källsortering och nedskräpning.
Materialet är anpassat för årskurs
4–6 och är uppdelat i tre nivåer
Nivå 1 innehåller identifi ering av problemet, nivå 2 innehåller konsekvenserna, nivå 3 innehåller
förslag på åtgärder. I undervisningsunderlaget fi nns även diskussionsfrågor och övningar. Välj de
frågor och övningar som passar din klass bäst om ni inte hinner göra alla. Viktigt är dock att
alla tre nivåer (1, 2 och 3) inkluderas. Uppgifterna är avsedda för individuella studier och/eller
gruppstudier.
Hör gärna av er till: Helena Jönsson om ni har några frågor
Tel 08-505 263 35, fax 08-505 263 01, e-post helena.jonsson@hsr.se
Lycka till med undervisningen!
Med vänliga hälsningar,
Helena Jönsson, Stiftelsen Håll Sverige Rent
3

4
Information om lärarhandledningen
Användning
♣ Tidsåtgång: Från två till ca tio lektioner, valfritt enligt egen planering.
♣ Materialet är tänkt att vara ett underlag för diskussioner och innehåller diskussionsfrågor
med tillhörande övningar.
♣ Vi rekommenderar att alla tre nivåer tas upp.
♣ Om det behövs fl er lärarhandledningar går det bra att kopiera materialet, eller att skriva ut
det från vår webbplats, www.hsr.se
♣ Materialet får gärna cirkuleras på skolan, även av klasser som inte fi nns anmälda till
kampanjen. De som inte är anmälda kan dock inte delta i tävlingen.
♣ Citera oss gärna, men ange alltid källan! Och hänvisa gärna till Stiftelsen Håll Sverige Rent
om ni får frågor om kampanjen eller materialet.
Uppgifternas och faktaunderlagets innehåll
Nivå 1 – Identifi ering: Diskussion kring återvinning och defi nition av skräp. Vad är
förpackningar, återvinningsbart material och skräp och hur kan det återvinnas?
Nivå 2 – Konsekvenser: Nyttan av återvinning och konsekvenser av nedskräpningen för djur,
natur och människor.
Nivå 3 – Åtgärder: Hur kan vi tillsammans hjälpas åt för att bli bättre på återvinning och sluta
skräpa ner?
Skolämnen
Ämnesövergripande miljöundervisning, NO och SO. Materialet lämpar sig för temastudier.
Koppling till Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet, Lpo94
Ur skolans uppdrag: ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de
själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att
skapa hållbar utveckling.”
Hjälpmedel
Lärarhandledning. Svarta tavlan/whiteboard. Genomgång och promenad i skolans närområde
(valfritt).
Övningar
I denna handledning fi nns så kallade värderingsövningar. Anledningen till att dessa används är att
visa att det bl a är våra attityder och värderingar som styr vårt beteende.
Att bryta invanda handlingsmönster och vanor kräver att vi börjar tänka i nya banor, får
kunskap och möjlighet att diskutera och omvärdera våra ståndpunkter.
Metodiken är uppbyggd för att skapa en genomtänkt pedagogisk progression och att de tre
områdena i KAB (Kunskap – Attityder/Värderingar – Beteenden) processas och klargörs. Dessa
tre områden är här lika viktiga.
KAB-modellen beskriver hur våra värderingar och attityder fi ltrerar den information som
möter oss. Processen behandlar alla dessa tre områden (som också kan kallas värdera, veta, välja).
Var man börjar kan variera. Det kan börja med att om man ges möjlighet att handla på ett visst

sätt så öppnar det upp för att vilja ta till sig kunskap. Eller så presenteras fakta som övertygar och
skapar en vilja till förändring och som sedan gör att vi väljer andra lösningar.
Syftet med värderingsövningar är att: öka människors medvetenhet, träna på att ta personligt
och socialt ansvar, samt att våga framföra och stå för sina åsikter.
När man leder värderingsövningar är det viktigt att:
♣ Ge tydliga instruktioner/alternativ.
♣ Deltagarna ges tid att tyst och enskilt ta ställning i frågan.
♣ När alla är klara, låt deltagarna visa sitt ställningstagande.
♣ Deltagare med samma eller liknande åsikt motiverar sina val (”bikupa”).
♣ Ledaren ber grupperna redovisa sina diskussioner samt är aktiv för att
skapa en vidare diskussion.
Regler för värderingsövningar: Respektera andras åsikter, uttryck bara dina egna åsikter
och lyssna på andra. Det är tillåtet att avstå.
Linjeövning: Lägg ut eller sätt upp lappar med siffrorna t ex 1–6 på. Deltagarna får ta ställning
till olika påståenden som läraren säger genom att ställa sig på den siffra som bäst stämmer överens
med ens åsikt i frågan.
4-hörnsövning: Här använder man sig av rummets fyra hörn, där varje hörn representerar en
ståndpunkt. Deltagarna ställer sig i det hörn som bäst motsvarar deras åsikt.
Nivå 1: Identifi ering och upplysning:
Vad är en förpackning, vad är återvinning och
källsortering? Vad är skräp? Och hur återvinns
olika material?
En förpackning är ett materialhölje som en vara utrustas med i
samband med tillverkningen, eller senare (förpackning kan förstås
också avse själva proceduren då varan förses med höljet). Syftet
med en förpackning är till exempel att underlätta för hur varan
hanteras, att ge information, och att öka hållbarhetstiden.
Använda förpackningar kan oftast användas på nytt, eller användas i
produktionen av nya prod ukter istället för att kastas. Då sparar man
på både energi och miljö eftersom man då inte behöver börja om
från början med att tillverka nytt. Istället kan man återvinna. Det
betyder att använda fl askor, burkar och tidningar kan bli nya saker.
Gamla tidningar kan bli nya tidningar och använda kapsyler kan
bli bilar, till exempel. Det praktiska är att vi alla kan hjälpa till med
återvinning, nämligen genom att källsortera. När man källsorterar
separerar man olika material så att de inte blandas. På det viset kan
materialen samlas in och man kan tillverka nya produkter av dem.
5

6
Skräp och nedskräpning fi nns det massor av defi nitioner på. Slår man upp skräp så får man en
massa förklarande ord: bråte, avfall, sopor, skrot, krafs, avskrap, skrap, smuts, lort, förorening, jox,
lump, skrutt, skit, smolk, fnas, stoftkorn; strunt, smörja, larv, goja; krimskrams, kram, kitsch.
Slår man upp nedskräpning hittar man synonymerna nedsmutsning, förorening, orenhet,
avfall, utsläpp, pollution. (Källa: synonymer.se)
Vi tycker att det är ganska enkelt. Fel sak på fel plats är skräp. Rätt sak på rätt plats är inte
skräp, det är resurser! T ex kan en sak som inte är skräp på ett ställe vara det på ett annat. Ett
äppelskrutt kan vara okej att slänga på marken om man är ute i skogen, men det är inte okej att
slänga på marken om man är inne i stan. Och ett toapapper är ju rätt att slänga i toaletten, men
inte på marken. En aluminiumburk som slängs i sjön kan inte användas till något, utan kommer
att fi nnas kvar i hundratals år innan den sönderfördelats. Medan en aluminiumburk som slängs i
återvinningen, eller en pantburk som pantas, i allra högsta grad är en resurs.
En annan enkel regel för när man t ex är ute på picknick är att alltid ta med sig det man kom
dit med. Det enda som ska lämnas kvar är dina fotsteg!
Och helst ska man sortera och därefter slänga det som blev över där man slänger sina egna
hushållssopor, hemma. Annars blir det fort fullt i papperskorgarna.
Läs mer om skräp i Skräprapporten, www.hsr.se.
Allmänt om återvinning
Papper: Pappersfi bern går att återvinna 5–7 gånger och återvinning ger stor energibesparing.
Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till
framställning av mjukpapper. Trots hög insamling importerar vi idag returpapper för att täcka
behovet. Alla insamlade pappersförpackningar levereras till kartongbruk som tillverkar material
till nya förpackningar, t ex nya cornfl akes- och vällingpaket.
Glas: Förbränning av glas ger inget energitillskott, däremot blir det en energivinst om man
materialåtervinner. Skillnaden mellan att göra glas av helt ny råvara och glasprodukter av
återvunnen råvara är en energivinst på 20%. Vid tillverkning av grönt glas används t ex
90% krossglas. Allt insamlat glas används till nytt glas och till isoleringsmaterial som glasull eller
microfi ller inom betongindustrin.
Aluminium: Man sparar 95% av energin om man
gör aluminium av återvunnet material jämfört med om
man gör det av jungfruligt. Om varje svensk källsorterar
ytterligare ett halvt kilo aluminium (kaviartuber,
matformar etc) så skulle det innebära att 4 300 ton
mer aluminium jämfört med idag skulle återvinnas.
Miljönyttan av detta innebär en energibesparing
motsvarande cirka 25 000 kubikmeter eldningsolja per
år och det räcker till en uppvärmning av 10 000 småhus
under ett år. Aluminium går dessutom att återvinna hur
många gånger som helst.
Stål och plåt: Man sparar 75% av energin om man
gör stål från återvunnet material jämfört med om man
gör det från malm. Stål är världens mest återvunna
material. Ungefär hälften av allt stål som produceras
i världen kommer från återvunnet järnskrot. Om vi
källsorterar alla metallförpackningar av stål blir den

energi som sparas så stor att den kan värma upp ca 5 400 småhus per år. Om varje svensk lämnar
in alla sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya personbilar.
Plast: För varje kilo hårdplast som materialåtervinns sparar vi en liter olja. Av den plast som
återvinns tillverkas allt från blomkrukor och kontorsstolar till rör och bärkassar.
Diskussionsfrågor och övningar
Syfte: Att klargöra fakta om resurser och skräp, att kunna förstå och kunna argumentera för
varför vi sorterar våra sopor och hushåller med resurserna. Genomförs individuellt, gemensamt i
klassen eller gruppvis.
1.) Vad är återvinningsbart och inte? Vad får man pant för?
2.) Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning/energiutvinning?
3.) Vad menas med ”skräp”? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp?
4.) Vilka saker kan vara skräp på ett ställe, men resurser på ett annat? Vilka saker är ok att
slänga på marken på en plats, men inte på en annan? Diskutera olika saker, förpackningar
och material och hitta er egen defi nition på skräp, eller gör en lista på det som är skräp.
5.) Sortera skräp och förpackningar utifrån olika materialslag.
6.) Hur påverkar skräp oss, miljön, djur och natur?
7.) Varför ska man återvinna och källsortera? Diskutera utifrån kretsloppstanken.
8.) Övning ”Förvandling av en förpackning”: Alla tar med sig något som de tänkt slänga,
helst en förpackning av något slag. Lägg alla sakerna på ett bord och försök lista ut vilket
material de är gjorda av. Känner eleverna igen plast, metall, trä eller papper? När ni
sedan har kommit överens om vad det är för material ska de sorteras, glas i en hög, plast
i en annan, papper i en tredje och så vidare. Vissa saker kanske hör hemma i komposten,
där de blir ny jord. Gör en utfl ykt till någon av återvinningsstationerna och släng soporna
i rätt behållare.
9.) Ta reda på vad som händer med elevernas sorterade sopor. Av gamla mjölkpaket tillverkas
till exempel tändsticksaskar, glassförpackningen kan förvandlas till ett rör och den gamla
glasfl askan kanske blir ett vackert dricksglas.
Linjeövning:
1.) Jag skulle aldrig slänga skräp på marken.
2.) Om jag inte hittar en papperskorg slänger jag skräp på marken.
3.) Att skräpa ner är korkat.
4.) Att skräpa ner är ok.
5.) Att skräpa ner är coolt.
6.) Jag slänger ofta skräp på marken.
4-hörnsövning:
Varför slänger människor skräp?
♣ De är bekväma.
♣ Det fi nns för få papperskorgar.
♣ De har inte kunskap om varför det är dåligt.
♣ Eget förslag.
7

8
Frågor att hitta svaren till:
1.) Vad är en återvinningsstation?
2.) Vad är en återvinningscentral?
3.) Vad händer med de olika delarna som du lägger till återvinning:
Läskburkar? Tidningar? Metallförpackningar? Plastförpackningar?
Färgat glas? Ofärgat glas? Kartong? Wellpapp?
4.) Hur mycket material samlades in år 2004? Och hur mycket skräp
plockades upp? I er kommun, i ert län eller i hela landet.
Svaren fi nns på: www.ftiab.se, www.sorteramera.nu, www.hsr.se och www.sopor.nu
En del av svaren fi nns även på er kommuns hemsida.
Tillverka ett eget vykort:
1.) Riv en dagstidning i små, små delar.
2.) Lägg tidningsbitarna i en hink fylld till hälften med ljummet vatten.
3.) Gnugga in händerna med massor av tvål och gnugga tidningsdelarna tills det blir till
en fi nkornig välling.
4.) Ta fram ännu en hink och häll i 5 dl av vällingen. Fyll sedan hinken med ljummet vatten,
så att den blir halvfull.
5.) Ta en gammal plastburk (till exempel en stor glassförpackning) och skär av botten på den,
så att du får kvar en ”ram”. I locket skär du ut ett hål, så stort som du vill att vykortet ska bli.
6.) Spänn ett grovmaskigt tygstycke eller ett fi nmaskigt metallnät mellan ramen och locket.
7.) Doppa ner formen i pappersmassan och låt massan sila genom tyget/metallnätet.
8.) Ta loss tyget/metallnätet ur ramen och lägg det på en tidning.
9.) Efter en stund hänger du upp det för att torka över natten.
10.) När ditt handgjorda papper har torkat drar du försiktigt loss det från tyget/metallnätet.
11.) Om du vill kan du dekorera kortet med till exempel en pressad blomma eller
ett vackert blad.
Sedan är det bara att börja skriva, t ex till nån vän, till mamma och pappa, eller till oss!
Så får vi se hur pappret blev. Vår adress är Håll Sverige Rent, Rätt sak på rätt plats,
Box 4155, 102 64 Stockholm.
Nivå 2 – Konsekvenser:
Nyttan av återvinning och konsekvenser av
nedskräpningen för djur, natur och människor
Alla saker som vi använder varje dag tar vi så lätt för givna. Trots att vi vet att jordens
resurser försvinner om vi inte ändrar våra levnadsvanor. En så enkel sak som att återvinna,
och källsortera sopor påverkar tillståndet på jorden i rätt riktning, det vill säga mot
kretsloppssamhället. Och källsortering är ju egentligen väldigt lätt, något som alla kan göra.

Några visste du att-fakta …
… 3 av 4 förpackningar återvinns.
… 4 av 5 tidningar återvinns.
… av insamlade glasförpackningar blir 60% nya fl askor och
burkar. 30% blir glasfi berull.
… ett ton pallemballage kan återvinnas till 55 000 bärkassar.
… landets alla metallkapsyler motsvarar 2 200 bilkarosser.
… man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger
som helst utan att kvaliteten försämras.
… om man ställer alla glasförpackningar som samlades in under
2003 i en lång rad, skulle det räcka näst an ett helt varv runt
jordklotet.
… om alla lämnade sina använda förpackningar till återvinning så skulle den
totala volymen hushållsavfall i Sverige minska till hälften.
… pappersförpackningar återvinnas fem till sju gånger innan pappersfi bern är utsliten.
… var tredje pappersförpackning som fi nns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna
pappersförpackningar.
… Sverige återvinner 86% av hushållens avfall.
… förbränning av avfall täcker drygt 15% av fjärrvärmebehovet i Sverige.
… återvinning av aluminium sparar energi. Det kostar 90% mer energi om man
producerar ny aluminium!
… använda mjölkpaket kan bli nya förpackningar om de lämnas in.
… drygt hälften av det avfall som körs till tippen återvinns.
… för att tillverka nytt papper behövs både träd och returpapper.
… ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca 84 000 blomkrukor.
Även lagen uppmanar till återvinning:
Miljöbalken uppmuntrar till ”… en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och
att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.”
(Miljöbalken 1 kap 1§)
”… återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi …//… så att
ett kretslopp uppnås.” (Miljöbalken 1 kap 5§)
Fakta om konsekvenserna av nedskräpning
Skräp är farligt
♣ Skräp kan skada eller vara giftigt för barn, djur och natur.
♣ Barn kan skära sig på glas och plåt, änder kan fastna i ölpackringar.
♣ Nedbrytningstiden för skräp är lång:
– Det tar 450 år för naturen att bryta ned en schampoofl aska av plast.
– Papper bryts ned på 2–5 månader.
– En aluminiumburk bryts ned under 300 år.
– Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned.
Skräp är fult
Fler än 1 400 pressinslag över hela landet handlade under 2004 om nedskräpning. I Håll Sverige
Rents undersökningar om skräp anser många svenskar att det blivit skräpigt, och att det är ett
problem. (Läs mer i Skräprapporten, www.hsr.se)
9

10
Skräp är dyrt
Över 8 000 ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar skattebetalarna
377 miljoner kronor att åtgärda. De pengarna skulle till exempel räcka till att betala 1 405
grundskolelärares löner i ett år!
Skräp är olagligt
Det är dessutom olagligt att skräpa ner. Så här står det i Miljöbalken: ”Ingen får skräpa ned utomhus
på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till” (15 kap 30§). Till skräp räknas bl a plåt, glas, plast,
papper och avfall. Att t ex ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna
räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet
betraktas som grovt.
(Miljöbalken 29 kap 7§).
Diskussionsfrågor och övningar
Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis.
Kretslopp eller tvärstopp?
Kapsylen
Vad händer om man slänger kapsylen på marken?
Vad händer om man slänger kapsylen i papperskorgen?
Vad händer om man slänger kapsylen i brasan?
Vad händer om man stoppar kapsylen i metallåtervinningen?
Kalle Anka tidningen
Vad händer om man slänger tidningen på marken?
Vad händer om man slänger tidningen i papperskorgen?
Vad händer om man stoppar tidningen i brasan?
Vad händer om man lämnar tidningen till återvinning?
Glasspappret
Vad händer om man slänger glasspappret på marken?
Vad händer om man slänger glasspappret i papperskorgen?
Vad händer om man stoppar glasspappret i brasan?
Vad händer om man lämnar glasspappret till återvinning?
Plastfl askan
Vad händer om man slänger plastfl askan på marken?
Vad händer om man slänger plastfl askan i papperskorgen?
Vad händer om man stoppar plastfl askan i brasan?
Vad händer om man lämnar plastfl askan till återvinning?
Varför är det viktigt att ta av korken?
♣ Vad menas med ändliga och förnyelsebara resurser? Ge några exempel.
♣ Ingenting försvinner, allt fi nns kvar – vad innebär det?
Genomgång/instudering av fakta kring skräp
1.) Kostnader för nedskräpningen: hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det
bryts ner?
2.) För vem eller vad är olika skräp farliga? Lista en massa skräp och ange om de kan

skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller
kan de skada på annat sätt? Diskutera hur farligt det är för naturen på kortare och längre
sikt.
3.) Hur påverkas människan av en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet.
Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis.
4.) Gör växttestet: Ta en frisk selleristjälk med blad och skär bort lite av underdelen på
stjälken. Ställ stjälken i burken med karamellfärgat vatten. Låt den stå i ett par timmar. Skär
sedan av en bit av stjälken. Har något av det färgade vattnet sugits upp av växten? Det är
precis samma sak med föroreningar, som kan bli av t ex bilbatterier och andra batterier som
ligger ute i naturen och inte tas om hand. Växterna suger upp föroreningar och blir mer
och mer förgiftade, sedan äter vi växterna. Vad betyder det för oss och vad kan det få för
effekter för växter, djur och människor?
5.) Gör förmultningstestet: Ta ett plastsnöre. Knyt det runt några olika saker, till exempel
en potatis, en glasbit, ett apelsinskal, en plastbit. Gräv ett dike, lägg ner snöret och täck
med jord. Lämna en liten bit av snöret ovanför jordytan, så att det lätt kan hittas igen. Efter
några månader gräver ni tillsammans upp det. Vad har förmultnat och vad är kvar? Varför?
Nivå 3 – Åtgärder:
Hur kan vi tillsammans hjälpas åt för att bli
bättre på återvinning och sluta skräpa ner?
Foto: Sergio Joselovsky
Ett mycket bra sätt att påverka är att lära sig mer om naturen och vår miljö. Kunskap
är både gratis och kan återvinnas, t ex kan den förmedlas vidare till föräldrar, syskon,
kusiner och vänner. Om många fl er av oss förstår meningen med återvinning kan vi
tillsammans göra något riktigt smart, vi kan skapa ett kretsloppssamhälle.
11

12
Foto: Sergio Joselovsky
Vinsterna med att sluta skräpa ner och istället återvinna
Trivsel
En ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård tycker de fl esta är trevligare att vistas på än en
som är skräpig. Och det här handlar ju också om respekt och omtanke: mot naturen, mot andra,
mot sig själv.
Trygghet
En ren miljö är en tryggare miljö för alla; såväl barn och vuxna som djur och natur. Studier visar
att nedskräpning skapar en negativ spiral: Människor uppfattar det ofta som att det är okej att
slänga skräp på marken om det redan ligger skräp där. En plats som är nedskräpad drar ofta till
sig både klotter och annan skadegörelse. Följden blir en plats som upplevs som både otrevlig,
otrygg och ofräsch att vistas på! Däremot en ren och skräpfri plats är det svårare att börja slänga
skräp på. Dessutom känner man att här fi nns det någon som bryr sig om hur det ser ut.
Pengar
8 800 ton skräp plockas upp i Sverige varje år enligt en undersökning från 2001. Idag kan man
säga att den totala vikten på skräpet har minskat, men däremot har volymen ökat, eftersom det
som slängs i dag till stor del är föremål som är lättare, men mer skrymmande. Minst 377 miljoner
kronor kostade nedskräpningen landets skattebetalare år 2003. Den siffran måste kunna gå att
sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd.
Miljökänsla
Ju mer kunskap man har desto mer medveten om nedskräpningens konsekvenser och återvinningens
fördelar och nödvändighet blir man. Målet är att få människor att känna det
individuella ansvaret som medborgare, så att ett frö till en ökad miljömedvetenhet kan sås.
Återvinn och källsortera
Gör så här med tomma förpackningar:
1. Rengör
Skölj ur förpackningarna om det behövs och
låt dem torka. Förpackningarna har en lång
väg till återvinningen och det är därför viktigt
att det inte fi nns matrester och liknande som är
ohygieniska och luktar illa.
2. Separera
Om förpackningen består av mer än ett
material så försök att skilja dem åt. En margarinförpackning
till exempel går enkelt att ta
isär, medan sprayburkens pump brukar vara
svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en
förpackning består av fl era materialslag som inte
kan separeras, ska den sorteras efter det material som det fi nns mest av i förpackningen.
3. Vik ihop
Böj in vassa lock på konservburken, platta till och vik ihop. Packa mindre pappersförpackningar
i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Men låt
plast- och metallförpackningarna ligga lösa i behållaren. Tag av korkar och lock på plastförpackningarna.

Sortera
Ett enkelt sätt att källsortera är att samla alla förpackningarna i samma kasse. Sedan sorterar man
vid återvinningsstationen och lägger rätt förpackning i rätt behållare.
Plastförpackningar
♣ Alla plastförpackningar lämpar sig inte för återvinning till nytt material. En del är ur
miljösynpunkt bäst att använda för energiproduktion.
♣ De förpackningar som passar bäst för återvinning till material är fl askor, burkar, dunkar
och askar. Dessa skall alltid källsorteras och läggas i insamlingsbehållaren för hårda
plastförpackningar. Lock och kapsyler skall tas av och läggas löst i behållaren.
♣ Plastpåsar, plastfolie, vakuumförpackningar och frigolitförpackningar är exempel på
förpackningar som lämpar sig bäst för energiutvinning. Dessa plastförpackningar skall
sorteras separat och läggas i behållaren för mjuka plastförpackningar.
♣ Alla kommuner har inte behållare för mjuka plastförpackningar. Det är kommuner, som
skickar sitt hushållsavfall till energiutvinning för fjärrvärmeproduktion. Här skall de mjuka
plastförpackningarna läggas i hushållsavfallet.
Pappersförpackningar
Vik hop och platta till pappersförpackningen, så tar den mindre plats. Man kan även lägga
mindre förpackningar i större. En tom mjölkförpackning rymmer minst fem hopvikta.
Metallförpackningar
Kom i håg att även lämna små metallförpackningar till återvinning, till exempel kapsyler, lock,
folien på crème fraiche-burken, skruvkorkar och värmeljushållare. Ingen förpackning är oviktig,
hur liten den än är.
Kaviartuben, och andra tuber som innehåller mat, går inte att rengöra. Kläm ut så mycket det
går och låt sedan korken sitta på när du lämnar tuben i metallbehållaren så luktar det inte illa.
Korken blir bränsle vid nedsmältning.
Glasförpackningar
Ta av skruvkorkar och kapsyler av plast och metall och lägg dem i respektive insamlingsbehållare.
Man behöver inte knipsa av metall- eller plastringen som blir kvar runt fl askan efter korken.
Tidningar
Tidningar, tidskrifter och andra trycksaker läggs i insamlingsbehållaren för tidningar.
Papperskassen lämnas bland pappersförpackningarna. Kuvert och böcker hör inte hemma i
tidningsbehållaren. Limningen respektive den hårda pärmen förstör återvinningsprocessen.
Diskussionsfrågor och övningar
Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis.
♣ Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning i närmiljön; i kommunen,
skolan osv.
♣ Vad är det bästa med att återvinna?
♣ Hur kan man själv hjälpa till med återvinning av skräp?
♣ Hur kan vi ”smitta av oss” på våra familjer och vänner? Och få dem att bli återvinnare
och miljöhjältar?
♣ Fundera på exempel för både skol- fritids- och yrkesverksamhet där man kan bli bättre på
att återvinna och inte skräpa ner.
13

14
Linjeövning
När jag ser någon slänga ett skräp vill jag:
1.) Gå fram och säga till personen att den inte ska skräpa ner.
2.) Plocka upp det och slänga i papperskorgen.
3.) Säga till en speciell skräppolis att anmäla den personen.
4.) Lämna det så att städarna kan plocka upp det så småningom.
5.) Strunta i det.
6.) Slänga skräp själv.
4-hörnsövning
Vem skall hålla skolan ren från skräp?
♣ Alla.
♣ Städare.
♣ Elever.
♣ Eget förslag.
Andra tips på övningar
Rollspel: Rollspel är ett sätt att i praktiken öva på att agera i specifi ka situationer. Här kan
eleverna prova på olika alternativ och utifrån det diskutera vad som kändes bäst. Det är ett bra sätt
att öva både individuellt och kollektivt ansvar. Låt eleverna t ex använda sig av de olika förslagen
på situationer nedan. Gå tillväga på följande sätt:
1.) Varje teatertrupp, med minst tre deltagare, väljer (eller hittar på själva) varsin situation.
2.) Be dem att sätta ihop en kort (högst någon minut) pjäs utifrån situationen. Det ska vara en
eller två personer som utför handlingen. En (eller fl er) personer ska vara passiva och bara
”hänga på” eller titta på. Det ska sluta dåligt, dvs handlingen utförs och ingen reagerar.
3.) Scenen spelas upp i sin helhet, följt av en diskussion om vad som hände.
4.) Scenen spelas upp igen och nu får publiken ropa ”stopp” när de tycker att det sker något
dåligt. Fråga vad de skulle vilja göra för att bryta den dåliga situationen. De får komma
med förslag på vad skådespelarna ska göra istället genom att själva byta ut skådespelarna
mot sig själva och agera i scenen som spelas upp från början igen. Den som utför den
dåliga handlingen kan man inte styra eller byta ut. Det är den personen man genom sitt
agerande ska försöka påverka.
5.) Prova en eller fl era strategier. Intervjua deltagarna om hur det kändes för dem i de olika
alternativen.
6.) Diskutera vad som är den bästa strategin för att bryta det dåliga beteendet i de olika
situationerna.
7.) Gör likadant med nästa teatertrupp!
Olika situationer:
A. Pappa slänger en glasfl aska bland hushållssoporna hemma.
B. En främmande person slänger en fi mp på marken.
C. Ni ser att er lärare slänger ett godispapper på marken efter skolan.
D. En elev i klassen slänger en kapsyl i soporna.
E. Din familj har picknick på stranden och sedan lämnar ni matresterna på stranden.

Diskussion: Hur ska vi göra för att få människor att sortera sina sopor och att inte slänga skräp
på marken? Dela in eleverna i grupper om tre och tre. Låt dem ”brainstorma” kring hur de kan
göra för att påverka. Låt det ta 15 minuter och gå runt och hjälp dem om de kör fast. Sedan
får alla skriva upp sina förslag på tavlan eller blädderblock. Låt alla sätta tre streck var på de
alternativ de själva skulle vilja ägna sig åt. Bilda grupper utifrån de populäraste alternativen och
börja jobba!
Några exempel på påverkan och förändringsarbete:
♣ Prata med föräldrar och grannar.
♣ Säga till när man ser någon som gör fel, och hjälpa den att göra rätt.
♣ Skriva insändare.
♣ Ringa och tipsa journalister om något angående nedskräpning eller återvinning med
nyhetsvärde som de kan ta upp.
♣ Skriva eller ringa till politiker.
♣ Be om (eller kräv) att få framföra budskap under en vecka på kommunens eller reklambo
lagens offentliga reklamplatser.
♣ Ha närvaroscheman vid miljöstationer för att hjälpa folk att lägga rätt sak på rätt plats.
♣ Starta ett miljöråd på skolan som jobbar med återvinning på skolan.
♣ Bygga en kompost och få skolan att börja kompostera.
♣ Adoptera en busstation som klassen ser till att hålla fi n, hel och ren. Uppmuntra andra
klasser att göra likadant.
Källor
Förpacknings- och Tidningsinsamlingen www.ftiab.se
Håll Sverige Rent www.hsr.se eller www.skrapfrimiljo.nu. Sök efter t ex Skräprapporten.
Clean Up Australia Onlines webbplats www.cleanup.com.au
SRV Återvinning www.srv-atervinning.se
www.sorteramera.nu
www.sopor.nu
15

16
Har du synpunkter eller frågor om lärarhandledningen?
Kontakta Helena Jönsson, projektledare Rätt sak på rätt plats:
helena.jonsson@hsr.se tel. 08-505 263 35
www.ftiab.se www.hsr.se