Medeltidsstaden II Stads-GIS Sölvesborg - Blekinge museum

Medeltidsstaden II
Stads-GIS Sölvesborg
Projektrapport
Blekinge museum rapport 2007:6
Stefan Flöög och Mikael Henriksson

Innehåll:
Bakgrund.………………………………………………… 2
Topografi och kulturhistoria…………………………….. 3
Arbetets genomförande…………………………………. 4
Resultat och diskussion………………………………….. 8
Sammanfattning…………………………………………. 15
Figurförteckning…………………………………………. 16
Källor……………………………………………………... 16
Administrativa uppgifter………………………………… 18
Bilagor

Bakgrund
Behovet av att bättre kunna överblicka de urbana miljöernas antikvariska potential har i
Sverige vuxit fram successivt, inte minst under 1900-talets senare del. Detta var en logisk
följd av ett ständigt ökat exploateringstryck i landets äldre stadsmiljöer. Efter att den urbana
arkeologins ställning i landet utretts vid början av 1970-talet, sjösatte RAÄ projektet ”Den
Fig.1 Medeltidsstaden 54 Sölvesborg, 1984
tidiga urbaniseringsprocessens konsekvenser för
nutida planering” år 1976. Inom ramen för
projektet sammanställdes under de följande
10 åren rapporter för ett 70-tal medeltida,
svenska stadsmiljöer, efter en fastställd mall.
I publikationerna beskrevs historisk
bakgrund, forskningsläge och antikvarisk
potential. Rapporterna innehöll kartor med
lägesbestämda ingrepp i stadsmiljöerna,
avseende såväl målmedvetna utgrävningar
som övriga utschaktningar i samband med
exploateringar av olika slag. Projektet, som
kom att gå under benämningen
Medeltidsstaden, blev en livaktig del av en
intensiv antikvarisk forskningsdebatt kring
urbana frågor. Genom publikationer,
seminarier och metodmöten fortsatte denna långt efter att själva dokumentationsprojektet
avslutats. När sedan den digitala utvecklingen efter hand kom att ställa nya krav på både
planärenden och antikvariska sammanställningar, framkom under 1990-talet nya behov av att
spegla de medeltida städernas historia. På olika institutioners och enskilda personers initiativ
genomfördes därför diverse pilotprojekt rörande stadsmiljöers visualisering i en GIS-
plattform.
Föreliggande avrapportering härrör från ett projekt kring Sölvesborgs medeltida
lämningar, vilket genomfördes av Blekinge museum under slutet av 2006 och början av 2007.
Projektet utfördes på uppdrag av länsstyrelsen och bekostades i sin helhet med medel ur
28:26-anslaget. Då liknande projekt skulle utföras kring andra stadsmiljöer under 2006, var
2

avsikten att utförande institutioner skulle samlas för ett gemensamt metodmöte under årets
första hälft. Blekinge län var dock inte representerat vid det möte som avhölls i början av juni
2006. Istället tog Blekinge museum del av tidigare gjorda GIS-projekt samt relevant
information och avrapportering kring dessa. Vid samråd med länsstyrelsen i oktober 2006
beslutades att avrapporteringen skulle ske i digital form, med samtliga data inkluderade på en
CD. Skivan innehåller digitaliserade observationer och tolkningar i shape-format liksom den
år 1984 publicerade Medeltidsstaden samt skannat, arkeologiskt rapportmaterial i pdf-format.
Den skriftliga rapporten bör ses som ett komplement och en vägledning till det digitala
materialet.
Topografi och kulturhistoria
För en kulturhistorisk bakgrund till Sölvesborgs stad hänvisas till Marit Anglerts redogörelse
i rapporten för Medeltidsstaden från 1984 (Anglert, 1984). Tilläggas bör dock, att sedan
denna författades har staden 1987 kommit att klassas som Riksintresse för kulturmiljövården
enligt Miljöbalken, 3 kap 6 §. Definitionen för Riksintresset K2 Sölvesborgs stad, slottet
reviderades 1996, och kom därefter att lyda: ”Stad med stadsplan som visar senmedeltidens
regelbundna torgstad där också landsvägen infogats i gatunätet.”
Fig.2 Medeltida städer i Blekinge
3

Arbetets genomförande
Generellt sett kom GIS-projektets datainhämtning och materialbearbetning att ske enligt
nedanstående fem punkter:
• arkivgenomgång Blekinge museum
• arkivgenomgång ATA
• studier av äldre historiskt kartmaterial
• digitalisering av information
• systematisering av information
Fig.3 Den danske kartografen Johannes
Meijers karta över Sölvesborg, 1650-tal
Behandlingen av kartmaterialet är på flera
sätt central i sammanhanget, och av denna
anledning är det inledningsvis angeläget att
belysa de kartmässiga förutsättningarna för
det aktuella projektet. Inte sällan nyttjas
kartografen Johannes Meijers 1650-talskarta
över Sölvesborg, då man vill belysa stadens
utseende under äldre historisk tid. De
inneboende felaktigheterna i Meijers karta
gör den dock föga användbar i ett mer
detaljerat sammanhang. För att få en
uppfattning om den medeltida stadens
utbredning och tomtindelning
digitaliserades istället den geometriska
avmätningskartan från 1725, vilken kan antas ge en relativt god bild av dessa förhållanden.
Fig.4 Beskrivning av GIS-projektets kartanvändning
Eftersom resultatet av projektet även skall kunna utgöra ett kommunalt verktyg i planeringen
av de fysiska miljöerna, beslutades det vidare, att de antikvariska lägesbeskrivningarna skulle
relateras till Sölvesborgs primärkarta. Rektifieringen av såväl analog fältdokumentation som
4

kartmaterial utfördes därför med primärkartan som underlag. Mätsystemet för den centrala
staden heter R38, och förskjutningen gentemot RT90 är + 0,53 m i x-led och ca - 1,40 m i y-
led.
Fig.5 Stadens tomter. Geometrisk avmätning, Zakarias Almgren 1725
Då Medeltidsstadens ursprungliga konceptkartor 1:4000 inte fanns tillgängliga för
digitalisering, fick GIS-projektets grundläggande datainhämtning uteslutande utgå ifrån den
analoga, tematiska framställningen i publikationen från 1984. Publikationen Medeltidsstaden
omfattar för Sölvesborgs del undersökningar utförda och rapporterade fram till slutet av 1984.
För 2006-2007 års uppdatering av databasen har därför 1985 använts som brytpunkt. GIS-
projektet kunde därefter uppdateras med samtliga rapporterade undersökningar utförda från
1985 till utgången av 2006, samt med ett mindre antal undersökningar, vilka huvudsakligen
av tidsskäl inte kom att införas i publikationen Medeltidsstaden. Undersökningarna inför den
omfattande exploateringen av kv Europa som utfördes under november-december 1984 och
undersökningen av Slottsområdet under november 1984 är sådana exempel. Inte heller
medtogs exploateringen av stg 852, i omedelbar närhet av Raä 70, sannolikt därför att denna
5

inte ansågs relevant för projektet. Det i GIS-databasen angivna årtalet avser undersökningsår
och inte rapportår, vilket inte alltid sammanfaller.
De tematiska kartorna i Medeltidsstaden skannades, rektifierades och digitaliserades. Samma
metod användes då rapportunderlagets schaktplaner för undersökningar 1985 och senare
uppdaterades digitalt. Den redan digitala fältdokumentationen för åren 2003-2006 har enbart
undantagsvis bearbetats innan den integrerats i databasen. I dessa fall rör det sig då om en
korrigering från RT90 till Sölvesborgs lokala koordinatsystem. Digitala lager kontrollerades
mot den underliggande primärkartan eller mot tillgängliga schaktplaner, och då den analoga
framställningen i några fall befanns vara alltför schematiskt framställd korrigerades den. I
GIS-projektets attributdata tillades ett fält för ”objekts-id” som skall korrespondera med
motsvarande uppgift i Stadsarkeologiskt register.
Fig.6 Arkeologiska undersökningar i Sölvesborg 1920-2006. Den kraftiga ökningen av
arkeologiska ingrepp under 1980-talet kan inte enbart förklaras utifrån ett ökat exploateringstryck.
Det är först i detta skede som de medeltida stadskärnornas lagstadgade skydd resulterar i
antikvariska åtgärder i någon större utsträckning
Insamlade arkivdata sammanställdes och systematiserades i en undersökningsdatabas i MS
Access, omfattande åren 1920-2006. Sammanlagt 67 st undersökningar registrerades inom
eller i direkt närhet av fornlämningarna Raä 44 och Raä 17/70. Som följd av
arkivgenomgången kunde till flertalet av dessa undersökningar en digitaliserad rapport i
6

PDF-format fogas. Begreppet rapport används här i dess vidaste mening avseende en mer
eller mindre omfattande, skriftlig dokumentation av ett arkeologiskt ingrepp eller en
antikvarisk observation.
Fig.7 Beskrivning av använda databasbegrepp MS Access. Data kan via fältet ID_Ark förenas
med ArcGis-projektets attributdata
Fig.8 Beskrivning av ArcGis-lager
7

Resultat och diskussion
De registrerade undersökningarna för medeltidsstaden Sölvesborg spänner över en tidsrymd
av närmare nittio år. Metod och fältdokumentation varierar därför naturligt nog i utförande,
alltifrån stålpenna och bläck till digital inmätning och GIS-teknik. Överföring av analog
äldre fältdokumentation till digitala data innebär en rad möjliga felkällor i flera led, inte minst
då underlaget sett ur denna aspekt inte sällan är bristfälligt. GIS-projektets synbarligen exakta
presentation av data kan därför delvis bli skenbar. De spår som framkommit genom åren har
till stor del legat till grund för vilka fysiska och definitionsmässiga gränsdragningar som gjorts
rörande den medeltida staden Sölvesborg.
Fig.9 Sölvesborg - Riksintresse för kulturmiljö K2
Dagens Riksintresse sammanfaller endast delvis med avgränsningarna för fornlämningarna
RAÄ 44 resp 17/70. Gränslinjebestämning av kulturhistoriskt intressanta lämningar
förutsätter generellt en sammanvägning av diverse, mer eller mindre kända parametrar.
Sträckningen av RAÄ 44 används frekvent som ett instrument i samhällsplaneringen. I dag
har kulturmiljövården dock betydligt fler pusselbitar till sitt förfogande än fallet var 1984.
Dagens kunskapsläge understryker bl.a. därför behovet av en framtida principdiskussion, inte
minst kring gränslinjen för en urban fornlämning som RAÄ 44.
8

Fig.10 Det medeltida stadsområdet RAÄ 44 och stadens utbredning 1725 digitaliserad efter
geometrisk avmätning, Zakarias Almgren 1725
Fig.11 Stadens tomter. Digitalisering efter geometrisk avmätning, Zakarias Almgren 1725
9

Förutom de medeltida kontexterna inom dagens stadskärna och de i anslutning till
Sölvesborgs slott, har platsen för S:t Enewolds källa inkluderats i föreliggande stads-GIS.
Denna har sedan Medeltidsstaden kom ut, fått sin position slutgiltigt fastslagen av antikvarisk
expertis. Platsen har vidare delundersökts och slutligen iordningställts för besökare. Liksom i
Fig.12 St:Enevalds källa – fornlämning och riksintresse för kulturmiljö. Källan är belägen
närmare två kilometer sydväst om den medeltida stadens centrum
fallet med slottet, bör källans betydelse under historisk tid ses ur den senmedeltida stadens
perspektiv. Trots att källan rent faktiskt ligger utanför den medeltida stadsgränsen, är den
intimt förknippad med stadens funktioner, och dess inplacering i stads-GIS Sölvesborg
därför odiskutabel.
10

Fig.13 ”Offer Kiälla”, belägenheten av St:Enevolds källa är väl belagd i det äldre kartmaterialet.
De sista resterna av ”Gamle Skans” borttogs under 1970-talet, men kvarstår som
RAÄ 27. Stadens åkrar, ängar och mark. Geometrisk avmätning, Zakarias Almgren 1725.
Sammanställningen av data för stads-GIS Sölvesborg har på olika sätt kompletterat vår syn
på såväl antikvariska som andra fysiska ingrepp i stadsmiljön. Ett antal tidigare oregistrerade
undersökningar och dokumentationer har, som nämnts ovan, tillförts
undersökningsdatabasen. Den utförda arkivgenomgången har även visat, att ett antal
undersökningar, för vilka beslut eller tillstånd meddelats av RAÄ/ Lst, helt eller delvis saknar
dokumentation. Dessa har därför inte kunnat digitaliseras, vilket naturligtvis innebär ett visst
mörkertal. Undersökningarna är uteslutande av typen schaktkontroll, vid vilka inga
observationer av antikvariskt intresse gjordes. I några fall går det inte att avgöra om
undersökningen genomfördes eller inte.
11

Fig.14 Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 44 (jfr bilaga)
Fig.15 Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 17/77 (jfr bilaga)
12

Vid studier av undersökningsmaterialet blir det uppenbart att termen ”tidigare utschaktat” är
diffus, och att den inte utan vidare kan eller bör användas som ett arkeologiskt begrepp. De
ytor som har denna beteckning kan därför knappast helt frisläppas för exploatering.
Fig.16 Tidigare utschaktade områden. Utschaktade områden angavs i Medeltidsstaden även
utanför gränslinjen för RAÄ 44, och som ”utschaktat” definierades tidigare exploateringsytor
samt fastigheter med källare. Undersökningsresultaten har här flera fall här visat på medeltida
strukturer och fynd, några exempel är kv Bävern 1982 och kv Uttern 1988 och senare kv Anden
2004
13

Fig.17 Nivåpunkter sammanställda med 5-kurvan och observerade förhistoriska indikationer i
samband med arkeologiska ingrepp
Fig.18 Registrerade fornlämningar inom begränsningen av RAÄ 44
14

Sammanfattning
Efter att olika institutioner under senare tid har sammanställt digitala stadsregister, är det
kanske dags att försöka finna former för en ny, nationell samordning kring de urbana
antikvariska frågorna? Det finns naturligtvis otaliga materialmässiga skillnader mellan
Sölvesborg och övriga exempel, men metodproblemen är säkerligen snarlika. Inte minst gäller
detta de frågor kring gränslinjer och definitioner, vilka redan berörts ytligt ovan. För
Sölvesborgs del gäller att flertalet av de registrerade undersökningarna föranletts av
exploatering i stadskärnan. Den kraftiga ökningen av arkeologiska undersökningar under
1980-talet kan dock inte enbart förklaras utifrån ett ökat exploateringstryck. Snarare bör man
tolka det som att det är först i detta skede, som de medeltida stadskärnornas lagstadgade
skydd resulterar i faktiska, antikvariska åtgärder i någon större utsträckning.
Vad gäller mer allmänna, blekingska förhållanden finns det även då anledning att
diskutera hur ett eventuellt fortsatt arbete skall utformas. Är den genomförda
sammanställningen för Sölvesborg en modell som kan och bör tillämpas på övriga medeltida
städer inom länet? Hur kan eventuella, framtida GIS-modeller göras mer publikt tillgängliga?
Och sist men inte minst, hur bör ett material ajourhållas, så att en framställd produkt
bibehåller sin aktualitet som verktyg för olika aktörer inom fortlöpande planprocesser?
15

Figurförteckning
Fig.1 Medeltidsstaden 54 Sölvesborg, 1984
Fig.2 Medeltida städer i Blekinge
Fig.3 Den danske kartografen Johannes Meijers karta över Sölvesborg, 1650-tal
Fig.4 Beskrivning av GIS-projektets kartanvändning
Fig.5 Stadens tomter. Geometrisk avmätning, Zakarias Almgren 1725
Fig.6 Arkeologiska undersökningar i Sölvesborg 1920-2006
Fig.7 Beskrivning av använda databasbegrepp MS Access
Fig.8 Beskrivning av ArcGis-lager
Fig.9 Sölvesborg - Riksintresse för kulturmiljö K2
Fig.10 Det medeltida stadsområdet RAÄ 44 och stadens utbredning 1725
Fig.11 Stadens tomter.
Fig.12 St:Enevalds källa – fornlämning och riksintresse för kulturmiljö
Fig.13 ”Offer Kiälla”, belägenheten av St:Enevolds källa 1725
Fig.14 Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 44
Fig.15 Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 17/77
Fig.16 Tidigare utschaktade områden
Fig.17 Nivåpunkter sammanställda med 5-kurvan
Fig.18 Registrerade fornlämningar inom begränsningen av RAÄ 44
Bilagor
Källor
1. Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 44
2. Arkeologiska ingrepp inom eller i omedelbar närhet av RAÄ 17/77
3. Beskrivning (utdrag ur databas)
Tryckta källor
Anglert, M. 1984 Sölvesborg. Medeltidsstaden 54. Riksantikvarieämbetet och Statens
Historiska museer Rapport. Stockholm.
Eker, S. (red.) 1993. En bok om S:t Nicolai i Sölvesborg. Sölvesborg 1984.
Eriksson, G.(red.) 1983. Manufakturen i Sölvesborg 1773-1798. Fajanserna kring Östersjön
4:2. Lund 1993.
Fjellander, S. 1951 Kring Vårfruklostret i Sölvesborg. En vandring genom litteraturen.
Blekingeboken. Karlskrona 1951.
Forsström, M. 1982 (red) Bebyggelsehistorisk tidskrift. Nr 3. Den medeltida staden. Stockholm
1982.
Kindström, L-G. 1945. Sölvesborgs slott. Blekingeboken. 1945. Karlskrona
Kindström, L-G. 1946. Sölvesborgs klosterområde. En kort översikt över utförda
undersökningsarbeten. Blekingeboken. 1946. Karlskrona
16

Kindström, L.G. 1962. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium. Blekinge IV:3.
Sölvesborgs kyrkor. Stockholm. 1962.
Lagerås, J. 1994. Sölvesborgs slott. Blekingeboken. 1994. Karlskrona.
Liedgren, R. 1974. I Sölvesborg på 1800-talet. Nordiska museets Handlingar 86. Lund.
1974.
Milton, H. 1994. Listers och Sölvesborgs historia. Den förhistoriska och den danska tiden. 1994.
Sölvesborg
Persson, P. 1934. Kyrkogårdsfrågor i Sölvesborg under 1800-talet. Särtryck ur
Sölvesborgstidningen. Sölvesborg 1934.
Petterson, Björn. Förstudie Stadsarkeologiskt register, RAÄ231, Nicolai socken, Nyköpings
kommun, Södermanlands län. Sörmlands museum Arkeologiska meddelanden 2004:05
Rosenborg, N.E. 1958. Några namn och gårdar i gamla Sölvesborg. Sölvesborg. 1959.
Stenholm, L. 1986. Ränderna går aldrig ur. En bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid.
Lund Studies in Medieval Archaeology 2. Lund.
Söderberg, B. 1992. Kvarteret Uttern. Medeltida stadsgrävningar Sölvesborg, Blekinge.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1992:2
Weibull, C.G. 1945. Sölvesborg. Stadens historia genom femhundra år. Sölvesborg 1945.
Otryckta källor
Antikvariska rapporter främst ur ATA och Blekinge museums arkiv.
Blohmé, Mats. Ett GIS-baserat arkeologiskt undersökningsregister för Kalmar. Växjö
Universitet 2004
Bäck, Mathias. Stadsarkeologiskt register för Strängnäs stad. RAÄ/ UV Mitt
Kartanvändning
Sölvesborgs stad, Geometrisk avmätning 1725 Zakarias Almgren, Akt LMS: I35-1:1-2
Övriga källor
FMIS. Delar av det digitala fornminnesregistret för Blekinge län
Muntliga meddelanden (Konceptkartans siffra 22 kunde efter muntl medd av Marit
Anglert, februari 2007 konstateras vara felaktig varför den ej infogades i stads-GIS.)
17

Administrativa uppgifter
Genomförandetid: 2006-10-00 – 2007-02-28
Personal: Stefan Flöög och Mikael Henriksson
Läge: Fastighetskartan, blad 3E2e
Koordinatsystem: Plan 2,5 gon V Blekinge 10.
Kartanvändning: ©LMV, Gävle, 2007, ©LMV Ärende nr M2005/2857, ©LMV 2007.
Ur Historiska Kartor
18

1 1920 kv Staren 6
Vid grundgrävningar på tomten påträffades en husgrund, rester av en brunnsanläggning samt ett antal skelett.
2 1920 kv Pelikanen Provgrävning
Undersökningen företogs invid stadskyrkan i Sölvesborg för att utröna om denna haft något samband med det kloster
som under senmedeltiden fanns i staden.
3 1935 kv Pelikanen
Vid upptagande av ett ca 50 m långt schakt nordost om St: Nicolaikyrkan påträffades grundmurar tillhörande
Karmelitklostret, fynd av fem skelett, en bennål och järnföremål.
4 1942 kv Pelikanen, St: Nicolai kyrka Schaktövervakning/undersökning
Kulturhistorisk kontroll av de schaktningar som utfördes i samband med dräningersarbeten vid St:Nicolai kyrka 1942.
Under schaktningarna påträffades rester efter murarna i de gamla klosterlängorna. Fynd av medeltida karaktär.
5 1942 kv Staren 7
Rapporten avser grundgrävningsarbetet för den nya tandpolikliniken i Sölvesborg, belägen i kv Staren på tomt nr 7.
Angiven tomt ligger i ytterkanten på det äldre stadsområdet och gränsar omedelbart intill de gamla tomterna nr. 90 och
91, där vid grundgrävningar 1920 påträffades en äldre medeltida husgrund, rester av en brunnsanläggning samt ett
antal skelett. Platsen är belägen i närheten av den gamla västra tullen och omedelbart väster om den äldre
undersökningsplatsen. Den ursprungliga marken har starkt sluttat åt norr, där ännu för 25 år sedan en s.k. "kurra"
fanns, det vill säga en vattendamm. Denna damm igenfylldes 1914-15 och all fyllning tycks stamma från detta tillfälle,
med undantag för ett c: a 0,1 m tjockt bottenskikt utefter schaktets norra kant, västra delen, där ett fåtal keramikfragment
och benrester påträffades i kolad jord. Detta skikt kan troligen föras tillbaka till 1600- eller 1700-tal. De gjorda
iakttagelserna tyckas peka på att här inte funnits någon bebyggelse under stadens blomstringstid, medeltid och 1500
tal, medan sådan har kunnat iakttagas på den inåt staden belägna granntomten. Den gamla stadsgränsen skulle
således gått mellan dessa båda tomter.
6 1945 V.Storgatan Undersökning
Schaktövervakning av nytt kloakdike i V.Storgatan där fynd från en stenåldersboplats framkom.
7 1945 kv Polstjärnan Blekinge museum Undersökning
Undersökning av resterna efter en tegelbyggnad inom kv Polstjärnan, Sölvesborg. Lämningar av ett tegelgolv med tre
längsgående rännor, anläggningen tolkad som en tegelugn.
8 1945 kv Pelikanen, Karmelitklostret Utgrävning
Undersökningen utgjorde en direkt fortsättning av den undersökning som under sommaren 1945 utfördes på platsen av
L.G.Kindström. Grävningsområdet utgjordes av platsen bredvid nordliga kyrkogårdsmuren mellan prästgården och
kyrkogårdsmuren, undersökningen påkallades av gatuarbete. Byggnadsrester och fynd av medeltida karaktär.
9 1945 kv Pelikanen, Karmelitklostret
Grävningsundersökningar på platsen för den förmodade norra längan i det Vårfrukloster, tillhörande karmeliterorden,
som 1486 anlades i anslutning till Sölvesborgs stadskyrka. Undersökningar inom det gamla klosterområdet har tidigare
skett, dels 1920, dels 1942 i samband med dräneringsarbeten vid kyrkobyggnaden. Under hösten 1945 företogs
ytterligare grävningar öster om detta område.
10 1946 kv Borgen 2, Slottsruinen
Grävningsberättelse för åren 1940-42, dock inte omfattande de kompletterande undersökningar som skedde under
april-maj 1945. Tre mindre schakt upptogs, ett i borggården omedelbart intill tornets nordvästra sida, ett tvärs över
porten genom porthuset samt det sista mitt i kullens sida över den nuvarande uppgången. I det första av dessa kunde
förhållandet mellan sockeln och stenläggningen fastställas, vilket bekräftade teorin om den understa borggårdens
anslutning till sockelns underkant. I det mellersta schaktet följdes porthusets grundmurar, som inte förenade husets
båda hälfter. Det tredje schaktet skar djupt ned i rasmassa och igenlades sedan åter. Provschaktet visade sannolikt på
anordningar för uppgång och vindbrygga.

11 1950 Skolgatan Blekinge museum Besiktning
Besiktning av grundläggningsgrav för trädgårdsmur mot Skolgatan.Talrika fynd av medeltida karaktär, murresterna
bedömdes vara utan samband med det medeltida klostret.
12 1958 kv Pelikanen 1 (Församlingshemmet) Undersökning
På grund av ett planerat församlingshemsbygge inom kvarteret Pelikanen i Sölvesborg företogs en undersökning av det
berörda området. Tomten för det nya församlingshemmet betecknas med Pelikanen I, och är belägen omedelbart väster
om Nikolaikyrkan. Grävningsområdet begränsades till den blivande byggnadens utsträckning. Provschakten runt
området utökades då mer betydande fynd gjordes, och dessa undersöktes genom ytterligare provschakt samt
utgrävningar. Rester av husgrunder samt fynd av medeltida karaktär.
13 1969 kv Anden 12 Blekinge museum Antikvarisk kontroll
De år 1969 undersökta delarna av kv Anden består huvudsakligen av en ca 3 m bred tranché längs nybyggnadens gräns
mot torget samt mindre plinthål inom byggområdets övriga delar. Inga medeltida kulturlager iakttogs. Då det kunde
antas att sådana förstörts vid kvarterets planering efter 1801 års brand avbröts undersökningen.
14 1969 kv Borgen 2, Slottsruinen Blekinge museum
Preliminär rapport över utgrävningarna vid Sölvesborgs slottsruin åren 1968 och 1969. Undersökningen berörde
endast Borgkullen, den inre borggården och inte vallgravar och yttre borggård.
15 1974 kv Igeln 4 (Fajansfabriken) Kulturen i Lund Provundersökning
Under några veckor i augusti och september 1974 fick Kulturen tillfälle att göra en provundersökning på fajansfabrikens
tomt. Läget är i äldre handlingar entydigt bestämt till den tomt som vid 1700-talets mitt betecknas nr 30. Syftet med
grävningen var dels att vinna allmänt ökad kunskap om tillverkningen genom fynd av olika godstyper, dels att speciellt
söka svar på vilken typ att svart gods och flintgods som tillverkats vid fabriken. Slutligen att om möjligt få en uppfattning
om hur fabriksplatsen varit planerad eller organiserad. Ett större och fyra mindre schakts togs upp. I det större
påträffades ett kompakt lager av oglaserade skärvor. Det mesta var fragment av fat och tallrikar eller andra former som
är välkända, men enstaka fynd av okänt material ingick. En stor del består av material till sättningen av ugnen som
skyddskapslar, tätningslister och brännstöd. Några spår av det svarta godset fanns tyvärr inte, men ett glädjande fynd
var en liten oglaserad skärva med tydlig signering som bevisar att några föremål med stämpelmärket ”BLEKINGE
LÄHNS STEN” måste ha tillverkats här. I schakt 1 fanns enstaka skärvor av krukmakargods, grönglaserade reliefkakel
och utländsk keramik, som holländsk fajans och rhenländskt stengods. De övriga schakten gav fynd av samma karaktär
men i mindre omfattning, aldrig i skärvlager utan enstaka. Merparten var lergods, glasfragment och kritpipor, utan
anknytning till själva tillverkningen. Självklart är det angeläget att alla framtida grävningsarbeten på tomten bevakas.
16 1975 kv Ugglan Arkeologisk undersökning
Undersökningen föranleddes av markexploatering, och tre sökschakt grävdes med grävmaskin. Placeringen av dessa
gjordes för att få en så klar bild som möjligt över tomtens lagerföljder. Området var till ganska stor del stört av moderna
nedgrävningar. Ett någorlunda ostört kulturlager kunde endast iakttagas längs ett kortare parti. Fynd från sökschakten
tillvaratogs endast till ganska liten del, detta på grund av grävmaskinsgrävning av schakten och bestod av
metallföremål, keramik och ben, flinta, även bränt ben och keramik förekom.
17 1977 kv Mården 6 RAÄ UV Syd Arkeologisk delundersökning
3 provgropar om 2 x 1m. Inga förhistoriska lager eller medeltida påträffades. Endast sentida omrörda lager. I en av
groparna ett tunt lager lerklining
18 1978 kv Anden 1, 6, 7 RAÄ UV Syd Förundersökning
Fem provschakt, 4x4 meter stora, togs upp med grävmaskin. De översta lagren, från +7,6 och ner till +6,4-6 möh, var
omrörda. Därunder låg ett ca 0,2-0,4 meter tjockt mörkt, sandigt humuslager. Detta var fyndtomt sånär som på en
keramikskärva av yngre svartgodstyp. Den planerade exploateringen berörde endast ett djup på 0,6 meter under
nuvarande markyta.

19 1978 kv Borgen 2, Slottsparken RAÄ UV Syd Provundersökning
Schaktning för VA mellan Sölvesborg-Mjällby. Ett ca 2 m brett schakt drogs ca 100-150 m V om "slottsruinen".
Schaktningen följdes på en sträcka av ca 200 m. Här påträffades bla stenlämningar, dräneringsrännor och mindre
stenmurar totalt 10 st. anläggningar. Påtagligast var en ca 1,5 m djup stenkällare. Källaren var igenfylld med grus -
inga fynd . Sannolikt härrör de flesta av anläggningarna från nyare tid. Inga fynd. Enstaka krukskärvor.
20 1978 kv Pollux 587 RAÄ UV Syd
För tillbyggnad av kontorsbarack utan källare undersöktes 1978 ett sentida. kulturlager i kv Pollux 587. Undersökningen
omfattade två provschakt om 2 x 10 m, sammanlagt av den 112 m² stora exploateringssytan. Det exploaterade området
har tidigare varit park. I båda, provschakten påträffades ett 0,58-0,66 m tjockt sentida utfyllnadslager av brunsvart mylla
och inslag av tegelflis, betongklumpar och djurben m m. Direkt under detta kom den sterila botten, som bestod av
brungul sand. Fynden utgjordes av ett par glaserade krukskärvor av rödgods.
21 1980 kv Borgen, stg 852 RAÄ UV Syd
Fastigheten stg 852 som används som åker gränsar till Sölvesborgs slott - en medeltida borg. I åkern finns ett markant
höjdparti på vilket man tidigare gjort en del ytfynd av bearbetad flinta. V id provundersökningen kunde man således
förvänta sig att träffa på såväl rester efter en stenåldersboplats som spår efter medeltida aktiviteter kring borgen.Under
senhösten 1980 gjordes en provundersökning på fastigheten, varvid bl a tre stenläggningar påträffades. Arbetet i etapp
II inriktades på en närmare undersökning av dessa. En av anläggningarna kan möjligen vara resterna efter ett husgolv
medan de båda andra bör rubriceras som odlingsrösen.Med anledning av exploatering för nybebyggelse utfördes en
provundersökning. Över exploateringsområdet lades 5 st ca 2 m breda och 84-125 m långa sökschakt. Härvid
påträffades bl a en härd och rester efter 3 st stenläggningar samt ett lerlager som kan utgöra en golvhorisont. Vidare
begränsades ett område i vilket det påträffades bearbetad flinta samt ett område med upplöjda tegelstenar. FYND:
Bearbetad flinta, tegelstenar och takpannor. DATERING: Stenålder, medeltid? och historisk tid.
22 1981 kv Pelikanen, (St Nicolai kyrka) Blekinge museum
Ny dränering har utförts på kyrkans norra sida. Schakten sammanfaller med tidigare ledningsdragning och
dräneringen har anslutits till befintligt ledningssystem. Schaktgrävningen har utförts manuellt, en mindre del dock med
maskin. Ledningsschaktet berör flera av de grundmursrester tillhörande Karmeliterklostret, som finns mellan kyrkan och
prästgården. Påträffade grundmurar har dokumenterats med uppmätning. Lämningar efter grundmurar av rundade
gråstensblock, 0,5-1,0 m st, framkom. Stenarna låg i ett skift ca 0,5 m under markytan. Grunderna har ingått i
klosteranläggningens östra länga. Blocken i östra delen av schaktet avlägsnades i samband med ledningsdragningen.
Lämningar efter tre grundmurar framkom, bestående av rundade gråstensblock, 0,5-0,85 m st. Stenarna ligger i 2-3
skift omedelbart under markytan. Den mellersta av murarna har i ytan rester av en kalkbruksskålla. Mot korväggen finns
enstaka murtegel i ursprungligt läge, bl a delar av ett rullskift. Dräneringsrören lades under grundmurarna, vilka
lämnades orörda.
23 1981 kv Borgen, stg 852 RAÄ UV Syd
Fastigheten stg 852 som används som åker gränsar till Sölvesborg slott - en medeltida borg. I åkern finns ett markant
höjdparti på vilken man tidigare gjort en del ytfynd av bearbetad flinta. Under senhösten 1980 gjordes en
provundersökning på fastigheten, varvid bl a tre stenläggningar påträffades. Arbetet i etapp II inriktades på en närmare
undersökning av dessa. En av anläggningarna kan möjligen vara resterna efter ett husgolv medan de båda andra bör
rubriceras som odlingsrösen.
24 1982 kv Mården 1 och 2 RAÄ UV Syd Provundersökning
Provundersökning på rubricerade fastighet föranleddes av en tillbyggnad av ett lager på tomten. Området ligger i den
mellersta delen av kv Mården vars södra hörna för övrigt var obebyggd. Kvarteret ligger inom vad som antages utgöra
det medeltida stadsområdet men inga spår av medeltida aktiviteter har påträffats i kvarteret eller området närmast
detsamma. Ett provschakt grävdes i den södra delen av exploateringsytan. Schaktet var 6 m2 stort och fyllningen
utgjordes av ett 0,5 m tjockt delvis påfört kulturlager från sent 1600-tal - 1700-tal. Lagret daterades med hjälp av ett
kritpipeskaft som låg i lerig kulturjord. Inga spår efter äldre mänsklig aktivitet påträffades.

25 1982 St: Ibbsgatan-Markgatan-Klostergatan RAÄ UV Syd Provundersökning
I de tre berörda gatorna grävdes sammanlagt 10 provschakt. I det närmast hamnområdet belägna schaktet påträffades
muren till en äldre hamnkaj. I schakt 4 kunde enstaka flintor, bland annat en fragmentarisk skrapa, tillvaratagas, vilket kan
tyda på förekomsten av en stenåldersboplats i närheten. I de övriga schakten påträffades inga kulturlager eller
konstruktioner. Muren i schakt 1 utgjordes av en ca 1,20 meter bred och 1,0 meter hög skalmur, bestående av otuktad
sten som lagts utan bindemedel. Muren som i nästan rak nord-sydlig riktning korsade gatan, fortsatte i bägge
riktningar utanför schaktet. Utanför muren förekom vattenavsatta lager vilket tyder på att vattnet nått fram till muren. På
en karta över Sölvesborg som upprättats år 1725 återfinns stadens östra gräns mot vattnet på ungefär den plats där
muren i schakt 1 påträffades. Muren kan alltså med största sannolikhet identifieras som delen av en kajkant från denna
tid. Denna mur kan antagas ha utgjort gräns mot vattnet fram till den tidpunkt då utfyllnader började äga rum i
hamnområdet. Genom dessa utfyllnader går dagens strandlinje betydligt längre ut. Det finns inget i fyndmaterialet som
tyder på muren i schakt 1 skulle vara av medeltida ursprung. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det vid
provundersökningen inte påträffades några konstruktioner eller kulturlager av medeltida ursprung. Det förekom
överhuvudtaget inga avsatta lager i provschakten. Endast i schakt 1 påträffades en konstruktion, delen av en kajkant från
1600-1700-tal.
26 1982 kv Norsen 5 Blekinge museum?
27 1982 kv Gladan 3 och 5 RAÄ UV Syd Provundersökning
Undersökning föranledd av planerat biblioteksbygge. Stora delar av exploateringsytan hade tidigare varit bebyggd med
hus med källare, i den planerade byggnadens norra del fanns dock en ca 350 m2 orörd yta och i byggnadens södra del
ca 40 m2. Kvarteret är beläget ca 220 m ostsydost kyrkan och ett hundratal meter från nuvarande strandlinje i en
sydsluttning. Två schakt grävdes i den planerade byggnadens södra del och ett i den norra. I alla tre schakten
påträffades ett sandigt avfallslager med tegelflis och sparsamt med keramik och djurben. FYND: keramik, kritpipeskaft.
DATERING: efter 1600-tal.
28 1982 kv Bävern 1 RAÄ UV Syd Provundersökning
Med anledning av planerad nybyggnation på fastigheten Bävern 1 genomfördes en arkeologisk provundersökning. I
södra delen av exploateringsområdet påträffades rester av en 4 x 6 m stor och drygt 1 m djup stenkällare. Fyllningen
innehöll stora mängder med krossade flaskor, porslin och dylikt av 1800-tals karaktär. Av arkivalier framgår att här legat
ett bryggeri under 1800-talet. I övrigt påträffades ett 0,2 - 0,5 m tjockt sandigt k-jordslager. Lagret, som var avsatt direkt
på steril botten, innehöll yngre rödgods av 1600 - 1700-tals typ. Kulturlagret var delvis skadat i sen tid och några
anläggningar kunde inte knytas till det.
29 1983 kv Duvan RAÄ UV Syd Antikvarisk kontroll
Besiktningen utfördes i samband med markundersökning inför planerad nybebyggelse i kvarteret. Sex av
markundersökningens provgropar kontrollerades. Av dessa var fem belägna i tomtens norra del och en i den södra,
närmast Strandgatan. I den sistnämnda gropen påträffades ett 0,3-0,5 m tjockt gråsvart kulturlager med 1800-talsfynd
direkt på den orörda bottensanden. I de övriga fem fanns lager som kan vara äldre än 1800-tal endast i en. Denna grop
var belägen invid den norra tomtgränsen och 40-45 in från Storgatan. Ovanpå bottensanden fanns här ett ca 0,1 m
tjockt, troligen vattenavsatt, lager med träflis och kvistar, därefter följde ett påfört lager, som möjligen kan vara från
16-1700-tal, men troligen är yngre. I detta senaste lager fanns grundstenar till 18-1900-tals bebyggelse.I de övriga
groparna fanns moderna byggnadsrester och fyllnadsmassor nedgrävda så att ursprunglig markyta ej var bevarad.
Ytterligare arkeologiska undersökningar behövs ej då den planerade byggnationen ej berör medeltida eller äldre
kulturlager. Fyndmaterialet utgjordes av modernt tegel, ölflaskor etc.

30 1984 kv Europa nr 6 RAÄ UV Syd Provundersökning
Arkeologisk provundersökning genomförd på grund av projekterad nybyggnation. Fastigheten, som är belägen inom
Sölvesborgs medeltida stadsområde ligger på en ostsluttning av Litorinavallen. Sedan de gamla byggnaderna rivits har
området utnyttjats som parkeringsplats. I samband med iordningställandet av denna har markytan nivellerats så att
steril botten numera ligger 0,1–0,3 m under markytan. Vid provundersökningen avbanades en yta på 10 x 15 m. På denna
konstaterades ett drygt 30-tal anläggningar. Bortsett från sentida störningar kunde anläggningarna delas in i två
kategorier: förhistoriska boplatslämningar och senmedeltida gropar. De förhistoriska boplatslämningarna, som
utgjordes av härdar och kulturlagerrester var koncentrerade till de högst liggande regionerna i exploateringsområdets
västra del medan de senmedeltida anläggningarna gav en mera diffus spridningsbild. Vid en kompletterande
provundersökning avbanades tre ca 10 m breda och 16-24 m långa sökschakt. I exploateringsområdets södra del
påträffades rester efter en stenläggning samt ett ca 0,1 m tjockt kulturlager. Båda dateras utifrån keramik och
kritpipsfragment till 1600-1700-talen. I övrigt undersöktes en senmedeltida (?) avfallsgrop med yngre rödgods samt tre
stolphål och en del av en kulturlagerrest från en förhistorisk boplats, som sträcker sig norrut utanför
exploateringsområdet. FYND: keramik, kritpipor, flinta. DATERING: förhistorisk tid samt senmedeltid/nyare tid.
31 1984 kv Europa, Gamla Staden 152, RAÄ UV Syd Provundersökning
Järnvägsgatan-Rektor Dahlsgatan
Provundersökning utförd med anledning av dragning av VA-ledningar från Järnvägsgatan och in i kv Europa. Området
är beläget ca 250 m sydväst om Sölvesborgs kyrka. Tidigare har en stenåldersboplats påträffats i kv Europa ca 75 m
norr om den nu aktuella ledningssträckningen. I Järnvägsgatan konstaterades en äldre markyta, 0,45-0,8 m under den
nuvarande. Denna äldre markyta som låg direkt på bottensanden hade bildats under de senaste 200-300 åren. Området
som skulle utnyttjas som parkeringsplats norr om den blivande Domusbyggnaden undersöktes ej. Parkeringsplatsen var
i sin västra del hårdare nedschaktad i modern tid än den blivande Domustomten, vilken vid en tidigare undersökning
visat sig fyndtom. Den del av Nygatan som var belägen omedelbart väster om Domus-tomten och
parkeringsplatsområdet bedömdes ej ha utschaktats i modern tid. Här grävdes sex provgropar men det visade sig att
gatans högsta del, den norra, hade avplanats och att dessa schaktmassor bland annat förts söderut i gatans
förlängning. Dessa schaktningar hade helt utplånat eventuella spår efter äldre aktiviteter på platsen.
32 1984 kv Orren nr 8 RAÄ UV Syd Arkeologisk provundersökning
Den arkeologiska provundersökningen utfördes på grund av en förestående fastighetsförsäljning. Vid
provundersökningen grävdes två stycken ca 20 m långa och 3 m breda sökschakt. Härvid konstaterades att tomten inte
innehåller några äldre kulturlager. Troligen har området schaktats ut i samband med tidigare byggnation.
33 1984 kv Gamla staden nr 96 RAÄ UV Syd Arkeologisk provundersökning
Fastigheten. som ligger strax väster om Sölvesborgs medeltida stadsområde, är belägen på en platå som ansluter till
Litorinavallen. Vid arkeologiska undersökningar i intilliggande kvarter har lämningar efter förhistoriska boplatser
konstaterats. I anslutning till en planerad nybyggnation upptogs två provschakt på vardera ca 10 m². Varken kulturlager
eller äldre anläggningar konstaterades.
34 1984 kv Ålen RAÄ UV Syd Förundersökning
Undersökning utfördes i samband med schaktningsarbetet för tillbyggnad av bankhuset. Merparten av
exploateringsområdet visade sig vara stört av en större oljetank, elkablar samt avlopps- och dräneringsrör. I de ostörda
partierna mellan de moderna nedgrävningarna konstaterades rester efter en diffus stenläggning-gårdsplan (?), vilken
tidigast kan härröra från 1600-1700-talen. Vid undersökningen handgrävdes två ytor om 2 x 3 m respektive 3 x 4 m, vilka
bedömdes som fria från moderna ingrepp. Trots att hela schaktningsarbetet bevakades kunde förutom den diffusa
stenläggningen, inga direkta anläggningar påvisas. FYND: keramik, porslin, järnföremål samt slagg. DATERING:
1600-1700-tal.

35 1984 kv Borgen, Sölvesborgs slottsområde RAÄ UV Syd Provundersökning/ slutundersökning
Kommunen skulle komplettera VA-nätet inom området. Den inre vallgraven, förborgen och den yttre vallgraven skulle
beröras av dessa arbeten. Vid den 1984 företagna provundersökningen konstaterades ett ansenligt djup i den yttre
vallgraven, samt fyllnadsrester och stenkällare från 1700-talet. Borgen omnämns första gången 1343. Undersökningar
utförda på 1940-talet visade att den nuvarande 1300-talsanläggningen kan ha haft föregångare, tre s.k.
motteanläggningar, dvs enklare befästningar, vanligen i trä, uppförda på en artificiell kulle. Vid årets undersökning
undersöktes en liten del av den inre vallgraven. Den är grävd ner till ett djup av 0,72 m under nollnivån. Nivåskillnaden
mellan vallgravens botten och borgkullens topp har alltså varit ca 12 meter. Den del av förborgen som berördes av
undersökningen visade sig vara nedschaktad i steril mark under 1700- eller 1800-tal. Större delen av fyllningen i
vallgravarna härrörde också från de rivningar av borgen som utfördes under dessa århundraden. Den yttre vallgraven
var ungefär 1,8 meter djup, grävd ner till max 0,16 meter under nollnivån. Vallgraven var upprensad i minst två
omgångar. Den senaste av dessa rensningar hade resulterat i en fyra meter bred och ca 1,5 meter djup grav.
Fyndmaterialet utgjordes av yngre rödgods, jordprover samt ett träprov för årsringsdatering. De med hjälp av
keramiken uppnådda dateringarna pekar på verksamheter under 1300-1500-tal samt raseringar under tiden därefter.
FYND: keramik. DATERING: 1300-1500-tal.
36 1984 kv Europa, Gamla Staden 152 (Domus) RAÄ UV Syd Provundersökning
Provundersökning utförd med anledning av att ett nytt varuhus skulle uppföras på tomten. På fastigheten, som ligger ca
250 m sydväst om Sölvesborgs kyrka, förväntades i första hand förhistoriska lämningar, i kvarterets norra del påträffades
nyligen en mindre stenåldersboplats. Med maskin avbanades nu två större ytor på den östra delen av tomten. Tio
anläggningar, gropar, stolphål och härdar påträffades och kunde med det knappa fyndmaterialet tidsställas till perioden
ca 1500—1900. Tomtens västra del var nedschaktad i modern tid.
37 1984 kv Bävern 4 RAÄ UV Syd Provundersökning
Tomten, som delvis skulle bebyggas med ett skyddsrum är belägen ca 150 m öster om den medeltida S:t Nicolaikyrkan
och ungefär lika långt från den medeltida strandlinjen. I omkringliggande gator och kvarter har hittills inte påträffats
medeltida kulturlager eller byggnadsrester. Med maskin grävdes två provgropar inom den blivande exploateringsytan.
Moderna fyllnadslager överlagrade emellertid den sterila grusen direkt, varför undersökningen avslutades.
38 1985 kv Borgen 12, stg 852 A RAÄ UV Syd Provundersökning
Provundersökningen på rubricerade fastighet föranleddes av att Landstinget skulle uppföra en ny vuxenpsykiatrisk
mottagning. Undersökningsområdet var beläget på en svag sydvästsluttning ca 250 meter från nutida strandlinje. Strax
norr om undersökningsområdet har tidigare gjorts ytfynd av slagen flinta. Inför uppförandet av sjukhemmet som
byggdes på den ytan utfördes därför en arkeologisk undersökning (RAÄ, UV Syd intern-rapport 1980) men endast
sentida anläggningar påträffades. Med maskin grävdes ett 12 meter långt och två meter brett provschakt. Inga
fornlämningar påträffades och ytan var delvis sönderschaktad ner till undergrunden varför undersökningen avslutades.
39 1986 kv Pelikanen 1 (Pastorsexpeditionen) RAÄ UV Syd Provundersökning
Provunderökningen föranleddes av en tillbyggnad av befintlig pastorsexpedition. Området är beläget ca 30 m väster om
Sölvesborgs kyrka men utanför det medeltida kyrkogårds området. Vid undersökningar inför byggandet av
pastorsexpeditionen 1958 påträffades anläggningar som tolkades som huslämningar från 1400-tal. Vid den nu aktuella
undersökningen grävdes ett 9 m långt schakt med maskin. I schaktets södra del påträffades en stenläggning och spår
av en trolig syllstensrad. Schaktet vidgades men resterna visade sig härröra från en stenlagd gårdsplan från
1700-talet. Under stenläggningen låg en avfallsgrop med rivningsmaterial. Fynd: keramik. Datering: 1700-tal.
40 1987 kv Ceres nr 3, 4, 5 och 24 RAÄ UV Syd Förundersökning
Med maskin grävdes provschakt på de ytor som skulle bebyggas. Hela området visade sig emellertid vara söndergrävt
vid uppförandet av de 18-1900-talsbyggnader som tidigare stått på platsen. En mindre ytavbaning företogs i områdets
södra del där markskadorna var minst. Men även här var bottensanden till största delen bortschaktad ända ner till den
siltiga morän som utgjorde underlag för sanden.

41 1988 kv Pantern 9 och 10 RAÄ UV Syd Förundersökning
Området ligger i den nordvästra delen av det medeltida stadsområdet. Trots att stadskyrkan och klostret är beläget
drygt 100 meter längre österut var det framförallt förhistoriska lämningar som förväntades i området. Med maskin och
för hand grävdes ett provschakt över nybyggnadsytan. Under ett tunt matjordslager vidtog undergrunden av sand som
var kraftigt skadad av recenta nedgrävningar. Inga fornlämningar påträffades.
42 1988 kv Hägern 4 och 6, kv Järven 7 och 8 RAÄ UV Syd Förundersökning
Vid tidigare undersökningar i kv Gladan har endast kulturlager från 1600-tal eller senare påträffats. De nu undersökta
områdena är belägna utmed den gamla stranden där det möjligtvis kunde finnas bevarade rester av bryggor etc. I något
högre belägna partier i västdelen av kv Hägern respektive sydvästdelen av kv Järven kunde byggnadslämningar från
medeltid eller eftermedeltid påträffas. Tre provschakt grävdes i kv Hägern och två i kv Järven. I det nordligaste schaktet i
kv Hägern (schakt 1) konstaterades sentida fyllnadsmassor ända ner i steril bottensand som påträffades på nivå +0,32
m ö h. Schakt 2 uppvisade en annan lagerbild, här fanns ett drygt 0,2 meter tjockt påfört lager i botten. Lagret bestod av
brun kulturjordsblandad sand och i fyndmaterialet ingick kritpipeskaft, 16-1800-tals keramik men även flintgodsporslin.
Fyndsammansättningen gör att lagret måste anses tillkommet i modern tid. Schakt 3 grävdes i det något högre belägna
partiet i västdelen av kv Hägern. Halva ytan var störd av en sentida källare medan lagerföljden i återstoden var intakt,
steril opåverkad sand påträffades på nivån +3,16 m ö h direkt under ett tunt matjordslager. I kv Järven var området
närmast Hamngatan helt utschaktat vid uppförandet eller rivningen av den tidigare bebyggelsen. Schakt 4 grävdes i
detta område. Schakt 5 grävdes vinkelrätt mot Skeppsbrogatan. En syllstensrad med tillhörande kulturlager påträffades,
syllen var anlagd under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Sammantaget påträffades alltså endast sentida lämningar
inom de undersökta tomterna.
43 1988 kv Staren 6 (St. Jörgens hospital) RAÄ UV Syd Förundersökning
Förundersökning på rubricerade fastighet föranleddes av husbyggnation. Fastigheten ligger på vad som antagits vara
platsen för St Jörgens hospital. Vid arbeten inom fastigheten år 1920 påträffades grundmurar, fem skelett och en brunn.
Ytterligare ett skelett skall ha påträffats på en angränsande tomt. St Jörgenshospitalen var institutioner som vårdade
spetälskesjuka. Från början placerades de strax utanför stadsgränsen, i närheten av en väg och gärna också invid ett
vattendrag. När spetälskan i stort sett försvann under senmedeltiden flyttades många hospital in i städerna. I anslutning
till hospitalen fanns kyrkogårdar. Med maskin och för hand grävdes två provschakt över ytan. Matjordslagret var 0,8-0,9
meter tjockt och tillkommet/omrört efter cirka år 1600. Kritpipeskaft och keramik av 1600-talskaraktär påträffades i hela
matjordslagret. Undergrunden, som inte uppvisade några nedgrävningar, bestod av sand. Inga spår av äldre
verksamheter konstaterades.
44 1988 kv Uttern 8 och 29 RAÄ UV Syd Förundersökning
Undersökningen i kv Uttern visar att hus anläggs vid stadens förmodade huvudgata, Västra Storgatan, i slutet av
1300-talet. Dateringsunderlaget består av mynt och keramik. Bebyggelsen i skede I utgörs av enklare hus, möjligen
bodar. I gathusen framkom två golvnivåer. Bebyggelsen eldhärjas vid mitten av 1400-talet. Efter en tid anläggs en
smedja och ett korsvirkeshus mot gatan. Bakgården stensätts och har kontakt med Västra Storgatan via gränder på
ömse sidor av smedjan. Gränderna och byggnadernas placering knyter an till den äldre bebyggelsen på ett sådant sätt
att man kan tala om bebyggelsekontinuitet fram till 1660-talets stadsbränder. Staden för vid denna tid en tynande tillvaro
och tomterna utnyttjas, trots sitt centrala läge, endast marginellt för bebyggelse. Först med det expansiva 1800-talets
inträde tas all tomtmark i anspråk. Lagerbilden i kv Uttern karaktäriseras av komprimerade bebyggelselämningar. Tunna
kulturlager i kombination med stadens sluttande topografi får anses vara de främsta orsakerna till att omrörda lager
och utschaktningar dominerar de hittills undersökta ytorna i stadskärnan.
45 1989 S:t Enevolds källa, Sölvesborg 3:1 (stg 717) Blekinge museum Förundersökning
En förundersökning utfördes på en plats med sten och brunn, som enligt tradition förknippas med lokalhelgonet S:t
Enewald (första gången omnämnd 1405). Platsen hade täckts över vid markarbeten och stenen borttagits. Länsstyrelsen
begärde därför en undersökning av området. I uppdraget ingick även en lokalisering av den på 1650-talet nämnda S
Enibals Alte Kirche.S:t Enewalds sten återfördes till ursprungligt läge och brunnen avtäcktes, men grävdes ej i botten.
Mot öster begränsas området av grundvalen till en stenmur, intill vilken fem danska och svenska mynt från 1600-talet
samt en paternosterpärla påträffades. Muren återkom väster om den industrijärnväg som skär området. Framför allt i
anslutning till murens insida låg rasering av medeltida karaktär. Fynd: Mynt, pärla. Datering: 1400-tal och nyare tid.

46 1991 kv Korpen 6 Blekinge museum Förundersökning
Arkeologisk utredning inom nybyggnadsområde, kv Korpen 6. Parallellt med Skeppsbrogatan och 1 m från densamma
upptogs ett 27 m 1 och 1,5 m b maskinschakt. Markytan låg här på +2,10-2,90 m och steril bottenmorän på ca
+1,03-1,70 m. Över moränen vidtog ett lager, 1,04-1,20 m mäktigt, med tegel, kakel och brandrester av sent
1800-talskaraktär. Nutida fynd påträffades direkt över steril nivå. Vinkelrätt mot Skeppsbrogatan upptogs ett motsvarande
schakt, 19 m 1. Markytan låg här på +2,95 m och steril bottenmorän på ca +2,55 m. Moränen överlagrades av ett
sentida raseringslager med brandrester, det senare mest påfallande mot gatan. Fyndens sena karaktär gör fortsatta
arkeologiska undersökningar obehövliga, och tomten är därmed fri för exploatering.
47 1991 kv Pollux 9 (Prästgården) Blekinge museum Arkeologisk undersökning, slutundersökning
Byggnadslager, typ golvlager 4,5 x > m 3,0 och kulturlager, tillhörande prästgården.
48 1992 kv Borgen, Slottsparken, Vallgraven Blekinge museum
Undersökning av del av vallgraven. Rester av träkonstruktioner framkom.
49 1993 kv Igeln 1 Blekinge museum Förundersökning
Undersökt område berörde endast sentida lämningar.
50 1993 kv Igeln 3 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Undersökt område berörde endast senare kulturlager.
51 1994 kv Pollux 8 (Polishuset) Blekinge museum Arkeologisk delundersökning
Kvarteret Pollux ligger i den norra delen av det medeltida stadsområdet strax nordost om stadskyrkan. Tidigare
undersökning har gjorts 1978, då två schakt i östra delen av kvarteret togs upp. Då påträffades endast ett sentida
utfyllnadslager. Totalt undersöktes 35 anläggningar fördelade på 5 stolphål, 10 härdar, 6 härdgropar, 11 boplatsgropar
varav en större grophusliknande, 2 sotfläckar och 1 brunn. I samtliga fall är det tydligt att jordlagret är omrört.
Rensskiktet i anläggningarna innehåller ett tidsmässigt mycket blandat material. Även fyllningen i flera anläggningar
var av samma karaktär som matjordslagret. Undersökningen av brunnen gav inte något besked om dess ålder. Marken
har som nämnts varit relativt centralt belägen i staden och redovisats som kvartersmark under lång tid, men p g a
schaktning och troligen också odling är stolphålen de enda direkta spår av byggnader på platsen. Annars är det bara
spridda fynd av tegel och lerklining i det omrörda matjordlagret och i anläggningarna, som talar om byggnader. Någon
datering av stolphålen har inte kunnat göras. Schaktningen och utfyllnaden av området har troligen skett efter någon av
de större bränderna i staden. Flera anläggningar innehöll förhistoriskt material, även om det bara är 3 st som mer
entydigt skulle kunna hänföras till förhistorisk tid. I övrigt är dateringen av anläggningarna mycket osäker. Flera
anläggningar bl a den grophusliknande gropen, innehöll ett mycket blandat material, som liknar det i det omrörda
matjordslagret. Troligt är att dessa är tillkomna senare, under 1800- och 1900-talet. Något övrigt samband mellan de
olika anläggningarna har inte kunnat utrönas.
52 1994 kv Borgen 4, Förvaltarbostaden rum 103 (stg 865) Blekinge museum Arkeologisk delundersökning
Förvaltarbostaden är uppförd 1835 och ingår i den 1800-tals miljö som ligger inom det medeltida slottets förborg.
Tillsammans med ekonomilängorna från 1833-35 bildar Förvaltarbostaden en på tre sidor kringbyggd gårdsplan. I
samband med renovering av byggnaderna bröts golvet i rum 103 upp. I det sydvästra hörnet framkom ett sten- och
tegelfundament direkt under golvbjälkarna, bestående av ett ca 70 cm tjockt lager natursten med jordfyllning. I fyllningen
finns inslag av tegel, murbruk, keramik, glas och djurben. Stenkonstruktionen har en ca 20 cm hög tegelmur som
avgränsning mot öster och norr. Det är troligt att detta fundament tillsammans med källare A och B och muren vid
nedgången till källare C är äldre än huset. Källarna är bl a uppförda med en annan precision och har delvis en annan
orientering. Nere i källaren ser man tydligt en kraftig mur som inte är orienterad i husets riktning. Det är en kraftig
skalmur som uppenbarligen är äldre än huset. Riktningen på skalmuren i källare B kan kopplas till de observationer som
gjordes i samband med den arkeologiska undersökningen av ett ledningschakt på gårdsplanen väster om huset, utförd
1994. Här framkom en mindre murrest och ett fundament till en ugn eller ässja som är orienterade i samma riktning.
Troligen är det fråga om två skilda byggnader, som tycks vara grupperade gemensamt. Kanske vid en äldre gårdsplan
eller ut efter stråket, vägen, över förborgen mellan broarna över den yttre och inre vallgraven.

53 1994 Kv Borgen 2, Sölvesborgs slott Blekinge museum Arkeologisk undersökning
Tolkningen av anläggningens tidiga historia är osäker. Stentornet uppförs troligen under början av 1300-talet. Tornets
konstruktion och utseende är väl dokumenterat,och har troligen omgivits av byggnader från början. Den östra delen av
det sk Porthuset tros vara uppfört någon gång under början av 1300-talet. Dateringen av den västra delen är mer
osäker. I den sydöstra delen av platån har också framkommit murrester som tros tillhöra 1300- eller 1400-tal.
Undersökningarna på borgplatån har koncentrerats till de övre bebyggelselämningarna frän 1500-och i 600-talet.
Endast två mindre schakt har tagits upp för att undersöka de underliggande lagren. Vallgravarna är till stor del kända
till sin utsträckning. Däremot är osäkerheten stor vad gäller ålder och olika anläggningsfaser. Den inre bron, eller
vindbryggans läge är med stor sannolikhet fastställt, men någon äldre bro över den yttre vallgraven är inte känd.
Undersökningarna inom förborgen ger tillsammans med de tidigare arbetena en vag bild av hur den södra delen av
området sett ut. Sammantaget talar fynden om aktivitet på platsen från 1600-talet och framåt med enstaka fynd som
eventuellt kan hänföras till 1500-tal. Däremot är det intressant att konstatera att det legat ett flertal olika byggnader inom
den idag bebyggda delen av förborgen. Totalt känner vi idag till läget för 8 olika tidigare byggnader. 5 av dessa har
haft källare. Samtliga byggnader verkar vara uppförda under 16- och 1700-talet. Det kan också konstateras att den del av
förborgen som undersökts uppenbarligen har schaktats ner under slutet av 1700-eller början av 1800-talet.
54 1995 kv Duvan 12 Blekinge museum Antikvarisk kontroll
Fläckvis små rester av kulturlager, troligen 1700- och 1800-tal.
55 1995 kv Borgen 4, Slottet (stg 865) Blekinge museum Förundersökning
Vallgrav med en bredd på 4-5 m. Djup okänt. Stenbro kallmurad, ett valv, spann 1,5 m. Troligen tidigt 1800-tal.
56 1995 kv Pelikanen, S:t Nicolai kyrkogård Blekinge museum Förundersökning
Utfördes inom kyrkogården vid S:t Nicolai kyrka. På platsen har tidigare Karmeliterklostret legat. Schaktningen berörde
äldre ledningsgrav. Inga observationer av antikvariskt intresse.
57 1996 kv Järven (Skeppsbrogatan-Vita magasinet) Länsstyrelsen Schaktövervakning
Schaktning för ny VA-ledning från Skeppsbrogatan till det sk Vita magasinet i kv Järven inom Sölvesborgs medeltida
stadsområde.
58 1996 kv Igeln 4 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Utbyggnaden berör en drygt 50 kvadratmeter stor yta, men då torpargrund används blir ingreppen tämligen
begränsade. Grundmurarna är 60 cm breda och når ett djup av högst 60 cm. Vid schaktningen kunde konstateras, att
området i de övre skikten (0-20 cm) är stört av en yngre stenlagd gårdsplan. Under denna fanns på sina ställen rester
av ett omrört lager med kritpipor, yngre rödgods samt fajans. Lagret torde ha avsatts under perioden 1600-1800-tal.
Inga fynd av äldre karaktär gjordes.På en punkt undersöktes stratigrafin djupare, och dokumentationen skedde ned till ett
djup av 1,8 m under gårdsplanens yta.
59 1997 kv Mården 13 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Kv Mården är centralt beläget invid torget och Södergatan. Begränsade arkeologiska insatser har gjorts i kvarteret
1977 och 1982, varvid endast kulturlager från nyare tid framkommit. Den planerade tillbyggnaden mot gårdssidan
omfattade en ca 125 m stor yta längs befintligt gatuhus. Den 5 m breda exploateringsytan visade sig vara kraftigt störd
genom parallellt liggande dränerings- och va-ledningar. På grund härav inskränktes undersökningen till ett sökschakt
utmed den SO begränsningen. Schaktet grävdes med maskin. Under ett lager recent sättsand fanns två kulturpåverkade
skikt, 0,4 resp. 0,2 m mäktiga, åtskilda av en markerad horisont med sot och lerklining. I det undre skiktet, 4, påträffades
tegel, enstaka skärvor av yngre rödgods samt djurben. Inga fynd tillvaratogs. Det tunna skiktet med inblandning av sot
och lerklining är uppenbarligen ett raseringslager. De sparsamma fynden under detsamma kan endast allmänt dateras
till nyare tid, 1500-1600-tal men knappast senare, då delar av kritpipor helt saknades. Enstaka kritpipsskaft fanns
däremot i skikt 2. Vid framtida markarbeten på tomten bör man särskilt beakta raseringslagret. Sannolikt härrör det från
äldre bebyggelse utmed gatan men byggnadslämningar kan finnas även inne på tomten.

60 2000 kv Mården 11 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Kv Mården är centralt belägen invid Stortorget och Södergatan. Smärre arkeologiska undersökningar har gjorts i
kvarteret 1977, 1982 och 1997, varvid kulturlager från nyare tid framkommit. Den senaste undersökningen berörde ett
parti av den till det nu aktuella området angränsande fastigheten Mården 13. Här dokumenterades en 15 m lång profil
ned till gränsen mot Mården 12. Ett tunt kulturlager från nyare tid kunde konstateras, vilket tunnade ut och försvann mot
gränsen mellan fastigheterna. Den planerade nybyggnaden upptar inom Mården 11 en 12x13 m stor yta. Större delen av
denna avschaktades till ett djup av 0,5 - 0,6 m. Under ett 0,2-0-3 m mäktigt matjordsskikt, som synes vara påfört i senare
tid framkom ett fläckvis bevarat, likaså påfört gruslager. Under detta vidtog ett humöst sandigt lager. Lagret, som är
omrört, får närmast uppfattas som ett äldre matjordsskikt med inblandning av keramik, tegel, lerklining och djurben.
Fynden torde kunna dateras till 1600-1700-tal, några stengodsskärvor kan möjligen vara äldre. Det bör särskilt betonas
att delar av kritpipor ej påträffades. Ett meterbrett schakt grävdes genom detta lager ned till steril mark, som här består
av sand. En stor grop, som överlagras av det nämnda kulturskiktet framkom i schaktets SV hörn, en mindre i den NO
delen. Det ovan beskrivna kulturskiktet saknar i princip sentida inblandning och kan sägas ligga som ett lock över
tomtens inre delar. Det har därmed skyddat eventuella underliggande anläggningar.
61 2001 kv Ålen 1 RAÄ UV Syd Arkeologisk förundersökning
De två grävda schakten uppvisade en mycket likartad lagerbild, där den totala lagertjockleken uppgick till ca 1,6 meter.
Markytan låg ca +1,6 m ö.h. Därunder vidtog ett omrört lager, främst bestående av matjord, vilket var 0,2-0,4 meter
tjockt. Detta lager följdes av två fyllnadslager som nådde ner till ca + 0,4 m ö.h. Närmast den sterila sanden, som låg
+I- 0 m ö.h., fanns avsatta gyttje- och torvlager. Enstaka fynd av yngre rödgods, flaskglas och fönsterglas påträffades
på olika nivåer i de två fyllnadslagren. Dessa fynd kan ges en allmän datering till 1600-1700-talen. Några konstruktioner
påträffades inte. Förekomsten av gyttje- och torvlager närmast den sterila sanden visar att området i äldre tid legat i
direkt anslutningen till strandlinjen. Begränsade utfyllnader kan ha förekommit redan under medeltiden, men det äldre
kartmaterialet (1725 års karta) och de fåtaliga fynd som gjordes tyder på att större mängder fyllnadsmassor troligen
inte påförts området förrän under 1700-talet och de därpå följande århundradena.
62 2002 kv Igeln 1 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Fastigheten Igeln 1 är belägen invid Stortorgets NO:s hörn. Såväl torget som anslutande kvarter torde återgå på
senmedeltida förhållanden. Inom fastigheten svarade länsmuseet 1993 för antikvarisk kontroll i samband med byggande
av soprum. Vid schaktningen påträffades endast i sen tid omrörda lager. Inom de angränsande tomterna Igeln 3 och 4
genomfördes 1974, 1993 resp 1994 begränsade arkeologiska undersökningar. Även vid dessa påträffades under en
kullerstensläggning endast omrörda lager från historisk tid, 1600-1800-tal. Ett par sökschakt grävdes över
exploateringsytan samt längs planerat ledningsschakt över gårdsplanen. Hela ytan visade sig vara täckt med ett
utfyllnadslager med grus och makadam, ca 0,3 m mäktigt. Därunder vidtog ett mörkfärgat 0,2-0,3 m tjockt kulturskikt,
vilket vilade på steril sand. I kulturskiktet, som uppenbarligen var omrört framkom skaft av kritpipor, yngre, blyglaserat
rödgods men också sentida porslinsskärvor I ledningsschaktet över gårdsplanen påträffades under sentida sättsand på
ca 0,2 m djup en kullerstensläggning. Denna vilade i sin tur på tunt lager sättsand, under vilket det ovan nämnda
kulturskiktet återkom. Den begränsade undersökningen visar att lämningar efter ett uppenbarligen omrört kulturlager
finns på tomten. De sparsamma fynden ger en datering till 1600-1800-tal. Av undersökningen framgår även att det inom
hela den planerade exploateringsytan finns en sentida utfyllnad av makadam och grus.
63 2003 kv Mården, Pelikanen, Staren: Arkeologi och fjärrvärme Blekinge museum Särsk arkeologisk undersökning
Den under 2003 och 2004 genomförda arkeologiska fältarbetsinsatsen har med stor tydlighet visat på de olika typerna av
svårigheter som är förbundna med antikvarisk dokumentation inom Sölvesborgs medeltida stadsområde. Inte minst är de
medeltida kulturlagren inom fornlämningen RAÄ 44 till stor del urschaktade, och där de påträffas bevarade, kan de
generellt beskrivas som volymmässigt mindre omfattande. De nyligen genomförda grävningarna kom enbart i
begränsad omfattning att beröra Karmeliterklostrets lokaler i staden. Klosterlämningarna norr om Sankt Nicolai kyrka är
omfattande och de övertäckta spåren efter det utgör ett viktigt vittnesbörd om en viktig del av stadens medeltida sfär. Inte
minst vid de gamla klosterlämningarna finns det goda möjligheter att, genom riktade grävinsatser och noggrann
kartering, ytterligare belysa platsens äldre byggnadsbestånd, dess ålder och inbördes relation.

64 2004 kv Anden 1 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Inom den framschaktade ytan framkom inte minst byggnadsspår i form av omfattande stenmursrester. Dessa bestod av
0,40 till 0,70 m breda och upp till 0,5 m höga fundament av murade, otuktade, 0,20 – 0,40 m stora gråstenar. Bland
dessa påträffades även sporadiska inslag av inmurat tegel. Innanför murresterna fanns endast påförda, sentida lager
samt en mindre, stensatt yta. Ett ca 9 m2 stort och omkring 0,10 m tjockt, avsatt kulturlager bestående av sotig sand
framrensades i schaktets norra del på en nivå om 6,10 m.ö.h. Lagret fortsatte i SO riktning, men var här mer fyndfattigt
och stört av moderna grävarbeten samt en ytlig, sentida stenläggning. Vid bortgrävning av den sotiga kulturlagerresten
tillvaratogs sammanlagt 395 gram Kristianstadflinta samt en sannolik knacksten av bergart. Fyndmaterialet bestod i
huvudsak av avslag och splitter. Träkol för eventuell, framtida analys samlades in från en större sotfläck. Dessutom
insamlades ett representativt urval av fynd från schaktets omrörda lager. Detta bestod främst av en mindre mängd
slagg, fragment av ett par kritpipor samt keramik av typerna yngre rödgods och stengods. Enligt 1725 års karta över
staden ligger undersökningsytan i det västra hörnet av Rådhustomten. Det framrensade schaktet har längs med Västra
Storgatan legat i rad med den under 1800-talets mitt uppförda Borgmästarladan. Merparten av de arkeologiskt
framkomna byggnadsresterna härrör troligtvis från det eftermedeltida skedet av Sölvesborgs stadshistoria. Det sotiga
kulturlagret kan, utifrån observationer av fynd samt platsens läge i terrängen, sannolikt knytas till neolitisk tid. Inte minst
omkring tiotalet svallade flintfragment understryker artefakternas placering i ett direkt strandnära läge under förhistorisk
tid.
65 2005 kv Borgen 4, Slottslängorna (stg 865) Blekinge museum Särskild arkeologisk undersökning
Sölvesborgs slottslängor skadades svårt i samband med att brand uppstod i byggnaderna vid ett blixtnedslag i början av
maj 2004. Kommunen meddelade senare under året länsstyrelsen sina planer på att låta återuppbygga längorna, och
föreliggande rapport är en redogörelse för den antikvariska arbetsinsatsen. Schaktningsarbetet inleddes med att ett
provschakt om ca en kvadratmeter handrensades ner till omkring 0,6 m djup. Redan utifrån detta första schakt i
västlängans sydligaste del, direkt norr om källarutrymmet erhölls en representativ bild av lagerförhållandena vilken höll i
sig inom hela byggnadskroppen. Under den befintliga stenläggningen kom ett 0,10 m tjockt lager gul sand, följt av ett
0,15 m tjockt bärlager av grå grovsand. Härefter vidtog ett lager brun till brungul, delvis kraftigt humös sand med en
stor mängd 0,2 – 0,5 m stora stenar i fyllningen. Det sistnämnda lagret var generellt kraftigt omrört, men bitvis
uppfattades ytor vara lagda med kullersten och lera, vilket gjorde det sannolikt att detta var den ursprungliga, stenlagda
golvytan från 1830-talet. I lagret påträffades mer eller mindre fragmentariskt tegel, järnskrot, glas, porslin och rester av
träplankor. Kompletterande schaktkontroller visade senare på en lagerstruktur för de grävda groparna i norra resp.
östra längorna, vilken generellt överensstämde med den västra byggnadskroppens. Fältarbetsinsatsen avslutades då
betongplattan i byggnadskomplexets nordöstra hörn forcerades och gropar grävdes för de sista fundamenten. Inga
arkeologiskt orörda lager eller i övrigt intressanta anläggningsnivåer påträffades i samband med undersökningen. Det
enda undantaget utgjordes av en möjlig syllsten på knappt en meters djup under befintlig golvnivå. Denna framkom vid
grävning av ett smalt ledningsschakt i västra längans sydöstligaste del. Ett representativt urval av det vid
schaktningarna påträffade tegelstensmaterialet tillvaratogs. Merparten av detta kunde dock med säkerhet sägas härröra
från eftermedeltida byggnadsfaser.
66 2006 kv Afrika 6 Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Inför en byggnation av ett trevåningshus invid Stadshotellet i Sölvesborg fick Blekinge museum i uppdrag att genomföra
en arkeologisk förundersökning. Den planerade exploateringsytan inom kv. Afrika 6 låg i sin helhet inom gränslinjen för
Sölvesborgs medeltida stad, RAÄ 44. Kvarteret var perifert beläget i stadens sydvästra utkant, och den aktuella tomten
nyttjades åtminstone under början av 1700-talet som ängsmark. Sammanlagt drogs tre huvudschakt, och det totala
antalet löpmeter uppgick till ca 50 m. I det nordligaste schaktet framkom den orörda undergrunden på ca 0,4 m djup.
Den ursprungliga markytan sluttade sedan kraftigt mot sydväst, och den av människan opåverkade sanden påträffades i
resterande schakt på 1,0 till 1,2 m djup. Omfattande lager hade uppenbarligen påförts, med syfte att utjämna
höjdskillnaderna inom fastigheten. I den nordöstra delen av undersökningsområdet framkom rester av ett decime
tertjockt, sotbemängt, eftermedeltida golvlager med rikligt av tegelfragment samt koncentrationer av slaggrester. Ett
fyndmaterial bestående av kritpipsskaft, yngre rödgods och slagg insamlades, och byggnadsspåren bedömdes härröra
från slutet av 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Enstaka, sannolikt under stenåldern bearbetade, flintavslag påträffades i
omrörda och påförda lagernivåer.

67 2006 kv Borgen 2, Slottsparken Blekinge museum Arkeologisk förundersökning
Inför nyplantering av träd i Sölvesborgs slottspark genomförde Blekinge museum en arkeologisk förundersökning i
samband med schaktningsarbetena. Sex 1,50 x 1,50 m stora och 0,60 m djupa schakt grävdes för träden. En opåverkad
undergrund påträffades på mellan 0,30 och 0,40 m djup. Denna undergrund bestod huvudsakligen av gulbrun moränsand,
bitvis med inslag av finare sand och lerhaltigt material. Små förekomster av tegelfragment påträffades i samtliga schakt i
samband med arbetet, och i det sydostligast liggande schaktet framkom ett sotigt lager med mellan 0,15 och 0,40 m stora
stenar. Lagret tolkades utgöra utfyllnad, sannolikt från 1800- eller 1900-tal. Inga medeltida eller förhistoriska lager,
anläggningar eller fynd påträffades i samband med förundersökningen. Ytterligare tre schakt grävdes för nya träd inom ett
område strax söder om vallgraven. Dessa var dock placerade i ett parti där metertjocka fyllnadsmassor påförts i modern tid,
varför övervakning av arkeolog ej ansågs nödvändig. Enligt uppgift från Sölvesborgs kommun framkom heller inga äldre
lämningar på dessa punkter i samband med grävningsarbetena.