Våldsam politisk extremism - Brottsförebyggande rådet
Våldsam politisk extremism - Brottsförebyggande rådet
Våldsam politisk extremism - Brottsförebyggande rådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
empiriskt kan länkas samman. För äldre personer som begår olagliga<br />
<strong>politisk</strong>a handlingar verkar inte attityder och värderingar ha lika stor<br />
betydelse som förklaring till handlingarna. För dessa individer framstår<br />
<strong>politisk</strong> diskussion i den privata sfären ha större betydelse. Den<br />
attityd som dock framstår som mest betydelsefull för äldre personer<br />
är en <strong>politisk</strong> vänsterorientering.<br />
Hur många begår brottsliga <strong>politisk</strong>a handlingar?<br />
Andelen som deltar i de brottsliga <strong>politisk</strong>a handlingar som ingick i<br />
Ungdomsstyrelsens undersökning förefaller vara mycket låg. Om resultatet<br />
räknas om med de viktningsmodeller som SCB lagt in i materialet<br />
ges en bild av hur stort antal unga människor totalt i befolkningen<br />
som någon gång kan antas ha genomfört dessa olika olagliga<br />
handlingar. Då skulle det vid den aktuella mätningen vara omkring<br />
61 000 ungdomar i åldern 16–29 år som någon gång deltagit i olagliga<br />
demonstrationer, 35 000 som någon gång målat slagord på allmän<br />
plats, 16 000 som någon gång ockuperat byggnader och 17 000 som<br />
någon gång skadat andras/allmän egendom i protest.<br />
Åsikternas betydelse för att begå brottsliga<br />
<strong>politisk</strong>a handlingar<br />
Med attityd menas, i detta sammanhang, att en individs åsikt utgör<br />
ett underlag för att utföra en <strong>politisk</strong> handling. De som genomför vissa<br />
handlingar har ett visst åsiktsmönster som kan förklara handlingen.<br />
Tanken är att dessa attityder är av det slaget att de är mer ”grundläggande”<br />
än själva handlingen och därmed rimligen bör ligga före<br />
handlingen. Omvänt skulle detta innebära att en handling inte gärna<br />
utförs utan att den understöds av en åsikt. Detta resonemang kan förefalla<br />
rimligt, men kan bli problematiskt när man talar om ungdomar<br />
i åldern 16–18 år som fortfarande går i gymnasieskolan.<br />
För ungdomarnas del skulle det kunna vara tvärtom, det vill säga<br />
att själva handlingen formar åsikten till följd av att erfarenheter från<br />
handlingar i ungdomsåren snabbt leder till en inlärning och vana<br />
(Lynn-Tanner och Jansen-Arnett 2009). Ett deltagande i en olaglig<br />
handling skapar också en individuell motsättning som personen måste<br />
hantera för att rationalisera, rättfärdiga och legitimera sitt beteende.<br />
Forskning visar att det snarare är så att åsikterna omformas så<br />
att de står i samklang med handlingen än tvärtom (Zimbardo m.fl.<br />
1965). Denna aspekt är viktig att ta hänsyn till i ett brottsförebyggande<br />
perspektiv och kommer att diskuteras närmare under rubriken<br />
Motiv och neutraliseringar i kapitel 9.<br />
125
Change language