SVEDALA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

SVEDALA KOMMUN 

ÅRSREDOVISNING 2012

Årsredovisning 2012 

Svedala kommun 

______________________________________________________________________________________ 

Innehållsförteckning 

Fyra år i sammandrag 2 

Kommunstyrelsens ordförande 3 

Kommunstyrelsens vice ordförande 4 

Förvaltningsberättelse 

Kommundirektören har ordet 5 

Finansiell analys 6 

Omvärldsanalys 13 

Personalekonomi 14 

Kommunledning 16 

Utbildning 20 

Vård och omsorg 30 

Miljö och teknik 38 

Resultaträkning 51 

Balansräkning 52 

Finansieringsanalys 53 

Bokslutsnoter 54 

Driftredovisning 59 

Investeringsredovisning 61 

Exploateringsredovisning 63 

Sammanställd redovisning 

Koncernöversikt 65 

Resultaträkning 67 

Balansräkning 68 

Finansieringsanalys 69 

Bokslutsnoter 70 

Övrigt 

Redovisningsprinciper 71 

Ordförklaringar 

Revisionsberättelse 

72 

73

Fyra år i sammandrag 

__________________________________________________________________________________________ 

2009 2010 2011 

2012 

Allmänt 

Antal invånare 31/12 19.625 19.822 19.805 19.971 

Skattesats (inkl. region) 30,63 30,63 30,63 30,63 

Skattesats kommunalt 20,24 20,24 20,24 20,24 

Personal 

Antal årsarbetare 1.221 1.225 1.223 1.247 

Antal anställda 1.396 1.400 1.389 1.411 

Total sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid i % 5,4 5,2 5,1 5,3 

Sjukfrånvaro >60 dgr av total sjukfrånvarotid i % 

49,0 38,9 37,3 35,4 

Resultaträkning 

Personalkostnader, inkl pensionsutb, Mkr 529,7 544,3 559,9 580,7 

Verksamhetens nettokostnader, Mkr 755,6 782,2 803,8 841,5 

Skatteintäkter och generella bidrag, Mkr 765,9 814,3 837,4 859,0 

Nettokostnader i % av skatteintäkter, inkl avskr 98,9 96,2 96,2 98,2 

Resultat före extra ordinära poster, Mkr +8,7 +30,9 +32,0 +15,2 

Resultat, Mkr 

Finansieringsanalys 

+8,7 +30,9 +32,0 

+15,2 

Nettoinvesteringar, Mkr 39,3 50,4 59,3 97,4 

Balansräkning 

Förändring Eget kapital, Mkr +8,7 +30,9 +32,0 +15,2 

Kassalikviditet i % 80,4 82,6 94,8 76,4 

Anläggningstillgångar kr/inv 32.234 33.049 34.062 35.950 

Låneskuld kr/inv 6.619 6.548 6.558 6.325 

Soliditet, % exkl. pensionsåtaganden 58,1 61,3 63,4 62,8 

Borgensåtaganden kr/inv 19.215 19.157 23.320 26.517 

Budgetutfall 

Driftbudget, Mkr -5,0 +26,7 +23,5 -4,8 

Investeringsbudget, Mkr +7,0 +46,4 +75,7 +58,3 

2

Kommunstyrelsens ordförande 

_________________________________________________________________________________________________________________ 

2012 – en tillbakablick. 

Ännu ett år med ett positivt och starkt bokslut. 

Ett år då vi tagit ytterligare fler steg för att efterse 

och försäkra oss om att våra medborgare får 

bästa möjliga service för sina skattekronor. 

Utbildning 

Höstterminen 2012 innebar startskottet för två 

stora satsningar för våra skolelever. 

- Naverlönnskolan var färdigbyggd. Det var dags 

för Svedala tätorts elever i skolår 6-9 att flytta in i 

denna högklassigt byggda skola. Rustad såväl 

byggnadstekniskt, som pedagogiskt, för att möta 

framtidens krav och behov. Det ska inte glömmas 

att förutom 600 grundskolelever så inrymmer 

skolan Kulturskolan. Med denna satsning har även 

Kulturskolan, ändamålsenliga och bra lokaler. 

- Den andra satsningen riktades till samma 

åldersgrupp men den då till samtliga av 

kommunens elever i dessa årskullar. Sedan augusti 

2012 har alla elever och undervisande lärare i 

skolår 6-9 en egen bärbar dator. Detta för att 

med hjälp av den moderna tekniken kunna arbeta 

med framtidens arbetsmetoder och därmed höja 

kvaliteten i undervisningen. 

Kultur och fritid 

Under det gångna året har de konstgräsbehov 

som diskuterats under en längre tid, verkställts och 

tillgodosetts. Satsningen på fotbollens utomhusplaner 

förbättrar och förlänger utomhussäsongen 

och borde resultera i en avlastning på inomhushallarna. 

Detta i sin tur ger bättre förutsättningar 

för andra idrotter. Förvärvet av Pude sjö innebär 

att kommunen kan ta ett mer långsiktigt grepp 

kring badplatsen. 

Vård och Omsorg 

Furen 2:s nya trygghetslägenheter m.m. är ett 

viktigt och angeläget tillskott till vårt bostads-utbud. 

Fler kan bo hemma längre med en större och 

starkare känsla av trygghet. 

Arbetet med de kommunala värdighetsgarantierna 

för vår äldreomsorg är av stor vikt för våra äldre 

och deras anhöriga. 

3 

Teknisk verksamhet 

Vi har bl.a. gjort satsningar inom våra fastigheter, 

ökat underhållet och tagit ansvar för det värde och 

den funktion som våra fastigheter spelar för våra 

kärnverksamheter. 

Och så en blick framåt….. 

Utbildning 

Kommunen ska varaktigt räknas till de bästa 

skolkommunerna i landet. Vi har en bra skola men 

vi har mer att göra. Politik och förvaltning måste 

arbeta hand i hand med karriärtjänster, med att 

öka lärarnas status, översynen av skolornas interna 

arbete mm. Lokalerna spelar en stor roll för 

elevernas måluppfyllelse och personalens arbetsförutsättningar. 

Därför är den nya lokalförsörjningsplan 

för förskola och skola som nu arbetas fram 

av stor betydelse. 

Våra ungdomar 

Arbetet med att möta våra ungdomars behov 

fortsätter. Den översyn av ungdomsfrågorna som 

nu görs, måste följas upp och leda till att våra 

ungdomar får ett ännu bättre fritidsutbud och ett 

ännu bättre stöd, i deras resa mot vuxenlivet. 

Omvärlden 

Svedala är en del av Sverige och står inte oberört 

om Sveriges ekonomi utvecklas i en negativ 

riktning. Vi måste aktivt följa landets och 

kommunens sysselsättningsnivå. De verksamheter 

som berörs av en negativ samhällsutveckling har 

idag tillräckliga resurser för att möta dagens 

behov. Men beredskap ska finnas för att kunna 

möta ev förändrade förutsättningar. Framtidscentrum 

spelar en viktig roll i detta sammanhang. 

Det gångna året visar på bra resultat såväl 

ekonomiskt som kvalitetsmässigt för våra 

verksamheter. Detta kvitteras i olika mätningar som 

görs. Att våra kommuninvånare dessutom upplever 

en stor känsla av trygghet i sin kommun är mycket 

positivt. Detta är värden som vi ska ta med oss i 

vårt framtida arbete, att värna om, och att 

vidareutveckla. 

Linda Allansson Wester, 

kommunstyrelsens ordf (m)

Kommunstyrelsens vice ordförande 

_________________________________________________________________________________________________________________ 

Året 2012 har varit ett spännande verksamhetsår 

på många sätt. 

Det har varit starten på mitt uppdrag som 

kommunstyrelsens vice ordförande som 

efterträdare efter Ronny Olander. 

Att få förmånen att jobba med kanske ett av de 

finaste uppdragen som finns, att vara 

förtroendevald på lokal nivå och få ägna sig åt 

det på heltid, är en spännande och utmanande 

uppgift som går ut på att ta ansvar och fatta beslut 

som, utifrån våra politiska värderingar och tankar, 

på bästa sätt påverkar kommuninnevånarna så att 

det gynnar våra väljare och attraherar nya väljare 

Att dessutom vara oppositionspolitiker ställer 

speciella krav. Man är i ett läge då man inte själv 

kan styra politiken, tjänstemännen och 

förvaltningarna för att uppfylla och genomföra den 

politik som man representerar. 

Men med samarbete och förståelse mellan partier 

och grupperingar i kombination med en 

granskande oppositionspolitik når man framgång. 

Att kunna lägga undan prestigen och komma 

överens när det behövs och kunna argumentera 

och leda debatten och opinionen när det behövs, 

det är några av framgångsfaktorerna som för 

kommuninnevånarnas och skattekollektivets bästa 

innebär det bästa när vi i kanske 70-80% kan 

hitta överenskommelser och samförstånd mellan 

opposition och majoritet. 

Vi har fortsatt avancerat i olika kvalitetsmätningar 

inom skolan, äldreomsorgen och polisens 

trygghetsmätningar samtidigt som många andra 

verksamheter går framåt i utvecklande och positiv 

riktning. Det finns all anledning att framföra ett 

stort tack till våra anställda som alla gör ett bra 

jobb. Vi politiker bör bli bättre på att framhålla 

personalen som ofta sliter hårt, i snösvängen, 

skolan, bland de äldre, sociala sektorn eller på 

den administrativa sidan eller någon annanstans 

alla skall ha välförtjänt beröm. I vårt uppdrag som 

politiker ingår det att vara kritiskt granskande och 

komma med kritik, konstruktiv sådan, när vi hittar 

felaktigheter och brister men det är också vår 

uppgift att vara stödjande och i gott samförstånd 

hitta lösningar på problemen och inte minst av allt 

lyfta fram allt det övervägande positiva som våra 

anställda tillsammans med förvaltning och ledning 

skapar och utför med våra resurser. 

Under året har det lagts ett stort antal välgrundade 

och välmotiverade motioner, medborgarförslag 

och även enstaka enkla frågor som en del av 

demokratins påverkan på samhällsutvecklingen. 

4 

Detta är bra och bör fortsätta speciellt då vi 

ganska ofta får gehör för våra förslag. 

2012 har varit ett år då världsekonomier precis 

som Sveriges ekonomi har drabbats av 

försämringar och stagnationer. Detta har givetvis 

inte gått Svedala kommun obemärkt förbi även om 

vi gör ett ganska starkt ekonomiskt summering av 

året. Svedala kommun har varit föremål under de 

senaste åren för ett ganska stark exploateringstryck 

som man i den rådande konjunktursvackan märkt 

av att den har bromsats upp men till skillnad från 

många sydvästskånska kommuner som kraftigt 

märkt av uppbromsningen så har vi i Svedala 

ändå kunnat bibehålla en stark efterfråga om än 

med en ökad försiktighet från exploatörerna. 

Orsakerna till detta kan givetvis spåras till många 

anledningar men utan Svedala kommuns goda 

renommé som en välskött kommun och det goda 

geografiska läget hade nog bilden sett 

annorlunda ut. Det har varit stort fokus på bl.a. 

Basa Söder och etableringen av äventyrsbad, 

hotell-konferensanläggning och boende som för 

både Svedala kommuns del och för regionens del 

är en viktig etablering för turism och 

besöksnäringen. Fortsatt planeringen av nya 

industriområden och nya planområden för 

bostäder är naturliga och bör vidmakthållas men 

ske i en takt som gör att kommunens övriga 

åtagande typ förskolor, skolor, äldreomsorg, 

infrastruktur m.m. hinner med och att det finns 

resurser för att klara av exploateringarna. Vi 

kommer också från S-sidan att fortsätta framföra 

nyttan av att få gjort en tröskeleffektsutredning 

Året har också inneburit väldigt mycket fokus, 

förutom på skolfrågor, också på övriga 

verksamhetsområden som t.ex. äldreomsorgen och 

individ och familjeomsorgen med bl.a. öppnande 

av egen öppenvårdsenhet och på slutförandet av 

satsningen på konstgräsplaner på våra 

idrottsanläggningar i de olika kommundelarna. 

Ungdomsarbetslösheten och åtgärder för att 

motverka den har debatterats och förts fram några 

ggr under året som gott. 

Kollektivtrafikfrågan sattes också på sin spets i 

samband med kraftiga neddragningen av 

avgångar både inom buss- och tåglinjer samtidigt 

som en tynande centrumhandel har varit föremål 

för mycket fokus. 

Ambjörn Hardenstedt 

Oppositionsråd


__________________________________________________________________________________________ 

Kommundirektören har ordet 

Året som gått 

Att ständigt vara på väg och möta de utmaningar 

som vi står inför dagligen och samtidigt blicka 

tillbacka på de år som gått gör att man får stanna 

upp en stund och fundera på hur det blev och vart 

är vi på väg. 

Vilka framtidsutmaningar står vi inför? Hur påverkar 

den Europeiska skuldkrisen oss? Ja! Frågorna är 

många! Agerade vi på ett sätt som gjorde att vi 

kunde möte de olika utmaningar och uppdrag vi 

hade under 2012 och hur ska vi ta oss an de 

uppdrag som vi dagligen är satta att göra? Det 

pågår ständiga förändringsprocesser i våra 

verksamheter för att möta dagens och framtidens 

krav. Framtiden formas varje dag! Genom att 

analysera och diskutera kan vi skapa oss en 

beredskap för att möta de utmaningar vi står inför. 

En kommun är en komplex verksamhet med många 

olika uppdrag från välfärdsfrågor som skola och 

vård till samhällsplanering m.m. 

En ny efterlängtad skola stod färdig inför skolstarten 

i augusti. Svedalas långsiktiga och genomgripande 

satsning på skolan har visat sig genom att vi 

tillhör de 25 procent bästa skolkommunerna i 

Sverige när det gäller grundskolan. Det finns en 

politisk vision där ambitionen är att Svedala 

varaktigt ska räknas till de bästa skolkommunerna i 

Sverige. Utifrån denna vision har Utbildnings 

ledning tillsammans med förskolechefer och rektorer 

arbetat fram en verksamhetside. 

Trygghetsboendet Furen 2 med 20 lägenheter, 

gemensamhetslokal och nya lokaler för dagverksamheten 

för personer med demenssjukdom stod 

klart under våren. 

Lokala värdegrundsgarantier har antagits för särskilt 

boende, hemtjänst och dagverksamhet/dagentral. 

Kommunens värdegrundsgarantier skall tydliggöra 

för de äldre vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen, 

samt att det ska åstadkomma höjd kvalitet i 

verksamheten. 

Att marknadsföra kommunen blir allt viktigare, 

under 2012 har vi arbeta utifrån vår nya 

marknadsföringsplan. Detta gjordes under temat 

”Svedala – det perfekta läget”. Utifrån detta 

satsades bland annat på ett samarbete med två 

golfklubbar och den internationella golftävlingen 

Svedala Open hosted by Peter Hanson. 

5 

Ett stort äventyrsbad med hotellanläggning 

planeras söder om Bara för att stå klart 2018. 

Inom området planeras för bostäder av olika 

karaktär. I planerna finns hotell med cirka 400 

gästrum, 200 lägenheter samt golfnära boende 

med totalt 200 villor. Om allt går som planerat blir 

det ett spännande utflyktsmål för både kommuninvånare 

och boende i regionen. 

Ja, listan kan göras lång över allt arbete som gjorts 

och görs dagligen. Förutsättningarna för detta är 

alla de fantastiska medarbetare som ser till att alla 

politiska beslut och uppdrag verkställs. 

Våra medarbetar är vår viktigaste resurs och 

Svedala kommun ska arbeta för att vara en 

attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som 

framtida medarbetare. 

Ekonomi 

Bokslutet för 2012 visar på ett positivt resultat på 

15,2 mkr. Verksamheterna har i stort hållit sin 

budget, det är framförallt gymnasieskolan som 

visar ett underskott på grund av ett minskat 

elevantal. Arbetet med att anpassa kostnaden 

utifrån ett minskat elevunderlag fortsätter 2013. 

Grundskolan har också haft ett underskott 2012, 

men kommer att ha balans inför 2013. Även delar 

inom LSS-verksamheten som personlig assistans har 

inte klarat att hålla sig inom givna budgetramar. 

Detta kan komma att påverka kommunens ekonomi 

negativt under 2013. Det är viktigt att 

verksamheterna lyckas hålla sig inom givna ramar 

eftersom prognoser visar på att skatteintäkterna 

sjunker inför 2014. Även befolkningsprognosen för 

de kommande åren är viktig för hur kommunens 

resurser ska fördelas. 

Utmaningar 

Kommunerna står inför stora utmaningar inför 

framtiden. Vi behöver hitta en ambitionsnivå och 

balans mellan mål och resurser. Vi måste i våra 

olika roller i samhället som medborgare, anställda 

och beslutsfattare skapa en beredskap för att möta 

samhällets utmaningar. 

Elisabeth Larsson 

Kommundirektör


__________________________________________________________________________________________ 

FINANSIELL ANALYS 

Den finansiella analysen är gjord enligt den 

s.k RP-modellen vilken bygger på fyra aspekter. 

Dessa är resultat, kapacitet, risk och kontroll. 

Syftet med denna modell är att analysera hurvida 

kommunen har god ekonomisk hushållning 

eller ej. 

RESULTAT 

Här redogörs för kommunens resultat och förklaringar 

till det. Redogörelse sker också för 

vilken balans kommunen har mellan kostnader 

och intäkter samt för investeringsverksamheten. 

Budgetavvikelse 

Budgetavvikelsen för 2012 uppgår till -4,8 Mkr 

och fördelar sig enligt nedanstående uppställning. 

Bild 1 

Budgetavvikelse i Mkr 2010 2011 2012 

Kommunledning 1,5 1,7 2,9 

Utbildning 1,5 -1,1 -5,0 

Vård och omsorg -8,1 -1,1 -1,7 

Miljö och teknik 2,0 -0,2 2,3 

Mynd.nämnd VoO & Utb 0,0 -0,6 2,8 

Mynd.nämnd Miljötillsyn 0,0 0,4 0,2 

Avvikelse inkl. kap,kostn -3,1 -0,9 1,5 

varav kapitalkostnader -3,2 -3,2 -3,0 

Avvikelse exkl. kap.kostn -6,3 -4,1 -1,5 

Finansförvaltningen 33,0 27,6 -3,3 

Total budgetavvikelse 26,7 23,5 -4,8 

För att uppnå en god ekonomisk hushållning är 

det en förutsättning att kommunens verksamheter 

kan bedriva verksamheten inom tilldelad budget. 

Av bild 1 framgår att verksamheterna för 2012 

inte klarat detta, när de interna kapitalkostnaderna 

räknats av genererar verksamheterna -1,5 Mkr i 

budgetavvikelse. Denna avvikelse är verksamheternas 

påverkan på 2012 års resultat. 

Detta innebär att målet med en budgetföljsamhet 

för kommunens olika verksamheter med +/-0,0 % 

ej uppnås, nämnda mål uppgår till -0,2% då de 

interna posterna avräknats. Tendensen de senaste 

åren är att verksamheterna närmar sig det uppställda 

målet. 

6 

Verksamheternas budgetavvikelser kommenteras 

närmare under respektive verksamhetsberättelse. 

Budgetavvikelsen med -4,8 Mkr består, utöver 

verksamheternas -1,5 Mkr, av förbättrade skatteintäkter 

med +2,5 Mkr. Skatteprognoserna har 

alltefter som året gått skruvats ner, augustiprognosen 

pekade på +7,5 Mkr, föranlett av oväntat 

stark utveckling på arbetsmarknaden för första 

halvåret 2012. I årets två sista skatteprognoser 

har dock denna positiva utveckling dämpats och 

även 2011års slutliga avräkning blev också något 

sämre än först beräknat. 

Semesterlöneskulden ökade med 1,9 Mkr, detta 

gav en budgetavvikelse med -1,9 Mkr då skulden 

budgeterats som oförändrad. En anledning till 

ökningen är att julhelgen inte krävde att särskilt 

många semesterdagar eller kompledighet 

plockades ut för att få en sammanhängande 

ledighet. 

Personalomkostnaderna (PO) blev +11,0 Mkr 

lägre än beräknat. Anledningarna till detta är bla 

att en retroaktiv återbetalning av sjukförsäkringspengar 

med 14,6 Mkr påverkat budgetavvikelsen 

positivt med +6,0 Mkr. Utöver detta slopades 

2012 års premier för avtalssjukförsäkringar, vilket 

ger en budgetavvikelse med + 3,0 Mkr. Anledningen 

till ovan nämnda återbetalningar och eftergifter 

är lägre kostnader för sjukskrivningar i landet 

än kalkylerat. 

Att arbetsgivaravgifterna för ungdomar och de 

över 65 år är lägre än för övrig personal på- 

verkar också budgetavvikelsen positivt. Denna 

differens är budgeterad, dock blev andelen 

anställda för nämnda grupper fler än beräknat. 

Pensionskostnaderna gav ett underskott med -2,3 

Mkr. Kostnaderna för pensioner har börjat öka 

och kommer att fortsätta så för att nå sin topp 

inom en tioårs period. 

Avskrivningarna överskrids med -11,1 Mkr. Detta 

framförallt beroende på nedskrivningen av 

Centralskolan med 9,9 Mkr. Resterande 1,2 Mkr 

beror på högre investeringsutgifter än i kalkylerna 

för budgeterade avskrivningar. 

Finansnettot blev +1,6 Mkr bättre än budgeterat 

dels beroende på att budgeterat lån ej behövdes 

och låga räntenivåer på befintliga lån. Ränte-


__________________________________________________________________________________________ 

intäkter från exploateringsprojekt har också hjälpt 

till i den positiva avvikelsen. 

Volymförändringar inom verksamheterna och 

oförutsedda kostnader avvek med -3,3 Mkr mot 

budget, bla har Fastighetsenheten fått 5,0 Mkr till 

eftersatt underhåll, detta speglar sig i verksamheternas 

förbättrade budgetföljsamhet (bild1). 

Bild 2 

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella 

statsbidrag 

% 2009 2010 2011 2012 

Verksamhetens - 

nettokostnader 93,9 91,1 91,6 92,1 

Avskrivningar 4,8 4,9 4,4 5,8 

Finansnetto 0,2 0,2 0,2 0,3 

Totalt 98,9 96,2 96,2 98,2 

Ytterligare en viktig parameter för god ekonomisk 

hushållning är balans mellan intäkter och kostnader. 

Uppställningen i bild 2 visar hur stor del olika 

kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och 

generella statsbidrag. 

Kommunens målsättning är att kostnadernas andel 

inte ska överstiga 98,0% av intäkterna. Detta för 

att ha en bra balans mellan löpande intäkter och 

kostnader för att kunna skattefinansiera så mycket 

som möjligt av investeringarna och därmed undvika 

nya lån. Bild 2 visar att detta mål inte riktigt 

klaras av för 2012. Värt att notera är att nedskrivningar 

är gjorda med -9,9 Mkr för 2012, i 

gengäld har retroaktiva sjukförsäkringspengar gett 

en positiv resultateffekt med +6,0 Mkr. Med 

dessa poster bortrensade nås målet. 

Bild 3 

Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr. 

2011 2012 i Mkr i % 

Nettokostnader 803,8 841,5 37,7 4,7 

Skatter/statsbidr 837,4 859,0 21,6 2,6 

Finansnetto 1,6 2,3 -0,7 43,8 

Kommunens nettokostnader ökade med 4,7% 

mellan 2011 och 2012. Denna kostnadsökning 

täcktes inte upp av ökningen för skatteintäkter och 

generella bidrag, nettoskillnaden är en kostnadsökning 

med 16,1 Mkr. De senaste åren har 

trenden varit densamma, dock ej i så höga nivåer 

som för 2012. 

Investeringar 

7 

2012 uppgick nettoinvesteringarna till 97,4 Mkr. 

Av investeringsbudgeten för 2012 återstår 58,3 

Mkr, avvikelsen är en följd av framförallt att 

investeringsprojekt inte hunnit avslutas under 2012 

som planerat. 

Investeringarna har för elfte året i rad kunnat 

skattefinansieras. Några nya lån har inte behövts 

för att finansiera investeringsverksamheten. Finansiering 

via rörelsekapital har dock behövts göras 

med 32,6 Mkr. 2012 års skattefinansiering har 

dock tärt på likviditeten och kommunens checkkredit 

har använts för att klara tillfälliga betalningstoppar. 

Detta i kombination med kommande års 

högt budgeterade investeringsutgifter gör att en 

utökning av de långfristiga lånen närmar sig. 

Exkluderas de icke likvidpåverkande kostnaderna 

från årets resultat hade kommunen 64,8 Mkr kvar 

av skatteintäkterna och generella bidrag när den 

löpande verksamheten finansierats. Detta innebär 

att självfinansieringsgraden uppgår till 66,5% 

(bild 4). 

Enligt kommunens finansiella mål skall självfinansieringsgraden 

inte understiga 75,0%, detta mål 

uppfylldes inte för 2012. Investeringsnivån var ca 

10,0 Mkr för hög för att nå målsättningen och då 

ska det noteras att det ändå återstod 58,3 Mkr av 

investeringsbudgeten. 

Bild 4 

Finansiering av investeringar samt 

självfinansieringsgrad Mkr 2010 2011 2012 

Kvar av skatteintäkter och 

generella bidrag efter drift 70,4 72,5 64,8 

Finansiering via rörelsekap. 0,0 0,0 32,6 

Finansiering via skuldsättn. 0,0 0,0 0,0 

Nettoinvestering 50,4 59,3 97,4 

Självfinansieringsgrad 139,7% 122,3% 66,5% 

I bild 5 framgår att nettoinvesteringen i förhållande 

till verksamhetens nettokostnad för 2012 uppgår 

till 11,6%, enligt de finansiella målen ska inte 

detta mått överstiga 8,0%. Målet uppnås inte för 

2012 och som tidigare nämnts förväntas en än 

högre investeringsnivå kommande 3 åren. 

Bild 5 

Nettoinvest. i relation till 2010 2011 2012 

verksamh nettokostnad 6,4% 7,4% 11,6% 

De största investeringsobjekten för 2012 har varit 

inom vatten och avlopp och fastighetsverksam-


__________________________________________________________________________________________ 

heten. I övrigt var investeringarna spridda på 

många något mindre projekt. 

Årets resultat 

Årets resultat uppgår till +15,2 Mkr, vilket är -4,8 

Mkr sämre än budgeterat resultatet på +20,0 

Mkr. Det är tionde året i rad som Svedala 

kommun redovisar ett positivt resultat. Förklaringar 

till resultatet återfinns under rubriken budgetavvikelse 

på sidan 5. 

Enligt de finansiella målen ska resultatet i förhållande 

till verksamhetens kostnader överstiga 2,0% 

för att kunna finansiera en normal investeringstakt. 

Enligt bild 6 framgår att detta mål inte uppfylls för 

2012. 

Anskaffningsvärdet för pensionsmedelsförvaltningen 

har inte justerats med utdelningar som återinvesterats 

i portföljen och inte heller med övriga 

transaktioner som inte innebär att kommunen 

skjuter till nya medel. Härigenom bortses från en 

ackumulerad resultateffekt med +50,0 Mkr. 

Bild 6 

Utveckling av resultat och 

eget kapital 2009 2010 2011 2012 

Resultat Mkr 8,7 30,9 32,0 15,2 

Resultat/verks kostn 1,0% 3,5% 3,5% 1,6% 

Eget kapital i Mkr 450,4 481,3 513,3 528,6 

Balanskravet 

Resultaträkningen utgör utgångspunkt för avstämning 

mot kommunallagens krav på ekonomisk 

balans. Enligt förarbetena är huvudprincipen att 

realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då 

avstämning mot balanskravet görs. Vad gäller 

realisationsförluster är huvudprincipen den motsatta, 

dvs. att dessa ska inräknas i kostnaderna 

vid avstämning. Beträffande återföring och nedskrivning 

av pensionskapitalet exkluderas detta mot 

balanskravet vid förekomst. 

Bild 7 

Resultatavstämning enl. balanskravet 

Resultat 15 238 252 

Avgår reavinster -36 300 

Resultat 2012 enl. balanskrav 15 201 952 

Tidigare års underskott 0 

Resultat att balansera 0 

Resultatet 2012 enligt balanskravet uppgår till ca 

+15,2 Mkr. Något negativt resultat från tidigare 

8 

år finns inte att balansera. Konstateras kan att 

balanskravet är uppfyllt. 

KAPACITET 

Här redogörs för vilken kapacitet kommunen 

har att möta finansiella svårigheter på lång sikt. 

Soliditet 

Soliditeten speglar kommunens ekonomiska styrka 

på lång sikt. För att beskriva styrkan anges i vilken 

grad som kommunen finansierat sina tillgångar 

med eget kapital. 

Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av 

hur det egna kapitalet utvecklas, dels av hur 

tillgångarna förändras (bild 8). 

Bild 8 

Soliditet 2009 2010 2011 2012 

Förändr eg.kap. 2,0% 6,9% 6,6% 3,0% 

Förändr tillg. 8,3% 1,2% 3,0% 4,0% 

Soliditet 58,1% 61,3% 63,4% 62,8% 

Soliditeten minskade med -0,6% mellan 2011 och 

2012. Detta trots att både eget kapital och 

tillgångarna ökar. Anledningen till detta är att 

resultatnivån mellan 2011 och 2012 i princip 

halveras och att de kortfristiga skulderna ökat. 

Rikssnittet för soliditeten, exkl. pensionsåtaganden 

som redovisas som en ansvarsförbindelse, 2011 

var 51,0%, motsvarande siffra för Skåne var 

59,0%. 

Skuldsättning 

Bild 9 

Skuldsättningsgrad 2009 2010 2011 2012 

Total skuldsättningsgrad 41,9% 38,7% 36,6% 37,2% 

Varav långfr.skuldsättning 17,9% 17,7% 17,7% 17,0% 

Varav kortfr.skuldsättning 22,9% 20,1% 17,5% 19,0% 

Varav avsättningsgrad 1,1% 1,0% 1,3% 1,2% 

Skuldsättningsgraden visar hur stor del av kommunens 

tillgångar som finansierats med främmande 

kapital. Den totala skuldsättningsgraden 

ökar mellan 2011 och 2012 beroende på 

ökningen av de korta skulderna. Den långfristiga 

skuldsättningsgraden fortsätter att minska. En 

anledning till minskningen är att investeringarna 

för elfte året i rad skattefinansierats. Den


__________________________________________________________________________________________ 

långfristiga skulden exkl. anslutningsavgifter uppgick 

vid årsskiftet till ca 127,3 Mkr, vilket 

motsvarar 6.325 kr per invånare. Skånesnittet 

2011 var 11.461 kr. 

Kommunens intäkter 

Viktigt vid bedömningen av kommunens finansiella 

kapacitet är vilka mjöligheter som finns att påverka 

inkomstkällorna. Låg kommunalskatt och 

låga avgifter ger större möjligheter för ökning av 

intäkterna och vice versa. Bild 10 visar hur kommunens 

intäktssida förändrats de senaste fyra 

åren. 

Bild 10 

Mkr 2009 2010 2011 2012 

Verksh.intäkter 138,7 146,1 154,9 165,8 

Skatteintäkter 675,5 689,9 721,2 756,2 

Generella bidrag 90,4 125,4 116,2 102,8 

Skatteuttag i kr 20,24 20,24 20,24 20,24 

Skatteuttaget för Svedala kommun 2013 kommer 

att uppgå till 20:24 kr. Genomsnittligt skatteuttag 

för riket 2013 uppgår till 20:62 kr. För Skåne är 

motsvarande siffra 20:35 kr. Skatteintäkterna och 

generella statsbidrag utgör ca 859,0 Mkr eller 

83,8% av kommunens totala intäkter. Avgifter och 

taxor, vilka kommunen själv har större påverkan 

på, uppgick till ca 74,9 Mkr eller 7,3 % av de 

totala intäkterna. 

Minskningen av generella bidrag mellan 2011 

och 2012 förklaras av att tillfälliga tillskott i 

regleringsbidragsdelen i utjämningssystemet 

plockats bort under 2012. 

RISK 

Här redovisas hur kommunen står sig finansiellt 

på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk 

hushållning innebär att kommunen kan klara sig 

utan alltför drastiska åtgärder vid finansiella 

svängningar. 

Likviditet 

När det gäller risk på kort sikt är den kortsiktiga 

betalningsberedskapen en viktig bit. Problem med 

detta leder direkt eller på sikt till ett ökat lånebe- 

hov och därmed ökade kostnader. Vid en god 

kortsiktig betalningsberedskap kan möjligheter för 

9 

att minska låneskulden öppna sig. Ett mått som 

beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten, 

vilken kan redovisas med olika nyckeltal. 

Bild 11 

2009 2010 2011 2012 

Kassalikviditet i% 80,4% 82,6% 94,8% 76,4% 

Rörelsekapital i Mkr -34,9 -27,5 -7,3 -37,8 

Likvida medel Mkr 75,6 62,5 25,3 0,1 

Kassalikviditeten är ett mått där omsättningstillgångarna 

sätts i relation till de kortfristiga skulderna. 

100% i detta mått visar att de kortfristiga skulderna 

täcks av likvida medel. För 2012 uppvisar 

detta mått 76,4%. Målsättningen är att nämnda 

mått ej understiger 65,0%, detta för att klara av 

eventuella betalningstoppar med befintliga likvida 

medel, detta mål uppnås för 2012. Minskningen 

mellan 2011 och 2012 beror på att investeringarna, 

trots den höga nivån, fullt ut finansierats 

med egna medel. Detta har resulterat i en kraftig 

minskning av likviditeten. 

Rörelsekapitalet, definieras som omsättningstillgångar 

minus kortfristiga skulder, minskade mellan 

åren 2011 och 2012 med -30,5 Mkr och uppgår 

vid balansdagen till -37,8 Mkr. Anledningen 

till detta är densamma som för minskningen av 

kassalikviditeten ovan. 

Anledningen till det negativa rörelsekapitalet är de 

senaste årens skattefinansiering av investeringarna. 

Härigenom konverteras omsättningstillgångar 

till anläggningstillgångar och effekten blir en 

negativ påverkan på rörelsekapitalet. Även stora 

amorteringar av lån de senaste åren har påverkat 

rörelsekapitalet negativt. 

Likvida medel uppgår till 0,1 Mkr för 2012 och 

är en minskning med 25,2 Mkr i jämförelse med 

2011. Detta i mycket beroende på den höga 

investeringsnivån. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att den 

kortsiktiga betalningberedskapen försämrats rejält 

mellan 2011 och 2012, men att den fortfarande 

är ganska bra. Noteras bör att ca 1/5 av de 

kortfristiga skulderna utgörs av semesterlöneskuld 

och möjligheten att omsätta denna skuld det 

närmaste året är mycket liten. Detta faktum gör 

den kortsiktiga betalningsberedskapen bättre än 

vad nyckeltalen i bild 11 visar.


__________________________________________________________________________________________ 

För att bedöma den medellånga betalningsberedskapen 

relateras de finansiella nettotillgångarna, 

vilka bedöms kunna omsättas inom en tidsrymd av 

10-20 år, till verksamhetens kostnader bild 12. 

Bild 12 

2009 2010 2011 2011 

Fin. Nettotillgångar / 

verksamhetens kostn. 

-7,2% -4,6% -2,6% -5,5% 

Enligt de finansiella målen får detta mått inte vara 

negativt vilket innebär att tillgångarna som är omsättningsbara 

på kort och medellång sikt understiger 

skuldsidan. Precis som den kortsiktiga 

betalningsberedskapen har detta mått försämrats 

under 2012 beroende på finansieringen av den 

höga investeringsnivån med egna medel. 

Ränterisker 

Bild 13 

Antal lån Lån i Mkr 

Lån med rörlig ränta 3 34,8 

Lån med bunden ränta 1-2 år 5 92,5 

Summa 8 127,3 

Ränterisk avser risken för ränteförändringar. Av 

bild 13 framgår att ränteriskerna inte är speciellt 

spridda över tiden. Tendensen är att alltfler lån blir 

bundna eftersom räntegapet mellan bundna och 

rörliga lån bedömts som så pass litet att det inte är 

värt risken med rörligt lån. Under 2012 har 2 lån 

slutamorterats. 

Borgensåtaganden 

Bild 14 

Borgensåtaganden 

i Mkr 2009 2010 2011 2012 

377,1 379,7 461,5 529,6 

Kommunens borgensåtaganden uppgår till 529,6 

Mkr. Per invånare blir det ca 26.517 kr. Ca 

96,2% av de totala åtagandena är beviljade 

inom den egna koncernen till Svedalahem och ca 

3,1 % till kommunalt samägda bolag. Resterande 

är beviljade till ideella föreningar inom kommunen 

och för statliga villalån. 

Ökningen av borgensåtagandena mellan 2011 

och 2012 beror på ett nytt åtagande med 68,0 

Mkr till Svedala Exploaterings AB för byggandet 

av Nya skolan. Bolaget är ett helägt dotterbolag 

till kommunens bostadsbolag Svedalahem. 

10 

Bedömningen är att risken med nuvarande 

borgensåtaganden är små. Kommunens 

målsättning är att borgensåtagandena ej ska 

överstiga 60% av verksamhetens kostnader. För 

2012 uppnås detta mål, nyckeltalet uppgår till 

55,3%. 

Pensionsskulden 

Redovisningsprinciperna för pensionsåtaganden 

har förändrats från och med 1998. Som skuld i 

balansräkningen redovisas endast den del som 

intjänats från och med 1998 medan den gamla 

skulden redovisas utanför balansräkningen som 

ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden 

är viktig att betrakta ur ett riskperspektiv eftersom 

det är en skuld till de anställda som skall utbetalas 

i framtiden. 

Bild 15 

Pensionsskuld 2010 2011 2012 

Avsättning 6,9 10,2 9,7 

Ansvarsförbindelse 355,1 391,0 396,5 

Total pensionsskuld 362,0 401,2 406,2 

Ext. pens.förvaltn. Bokf.värde 

Tot. Pensionsskuld - extern 

107,3 107,3 113,3 

pensionsförvaltn. Bokf.värde 254,7 293,9 292,9 

Ext. pens.förvaltn. Markn.värde 

Tot. Pensionsskuld - extern 

163,2 155,5 174,8 

pensionsförvaltn. Markn.värde 198,8 245,7 231,4 

Soliditet inkl. ansvarsförbindelse 16,1% 15,1% 15,7% 

Soliditet inkl. ansvarsförbindelse 

och markn.värde pens.förv 23,2% 21,1% 21,6% 

Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 

406,2 Mkr för 2012, varav 396,5 Mkr, vilket 

motsvarar 97,6%, ligger utanför balansräkningen. 

Skulle denna del läggas in som en avsättning i 

kommunens balansräkning sjunker soliditeten från 

62,8% till 15,7%. Kommunens målsättning är att 

detta mått inte understiger 15,0%. Inkluderas 

pensionsförvaltningens marknadsvärde i nyckeltalet 

så uppnår man 21,6%. Rikssnittet 2011 för 

soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen var 13,0% 

och motsvarande siffra för Skåne var 23,0%. 

Ökningen av pensionsskulden i förhållande till 

2011 års bokslut beror på att årlig indexuppräkning 

av skulden. 

Marknadsvärdet för den externa pensionsförvaltningen 

uppgick för 2012 till 174,8 Mkr, vilket är 

19,3 Mkr högre än för 2011.


__________________________________________________________________________________________ 

Syftet med den externa pensionsförvaltningen är 

att underlätta framtida pensionsutbetalningar. 

Marknadsvärdet för placerat kapital i förhållande 

till det totala pensionsåtagandet ökade mellan 

2011 och 2012 från 38,8% till 43,0%. Den 

kraftiga ökningen beror dels på ett bra finansiellt 

år dels på diskonteringsräntan lämnats oförändrad 

för 2012. 

Pensionsskulden är beräknad av KPA (Kommunernas 

Pensionsanstalt). 

I pensionsförvaltningens anskaffningsvärde tillika 

bokfört värde på 113,3 Mkr har inte hänsyn 

tagits till nytillkomna andelar i form av utdelning. 

Inte heller övriga transaktioner som inte innebär att 

kommunen skjuter till nya medel har det tagits hänsyn 

till. Härigenom bortses från en ackumulerad 

resultateffekt med +50,0 Mkr. Noteras bör att 

396,5 Mkr av skulden också ligger utanför 

räkenskaperna. Istället för en skuld i balansräkningen 

är detta noterat som en ansvarsförbindelse 

i enlighet med de redovisningsprinciper 

som gäller för kommunerna. 

Under 2012 har kommunen tillskjutit 6,0 Mkr i 

form av nya andelar till pensionsmedelsförvaltningen, 

därför har anskaffningsvärdet höjts från 

107,3 Mkr till 113,3 Mkr mellan 2011 och 


KONTROLL 

Här redogörs för vilken kontroll kommunen har 

över den ekonomiska utvecklingen samt hur 

upprättad budget följts. 

Bild 16 

Progn Progn Progn 

Budgetavvik. i Mkr april Aug Okt Bokslut 

Kommunledning -0,6 -0,3 0,2 2,8 

Utbildning -2,2 -2,4 -6,2 -4,9 

Vård och omsorg -0,3 -2,3 -2,6 -2,0 

Miljö och teknik -6,1 -6,8 -1,0 -0,4 

Mynd.nämnd VoO & Utb 3,2 4,2 2,2 2,8 

Mynd.nämnd Miljötillsyn 0,0 0,1 0,1 0,2 

Avvikelse exkl. kap,kostn -6,0 -7,5 -7,3 -1,5 

Finansförvaltningen 10,6 17,2 2,2 -3,3 

Total budgetavvikelse 4,6 9,7 -5,1 -4,8 

11 

En bra budgetföljsamhet är viktig för att kommunen 

ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning. 

Budgetavvikelsen för kommunens verksamheter 

exkl. kapitalkostnader blev -1,5 Mkr (Bild 

16). 

Sammantaget kan budgetföljsamheten sägas vara 

mycket bra med en slutlig budgetavvikelse på -4,1 

Mkr för en verksamhet som hade en budgetomslutning 

på 1.080,0 Mkr, detta motsvarar 0,5% 

avvikelse. 

Prognossäkerheten har varit ganska bra under 

2012. Avvikelsen mellan augustiprognosen och 

bokslutet kan tyckas vara något stor. Anledningen 

till detta är framförallt att nedskrivningen av 

Centralskolan med -9,8 Mkr inte tagits upp i 

augusti, utöver detta har också skatteprognoserna 

försämrats något. Dock försvåras jämförelser 

mellan de olika prognosperioderna av att 

budgetjusteringar görs inom verksamhetsåret. 

Känslighetsanalys 

Bild 17 åskådliggör hur kommunens ekonomi 

påverkas av ett urval av händelser. Härigenom ser 

man att tex. en ganska normal löneuppräkning på 

2-3% påverkar resultatet med 14-20 Mkr. 

Bild 17 

Händelse Årseffekt 

Löneökning 1% 7,1 Mkr 

Allmän kostn.ökn 1% 6,6 Mkr 

Räntekostnader 1% 1,3 Mkr 

Utdebitering 1kr 37,4 Mkr 

Befolkn.förändr 100 inv. (intäkt) 4,0 Mkr 

Sammanfattande kommentar 

Svedala kommun redovisar ett positivt resultat för 

tionde året i rad, +15,2 Mkr, det genomsnittliga 

resultatet för denna period är +21,1 Mkr. Budgeterat 

resultat för 2012 var 20 Mkr. Några problem 

med kommunallagens krav på balans i räkenskaperna 

har inte funnits sedan förluståren 2001- 

2002. 

Verksamheternas påverkan på resultatet är alltjämt 

negativt. Totalt sett fortsätter verksamheternas 

avvikelse att minska och i förhållande till budget 

är det frågan om mycket små avvikelser, för 2012 

-0,2%. Målsättningen är dock att nå 0,0%.


__________________________________________________________________________________________ 

Skatteintäkter och generella bidrag har inte ökat i 

samma takt som verksamhetens nettokostnader, 

denna utveckling har pågått de senaste åren. 

Skillnaden för 2012 är att det negativa gapet 

mellan intäkter och kostnader är betydligt större än 

tidigare år. 

För de närmaste 3 åren ser de ekonomiska 

förutsättningarna i budget ut att kunna vidmakthålla 

en bra nivå på antagna finansiella mål och 

även beträffande utvecklingen av intäkter i förhållande 

till kostnader. Detta skulle innebära en 

fortsatt förstärkning av det egna kapitalet och därmed 

skulle kommunens ekonomiska handlingsutrymme 

kunna bibehållas på en fortsatt god nivå. 

Pensionsskulden måste precis som alla andra 

skulder förr eller senare återbetalas. Att denna 

skuld hanteras som en ansvarsförbindelse utanför 

balansräkningen ändrar inte detta faktum. Svedala 

kommun har öronmärkta medel för detta i form av 

12 

en pensionsmedelsförvaltning. 43% av pensionsskulden 

täcks av dessa medel på balansdagen. 

Marknadsvärdet för pensionsmedelsförvaltning har 

ökat med 19,3 Mkr under 2012 och uppgår till 

174,8 Mkr, detta att jämföra med ursprunglig 

insats 1996 med 58,0 Mkr. 

2012 var ett bra år beträffande pensionerna. 

Ser man på kostnadssidan har den totala 

Pensionsskulden ökat 5,0 Mkr, jämfört med 39,8 

Mkr 2011. Anledningen till denna stora skillnad 

är att diskonteringsräntan är oförändrad och 

endast en indexuppräkning av skulden skett. 

Intäktssidan, pensionsplaceringen, ökade med 

19,3 Mkr efter ett starkt år för placeringen av 

pensionsmedel. 

Pensionsskulden är beroende av finansmarknaden 

och vår omvärld och därför måste den ses på 

lång sikt och inte isolerat på enstaka år.


__________________________________________________________________________________________ 

Omvärldsanalys 

Omvärldsanalysen visar hur yttre omständigheter 

påverkar eller kan påverka Svedala kommun 

Ekonomi 

Risken för en djupare recession och med den 

förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom 

på andra håll i världen signalerar de finansiella 

marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer 

att vi rör oss mot ljusare tider. 

Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut 

är på fötter igen och den främsta anledningen 

stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. 

Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt 

svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 

procent. 

Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden 

försvagas ytterligare, men uppgången i 

arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under 

sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent. Det 

är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för 

ifjol. Trots den negativa utvecklingen på 

arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att 

växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas 

skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En 

bidragande orsak till den starka tillväxten är 

ökande pensioner. 

13 

Konjunkturen 2013-2014 

Svensk ekonomi åker berg och dalbana 

BNP ökade med 3,7 % 2011, 1,2 % 2012 

och beräknas till 1,4 % 2013 

Skuldkrisen hämmar svensk inhemsk 

efterfrågan. Hushållen fortsätter att spara. 

Arbetsmarknaden är fortsatt svag. 

Arbetslösheten förväntas uppgå till 8,1 % 

2013, vilket innebär en sysselsättnings- 

försämring med 0,1 %. 

Löner och priser bedöms pressas nedåt under 

2013 med tanke på försämringen som skett 

på arbetsmarknaden. Pågående avtalsrörelse 

är en viktig faktor för kommunernas framtida 

ekonomi. 

Bostadsbyggandet har mer eller mindre avstannat. 

Speciellt för hyresrätter 

Bostadsbristen i tillväxtområden är fortfarande 

besvärande.


__________________________________________________________________________________________ 

Personalekonomi 

2012 var antalet årsarbetare 1) 1247, varav 

1164 tillsvidareanställda. Det var en ökning med 

24 årsarbetare jämfört med 2011. Antalet medarbetare 

var 1411, varav 1295 tillsvidareanställda. 

Det var en ökning med 22 medarbetare 

jämfört med 2011. Av tillsvidareanställda var 81 

procent kvinnor och 19 procent män, vilket är 

oförändrat sedan förra året. 

2012 var personalkostnaden inkl. arbetsgivareavgift 

580,7 Mkr (559,9 Mkr 2011). Arbetsgivareavgiften 

för 2012 var totalt 136,2 Mkr (132,5 

Mkr 2011). De direkta lönekostnaderna (exkl. arbetsgivareavgift) 

ökade från 404,2 Mkr 2011 till 

418,5 Mkr 2012, vilket är en ökning med 14,3 

Mkr eller 3,5 %. 

Kostnaden för arvoden var 4,0 Mkr (4,4 Mkr 

2011) exklusive arbetsgivareavgifter. Semesterlöneskuld 

och okompenserad övertid ökade under 

2012 med totalt 1,9 Mkr inkl. arbetsgivareavgift. 

2012 var den totala skulden 33,2 Mkr. Pensionsutbetalningarna 

uppgick under 2012 till 18,6 

Mkr (16,7 Mkr 2011). 

Extern personalomsättning 

Den externa personalomsättningen har ökat med 

1 procentenhet jämfört med 2011. 

Verksamhet/År 2009 2010 2011 2012 

Kommunledning 10,9% 7,1 % 9,8 % 11,2% 

Vård o omsorg 4,7 % 4,4 % 6,9 % 7,4 % 

Utbildning 6,8 % 9,3 % 12,4% 13,0% 

Miljö och teknik 3,8 % 6,0 % 5,9 % 9,5 % 

Totalt 5,9 % 7,3 % 9,7 % 10,7% 

Medellön 

Medellönen (exklusive arbetsgivareavgift) var 

26349 kronor per månad 2012. Medellönen för 

kvinnor var 25812 och för män 28589. Medellönen 

ökade med 3,4 procent för kvinnor och 3,1 

procent för män jämfört med 2011. 

14 

Åldersstruktur 

Åldersstrukturen 2012 var i stort sett densamma 

som föregående år. 

Ålder/år 2009 2010 2011 2012 

< 20 år 0 % 0 % 0 % 0 % 

20-29 år 9 % 8 % 7 % 8 % 

30-39 år 22 % 24 % 21 % 21 % 

40-49 år 26 % 25 % 28 % 28 % 

50-59 år 28 % 27 % 26 % 26 % 

60 år och äldre 15 % 16 % 18 % 17 % 

Medelåldern i kommunen var 46,7 för män såväl 

som för kvinnor. Det är en marginell sänkning med 

0,1 år jämfört med förra året. 

Sjukfrånvarokostnad 

Kostnaden för sjukfrånvaro inkl. personalomkostnader 

var 10,1 Mkr och har ökat ca 0,9 Mkr sedan 

2011. 

VERKSAMHET/ÅR 2009 2010 2011 2012 

KOMMUNLEDNING 0,3 0,2 0,3 0,3 

VÅRD O OMSORG 2,7 2,9 2,8 3,4 

UTBILDNING 4,3 4,3 4,6 4,8 

MILJÖ OCH TEKNIK 1,1 1,3 1,5 1,6 

TOTALT 8,4 8,7 9,2 10,1 

Frisknärvaro 

27,3 procent var 100 procent frisk 2), vilket är en 

sänkning med 3 procentenheter jämfört med förra 

året. 

Lägger vi till medarbetare med 1-5 sjukfrånvarodagar 

kan konstateras att 37,4 procent av medarbetarna 

var 99 procent frisk 3) 2012. Nyckeltalet 

99 procent frisk har sjunkit med 2 procentenheter 

jämfört med året innan. Av alla tillsvidareanställda 

var 13,7 procent långtidsfriska, d.v.s. har 

inte varit sjukfrånvarande de senaste två åren. 

Detta nyckeltal har sjunkit med 2,3 procentenheter 

jämfört med föregående år. 

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 

2003-07-01 infördes en lag om obligatorisk redovisning 

av sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro 4) anges i 

procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Alla 

medarbetare 5) ingår i statistiken.


__________________________________________________________________________________________ 

I Svedala kommun var sjukfrånvaron 5,3 procent, 

vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 

förra året. Sjukfrånvaron var 5,7 procent för kvinnor 

och 4,0 procent för män och har därmed ökat 

för kvinnor och minskat för män. 

I åldersgruppen yngre än 29 år var sjukfrånvaron 

3,2 procent, i åldersgruppen 30-49 år var den 

4,2 procent och sjukfrånvaron var 7,4 procent i 

åldersgruppen 50 år och äldre. Personal 50 år 

och äldre ökade sin sjukfrånvaro med 1,2 procentenheter. 

Personal yngre än 50 år minskade sin 

sjukfrånvaro med 0,3 procentenheter. 

Av den totala sjukfrånvaron var 35,4 procent lång 

sjukfrånvaro, d.v.s. 60 dagar eller mer. Det innebär 

en fortsatt minskning med 1,9 procentenheter 

jämfört med 2011. Antalet medarbetare med 

sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller 

mer var 89 stycken vilket var 6 färre än föregående 

år. 

Insatser 2012 

Under 2012 genomfördes ett antal olika satsningar 

för att främja arbetsmiljön inom Svedala 

kommun såsom 

- Previa Puls - Hälsofrämjande strategier för ett 

hållbart arbetsliv, medarbetarenkät 

- Organisations- och arbetslagsutveckling 

- Hälsocoachning 

- Grupp/teamutveckling 

- -Arbetsmiljöutbildning 

- Friskprofil i olika grupper 

- Ergonomiutbildningar 

- Stresshantering 

- Arbetsförmågebedömningar 

- Rehabiliteringsaktiviteten Sjukskriven på Jobbet 

- Individuella stödsamtal 

Analys av sjukfrånvaro och rehabilitering 

- Fortsatt uppföljning av sjukfrånvaro och rehabilitering 

enligt arbetsmiljölagen och kommunens policy. 

Svedala kommun har under 2012 satsat på 

att förebygga ohälsa bl. a genom: 

- Temadagar kring hälsa och friskvårdsprojekt, t 

ex rökavvänjningskurser, kostnadsfri träning på 

gym, subventionerad friskvård, stegtävling och 

viktreduceringskurs 

 

Sjukfrånvaro 2008 2009 2010 2011 2012 

Sjukfrånvaro, totalt 5,4 % 5,4 % 5,2 % 5,1 % 5,3 % 

Andel sjukfrånvaro 60 dagar eller 

mer 52,0% 40,1% 38,0% 37,3% 35,4% 

Sjukfrånvaro, kvinnor 5,7 % 5,8 % 5,6 % 5,4 % 5,7 % 

Sjukfrånvaro, män 3,9 % 3,5 % 3,8 % 4,1 % 4,0 % 

Sjukfrånvaro - 29 år 2,7 % 3,3 % 2,8 % 3,5 % 3,2 % 

Sjukfrånvaro 30 - 49 år 5,3 % 5,2 % 4,7 % 4,6 % 4,2 % 

Sjukfrånvaro 50 - 6,2 % 6,0 % 6,4 % 6,2 % 7,4 % 

Lång sjukfrånvaro 3,0 % 2,1 % 2,0 % 1,9 % 1,9 % 

Kort sjukfrånvaro 

Frisknärvaro 

2,4 % 3,2 % 3,2 % 3,2 % 3,5 % 

100 procent frisk 40,4% 35,2% 33,8% 30,3% 27,3% 

99 procent frisk 67,6% 60,2% 45,2% 39,2% 37,4% 

1) Antal anställningar 31 december omräknat 

till heltidstjänster. 

2) Andel medarbetare som inte haft någon 

sjukdag under året. 

3) Andel medarbetare som haft mindre än 6 

sjukfrånvarodagar under året. 

15 

4) Total sjukfrånvarotid i timmar. 

5) Tillsvidareanställda, tidsbegränsade anställningar 

och timavlönade i avtalen AB, 

BEA, PAN och BMD.


___________________________________________________________________________ 

VERKSAMHETSBERÄTTELSER 

Kommunledningen 

Resultaträkning 2010 2011 2012 Resultat per område Tkr 

Mkr 2010 2011 2012 

Politisk ledning 108 

- 

- 1 252 667 

Intäkter 13 896 12 951 12 261 Förvaltningsledning 

959 199 790 

Kostnader 

varav 

- 67 566 - 66 858 - 67 289 Central administration 2 382 2 726 1 432 

personalkostnader - 35 978 - 36 248 - 36 875 Totalt 1 530 1 672 2 889 

Nettokostnad - 53 670 - 53 907 - 55 028 

Kapitalkostnad - 4 220 - 4 408 - 4 711 

Kommunbidrag 59 419 59 987 62 628 

Årets resultat 1 513 1 672 2 889 

Nettoinvestering - 5 660 - 7 761 - 13 280 


Kommunens befolkning har ökat med 166 

personer under 2012. Befolkningstalet var per 

den 31 dec 19 971 personer. I befolkningsprognosen 

från i början av 2012 framfördes att 

befolkningen i slutet av året skulle vara 19 944 

personer. Det innebär att vi haft en något större 

befolkningsökning än vad vi har räknat med. 

Inom exploateringsområdet pågår det ett arbete 

med att ta fram detaljplaner för kommunens 

utbyggnadsområden; Åkerbruket, Bara Söder och 

Bara Väster. ICA-varuhall stod färdig under året 

och är nu förlagt söder om järnvägen. 

Ett stort äventyrsbad med hotellanläggning 

planeras söder om Bara för att stå klart 2018. 

Inom området planeras för bostäder av olika 

karaktär. I planerna finns hotell med cirka 400 

gästrum, 200 lägenheter 

samt golfnära boende med totalt 200 villor. Om 

planerna som är en lång arbetsprocess med 

många aktörer inblandade i blir verklighet 

förväntas området bli ett spännande utflyktsmål för 

både kommuninvånare och för andra som bor i 

regionen. 

16 

Under 2012 har kommunen arbetat utifrån en 

marknadsföringsplan som togs fram under 2011. 

Detta gjordes under temat ”Svedala – det perfekta 

läget”. För detta ändamål satsades bland annat 

på ett samarbete med två golfklubbar och den 

internationella golftävlingen Svedala Open hosted 

by Peter Hansen. 

Det har skett en digitalisering av kallelser till de 

politiska beredningarna, nämnderna, fullmäktige 

och kommunstyrelsen som kommer att vara helt 

avklarad under våren 2013. 

Det har arbetats med en utvärdering av den 

politiska organisationen som beräknas bli klar 

under våren 2013. 

Det har skett en upphandling av nytt 

färdtjänstavtal. Vellinge taxi är ny 

färdtjänstentreprenör sedan 1 feb 2013. 

En översyn har gjorts av budgetprocessen under 

året och diskussioner har förts om att förbättra 

kommunens målarbete.


___________________________________________________________________________ 

Näringsliv/EU/Utlandskontakter 

Evenemangsindustrin har blivit allt viktigare för 

kommunen för att marknadsföra evenemang, 

besöks-näring, näringsliv och boende. I samband 

med Svedala Open anordnades särskilda 

aktiviteter för näringslivet, bl.a. deltagande i 

ProAm-tävlingen, lunchmöten, utställningar och 

utnämningen av Årets Företagare 2011. 

Årets stora händelse inom handeln var ICA 

Supermarkets flytt från Storgatan till ICA Kvantum 

på Ågatan. Både kommunen och handeln insåg 

tidigt att flytten skulle innebära stora förändringar 

och därför höll näringslivschefen regelbundna 

informations- och diskussionsmöten med handeln. 

Det beslutades att genomföra en handelsutredning 

som kom igång under hösten och som beräknas 

bli klar till våren 2013. 

Det internationella samarbetet är huvudsakligen 

baserat på kontakter och arrangemang med våra 

tre vänorter Bergen auf Rügen (D), Goleniów (PL) 

och Ishøj (DK) samt Opmeer (NL). 

Under året reste 10 ungdomar och två ledare från 

fältgruppen till Goleniów för att vara med i ett 

projekt tillsammans med ungdomar från Bergen 

auf Rügen, Opmeer, Gurjevsk och Goleniów. 

Kommunen har haft flera utbyten med Ishøj i 

Danmark under året. 

Arbetsmarknadsfrågor 

Sysselsättningsenheten har under året arbetat fram 

en ny verksamhetsplan. 

Kommunens projekt ”Ung vision” har bland annat 

som syfte att aldrig tillåta unga människor att 

hamna i passivitet. De unga erbjuds omgående ett 

aktivt stöd i att söka arbete eller praktik. Under 

2012 har 47 ungdomar varit inskrivna i projektet. 

För att möta det kommunala informationsansvaret 

(unga 16-20år) har enheten identifierat de unga 

som inte finns registrerade som gymnasie-elever 

och erbjudit en individuell lämplig åtgärd. 

Samordningsförbundet Nils (Arbets-förmedlingen, 

Försäkringskassan, Region Skåne och Skurups 

kommun) har genomfört flera olika projekt som 

riktats till grupper med olika svårigheter att nå den 

reguljära arbetsmarknaden. 

Under 2012 fick 62 ungdomar ett sommarjobb 

genom kommunen under tre veckor. Handledare 

har funnits vid varje arbetsplats. 

17 

Genom anvisningar om boende har 

flyktingmottagningen uppfyllt de avtal som 

kommunen har ingått med Länsstyrelsen. Detta har 

kunnat möjliggöras genom att det funnits tillgång 

till lägenheter. Flyktingarna har erbjudits 

samhällsorientering och SFI undervisning enligt 

kommunens ansvar i etableringsuppdraget. 

It-frågor 

En bredbandsstrategi har arbetats fram. 

Allt högre krav ställs på bandbredd genom att 

antalet datorplatser ökar och ett allt intensivare 

utnyttjande av Internet. Arbetet med fiberanslutning 

av kommunens verksamheter är ett led i att möta 

dessa krav, detta arbete har pågått under 2012 

och kommer att fortsätta framöver. För att 

ytterligare möta verksamheternas krav på 

snabbare hastigheter och bättre trådlös 

kommunikation har dels internethastigheterna ökats 

till 1 GB och ny utrustning införskaffats för att 

kunna hantera hastigheter i denna nivå. 

Ovanstående är också ett led i att kunna hantera 

de krav som uppstått under 2012 då 

utbildningsprojektet med en dator åt varje elev i 

åk 6-9 gick igång, rör sig om ca 1 100 nya 

datorer. 

Ekonomi 

Kommunledningen redovisar ett överskott med 2 

889 tkr. Politisk ledning redovisar ett överskott på 

667 tkr. Förvaltningsledning redovisar ett överskott 

med 790 tkr. Alla tilldelade FORA pengar är inte 

förbrukade. 

Central administration redovisar ett överskott på 

1 432 tkr mot budget. Överskottet hänför sig 

framförallt till sysselsättningsenheten och till 

vakanta tjänster. 

Måluppfyllelse 

Andelen medborgare som skickar in en 

enkel fråga via e-post som får svar inom 

två arbetsdagar ska uppgå till minst 85 %. 

Utfall 61 %. 

Andelen medborgare som tar kontakt med 

kommunen via telefon får svar på en enkel fråga av 

en handläggare ska uppgå till 

minst 60 %. Utfall 24 %. 

Andelen medborgare som upplever att 

när de ställt en enkel fråga fått ett gott bemötande


___________________________________________________________________________ 

ska uppgå till minst 80 %. Utfall 69 %. 

Minst index 60 av100 avseende trygghet enligt 

SCB medborgarundersökning, del trygghet. 

Utfall 64 % år 2011. År 2012 gjordes ingen 

undersökning. 

Kommunens webbinformation till medborgarna 

ska uppgå till minst 60 poäng enligt SKL:s 

webb – informationsundersökning. Utfall 76 %. 

Minst index 45 av 100 avseende inflytande 

över kommunens verksamhet enligt SCB 

medborgarundersökning, del inflytande. Utfall 

47 % år 2011. År 2012 gjordes ingen 

undersökning. 

Kommunen ska verka för att kommuninvånarna 

deltar i kommunens utveckling enligt kvalitet i 

korthets mätning, målet är att minst 60 % av 

maxpoängen ska uppnås. Utfall 51 % 

En marknadsföringsplan har införts 

under året som planerat. 

Arbetet med ett nytt intranät har 

påbörjats genom projektstart av en 

förstudie. 

Planerad inspirationsdag för näringslivet 

införlivades med aktiviteterna under Svedala 

Open. 

EU-projektet för kvinnligt företagande har 

genomförts under 2012. 

Kommunen har deltagit i planerat 

ungdomsprojekt i Goleniów. 

Målet om att identifiera alla unga har uppnåtts. 

Antalet unga som gått från arbetslöshet till 

antingen studier eller arbete har ökat i antal 

under 2012. 

Kommunen har kunnat uppfylla avtalen med 

Länsstyrelsen om flyktingmottagning. 

Kanslienheten har infört digitala kallelser till 

fullmäktige och det har skett en förbättring av 

arkivlokalernas standard. 

Ekonomienheten har påbörjat arbetet inom 

samtliga områden som mål varit utsatta för inom 

beslutsstödssystem, räkenskaps-sammandrag, 

införande av abonnemangsportal och översyn 

av ekonomistyrprinciper och kodplan. 

18 

Det har införts en kompetensutvecklings-modul 

som planerat. Personalenheten har genomfört 

den årliga arbetsmiljö-utbildningen för chefer 

och skyddsombud. 

Medarbetare 

Sjukfrånvaron inom Kommunledningen har minskat 

under 2012. Det är korttidsfrånvaron (mindre än 

60 dagar) som minskat och den långa 

sjukfrånvaron som (mer än 60 dagar) ökat. 

Sjukfrånvaro 2010 2011 2012 

Sjukfrånvaro, totalt 1,2 % 1,2 % 1,0 % 

Andel sjukfrånvaro 60 

dagar eller mer 10,6 % 1,4 % 16,0 % 

Sjukfrånvaro, kvinnor 1,4 % 1,3 % 1,2 % 

Sjukfrånvaro, män 0,9 % 1,0 % 0,5 % 

Sjukfrånvaro i 

åldersgrupp 29 år 

eller yngre 0,5 % 0,3 % 0,3 % 


åldersgruppen 30-49 

år 1,7 % 1,4 % 1,3 % 


åldersgruppen 50 år 

eller äldre 1,4 % 2,5 % 1,9 % 

Lång sjukfrånvaro 0,1 % 0,0 % 0,2 % 

Kort sjukfrånvaro 1,1 % 1,2 % 0,9 % 

Frisknärvaro 2010 2011 2012 

100 procent frisk 35,6 % 25,4 % 25,2% % 

99 procent frisk 40,7 % 30,5 % 33,9 %% 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Svedala kommun ska arbeta för att Svedala ska 

vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande 

som framtida medarbetare. Kommunen ska arbeta 

aktivt för att Svedala kommun ska vara en 

hälsofrämjande arbetsgivare. Detta begrepp och 

dess betydelse ska införlivas i organisationen och 

vara självklart i det vardagliga arbetet i samtliga 

verksamheter. I en del av detta arbete har en 

medarbetar-undersökning genomförts vid namn 

Previa puls. Samtliga verksamheter har deltagit i 

undersökningen och därefter har varje 

ledningsgrupp tillsammans med 

personalorganisationerna tagit fram prioriterade 

områden och en handlingsplan för hur respektive 

enhet ska arbeta utifrån resultaten. Detta har 

sedan redovisats för medarbetarna som 

tillsammans med respektive chef har genomfört


___________________________________________________________________________ 

eller kommer att genomföra aktiviteterna i 

handlingsplanen. 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet har 

uppmärksammats och FAS 05 har utvärderats. 

19 

Helårsprognos 

Beräknas hålla budgeten för 2013. 

Elisabeth Larsson 

Kommundirektör


______________________________________________________________________________________ 

Utbildning 

Resultaträkning 2010 2011 2012 Resultat per resultatenhet 2010 2011 2012 

Tkr Tkr 

Intäkter 53 503 56 108 58 252 Ledning 1 091 1 056 370 

Kostnader -523 633 -552 703 -571 406 BGS övergripande 2 208 856 2 168 

varav personalkostn. -271 702 -281 534 -288 824 Resursenheten -312 -64 223 

Förskola/Ped omsorg 68 6 904 

Nettokostnad -470 130 -496 595 -513 154 Grundskola -1 456 396 -3 105 

Gymnasie/Vuxenutbildning -59 -3 148 -5 739 

Kapitalkostnad -3 689 -3 846 -4 028 Bibliotek 57 56 32 

Kommunbidrag 475 318 499 468 512 563 Fritid -99 -226 152 

Kultur och turism -70 -22 

Årets resultat 1 498 -973 -4 620 Myndighetsnämnden 164 396 

Totalt 1 498 -973 -4 620 

Nettoinvestering -2 439 -4 665 -10 102 


Vision och verksamhetsidé 

Inför 2013 antogs en politisk vision i Svedala där 

ambitionen att Svedala varaktigt ska räknas till de 

bästa skolkommunerna i Sverige skrevs fram. Utifrån 

denna vision har Utbildnings ledning tillsammans 

med förskolechefer och rektorer arbetat fram 

en gemensam verksamhetsidé. 

Verksamhetsidén står för den riktning som utvecklingsarbetet 

ska ha framöver men knyter även an 

till det inkluderande synsättet, att skapa goda 

lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande 

genom att möta, stödja och utmana alla elever i 

deras lust att lära, som funnits i kommunen sedan 

organisationsförändringen 2007. 

Särskild tyngd läggs på att åstadkomma en skola 

och förskola som vilar på vetenskaplig grund och 

beprövad erfarenhet och verksamhetsidén speglar 

också de framgångsfaktorer som Hattie lyfter fram 

i sin forskning. Utbildning vill främja en formativ 

kultur på alla nivåer, där arbetet kritiskt granskas 

kontinuerligt för att kunna utveckla verksamheten. 

Inkludering 

Ett ledord i Utbildnings verksamhet är inkludering, 

vilket handlar om att skapa sociala och pedagogiska 

miljöer (t ex arbetssätt, lärprocesser, bemötande, 

attityder, värderingar och förhållningssätt) 

som innebär att varje barns unika utvecklingsmöj 

20 

ligheter bäst kommer till sin rätt. Satsningar som 

gjorts inom området under året är: 

Kommunförbundets föreläsningsserie om inkludering. 

Kompetensutveckling inom området autism 

Arbete med samspelsmodellen med syfte att 

utveckla lärmiljön i skolan så att den blir tillgänglig 

för alla elever 

Synligt lärande 

Den faktor som enligt forskning till störst del inverkar 

positivt på barn och elevers lärande är att 

synliggöra lärandet, exempelvis genom att tydliggöra 

målen och ge återkoppling. 

Under hösten har en kartläggning genomförts som 

visar vilka strategier de olika enheterna behöver 

arbeta med. Med utgångspunkt från kartläggningen 

kommer enheterna att arbeta fram utvecklingsplaner. 

Språkutveckling 

Forskning visar att läsförmåga är avgörande för 

inkludering både i samhället och i skolan. Att 

kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att 

lyckas i sina studier och för att kunna fungera i 

samhället. Utbildning har därför fokuserat elevernas 

läsutveckling sedan 2009 och genomfört en 

rad åtgärder. Satsningar har fortsatt under året, bl 

a har lesson study praktiserats, dvs en erfaren 

lärare i läsinlärning handleder mindre erfarna


______________________________________________________________________________________ 

lärare. Uppdraget är att vägleda lärare ämnesdidaktiskt 

från planering av lektionen till genomförandet 

via klassrumsobservationer och direkt återkoppling. 

Matematik 

Enligt nationella rapporter har de svenska elevernas 

resultat i matematik försämrats i jämförelse 

med andra länder. Utbildning påbörjade år 2011 

ett matematikprojekt för att utveckla undervisningen. 

Projektet har under året utmynnat i en rad 

utvecklingsåtgärder och en kommungemensam 

handlingsplan. 

Utbildning deltar också i SKL:s satsning på styrning 

och ledning som innebär att man får hjälp att 

ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är 

aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för 

att förbättra matematik-undervisningen. 

Volymer utbildning 

Antal barn/elev 2010 2011 2012 Antal 2010 2011 2012 Antal 2010 2011 2012 

Egen regi Fristående Övr kommun 

Förskola, 1-3 623 644 622 Förskola, 1-3 124 122 126 Förskola, 1-3 1 2 2 

Förskola, 4-5 482 487 498 Förskola, 4-5 90 92 95 Förskola, 4-5 0 1 2 

Ped omsorg 48 37 28 Ped omsorg 13 13 15 Ped omsorg 0 0 0 

Fritidshem 983 1030 1125 Fritidshem 65 73 79 Fritidshem 3 0 6 

Förskoleklass 271 276 281 Förskoleklass 10 12 12 Förskoleklass 0 0 0 

Grundskola 1-5 1234 1275 1315 Grundskola 1-5 74 77 75 Grundskola 1-5 5 3 1 

Grundskola 6-9 888 883 914 Grundskola 6-9 89 77 64 Grundskola 6-9 18 21 28 

Gymnasium 232 217 178 Gymnasium 274 278 286 Gymnasium 418 408 393 

Värdegrundsarbete 

Värdegrundsarbete är också en viktig faktorför att 

skapa inkludering. Attitydundersökningar som 

genomförts sedan år 2007 visar att utvecklingsarbetet 

har gett resultat. Värdegrundsarbete är ett 

ständigt pågående arbete och under året har 

trygghetsteamet påbörjat en utbildning som ska 

stärka och tydliggöra teamens arbete. 

Utbildning har också implementerat ett digitalt 

uppföljningssystem för kränkningar för att underlätta 

uppföljningen och huvudmannens ansvar att 

utreda och sätta in åtgärder. 

21 

En till en 

Internationella rapporter understryker vikten av att 

skolans undervisning utvecklar kunskaper och 

förmågor som är nödvändiga idag. Den dagliga 

verksamheten måste finna nya vägar. Det gäller 

att förstå samtidens villkor och att kunna fånga 

framtidens möjligheter. 

En av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande 

är digital kompetens. Ett politiskt beslut har fattats i 

kommunen att alla elever i åk 6-9 ska ha tillgång 

till en egen bärbar dator höstterminen 2012. 

Beslutet implementerades vid höstterminens start. 

Lärarna har genomgått fortbildning med fokus på 

nya arbetssätt som inbegriper datoranvändande. 

En fråga som måste lösas är teknisk support för 

alla datorer. 

Skolinspektion 

Under hösten påbörjade Skolinspektionen sin 

tillsyn av verksamheten genom skolbesök och 

intervjuer med förskolechefer, rektorer, personal 

och föräldrar. Inspektionen fortsätter under våren 

2013. 

Implementering ny läroplan 

Förskolor och skolor har fortsatt arbetet med att 

implementera den nya läroplanen och skollagen.


______________________________________________________________________________________ 

Kultur 

Kulturenheten har arrangerat flera kulturupplevelser 

för barn, familjen och vuxna. Ett nätverk med 

besöksnäringen och andra intresserade håller på 

att byggas upp och ett turismråd har startats. 

Projektet Rekreativa rutter har avslutats och resultatet 

är bl tryckta guider, digitala informationsplatser 

s k gateways, vandrings- och cykelleder. En turistskylt 

har satts upp vid Malmö Airport och flera nya 

turistbroschyrer har producerats. 

Fritid 

Konstgräsplaner i Svedala, Bara och Klågerup har 

anlagts. Kommunen har köpt Pude sjö med omgivningar. 

Investeringar för förbättringar har påbörjats 

2012 och kommer att fortsätta 2013. 

Elitsatsningen på Vollybollföreningen har gett önskat 

resultat. 

Ekonomi 

Kommentarer till avvikelser i driftsbudget 

Verksamheterna inom område Utbildning har totalt 

under året genererat ett underskott om drygt -4,6 

mnkr. Utbildnings del av Myndighetsnämnden för 

socialtjänst och skola visar ett överskott om knappt 

0,4 mnkr. Uppdelat per berednings intresseområde 

så är driftsresultatet exklusive kapitalkostnader 

-4,6 mnkr för Utbildning och ett nära nog 

nollresultat för Kultur och fritid. Nedan kommenteras 

de större avvikelserna inom varje verksamhet. 

Ledning har ett överskott som beror ett antal längre 

sjukskrivningar och tjänstledigheter har bidragit till 

att dra ner kostnaderna. 

BGS övergripande visar ett överskott om drygt 2,1 

mnkr. Överskottet är till sin helhet hänförligt till 

ökade intäkter under året. Vi har sålt betydligt fler 

platser än budgeterat till andra kommuner. Antalet 

sålda förskoleplatser har varit större under våren, 

medan vi till höstterminen fått fler elever i grundskolan. 

Bland annat har Naverlönnskolan lockat 

en del elever från andra kommuner. Föräldraintäkterna 

avseende fritidshemsplatser har fortsatt att 

öka under 2012 och hänger ihop med att barnantalet 

fortsatt att öka. Det som ökar är framförallt 

antalet barn i fritidsklubb, verksamheten för barnen 

i årskurs 4-6. 

Kostnaden för ökningen av antalet barn ersattes i 

kommunbidragsavräkningen som gjordes i oktober. 

Den återsökta momskompensationen har 

också blivit något högre än budgeterat. 

22 

Resursenheten lämnar ett överskott som helt och 

hållet beror på kraftigt minskade kostnader för 

träningssärskola i Trelleborg. Vi fick under våren 

ett sent beslut om att anordnaren kraftigt hade 

sänkt sina priser efter översyn av verksamheten. 

Detta var inte medtaget i budget. Dessutom har 

antalet elever minskat under hösten. 

På minussidan finns framförallt modersmålsundervisningen 

och kostnaderna för tilläggsbelopp. 

Behovet av modersmålsundervisning har fortsatt att 

öka under 2012, både i volym och i vilka språk 

som efterfrågas. Föräldrarnas medvetenhet om 

vikten av modersmålsundervisning har ökat. Kinesiska 

är ett språk som börjat efterfrågas under 

året. De vanligaste språken är dock danska och 

engelska. Pengarna som avsattes för tilläggsbeloppet 

har inte räckt och antalet berättigade ärenden 

fortsätter att öka. Vi tar löpande del av vägledande 

domar från Kammarrätten för att kunna 

hitta den rätta bedömningsnivån när det gäller 

tilläggsbeloppet. Vi har mottagit ett antal överklaganden 

från fristående anordnare där vi har avslagit 

ansökningar om tilläggsbelopp, men förvaltningsrätten 

har dömt i kommunens favör vid samtliga 

tillfällen. Överklagandena blir också lättare 

att bemöta när det finns andra vägledande domar 

som avser liknande ansökningar om tilläggsbelopp. 

Förskolan redovisar ett överskott om 0,9 mnkr. 

Under tiden rekryteringen av ny förskolechef pågick 

ersattes denna endast med en liten del av en 

tjänst. Debiteringen av personalkostnader för måltidspersonalen 

blev också lägre än beräknad. En 

del förskolor fick under hösten fler barn än de 

hade beräknat, utan att kostnadsmassan ökades. 

Det har också varit svårt på vissa förskolor att hitta 

förskollärarvikarier, vilket gjort att man varit 

tvungna att lösa situationerna inom befintliga arbetslag. 

Grundskoleverksamheten redovisar ett underskott 

om -3,1 mnkr. Flera skolområden har problem att 

bedriva undervisningen inom tilldelad budgetram. 

Framförallt är det kostnader som uppstår i samband 

med de anpassningar som görs för de barn 

som behöver extra stöd i undervisningen. Elevpengen 

innehåller tilldelade medel som ska gå till 

särskilda insatser, men i vissa fall behövs enskild 

undervisning eller undervisning i mindre grupper 

och detta räcker inte elevpengen till. 

Problem som går att härröra till undervisningssituationen 

är dessutom inte berättigade tilläggsbelopp


______________________________________________________________________________________ 

enligt domar som kommit under året, varför detta 

måste lösas av respektive skola inom ramen för 

elevpengen. Den stora merparten av skolornas 

underskott finns under personalkostnadsposten. 

Nödvändiga besparingar och indragningar avseende 

personalkostnader får heller sällan effekt 

förrän till höstterminen år 1 med tanke på att skolåret 

inte sammanfaller med budgetåret. Organisationen 

är satt till vårterminens slut. Utöver ovanstående 

så har verksamheten inte kompenserats för 

utfallet på löneavtalet för lärarfacken, vilket bidrar 

med ca 0,9 mnkr i fördyrade kostnader. 

Verksamheten för gymnasie- och vuxenutbildning 

visar ett underskott om drygt -5,7 mnkr. Den interkommunala 

delen med köp och sälj av gymnasie- 

och vuxenplatser går back 1,8 mnkr. Snittpriserna 

för de program som våra elever studerar på hos 

andra kommuner är dyrare än vad som medges i 

budget. Det beror på att fler har valt dyrare program 

som till exempel naturbruk som är dubbelt så 

dyrt som flera högskoleförberedande program. Vi 

har dessutom ett flertal överåriga elever som fortfarande 

studerar på gymnasiet. Antalet uppgick i 

oktober till 35 st, vilket skulle innebära en extrakostnad 

om 3,0 - 3,5 mnkr jämfört med idealläget 

där alla elever är klara med sin treåriga gymnasieutbildning 

efter vårterminen det år de fyller 19. 

Underskottet för den egna verksamheten på Nils 

Fredriksson utbildning (NFU) är -3,9 mnkr för år 

2012. De interna elevintäkterna för gymnasieelever 

har fått budgeteras ner med 3,4 mnkr under 

året på grund av ett minskat elevantal på skolan. 

Verksamheten har inte lyckats anpassa sin kostnadsmassa 

efter de förutsättningar som getts. 

Underskottet finns huvudsakligen under personalkostnader, 

bl a på grund av ineffektivitet med små 

undervisningsgrupper till följd av att vissa kurser 

måste hållas för att alla elever ska få sitt slutbetyg. 

Inom biblioteksverksamheten avser resultatet kapitalkostnadsposter, 

vilka inte direkt kan hänföras till 

driftsverksamheten. Fritid visar ett överskott om 

0,15 mnkr. På plussidan finns lägre personalkostnader, 

bl a avseende Fältverksamheten där den 

tillförordnade fritidschefen inte ersattes. Även på 

Kuben har en del av budgetutrymmet för personalkostnader 

inte använts. Fritid har även ett överskott 

avseende kapitalkostnader. På nedåtsidan är det 

framförallt intäkterna från badverksamheten som 

blev lägre beroende på det dåliga vädret i somras. 

Den beslutade kostnadsanpassningen har inte 

uppnåtts. 

23 

Kultur och turism redovisar ett mindre underskott 

som till sin helhet finns under verksamheten för 

kulturarrangemang. Under året firade Svedalarocken 

25-årsjubileum och Kulturnatten genomfördes 

för första gången. 


Grundskola 

Mål: Senast 2012-12-31 har alla föräldrar 

möjlighet att interaktivt följa sina skolbarns studieresultat 

via en lärplattform 

Utfall: En digital lärplattform har införts vid läsårsstart 

där alla föräldrar internaktivt kan följa sina 

skolbarns studieresultat. Målet är uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31ska 100 procent av 

elever och barn känna sig trygga i Svedala kommuns 

verksamheter. 

Utfall: Enligt senaste mätningen känner sig 95% av 

eleverna i åk 4-5, 98% i åk 7-9 och 96% i gymnasiet 

trygga i skolan. Målet är inte uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31 kan alla elever i årskurs 2 

läsa, skriva och räkna. (Jfr 87%, 95%, 95% 2011) 

Utfall: Andel elever som kan läsa, skriva och 

räkna i åk 2 är 88%, 87%, respektive 95%. Målet 

är inte uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31 anser minst 95 procent 

av eleverna i grundskolans årskurs 4-5 och 7- 

9 att de vet vad de skall kunna för att nå de olika 

målen i kursplanen (Jfr 91 respektive 85 procent 

år 2010), dessutom ska informationen till elever i 

årskurs 9 om gymnasieprogrammen vara så bra 

att eleverna väljer rätt program från början och 

färre omval behövs 

Utfall: Enligt senaste mätningen anser 93% av 

eleverna i åk 4-5 och 92% i åk 7-9 att de vet vad 

de skall kunna för att nå målen i kursplanen. Målet 

är inte uppnått. 

Andelen elever som bytt program har minskat från 

7% till 5,7%. Antalet elever som bytt skola har 

ökat från 0,5% till 2%. Målet är inte uppnått. 

Fritid 

Mål: Senast 2012-12-31 är alla kommunens 

idrottsanläggningar tillgängliga för samtliga medborgare


______________________________________________________________________________________ 

Utfall: Tillgänglighet finns, men antalet lediga 

bokningsbara tider är starkt begränsat. Målet är 

uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31 har samtliga kultur- 

och ungdomsföreningar via sina föreningsrepresentanter 

haft möjlighet till minst två dialogtillfällen 

med kultur- respektive fritidschef och presidiet för 

beredningen för kultur och fritid. 

Utfall: Samtliga kulturföreningar har bjudits in till ett 

dialogtillfälle. Målet har inte uppnåtts. 

Mål: Senast 2012-12-31minst 95 % av besökarna 

på de bemannade mötesplatserna känner 

stor trygghet. 

Utfall: Enligt en enkätundersökning som genomförs 

känner sig 88% trygga inomhus och 71% utomhus 

på Mötesplatsen i Klågerup. I Bara är motsvarande 

siffror 94% respektive 71%. Målet är inte 

uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31har minst 300 elever ur 

årskurs 3-6 deltagit i Sommarsporren under sommarlovets 

två första veckor. (Jfr 297 elever 2011) 

Utfall: Sommar sporren har haft 224 elever som deltagit 

under 2012. Målet är inte uppnått. 

Mål: Senast 2012-12-31 finns en ny mötesplats 

i Svedala tätort 

Utfall: En ny mötesplats har anordnats på nya 

Naverlönnskolan. Målet är uppnått 

Bibliotek 

Mål: finns ett mer fördjupat samarbete mellan 

biblioteks- och kulturverksamheten 

Utfall: Biblioteks- och kulturenheten har fördjupat 

sitt samarbete. Kulturenheten har under skollov 

arrangerat workshop ”Streetart” med på biblioteket. 

Barnen har tillsammans med en konstnär fört 

diskussioner om vad konst är och skapat konst i 

olika sammanhang. Målet är uppnått 

Kultur och turism 

Mål: Senast 2012-12-31 finns turistbyrå tillgänglig 

i Svedala kommun 

Utfall: Kulturenheten har börjat med att införa en 

digital turistbyrå på www.soderslatt.com där alla 

turistinformation finns samlad. Kulturenheten har 

också påbörjat ett samarbete med lokala nä- 

24 

ringsidkare för att skapa lokala informationsställen 

där det finns turistbroschyrer och dator så att information 

kan hämtas från internet. En App med 

turistinformation har utvecklats. 

Åtgärder för förbättrad 

måluppfyllelse 

Förskola och skola 

För att öka andelen elever som kan läsa, skriva 

och räkna i årskurs 2 kommer Utbildning att 

fortsätta att arbeta med de utvecklingsinsatser som 

beskrivs under rubriken ”året som gått” och 

”viktiga framtidsfaktorer, bl a Lesson study, 

bedömning för lärande och satsningar inom 

matematik. 

Arbetet med värdegrunden är ett ständigt pågående 

arbete för att minska andelen elever som 

känner sig utsatta eller trakasserade. Bland annat 

kommer alla förskolors och skolors trygghetsteam 

att genomgå en utbildning i Malmö högskolas 

regi. 

Gymnasium 

En ny organisation för studie- och yrkesvägledning 

implementeras under 2013. Studie- och yrkesvägledare 

på grundskola, gymnasium och vuxenutbildning 

arbetar i team. En gemensam handlingsplan 

ska bl a göra vägledningen mer integrerad i 

undervisningen och hjälpa eleverna att göra rätt 

val. Bland annat uppmuntras elever att besöka 

gymnasieskolor och följa undervisningen inför 

gymnasievalet. Utmaningen att minimera omval 

på grund av upplevd trivsel, trygghet och relationer 

kvarstår. 

Fritid 

En satsning behöver göras på att engagera fler 

föreningar i sommarsporren för att antalet deltagare 

ska överstiga 300. 

Kultur och turism 

Under 2013 kommer samarbetet mellan 

kultur-, biblioteksenheten och musikskolan 

att utökas ytterligare genom ett ”Leader 

Söderslätts”-projekt kring Tegelarkitektur. 

Projektet innebär även samarbete med 

Skurups kommun. 

Samarbetet kring ”skapande skola” och 

kring Leader Söderslättsprojektet Tegelakademien 

fortsätter också nästa år. Även i


______________________________________________________________________________________ 

detta avseende sker samarbete med 

Skurups kommun. 

Viktiga framtidsfrågor 

Utbildning möter framtiden 

Arbetet med att skapa en inkluderande skola är ett 

kontinuerligt arbete som kommer att fortsätta. Utbildning 

kommer också att fortsatt arbeta med de 

faktorer som enligt forskning bidrar till högre 

måluppfyllelse i skolan. 

Högt ställda förväntningar 

Synligt lärande 

Klassrumstrygghet/social fysisk trygghet 

Lärarnas kompetens 

Ledarskapet 

Elevernas läs- och skrivförmåga 

Ledarskapet är en särskilt viktig faktor. I ledarskapet 

ingår både rektors ledarskap och lärarens 

ledarskap i klassrummet. Lärarens förmåga att 

skapa goda relationer är en avgörande faktor för 

elevernas lust att lära. 

Skola på vetenskaplig grund 

Enligt skollagen skall skolan vila på en vetenskaplig 

grund. Det ställer höga krav på lärarna att 

självständigt kunna urskilja, formulera och lösa 

problem enligt akademisk praxis. Lärarna behöver 

veta vilka metoder som finns och vilka som vilar 

på vetenskaplig grund samt kunna välja rätt metod 

vid rätt tillfälle. Yrkesmässigt lärande är en individuell 

skyldighet och undervisningen ska vara 

forskningsbaserad. En skola på vetenskaplig 

grund ställer höga krav på huvudmannen att anordna 

kompetensutveckling och kollegiehandledning, 

understödja utvecklingsarbetet och i enlighet 

med skollagen inrätta lektorstjänster. 

Små barns lärande 

Förskolan har enligt forskning betydelse för barns 

möjligheter till lärande i skolan. Vad barnen lär i 

förhållande till de nationella målen speglar verksamhetens 

pedagogiska kvalitet. Skolinspektionens 

kvalitetsgranskningar i Sverige pekar på att det 

finns brister vad gäller dokumentation av barns 

förändrade kunnande och grund för utvärdering 

av verksamhetens kvalitets och utvecklingsbehov. 

Svedala kommun kommer tillsammans med 12 

andra kommuner att delta i Ifous forskningsprojekt 

”Små barns lärande” till och med år 2017. Syftet 

med projektet är att utveckla en modell för dokumentation 

och utvärdering som genom att visa på 

25 

små barns förändrade kunnande i förhållande till 

läroplanens målområden, ger en bild av förskolans 

kvalitet och dess utvecklingsbehov när det 

gäller barns lärande. 

Barn i behov av särskilt stöd 

Antalet barn som behöver särskilt stöd ökar i både 

förskola och skola. Det finns idag flera 

barn/elever med stora inlärningssvårigheter och 

barn/elever med kraftigt utagerande beteende i 

varje klass/grupp. 

Skolan och förskolan ska möta barnens behov i 

ordinarie förskole-/skolmiljö så långt som möjligt. 

Samtidigt ställs krav på skolan att alla elever ska 

uppnå målen. 

För att klara uppdraget behöver arbetsformer 

utvecklas och ett kompetenstillskott behövs för att 

klara av barnens olika behov. Istället för kortsiktiga 

lösningar när situationen är akut behövs en långsiktig, 

varaktig planering. 

Detta kräver tillgång till extra resurser. 

Statens satsning i matematik 

Satsningen inom matematik på nationell nivå fortsätter. 

Matematikundervisningen i grundskolan 

utökas med 120 timmar, 1 timme i åk 1-3, från 

och med höstterminen 2013. Dessutom startar 

matematiklyftet som är en fortbildning för alla 

lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen 

syftar till att öka elevernas måluppfyllelse i matematik 

genom att stärka och utveckla kvaliteten i 

matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum 

lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker 

genom kollegialt lärande mellan matematiklärarna. 

Som stöd för lärarna ska huvudmännen utse 

matematikhandledare som kommer att erbjudas en 

särskild utbildning. 

Karriärtjänster 

En av de viktigaste faktorerna för elevernas studieresultat 

i skolan är lärarna. För att säkra 

en hög kvalitet på lärarna måste läraryrket göras 

mer attraktivt, så att eleverna får en förbättrad 

undervisning och därmed ökade förutsättningar att 

nå de nationella målen och goda resultat. 

För att lärares kompetens och potential ska tas till 

vara på ett bättre sätt än idag har regeringen har 

föreslagit att huvudman ska inrätta karriärtjänster 

för lärare med statlig finansiering. Det ställer krav 

på att huvudmannen utser lämpliga lärare och att 

organisera om för att få utrymme till dessa tjänster. 

Huvudmannen måste tydliggöra vilka krav som 

ställs på de som innehar tjänsterna.


______________________________________________________________________________________ 

Karriärtjänsterna som är möjliga att inrätta från 

och med hösten 2013 kräver vikarier som bekostas 

av verksamheterna. 

Ökade krav på lärare och rektorer 

I den nya skollagen och förordningar ställs nya 

krav på rektor och lärare i form av ett utökat myndighetsansvar, 

och kvalificerat utvecklingsarbete. 

Större krav ställs också på rektors och lärarnas 

pedagogiska ledarskap. 

Under 2012 påbörjades arbetet med en översyn 

ske i Svedala kommuns grundskolor kring organisation 

för vardags- och utvecklingsarbete. Uppdraget 

innebär att belysa och analysera grundskolans 

arbets- och utvecklingsorganisation utifrån 

ambitionen att skapa förutsättningar för skolutveckling 

och på längre sikt en lärande organisation. 

Översynen kommer att ge ett underlag för att 

skapa rätt förutsättningar för rektorernas och lärarnas 

uppdrag. 

Pensionsavgångar och rekrytering 

Utbildning står inför stora pensionsavgångar den 

närmaste tio åren. Idag finns svårigheter att få tag 

i utbildade förskollärare. Behörighets- och legitimationskraven 

för lärare minskar utbudet på lärare 

med rätt kompetens. 

Planering inför rekrytering av personal med rätt 

kompetens måste fortgå löpande. 

Ungdomsfrågan 

Enligt nationella ungdomspolitiska mål ska alla 

ungdomar ha tillgång till välfärd och inflytande. 

För en framgångsrik ungdomspolitik krävs ett medvetet 

kommunalt arbete och samarbete utvecklas 

mellan olika verksamheter inom alla områden som 

berör ungdomar, t ex utbildning och lärande, 

arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande 

och representation samt kultur och fritid. 

Några viktiga uppgifter är att utveckla dagens 

mötesplatser för ungdomar, införa nya möjligheter 

och verktyg för delaktighet och kommunikation 

med ungdomarna och utveckla och samordna 

fältgruppens, elevhälsans, socialtjänstens och 

arbetsmarknadsenhetens arbete. 

En översyn av arbetet med ungdomsfrågor påbörjades 

2012. Översynens syfte är att tydligöra 

kompetenser inom fältet, samverkan mellan olika 

aktörerer inom kommunen och olika verksamheters 

syn på ungdomar. Arbetet ska utmynna i åtgärder 

för utveckling av ungdomsarbetet. 

26 

Gymnasieskola 

I landet såväl som i regionen föreligger en 

överkapacitet av platser inom gymnasieutbildning. 

Befolkningen i gymnasieålder har stadigt sjunkit 

sedan ett par år tillbaka. Prognoser visar dock att 

botten snart är nådd och att antalet inom några år 

sakta börjar öka igen, vilket påverkar antagningsunderlaget 

för NFU på ett positivt sätt. 

När elevantalet börjar öka igen bör vi ställa oss 

frågan hur stor gymnasieskola vi vill ha. Situationen 

med dålig ekonomi och dyra kostnader som 

uppstått de senaste åren beror på att elevantalet 

släpptes iväg till 270 för att sedan sjunka tillbaka 

kraftigt till de ca 180 vi har idag. 

Det är lätt att dra på sig nya kostnader för att 

möta ett ökat elevantal, betydligt svårare att ta 

bort kostnader för att möta ett minskande antal. En 

stabil verksamhetsplanering med ett långsiktigt 

målvärde för elevantalet är eftersträvansvärt, t ex 

de 210 elever på nationella program som utredningen 

föreslog när skolan planerades och startades 

upp. 

Vuxenutbildning 

Vuxenutbildningen i Svedala har nu att rätta sig 

efter en volymbaserad prestationsersättning om 58 

kr per rapporterad studiepoäng. Budgettaket är 

satt och ger förutsättningar att via målstyrning 

planera verksamheten och dess kursutbud. Utöver 

kommunbidraget tillkommer bidrag från staten för 

riktade satsningar som t ex yrkesvux och lärlingsvux. 

Vuxenutbildningens utmaning är att efter givna 

budgetförutsättningar utforma kursutbudet efter 

situationen på arbetsmarknaden och den samhällsekonomiska 

utvecklingen. Om framtiden visar 

att behovet av vuxenutbildningsplatser är större än 

nuvarande budgettak medger (t ex om arbetslösheten 

ökar) måste diskussionen föras om verksamheten 

ska utökas eller inte. 

Starkt kulturliv 

I FN:s konvention om barns rättigheter hävdas 

barnens rätt att fritt och till fullo delta i det kulturella 

och konstnärliga livet. Skolan har en viktig funktion 

som kulturförmedlare och är en bra plattform för 

att kunna svara mot barns rätt till kultur. För att 

barn fritt och till fullo ska kunna delta i kulturlivet 

krävs att skolan öppnar sig för mötet med konsten 

och de professionella aktörerna. Svedala kommun 

har under några år arbetat med kulturprojektet 

”skapande skola” för att stärka kulturinslagen i


______________________________________________________________________________________ 

skolan. Elever behöver också ökad tillgång till 

kulturens alla uttrycksformer och inspirera till eget 

skapande. Här är kulturskolan en viktig faktor. 

Fritid 

En stark utveckling sker inom alla idrotter med allt 

tidigare start i organiserad träning kombinerat 

med fler träningstillfälle i alla åldrar. Det påverkar 

behovet av utrymme. Hänsyn måste tas till befolkningsprognos 

dvs en växande kommun får fler 

som utövar idrott i förening eller på egen tid. 

En ny inomhushall i Svedala tätort behöver förverkligas 

så snart som möjligt om inomhusidrotterna 

skall ges en chans till utveckling. 

Medarbetare 

I följande tabell presenteras sjukfrånvaro för åren 

2010-2012. Sjukfrånvaron har inte ändrats 

nämnvärt. Frisknärvaron har minskat de tre senaste 

åren. 

Utbildning 2010 2011 2012 

Sjukfrånvaro, totalt 

Andel sjukfrånvaro 60 dagar 

5,0% 5,3% 5,3% 

eller mer 

32 % 40,5% 35,5% 

Sjukfrånvaro, kvinnor 5,6% 5,5% 5,5% 

Sjukfrånvaro, män 

Sjukfrånvaro i åldersgruppen 

3,8% 4,5% 4,3% 

29 år eller yngre 


2,8% 4,4% 5,6% 

30-49 år 


4,7% 4,5% 4,0% 

50 år eller äldre 

6,4% 6,6% 7,0% 

* Lång sjukfrånvaro 1,6% 2,2% 1,9% 

* Kort sjukfrånvaro 3,4% 3,2% 3,4% 

* Tidsbegränsad sjukersättning 0,5% 0% 0% 


100 procent frisk 

33,8% 30,0% 27,4% 

99 procent frisk 

45,2% 40,3% 37,2% 

Systematisk arbetsmiljöarbete 

(SAM) 

Enheternas arbetsmiljöarbete följer Svedala kommuns 

plan för systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöfrågor 

är en stående punkt på arbetsplatsträffar. 

Samverkan sker regelbundet där de fackliga 

organisationernas representanter, tillsammans 

27 

med ledningen tar upp och diskuterar lösningar för 

att förbättra och utveckla arbetsmiljön. 

All personal är i det dagliga arbetet uppmärksamma 

på eventuella olycksrisker för både vuxna 

och barn. Alla incidenter och tillbud dokumenteras 

för vidare analys. Regelbundet lyfts och granskas 

incidentrapporterna i de lokala samverkansgrupperna. 

Regelbundna arbetsmiljöenkäter genomförs 

både bland personal och elever. Utrymningsövningar 

sker årligen. 

Arbetsmiljöundersökning 

Utifrån Previas arbetsmiljöundersökning som genomfördes 

under året har verksamhetens styrkor 

och utvecklingsområden tagits fram. Styrkor är 

medarbetarnas livsstil, goda relationer och engagemang 

på arbetet. Utvecklingsområden är fysisk 

belastning och stress. 

Enheterna har påbörjat ett utvecklingsarbete som 

anpassas efter respektive enhets behov. 

Helårsprognos 

”Bidrag på lika villkor” ger fristående förskolor och 

grundskolor rätt att överklaga kommunens beslut 

om bidrag för verksamhetsåret. Ett överklagande 

avseende lokalbidraget för verksamhetsåret 2010 

har fått bifall i kammarrätten. Kommunen sökte 

sedan prövningstillstånd för överklagan till Högsta 

Förvaltningsdomstolen, men fick avslag. Kommunen 

måste därmed göra en ny beräkning av lokalbidraget 

för 2010, vilket kommer att öka kostnaderna. 

Nuvarande förslag till ny beräkning 

innebär en kompensation om knappt 200 tkr för 

berörda fristående aktörer. Detta beslut kan givetvis 

också överklagas så osäkerheten i processen 

är fortfarande stor. Berörda fristående aktörer har 

begärt mer än 1 mnkr i kompensation enligt överklagan. 

En av de fristående aktörerna som är part 

i målet ovan har dessutom överklagat bidragen för 

verksamhetsåret 2012. Denna överklagan har 

nyligen avslagits i Förvaltningsrätten. 

Behoven av tilläggsbelopp var under 2012 fortsatt 

höga. De pengar som finns räcker inte. Dessutom 

måste skolorna tillsätta resurser utöver tilläggsbeloppet 

för att få undervisningen att fungera i 

flera fall. Ofta rör det problem som inte faller 

under ramen för det som kan ersättas med tillläggsbelopp. 

Vi befarar att grundskolorna kommer 

att ha fortsatta svårigheter att klara sig inom tilldelad 

budgetram. Inom ramen för den statliga satsningen 

på utökad elevhälsa har Svedala kommun


______________________________________________________________________________________ 

ansökt om bidrag för psykolog- och specialpedagogtjänster. 

Beslut om tilldelning meddelas under 

våren. Det går att få maximalt 250 tkr i bidrag för 

en nyinrättad heltidstjänst inom elevhälsan, resten 

får kommunen stå för. 

Ett förslag har antagits om att permanenta den 

befintliga verksamheten för OB- och nattomsorg 

på Örtagårdens förskola med en maximal kostnad 

om 1500 tkr, vilket skulle vara 200 tkr mer än 

tilldelningen för 2012. Verksamheten bedöms 

kunna bedrivas inom tilldelat budgetram. Med 

nuvarande efterfrågan kommer nattomsorgen att 

bedrivas i liten skala. En förändring av arbetstidsvillkoren 

från vaken till sovande natt drar ner kostnaderna 

i verksamheten. Dessutom kommer de 

som anställs på nattjänster att får arbeta inom 

vikarieförmedlingen den tid de inte används på 

nätterna. Vid en inskrivning om 20 barn under 

kvällar och helger samt 5 barn under nätter skulle 

merkostnaden för ett barn bli 52 tkr per år respektive 

90 tkr per år. Regeringen har aviserat ett 

stimulansbidrag till omsorg på obekväma arbetstider 

om ungefär 120 mnkr under en treårsperiod. 

Hur tilldelning av bidraget ska ske är i nuläget 

oklart. 

Statens satsning på karriärstjänster inom grund- 

och gymnasieskolan inleds till höstterminen 2013. 

Kommunerna får ersättning för de ökade lönekostnader 

som följer av att befordra lärare till förstelärare 

och lektorer. Vi får dock inte ersättning för 

den tid dessa personer ägnar sig åt annat än att 

undervisa, till ex kollegiehandledning och reformarbete. 

Den tiden måste vi ersätta med vikarier, 

vilket gör att pengar för ökade kostnader för dessa 

måste avsättas i budget. Där har vi i nuläget ingen 

finansiering. 

Omfördelningen av elever från äldre till yngre 

elever fortsätter läsåret 2013/2014. Vi släpper 

små elevgrupper i årskurs 9 till gymnasiet och får 

in betydligt större i de lägre årskurserna. Kaab:s 

prognos från mars 2012 visar på en ökning av 

antalet barn och ungdomar i åldern 6-18 år under 

2012 med ungefär 40 st. Ungdomarna i gymnasieålder 

fortsätter minska, men når botten under 

2013, medan barn i grundskoleålder fortsätter 

öka. Från 2014 och framåt väntas ytterligare 

elevökningar. Antalet barn i förskoleålder förväntas 

enligt prognosen vara tämligen oförändrat 

under 2013 och 2014 för att sedan öka. 

Verksamheten på NFU hade att hantera en stor 

intäktsminskning under 2012 på grund av ett 

kraftigt fall i antalet gymnasieelever. Sett över två 

28 

år så fanns det våren 2011 224 gymnasieelever i 

organisationen och i januari 2013 ligger antalet 

på 169 elever (ytterligare 15 elever läser på 

språkintroduktion, men dessa ersätts via bidrag 

från Migrationsverket). Endast 25 elever finns 

registrerade på de nationella programmen i årskurs 

2, jämfört med de 60 som behövs för att fylla 

en årskurs i nuläget. Vi kan inte förvänta oss någon 

större elevökning förrän höstterminen 2014 

när dessa elever är klara med sin utbildning. Arbetet 

med att hitta rätt kostnadsmassa måste fortsätta 

under 2013, eftersom verksamheten inte 

klarade att hålla sig inom tilldelad budgetram 


Efter att första antagningsomgången för läsåret 

2013/2014 stängt får vi en bra bild av hur elevantalet 

till hösten kommer att se ut. Vi har att 

jämföra med för närvarande 59 elever som går i 

årskurs tre. Resursfördelningen som ligger till grund 

för verksamhetens budget är beräknad på en 

ökning av antalet elever till hösten och att den 

positiva antagningstrenden från förra året fortlöper. 

Andelen elever från Svedala kommun som 

väljer att gå på NFU är fortsatt låg medan andelen 

från övriga kommuner har ökat under senare 

år. 

Enligt beslut i Kommunstyrelsen ska grundskolevux 

(grundvux) och gymnasievux (komvux) från och 

med 2013 knytas till en ersättningsmodell baserad 

på prestation, ett så kallat poängpris. Nuvarande 

verksamhet är dimensionerad till ett poängpris 

om 67 kr. Kommunstyrelsens beslut medger ett 

pris om 58 kr per poäng. NFU måste därmed 

effektivisera sin verksamhet genom att ta in fler 

elever, utan att kostnadsmassan ökar. 

Den del av den gymnasiala vuxenutbildningen 

som avser yrkesutbildning (yrkesvux) fick ett tillfälligt 

utökat kommunbidrag 2012 som kompensation 

för uteblivna statsbidrag som tidigare erhållits. 

Nya statliga pengar kommer 2013, men verksamheten 

måste anpassas efter storleken på dessa 

när vi vet hur mycket vi tilldelas. 

Biblioteksverksamheten beräknas klara sig inom 

tilldelad budget. Anslagen om 40 tkr för driften 

samt 1,4 mnkr för investeringar avseende det nya 

biblioteket i Bara behöver flyttas till 2014 eftersom 

bygget är försenat. Vi beräknar att även äskandena 

avseende meröppna bibliotek samt införande 

av RFID behöver flyttas ett år framåt i tiden. 

Fritidsverksamheten har svårt att nå upp till intäktsmålet 

avseende badanläggningarna. Två år i rad


______________________________________________________________________________________ 

har vädret påverkat intäkterna negativt, vilket gör 

det vanskligt att hålla kvar den budgeterade nivån 

för de externa intäkterna. Nivån höjdes 2012 

som en del av kostnadsanpassningen för kultur 

och fritid. 

Enheten för kultur och turism beräknas klara sig 

inom tilldelad budget under 2013. 

Karin Jense 

Utbildningschef 

29


______________________________________________________________________________________ 

Vård och omsorg 

Resultaträkning 2010 2011 2012 Prestationer/nyckeltal 2010 2011 2012 

Tkr Antal 

Individ- och familjeomsorg 

Intäkter 38 962 38 695 51 551 Hushåll med 173 161 169 

Kostnader -248 575 -250 392 -266 506 försörjningsstöd 

varav personalkostnader -158 211 -160 229 -166 660 Kostnad per hushåll,kr 27 083 26 626 30 934 

Antal barn placerade på 22 20 19 

Nettokostnad -209 613 -211 697 -214 955 

institution 

Kostnad per dygn,kr 2 386 2 504 2 119 

Kapitalkostnad -937 -1 011 -1 089 Placerade vuxna 11 11 17 

Kommunbidrag 202 434 210 831 216 747 Kostnad per dygn,kr 

LSS och socialpykiatri 

2213 2009 1862 

Årets resultat -8 116 -1 877 703 Antal i dagverksamhet 42 42 46 

Antal med pers assistans 30 29 31 

Nettoinvestering -1 045 -2 508 -1 459 Antal boende 39 38 38 

Nettokostnad per 496 511 500 

Resultat per enhet Tkr boende LSS ,tkr 

2010 2011 2012 Äldre och HSL 

Ledning administration 738 462 -2 Antal med hemtjänst 218 238 248 

Individ och familjeomsorg -4 075 1 105 -551 Nettokostnad per 108 99 106* 

Social och medicinsk omsor -1 033 -232 Upphört vårdtagare, tkr 

LSS och socailpykiatri -2 231 -2 357 -1 535 Platser i särskilt boende 127 127 127 

Äldromsorg/HSL -1 515 -89 367 Nettokostnad per 495 493 523* 

Myndighetsnämd 0 -776 2 424 boende, tkr* 

Totalt -8 116 -1 887 703 

* inkluderar ledningspersonal 


Verksamhetsområde Vård och omsorg är indelad i 

fyra områden: 

Ledning och administration 

Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård 

LSS och Socialpsykiatri 

Individ och familjeomsorg och 

Myndighetsutövning 

Kommunfullmäktige antog i januari en Anhörigplan 

för 2012-2015. Anhörigplanen innehåller 

bland annat övergripande mål och prioriterade 

områden. 

Kommunfullmäktige antog i mars en ny Vård och 

omsorgsplan för 2012-2015. Planen omfattar 

bland annat Vård och omsorgs framtida behov 

och prioriterade områden. 

Under våren genomförde Vård och omsorgs ledningsgrupp 

fyra informationsträffar för personal 

30 

inom Vård och omsorg. Totalt deltog ca 350 personer 

och syftet var att presentera Vård och omsorgsplanen 

samt Anhörigplanen. 

Vård och omsorgs årliga kvalitetsuppföljning till 

brukare, anhöriga och personal visade även 

2012 ett bra resultat. 

Ledningsgruppen har under 2012 arbetat med att 

ta fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 

Ledningssystemet är ett verktyg för att 

leda och planera samt kontrollera, följa upp och 

utvärdera verksamheten. Kommunfullmäktige antog 

ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete i 

september 2012. 

Ledningsgruppen har arbetat för att förbättra samverkan 

mellan Vård och omsorgs olika områden. 

Som ett led i detta arbete har det genomförts fyra 

gemensamma träffar för enhetscheferna inom Vård


______________________________________________________________________________________ 

och omsorg. Fokus på träffarna var ledarskap och 

information om varandras verksamheter. 

Ledningsgruppen har under året deltagit i samverkans- 

och jämförelseprojekt. 


Den1 januari 2012 genomfördes en organisationsförändring 

inom Vård och omsorg som innebar 

att äldreomsorgen och hälso- och sjukvården 

nu är organiserad inom samma resultatenhet. Resultatenheten 

benämns Äldreomsorg och Hälso- 

och sjukvård och antalet medarbetare är cirka 

250. 

Inom hemstjänsten har antalet utförda hemtjänsttimmar 

ökat med 14 978 timmar jämfört med 

2011. Anledningen till ökningen är följande: 

Vårdtagare skrivs ut allt tidigare efter behandling 

på sjukhus. 

Vårdtagarna har blivit allt sämre och har i 

många fall en komplex sjukdomsbild (multisjuka 

äldre). 

Väntetiden till särskilt boende har ökat 

under året. Då hemtjänst beviljas i avvaktan 

på inflyttning till särskilt boende medför 

detta ökad belastning på hemtjänsten. 

Ökningen av antalet hemtjänsttimmar innebär 

även ökad belastning på hemsjukvården. Sjukvården 

utvecklas mot att behandla i hemmet i stället 

för på sjukhus innebär att kommunens hemsjukvård 

blir alltmer omfattande och avancerad. 

Även antalet vårddygn för korttidsvård ökade under 

året. Främsta anledningen var att vårdtagare 

som blivit beviljade särskilt boende inte kunnat 

vara i sitt ordinära boende i avvaktan på verkställighet 

av särskilt boende. 

Trygghetsboendet Furen 2 med 20 lägenheter, 

gemensamhetslokal och nya lokaler för dagverksamhet 

för personer med demenssjukdom stod 

klart under våren. Alla lägenheter är uthyrda. 

Dagverksamheten har i samband med flyttningen 

utökat öppettiderna och tar nu emot besökare alla 

dagar i veckan. 

Under året antogs lokala värdighetsgarantier för 

särskilt boende, hemtjänst och dagverksamhet/dagcentraler. 

Ett implementeringsarbete 

av värdegrund inom äldreomsorgen och lokala 

värdighetsgarantier pågår. 

31 

Projekt ”Kost och måltid för äldre” har genomförts i 

samarbete med kostenheten och Svenska Livsmedelsakademin. 

Projektet har pågått under hela 

året och finansierats av statliga stimulansmedel. 

Syftet med projektet har varit att höja kvaliteten 

och engagemanget samt att arbeta med en utveckling 

av mat- och måltidssituationen. 

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka 

äldre är en överenskommelse mellan staten och 

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Inom ramen 

för sammanhållen vård och omsorg om de 

mest sjuka äldre har medarbetarna registrerat i 

nationella kvalitetsregister vars syfte är att höja 

kvalitén i arbetet med de mest sjuka äldre. För arbetet 

med registrering i kvalitetsregister erhöll Svedala 

kommun prestationsersättning på 2,9 miljoner 

kronor. 

Verksamheten har deltagit i tre forskningsprojekt 

inom demensvården. Ett med Umeå universitet 

som handlar om personcentrerad omvårdnad. Ett 

särskilt projekt avseende effekter för införandet av 

det så kallade BPSD-registret vars syfte är att kvalitetssäkra 

vården av personer med demenssjukdom. 

Projektet leds av Neuropsykiatriska kliniken i 

Malmö. Det tredje är ett EU-projekt och kallas 

RightTimePlaceCare. Syftet är att finna strategier 

för likvärdig vård och kvalitet. 

För att utöka och förbättra anhörigstödet beslutades 

att erbjuda anhöriga avlösning i hemmet upp 

till tio timmar per månad utan biståndsbeslut och 

kostnad. Dessutom har en plats i så kallat trygghetshotell 

skapats där anhöriga kan boka in sig 

upp till två veckor per tillfälle. Även detta utan biståndsbeslut. 

Anhörigombud finns nu på alla arbetsplatser inom 

äldreomsorgen och ska fungera som inspiratörer 

och förebilder när det gäller anhörigfrågor. En utbildning 

till alla anhörigombud har genomförts. 

Satsningen började med en inspirationsdag då ett 

100-tal medarbetare, politiker och anhöriga deltog. 

Verksamheten har genomfört välbesökta och uppskattade 

arrangemang i samband med nationella 

anhörigveckan, seniordagarna och måltidens 

dag.


______________________________________________________________________________________ 


Under året rekryterades ny områdeschef för område 

LSS och socialpsykiatri. 

För att utveckla den arbetslivsinriktade verksamheten 

och uppfylla de politiska målen avseende 

arbetet med att skapa meningsfulla sysselsättningar, 

utifrån den enskildes intressen och förutsättningar, 

har delar av befintliga tjänster omvandlats 

till två arbetskonsulenttjänster. Deras arbete har resulterat 

i att betydligt fler har deltagit i sysselsättning 

utanför dagcenter. I början av 2012 var 

endast en person ute i någon form av utflyttad 

sysselsättning vilket under året ökat med sju personer. 

Av dessa åtta personer har tre gått vidare till 

någon form av avlönat arbete. Tre personer har 

gått vidare till studier eller arbetsträning. En del av 

arbetet med integrering i arbetslivet med funktionsnedsättning 

sker inom samordningsförbundet 

NILS. 

Arbetskonsulenterna deltar även i återkommande 

träffar med föreningslivet vilket syftar till att utveckla 

samarbetet. 

Inom daglig verksamhet har ett förändringsarbete 

gällande arbetsrotation påbörjats. Alla brukare 

har fått berätta vad de vill arbeta med. Brukarna 

har fått sina önskemål uppfyllda gällande aktiviteter 

som kan erbjudas på dagcenter och personalbemanningen 

har anpassats därefter. Under 

sommaren tillkom en ny säsongsbetonad utflyttad 

daglig verksamhet då brukare hjälpte till på Svedala-badet. 

På dagcenter, korttidstillsyn och korttidsvistelse har 

utbudet anpassats mer efter brukarnas olika behov, 

intressen och förutsättningar. Även på gruppbostäderna 

har man under året arbetat mer individuellt 

med brukarna. 

Korttidsverksamheten har under året flyttat till nyrenoverade 

lokaler på Asterngatan. De nya lokalerna 

har fler rum som gör det möjligt att arbeta med 

mer individinriktade aktiviteter. 

Detta har upplevts som positivt av såväl personal 

som anhöriga. 

Antalet besökare på Linden har ökat och besökarnas 

problematik har förändrats. Fler besökare har 

ADHD, personlighetsstörningar, depressioner och 

utmattningsdepressioner. Åldersgruppen kring 25 

år har ökat. 

32 

En modell har utformats för att ta fram prognoser 

gällande antal brukare och behov. Detta kommer 

att underlätta framtida planering av verksamheten. 

Arbetet har skett tillsammans med samrådsgruppen 

där det finns representanter från kommunerna i 

Trelleborg och Vellinge samt vuxenpsykiatrin i Trelleborg. 

Varje år kommer samrådsgruppen att göra 

en analys av prognosen vilket även skrivits in i 

den lokala överenskommelsen. 

Två medarbetare från verksamheten har blivit utsedda 

till att utveckla anhörigstödet. De har genomgått 

en anhörigstödsutbildning samt tagit fram 

en handlingsplan som beskriver på vilka sätt stödet 

ska utvecklas. Nätverksträffar och erfarenhetsutbyte 

kring anhörigarbete har ägt rum, både 

inom och utanför kommunen. 

I samband med nationella anhörigveckan anordnades 

i samarbete med Autism och Asbergerföreningen 

utställningen ”Wall of Fame”. Verksamheten 

arrangerade även då ett diskussionsforum 

om delaktighet och utanförskap på arbetsmarknaden. 

Individ och familjeomsorg 

I maj startade öppenvårdsverksamheten Familjeteamet. 

De ska erbjuda stöd och hjälp till barn 

och deras föräldrar och därmed bidra till att placeringstiderna 

blir kortare samt att nya placeringar 

utanför det egna hemmet förhindras. Familjeteamet 

har sedan uppstarten i maj arbetat med 75 

ärenden och bidragit till att kostnaderna för externa 

placeringar har minskat. 

Det totala antalet anmälningar och ansökningar 

gällande barn var under året 463, vilket kan jämföras 

med 322 under 2011. Antalet öppnade utredningar 

var 168, vilket kan jämföras med 123 

under 2011. Den stora ökningen beror främst på 

fler anmälningar från skolan. 

Ett boende för ensamkommande flyktingbarn öppnades 

under våren på Erlandsdal. Ett avtal har 

skrivits med VoB Syd som driver boendet. Svedala 

kommun har haft ett avtal med Migrationsverket 

gällande mottagande av åtta ensamkommande 

flyktingbarm. Mottagandet har dock varit elva 

barn. I samband med att barn utvisats eller placerats 

hos extern vårdgivare har det funnits en mottagningskapacitet 

på Erlandsdal vilket lett till att 

Malmö Stad begärt överflyttningar från deras transitboende 

vid Yddingen.


______________________________________________________________________________________ 

Kostnaderna för försörjningsstöd har 2012 ökat 

med 1 000 tkr. Trots ökningen är behovet av försörjningsstöd 

lågt i relation till andra kommuner. 

Av Svedala kommuns innevånare uppbär ca 1,4 

procent försörjningsstöd. Endast Lomma och Vellinge 

kommun hade vid en nationell mätning 

2011 en lägre andel i Skåne. Under året har försörjningsstödet 

kartlagts vilket innebär att behoven 

förtydligats. Drygt 30 procent hade varit aktuella 

längre än tio månader vilket är Socialstyrelsens 

definition av långvarigt försörjningsstöd. Ca hälften 

hade kontakt med psykiatrin eller övrig sjukvård 

samt drygt 30 procent bedömdes stå långt 

från den öppna arbetsmarknaden och var i behov 

av arbetsrehabiliterande insatser. 

Missbruks- och beroendevården har börjat arbeta 

enligt en ASI-plan. ASI är en standardiserad bedömningsmetod 

för utredning och uppföljning. 

Den används också som underlag för planering 

och utveckling av vård och behandlingsinsatser. 

Instrumentet rekommenderas av Socialstyrelsen för 

vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade 

problem. Det har genomförts 19 intervjuer 


Alkohol- och drogkuratorstjänsten har utökats från 

två halvdagar i veckan i Svedala till ytterligare en 

halvdag varannan vecka förlagd på vårdcentralen 

i Bara. 

Ett avtal har slutits med Trelleborgs kommun som 

möjliggör köp om av öppenvård för missbrukare 

och anhörigvård. 

En föreläsning anordnades under nationella anhörigveckan 

med temat ”att vara anhörig till en 

missbrukare”. 

Antalet vårdnads-, boende- och umgängesutredningar 

ökade från 14 stycken 2011 till 23 stycken 

2012. Antalet familjerättsliga tvister vid landets 

tingsrätter har stadigt ökat sedan 2006 då en 

förändring i lagstiftningen gjorde det lättare att få 

enskild vårdnad. 

Biståndshandläggning 

Antalet gynnande beslut gällande särskilt boende 

har ökat till 61 stycken jämfört med förra årets 46. 

Vad som ligger bakom denna förändring är inte 

kartlagd men en förklaring är att de äldre är sjukare 

och har ett större omvårdnadsbehov. 

33 

Antalet personer som inte är folkbokförda i Svedala 

kommun men som ansöker om särskilt boende 

i kommunen har ökat. 16 personer boende 

utanför kommunen gjorde under 2012 ansökan 

om särskilt boende i Svedala kommun. Sex personer 

fullföljde inte sin ansökan och tio beviljades 

särskilt boende i Svedala kommun. 

Ekonomi 

Kommentarer till avvikelse i driftsbudget 

Ledning och administration 

Område Ledning/administration har under året 

haft ett negativt resultat på 2 tkr. 


Totalt visar resultatenheten Äldreomsorg och 

Hälso- och sjukvård ett plus på 367 tkr. Det positiva 

resultatet beror till stor del på ökade intäkter. 

Det har varit svårt att rekrytera sjuksköterskor både 

för kortare och längre vikariat. Nyttjandet av bemanningsföretag 

har inneburit merkostnader utöver 

vad som är budgeterat. 

För att lösa bemanningen inom sjuksköterskeorganisationen 

under sommaren slöts ett speciellt sommaravtal 

med befintlig personal. 

Avtalet har inneburit en merkostnad för verksamheten. 

Trots förstärkt budgetram med 1 000 tkr var underskottet 

för personalkostnader inom hemtjänsten 

917 tkr. Anledningen till kostnadsökningen var 

den stora ökningen av antalet beviljade hemtjänsttimmar. 

Särskilt boende, dagcentraler, dagverksamhet 

samt anhörigstöd har klarat sig inom givna budgetramar. 


Personlig assistans står för merparten av underskottet 

motsvarande 1 000 tkr. Det har tillkommit fler 

assistansärenden under året än vad som var budgeterat. 

Vid årets ingång var det 26 ärenden och 

vid årets slut var det 31 ärenden. 

Daglig verksamhet har haft taxikostnader för brukare 

som har daglig verksamhet utanför kommunen. 

Denna kostnad uppgår till ca 500 tkr och 

ryms inte inom budget.


______________________________________________________________________________________ 

Ledningen påvisar ett underskott till följd av ej 

budgeterade personalkostnader för personligt 

ombud samt avgångsersättning. 

Individ och familjeomsorg och 

Myndighetsutövning 

Individ och familjeomsorgen uppvisar ett negativt 

resultat i förhållande till budget på 500 tkr. Resultatet 

beror främst på ökade kostnader med 1 000 

tkr för försörjningsstödet. 

Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola 

uppvisar ett överskott i förhållande till budget på 

2 800 tkr. Det ekonomiska utfallet för kostnaderna 

för HVB-placeringar minskade 2012 med 2 000 

tkr. Även kostnaderna för kontaktpersoner minskade 

2012. Samtidigt har kostnaderna för köp av 

extern dygnsvård inom LSS ökat med 1 000 tkr. 

Kommentarer till avvikelse i investeringsbudget 

Under året har investeringar gjorts som inköp av 

möbler, vårdsängar, trygghetstelefoner etcetera. 

Installation av patientlarm på Solgården och datorer 

för personliga assistenter har inte verkställts under 

året varför medel kommer att överföras till 

2013. 


Mål 

Genomsnittlig handläggningstid för att 

få ekonomisk bistånd får uppgå till 

maximalt 20 dagar. 

Genomsnittlig väntetid från ansökan till 

att få erbjudande om plats i ett äldreboende 

eller LSS-boende får uppgå till 

maximalt 3 månader. 

Antal omvårdnadspersonal som besöker 

person med hemtjänst under 14 

dagar får i genomsnitt uppgå till 12 

personer. 

Boende- och brukarmöten ska hållas 

minst en gång per år och verksamhet. 

Andel vårddygn på institution för barn 

och ungdomsvården inom Individ och 

familjeomsorg ska minska med 25 % 

jämfört med 2010 

Utfall 

19 

2 

14 

1 

8 

34 

Medelbetyg nöjda medarbetare ska 

uppgå till minst betyg 3,90 på den 5gradiga 

skalan enligt Vård och omsorgs 

brukarundersökning. 

Medelbetyg nöjda anhöriga ska 

uppgå till minst betyg 3,90 på den 5gradiga 

skalan enligt Vård och omsorgs 

brukarundersökning. 

Medelbetyg nöjda brukare inom särskilt 

boende ska uppgå till minst betyg 

4,50 på den 5-gradiga skalan enligt 

Vård och omsorgs brukarundersökning. 

Medelbetyg nöjda brukare inom hemtjänsten 

ska uppgå till minst betyg 


Vård och omsorgs brukarundersökning 

Medelbetyg nöjda brukare inom LSSboende 

ska uppgå till minst betyg 


Vård och omsorgs brukarundersökning 

Medelbetyg nöjda brukare inom Individ 

och familjeomsorg ska uppgå till 

minst betyg 3,80 på den 5-gradiga 

skalan enligt Vård och omsorgs brukarundersökning. 

Andel medarbetare som kör bil i tjänsten 

som har utbildning i sparsam körning 

(ecodriving) ska uppgå till minst 

75 procent. 

* Nya mätmetoder, redovisat i BVO 

4,02 

4,25 

Ny mätmetod* 

Ny mätmetod* 

Ny mätmetod* 

4,12 

100 

Verksamheten har aktivt arbetat med de prioriteringar 

och satsningar som var beslutade för 

2012. Arbetet har resulterat i en god måluppfyllelse. 

Åtgärder för förbättrad måluppfyllelse 

Verksamheten ska nå bättre måluppfyllelse genom 

att: 

- Utveckla det förebyggande arbetet 

- Mer fokusering på uppföljning och 

utvärdering 

- Aktivt kvalitetsarbete 

- Samverkan och samarbete med interna och externa 

intressenter.


______________________________________________________________________________________ 


Äldre och funktionsnedsatta 

Efterfrågan på särskilt boende ökar och väntetiden 

på plats efter beviljat beslut har ökat. Till viss 

del beror detta på att andelen ansökningar från 

boende utanför Svedala kommun har ökat.10 av 

61 platser blev 2012 belagda av personer från 

annan kommun. Dessa aspekter måste belysas 

och beaktas i större omfattning när det gäller prognoser 

för utbyggnad av särskilt boende. 

Behovet av särskilt boende beror även på andra 

komponenter som utvecklingen av stöd i ordinärt 

boende, tillgången till korttidsvård och dagverksamhet. 

Det är också viktigt att satsa på förebyggande 

och hälsofrämjande insatser i form av 

dagcentralsverksamhet och anhörigstöd. 

Framför allt är det personer 80 år och äldre som 

kommer att påverka framtidens behov av vård och 

omsorg eftersom vårdbehovet ökar med stigande 

ålder. Alternativa boendeformer i form av seniorboende 

och trygghetsboende kommer att vara 

nödvändigt för att tillgodose framtida behov. 

Under 2 000-talet har det skett en utveckling mot 

att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser 

utförs i den enskildas hem. För att möta denna utveckling 

måste Region Skåne och kommunerna 

gemensamt diskutera framtida ansvar för hemsjukvården. 

En ny överenskommelse som reglerar ansvar 

och samverkan mellan Region Skåne och 

kommunerna i Skåne ska vara klar till 2015. 


Verksamheten ska arbeta för att insatserna ska 

främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och 

fulla delaktighet i samhällslivet. Det innebär fortsatt 

fokus på att den enskilde ska ges samma möjligheter 

till att leva som alla andra. 

Verksamheten behöver arbeta för att höja livskvaliteten 

för personer med funktionsnedsättning genom 

att skapa ett meningsfullt vardagsliv. De områden 

som kommer att innefattas är boende, arbetsliv 

och fritid. 

Verksamheten behöver kompetensutveckla medarbetarna 

i lagstiftningens intensioner samt arbeta 

med att ta fram en gemensam värdegrund. 

35 


Förväntningarna på barn- och ungdomsvården har 

ökat som en följd av en större uppmärksamhet på 

barns och ungas förhållande och utsatthet. Nationellt 

såväl som lokalt har antalet anmälningar 

ökat och fler beviljas stöd från socialtjänsten. 

Detta kan bero på att fler barn och unga far illa 

men kan även vara en följd av attityd- och samhällsförändringar. 

Det ekonomiska konjunkturläget i samhället påverkar 

framtidens vårdbehov. Det finns en risk att utanförskapet 

i form av arbetslöshet kan innebära 

en ökning av antalet ärenden avseende försörjningsstöd, 

missbruk och bristande föräldraförmåga. 

Den öppna arbetslösheten i Svedala kommun 

var 3,2 procent i slutet av 2012. Detta var 

0,6 procentenheter högre än föregående år. Motsvarande 

siffra för Södra Götaland var 5,4 procent 

och för riket 4,6 procent. 

I slutet av 2012 var antalet öppet arbetslösa ungdomar, 

18-24 år, i Svedala kommun 7,4 procent. 

Detta var 1,1 procentenheter högre än föregående 

år. Motsvarande siffra för Södra Götaland 

var 8,3 procent och för riket 7,6 procent. 

Unga vuxna är idag hårt drabbade genom svårigheten 

att få arbete och bostad. På grund av 

bristen på tillgång till hyreslägenheter riskerar personer 

framöver att ställas utanför den ordinarie 

bostadsmarknaden. 

Ensamkommande flyktingbarn 

Det är att förvänta ändrad lagstiftning gällande 

kommunernas ansvar för mottagandet av ensamkommande 

flyktingbarn. Migrationsverkets prognos 

är att det kommer ca 4 000 barn utan legal 

vårdnadshavare till Sverige under 2013. Svedala 

kommun är i ingången av 2013 utan avtal med 

Migrationsverket. En faktor som i sammanhanget 

är viktig att ta in är att det i Svedala kommun finns 

ett av Malmö stad drivet transitboende med 30 

platser. Förhåller det sig så att barn blir kvar där 

tills de får permanent uppehållstillstånd finns det 

en möjlighet att Malmö stad vill att dessa barn ska 

få sitt ärende överflyttat till Svedala kommun. Det 

finns skäl att anta att ett beslut om överföring av 

dessa ärenden skulle äga juridisk riktighet. 

Medarbetare 

I oktober genomförde Vård och omsorg sin årliga 

medarbetarundersökning. Totalt svarade 311.


______________________________________________________________________________________ 

Medelbetyget var 4,02 jämfört med 3,93 vid 

förra medarbetarundersökningen. 

Svedala kommun har även under året genomfört 

en kommunövergripande undersökning, Previa 

Puls. Undersökningen var ett led i kommunens hälsofrämjande 

arbete där varje medarbetare fick en 

analys av sin hälsostatus och eventuella riskområden. 

Varje verksamhetsområde har utifrån analyserna 

haft work-shops tillsammans med fackliga 

representanter där man tagit fram mål och handlingsplaner. 

Resultatet för Vård och omsorg varierar 

inom de olika verksamheterna. Dock var Vård 

och omsorgs svarsfrekvens låg. En förklaring kan 

vara att enkäten skulle besvaras digitalt. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron var 6,9 procent 2012 och ökade 

med 1,0 procentenheter jämfört med 2011. 

35,9 procent av den totala sjukfrånvaron var 

sammanhängande sjukfrånvaro 60 dagar eller 

mer. Jämfört med 2011 minskade andelen med 

1,3 procentenheter. 

Andelen tidsbegränsad sjukersättning (tidigare 

sjukbidrag) var 0,20 procent och har kontinuerligt 

minskat jämfört med tidigare år. 

Sjukfrånvaron för kvinnor var 6,8 procent och 

ökade med 1,0 procentenheter jämfört med 

2011. Sjukfrånvaron för män var 8,6 procent och 

ökade med 0,5 procentenheter jämfört med 

2011. 

Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år och yngre 

samt 30-49 år har minskat. Däremot har sjukfrånvaron 

ökat med 3,3 procentenheter för åldersgruppen 

50 år och äldre. 

Ledningen för Vård och omsorg arbetar aktivt för 

att minska sjukfrånvaron i samverkan med kommunens 

personalspecialist/psykolog och försäkringskassa. 

Det är väl förankrat i verksamheten hur ledningen 

arbetar med att aktivt fånga upp både 

upprepad korttidsfrånvaro och långtidssjukskrivna. 

Frisknärvaro 

29,3 procent av Vård och omsorgs medarbetare 

hade ingen sjukfrånvaro (100 procent friska) 

2012. Lägger vi till medarbetare med 1-5 sjukfrånvarodagar 

kan konstateras att 38,4 av Vård 

36 

och omsorg medarbetare var ”99 procent friska”. 

Båda nyckeltalen var sämre jämfört med 2011. 

61 medarbetare var långtidsfriska. Det innebär att 

medarbetare med minst 3 års anställning inte har 

haft någon sjukfrånvaro under de två senaste 

åren. Detta nyckeltal var sämre än för 2011. 


Sjukfrånvaro, totalt 6,2 % 5,9 % 6,9 % 

Andel sjukfrånvaro 60 

dagar eller mer 

40,6 % 37,2% 35,9 % 

Sjukfrånvaro, kvinnor 6,2 % 5,8 % 6,8 % 

Sjukfrånvaro, män 6,4 % 8,1 % 8,6 % 

Sjukfrånvaro, - 29 år 3,5 % 6,4 % 5,0 % 

Sjukfrånvaro, 30 - 49 år 6,0 % 5,4 % 5,1 % 

Sjukfrånvaro, 50 år - 7,1 % 6,3 % 9,6 % 

Lång sjukfrånvaro 2,5 % 2,2 % 2,5 % 

Kort sjukfrånvaro 3,7 % 3,7 % 4,4 % 

Tidsbegränsad sjukersättning 

0,5 % 0,26 % 0,2 % 


100 procent friska 33,7 % 32,4% 29,3% 

99 procent friska 43,5 % 39,5% 38,4% 

Långtidsfriska, antal 70 74 61 

Kompetensutveckling 

Varje verksamhet har utifrån sina behov gjort en 

bedömning av behovet av kompetensutveckling. 

Större utbildningsinsatser som genomförts under 

året var: 

Två kurser inom ramen för omvårdnadslyftet 

med inriktning på ”Äldres hälsa och 

livskvalitet” och ”Psykiatri”. 

Utbildning av värdegrundsledare inom 

äldreomsorgen. 

Utbildning av anhörigombud omfattande 

politiker, anhöriga och personal. 

Arbetsmiljöutbildningen AFA för personal 

inom LSS. 

Utbildning i FFT (funktionell familjeterapi). 

Målet är att familjeteamet ska bli en certifierad 

FFT-grupp.


______________________________________________________________________________________ 


(SAM) 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i 

enlighet med Svedala kommuns policy för arbetsmiljöarbetet. 

Enligt lokalt samverkansavtal genomfördes 

kontinuerligt samverkan och arbetsplatsträffar. 

Följande tillbud, arbetsskador samt anmälningar 

till Arbetsmiljöverket är registrerade: 


- Tillbud: 22 

- Arbetsskadeanmälningar: 11 

- Anmälningar arbetsmiljöverket: 3 


- Tillbud: 13 (samtliga gäller hot och våld) 

- Arbetsskadeanmälan: 1 

Individ och familjeomsorg/Biståndshandläggning 

- Tillbud: 3 (en har lett till polisanmälan för hot 

mot tjänsteman) 

Helårsprognos 2013 

Äldreomsorg 

Det har tillförts medel till hemtjänsten för volymökning 

motsvarande 1 800 tkr. 

Prognosen är dock osäker och är beroende av hur 

många hemtjänsttimmar som kommer att beviljas. 

Hemsjukvårdens obalans i budget efter antagna 

kostnadsanpassningar 2011 kommer att kvarstå. 

Övrig verksamhet förväntas klara sig inom givna 

budgetramar. 

LSS och socialpsykiatri 

Budgeten för personlig assistans är baserad på 

28 ärenden. 2013-01-01 hade verksamheten 31 

37 

ärenden. Tre ärenden utöver budgeterad ram innebär 

en årlig kostnad på1 200 tkr. 

Under flera år har det varit ett negativt ekonomiskt 

resultat för personlig assistans. Åtgärdsplan har 

presenterats för politiken och en av åtgärderna är 

att kommunen inte fortsätter som utförare av personlig 

assistans utan lämnar över uppdraget till 

privat utförare. Åtgärden skulle innebära en kostnadsminskning 

på 1 000 tkr/år. Beslut kommer 

att fattas i kommunfullmäktige under våren. 

Kommer kommunen fortsätta som utförare är den 

sammanlagda prognosen för personlig assistans 

ett underskott på 2 200 tkr. 

Kommunfullmäktige har beslutat att resor till och 

från daglig verksamhet är kostnadsfria för den enskilde 

individen. Det innebär att det är daglig 

verksamhet som står för hela kostnaden. I kommunen 

finns det en handfull brukare som har sin dagliga 

verksamhet utanför kommunen. Kostnaden för 

taxiresorna uppgår till drygt 500 tkr som inte är 

budgeterade. 


Det fortsatta arbetet med utvecklingen av öppenvården 

ökar förutsättningarna för budget i balans 

2013. En sådan prognos utgår från att ärendeinflödet 

förhåller sig oförändrat 2013. 

Bedömningen är att försörjningsstödet kommer att 

öka med anledning av aktuella arbetsmarknadsprognoser, 

den ökande tiden i biståndsberoende 

och att allt fler flyktingar övergår till försörjningsstöd. 

Anna Borgius 

Socialchef


__________________________________________________________________________________________ 

Miljö och teknik skattefinansierad verksamhet 


Mkr Gator, vägar och parker 

Antal km2 gata 739 739 739 

Intäkter 203 470 213 017 231 328 Antal km2 GC-väg 110 110 110 

Kostnader -213 323 -217 216 -247 094 Driftkostnad/m2 i kr 13,55 13,25 13,44 

Totalkostnad/inv. i kr 1047 1020 932 

Nettokostnad -9 853 -4 199 -15 766 Antal km2 park 1 681 1 681 1 704 

Driftkostnad/m2 i kr 4,66 4,95 4,94 

Kapitalkostnad -47 151 -47 298 -46 194 Totalkostnad/inv. i kr 524 564 568 

Kommunbidrag 56 523 50 822 62 975 

Resultatöverföring 0 0 0 Fastighetsenheten 

Bruksarea inkl inhyrda 103 923 107 206 114 324 

Årets resultat -481 -675 1 015 Bruttokostnad kr/m2 870 885 1 001 

Hyresintäkter kr/m2 894 890 930 

Nettoinvestering 24 041 32 521 55 729 Underhåll kr/m2 154 134 62 

inkl utemiljöåtg 172 

Resultat per arbetsområde Tkr 

2010 2011 2012 Byggverksamhet 

Ledning 1271 864 1374 Bygglov beslutade 327 284 211 

Gatu- o Parkenheten -1 712 -627 -915 Bygglov inkomna 378 319 299 

Räddningstjänst -224 -241 -16 

Fastighetsenhet -284 -950 597 Räddningstjänsten 

Bygg och miljö 233 221 166 Utryckningar 268 321 321 

Serviceenhet 235 -393 -386 

Bygg o miljönämnd 452 195 Miljöverksamhet 

Totalt -481 -674 1 015 Antal inspektioner 210 161 335 

Kapitalkostnadsöverskott 1 665 2 134 3 217 

Driftresultat exkl 

överskott kapitalkostnad -2 146 -2 808 -2 202 


Planerings- och mark/-exploaterings/-investeringsprojekten 

tar i en allt ökande omfattning resurser i 

anspråk inom flera av Miljö och Tekniks enheter. 

Interna diskussioner och utvecklingsarbeten har mot 

denna påbörjats under året mellan verksamhetsområdets 

olika enheter. Min bedömning är att vi 

behöver utveckla en bättre balans. Vi står inför en 

situation där vi dels behöver definiera kommunens 

ambitionsnivå med styrande mål, dels överväga 

omprioritering eller förstärkning med ytterligare 

resurser (personal). Tydligast är det för närvarande 

inom VA-området där en ny och mer krävande 

lagstiftning tillsammans med den pågående egna 

samhällstillväxten ökat kommunens ansvar och 

behov av VA-kompetens. Är det kommunens mål att 

fortsätta med en tillväxtambition 

38 

kommer även andra delar av verksamheten 

omgående behöva utvecklas. På räddningstjänsten 

råder ett besvärande underskott av administrativt 

handläggningsstöd. 

Under året har färdigställande av 

Naverlönnskolan, och idrottsanläggningen på 

Aggarpsvallen samt konstgräsplaner i alla delar av 

kommunen, dominerat genomförandearbetet. 

Exploaterings-planering och fysisk planering av 

utbyggnadsprojekten i Bara har pågått med full 

intensitet under merparten av året. Arbetet med en 

s.k. åtgärdsvalsstudie avseende väg 841 mellan 

Bara och Malmö har påbörjats. Under året har 

lokalförsörjningsarbetet upptagits till stor del av 

förändringar inom skolverksamheten. Under årets 

senare del påbörjades en lokalutredning


__________________________________________________________________________________________ 

omfattande alla skolbyggnader i kommunen. 

Beviljade bostadsanpassningsbidrag ökade med 

ca 40 % jämfört med 2011. 

Gata och parkenheten har genom tillkomsten av 

fyra nya konstgräsplaner har tillskapats ett 

betydande och förändrat behov vad gäller 

maskinpark och skötsel. Utfasningen av 

energikrävande och miljöbelastande 

kvicksilverarmaturer har fortsatt liksom 

genomförandet av trafiksäkerhetshöjande fysiska 

åtgärder har genomförts i Bara och Svedala med 

inriktning på säkerhet för de oskyddade 

trafikanterna. 

För räddningstjänsten kan vi se en svag ökning av 

antalet larm jämfört med föregående år. Ökningen 

är främst att hänföra till sjukvårdslarm/IVPA och 

automatiska brandlarm. Samarbete och 

samordning har skett med andra kommuner och 

myndigheter i Skåne vad gäller beredskaps- och 

säkerhetsplanering. 

Fastighetsenhetens insatser för planerat underhåll 

räddades i och med beslut om tillskott på 5 mkr 

samt Fora-pengarna, vilket gav fastighetsenheten 

ytterligare några miljoner i tillskott. Förstärkningarna 

har gjort det möjligt att genomföra en rad 

angelägna åtgärder. 

Utöver flera stora planprojekt har Bygg och miljö 

under året även varit projektledare för arbetet med 

fördjupning av översiktsplanen i Sturup, FÖP 

Sturup. 

Miljö och teknik har infört kartprogrammet 

Geosecma for ArcGIS. Det innehåller en webfunktion 

där kartmaterial har gjorts tillgängligt för 

alla anställda i kommunen. Sent under året har 

kommunfullmäktige beslutat att tillföra resurser till 

Bygg och miljö för en GIS-tjänst och för införande 

av ett nytt höjdsystem, vilket är mycket positivt. 

Miljöstrategen har arbetat fram ett nytt förslag till 

miljömålsprogram för Svedala som under 2013 

fortsätter med samråd och politisk behandling. 

Miljötillsynen (miljö och livsmedel) har bedrivits 

utifrån tillsynsplanen. 

Utvecklingsarbetet med att göra Serviceenheten till 

en effektiv och kundorienterad verksamhet 

fortsätter. En genomlysning av Serviceenheten är 

gjord. Serviceenheten får, övergripande goda 

omdömen och utvecklings-arbetet bedöms ligga i 

linje med hur kommunal internservice bör bedrivas 

och ligga i framkant. Revisionen pekar också på 

39 

ett antal utvecklingsområden. De 

kostnadsanpassningar som beslutades under 2011 

har präglat arbetet under 2012. 

Då Naverlönnskolan stod klar under sensommaren 

kunde centraliserad tillagning av specialkost ske i 

det nya specialkostköket. Syftet är att få en säkrare 

hantering av allergikost. Inom området för Vård 

och omsorg används nu verksamhetssystem för 

närings- och kostnads-beräknade recept. 

Städservice har utökat sin verksamhet i takt med att 

kommunen växer och städar 69 500 kvm. I flera 

nya objekt sköter nu Städservice lokalvården: 

Naverlönnskolan, Centralskolans nya del, 

Aggarpsvallen och Stationshuset. Tjänsteutbudet är 

också utökat. 

Arbetet med att etablera en kundtjänst istället för 

reception har varit betydande. Receptions- och 

växellokalen renoverades och utvidgades för att 

matcha framtida kundtjänst- behov. 

Ekonomi 

Ledning 

Det ekonomiska resultatet är bra och totalt 

redovisar ledningsenheten ett överskott på 1374 

tkr inklusive kapitalkostnader. Överskottet beror 

dels på att Centralskolan skrivits av under året och 

därför belastningen på reglering och 

saneringskontot ej blev så stor. Redovisat överskott 

800 tkr. 

Gata/Park 

Vinterkostnaden för vårvintern visade ett överskott. 

Dessa pengar användes för åtgärder på 

belysningsnätet. Den kostsamma höstvintern gjorde 

att de reserverade pengarna för en normalvinter 

inte räckte. Underhållskostnaden för belysningen 

har blivit större på grund av att åtgärder har 

framtvingats till följd av andra projekt såsom E-ons 

nyläggning av kabel och byte av stationer i 

tätorterna samt av egna projekt. Den besparing på 

renhållning som skulle göras fick inte full 

genomslagskraft på grund av att besparingen av 

uppsagd personal inte fick effekt förrän efter 

halvårsskiftet. 

Fastighet 

Totalt uppvisar fastighetsenheten ett positivt resultat 

på 597 tkr inklusive ett överskott på


__________________________________________________________________________________________ 

kapitalkostnader på 1 545 tkr. Enhetens 

driftresultat är 948 tkr. 

Bygg o Miljö 

Intäkterna inom plan och bygg har varit lägre än 

budgeterat. Kostnaderna har också hållits nere så 

resultatet visar ett marginellt överskott. 

Överskott på kapitalkostnaderna är 148 tkr. 

Bygg och miljönämnden 

Här finns ett överskott på 195 tkr. Intäkterna är 82 

tkr lägre än budgeterat och utgifterna 280 tkr lägre 

än budget. Överskottet inom miljötillsyn beror på 

vakanser som inte har ersatts med vikarier fullt ut 

och en tillfällig minskning av livsmedelsprover. 

Serviceenhet 

Intäkterna har varit större än beräknat beroende på 

att fler extrauppdrag har utförts för enhetens 

kunder. 

Underskottet kan främst härledas till följande 

parametrar; 

Städ- och Vaktmästarservice har haft högre 

personalkostnader än budgeterat medan 

Kostservice har lägre. Bland enskilda kostnader 

kan nämnas att de beslutade 

kostnadsanpassningarna (besparingarna) inte fått 

helårseffekt och att medarbetare, i 

samband med pensionsavgång, genererade att 

semesterskuld utbetalades. Orsaken till Kostservice 

positiva resultat vad gäller personalkostnaden är 

dels ett framgångsrikt effektiviseringsarbete och 

dels problem att hitta kompetenta vikarier. 

Livsmedelskostnaderna har ökat kraftigt och 

belastar negativt. 


Ledningsenheten 

I huvudsak har måluppfyllelsen rent generellt varit 

god. Handläggning av ärenden inom 

bostadsanpassningsbidrag, parkeringstillstånd till 

rörelsehindrade har inte rapporterats försenade och 

exploateringsenhetens verksamhet har uppvisat en 

hög produktivitet. 

Mål: Särskilda satsningar avseende utveckling av 

kvalitetssystem och verksamhetssystem. 

Resultat: Målet har inte uppnåtts. 

Analys: Arbetet är komplext och kräver samordning 

med kommunens övriga verksamhetsområden och 

kommunens centraladministration. 

40 

Gata och parkenheten 

Mål: Minskad användning av kemiska 

bekämpningsmedel. 

Resultat: Målet har uppnåtts. 

Mål: Minskad elförbrukning. 


Mål: Minskad saltanvändning vid 

halkbekämpning. 


Mål: Minska drivmedelsförbrukningen till 

fordonsparken samt öka andelen ickefossila 

drivmedel till fordonsparken. 


Mål: Särskild satsning på att utveckla de allmänna 

platserna för rekreation och kulturella aktiviteter 

samt på tillgänglighet. 


Analys: Arbetet har trängts ut under året på grund 

av tvingande åtgärder på gatubelysningen. 

Räddningstjänst 

Mål: Utbilda personalen utifrån de anslagna 

medlen för kompetensutveckling. 

Resultat: Satsningen har inte genomförts p.g.a. 

brist på anslagna medel. 

Mål: Med risk- och sårbarhetsanalys som grund 

skall ett nytt handlingsprogram för 

förebyggandeverksamhet och räddningstjänst 

enligt Lagen skydd mot olyckor arbetas fram. 

Resultat: Arbetet har inte genomförts p.g.a. 

senareläggande direktiv i KS-beslut. 

Mål: Utveckla handlingsprogrammet i ett 

generalistperspektiv inom kommunen genom att 

integrera räddningstjänst, beredskapsplanering, 

säkerhet och folkhälsa i samma verksamhet, 

därigenom utveckla nya säkerhetsmål och 

prestationsmål. 

Resultat: Arbetet har inte genomförts p.g.a. 

senareläggande direktiv i KS-beslut. 

Mål: Samtlig personal skall säkras operativ 

räddningstjänstutbildning genom övning och 

utbildning enligt handlingsprogrammet för skydd 

mot olyckor. 

Resultat: Satsningen har genomförts. 

Mål: Sträva efter kompetensutveckling inom 

räddningstjänsten för att kunna möta


__________________________________________________________________________________________ 

morgondagens krav och därigenom fortfarande 

vara en attraktiv arbetsgivare. 


Mål: Uppdatera miljökonsekvensbeskrivning för 

den tänkta övningsplatsen för räddningstjänsten 

och även för kommunens övriga verksamhet. 


Fastighetsenheten 

Budgeterad nivå för planerat underhåll totalt 

(inklusive inhyrda) kr/kvm BRA. 

Målvärde: 120101= 0 kr/m², 121001= 79 

kr/m² 

Resultat: 62 kr/m² 

Bruttokostnad kr/kvm BRA 

Målvärde: 900 kr/m² 

Resultat: 1001 kr/m² 

Planerat underhåll / totalt underhåll % 

Målvärde: 20% 

Resultat: 34% 

Bygg och miljö inkl. Bygg och miljönämnden 

Mål: Enskilda och gemensamma intressen ska 

tillgodoses inom ramen för en enkel och smidig 

plan- och bygglovshantering. 

Resultat: Beredningen för samhällsbyggnad och 

tillväxt/kommunstyrelsen beslutar om uppdrag att 

upprätta detaljplaner med normalt planförfarande 

och bygg- och miljönämnden beslutar om uppdrag 

att upprätta planer med enkelt planförfarande. 

Mål: Detaljplaner med normalt planförfarande ska 

färdigställas på 12 månader och planer med 

enkelt planförfarande på 6 månader. 

Resultat: Totalt har tre detaljplaner, 6 månader, 6 

månader resp. 9 månader vunnit laga kraft under 

året, samtliga genomförda med enkelt planförfarande. 

Mål: 90 % av medborgarna är nöjda med 

kontorets hantering av byggärenden. En 

svarsfrekvens på 60 % anses som tillförlitlig. 

Resultat: Ca 86 % av de svarande är nöjda med 

kontorets bemötande. Svarsfrekvensen var 28 %. 

Mål: Planering av miljötillsynen sker i linje med de 

för Svedala 14 tillämpbara miljömålen och i 

enlighet med prioriteringarna gjorda i 

Miljömålsprogram 2005. 


41 

Mål: 90 % av medborgarna är nöjda med 

kontorets hantering av miljötillsynsärenden. Enkäten 

betraktas som tillförlitlig vid en svarsfrekvens på 

minst 60 %. Resultat: 92 % av de svarande är 

nöjda. Svarsfrekvensen var 35 %. 

Mål: Handläggningstid för delegationsbeslut i ett 

prövningsärende ska fattas inom 6 veckor och 

färdigt nämndsunderlag ska finnas senast 8 veckor 

från det att vi har fått in kompletta handlingar. 

(Semestermånaderna är undantagna.) 

Resultat: Kontroll visade att 14 av 20 

prövningsärenden klarar det uppsatta målet. 

Mål: Tillsynsverksamheten ska vara synlig för 

verksamheter och medborgare i kommunen. 


Analys: Återkommande information publiceras i 

Svedala Nytt. Informationsmöte om enskilda 

avlopp har genomförts. 

Miljöstrategi 

Mål: Miljömedvetenheten ska öka i kommunen och 

i kommunens alla verksamheter. Särskilt ska 

miljöaspekterna bevakas i samhällsplaneringen. 


Analys: Vattengruppen i Svedala har fortsatt sitt 

samarbete och vattenfrågor har lyfts i tidigt skede i 

olika projekt. Svar på remisser om miljöstrategiska 

frågor och naturvård, bl a Länsstyrelsens 

miljömålsprogram samt synpunkter på miljöfrågor 

vid kommunens större upphandlingar. 

Mål: Nytt miljömålsprogram utarbetas 2011-2012 

i dialog med övriga kommunala verksamheter. 

Resultat: Under året har arbetet med att ta fram ett 

nytt miljömålsprogram skett. Förslag till program 

har förankrats inom verksamheterna och kommer att 

lyftas till politiska beslut under 2013 

Serviceenheten 

Kundperspektiv 

Mål: Övergripande Serviceavtal med huvudkunder 

Resultat: 90 % genomfört. 

Mål: Servicenivåavtal hos samtliga kunder 

Resultat: 90 % genomfört. 

Mål: Uppnå 80 % på NKI 2013 

Resultat: Målet är uppnått på totalnivå. 

Analys: Flera kundgrupper uppnår inte målet. 

Vidare avstår för många kunder att svara. 

Svarsfrekvensen var endast 74 %. Noggrann 

analys pågår och handlingsplan skall utarbetas.


__________________________________________________________________________________________ 

Mål: Utvidga Serviceenhetens tjänsteutbud för att 

tillgodose kundens önskemål. 

Resultat: Målet är uppnått. 

Analys: Städservice - Entrémattor, tvättjänster, 

Kostenheten – catering till kommunens enheter, 

Kostenheten - utökning av alternativa rätter, 

Kostenheten – enklare lunch i kommunhusets 

lunchrum. 

Mål: Tillgänglighet ökas genom intern kundtjänst 

för kommunen. 

Resultat: Arbetet pågår. 

Analys: Projekt SPURT lades ner och nya delprojekt 

startades upp. Serviceenheten är aktiv i 

flera delprojekt såsom Kundtjänst, 

Intranät/Hemsida och E-tjänster. Lokalen för 

framtida kundtjänst byggdes om för att matcha 

behoven. 

Mål: Gemensamt ärendehanteringssystem införs i 

kommunen 

Resultat: Arbetet pågår. 

Analys: Kartläggning av merparten av kommunens 

system genomfördes och en systemkarta har 

upprättats. Handlingsplan för fortsatt arbete med 

kunden i fokus påbörjades 

Mål: Konstruktiv dialog med kunder på strategisk 

nivå genomförs regelbundet 

Resultat: Åtgärden har påbörjats. 

Analys: Dialogen är inte helt fungerade. Arbetet 

fortsätter och beräknas slutföras 2013. 

Medarbetarperspektiv 

Mål: Uppnått 80 % på NMI senast år 2013. 

Resultat: Utfall 77 %. Målet har inte uppnåtts. 

Analys: Nöjd medarbetarundersökning (NMI) har 

genomförts för fjärde året i rad genom en 

webbaserad enkät. Svarsfrekvensen blev hela 94 

% 

Noggrannare analys görs under våren men 

resultatet kan ändå ses som positivt då året varit 

slitsamt med kostnadsanpassningar samt ny chef 

på städservice. 

Mål: Kontinuerligt arbete med vårt uppdrag, 

service och attityd. 


Analys: Arbete pågår med förändringsarbete i form 

av kvalitetsarbete (Q), serviceutbildningar och 

effektiviseringar. Under året har det i samtliga 

enheter arbetat med uppföljning av det värdegrundsarbete 

som gjordes under 2011 med 

Livskompetens AB. Serviceenhetens ledning har 

42 

utarbetat en plan för fortsatt arbete med 

serviceutbildning. 

Mål: Planerad kunskapsöverföring och rekrytering 

vid generationsväxling 


Analys: Fungerar bra med större flexibilitet i 

organisationen, överhörning mellan de olika 

delarna samt Q-arbetet. 

Mål: Hälsofrämjande ingår som naturlig del i 

ordinarie drift. 


Analys: Serviceenheten arbetar efter hypotesen att 

hälsofrämjande åtgärder är en långsiktig och 

produktiv åtgärd som kommer att innebära större 

trivsel, glädje och närvaro som kommer att gynna 

verksamheten. Under våren genomfördes 

undersökningen Previa Puls inom Serviceenheten. 

Samtliga enheter har arbetat aktivt på APT med 

frågeställningen ”Vad är hälsa för mig?” 

Mål: Gränsöverskridande arbete utvecklat 


Analys: Både ledningen och medarbetarna har 

utvecklat detta men här återstår mer att göra. 

Processperspektiv 

Mål: Avvikelsehantering- och förbättringsförslag är i 

drift. 


Mål: Rutiner på samtliga tjänster och funktioner 

samlade i Q-HB 

Resultat: Målet är på god väg att uppnås. 

Analys: Formatering och likställande av dokument 

har genomförts. Dokumenten är levande och skall 

sedan ständigt utökas, förändras och förbättras. 

Mål: Alla medarbetare använder aktivt Q-HB 

(kvalitets-, rutin- och informationswebb) 

Resultat: Målet är på god väg att uppnås. 

Analys: En stor del av medarbetarna använder 

denna. Dock inte alla och arbetet fortsätter under 

2013 

Mål: Samtliga verksamhetssystem i drift 


Analys: Under året utbildades vaktmästarna i 

felanmälansystemet DeDu och införandet 

planerades till 1/1-2013. 

Mål: Korrekt prissättning på våra tjänsteutbud 

Resultat: Målet har uppnåtts.


__________________________________________________________________________________________ 

Analys: Kostnader är fördelade och budgeterade 

på ett strukturerat sätt. Resultatet kan ligga till grund 

för fortsatt arbete med prismodell. 

Mål: Tillse att processen efter politiska beslut 

genomförs och kommuniceras 

Analys: Större förståelse för denna fråga har 

uppnåtts. Frågan utreds efter beslut i Ks. 

Mål: Fortsatt genomlysning av verksamheterna för 

fortsatta kvalitetshöjningar och effektiviseringar 

”Ständiga förbättringar”. 


Analys: Arbetet pågår kontinuerligt. 

Mål: Gränsöverskridande processorienterat 

arbetssätt etablerat 


Analys: Arbetet är påbörjat inom ramen för 

kommungemensamt projekt SPURT. Arbetet med 

inrättande av en servicesamordnare har påbörjats. 

Mål: Mätbar verksamhet med relevanta nyckeltal 

Resultat: Arbetet med framtagande av nyckeltal för 

samtliga enheter är påbörjat. 



Ledning 

Önskvärt att kommunen utvecklar rutiner och 

arbetssätt i riktning mot moderna digitala system, 

dokument- och ärendehanteringssystem samt GIS. 

Gata och parkenheten 

Fortsätta att fokusera på uppföljning och analys av 

uppsatta mål samt sträva efter hög resurs- och 

miljömedvetenhet vid upphandling och inköp av 

maskiner, fordon och belysningsarmatur. 

Räddningstjänst 

Utveckla styrredskap för redovisning med syftet att 

nå en förbättrad målbeskrivning och högre 

användbarhet i arbetet med kommunalt 

handlingsprogram för skydd mot olyckor. 

Fastighetsenheten 

Fastighetsenhetens förutsättningar är starkt 

kopplade till den politiska styrningen och 

lokalförsörjningen. En strategisk utveckling av 

lokalutnyttjandet bedöms bidra till förbättrad 

måluppfyllelse. 

Bygg o miljö 

43 

Fortsätta att utveckla kvalitetsfrågorna vid 

handläggning och administration. Effektivitet och 

kvalitet kan utvecklas genom ökat användande av 

digitala stödsystem, ex digitala blanketter som 

hanteras via hemsidan och utnyttjande av fler 

funktioner i befintliga system. System och rutiner för 

arkivering behöver ses över. 

Serviceenheten 

Fortsätta att arbeta med uthålligt förändrings- och 

utvecklingsarbete och mot bakgrund av rapporten 

från Ernst & Young hjälpa till att tydliggöra 

förbättringsområden hos både Serviceenheten och 

övriga delar av kommunen. Bidra till och vidare 

driva arbetet mot en tydliggjord prismodell vad 

gäller Serviceenhetens finansiering. Arbeta vidare 

med serviceutbildning med enhetens medarbetare 

för att skapa förståelse för servicemötets betydelse. 


Framgångsfaktorer: 

Förmågan att utveckla en övergripande 

uthållig balans mellan ambitionen i 

kommunens styrande målsättningar och 

tillgängliga friska resurser, 

Förmågan att utveckla och systematisera 

kundperspektivet. 

Förmågan att utveckla och samordna 

planerings-, mark-. och exploateringsarbetet, 

Förmågan att utveckla det strategiska 

lokalförsörjningsarbetet och den långsiktiga 

planeringen för kommunens fastigheter samt 

internservicen till gagn för kommunens 

kärnverksamheter, 

Förmågan att kvalitetsutveckla och 

säkerhetsutveckla verksamheten, 

Utveckla den goda bebyggda och rekreativa 

miljön med närhet till natur och kollektivtrafik i 

Svedala tätort längs Segeå 

Medarbetare 

Den totala sjukfrånvaron har inte förändrats sedan 

föregående år. Långtidsfrånvaron har minskat 

något medan korttidsfrånvaron ökat något. I 

ålderskategorin 29 år eller yngre samt i 

ålderskategorin 30-49 år har sjukfrånvaron 

minskat, tydligt för tredje året i rad medan det i 

kategorin 50 år och äldre förekommer ett tydligt 

och oroande trendbrott med ökande sjukfrånvaro.


__________________________________________________________________________________________ 


Svedala kommun ska arbeta för att Svedala ska 

vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande 

som framtida medarbetare. Kommunen ska arbeta 

aktivt för att Svedala kommun ska vara en hälsofrämjande 

arbetsgivare. Under året genomfördes 

en medarbetarundersökning, Previa Puls, ur vilken 

enheterna tagit fram prioriterade 


Sjukfrånvaro, totalt 6,6% 6,0% 6,0% 

Andel sjukfrånvaro 60 dagar 

eller mer 49,8% 42,7% 36,4% 

Sjukfrånvaro, kvinnor 8,4% 7,1% 7,4% 

Sjukfrånvaro, män 3,4% 4,2% 3,8% 

Sjukfrånvaro i åldersgrupp 

29 år eller yngre 4,9% 3,6% 2,8% 


30-49 år 6,5% 6,1% 4,7% 


50 år eller äldre 6,9% 6,3% 7,6% 

Lång sjukfrånvaro 3,3% 2,6% 2,2% 

Kort sjukfrånvaro 3,3% 3,4% 3,8% 

Tidsbegränsad sjukersättning 0,3% 0,0% 


100 procent frisk 35,7% 32,2% 24,6% 

99 procent frisk 45,1% 40,5% 38,1% 

44 


Prognosen för verksamhetsområdet är att tilldelade 

budgetmedel kan hållas. 

JOHAN ISRAELSSON 

Teknisk chef


_________________________________________________________________________________________ 

Miljö och teknik avgiftsfinansierad verksamhet 


Mkr Vatten och avlopp 

Intäkter 38 892 40 518 42 458 Kostnadstäckning % 106 98 100 

Kostnader -33 259 -35 572 -36 159 

Nettokostnad 5 633 4 946 6 299 

Max andel odebiterad vattenmängd 

i % av producerad mängd 

-Svedala 22 22 22 

Avskrivning -2 333 -2 973 -3 555 -Bara/Klågerup 17 17 20 

Finansnetto -841 -1 028 -1 223 Eget kapital (tkr) 14 791 14 247 14 268 

Årets resultat 2 459 945 1 521 Avfallsenheten 

Avfallsmängd kg/inv. 231 232 239 

Nettoinvestering 17 181 11 770 16 872 Kostnadstäckning % 109 112 112 

Anläggningsavgifter 1 111 3 921 1 769 

Resultat per arbetsområde Tkr Max antal klagomål på avfalls- 

2010 2011 2012 hämtning/1000 inv. 3 

VA-enheten 1 410 -544 21 Eget kapital (tkr) 7 890 9 379 10 879 

Avfallsenheten 1 049 1 489 1 500 

Totalt 2 459 945 1 521 


VA 

Verksamheten har i huvudsak fungerat enligt 

planerna. Avloppsreningen har fungerat bra och 

villkoren för verksamhetens tillstånd uppfylls. 

Leveransstart för Sydvatten till Svedala var 

planerad till januari 2011. Under året har en 

tillståndsansökan lämnats och hanterats av Mark- 

och miljödomstolen. En komplettering skall ske 

under våren 2013. Klågerup samhälle kopplades 

in på den nya Sydvattenledningen. 

Vassbäddarna på reningsverket i Svedala är 

avställda i väntan på tömning och återplantering. 

En ny VA plan har arbetats fram men inte 

färdigställts. 

I kommunen pågår flera omfattande exploateringsprojekt 

samt ett flertal mindre vilka krävt 

betydande arbetsinsatser av VA enheten. Två av 

de större projekten har varit FSI på Aggarpsvallen 

och Segestrand. Utbyte av servisventiler har 

genomförts i samarbete med gatuenheten. Insatser 

för renovering av ledningar har huvudsakligen 

skett i samband med andra anläggningsprojekt. 

45 

Avfall 

Kommunens insamling av hushållsavfall i två 

fraktioner fungerar bra. Andelen utsorterat 

matavfall har höjts marginellt från 2011 Svedala 

samlar in och separerar 45 % av matavfallet och 

vi närmar oss det nya nationella målet som är 50 

% senast 2018. Matavfallsinsamlingen fungerar 

utan nämnvärda störningar och är av mycket hög 

kvalitet (renhet). Upprustningen har skett av tre 

återvinningsstationer. Avtalet med Förpacknings- 

och tidningsinsamling AB (FTIAB) har förlängts 

Renhållningstaxa och slamtömningstaxan har inte 

förändrats. 

Ekonomi 

Svedalas insamlingssystem är effektivt och 

kostnadsbesparande. Överskott har uppkommit 

på grund av ökad sortering till matavfall som 

medför lägre behandlingskostnad och 

producentmateria där ingen behandlingsavgift 

finns. Vidare har nya abonnenter tillkommit. 

Oklarheter med leverantörer på både 

insamlingssidan och slamsidan har utretts och givit 

extra intäkter under året då ersättning också 

betalts ut retroaktivt. Fler åtgärder/kostnader var 

planerade men har ej fullt ut kunnat genomföras


_________________________________________________________________________________________ 


VA 

Mål: Anpassa dagvattenhanteringen till antagen 

dagvattenpolicy. 


Analys: Va-enheten deltar aktivt i planarbetet kring 

denna fråga. Fortsatt behöver frågan prioriteras 

då dagvattenplanen är i behov av att ses över. 

Mål: Säkra vattenförsörjningen till Sturups flygplats 

genom att fortsätta arbetet med anslutning av hela 

distributionsnätet till Sydvatten. 

Resultat: Målet år på god väg att uppnås. 

Analys: Arbetet med utbyggnad av 

Sydvattenledningen mot Sturup har pågått under 

året och beräknas bli klart i början av 2013. 

Mål: Förnya ledningsnätet i en takt så att dess 

status bibehålls. 


Analys: Prioritering har behövt läggas på 

nyanläggning av VA vid exploatering. 

Mål: Införa ledningssystem för miljö, kvalitet och 

arbetsmiljö inom hela verksamheten. 

Resultat: Målet har inte uppnåtts: 

Analys: Utveckling av verksamhetssystem har fått 

proiteras ned för att hinna med drift, uppkomna 

utredningsbehov och de investeringsprojekt som 

varit nödvändiga under året. 

Mål: Kostnadstäckning i genomsnitt över tiden, 

100 %. 


Mål: Minska andelen vattenutläckage på 

vattenledningsnätet, 20 %. 


Analys: Vattenutläckaget har varit 25 % på 

vattenledningsnätet. 

Mål: Minska andelen vatteninläckage på 

spillvattennätet, 20 %. 


Analys: Vatteninläckaget har varit 19 % på 

spillvattennätet. 

Mål: Förnyelsetakten avseende ledningsnätet bör 

uppgå till i genomsnitt 1500 m per år. 


Analys: Ledningsnätet förnyades med 190 m. 

46 

Mål: Antal berättigade klagomål på 

dricksvattenkvaliteten, 2 per 1000 invånare och 

år (målvärde=38 för hela kommunen). 

Resultat: Målet har uppnåtts,


_________________________________________________________________________________________ 

2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av 

farligt avfall 

Mål: Andelen farligt avfall i restavfallet ska 

kontinuerligt minska genom förbättrade 

insamlingssystem och genom att upprätthålla en 

hög kunskap om farligt avfall hos hushåll samt 

verksamheter i kommunen 


Analys: ”Farligt avfall-bil” i ordinarie drift fr.o.m. 

2013. 

Mål: Fler stopp i Svedala för ”Farligt avfall-bil”. 

Resultat: Målet har inte uppfyllts. 

Mål: Tre ”Samlare” eller motsvarande i 

kommunen. (insamling av smått elavfall 

(lågenergilampor, glödlampor, småbatterier och 

småelektronik). 


Analys: Arbetet fortsätter i arbetsgrupp 2013. 

3. Öka återanvändningen av varor och 

produkter 

Mål: Återanvändningen av varor och produkter 

ska öka inom kommunen. 

Resultat: Oklart läge. 

Analys: Resultat är svårt att mäta och bedöma. 

Inga riktade aktiviteter har förekommit under året. 

4. Maximera återvinning av material och energi 

Mål: Kommunen ska stödja en ökad insamling av 

tidningar och förpackningar. Mängden 

förpacknings- och tidningsavfall i hushållsavfallet 

ska därmed minska. 

Resultat: Målet har delvis uppnåtts. 

Analys: Tre av kommunens återvinningsstationer 

(ÅVS) har rustats upp (Gjuterigatan, Holmeja, 

NFU). Mängden förpacknings- och tidningsavfall i 

hushållsavfallet har inte mätts och analyserats. 

Mål: I kommunens fysiska planering ska det finnas 

väl underbyggda förslag på platser för 

återvinningsstationer, återvinningscentraler och 

andra anläggningar för avfallshantering 

(exempelvis miljöhus och gemensamma 

avfallslösningar) 


Analys: Rutinen är upprättad i det fysiska 

planeringsarbetet. 

Mål: Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, 

restauranger, storkök och butiker ska återvinnas 

genom biologisk behandling. Målet avser 

47 

källsorterat matavfall till såväl hemkompostering 

som central behandling. 


Analys: Utsorterad andel av matavfallet uppgår till 

45 %. Det finns stor potential att höja andelen och 

fortsatta aktiviteter planeras. 

Mål: Minst 80 procent av fosforföreningarna i 

avlopp återföras till produktiv mark, varav minst 

hälften bör återföras till åkermark. 


Analys: Målet är satt för hela SYSAV-regionen. 

5. Verka för effektiva och klimatriktiga 

avfallstransporter 

Mål: Insamling och transporter av avfall ska 

planeras med avseende på minimerad miljö- och 

klimatpåverkan. 

Resultat: Målet är delvis uppnått. 

Analys: Insamling av hushållsavfall från 

abonnenter och tömning av slambrunnar för 

enskilda avlopp genomförs med upphandlad 

entreprenad. Med ett konsortialavtal som grund 

omhändertar SYSAV det insamlade 

hushållsavfallet. 



VA 

Den övergripande åtgärden är att prioritera 

förnyelsetakten i ledningsnätet samt förstärka 

enheten personellt med kvalificerad kompetens i 

form av en VA-ingenjör för att tillgodose behovet 

från exploateringsprojekten. 

Avfall 

Införande av taggade kärl hade gjort att 

kommunen haft en bättre kontroll på avvikelser 

och nyckeltal. 


VA 

Den långsiktiga leveranssäkerheten och 

kvalitetsskyddet är av störst tyngd vad gäller 

prioritering av dricksvattenverksamheten. 

En rimlig och nödvändig ambition av 

förnyelsetakten på ledningsnätets olika delar 

behöver verkställas för att motverka framtida 

skuldberg för va-abonnenterna.


_________________________________________________________________________________________ 

Dagvattenfrågor får en allt ökande betydelse i 

samband med nya lagkrav, klimatanpassning och 

vid utbyggnad av bebyggelse i tätort och på 

landsbygd. 

Avfall 

Arbetet bör fortgå enligt de fastställda 

inriktningsmålen. Större genomslag kan uppnås 

genom att planera och genomföra insatserna 

tillsammans inom SYSAV-regionen. 

Medarbetare 

Va-enheten uppvisar en kraftig minskning av 

sjukfrånvaron inom samtliga redovisade nyckeltal. 

Frisknärvaron har också ökad väsentligt. 

Avfallsenheten består av en medarbetare, 

avfallschef på 35 % tjänstgöringsgrad. 


Skyddsrond, riskanalys och arbetsmiljöåtgärder 

för en förbättrad miljö har genomförts för den 

större delen av va-enheten. 

48 

Avfallsenheten berörs alltmer av frågor och 

utredningar kring kärluppställningar då 

arbetsmiljöverkets regler blir alltmer strama. 

Säkerhetshöjande åtgärder fortgår och 

backningsrörelser, transporter på GC-vägar och 

långa gångavstånd reduceras allt mer. 


Va-enheten prognostiseras ett underskott på minst 

4,9 miljoner kr för tömning av vassbäddarna. 

Skadeståndsärenden avseende 

källaröversvämningarna inom Värbyvägen kan 

därutöver bidra till negativt resultat. 

JOHAN ISRAELSSON 

Teknisk chef


__________________________________________________________________________________________ 

Balansräkning 2011-2012 

Va-enheten 

2011 2012 

Anläggningar 

Ingående värde 46 263,4 54 348,9 

Årets förändringar balansposter 0,0 0,0 

Årets investeringsverksamhet 10 404,1 13 506,9 

Årets avskrivning -2 318,6 -2 897,8 

Summa 54 348,9 64 957,9 

Maskiner och inventarier 


Årets investeringsverksamhet 1 370,6 3 761,6 

Årets avskrivning -583,8 -586,3 

Summa 2 888,2 6 063,5 

Fordringar 

Kundfordringar 3 883,9 574,2 

Div kortfr fordringar 1 562,2 1 456,8 

Interimsposter 1 482,6 -7 898,4 

Summa 6 928,7 -5 867,4 

Likvida medel 

Kassa och bank -3 124,8 -8965,8 

Summa -3 124,8 -8965,8 

Eget kapital 


Periodens resultat -544,0 21,0 

Summa 14 246,8 14 267,8 

Långfristiga skulder 


Nytt lån 10 000,0 0,0 

Årets amorteringar -1 278,3 -1 258,3 

Förutbetalda anläggningsavgifter 13 331,4 15 060,7 

Summa 45 497,7 45 969,1 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 450,0 -7 214,5 

Moms och punktskatter 712,2 -50,8 

Pers skatter och avg 68,1 74,5 

Interimsposter 66,2 3141,9 

Summa 1 296,5 -4 048,8 

49


__________________________________________________________________________________________ 

Balansräkning 2011-2012 

Avfallsenheten 


Anläggningar 


Årets förändringar balansposter 0,0 0,0 

Årets investeringsverksamhet 0,0 0,0 

Årets avskrivning -71,1 -71,1 

Summa 1 602,5 1 531,4 


Ingående värde 0,0 0,0 

Årets förändringar balanposter 0,0 0,0 

Årets investeringsverksamhet 0,0 0,0 

Årets avskrivning 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 

Fordringar 

Kundfordringar 4 957,3 4 832,5 

Div kortfr fordringar 324,7 355,5 


Summa 4 840,9 5 188,0 

Likvida medel 

Kassa och bank 3 943,7 5 749,6 

Summa 3 943,7 5 749,6 

Eget kapital 


Periodens resultat 1 489,0 1 500,0 

Summa 9 378,6 10 878,6 


Ingående värde 0,0 0,0 

Nytt lån 0,0 0,0 

Årets amorteringar 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 


Leverantörsskulder 107,3 306,0 

Moms och punktskatter 991,5 1149.5 

Pers skatter och avg 0,0 0,0 


Intern skuld FiF 0,0 0,0 

Summa 1 449,6 1 590,4 

50

Resultaträkning (Mkr) 

Resultaträkning (Mkr) Not Bokslut Bokslut Avvikelse Budget 

2011 2012 bok/bud 2012 

Verksamhetens intäkter 1 154,9 165,8 -93,3 259,1 

Verksamhetens kostnader 2 -921,5 -957,2 95,4 -1 052,6 

Avskrivningar 3 -37,2 -50,1 -11,1 -39,0 

Verksamhetens nettokostnad -803,8 -841,5 -9,0 -832,5 

Skatteintäkter 4 721,2 756,2 2,5 753,7 

Genrella stb o utj bidrag 5 116,2 102,8 0,0 102,8 

Finansiella intäkter 6 2,7 1,6 0,6 1,0 

Finansiella kostnader 7 -4,3 -3,9 1,1 -5,0 

Resultat före extraordinära poster 32,0 15,2 -4,8 20,0 

Extra ordinära intäkter 8 0,0 0,0 0,0 0,0 

Extra ordinära kostnader 9 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat 32,0 15,2 -4,8 20,0 

51

Balansräkning (Mkr) 

Balansräkning (Mkr) Not Bokslut Bokslut Avvikelse Budget 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Matriella anläggningstillgångar 

Fastigheter och anläggningar 10 486,0 516,4 -65,4 646,8 

Maskiner och inventarier 11 51,1 65,0 

Finansiella anläggningstillgångar 

Pensionsförvaltning 12 107,3 113,3 6,0 107,3 

Aktier och andelar 13 22,2 21,5 -0,7 22,2 

Långfristig utlåning 14 7,9 2,9 -5,0 7,9 

Summa anläggningstillg 674,6 719,0 -65,1 784,2 

Omsättningstillgångar 

Förråd, lager, expl fast 15 17,6 31,8 14,2 17,6 

Kortfristig fordran 16 91,6 90,4 -1,2 91,6 

Likvida medel 17 25,3 0,1 21,3 -21,2 

Summa omsättningstillg 134,6 122,3 34,3 88,0 

SUMMA TILLGÅNGAR 809,2 841,3 -30,8 872,3 

EGET KAP, AVSÄTTN. OCH SKULDER 

Eget Kapital 18 

Ingående eget kapital 481,3 513,3 0,0 513,3 

Årets resultat 32,0 15,2 -4,8 20,0 

Summa Eget kapital 513,3 528,6 -4,7 533,3 

Avsättningar 

Avs för pensioner mm 19 10,2 9,7 0,3 9,4 

Andra avsättningar 20 0,5 0,5 0,0 0,5 

Summa avsättningar 10,8 10,2 0,3 10,0 

Skulder 

Långfristiga skulder 21 143,1 142,4 -44,7 187,1 

Kortfristiga skulder 22 141,9 160,1 18,2 141,9 

Summa skulder 285,1 302,5 -26,5 329,0 

SUMMA EK, AVSÄTTN. OCH SKULDER 809,2 841,3 -30,9 872,3 

PANTER O ANSVARS FÖRBINDELSER 

Pensionsförpliktelser 23 391,0 396,5 5,5 391,0 

Övriga borgensåtaganden 24 461,5 529,6 68,1 461,5 

52

Finansieringsanalys (Mkr) 

Finansieringsanalys (Mkr) Not Bokslut Bokslut Avvikelse Budget 


Löpande verksamhet 

Resultat enligt resultaträkning 32,0 15,2 -4,8 20,0 

Justering av- o nedskrivning 3 37,2 50,1 11,1 39,0 

Justering för reavinst o förlust 25 -5,5 0,3 0,3 0,0 

Justering för pensionsavsättning 19 3,3 -0,5 0,3 -0,8 

Justering för andra avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 

Justering övriga icke likvidposter 0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa löpande verksamhet 67,1 65,0 6,8 58,2 

Kapitalbindning 

Ökning/minskning korta fordringar 16 -33,5 1,2 1,2 0,0 

Ökning/minskning exploatering 15 -7,7 -14,2 -14,2 0,0 

Ökning/minskning korta skulder 21 -15,9 18,1 18,2 -0,1 

Summa kapitalbindning -57,2 5,2 -52,0 -0,1 

Investeringsverksamhet 26 

Investeringar i anläggn.tillg. -59,3 -99,2 49,5 -148,7 

Investering i fin. anläggn.tillg. 0,0 -6,0 -6,0 0,0 

Försäljning av materiella anltillg 12,7 2,9 2,9 0,0 

Försäljning av finansiella anltillg 0,5 0,7 0,7 0,0 

Investeringsbidrag 0,0 1,7 1,7 0,0 

Netto från investeringsverksamhet -46,1 -99,9 48,8 -148,7 

Finansieringsverksamhet 

Ökning av långfristiga skulder 21 0,0 0,0 -45,0 45,0 

Minskning av långfristiga skulder 21 4,2 -0,7 0,3 -1,0 

Minskning långfristiga fordringar 14 -5,1 5,1 5,1 0,0 

Netto från finansieringsverksamh -0,9 4,4 -39,6 44,0 

Periodens kassaflöde -37,2 -25,2 21,3 -46,6 

Likvida medel vid periodens början 62,5 25,3 0,0 25,3 

Likvida medel vid periodens slut 25,3 0,1 21,4 -21,3 

Förändring likvida medel -37,2 -25,2 21,4 -46,6 

53

Noter kommunen (Tkr) 

Not 2011 2012 

Intäkter enligt driftredovisningen 361 954,4 395 938,6 

Int räntor bal enheterna -245,0 -89,6 

Reavinster 5 397,2 36,3 

Jämförelsestörande post 0,0 0,0 

Avgår interna poster -212 196,4 -230 041,9 

Summa verks int 1 154 910,2 165 843,4 

Kostnader enligt driftredovisningen 1 183 906,2 1 259 225,4 

Kalkyl kapitalkostnad -23 533,0 -23 271,5 

Avskrivning bal-enhet -21 180,0 -31 823,1 

Räntor bal enheterna -16 138,8 -15 680,0 

Kalkyl pesonalomk -159 268,8 -162 104,0 

Verklig pesonalomk 131 496,4 121 841,7 

Reaförluster 303,1 314,6 

Semesterlöneskuldökn -274,5 1 393,5 

Pensionsutbetalningar 16 924,0 18 551,8 

Pensioner individuell del 18 407,3 19 987,8 

Förändring pensionsavsättning 3 028,4 -1 148,9 

Avgår interna poster -212 196,4 -230 041,9 

Summa verksh kostn 2 921 473,8 957 245,3 

Avskrivning balansenheter 21 180,0 31 823,1 

Avskrivning övriga 16 030,5 18 241,6 

Summa avskrivningar 3 37 210,5 50 064,7 

Prel. Kommunalskatt 703 961,2 747 105,1 

Prel. Skatteavräkning 14 398,9 8 926,7 

Slutlig skatteavräkning 2 827,2 138,6 

Summa skatteintäkter 4 721 187,3 756 170,4 

Inkomstutjämning 141 504,5 133 410,4 

Kostnadsutjämning -22 083,7 -17 596,0 

Kommunal fastighetsutjämning 0,0 0,0 

LSS-utjämning -23 484,0 -22 719,4 

Regleringsavgift/bidrag 20 272,1 9 738,1 

Summa stb o utj bidrag 5 116 208,9 102 833,1 

Ränteintäkter 18 837,2 17 320,6 

Värdeförändring pensionskapital 0,0 0,0 

Externa räntor bal-enh 0,0 0,0 

Interna räntor FIF -16 138,1 -15 678,3 

Summa finansiella int 6 2 699,0 1 642,3 

Räntekostnader 4 529,9 4 028,7 

Värdeförändring pensionskapital 0,0 0,0 

Externa räntor bal-enh 0,6 1,7 

Interna räntor FIF -245,0 -89,6 

Summa finansiella kost 7 4 285,5 3 940,9 

Rörelsekapitalpåverkande 0,0 0,0 

Icke rörelsekapitalpåverkande 0,0 0,0 

Summa ex ordn intäkter 8 0,0 0,0 

Rörelsekapitalpåverkande 0,0 0,0 

Icke rörelsekapitalpåverkande 0,0 0,0 

Summa ex ordn kostnad 9 0,0 0,0 

54


NOT 10 Fastigheter och anläggningar NOT 11 Maskiner och inventarier 

Spec 2011 2012 Spec 2011 2012 

IB anskaffningsvärde 833 247,0 851 601,0 IB anskaffningsvärde 135 192,1 153 885,6 

Nyanskaffningar 30 992,2 67 158,9 Nyanskaffningar 18 919,1 27 655,1 

Föräljning/utrangering -12 638,2 -25 323,9 Föräljning/utrangering -225,6 -6 005,0 

Pågående arbeten 11 614,5 14 242,6 UB anskaffningsvärde 153 885,6 175 535,7 

UB anskaffningsvärde 863 215,5 907 678,6 

IB avskrivningar -91 024,4 -102 766,7 

IB avskrivningar -357 594,2 -377 205,3 Föräljning/utrangering 225,6 5 704,1 

Föräljning/utrangering 5 589,6 22 489,9 Årets avskrivningar -11 967,9 -13 512,3 

Årets avskrivningar -25 200,7 -26 668,4 UB avskrivningar -102 766,7 -110 574,9 

Nedskrivningar 0,0 -9 884,0 

UB avskrivningar -377 205,3 -391 267,8 UB bokfört värde 51 118,9 64 960,8 

UB bokfört värde 486 010,2 516 410,8 Specifikation utgående värde 

Maskiner 4 102,9 5 336,3 

Inventarier 33 090,4 43 657,6 

2011 2012 Byggnadsinventarier 3 256,9 2 994,0 

Specifikation pågående arbeten Bilar o transportmedel 5 741,0 5 095,9 

Pågående arbeten 2 313,7 11 614,5 Konst 1 250,9 1 304,1 

Årets förändring 9 342,7 2 738,1 Övriga inventarier 3 676,8 6 572,9 

Nedskrivning -41,9 0,0 

Summa 51 118,9 64 960,8 

11 614,5 14 352,6 

Specifikation utgående värde 

Allmän markreserv 25 769,6 30 513,8 NOT 12 Pensionsförvaltning 

Verksamhetsfastigheter 289 336,4 298 625,2 

Fastigheter för affärsverksh 54 966,2 62 599,0 Spec 2011 2012 

Publika fastigheter 98 564,0 110 300,7 

ERS fastigheter 5 759,5 129,5 Ingående balans 107 306,4 107 341,3 

Pågende projekt 11 614,5 14 242,6 Utökning andelar 34,9 6 000,0 

Summa 486 010,2 516 410,8 Summa 107 341,3 113 341,3 

*Svedala kommun har i april 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s 

samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande 

borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje 

medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en 

beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Svedala kommun 

hade vid årsskiftet 2012/2013 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,29% motsvarande 787,9 Mkr. 

Efter inbetalt andelskapital i samband med inträdet i Kommuninvest har det beslutats om insatsemmissioner för 1.025.259:- 

55


NOT 13 Aktier och andelar NOT 16 Kortfristig fordran 


Ingående balans 22 851,1 22 196,1 Ingående värde 58 088,1 91 636,1 

Förändring -655,0 -725,0 Årets förändringar 33 548,0 -1 239,9 

Summa 22 196,1 21 471,1 Summa 91 636,1 90 396,2 

Specifikation utgående värde Specifikation utgående värde 

SVEDAB 0,0 0,0 Kunfordringar 16 307,9 19 442,1 

Bostads AB Svedalahem 6 000,0 6 000,0 Diverse kortfristiga fordringar 55 394,4 54 395,4 

Sturupsaxeln 41,7 41,7 Interimsfordringar 19 933,8 16 560,9 

Kommun AB 1,0 1,0 

SYSAV 212,0 212,0 Summa 91 636,1 90 398,4 

Sydvatten 10 411,7 10 411,7 

Inträdesavgift Sydvatten AB 3 365,2 3 365,2 

Kommunassurans 876,9 876,9 NOT 17 Likvida medel ** 

Kommuninvest * 548,7 548,7 

Kommunalt upphandlingsbolag 725,0 0,0 Spec 2011 2012 

Övriga andelar 9,2 9,2 

Bostadsrätter 4,7 4,7 Kortfristiga placeringar 20 848,6 1 049,9 

Summa 22 196,2 21 471,1 Kassa och bank 4 488,6 -959,3 

NOT 14 Långfristig fordran Summa 25 337,2 90,6 

Spec 2011 2012 

NOT 18 Eget kapital 

IB utlämnade lån 2 856,0 7 933,8 

Förändring 5 077,8 -5 077,8 Spec 2011 2012 

Summa 7 933,8 2 856,0 Ingående värde 481 285,7 513 321,2 

Årets förändringar 32 035,5 15 238,2 


Svedalahem AB 5 077,8 0,0 Summa 513 321,2 528 559,4 

Kommuninvest 2 600,0 2 600,0 

Börringe Bygdegårdsförening 125,0 125,0 Specifikation utgående värde 

Bara scoutkår 110,0 110,0 Anläggningstillgångar 674 600,4 719 040,0 

Övriga 21,0 21,0 Avsättningar och långfristiga skulder -153 888,9 -152 641,0 

Summa 7 933,8 2 856,0 Summa anlägningskapital 520 711,5 566 399,0 

NOT 15 Exploateringsfordran Omsättningstillgångar 134 556,1 122 253,1 

Kortfristiga skulder -141 946,3 -160 092,7 


Summa rörelsekapital -7 390,2 -37 839,6 


Årets förändringar 7 741,1 14 183,6 

Summa 17 582,8 31 766,4 ** Icke utnyttjad checkkredit uppgår till 50 Mkr 

56


NOT 19 Pensionsavsättningar NOT 22 Kortfristiga skulder 


Ingående värde 6 939,9 10 225,3 Ingående värde 157 869,4 141 946,3 

Årets förändringar 3 285,4 -539,3 Årets förändringar -15 923,1 18 146,4 

Summa 10 225,3 9 686,0 Summa 141 946,3 160 092,7 

Specifikation årets förändring Specifikation utgående värde 

Avsättning exkl garantipension 493,0 523,0 Korta skulder till kreditinstitut 1 009,9 3 755,9 

Avsättning garantipension -3 137,0 -89,0 Leverantörsskulder 47 566,6 48 954,0 

Löneskatt -641,4 105,3 Moms och särsk punktskatter 2 115,4 1 379,8 

Pers källskatt o löneavdr 8 179,8 10 273,6 

Summa förändring -3 285,4 539,3 Övriga kortfr skulder 5 179,9 3 528,2 

Interimsposter * 77 894,7 92 201,3 

NOT 20 Andra avsättningar Summa 141 946,3 160 092,8 

Spec 2011 2012 * Varav 

Upplupna semesterlöner 31 221,2 33 166,7 

Ingående värde 546,8 546,8 Upplupna räntekostnader 543,8 725,5 

Årets förändringar 0,0 0,0 Pensionskostnad ind del 18 430,0 19 104,5 

Särskild löneskatt ind del 3 486,6 4 489,4 

Summa 546,8 546,8 Upplupna sociala avg 11 453,2 13 548,5 

Övrigt 12 759,9 21 166,7 


Grundförstärkningsfond 546,8 546,8 NOT 23 Pensionsförpliktelser 

Parkeringsfond 0,0 0,0 


Summa utgående värde 546,8 546,8 


Årets förändring 28 842,0 2 550,0 

Summa 314 648,0 317 198,0 

NOT 21 Långfristiga skulder Löneskatt 76 333,6 76 952,2 

Spec 2011 2012 Summa 390 981,6 394 150,2 

Ingående skuld 138 925,0 143 116,8 NOT 24 Ansvars- och borgensförbindelser 

Årets förändringar 4 191,8 -708,6 


Summa 143 116,8 142 408,2 


Specifikation årets förändringar Årets förändringar 81 811,2 68 012,8 

Nya lån 0,0 0,0 

Lösen av lån 0,0 -2 487,3 Summa 461 550,0 529 562,8 

Justering av årets armoteringar 798,9 0,0 

Nästa års armoteringar -73,5 0,0 Specifikation utgående värde 

Förutbetalda anläggningsavgifter 3 466,4 1 778,7 Bostads AB Svedalahem 359 466,0 359 422,8 

Svedala Exploaterings AB 82 000,0 150 000,0 

Summa årets förändring 4 191,8 -708,6 Sysav 3 100,0 3 327,7 

Sydvatten 12 916,3 12 916,3 

Egnahem, statliga lån 852,8 909,9 

Småhuskredit, BKN 127,9 122,3 

Övriga 3 087,0 2 863,8 

57 

Summa 461 550,0 529 562,8


NOT 25 Reavinst och reaförlust 

NOT 26 Investeringsverksamhet 2011 2012 


Spec 

Reavinster 5 729,8 36,3 

Reaförluster -303,1 -314,6 Investering anläggn.tillgångar -59 254,0 -99 166,2 

Investering fin. anläggn.tillg. -34,9 -6 005,0 

Summa 5 426,7 -278,3 Försäljning anläggn.tillgångar 12 658,4 2 861,6 

Försäljning fin. anläggn.tillg. 500,0 725,0 

Investeringsbidrag 0,0 1 724,2 

58 

-46 130,5 -99 860,5

Driftredovisning 

Samtliga Bokslut Budget Bokslut Budget- Budget 

ansvarsområden (Mkr) 2011 2012 2012 avvikelse 2013 

Verksamhetens intäkter 361,3 370,6 395,8 25,2 374,4 

Verksamhetens kostnader -1 122,7 -1 161,7 -1 188,4 -26,7 -1 178,9 

Verksamhetens netttokostnader -761,5 -791,1 -792,6 -1,5 -804,5 

Kommunbidrag 821,1 854,9 854,9 0,0 868,3 

Kapitalkostnader -60,6 -63,8 -60,8 3,0 -63,8 

Resultat -0,9 0,0 1,5 1,5 0,0 

59

Driftredovisning 

Budgetutfall per Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 

ansvarsområden (Tkr) 2010 2011 2012 2012 

exkl kap.kostn 

Kommunledning 

Politisk ledning 107,5 -1 252,2 667,4 667,4 

Förvaltningsledning -959,3 198,5 789,6 789,6 

Central adm. inkl. översiktsplan 2 381,6 2 725,5 1 431,7 1 342,3 

Summa kommunledning 1 529,8 1 671,8 2 888,7 2 799,3 

Utbildning 

Ledning 1 091,3 1 056,5 370,4 370,4 

BGS 3 817,2 791,7 2 390,6 2 644,2 

Grundskola -1 821,8 395,7 -3 104,6 -3 104,6 

Barnomsorg, grundskola, särskola -1 488,5 6,4 904,3 904,3 

Gymnasieutbildning och vuxenunderv -58,3 -3 147,6 -5 738,8 -5 710,0 

Kutur och turism 1) 0,0 -70,2 -21,7 -66,7 

Bibliotek 57,4 56,4 31,5 -44,1 

Fritid -98,9 -225,6 151,9 71,2 

Summa utbildning 1 498,4 -1 136,7 -5 016,4 -4 935,3 


Stab och administration 737,9 461,9 -2,0 -11,4 

Individ och familjemsorg -4 075,1 1 104,5 -550,5 -550,5 

Social och medicinsk omsorg 2) -1 033,1 -231,5 0,0 0,0 

LSS och socialpykiatrin -2 231,2 -2 356,8 -1 534,7 -1 582,7 

Äldeomsorg -1 515,1 -88,7 367,0 173,3 

Summa vård och omsorg -8 116,6 -1 110,6 -1 720,2 -1 971,3 

Miljö och teknik 

Ledning 1 271,5 863,9 1 374,2 742,7 

Gata och park -1 712,0 -626,9 -914,9 -1 339,5 

Bygg och miljö 233,4 221,4 166,4 18,4 

Räddningstjänst -224,4 -241,1 -16,2 -279,8 

Serviceenhet 234,8 -393,2 -385,6 -589,0 

Fastighetsförvaltning -284,1 -950,6 596,7 -948,4 

Va-enhet 1 410,0 -544,0 21,2 517,6 

Avfallsenhet 1 049,2 1 489,0 1 499,9 1 446,4 

Summa miljö och teknik 1 978,4 -181,5 2 341,7 -431,6 

Myndighetsnämnd 3) 

Myndighetsnämnd soc.tjänst och skola 0,0 -602,7 2 820,2 2 820,2 

Bygg- och miljönämnd - Miljötillsyn 0,0 451,9 195,3 195,3 

Summa myndighetsnämnd 0,0 -150,8 3 015,5 3 015,5 

Summa totalt -3 110,0 -907,8 1 509,3 -1 523,4 

1) Kultur och turism redovisades under kommunledningen före 2011. 

2) Begreppet Social och medicinsk omsorg används ej efter 2011. 

3) Myndighetsnämnderna redovisades under utbildning, vård och omsorg samt miljö och teknik före 2011. 

60

Investeringsredovisning (Tkr) 

NYINVESTERINGAR 

Bokslut Års- Budget- 

Miljö och teknik 2012 budget avvikelse 

Fastigheter 28 040,5 36 440,0 8 399,5 

Gata o park 6 335,9 8 795,0 2 459,1 

Va-anläggningar 16 006,2 38 003,0 21 996,8 

Trafiksäkerhet 230,3 300,0 69,7 

Parkanläggningar 2 173,3 2 250,0 76,7 

Cirkulationsplatser 5 857,7 3 097,0 -2 760,7 

Broar 7,5 2 200,0 2 192,5 

Serviceenhet 94,3 390,0 295,7 

GC-vägar 3 972,8 15 170,0 11 197,2 

Summa Miljö och teknik 62 718,5 106 645,0 43 926,5 

Utbildning 

IT, inventarier mm 8 253,1 13 920,0 5 666,9 


IT, inventarier mm 424,8 1 641,0 1 216,2 

Kommunledning 

Inventarier,markköp, mm 5 294,9 8 766,0 3 471,1 

Summa nyinvesteringar 76 691,3 130 972,0 54 280,7 

REINVESTERINGAR 

Miljö och teknik 

Va-reinvesteringar 867,1 3 100,0 2 232,9 

Fordon och inventarier 3 511,7 4 381,0 869,3 

Hyresgästinvesteringar 4 785,4 4 125,0 -660,4 

Gatu- och parkanläggningar 718,1 275,0 -443,1 

Utbildning 

IT, inventarier mm 1 848,5 1 885,0 36,5 


IT, inventarier mm 1 034,5 1 200,0 165,5 

Kommunledning 

IT, inventarier mm 7 985,4 9 800,0 1 814,6 

Summa reinvesteringar 20 750,7 24 766,0 4 015,3 

Summa Nettoinvesteringar 97 442,0 155 738,0 58 296,0 

Kommentarer till investeringsverksamheten 

Investeringsverksamheten inom miljö och teknik uppgick under året till totalt 72,6 mkr. 

Naverlönnskolan i Svedala Skolan invigdes och stod klar inför höstterminen 2012. 

Omklädningsbyggnad FSI Paviljonger för kansli och omklädning levererades och installerades septemberoktober 

2012. Paviljongerna har dusch- och omklädningskapacitet för upptill 8 lag samtidigt. 

61

Investeringsredovisning (Tkr) 

FSI (Förskola, skola, idrott), etapp 0 Miljö och teknik har hösten 2012 färdigställt och invigt nya 

idrottsområdet bestående av 2 st. fullskaliga kontsgräsfotbollsplaner och 1 st. naturgräsplan samt tillhörande 

idrottsbelysning, grönområden och infrastruktur. 

GC-väg utmed Hyltarpsvägen Miljö och teknik har under hösten 2012 färdigprojekterat och handlat upp 

gc-väg för resterande sträckning utmed Hyltarpsvägen, dvs. sträckningen Lupingatan-Östra Tvärgatan. 

Entreprenaden färdigställs våren 2013. 

CPL Hyltarpsvägen/Kapellvägen Miljö och teknik har under året färdigställt ny cirkulationsplats för 

korsningen Hyltarpsvägen/Kapellvägen samt gc-väg utmed Hyltarpsvägen för sträckningen Kapellvägen- 

Bökebergsgatan. Slutbesiktning genomfördes i juni. 

Järnvägsstängsel Svedala tätort Sommaren 2012 monterades nytt järnvägsstängsel genom tätorten för 

sträckningen Timmergatan-Väg 108 i syfte att säkra järnvägen, inte minst längs Telebruksområdet. Längs 

koloniområdet monterades bullerabsorberande plank (i stället för stängsel) som en del av exploateringen av 

nya bostadsområdet Segestrand. 

Järvägsgatan/CPL Järnvägsgatan/Börrinegvägen Under 2012 har Järnvägsgatan förlängts från 

Kyrkogatan och fram till nya cirkulationsplatsen som har anlagts i korsningen 

Järnvägsgatan/Börringevägen. Detta är en kommunal infrastrukturinvestering till följd av exploateringen av 

nya bostadsområdet Segestrand. Asfaltering (slitlager) samt tillhörande gestaltning, belysning och 

planteringar utförs våren 2013. 

Investeringar inom VA 2012 präglades av investeringar i samband med exploateringar och andra 

anläggningsprojekt. Utbyggnaden av Segestrandsområdet innebar va-arbeten i form av ett nytt ledningsnät 

och en ny dagvattendamm. Samtidigt kom en dagvattenpumpstation att flyttas. I samband med 

anläggandet av konstgräsplaner inom FSI anlades en del av ledningen inom projektet ”Ledning Söder Sege 

å” som skall avlasta spillvattennätet inom tätorten och av leda spillvatten från det framtida Åkerbruket. I 

anslutning till ICAs nybyggnads projekt byggdes en dagvattendamm ”stationsområdet”. 

I egen regi genomfördes ett större ventilbytesarbete (35 st) i samband med att Sandgrens väg skulle 

förbättras på gatusidan. 190 m ledning kom att hinnas med att renoveras under året. På vattenverket 

genomfördes delar av projektet säkerhetshöjande insatser. 

62

Exploateringsredovisning (Tkr) 

Exploateringsområde Ingående Utgifter Inkomster Utgående 

balans 2012 2012 balans 

Dunkerska tomten -188 866,68 -44 228,00 0,00 -233 094,68 

Tegelbruksområdet/Sö järnvägen -4 622 540,38 -610 292,59 0,00 -5 232 832,97 

Järnvägsområdet -269 224,00 0,00 0,00 -269 224,00 

Utvidgning Industriomr Öst -14 148 026,08 -1 433 480,12 0,00 -15 581 506,20 

Stationsområdet 3 535 006,16 -123 780,80 0,00 3 411 225,36 

Fåraborg -116 045,41 -1 688,00 0,00 -117 733,41 

Bara Väster, del av Värby 61:3 1 668 899,94 -315 879,02 0,00 1 353 020,92 

N. Aggarp del av Svedala 306:34 -276 689,67 0,00 0,00 -276 689,67 

N Erlandsdal Svedala 200:79 474 511,67 -1 225 551,76 0,00 -751 040,09 

Vinninge 2:18 1 370 846,35 0,00 0,00 1 370 846,35 

Vinninge 4:5 257 683,00 0,00 0,00 257 683,00 

Värby 61:1 PGA Golfbana 220 600,00 0,00 0,00 220 600,00 

Värby 44:1 Bara C PEAB 12 753 920,97 -9 108 775,54 1 631 675,00 5 276 820,43 

Bostäder Centralskolan -728 568,12 -356 167,50 0,00 -1 084 735,62 

Ö Aggarp -370 285,37 -48 018,00 0,00 -418 303,37 

Börringekloster, Hindstorp -1 546,00 0,00 0,00 -1 546,00 

Västra Bara (Norr Bantisteln) -677 013,50 -1 319 873,75 -252 972,00 -2 249 859,25 

Svedala 129:53 181 343,00 -3 006,00 0,00 178 337,00 

Erlandsdal E65 -7 000,00 0,00 0,00 -7 000,00 

Bara Söder -134 848,30 -564 704,50 48 314,00 -651 238,80 

Norra Tofta, Svedala 200:79 0,00 -1 200 826,00 0,00 -1 200 826,00 

Svedala 27:1 Del av Sockerbruket -16 504 944,82 -12 892 351,21 13 638 010,00 -15 759 286,03 

Summa -17 582 787,24 -29 248 622,79 15 065 027,00 -31 766 383,03 

Kommentarer till exploateringsverksamheten 

Östra Industriområdet 

Utbyggnaden av Östra Industriområdet 2, etapp 2, har slutprojekterats och handlats upp under hösten 2012. 

Entreprenaden kommer att färdigställas hösten 2013 vilket innebär att kommunen kan erbjuda ytterligare 15 

industritomter. För närvarande finns endast två lediga industritomter från etapp 1 varav en tomt är bokad. 

Klågerup 

Viss utbyggnaden av exploateringsområdet Vinninge 2:18 har skett under 2012 med två nya hus och tomter. 

Detaljplanen för Vinninge 2:18 är sedan 2010 ändrad för att möjliggöra uppförande av ett område med tätare 

kedjehusbebyggelse (55+ boende). Utbyggnaden av exploateringsområdet Tejarp 6:25 står fortfarande stilla. 

Exploatören NIMAB har önskat överlåta området till annan part, men kommunen har motsatt sig detta. Bakgrunden för 

önskemålet är bland annat att NIMAB har ändrat affärsinriktning från byggnation av småhus till flerbostadshus. Miljö 

och teknik har under hösten 2012 handlat upp ombyggnad av Malmövägen genom Klågerup som utgör en del av 

ovan nämnda exploatering. Entreprenaden kommer att färdigställas våren 2013. 

Segestrand 

Utbyggnad av allmän platsmark inom nya bostadsområdet Segestrand med ca 200 bostäder samt tillhörande 

infrastrukturutbyggnad har genomförts under 2012. Vid årets slut återstår endast färdigställandearbeten såsom 

toppbeläggning, belysning gestaltning av cirkulationsplats och trädplanteringar. Toppbeläggning för lokalgatorna och 

återstående plantering inom området kommer att utföras våren 2014 efter att exploatörerna JM och Svedalahem har 

färdigställt sina punkthus inom kvartersmark. Tidplan för övriga utbyggand av kvartersmark inom området är i dagsläget 

osäker. Under året har även tillkommandeoförutsett marksanering om ca 1 mkr utförts inom f.d. fabrikstomten på 

området. 

63

Exploateringsredovisning (Tkr) 

Norra Erlandsdal 

Kommunen har under året fått gå in och överta ansvaret för del av färdigställandet av exploateringsområdet efter att 

exploatören har meddelat att man inte har ekonomiska resurser för att själv färdigställa området. Kommunen har således 

handlat upp färdigställande av lokalgator och gångbanor inom området samt trädplanteringar. Det har dessutom visat 

sig nödvändigt att åtgärda brister i VA-nätet samt utföra kompletteringar av servisanslutningar. 

Bara Centrum 

Under 2012 har byggnation av första bostadskvarter med 65 lägenheter färdigställts. Exploatören PEAB har lämnat in 

bygglovsansökan för fortsatt utbyggnad under 2013 med biblioteksbyggnad och ytterligare ett flerbostadshus samt 

anläggande av nya torget som omgärdas av ovan nämnda byggnation. Nya Torggatan har anlagts från väster och 

fram till och med första bostadskvarteret väster om kommande nya torget. PEAB har under 2012 färdigställts nya 

idrottsområdet med ny konstgräsfotbollsplan. Under hösten 2012 har utbyggnaden av Bara Centrum stannat upp. PEAB 

har projekterat om delar av fortsatt byggnation samt inlett förhandlingar med kommunen om att banta resterande delar 

av projektet, bland annat genom enklare utformning av torget och slopande av planerade källargarage för 

boendeparkering. 

64


_________________________________________________________________________________________ 

Koncernöversikt 

Koncernen Svedala kommun omfattar utöver kommunens 

räkenskaper även Bostads AB Svedalahem 

vilket är kommunens helägda bostadsbolag. 

Övriga kommunala hel- eller delägda bolag med 

ett röstvärde på lägst 20% har utelämnats ur 

koncernredovisningen. Dessa bolags verksamhet 

är av obetydlig omfattning och kommunens andel 

av deras omsättning är mindre än 2% av skatteintäkter 

och generella statsbidrag, inte heller den 

sammanlgda kommunala andelen av omsättningen 

överstiger 5% av skatteintäkter och generella 

statsbidrag enligt RKR8.2. 

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering. 

Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen 

vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i 

dotterföretaget har eliminerats. Intjänat kapital liksom 

fondemissioner räknas in i koncernens eget 

kapital. Den proportionella konsolideringen 

betyder att om dotterföretagen ej är helägda tas 

endast ägda andelar av räkenskaperna in i 

koncernredovisningen. Obeskattade reserver har 

till alla delar räknats som eget kapital. 

Interna transaktioner mellan de olika enheterna har 

i allt väsentligt eliminerats. 

Koncernens omfattning 

Svedala kommun ägarandel 

Bostads AB Svedalahem 100% 

Sturupsaxelns exploaterings AB 33% 

Kommunupphandling Syd AB 25% 

Endast Svedala kommun och Bostads AB Svedalahem 

ingår i koncernredovisningen. Övriga faller 

ifrån pga. obetydlig verksamhet enligt RKR 8.2. 

Koncernens förvaltningsberättelse 

Koncernredovisning för en kommun syftar till att 

visa det totala ekonomiska åtagandet som kommunen 

har. Detta kan läggas till grund för analyser 

och ge ökade möjligheter till styrning av 

kommunens ekonomi oavsett om denna bedrivs i 

förvaltnings- eller bolagsform. 

Årets resultat 

Vid en jämförelse mellan kommunen och 

koncernen konstateras att koncernens resultat 

65 

uppgår till +25,6 Mkr jämfört med kommunens 

+15,2 Mkr. Svedala hem redovisar ett positivt 

resultat på + 10,4 Mkr efter skatt. 

Resultaträkning 2011-2012 Mkr 

Kommunen Koncernen 

2011 2012 2011 2012 

Verksamhetens 

nettokostnader -803,8 -841,5 -793,3 -815,6 

Resultat före 

extra ord.poster +32,0 

+15,2 

+30,8 +25,6 

Årets resultat +32,0 +15,2 +29,6 +25,6 

Av balansräkningen framgår att 57,3 % av 

koncernens tillgångar, vilka uppgår till 1 467,5 

Mkr, tillhör kommunen. Om man ser till koncernen 

utgör 73,5 % av tillgångarna fastigheter och 

anläggningar medan motsvarande siffra för kommunen 

är 61,4 %. Det är Svedalahems fastighetsbestånd 

som drar upp koncernens andel i 

fastigheter. 

Koncernen har en lägre soliditet än kommunen. 

Detta hänger samman med att bostadsföretagets 

fastighetsinnehav till stora delar är lånefinansierat. 

Soliditet i % 2011-2012 



Soliditet 63,4 62,8 43,6 42,6 

Vid utgången av räkenskapsåret utgör Svedalahems 

långfristiga skuld 78,1 % av koncernens. Av 

kommunens tillgångar uppgår likvida medel till 

0,01 % medan motsvarande siffra för koncernen 

är 4,8 %. 

Bostads AB Svedalahem 

Bostads AB Svedalahem är kommunens helägda 

bostadsbolag. From 2011 års räkenskaper ingår 

Svedala Exploaterings AB som helägt dotterbolag 

i Bostads AB Svedalahems koncernredovisning. 

Omsättningen 2011 var 78,0 Mkr. Antalet lägenheter 

uppgick till 1.122 per 31/12 2011. 

Bolaget har inga outhyrda lokaler eller lägenheter.


_________________________________________________________________________________________ 

Årets resultat är +14,2 Mkr före bokslutsdispositioner 

och skatt. 

Soliditeten uppgår till 16,2%. Målet enligt ägardirektiven 

är att den skall uppgå till lägst 15,0%. 

Svedalahem föreslås ge aktieutdelning på 7,5% 

enligt de ägardirektiv som fastställts av kommunfullmäktige. 

Utdelning för 2012 uppgick till 216 

Tkr. 

Framtida utveckling 

Projektering pågår för 37 hyresrätter i ett punkthus 

på 7/8 våningar på Segestrand. Styrelsen förväntas 

ta beslut om byggstart till sommaren 2013. 

Svedalahem deltar i planarbetet för Bara Väster. 

Enligt samverkansavtalet med Svedala kommun är 

byggrätten 32 hyresrätter. 

66 

Styrelsen har påbörjat ett omfattande 

strategiarbete avseende nyproduktion i 

nyexploateringsområde eller som förtätning i 

befintlig bebyggelse samt om hur det befintliga 

beståndet ska förvaltas i framtiden. 

Naverlönnskolan färdigställdes i juni 2012 och 

skolverksamheten kunde flytta in under sommaren. 

Utredning pågår om organisationsmodell för 

förvaltning av kommunens fastigheter. 

Resultaträkning Svedalahem, Mkr 


Verksamhetens intäkter 78,1 90,1 

Verksamhetens kostnader -62,5 -64,2 

15,6 26,0 

Finansiella nettokostnader -11,4 -11,8 

Resultat före ex ord poster 4,2 14,2


Resultaträkning (Mkr) 


bokslut bokslut bokslut bokslut 


Verksamhetens intäkter 154,9 165,8 219,8 239,6 

Verksamhetens kostnader -921,5 -957,2 -965,0 -991,4 

Avskrivningar -37,2 -50,1 -48,1 -63,8 

Verksamhetens nettokostnad -803,8 -841,5 -793,3 -815,6 

Skatteintäkter 721,2 756,2 721,2 756,2 

Genrella stb o utj bidrag 116,2 102,8 116,2 102,8 

Finansiella intäkter 2,7 1,6 3,6 5,4 

Finansiella kostnader -4,3 -3,9 -16,9 -19,5 

Resultat före extraordinära poster 32,0 15,2 30,8 29,3 

Extra ordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 

Extra ordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 

Skatt 0,0 0,0 -1,2 -3,7 

Årets resultat 32,0 15,2 29,6 25,6 

67


Balansräkning (Mkr) Not 




TILLGÅNGAR 


Matriella anläggningstillgångar 

Fastigheter och anläggningar 1 486,0 516,4 1 003,3 1 078,8 



2 51,1 65,0 51,6 66,0 

Pensionsförvaltning 107,3 113,3 107,3 113,3 

Aktier och andelar 3 22,2 21,5 16,2 15,5 

Långfristig utlåning 4 7,9 2,9 2,9 3,1 

Summa anläggningstillg 674,6 719,0 1 181,4 1 276,6 


Förråd, lager, expl fast 17,6 31,8 17,6 31,8 

Kortfristig fordran 5 91,6 90,4 102,3 93,5 

Likvida medel 6 25,3 0,1 68,6 65,6 

Summa omsättningstillg 134,6 122,3 188,5 190,9 

SUMMA TILLGÅNGAR 809,2 841,3 1 369,8 1 467,5 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNING OCH SKULDER 

Eget Kapital 7 

Ingående eget kapital 481,3 513,3 569,6 599,2 

Årets resultat 32,0 15,2 29,6 25,6 

Summa Eget kapital 513,3 528,6 599,2 624,8 

Avsättningar 

Avs för pensioner mm 10,2 9,7 10,2 9,7 

Andra avsättningar 0,5 0,5 0,5 0,5 

Summa avsättningar 10,8 10,2 10,7 10,2 

Skulder 

Långfristiga skulder 8 143,1 142,4 584,2 651,7 

Kortfrisitga skulder 9 141,9 160,1 175,6 180,7 

Summa skulder 285,1 302,5 759,8 832,4 

SUMMA EK, AVSÄTTNING OCH SKULDER 809,2 841,3 1 369,7 1 467,5 

PANTER O ANSVARS FÖRBINDELSER 

Pensionsförpliktelser 391,0 396,5 355,1 396,5 

Övriga borgensåtaganden 10 461,5 529,6 19,4 88,2 

68


Finansieringsanalys (Mkr) Not 




Löpande verksamhet 

Resultat enligt resultaträkning 32,0 15,2 29,6 25,6 

Justering av- o nedskrivning 37,2 50,1 48,1 63,8 

Justering för reavinst o förlust -5,5 0,3 -5,5 0,3 

Justering för pensionsavsättning 3,3 -0,5 3,3 -0,5 

Just. Övr ej likvidpåverkande poster 0,0 0,0 -2,1 -1,1 

Just. Skatt koncernbolag 0,0 0,0 -1,2 -3,7 

Summa löpande verksamhet 67,1 65,0 72,3 84,3 

Kapitalbindning 

Ökning/minskning korta fordringar -33,5 1,2 -41,8 8,9 

Ökning/minskning exploatering -7,7 -14,2 -7,7 -14,2 

Ökning/minskning korta skulder -15,9 18,1 2,9 2,7 

Summa kapitalbindning -57,2 5,2 -46,7 -2,5 

Investeringsverksamhet 

Investeringar i anläggn.tillg. -59,3 -99,2 -179,1 -156,6 

Investering i fin. anläggn.tillg. 0,0 -6,0 -1,8 -6,0 

Försäljning av materiella anltillg 12,7 2,9 12,8 3,1 

Försäljning av finansiella anltillg 0,5 0,7 0,5 0,7 

Investeringsbidrag 0,0 1,7 0,0 1,7 

Netto från investeringsverksamhet -46,1 -99,9 -167,6 -157,1 

Finansieringsverksamhet 

Ökning av långfristiga skulder 0,0 0,0 87,1 68,0 

Minskning av långfristiga skulder 4,2 -0,7 3,9 -5,8 

Minskning långfristiga fordringar -5,1 5,1 -4,0 4,9 

Netto från finansieringsverksamh -0,9 4,4 87,0 67,1 

Periodens kassaflöde -37,2 -25,2 -55,1 -8,2 

Likvida medel vid periodens början 62,5 25,3 123,5 73,8 

Likvida medel vid periodens slut 25,3 0,1 68,4 65,6 

Förändring likvida medel -37,2 -25,2 -55,1 -8,2 

69


NOT 1 Fastigheter och anläggningar NOT 2 Maskiner och inventarier 


Kommunen 486,0 516,4 Kommunen 51,1 65,0 

Svedalahem 514,3 562,4 Svedalahem 0,5 1,0 

Summa 1 000,3 1 078,8 Summa 51,6 66,0 

NOT 3 Aktier och andelar NOT 4 Långfristig fordran 



Intern andel -6,0 -6,0 Svedalahem -5,0 0,2 

Summa 16,2 15,5 Summa 2,9 3,1 

NOT 5 Kortfristig fordran NOT 6 Likvida medel 



Svedalahem 10,7 3,1 Svedalahem 43,3 65,5 

Summa 102,3 93,5 Summa 68,6 65,6 

NOT 7 Eget kapital 

Spec 2011 2012 NOT 8 Långfristiga skulder 

Kommunen 513,3 528,6 Spec 2011 2012 

Svedalahem 1) 93,5 102,2 

Intern andel -7,8 -6,0 Kommunen 143,1 142,4 

Summa 599,0 624,8 

1) Det egna kapitalet för 2011 har justerats med +2,2 Mk 

pga att Svedala Exploaterings AB tillkommit som e 

helägt dotterbolag 

NOT 9 Kortfristiga skulder NOT 10 Borgensåtaganden 

Svedalahem 441,1 509,3 

Summa 584,2 651,7 



Svedalahem 33,7 20,6 Intern andel Svedalahem -441,4 0,0 

Summa 175,6 180,7 Summa 20,1 0,0 

70

Redovisningsprinciper 

______________________________________________________________________________________ 

Kommunen 

Redovisningen har skett enligt god kommunal 

redovisningssed i enlighet med kommunallag och 

kommunal redovisningslag. Avvikelser från dessa 

principer har skett för leasing och beträffande 

anskaffningsvärdet för finansiella anläggningstillgångar, 

vilket kommenteras nedan. 

Avskrivningar 

Avskrivningar utgörs av linjära avskrivningar. 

Dessa beräknas på anläggningstillgångarnas 

anskaffningsvärden då de tas i bruk. Avskrivningstiderna 

följer de av kommunförbundet föreslagna. 

Avskrivningstiden för datorer är 3 år, 

övriga inventarier 3-10 år, maskiner och fordon 

5-20 år och för fastigheter 10-50 år. 

Kapitalkostnader 

Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. 

Internränta beräknas på tillgångarnas 

bokförda värde. Räntesatsen var 2,9 % 2012. 

Investeringar påverkar kapitalkostnader och 

avskrivning då de tas i bruk. 


I anskaffningsvärdet för pensionsmedelsförvaltningen 

har inte nya andelar som tillkommit via 

utdelning inräknats och inte heller övriga transaktioner 

som inte inneburit att kommunen skjutit till 

nya medel. Härigenom bortses från en 

ackumulerad resultateffekt med +50,0 Mkr. 

Exploateringsverksamhet 

Betraktas som en omsättningstillgång tills avslut av 

ett exploateringsområde sker. I samband med 

avslutet resultatförs exploateringsprojektet. 

Leasing 

Bedömningen är den att leasingavtal träffade efter 

den 1 januari 2003 är av obetydligt värde i förhållande 

till balansomslutning och i påverkan av 

71 

de finansiella nyckeltalen. Därmed kan de klassas 

som operationella leasingavtal och redovisnings- 

mässigt hanteras som vanliga hyresavtal. Dock 

har ej tilläggsupplysning om årets betalda leasingavgifter 

samt framtida årliga förfallobelopp kunnat 

lämnas pga administrativa svårigheter. 

Pensionsskuld 

Ökning av pensionsskuld intjänad från och med 

1998 är redovisad bland verksamhetens kostnader. 

Pensionsåtaganden intjänade före 1998 

är redovisade som pensionsförpliktelser inom 

linjen. Pensionskostnader avseende individuell 

andel redovisas bland verksamhetens kostnader. 

Kommunens pensionsskuld redovisas enlig den 

s.k. blandmodellen. 

Anslutningsavgifter 

Anslutningsavgifterna betraktas som förutbetalda 

intäkter. Periodisering av avgifterna sker över 

nyttjandetiden och påverkar kommunens resultat 

under hela nyttjande perioden. 

Koncernen 

Koncernen Svedala kommun omfattar utöver kommunens 

räkenskaper även Bostads AB Svedalahem, 

vilket är kommunens helägda bostadsbolag. 

Övriga kommunala hel- eller delägda bolag med 

ett röstvärde på lägst 20% har utelämnats ur 

koncernredovisningen. Dessa bolags verksamhet 

är av obetydlig omfattning och kommunens andel 

av deras omsättning är mindre än 2% av skatteintäkter 

och generella statsbidrag, inte heller den 

sammanlgda kommunala andelen av omsättningen 

överstiger 5% av skatteintäkter och generella 

statsbidrag allt enligt RKR8.2.

Ord- & Begreppsförklaring 

______________________________________________________________________________________ 

Anläggningskapitalet 

är den delen av det egna 

kapitalet som är bundet i 

anläggningar. Utgör skillnaden 

mellan anläggningstillgångar 

och långfristiga skulder. 


är fast och lös egendom 

avsedda att stadigvarande 

innehas. 

Avskrivningar 

är planmässig värdenedsättning 

av anläggningstillgångar. 

Balansräkningen 

visar den ekonomiska ställningen 

och hur den förändrats 

under året. Tillgångarna visar 

hur kommunen har använt sitt 

kapital ( i anläggnings- och 

omsättningstillgångar) resp hur 

kapitalet har anskaffats ( lång- 

och kortfristiga skulder samt 

eget kapital). 

Eget kapital 

är kommunens totala kapital 

som består av anläggningskapital 

(bundet kapital i 

anläggningar mm) och rörelsekapital 

(fritt kapital för framtida 

drift- och investeringsändamål). 

Finansieringsanalysen 

visar hur årets drift-, investerings- 

och låneverksamhet m m 

har påverkat likviditeten. 

Internränta 

är en kalkylmässig kostnad för 

det kapital som utnyttjas inom 

en viss verksamhet. 

Kapitalkostnader 

är benämningen för internränta 

och avskrivning. 


är kortfristiga lån och skulder 

hänförliga till den löpande 

verksamheten. 

Likviditet 

är betalningsberedskapen på 

kort sikt, dvs förmågan att 

betala skulder i rätt tid. 


är skulder som i återbetalningstid 

överstiger ett år. 

Nettoinvesteringar 

är lika med investeringsutgifter 

efter avdrag för investeringsbidrag 

mm. 

Nettokostnader 

är lika med driftskostnader 

efter avdrag för driftbidrag, 

avgifter och ersättningar. 

Nyckeltal 

är lika med mått som mäter 

förhållandet mellan två storheter, 

som är väsentliga och 

centrala, t ex likvida medel i % 

av externa utgifter. Nyckeltalen 

kan vara relaterade till 

kommunens finansiella mål 

eller till verksamhetens resultatmål. 

72 

Periodiseringar 

är en fördelning av kostnader 

och intäkter på de redovisningsperioder 

till vilka de hör. 

Resultaträkningen 

visar hur förändringen av det 

egna kapitalet under året har 

uppkommit. Det egna 

kapitalets förändring kan även 

utläsas av balansräkningen. 

Rörelsekapital 

är skillnaden mellan omsättningstillgångar 

och kortfristiga 

skulder. Rörelsekapitalet visar 

kommunens finansiella styrka. 

Soliditet 

är andelen eget kapital av de 

totala tillgångarna. 

Kassalikviditet 

Är ett mått där omsättningstillgångarna 

sätts i relation till 

kortfristiga skulder. Över 

100% i detta mått visar att de 

kortfristiga skulderna kan 

betalas på tämligen kort sikt. 

Skuldsättningsgrad 

Visar hur stor del av 

kommunens tillgångar som 

betalats med främmande 

kapital. 


är lika med lös egendom som 

inte är anläggnings tillgång.

SVEDALA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?