SBUF 11941 Slutrapport Stomburet installationsljud.pdf

More documents

Recommendations

Info

Metoden kan dock användas fför att jämfööra olika typ per av uppsställningar ooch man kan n snabbt kontrollera vilka vibratiionsisoleringar som fun ngerar som avsett på eett lätt bjälkl lag Vibraationsnivåskkillnaden är ett mått både på mask kinens stommljudseffekt och dess k spektrum. Stegljuddsapparatenns kraftspekktrum i EN 12354-5 1 kann användass som refere att berääkna störkraafterna. Vibrrationsnivåsskillnaden kan k också tillämpas för att beräkna vibrationnsnivåer påå andra tungga bjälklag, se nedan. Mätningenss noggrannhhet ökar om maskineen får verkaa i flera positioner på bjjälklaget (dito med stegljudsapparraten) och resultateen medelväärdesbildas. 11 . kraftens för a m Bildernaa visar stegljjudsapparater enligt ISOO 140-7 från n Bruel & Kjaaer (vänster) r) och Norsonic (höger). Stegljudsappparater kann även anväändas som referensvibra re ationskälla fö för att karakt terisera störkraftter och stommljudseffekt ffrån maskiner med efter rgivliga ramaar på tunga bjälklag. Stegljuddsapparaterr används vvid kontrollmmätning av stegljudsniv s vå i rum undder eller vid sidan av ett bjjälklag enliggt ISO 140-7, samt för att bestämm ma stegljuddsdämpninggen för golvb be- läggninggar enligt ISSO 140-8. SStegljudsnivvån för bjälk klag kan määtas i fält eller beräknas s teoretiskt med SS- EN 12354-22, t.ex. medd programva aran BASTIIAN (www.bbastian.nu). Det finns myycket empirriska data ppå stegljudsnivåer i olik ka typer av bbjälklag inom frekvensområ det 50-33150 Hz. Deet finns därfför avsevärrda praktiska fördelar mmed att utgåå från bjälkla agens stegljuddsnivå. En oolägenhet mmed metodeen är att en del installattioner monteeras på väg ggar, men jämmförelsemetoden enligt ovan kan fortfarande tillämpas, ddock med een annan re efe- renskraftkälla (impulshammarre eller elekttrodynamisk vibrator mmed kraftgivvare, se bilaga 2). I rapporrten till NICee finns ävenn en bakgruund till meto oden och resultat av jämmförelsepro ov- ningar i ett antal laboratorier mmed vitt skilda byggnad dskonstruktioner. Det finnss även en sttandardiseraad metod för mätning i laboratoriumm av vibrationer och stom mljud från bubbbelbadkar ( (EN 15657-11), som kan vara tillämp plig för vissa installationeer. Mätninga ar görs då på enn flytande reeferensplattaa av betong. . Det är ännu inte klarlagt om metodden ger rele evanta resultat mot verkligaa tillämpninggar i byggnaad. Stomljudsalstring på lätta bjälklaag saknas. 21. BBeräkninggsmetodeer för kon ntroll av ljjudnivå i byggnad d r rapport Europasstandarden EN 12354 del 5 innehhåller ett ant tal generellaa beräkninggsmetoder för f olika typper av stommljudskällor. I detta avsnitt föreslås s en avseväärt förenkladd modell för r maskineer med vektt chassi enligt föregåennde punkt. Metoden M uttgår från att stegljudsni ivån Ln för aktuellt bjälklagg är mätt elleer beräknadd och att vib brationsnivååskillnaden för aktuell maskinttyp ΔLs (vibrationsnivåsskillnaden) har mätts upp u i ett labooratorium, eeller på ett 11 Enligt NNordtestmetodden bjälklag, eeller med en lä SBUF, SSkanska Tekknik, NCC T SBUF projekt 119411 - Stombure 9 , med en alternativ proccedur för provning av vibrationsisolering aav maskiner på p lätta ätt ”bjälklagsmmockup” skruvvad ovanpå ett t betongbjälklaag (enligt ISO 140-11). Teknik, PEAB PGS, AB Familjebosttäder SSida 52 (57) et installatioonsljud - Han ndbok SSAU 1237 2009-02-23 2
SBUF, Skanska Teknik, NCC Teknik, PEAB PGS, AB Familjebostäder SBUF projekt 11941 - Stomburet installationsljud - Handbok rapport bjälklag ute hos tillverkaren, eller i fält. Resulterande ljudnivå från den stomljudsalstrande maskinen, är då Index n anger att ljudnivån är normaliserad till 10 m 2 referensabsorption i mottagarrummet, vilket görs för att ta hänsyn till inverkan av ljudabsorption i möbler och byggnadsmaterialen. Den korrektionen kan vara tveksam att tillämpa vid mycket låga frekvenser, och en approximation är att inte göra någon normalisering av den uppmätta ljudnivån. Ett problem är att beräknings- och mätstandarderna för stegljud f n bara omfattar frekvenser i intervallet 50-3150 Hz, medan stomljud kan vara befogat att kontrollera ned till 25 Hz. Jämförelser med fältmätningar visar emellertid, att det är på säkra sidan att anta att Ln för tunga bjälklag i tredjedelsoktavbanden 25, 31 och 40 Hz är samma som för 50 Hz. En praktisk lösning vore då, att redovisa maskinens vägda stegljudsförbättringstal ΔLw, inklusive spektrumanpassningsterm, för stomljud, CI,s,25-2500, på samma sätt som för golvbeläggningar (enligt ISO 717-2), med tillägget av tredjedelsoktavbanden 25, 31 och 40 Hz. Svårigheten blir att fastställa vilken kravnivå som skulle gälla, eftersom dagens krav för lågfrekvent ljud anges i tredjedelsoktavbanden 31-200 Hz och som A-vägd ljudnivå. Beräkning av ljudnivån i ett angränsande utrymme görs enklast genom att helt sonika räkna som vanligt enligt EN 12354-2 (med BASTIAN) i tredjedelsoktavbanden 50-3150 Hz och sedan korrigera värdena för bjälklaget med ΔLs i tredjedelsoktavbanden 50-3150 Hz. Värdet på ΔL’’s,maskin,50 vid 50 Hz räknas om, så att det även innehåller bidragen från de lägre frekvenserna. Detta görs genom att summera dämpningen logaritmiskt enligt följande formel: " ΔLs,50 ′ L n,rum ≈ L n,bjälklag −ΔL s,maskin [ ] =−10lg 10 −ΔL s,25 /10 +10 −ΔL s,31 /10 +10 −ΔL s,40 /10 +10 −ΔL s,50 /10 I Excel kan man t.ex. skriva denna formel i cell E1, med indata i cellerna A1:D1: E1 =-10*LOG((10^(-A1/10)+10^(-B1/10)+10^(-C1/10)+10^(-D1/10)) En praktisk grund för klassning eller översiktliga jämförelser mellan maskiner skulle också kunna vara den A-vägda differensen mellan stegljudsapparatens och maskinens vibrationsnivåer ΔLA + CI,s,25-2500. Om denna A-vägda differens korrigeras med -15 dB, så skulle den beräknade vägda ”stegljudsnivån” faktiskt vara lika med den A-vägda, normaliserade ljudnivån från maskinen! Detta gör det enkelt att tillämpa EN 12354-2 för beräkning av installationsljudnivån, t.ex. med beräkningsprogrammet BASTIAN. De installationer och inredningar som har mätts upp kan då läggas i databasens kategori ”stegljudsdämpande golvbeläggningar”. Vid beräkning väljer man bjälklag, flankerande väggar och hämtar aktuell installation eller inredning. Beräknat värde på Ln,w + CI,50-2500 är då lika med LpA,stomljud. Beräkningsmetoden har tillämpats på ett antal uppmätta stomljudskällor, och den A-vägda ekvivalenta ljudnivån har beräknats med programvara BASTIAN för två typer av stomme av 10 resp 20 cm betong. Se tabell på nästa sida. I princip skulle man även kunna klassa stomljudskällor (med vek ram på tungt bjälklag eller vägg) på samma sätt som man gör för golvbeläggningar. Stomljudsklass 7 skulle då krävas för att uppfylla ljudklass C i bostäder vid uppställning på ett relativt tunt betongbjälklag (ca 16 cm). Högre klasser 8B och 8A motsvarar ljudklass B och A enligt SS 25267. I klassningen bör man lägga minst 5 dB marginal till kravet, eftersom det är känt att A-vägda ljudnivåer (dB) Sida 53 (57) SAU 1237 2009-02-23
Page 1 and 2: Vårt ombud Christiann Simmons Möl
Page 3 and 4: Inledning, sammanfattning och läsa
Page 5 and 6: Väärmepump, kkylare WC-stol Avlop
Page 7 and 8: Del A. Vem gör Vad och När? - Han
Page 9 and 10: SBUF, Skanska Teknik, NCC Teknik, P
Page 11 and 12: Del BB. Åtgärddskatalog - staanda
Page 13 and 14: stomljudd från tvättmmaskin och t
Page 15 and 16: För ttunga rör finns färdiga fä
Page 17 and 18: Så kallade kompeensatorer är r et
Page 21 and 22: Häftet ”SStambyte med våtrumsrr
Page 23 and 24: 7. Köksskåp, köksbänk och postf
Page 25 and 26: 8. Hisssar och ttrappor i väggar m
Page 27 and 28: För ombbyggnader i hus där hisss
Page 29 and 30: I diagrammmet ovan vvisas stegljuud
Page 31 and 32: - ventilationsljud från luftkanale
Page 33 and 34: i EN 12354-5 bilaga H. SBUF, Skansk
Page 35 and 36: 11. VVärmepummpar, kommpressor rer
Page 37 and 38: 13. Övriga installationer och inre
Page 39 and 40: 14. GGenerella produkteer för vibr
Page 41 and 42: Till vänsster balksko med inbygggd
Page 43 and 44: efterhannd. Det måstte finnas klaa
Page 45 and 46: 18. Tilläggsisolering av tunga bj
Page 49 and 50: apport rar uppsställningenss egenf
Page 51: SBUF, Skanska Teknik, NCC Teknik, P
Page 57: Mätresultat (stomljudsdämpning) p

SBUF 11941 Slutrapport Stomburet installationsljud.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?