Odyssé längs Skånes kuster - Regionmuseet Kristianstad

2010:8 

Odyssé längs Skånes kuster 

Kust och Historia i Skåne 

Bertil Helgesson

Rapport 2010:8 


Kust och Historia i Skåne 

Bertil Helgesson

Regionmuseet Kristianstad 

Landsantikvarien i Skåne 

Kristianstad 

Box 134, Stora Torg 

291 22 Kristianstad 

Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 

Lund 

Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 

221 00 Lund 

Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39 

www.regionmuseet.m.se 

© 2010 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne 

Rapport 2010:8 

ISSN 1651-0933 

Omslagsfoto: Åsa Jakobsson, Regionmuseet Kristianstad 

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.


Innehåll 

Inledning 5 

Sammanställning av arkeologiska och historiska källor 5 

Källor 8 

Inventeringarna 10 

Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning 12 

Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning 13 

En fördjupning på bynivå i fyra byar längs kusten 14 

DIVE-metoden 15 

Sammanfattning 16 

Referenser 17 

Tryckta källor 17 

Kartor 18 

Internetreferenser 18 

Bilaga 1. Registrerade forn- och kulturlämningar längs Skånes kuster. 19 

Bilaga 2. Registrerade lämningar sorterade efter sakord. 23 

Bilaga 3. Registrerade lämningar sorterade efter antikvarisk status. 27 

Bilaga 4. Platser längs Skånes kuster 31 

Tosteberga bodar, Trolle-Ljungby sn 31 

Landön, Trolle-Ljungby sn 31 

Åhus, Åhus sn 32 

Åhus I, Åhus sn 32 

Åhus II, Åhus sn 32 

Yngsjö, Åhus sn 32 

Riget (Rigeleje), Maglehem sn 33 

Knäbäck, Ravlunda sn 33 

Killehusen, Ravlunda sn 34 

Öradekarsboplatsen, Ravlunda sn 34 

Maletofta, Ravlunda sn 34 

Vitemölla, Vitaby sn 34 

Kivik, Södra Mellby sn 35 

Hjälmaröd, Södra Mellby sn 35 

Vik, Rörum sn 35 

Baskemölla, Gladsax sn 36 

Tobisvik, Simrishamn 36 

Simrishamn, Simrishamn 36 

Brantevik, Simris sn 37 

Brantevik, Östra Nöbbelöv sn 37 

Gislövshammar, Östra Nöbbelöv sn 38 

Skillinge, Östra Hoby sn 38 

Örnahusen, Östra Hoby sn 38

Kåseberga, Valleberga sn 39 

Fiskarehus, Stora Köpinge sn 39 

Nybro, Stora Köpinge sn 39 

Sandhusen, Ystad/Stora Herrestad 39 

Ystad, Ystad 39 

Kv. Tankbåten, Ystad 40 

Svarte, Balkåkra sn 40 

Brunstorp, Balkåkra sn 40 

Krutboden, Balkåkra sn 40 

Skarviken, Snårestad sn 41 

Abbekås, Skivarp sn 41 

Hörte, Östra Vemmenhög sn 41 

Kalthus, Östra Vemmenhög sn 42 

Skateholm, Tullstorp sn 42 

Beddinge, Lilla Beddinge sn 42 

Smyge, Östra Torp sn 43 

Torpboplatsen, Östra Torp och Lilla Isie sn 43 

Böste, Lilla Isie sn 43 

Gislöv, Gislöv sn 43 

Åhus, Dalköpinge sn 44 

Östre Jär, Trelleborg 44 

Trelleborg, Trelleborg 44 

Västre Jär, Trelleborg 44 

Stavsten, Maglarp sn 45 

Skåre, Maglarp sn 45 

Kämpinge, Räng sn 45 

Falsterbo, Falsterbo 45 

Skanör, Skanör 46 

Lilla Hammar, Stora Hammar sn 46 

Klagshamn, Västra Klagstorp sn 46 

Limhamn, Hyllie sn 46 

Malmö, Malmö 47 

Lomma, Lomma sn 47 

Holländarehusen, Borgeby sn 47 

Löddeköpinge, Löddeköpinge sn 48 

Vikhög, Löddeköpinge sn 48 

Barsebäckshamn, Barsebäck sn 48 

Lilla läge, Barsebäck sn 48 

Landskrona, Landskrona 49 

Borstahusen, Landskrona 49 

Knivsjöhusen, Härslöv sn 49 

Dalahusen, Härslöv sn 49 

Ålabodarna, Glumslöv sn 49 

Flundrerör, Glumslöv sn 50 

Fortuna, Glumslöv sn 50

Råå, Raus sn 50 

Helsingborg, Helsingborg 51 

Pålsjö, Helsingborg 51 

Hittarp, Allerum sn 51 

Domsten , Allerum sn 51 

Gråläge, Allerum sn 52 

Viken, Viken sn 52 

Lerberget, Väsby sn 52 

Höganäs, Höganäs 53 

Nyhamnsläge, Brunnby sn 53 

Lerhamn, Brunnby sn 53 

Mölle, Brunnby sn 54 

Arild, Brunnby sn 54 

Skäret, Brunnby sn 55 

Svanshall, Jonstorp sn 55 

Rekekroken, Jonstorp sn 55 

Halsahamn, Jonstorp sn 55 

Sjöma hamn 56 

Ängelholm, Ängelholm 56 

Luntertun, Barkåkra sn 56 

Skälderviken, Barkåkra sn 56 

Skepparkroken, Barkåkra sn 56 

Magnarp, Barkåkra sn 57 

Vejby, Barkåkra sn 57 

Grytehamn, Förslöv sn 57 

Mäsinge, Västra Karup sn 57 

Rammsjöstrand, Västra Karup sn 57 

Torekov, Torekov sn 58 

Kapellhamn, Torekov sn 58 

Kattvik, Hov sn 58 

Båstad, Båstad 59 

Bilaga 5. Platser längs Skånes kuster sorterade geografiskt från gränsen mot Blekinge 

till gränsen mot Halland. 61 

Bilaga 6. Platser längs Skånes kuster sorterade kronologiskt. 63 

Bilaga 7. Platser längs Skånes kuster sorterade efter antikvarisk status. 65 

Bilaga 8 Inventerade forn- och kulturlämningar mellan Landskrona och 

Falsterbokanalen 2006. 67

Carta Marina. Olaus Magnus 1539 

Öresund. Georg Braun & Frans Hogenberg 1588.

Inledning 

5 


Som en spinoff-effekt av projektet Skog och Historia definierades projektet Kust 

och Historia vid R egionmuseet Kristianstad 2006. Inom Sk og och Historia ha de 

områden i de sydvästra delarna av Skåne, Romeleåsen och angränsande områden, 

blivit färdig inventerade oc h in venterare från Malmö om disponerades till att in - 

ventera en kuststräc ka. En annan orsak v ar a tt lar mrapporterna kring v ad som 

sker i v åra kusttrakter i samband med k limatförändringar kom allt oftare . Detta 

kröntes under 2007 med Bengt Holgerssons rapport ”Sverige inför klimatförändringarna 

- hot oc h möjligheter”. En tredje faktor var det allt mera utbredda e xploateringstrycket 

på kusterna, där intentionerna finns att skapa nya oc h attraktiva 

boendemiljöer. Det fanns en förförståelse att det, liks om idag, fanns en specifik 

kulturhistorisk sär prägel i kusttrakter na som kunde sy nliggöras genom forn- 

och kulturlämningar. Kunskapen kring lämningar i kusttrakterna är också en viktig 

utgångspunkt för att möta det hot so m både exploat ering och klimatologiska 

förändringar utgör mot desamma, och också positivt kunna vara med och påverka 

utvecklingen. Sedan star ten 2006 har pr ojektet omfattat sex olika delprojekt, 

vilka redovisas i tabellen nedan. 

Delprojekt Status Finansiering Tid 

Sammanställning av källmaterial Förelig gande Regionmuseet Kristianstad 2006-2007 

Inventering FMIS 

rapport 

efter Regionmuseet Kristianstad FMIS efter 

granskning ”Gröna Jobb” 

granskning 

Analys av kusttrakternas sena Rapport 2007 Regionmuseet Kristianstad 2006-2007 

historiska markanvändning 

Region Skånes Miljövårdsfond 

En fördjupning på bynivå i fyra Rapport vår Regionmuseet Kristianstad 2007-2008 

byar längs kusten 

2009 Region Skånes Miljövårdsfond 

Analys och rapportering av det 

källmaterial som sammanställdes 

2006-2007 

Analys av två kustpartier enligt 

DIVE-metoden, metodutv. 

Föreliggande 

rapport 

Riksantikvarieämbetet 7:2 

Rapport 2009 Regionmuseet Kristianstad 

Statens Kulturråd 

2008-2010 

2008-2009 

Sammanställning av arkeologiska och historiska källor 

En av de första arbetsuppgifter na inom Kust och Historia var att titta när mre på 

forn- och kulturlämningar längs S kånes kuster (Bilaga 1-3, Fig 1). Det framstod 

klart att lämningar längs kusterna, i princip, kan delas upp i tv å kategorier, nämligen 

de s om är exklusi vt kustbundna oc h de som oc kså förekommer i inla ndet. 

Till den se nare g ruppen kan ex empelvis boplatser, g ravhögar och hällristning ar 

föras. De kustbundna lämning arna, exempelvis lämningar som kan knytas till fis - 

ke, sjöfart och kustförsvar, var de som k om att dominer a diskussionerna initialt 

inom projektet. Det är också dessa lämningar som denna rapport belyser. Vad vet


Fig 1. Kustbundna fornlämningar i Skåne 

vi om denna del a v vårt kulturarv? Vad fanns det för typer av lämningar och källor? 

Hur v äl var de registrerade? K an man genom dessa lämning ar komplettera 

och nyansera den bild s om idag är den f öreträdande när det g äller kusttrakterna, 

dvs e n bild som ka nske kan sam manfattas som exklusi va boendemiljöer, sandstränder, 

bad, friluftsliv och rekreation. 

Vid en första genomgång av de kustbundna forn- och kulturlämningar som 

finns regist rerade i FMIS (Bilag a 1-3, Fig 1) an vändes Riksant ikvarieämbetets 

(RAÄ) skrift ”Sjöfart och fiske” (Norman 1995) som utgångspunkt. Många av de 

där beskrivna lämningstyperna finns re presenterade längs Skånes kus ter med varierande 

frekvens. Det gäller exempelvis fiskelägen, hamnar, livsmedels-industrier 

(fiskeribundna), sjömärk en oc h tomtning ar. Oc kså en r ad andra lä mningstyper 

togs med i sammanställning en eftersom dessa kan för knippas med fisk e, sjöfart 

och kustförsvar. Detta g äller framförallt de medeltida städer na och de kustbundna 

skansar som blev e n viktig del a v kustförsvaret under 1600-1700-talet. Oc kså 

ett antal b y/gård finns med i sammanställn ingen då f lera av de v älkända fiskelägena 

har denna registrering i FMIS, exempelvis Viken, Råå, Mölle och Arild. Bilaga 

1 är g eografisk såtillvida att den bör jar vid gränsen till Blekinge och slutar vid 

gränsen till Halland. Bilag a 2 är bas erad på lämningstyp, medan bilaga 3 visar på 

lämningarnas status, dvs antikvarisk bedömning. 

De sammanställningar som gjorts av specifikt kustbundna forn- och kulturlämningar 

visade tydligt att dessa ej registrerats k onsekvent vid tidigare inventer- 

6

7 


ingar. Sammanlagt omfattar denna sammanställning 168 lämningar. I Skåne ligger 

84 socknar utmed kusten, men Raus tas inte upp som eg en socken i FIMS, utan 

lämningarna har tillför ts Helsing borg. I 37 kustsoc knar finns ing a a v de kustbundna 

läm ningstyperna registrerade. I 45 soc knar finns mellan en oc h åtta a v 

dessa lämningstyper registrerade. En socken avviker påtagligt och det är Torekov 

på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Från socknen, och i synnerhet Hallands Väderö, 

finns inte mindre än 62 lämningar av sagda typer registrerade (38 % av samtliga). 

Framförallt rör det sig om li vsmedelsindustrier och tomtningar, vilket tyder 

på en knytning till fisket. Det kan nämnas att ön har g enomgått en specialinvenering 

i RAÄ: s regi. F rån övriga socknar finns det 106 registrerade lämning ar. Det 

rör sig ex empelvis om skans , tomtning, fiskeläge, hamn/kås, m.f l. (jfr Nor man 

1995). Också bland dessa finns det ojämn spridning. Få lämningar är registrerade 

på sydkusten (Fig 1), medan det finns en förhållandevis jämn spridning på öst - 

och västkusten. Den ojämna doku mentationen framgår också av att nästan 40 a v 

fiskelägena med tidigaste belägg före år 1800 ej är registrerade, varken som forn- 

eller kulturlämningar (Bilaga 7). Detta är i synnerhet v anligt inom g amla Malmöhus 

län med platser som Höganäs, Barsebäckshamn, Svarte och Skåre. 

Skyddet för de kustbundna lämningarna varierar. I FMIS finns de antikvariska 

bedömningarna fast f ornlämning, bev akningsobjekt, ö vrig ku lturhistorisk lä mning 

och uppgift om (Bilaga 3). Som fasta fornlämningar bedöms framförallt förhistoriska 

boplatser, en del fiskelägen, livsmedelsindustrier, skansar, stadslager och tomtningar. 

Bevkningsobjekt är främst fiskelägen (ibland registrerade som by/gård). Som övriga 

kulturhistoriska lämningar har f lera lämningstyper registrerats, i synnerhet från sen 

historisk tid. Bedömningen uppgift om kan innefatta alla typer av lämningar och på 

dessa platser finns inget att se ovan mark idag. 

Genomgången av fornlämningsbilden följdes upp med att sammanställa en 

rad historiska källor kring platser r unt kusterna. I synnerhet finns det många källor 

om fisk elägena, eller kansk e rättare platser från vilka man fiskat r unt d e 

skånska kusterna. Till sammanställningen fördes också de medeltida kuststäderna, 

och en rad förhistoris ka handels- och hantverksplatser från jär nåldern. Flera a v 

dessa platser har oc kså spelat en roll so m centra för ex empelvis handel oc h försvar, 

och även en rad andra, k ommersiella, funktioner. De tidigaste platserna kan 

dateras till romersk jär nålder oc h de se naste har tidig aste omnämnande 1909. 

Sammanlagt rör det sig om 99 pla tser (Bilag a 4-7, F ig 2) . Sammanställning en i 

bilaga 4-5 är geografisk såtillvida att den börjar vid gränsen till Blekinge och slutar 

vid g ränsen till Halland. Bilaga 6 är kronologisk me dan bilaga 7 visar på lämningarnas 

status, dvs antikv arisk bedömning. En rad källor lig ger till g rund för 

sammanställningen där de grundläggande listas nedan.


Fig 2. Platser längs skånes kuster (Bilaga 4). 

Källor 

Kartor 

G. Burmanns karta över Skåne 1684 (förkortas B) 

G. Burmanns kustkarta över Skåne 1687 (förkortas BK) 

Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 (förkortas SK REK) 

Generalstabskartan från sent 1800-tal (förkortas GK) 

Häradsekonomiska kartan från tidigt 1900-tal (förkortas HK) 

Lantmäteriet (lantmäterimyndighetens arkiv, lantmäteristyrelsens arkiv och 

rikets allmänna kartverks arkiv) (förkortas LM) 

8

9 


Skriftliga källor 

J. L. Gillbergs beskrivningar av Skåne 1765 och 1767 (förkortas JLG) 

Skånes kalender 1876 resp. 1878 (förkortas L resp. M enligt gamla länsindelningen) 

Arkiv/register 

Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Fornsök (förkortas RAÄ) 

Dialekt- och ortnamnsarkivet, Lund, Skånes ortnamn (förkortas DAL) 

Ett undantag har gjorts i sammanställningen. De 50 åla bodar som finns eller har 

funnits längs ”Ålakusten” mellan Åhus oc h Julebodaån invid Hanöbukten är v äl 

dokumenterade oc h en sammanställning fi nns lätt tillg änglig på Kristiansta d 

kommuns hemsida (se ref . nedan). I samma nställningen är de senas t beskri vna 

platserna, Klagshamn oc h Skälderviken, kända först 1909. Detta år tal har bli vit 

den övre gränsen för platserna i denna sammanställning. 

Jämför man spridning en av platser län gs kusterna (Fig 2) med registrerade 

lämningar (Fig 1) framg år det klar t att platser längs sy dkusten är bety dligt mera 

välrepresenterade. Det finns som nämnts, klara luckor i registreringen. Ändå finns 

det vissa kustpar tier längs vilka dessa plat ser lig ger glest. Det g äller exempelvis 

det inre av Hanöbukten, men detta skall sättas i relation t ill att här finns oc h har 

funnits ca. 50 åladrätter (se ovan). Få platser är också kända vid Sandhammaren i 

sydost oc h F alsterbonäset i sy dväst. Dessa områden är ökända för sina farlig a 

vatten vilket kan ha minimerat fis ket och sjöfar ten. Ganska få platser är oc kså 

dokumenterade mellan Falsterbonäset och Landskrona med Lomm abukten och 

Lundåkrabukten. Längs denna strä cka är det tämlig en lå nggrunt oc h det finns 

gott om revlar . För övrigt finns det en tä mligen jämn spridning a v platser läng s 

övriga kuststräckor. 

Den kronologiska spridningen av platserna är nästan 2000 år (Bilag a 6). För 

de äldsta platserna från järnålder och tidig medeltid bygger dateringarna på arkeologiska 

iakttagelser. De platser som dater as till medelt id är fr ämst de medeltida 

kuststäderna oc h någ ra fisk elägen. De f lesta platser na har första omnämnande 

under 1500-1800-tal. Alla de välkända fiskelägena finns här och många av dem är 

fortfarande levande miljöer, ä ven om pl atsernas funkt ioner har förändrats . Det 

finns också ett antal mindre f iskelägen som helt har upphört att fungera. De tidigaste 

omnämnandena a v platser na berättar f örstås inte hur g amla de är . Första 

gången de nämns ka n ha med privilegier eller skattläggning att göra, medan platserna 

kan vara betydligt äldre. 

Platsernas antikvariska status v arierar (Bilaga 7). De kan v ara fast for nlämning, 

eller så saknas antikv arisk status. Som fast for nlämning är främst de förhistoriska 

platserna och de medeltida städerna registrerade. Ett antal av de välkända 

fiskelägena har bedömningen bevkningsobjekt och övrig kulturhistorisk lämning. 

Inte mindre än 54 a v de här beskri vna platserna är ej registrerade i FMIS oc h av


dessa har 38 ett tidig aste beläg g före 180 0. Detta är problematiskt antikv ariskt 

sett. På f lera av de ic ke registrerade platserna kan det finnas ark eologiska lämningar 

som inte uppmärksammas vid ett planarbete och därmed kan spolieras vid 

exploateringar. 

Inventeringarna 

Inventeringarna inom K ust oc h Historia g enomfördes under 2006 då sträc kan 

mellan Landskrona och Falsterbokanalen i västra Skåne inventerades. Detta är en 

sträcka på ca 50 km få gelvägen och ca 65-70 km i faktis kt avstånd. De centrala 

delarna av Malmö utgörs av moderna hamnanlägganingar och dessa inventerades 

inte. Detta motsv arar en sträc ka a v ca 5 km. Sammanla gt räknar man med att 

Skånes kust är ca 450 km lå ng, vilket innebär att in venteringarna omfattade ca 

15% av den totala kuststräckan. 

Från bör jan var det tänkt att in ventera hela soc knar utmed kuster na men 

denna ambition övergavs ganska snart. Större delen av socknarna i denna del a v 

Skåne utgörs av åkermark eller beb yggelse. Det skulle där med mestadels bli den 

typ av åkermarksinventering som g enomfördes vid revideringsin venteringen och 

kustens kulturarv skulle bara beröras margin ellt. Istället v aldes att låta in venteringarna 

omfatta en definierad kustzon längs sagda sträcka. Det är i dessa delar a v 

Skåne oftast helt oproblematiskt att bestämma var kustzonen övergår i annan typ 

av markanvändning. Uteslutande rör det si g om åkrar , vägar eller tomtmark till 

bebyggelse. Kustzonen kan vara allt från obefintlig till flera hundra meter bred. 

Vid in venteringen regis trerades 259 for n- oc h kulturlämning ar (Bilag a 8). 

Detta material är änn u inte g ranskat och inför t i FMIS . Genomg ången här oc h 

bilaga 8 är där med bara preliminär a. Ändå ger materialet en tydlig indikation på 

vilka typer av lämningar som finns i de skånska kustzonerna och hur frekvent de 

förekommer. 

Materialet kan delas upp på flera kategorier som kan sägas vara funktionella. 

En stor g rupp lämningar utgör de som har med kustnära näringar att g öra, där 

hamnanläggningar och båtlänningar är de vanligaste. Vanligen utgörs dessa lämningar 

av fundament till br yggor, stenpirar eller stenröjda ytor i v attnet, där man 

kunde dra upp och förtöja båtar. Dessa lämningar är klart relaterade till fiske och 

sjöfart. Tämligen vanliga är också husgrunder från historisk tid och lägenhetsbebyggelse. 

Dessa beb yggelselämningar visar på människ or som bott i kustbandet, 

och som högst trolig en varit knutna till de kustnära näringarna. Vid inventeringarna 

registrerades också ett antal hägnader och fossila åkerlämningar. Odling och 

djurhållning har v arit en väsentlig del a v kustbornas försörjning. Ett speciellt intresse 

tilldrar sig de stridsvärn som registrerades vid inventeringen. Dessa är delar 

av den s.k. Per Albin-linjen. Under brinnande andra världskrig uppfördes ca 1000 

värn i Skå nes kusttrakter. Vär nen v ar bemannade oc h bestyc kade under krig et 

10

Fig. 3. Inventerade lämningar. Antal. Bilaga 8 

11 


men kom aldrig användas i några stridigheter. En rad ö vriga lämningar förekommer 

mera sporadiskt vilket framgår av bilaga 8. 

De inventerade lämningarna visar en ganska ojämn s pridning (Fig. 3). Det 

är tydligt att det finns g anska få lämningar inom de områden där v attnen utanför 

är långgrunda. Barsebäck och Löddeköpinge socknar sticker ut med 70 resp . 30 

lämningar, och ganska många lämningar finns också i Lomma, Malmö och Stora 

Hammar. Som nämndes o van är tidig are registrerade lämning ar och kustplatser 

relativt spa rsamt förek ommande längs sträc kan Lands krona-Falsterbokanalen. 

Detta kan indikera att på andra kuststräckor, med betydligt flera kända lämningar 

och platser, kan många fler lämningar komma att påträffas vid inventeringar. 

Vid inventeringarna registrerades 259 lämningar längs nämnd sträcka. Detta 

kan ses i relation t ill de 99 kustspecifika lämningar (Hallands Väderö ej inräknad) 

som finns sedan tidigare inventeringar.


Fossil åker (överst) och stridsvärn (nederst) i Barsebäck. 

12

Vall i Gässie (till vänster i bild) 


Analys av kusttrakternas sena historiska markanvändning 

Under 2006 erhölls medel för att g enomföra en analys a v kusttrakternas sena historiska 

markanvändning ur ett natur värdesperspektiv (Jacoksson 2007). Studien 

var en fördjupning a v vår kunskap krin g kustområdenas historiska markan vändning 

och biologiska kulturarv. Det blev där med ett vikt igt komplement till de n 

kunskap kring kusttrakternas historia som arkeologi, historiska källor, bebyggelse, 

och forn- och kulturlämningar vittnar om. Undersökningen utgick från studiet av 

två generationer kartor, vilka jämf ördes med dag ens kustlandskap. De äldre kar - 

torna var de äldsta kända lantmäte rikartorna, och häradsekonomiska kartan från 

början a v 1900-talet. De lantmäterikar tor som an vändes i studien är tillk omna 

mellan 1680 och 1900, och häradsekonomiska kartan mellan 1910 och 1934. Dagens 

kustlandskap är de områden 2006 dä r ansökningar inkommit till länsstyrelsen 

om stöd till jordbr uket och där markanvändning uppges. Detta kompletterades 

vid in venteringen av kuststräckan mellan Landskr ona och Falsterbokanalen 

då också markanvändning noterades. 

Resultaten av delprojektet är att i det tidig aste skedet är en övervägande del 

av kustlandskapet präglat a v djur hållning. F ör vissa m arkområden är markan - 

vändningen oklar, troligtvis är dessa betade och/eller odlade. Den odlade marken 

är förhållandevis liten. F ram till det me llersta skedet har områdena f ör betesdjur 

minskat påtagligt meda n den odla de mark en är k onstant. Övrig mar k kan v ara 

13


Bryggfundament i Barsebäck. 

bebyggelse eller mark där markan vändningen inte ang es, ex empelvis ohä vdad 

mark. Ett minskat nyttjande av strandängar för bete g ör att områden växer igen. 

För 2006 kan vi se att ö vrig mark, dvs be byggelse och ohävdade områden, utgör 

en dominer ande del. S amtidigt ha r mark områden för bet esdjur ökat, säk erligen 

beroende på olika miljöstöd. 

En fördjupning på bynivå i fyra byar längs kusten 

Under 2008 g enomfördes ett projekt i fyra skånska kustb yar som hade till syfte 

att lyfta fram och synliggöra ursprung och sammanhang mellan de biologiska och 

kulturhistoriska spår och värden som finns i dag ens kustlandskap, och tydliggöra 

dem för ku stbefolkningen och de styrande i Skånes kustk ommuner (Helgesson, 

Jacobsson, K arlsson & Rabow 2008). Ar betet sk edde i samförstånd med k ommunerna 

och invånare i b yarna. De b yar som undersöktes var Gessie i V ellinge 

kn, Västra Torp i Trelleborgs kn, Barsebäck i Kävlinge kn och Maglehem i Kristianstad 

kn. Arbetet utfördes a v en arkeolog, en biolog och en byggnadsantikvarie. 

I Maglehem utfördes dessutom en etnologisk studie kring människans relation till 

kusten. 

Genom projektet har det b yggts upp en kuns kap kring natur - och kulturlandskapet 

i fyra b yar längs Skånes kust er. Flera positiva effekter kan på visas ge- 

14

15 


nom projektet. Materialet är ett viktigt underlag i miljömålsarbetet, oc h för kommunal 

planering. Projektet har g enererat ny kunskap om det historiska landskapet, 

och kultur- och naturvärdena. 

Genom pr ojektet har e n rad nya infalls vinklar till be varande- och utvecklingsmöjligheter 

av kustbyar som kan främ ja både lokalbe folkning och områdets 

turismpotential lyfts fram. I dialog en med invånarna i byarna är deras stora eng agemang 

en resurs som måste framhållas som en g aranti för att miljöer bev aras 

och får fortsätta att vara levande. 

Projektet visar att g enom en bred syn på la ndskapet g enom olika ”glasögon” 

(arkeolog, biolog, byggnadsantikvarie) kan man lyfta fram en helhetlig bild 

av vår närmiljö. Denna breda syn, och kunskapen den genererar, är en garanti för 

att många olika typer av värden skall kunna bevaras för framtiden. 

Projektet visar på vikten av ett integrerat natur- och kultursamarbete i kustlandskapet 

och är därmed i linje med intentioner från centralt håll. 

Genom de byaträffar som arrangerats inom projektets regi har ett stor t antal 

människor tagit del av dess resultat och därmed har projektet skapat en förståelse 

för värdena som fått lokal förankring. 

DIVE-metoden 

Under 2008 erhölls medel för en tillämpning av den s.k. DIVE-metoden (Helgesson 

& Carlsson 2009). DIVE är en k ontextuell, kritis k och kreativ metod som 

integrerar planläggning och kulturmiljövård. Metoden omfattar fyra steg som kan 

sammanfattas som beskri va (Describe), tolka (Inter pret), v ärdera (Valuate) oc h 

verkställa (Enable). Intentionen är att man på ett positivt sätt kan an vända historia, 

kulturarv, och dagens landskap när man förändrar oc h bygger ut samhället. I 

en DIVE-analys omv andlas passiv historisk infor mation till praktis kt användbar 

kunskap g enom att ett områdes kulturhistor iska karaktär, betydelse, värden och 

handlingsmöjligheter beskrivs. Metoden applicerades på B arsebäckshamn i K ävlinge 

kommun och Västra Torps by/fiskeläget Böste i Trelleborgs kommun, båda 

belägna i Skåne. Det är tydligt att två kustnära områden, beroende på olika f örutsättningar, 

kan utvecklas väldigt olika. Inom båda områdena finns kulturhistoriska 

värden som är produkten av människans långvariga nyttjande av landskapet, men 

som också är en förutsättning för hur landskapet framgent kan utvecklas. Viktigt i 

DIVE är just framtiden och utvecklingen, där landskapets värden sätts relation till 

planer för framtiden. Hur m ycket oc h i vilken for m ka n lands kapet förändra s 

utan att viktiga kulturvärden förvanskas och försvinner, och omvänt hur kan kulturvärdena 

bidraga till en positiv utveckling?


Sammanfattning 

Denna rappor t är en sammanställning a v historiskt källmaterial som berör de 

skånska kuster na. Sammanställning en har både histor iska oc h antikv ariska för - 

tecken, och i princip är det tre kateg orier av källmaterial som sammanställts. Den 

första kategorin är de forn- och kulturlämningar som finns i de skånska kusttrakterna 

och som var kända sedan tidig are. Dessa lämning ar är registrerade i FMIS . 

Den andra kateg orin är platser längs kuster na från jär nålder till tidigt 1900-tal, 

och som är kända g enom historiska beläg g, historiska kar tor, arkeologiska lämningar 

och fysiska lämningar ovan mark. En del av dessa platser är registrerade i 

FMIS. Den tredje kate gorin är lä mningar som registrerades 2006 inom projekt et 

Kust och Historia i S kåne. Detta material är for tfarande inte inför t i FMIS oc h 

skall betraktas som ett preliminär t arbets material. R esultat oc h utv ärdering a v 

sammanställningen kan sammanfattas i punktform. 

De kustbundna lämning ar som finns registr erade i FMIS har en 

ojämn s pridning lä ngs Skånes kust er vilk et uppenbar ligen har att 

göra med en ojämn registrering vid tidigare inventeringar. 

Det finns ca 100 specifikt kustbu ndna platse r längs Skånes kuster 

från järnålder till tidigt 1900-tal, dä r fiske och handel har utgjor t väsentliga 

delar av vardagslivet. 

Av ovannämnda 100 platser är ett fö rhållandevis stort antal ej registrerade 

i FMIS , vilket kan få k onsekvenser vid ev entuell planläg gning 

och exploateringar. 

Antikvarisk bedömning av lämningar och platser varierar. Fasta fornlämningar 

är v anligtvis förhistoriska platser, medeltida städer , skansar 

och majoriteten av lämningarna på Hallands Väderö registrerade. 

De flesta lämningarna och platserna längs kusterna är bevakningsobjekt 

och övriga kulturhistoriska lämningar, eller ej registrerade. 

Inventeringen av en kuststräcka i västra Skåne visar att det finns ett 

betydligt större antal kulturlämningar längs Skånes kuster än som tidigare 

är känt. 

Kunskapsuppbyggnaden kring de lämning ar och platser som denna 

sammanställning omfat tar är ett viktigt underlag för möt a det hot 

som klimat och exploatering kan utgöra. Kunskapsuppbyggnaden är 

också viktig för att kultur miljövården a ktivt skall kunna v ara me d 

och påverka utvecklingen vid framtida förändringar. 

16

Referenser 

17 


Tryckta källor 

Anglert, M. 1986. Medeltida kapell i Skåne-en första sammanställning. Medeltiden 

och arkeologin. Lund. 

Callmer, J. 1991a. Platser med anknytning ti ll handel och hantverk i y ngre järnålder. 

Mortensen, P. & Rasmussen, B.M. (r ed). Fra stamme til Stat i D anmark, 2. 

Høvdingesamfund og Kongema gt. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXII:2. 

Viborg. 

Callmer, J. 1994. Trading Places, centres and Early Urban Sites. Ambrosiani, B. & 

Clarke, H. (red.) Developments Around the Baltic and the North Sea in the Viking Age. 

Birka Studies 3. Stockholm. 

Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 

5. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8°, No. 38. Lund. 

Helgesson, B., Jakobsson, Å., Karlsson, A. & Rabow,A. 2008. Kust och historia i 

Skåne. En fördjupning på bynivå. Regionmuseet Kristianstad Rapport 2008:92. 

Kristianstad. 

Helgesson, B. & Carlsson, H. 2009. Kust och Historia I Skåne. Historia, fysisk planering 

och metodutveckling enligt DIVE-metoden. Regionmuseet Kristianstad. Kristianstad. 

Jakobsson, Å. 2007. Kust och historia i Skåne – En förstudie med naturperspektiv. 

Regionmuseet Kristianstad Rapport 2007:33. Kristianstad. 

Larsson, L. 1988. Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan. Boplatser och gravar vid 

Skateholm. Kristianstad. 

Linnaeus, C. 1751. Carl Linnaeus Skånska Resa år 1749. von Sydow, C. -O. (red.). 

Stockholm. 

Norman, P. 1995. Sjöfart och fiske. Fornläm ningar i Sverige 3. 

Riksantikvarieämbetet. Stockholm. 

Skånes Kalender. 1876. Arcadius, C.O., Larsson, N. & Welander, J.P. (red.). Förra 

delen. Lund. 

Skånes Kalender. 1878. Arcadius, C.O., Larsson, N. & Velander, J.P. (red.). Senare 

delen. Lund.


Strömberg (Magnusson), M. 1948. Ein Frühmittelalterliche Fischplatz in der 

Nähe von Kivik. MLUHM 1948. Lund. 

Kartor 

G. Burmanns karta över Skåne 1684 (förkortas B) 

G. Burmanns kustkarta över Skåne 1687 (förkortas BK) 

Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 (förkortas SK REK) 

Generalstabskartan från sent 1800-tal (förkortas GK) 

Häradsekonomiska kartan från tidigt 1900-tal (förkortas HK) 

Lantmäteriet (lantmäterimyndighetens arkiv, lantmäteristyrelsens arkiv och rikets 

allmänna kartverks arkiv) (förkortas LM) 

Internetreferenser 

Länsstyrelsens hemsida 

http://www.f.lst.se/NR/rdonlyres/0233A6E8-4C47-4F39-8A34- 

83FAC4012751/0/Bengt_Holgersson.pdf 

Kristianstad kommuns hemsida 

http://www.kristianstad.se/upload/Turism/dokument/alakust_karta.pdf 

Regeringens hemsida 

http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/89334 

Skånska ortnamn, Dialekt- och ortnamnsarkivet 

http://130.235.143.139/beb/sokharad.aspx 

Wikipedia 

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ 

commons/9/97/Kronborg_Braun- 

Hogenberg.jpg&imgrefurl=http://en.wikipedia.org/wiki/File:Kronborg_Braun- 

Hogenberg.jpg&usg=__pE3O52oQ6AiZuoq8i6HSafcbMNQ=&h=1276&w=1754&sz 

=564&hl=sv&start=28&um=1&tbnid=euJt3zv0nt6zFM:&tbnh=109&tbnw=15 

0&prev=/images%3Fq%3DCivitates%2Borbis%2Bterrarum,%2Bmalm%25C3% 

25B6%26ndsp%3D18%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26start%3D18%26um%3D1 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ea/Carta_Marina.jpeg 

Riksantikvarieämbetets hemsida. Fornsök (FMIS) 

http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html 

Kristianstad 2010-02-24 

Bertil Helgesson 

18

Bilaga 1. 

Registrerade forn- och kulturlämningar längs Skånes kuster. 

Socken FMIS nr. Sakord Namn Status 

Trolle-Ljungby 4 3 by/gård Landön Bev 

Trolle-Ljungby 5 1 fiskeläge Bodarna Övr 

Trolle-Ljungby 7 8 vattenståndsmärke Övr 

Trolle-Ljungby 117 skans Upp 


Trolle-Ljungby 120 sjömärke Upp 

Åhus 8 minnessten Övr 

Åhus 2 0 boplats Åhus I R 

Åhus 23 stadslager R 


Åhus 3 5 boplats Åhus II R 

Maglehem 142 fiskelägestomt Rige läge Upp 

Ravlunda 5 6 boplats Öradekarsplatsen R 

Ravlunda 131 lägenhetsbebyggelse Killehusen Övr 

Ravlunda 134 fiskeläge Knäbäck R 

Ravlunda 175 spärranordning R 

Ravlunda 179 boplatss Maletofta R 

Vitaby 8 fiskeläge Hjälmaröd R 

Vitaby 34 vårdkase Bev 

Vitaby 49 fiskeläge Vitemölla Bev 

Vitaby 122 torkplats för ål Övr 

Södra Mellby 8 boplats Hjälmaröd R 

Södra Mellby 57 fiskeläge Kivik Bev 

Rörum 44 bytomt/fiskeläge Vik Bev 

Gladsax 135 by/gård Baskemölla Bev 

Simrishamn 25 stadslager R 

Simrishamn 3 2 tomtning/lerbotten Övr 

Simrishamn 37 skans Övr 

Simrishamn 40 skans Bev 

Östra Nöbbelöv 92 obest./fiskeläge Brantevik Övr 

Östra Hoby 78 fiskeläge Skillinge Bev 

Löderup 137 fyr Övr 

Valleberga 144 fiskeläge Kåseberga Bev 

Ystad 6 boplats Kv. Tankbåten R 

Ystad 50 stadslager R 

Skivarp 127 fiskeläge Abbekås Bev 

Östra Vemmenhög 67 fiskeläge Hörte R 

Trelleborg 19 stadslager R 

Maglarp 2 skans R 

Räng 2 0 vall/boplats R 

Stora Hammar 7 skans R 


Falsterbo 4 fyrplats/minnessten R 

Falsterbo 15 stadslager R 

Falsterbo 3 1 fyndplats ankare Övr 

Skanör m. Falsterbo 11 fiskeläge Upp 

Skanör m. Falsterbo 14 stadslager Övr 

Skanör m. Falsterbo 15 fiskeläge R 

Skanör m. Falsterbo 16 fiskeläge Övr 

Vellinge 70 husgrund Övr 

Eskilstorp 6 vallanläggning R 

Hököpinge 2 9 lösfynd/bordplanka Övr 

Tygelsjö 12 vallanläggning R 

Bunkeflo 8 hamnanläggning Upp 

Hyllie 31 hamn Övr 

Malmö 20 stadslager R 

Lomma 40 vall Upp 

Löddeköpinge 10, 69, 71 boplats R 

19

Löddeköpinge 7 3 hamnanläggning Övr 

Barsebäck 2 skans R 




Landskrona 9 befästningsanläggning Övr 

Landskrona 12 stadslager R 

Landskrona 27 skans R 

Landskrona 2 8 skans Upp 

Härslöv 11 skans R 





Glumslöv 10 skans R 

Glumslöv 78 skans Upp 

Kvistofta 1 skans R 

Helsingborg 42 stadslager R 

Helsingborg 92 skans R 

Helsingborg 162 vall R 

Helsingborg 201 by/gård Råå Bev 

Allerum 3 4 begravningsplats Övr 

Viken 17 skans R 

Viken 32 by/gård Viken Bev 

Brunnby 4 0 fyr Övr 

Brunnby 5 0 skans R 

Brunnby 5 1 skans Upp 

Brunnby 264 by/gård Mölle Övr 

Brunnby 273 by/gård Lerhamn Övr 

Brunnby 284 by/gård Nyhamnsläge Övr 

Brunnby 293 tomtningar R 

Brunnby 294 by/gård Arild Bev 

Farhult 35 plats med tradition Övr 

Barkåkra 110 by/gård Skepparkroken Bev 

Barkåkra 140 strandskoning R 

Barkåkra 145 hamn/kås Övr 



Västra Karup 167 vårdkase Upp 

Västra Karup 489 sjömärke Övr 

Västra Karup 494 förtöjningssten Övr 

Västra Karup 498 sten med tradition Övr 

Torekov 30 obest./fiskeläge Torekov Bev 

Torekov 51 skans R 

Torekov/Hallands Väderö 5 tomtningar R 


Torekov/Hallands Väderö 13 sjömärke Övr 

Torekov/Hallands Väderö 14 tomtning R 

Torekov/Hallands Väderö 15 grop med vall Bev 

Torekov/Hallands Väderö 17 fiskeläge R 

Torekov/Hallands Väderö 18 livsmedelsindustri R 

Torekov/Hallands Väderö 19 tomtning Bev 

Torekov/Hallands Väderö 20 begravningsplats R 

Torekov/Hallands Väderö 27 labyrint Upp 








Torekov/Hallands Väderö 42 sjömärke/husgrund Övr 




20

Torekov/Hallands Väderö 49 boplats/anlöpsplats Övr 

Torekov/Hallands Väderö 50 labyrint R 









Torekov/Hallands Väderö 61 stenrad Övr 







Torekov/Hallands Väderö 70 husgrund Övr 





Torekov/Hallands Väderö 76 skåre Övr 








Torekov/Hallands Väderö 84 lerbottnar Bev 











Hov 165 fiskeläge Smygeslätt R 

Båstad 24 stadslager R 

Båstad 39 skans R 

Båstad 4 3 tomtning Upp 

Sakord enligt RAÄ. R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning 

I kustsocknarna Ivetofta , Gualöv, Simris, Borrby, Ingelstorp, Stora Köpinge, Hedeskoga, Bjäresjö, Balkåkra, Snårestad, 

Västra Nöbbelöv, Tullstorp, Lilla Beddinge, Östra Torp, Hemmesdynge, Lilla Isie, Gislöv, Dalköpinge, Gessie, 

Västra Klagstorp, Limhamn, Burlöv, Fjelie, Flädie, Borgeby, Hofterup, Västra Karaby, Saxtorp, Tofta, St Ibb, Raus, 

Väsby, Höganäs, Jonstorp, Välinge, Strövelstorp, Ängelholm, Förslöv, Grevie och Östra Karup fanns inga lämningar 

registrerade som exklusivt kan förknippas med kusttrakterna. 

21

Bilaga 2. 

Registrerade lämningar sorterade efter sakord. 












Ravlunda 179 boplatss Maletofta R 

















































23


































































24













































R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning 

25

Bilaga 3. 

Registrerade lämningar sorterade efter antikvarisk status. 




























Ravlunda 179 boplats Maletofta R 

































27


































































28













































R-Fast fornlämning, Bev-Bevakningsobjekt, Upp-Uppgift om, Övr-Övrig kulturhistorisk lämning 

29

Bilaga 4. 

Platser längs Skånes kuster 

(Förkortningar se s. 8-9) 

Tosteberga bodar, Trolle-Ljungby sn 

Karta: Sk R ek, GK, HK, LM 1810 (Akt 

K131-11:2) 

Tidigaste omnämnande: 1813 

Gillberg 1765 resp. 1767: Godt fiske. 

Skånes kalender 1878: I Tosteberga bodde 4 

fiskare år 1877 (L 1878:157). 

RAÄ: 51 (7 båtlä nningar på platsen för 

Lastplats enl. storskifte/enskifte 1813). 

Kommentarer: På kar ta ö ver storskifte/enskifte 

1813 (L M, T rolle-Ljungby, akt 

17) finns namnet Boa Skjäret på en ö strax 

utanför tre markerade bodar. En plats ca 400 

m öster om dessa bodar benämnes Lastplats. 

Landön, Trolle-Ljungby sn 

Karta: B, BK, Sk R ek, GK, HK, LM 1794 

(Akt 11-tro-10) 

Tidigaste omnämnande: L andön 1552, Landöhamn 

1667 

Gillberg 1765 resp. 1767: Godt fiske. 

Skånes kalender 1878: Landö lastageplats vid 

södra ändan af Landöbugten har en g od 

hamn af omkring 18 fots djup samt skyddad 

genom skär oc h bränning ar oc h ett trångt 

inlopp. De ss bety delse har tidtals skattats 

mycket högt, och mer än en gång har järnväg 

mellan ha mnen oc h Kristiansta d, som g enom 

kongl. Resolution år 1765 fick obehindrad 

nyttjanderätt till densamma, v arit starkt i 

fråga satt. (L 1878:156). Vid Landön bodde 

två fiskare 1877 (L 1878:157). 

RAÄ: 51 ( 7 båtlänning ar är registrerade på 

den plats som anges som Lastplats 1813) 

31

Åhus, Åhus sn 

Karta: B, BK, Sk Rek, GK, HK, LM Ca 1670 

(Akt K157-12:1) 

Tidigaste omnämnande: Åhus 1252, Åhus läg e 

1500, Åhus fiskeläge 1636, Åhushamn 1909 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske, 25 åhledrätter 

Skånes kalender 1876 och 1878: Om ham n, 

handel och sjöfart i Åhus, och därmed tillhörande 

fakta, kan man läsa vidar e i Skånes 

Kalender 1876, s . 40 9-414. F ör år 1878 

nämns att Åhus fisk eläge räknade 1,900 innevånare 

1877, bla nd hvilka 8 v oro fiskare 

(L 1878:154). 

RAÄ: 23 

Kommentarer: Gillberg tar upp 25 åladrätter 

för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem, 9 

för Olseröd oc h 1 f ör Juleboda. Antalet, 58, 

kan jämföras med de 50 åladrätter som refererades 

till ovan. 

Åhus I, Åhus sn 

RAÄ: 20 

Kommentarer: Handels- oc h hantverksplats av 

icke permanent karaktär med datering till ca 

700-750 e Kr (Callmer 1991). 

Åhus II, Åhus sn 

RAÄ: 35 


permanent eller halvper manent karaktär 

med datering till ca 750- 850 e Kr (Callmer 

1991). 

Yngsjö, Åhus sn 

Tidigaste omnämnande: Yngsjö fiskeläge 1639 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske till nödtorft, 15 

åhledrätter 

Skånes kalender 1878: Yngsjö fiskeläge räknade 

100 innev ånare år 1877, bland hvilka 40 

voro fiskare (L 1878:154) 


för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem , 9 

32



till o van. Y ngsjö hade int e k ontakt 

med Östersjön via v atten förrän ca 1770 då 

bönderna bröt ny fåra åt Helg e å. Var fiskeläget 

låg är okänt. År 1747 g jorde kar tografen 

G. Adlerstierna en kar ta över Skåne, baserad 

på Buhrmans karta från 1684. Utanf ör 

Yngsjö finns en ankar plats mark erad. K artans 

signum hos Krig sarkivet är T op. kartor 

XXVII A nr. 14 Adlerstierna 1747. 

Riget (Rigeleje), Maglehem sn 

Tidigaste omnämnande: R iget 1 611, R igeläge 

1950 

Skånes kalender 1878: 3 åldrätter i Maglehem 

(L 1878:102). 1 åldrät t n:r 6 i Olseröd (L 

1878:102). 4 2/5 åldrätter n:r 17 (L 

1878:102) 

RAÄ: 142 


för Åhus, 15 för Yngsjö, 9 för Maglehem , 9 



till ovan. 

Knäbäck, Ravlunda sn 


(Akt K80-8:1) 

Tidigaste omnämnande: Knä bäck 1620, Knä - 

bäcks fis keläge 1621, Knä bäcks drätt 1692, 

Knäbäcks läge 1714, Knäbäcks länning 1996 

Skånes kalender 1878: Knäbäcks fisk eläge (L 

1878:85). 1 lax örefiske, 18 åldrätter (L 

1878:86) 

RAÄ: 134 

Kommentarer: Hela samhället Knäbäc k f lyttades 

ca 15 km söder ut till R örum sn i samband 

med att militären etablerade sig på 

Ravlundafältet 1956. 

33

Killehusen, Ravlunda sn 

Karta: Sk Rek, GK, HK 

Tidigaste omnämnande: Killehuset 1701, Killehusen 

1755, Killehusa länning 1974 

RAÄ: 131 

Kommentarer: På platsen finns rester a v hus , 

terrasser och hägnader 

Öradekarsboplatsen, Ravlunda sn 

RAÄ: 56 

Kommentarer: Hamn-, handels- oc h hantverksplats 

a v ic ke per manent kar aktär med 

datering till ca 550-1600 e Kr ( Helgesson 

2002:68 oc h man us; RAÄ ). Platsen påträffad 

med metalldetektor 

Maletofta, Ravlunda sn 

RAÄ: 179 


permanent karaktär med datering från B2vikingatid 

(150/160 e Kr-1000 e Kr). Platsen 

undersökt med metalldetektor och genom en 

förundersökning (Helg esson 2002:68 oc h 

manus; RAÄ). 

Vitemölla, Vitaby sn 


K145-7:1) 

Tidigaste omnämnande: Vitemölla 1610, Vitemölla 

fiskeläge 1767 

Gillberg 1765 resp. 1767: 16 gatehus, 4 åhledrätter, 

Dette fiske Läye idkar saltsiöfisk e bestående 

uti lax, ål, torsk, f lundror, tobis oc h 

sill. 

Skånes kalender 1878: Hvitemölla fiskeläge är 

rikt bef olkadt (200 personer , som erläg ga 

mantalspenningar). Fisk e drifv es der i synnerligt 

stor skala, isynnerhet af sill oc h ål, 

hvilken senare till stör re delen uppk öpes af 

tyskar. Af fisk elägena i Kristianstads län 

hade detta år 1875 f iskredskap m ed högsta 

värdet…. År 1865 ödelades e n stor del af 

34

läget genom en eldssv åda. (L 1878:83). Åldrätter, 

ly dande under T orups g ård (L 

1878:85) 

RAÄ: 49 

Kommentarer: Markerad som ”miölq varn” på 

Burmanns karta från 1684 

Kivik, Södra Mellby sn 


(Akt K145-7:1) 

Tidigaste omnämnande: Kivik 1532, K iviks läge 

1621, Kiviks fiskeläge 1688 

Gillberg 1765 resp. 1767: 54 hus , 12 åhledrätter, 

6 tobisdrätter 

Skånes kalender 1878: Den största för mögenheten 

och största folkmängden är o samlade 

inom Ki viks fisk eläge, hvilk et är ett af de 

mest bety dande läg ena i Kristianstads län. 

Det fiske, som mest bedrifves, är sillfisket (L 

1878:81). 3 Åldrätter (L 1878:83). 2 d:o (L 

1878:83). 3 d:o (L 1878:83) 

RAÄ: 57 

Kommentarer: Linné omnämner ruinerna efter 

ett kapell i Kiviks fiskeläger (1751) 

Hjälmaröd, Södra Mellby sn 

RAÄ: 8 

Kommentarer: Boplatsen undersöktes 193 1 

resp. 1948 och kan dateras till tidig medeltid 

(FMIS; Strömberg (Magnusson) 1948). 

Vik, Rörum sn 


(Akt K105-15:2) 

Tidigaste omnämnande: Vik 1613, Viks läg e 

1613, Viks fiskeläge 1621 

Gillberg 1765 resp. 1767: 36 hus , 1 kv arn, 5 

åladrätter, 11 tobisdrätter 

Skånes kalender 1878: Viks fiskeläge, beläget i 

södra delen af soc knen, har om kring 300 

invånare (L 1878:77). 3 Åldrätter Viksättet, 

Bygge och Blackedrätterna (L 1878:78). F ot- 

35

not nederst på sida n: Viks fis kläge bekostar 

sjelf sina kommunala behof. (L 1878:77) 

RAÄ: 44 

Baskemölla, Gladsax sn 

Karta: (B), Sk R ek, GK, HK, LM 1791 (A kt 

K32-2:1) 

Tidigaste omnämnande: Bask emölla 1525, Baskemölla 

lä ge 1621, Bask emölla fisk eläge 

1658 

Gillberg 1765 resp. 1767: 21 gatehus, 4 åhledrätter, 

16 tobisdrätter 

Skånes kalender 1878: Baskemölla fiskläg e, 

som är beläg et i nordöstra delen a v socknen 

har mellan 3 och 400 invånare, som till största 

delen nä ra sig a v sillfisk e, hvilk et här är 

ganska indrägtigt. Enligt 1875 å rs fisk eristatistik 

är Bask emölla det 4:de i ordning en 

af fisklägena å denna kust med afseende på 

fiskredskapens värde (L 1878:65) 

RAÄ: 135 

Kommentarer: Markerad som ”miölq varn” på 

Burmanns karta från 1684 

Tobisvik, Simrishamn 

RAÄ: 32 

Kommentarer: Vid undersökning ar 1964 påträffades 

en lerbotten på denna plats . FMIS 

anger uppgifter om ytterlig are två lerbottnar 

på platsen. Dessa skall sannolikt dateras till 

hög- eller senmedeltid. 

Simrishamn, Simrishamn 


(Akt 11-sim-1) 

Tidigaste omnämnande: Simrishamn 1161 

Gillberg 1765 resp. 1767: Cimbricehamns 

stad-fiske u ti saltsiön hafv er staden någ erlunda 

godt, dock tillförene ömnogare, bestående 

uti torsk, sill, f lundror, tobbis , ål oc h 

lax,… Simbershamns bo-1 åhle drätt, 13 tobisdrätter 

36

Skånes kalender 1876: Om hamn, handel oc h 

sjöfart i Simrishamn, och därmed tillhörande 

fakta, kan man läsa vidare i Skånes K alender 

1876, s. 415-428. 

RAÄ: 25 

Brantevik, Simris sn 


Tidigaste omnämnande: Brantevik 1811, Branteviks 


Skånes kalender 1878: Af Branteviks fiskläg e 

tillhör något mer än 1/3 med omkr. 150 personer 

Simris soc ken; det öfrig a lig ger inom 

Nöbbelöf område (S e vid Nöbbelöf) (L 

1878:60) 

RAÄ: Östra Nöbbelöv 92 

Kommentarer: Brantevik bestod a v tv å delar , 

belägna i Simris resp . Östra Nöbbelö vs 

socknar, oc h ha de i slutet a v 1800-talet en 

betydande handelsflotta 

Brantevik, Östra Nöbbelöv sn 


Tidigaste omnämnande: Brantevik 1813, Branteviks 


Skånes kalender 1878: Branteviks fiskläge lig - 

ger vid nordöstra hör net af soc knen oc h 

tillhör denna med u ngefär 2/3-delar; det 

öfriga lig ger inom Sim ris område . Fiskläg et 

bebos af omkring 420 personer , som företrädesvis 

nära sig af fiske, hvaraf sillfisket är 

det indrägtigaste …. Brantevik är det tredje i 

ordningen af fiskläg ena å Skåne s sy döstra 

kust. – Af 13:de-No vember-stormen 1872 

led Brantevik m ycken skada liksom äfv en 

andra delar af kusten inom Nöbbelöf oc h 

Simris socknar (L 1878:60) 

RAÄ: Östra Nöbbelöv 92 

Kommentarer: Brantevik bestod a v tv å delar , 

belägna i Simris resp . Östra Nöbbelö vs 

socknar, oc h ha de i slutet a v 1800-talet en 

betydande handelsflotta 

37

Gislövshammar, Östra Nöbbelöv sn 



Skånes kalender 1878: Gislöfshammar, beläget 

längre söde rut, är endast ett litet fiskläg e 

med omkr. 60 invånare. (L 1878:60) 

Skillinge, Östra Hoby sn 


(Akt K170-6:1) 

Tidigaste omnämnande: Skillinge 1540, Skillinge 

läge 1613, Skillinge fiskeläge 1684 

Gillberg 1765 resp. 1767: 26 hus , fång as här 

lax, torsk, sill, ål oc h marsvin till trans beredande 

Skånes kalender 1878: Skillinge fiskläg e som 

ligger i socknens nordöstra hörn, är det mest 

betydande läge på denna del a v kusten. Det 

hyser omkring 500 bebyggare som till största 

delen lefv a af fisk e (f öreträdesvis sill-, lax- 

och ålfiske) samt skutfart. Skillinge är ganska 

väl bygdt, sedan det 1868 här jats af en sv år 

eldsvåda,som lade hal fva antalet a f husen i 

aska oc h 1872 lidit bety dligt af de sv åra 

höststormarne. Med sina teg eltak oc h stenlagda 

gator liknar det n u en liten st ad. Hamnen 

är viss erligen ännu liten oc h dålig, me n 

sedan ett par år tillbaka har tec kning fortgått 

i oc h f ör e n ny oc h s törre hamnb yggnad, 

hvartill kusten skall v ara särledes lämplig, 

dels på grund af djupet dels derför att stranden 

vid S killinge bildar en liten sk yddad 

bugt. Utanför Skilling är der jemte g od oc h 

säker ankarbotten. (L 1878:44f) 

RAÄ: 78 

Örnahusen, Östra Hoby sn 


Tidigaste omnämnande: Örnahuset 1812, Ör nahusen 

1878, Örnadrätten (odat.) 

38

Kåseberga, Valleberga sn 


(Akt K137-16:1) 

Tidigaste omnämnande: Kåseberga 1545, K åseberga 

fiskeläge 1619, Kåseberga läge 1624 

Gillberg 1765 resp. 1767: 26 hus, 6 åhledrätter, 

här fång es marsvin, la x, ål, f lundror, torsk 

och tobbis 

Skånes kalender 1878: I en däld, vid foten af 

Kåsehufvuds backe, lig ger Kåseberga fiskläge 

med ung efär 150 in vånare (L 1878:42). 

Kåseberga ålfiske (L 1878:43) 

RAÄ: 144 

Fiskarehus, Stora Köpinge sn 

Karta: Sk Rek, GK, LM 1768 (Akt L187-9:2) 

Tidigaste omnämnande: Fiskarehuset 1776 

Kommentarer: Storskifte 1768, (LM. L 187 St 

Köpinge sn) 

Nybro, Stora Köpinge sn 

Karta: B, Sk Rek, GK, HK 

Tidigaste omnämnande: Nybro 1675, Nybro 


Skånes kalender 1878: Laxfiske idkas i K öpingeån 

och utanför dess utlopp (L 1878:6). 

Kommentarer: Om det laxfisk e som omnämnes 

1878 utfördes från Nybro är inte känt 

Sandhusen, Ystad/Stora Herrestad 

Karta: B, BK, Sk Rek, 

Tidigaste omnämnande: Sandhus 1684, Sandhusen 

1712 

Gillberg 1765 resp. 1767: 9 hus 

Ystad, Ystad 


(Akt L252-1:2) 

Tidigaste omnämnande: Ystad 1200, Sk eppsvarvet 

1816 

39

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske har staden af 

en någ orlunda g od be skaffenhet, bestående 

uti torsk, sill, lax, åhl, tobis oc h f lundror, 

som fångas uti saltsiön, … 


sjöfart i Ystad, och därmed tillhörande fakta, 

kan man läsa vidare i S kånes Kalender 1876, 

s. 310-340. 

RAÄ: 50 

Kv. Tankbåten, Ystad 

RAÄ: 6 


permanent karaktär med datering från (romersk 

jär nålder?) v endeltid-vikingatid (tidig 

medeltid) (Helgesson 2002:69f, RAÄ XX). 

Svarte, Balkåkra sn 

Karta: B, BK, Sk R ek, GK (endast Sv artemölla), 

HK, LM 1721 (Akt L19-4:1) 

Tidigaste omnämnande: Svarteboda 1684, Sv arteboda 

fis keläge 1738, Sv arte 1878, Sv arte 


Gillberg 1765 resp. 1767: 

Skånes kalender 1878: 

Kommentarer: Gillberg omnämner S varte som 

mjölkvarn 

Brunstorp, Balkåkra sn 


(Akt L11-2:1) 

Tidigaste omnämnande: Brunstorp 1658, Brunstorps 


Gillberg 1765 resp. 1767: 7 hus, …med 7 fiskare 

hus, Brunstorp kallade och idka saltsiöfiske. 

Krutboden, Balkåkra sn 


(Akt L11-2:1) 



40

Skarviken, Snårestad sn 


(Akt L181-2:2) 

Tidigaste omnämnande: Skar viken 1611, Skar - 

vikshusen 1765 


Skånes kalender 1878: Skarviken är ett högst 

obetydligt fiskläge (M 1878:615) 

Abbekås, Skivarp sn 


(Akt L176-12:1) 

Tidigaste omnämnande: Abbekås 1536, Abbekås 

fiskeläge 1565, Abbekås läge 1870 

Gillberg 1765 resp. 1767: 29 hus, 1 laxfiske 

Skånes kalender 1878: Abbekås fiskläge är ett 

av de bety dligaste på hela kusten. År 1872 

undergick det vid floden till en del förödelse, 

men skadan har sedan dess blifvit mer än 

botad. Oc h hamnb yggnad t ill hvilk en hushållningssällskapet 

ansl agit 3,000 kr har på 

sista tiden v arit ifrågasatt. Å fiskläg et bodde 

1877 60 fiskare. För fisket användes 21 stora 

båtar (M 1878:581). 

RAÄ: 127 

Hörte, Östra Vemmenhög sn 

Karta: B (miölqv arn), Sk R ek (Hör teqvarn), 

GK (Hörtemölla), HK (Hörte) 

Tidigaste omnämnande: Hör te 1315, Hör te fiskeläge 

1878 

Skånes kalender 1878: Kalthus och Hörte fisklägen 

höra bäg ge under Dybec k. De beboddes 

år 1877 af 7 fiskar e. För sillfiske användes 

3 båtar …. för torsk- eller annat fisk e 6 

båtar. – Vid Hör te låg 1676 uppe på höjde n 

luststället Hjor tehus, hvilket äfv en ha de en 

hamn af 5 fots djup. Denna hamn har under 

årens lopp blifvit alld eles ig engrundad. År 

1876 har emellertid Hörte på nytt fått hamn, 

i det eg aren af Dybec k låtit uppg räfva Dy- 

41

ecksån och bygga kaj vid dess v estra strand 

(M 1878:572). 

RAÄ: 67. Omfattande lämning ar oc h fy nd 

med medeltida dateringar har påträffats. 

Kommentarer: Hörte fisk eläge nämns först 

1878. Tidig are beläg g ang er g ården Hör te 

eller kvarnen. 

Kalthus, Östra Vemmenhög sn 

Karta: B (mark erad som b y), Sk R ek, GK, 

LM 1689 (Akt L269-3:1) 

Tidigaste omnämnande: K althus 1684, K althus 

fiskeläge 1765, Kalthus läge 1870 


Skånes kalender 1878: Kalthus och Hörte fisklägen 

höra bäg ge under Dybec k. De beboddes 

år 1877 af 7 fiskar e. För sillfiske användes 

3 båtar (M 1878:572). 

Skateholm, Tullstorp sn 


Tidigaste omnämnande: Skateholm 1773, Skateholms 


Skånes kalender 1878: Skateholm är ett m ycket 

obetydligt fiskläge (M 1878:568). 

Beddinge, Lilla Beddinge sn 


(Akt L123-2:1) 

Tidigaste omnämnande: Bedding e 1316 (b yn), 

Beddinge läge 1605, Beddinge fiskeläge 1812 

Gillberg 1765 resp. 1767: 10 hus, 1 laxefiske 

Skånes kalender 1878: Å fiskläg et Lilla Bedinge 

bodde 1877 9 fis kare. För sillfiske användes 

3 båtar …. Å fiskläg et finnas 12 hus , 

och flera får ej byggas. Kronan är egare, men 

städjorätten tillhör eg aren af J ordberga (M 

1878:566). 

Kommentarer: Omnämnande på Bedding e 

före 1605 skall säkert tillföras Beddinge by. 

42

Smyge, Östra Torp sn 


(Akt L268-5:1) 

Tidigaste omnämnande: Sm yge 1543, Sm yge 

läge 1569, Sm yge fisk eläge 1765, Sm ygehamn 

1964 


Skånes kalender 1878: Å Smyge fiskläge bodde 

1877 16 fiskare . För sillf iske a nvändes 7 

båtar (M 1878:541). 

Torpboplatsen, Östra Torp och Lilla Isie 

sn 

RAÄ: RAÄ Lilla Isie 21:1, Östra Torp 26:1 


permanent karaktär med datering t ill ca 600- 

800 e Kr (Helgesson 2002:71f). 

Böste, Lilla Isie sn 


(Akt L125-6:1) 

Tidigaste omnämnande: Böste 1629, Böste läg e 

1661, Böste fiskeläge 1765 


Skånes kalender 1878: Å Böstee fiskläg e bodde 

1877 30 fiskare . För sillfiske användes 12 

båtar … Vi d ”floden” 1872 led fiskläget betydligt, 

och 5 hus bortsköljdes (M 1878:543). 

Gislöv, Gislöv sn 


(Akt L62-3:1) 

Tidigaste omnämnande: Gislöv 1145 (byn), Gislövs 

läge 1576, Gislövs fiskeläge 1596 


Skånes kalender 1878: På Gislöfs fiskläg e 

bodde år 1877 23 fiskare. För sillfiske funnos 

12 båtar (M 1878:532). 

Kommentarer: Omnämnande på G islöv före 

1576 skall säkert tillföras Gislöv by. 

43

Åhus, Dalköpinge sn 

Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1766 (Akt 12dal-1) 

Tidigaste omnämnande: Åhus-läg e 1500, Åhus 

fiskarehus 1766, Åhus fisk eläge 1784, Å hus 

läge 1870 

Östre Jär, Trelleborg 


Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena T relleborgs 

Ö. och V. Gärd bo dde år 1877 30 fiskare. 

F ör sillfis ke funnos 16 båtar (M 

1878:505). 

Trelleborg, Trelleborg 


(Akt L216-3:1) 

Tidigaste omnämnande: Trelleborg 1257, Trelleborgs 

läge 1399 

Gillberg 1765 resp. 1767: 1 giädde fisk e,1 åhlfiske 


sjöfart i T relleborg, oc h där med t illhörande 


1876, s. 341-414. 

RAÄ: 19 

Kommentarer: Inom det medeltida stadsområdet 

i T relleborg har beb yggelselämningar 

från yngre germansk järnålder och vikingatid 

undersökts vid f lera tillfä llen. T roligen har 

både ha ndel oc h hant verk v arit kn utet till 

platsen (Helgesson 2002:70f). 

Västre Jär, Trelleborg 


Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena T relleborgs 

Ö. och V. Gärd bo dde år 1877 30 fiskare. 

F ör sillfis ke funnos 16 båtar (M 

1878:505). 

44

Stavsten, Maglarp sn 

Tidigaste omnämnande: Stavsten 1870 

Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena Stafsten 

och Skåre bodde år 1877 22 fis kare. För sillfiske 

funnos 7 båtar (M 1878:507). 

Skåre, Maglarp sn 

Karta: B (mark erad som b y), Sk R ek, GK, 

HK, LM 1700 (Akt L138-4:1) 

Tidigaste omnämnande: Skåre 1536, Skåree fiskeläge 

1812, Skåre läge 1825 

Skånes kalender 1878: Å fiskläg ena Stafsten 

och Skåre bodde år 1877 22 fis kare. För sillfiske 


Kämpinge, Räng sn 

Tidigaste omnämnande: K ämpinge 1367 (b yn), 

Kämpinge läge 1610 

Skånes kalender 1878: Kämpinge fiskläge beboddes 

1877 af 15 fiskare, hvilka om hösten 

drifva stor t ålfiske. Fiskebåtarnas antal uppgick 

till 16 med ett sammanlagdt tax eringsvärde 

af 1,700 kronor . Fiskeredskapen taxerades 

till 7, 954 kr. och den under året 1877 

försålda f isken värderades till 1,800 kr . Under 

medelti den hade K ämpinge eg en k yrka 

(M 1878:501). 

Kommentarer: Omnämnande på K ämpinge 

före 1610 skall säkert tillföras Kämpinge by. 

Falsterbo, Falsterbo 


(Akt L172-1:2) 

Tidigaste omnämnande: Falsterbo 1202 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske läie 


sjöfart i F alsterbo, oc h där med tillhörande 


1876, s. 359-369. 

RAÄ: 15 

45

Skanör, Skanör 


(Akt L172-1:2) 


Gillberg 1765 resp. 1767: Fisket är ofta otillräckeligt 

dess egna hushåll…, …sillfisk e, 

eljest fås ”Hor n-fisk”, lax, f lundror, räk or 

och åhl. 


sjöfart i Skanör, och därmed tillhörande fakta, 

kan man läsa vidare i Skånes K alender 

1876, s. 359-369. 

RAÄ: 14 

Lilla Hammar, Stora Hammar sn 

Tidigaste omnämnande: 1283 (byn), 1878 fiskläget 

Gillberg 1765 resp. 1767: Marsvins fånge, saltsiö 

fiske 

Skånes kalender 1878: Å fiskläg et Lilla Hammar 

bodde år 1877 10 fiskare . F ör sillfisk e 


Kommentarer: Det är osäkert var detta fiskeläge 

låg. 

Klagshamn, Västra Klagstorp sn 

Karta: HK 

Tidigaste omnämnande: Klagshamn 1909 

Limhamn, Hyllie sn 


(Akt L87-4:1) 

Tidigaste omnämnande: Limhamn 1522, Limhamns 


Skånes kalender 1878: Å Limham ns fiskläg e 

funnos år 1877 160 f iskare. För sillfiske användes 

20 däc kade båtar … F ör torsk- eller 

annat fiske användes 15 båtar ( M 1878:451). 

Till L omma sk eppades 1874 2,996, 1875 

3,371, 1876 4,149, 1877 4,319 ku b.-famnar 

”blötsten” samt kalksten (M 1878:452). 

Kommentarer: Limhamn omnämnes 1522 som 

hamn och förleden, lim, betyder kalk. 

46

Malmö, Malmö 


(Akt Wi-112) 

Tidigaste omnämnande: Malmö 1145 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fisket til staden är 

icke af särledes g od beskaffenhet…, 

…flundror, krabbor , torsk, vittling, räk or, 

pipare, stenbitare , laxöron oc h sill, samt uti 

Sege å aborrar, ort och gieddor. 


sjöfart i Malmö, och därmed tillhörande fakta, 


1876, s. 123-250. 

RAÄ: 20 

Lomma, Lomma sn 



Gillberg 1765 resp. 1767: Något fiske 

Skånes kalender 1878: Lomma hamn tillhör 

Cementbolaget (M 1878:392). 

Kommentarer: Det tidig a omnämnandet i 

kombination med den s .k. midsommarg älden, 

har tolkats som att Lomma var en stad i 

tidig medeltid. Detta har ej kunnat beläg gas 

arkeologiskt. 

Holländarehusen, Borgeby sn 

Karta: B, BK, Sk R ek, GK, LM 1767 (Akt 

L25-2:2) 

Tidigaste omnämnande: Holländarehus 1651, 

Holländarehuset 1682, Holländarehusen 

1692 

Gillberg 1765 resp. 1767: Holländarehusenfiske 

läje, 5 hus 

47

Löddeköpinge, Löddeköpinge sn 

RAÄ: 10, 69 och 71 

Kommentarer: K omplex med beb yggelselämningar 

från sen jär nålder och tidig medeltid. 

Tydligt är a tt hande l oc h hantverk bedri vits 

på platsen (Helgesson 2002:73) 

Vikhög, Löddeköpinge sn 

Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1836 (Akt ) 

Tidigaste omnämnande: Vikhög 1812, Vikhögs 


Skånes kalender 1878: Vikhögs fiskläg e, som 

ligger på eg orna till L öddesborg, h yser 110 

personer. Båtarnes antal 1878 var 25 (6 st örre 

och 19 mindre) (M 1878:228). 

Barsebäckshamn, Barsebäck sn 


(Akt L13-1:1) 

Tidigaste omnämnande: Barsebäc ks fisk eläge 

1529, Barsebäcks läge 1623, 

Gillberg 1765 resp. 1767: 7 fiskarehus 

Skånes kalender 1878: Barsebäcks fiskläg e 

ligger ytterst på den i sundet utskjutande 

delen av socknen. Det räknar omkr. 330 personer. 

Båtarnes antal är (1878) 31 ( 19 större 

och 12 m indre) … – En last brygga har 

socknen nylig en b ygt för en k ostnad af 

10,000 kr. (M 1878:220f). 

Lilla läge, Barsebäck sn 

Karta: BK 

Kommentarer: Det finns f lera fundament till 

bryggor som möjlig en kan här röra från Lilla 

Läge. 

48

Landskrona, Landskrona 


(Akt Wi-134) 

Tidigaste omnämnande: Lands krona 1413, Fiskeläge 

1814, Gamla v arvshuset 1814, 

Skeppsvarvshus 1830 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiskerier äro här inga 

inrättade, widare än till stadens egit behof 

fånges åtskillig slags saltsiö fisk… 


sjöfart i Landskrona, och därmed tillhörande 


1876, s. 251-275. 

RAÄ: 12 

Borstahusen, Landskrona 

Karta: GK, HK 

Tidigaste omnämnande: Stadens fisk eläge 1814, 

Borstahusen 1820 

Knivsjöhusen, Härslöv sn 

Karta: Sk Rek, LM 1785 (Akt 12-här -14 osäker) 


Dalahusen, Härslöv sn 

Karta: Sk Rek 


Gillberg 1765 resp. 1767: 4 hus, fiske 

Ålabodarna, Glumslöv sn 


Tidigaste omnämnande: Ålaboden 1698, Åla bodarna 

1769, Ålabodarnas fiskeläge 1904 


Skånes kalender 1878: … de små fiskläg ena 

Ålabodarne, Flundreör och en del a v Fortuna 

(M 1878:115). Fisklägena Ålabodarne och 

Flundreör hafv a en dast, det för ra omkr. 1 0 

hus med ung efär 50 personer , det senare 10 

hus med omkr. 30 personer (M 1878:115). 

49

Flundrerör, Glumslöv sn 


Skånes kalender 1878: de små fiskläg ena Ålabodarne, 

Flundreör oc h en del a v F ortuna 

(M 1878:115). Fisklä gena Ålabodar ne oc h 

Flundreör hafv a en dast, det för ra omkr. 1 0 

hus med ung efär 50 personer , det senare 10 

hus med omkr. 30 personer (M 1878:115). 

Fortuna, Glumslöv sn 

Karta: HK 

Tidigaste omnämnande: Fortuna 1836, Fortuna 

läge 1870, Fortuna fiskeläge 1878 

Skånes kalender 1878: … de små fiskläg ena 

Ålabodarne, Flundreör och en del a v Fortuna 

(M 1878:115). 

Råå, Raus sn 


(Akt L155-5:1) 

Tidigaste omnämnande: Råå 1302, Råå bodar 

1583, Råå läg e 1626, Rååbodar na 1649, Rå å 



Skånes kalender 1878: Rå fiskläg e, det mest 

betydande af alla fisklägen i Sverige…Gamla 

delen af fiskläget, nere vid hamne n, är trång 

och preg elbunden, de n nyare (vid landsv ägen) 

mera v älbyggd. Vid stranden mellan 

dessa båda finnes ännu flera höga skottvallar 

(M 1878:82). 

RAÄ: 201 

50

Helsingborg, Helsingborg 


(Akt L92-1:5) 

Tidigaste omnämnande: Helsingborg 1000, Helsingborgs 

ångfärjestation 1909 

Gillberg 1765 resp. 1767: …torsk, ”bwittling”, 

flundror, k oljor, åhl, hor ngieddor, ”sid”rudor, 

tobis och sill. 


sjöfart i Helsing borg, och där med tillhörande 

fakta, ka n man läsa vidare i S kånes K alender 

1876, s. 276-309. 

RAÄ: 42 

Pålsjö, Helsingborg 

Karta: GK, HK 

Tidigaste omnämnande: Pålsjö 1491, P ålsjö fis - 

karehus 1790, Pålsjö läge 1846 

Gillberg 1765 resp. 1767: 12 hus, fiske 

Kommentarer: Omnämnande på P ålsjö före 

1790 skall säkert tillföras Pålsjö gård. 

Hittarp, Allerum sn 


(Akt L1-26:1) 

Tidigaste omnämnande: Hittar ps läg e 1684, 

Hittarp 1691, Hittarps fiskeläge 1840 


Skånes kalender 1878: Hittarps fiskläge besodt 

af 101 personer 1877, ly der också under K.- 

G:torp. Husens antal är 21, fiskarnas 12, båtarnas 

15 (2 större, 13 mindre) (M 1878:48). 

Domsten , Allerum sn 


(Akt L1-26:1) 

Tidigaste omnämnande: Domsten 1575, Dom - 

stens läg e 1684, Dom stens fisk eläge 1754, 

Domstens hamn 1687, Domstenshamn 1761 


Skånes kalender 1878: Domstens fiskläg e består 

af 28 hus (tor p u nder K.-G:t orp) med 

51

186 ma ntalskrifna in vånare 1877. Fiskar nas 

antal 1877 var 21; fiskbåtarnas 12 (1 större o. 

11 mindre) (M 1878:48). 

RAÄ: 154, 155 

Gråläge, Allerum sn 

Karta: Sk Rek, GK 



Viken, Viken sn 


(Akt L230-10:1) 

Tidigaste omnämnande: Vik en 1569, Vik ens 

fiskeläge 1711, Vikens läge 1802 

Gillberg 1765 resp. 1767: 56 hus, godt saltsiöfiske 

Skånes kalender 1878: Fiskläget Viken är näst 

efter Råå det största af Häradets fiskläg en. 

Tätt beb ygdt som det är oc h g enom sina 

krokiga gator liknar det en g ammal småstad. 

Husens antal är 144, in vånarnas inemot 

1,000, hv araf 40 sk eppare oc h 55 fiskare . 

Fiskebåtarnas antal 1876 v ar 10 stör re oc h 

10 mindre (M 1878:39). 

RAÄ: 32 

Lerberget, Väsby sn 


L237-18:2) 

Tidigaste omnämnande: Lerberg et 1729, Lerbergsläge 

1776, Lerbe rgets kronofisk eläge 

1777, Lerbergets läge 1802, Lerbergets fiskeläge 

1965 


Skånes kalender 1878: Fiskläget Lerberget,beläget 

i soc knens sy dvestra del, räknar 

500 in vånare, hv ars huvudnär ing ä r sillfisk e 

… är Lerberg et det tredje i ordning en af 

häradets 14 fisklägen (M 1878:35f). 

52

Höganäs, Höganäs 


(Akt L97-7:1) 

Tidigaste omnämnande: Hög anäs 1488, Hög anäs 

fisk eläge 1621, Hög anäs fisklä ge 1630, 

Höganäs läge 1802 

Gillberg 1765 resp. 1767: 10 hus, g odt fiske i 

saltsiön 

Skånes kalender 1878: Höganäs hamn har hittills 

haft blott af en med spår för lastv agnarne 

försedd lastbr ygga af trä, der endast vid 

den yttre ändan fartyg kunnatlägga till för att 

lasta och lossa … Ung eför 300 fot vesterom 

ofvannämnda lastbr ygga b ygges en af 

hamnarm af sten (M 1878:31). Det s .k. Höganäs 

fiskläge, eller den till Väsb y sockenhörande 

tätt bebygda platsen omkring Höganäs 

hamn, har för dess i f lera afseenden närmare 

anslutning till Hög anäs br uksförsamling, 

delvis blif vit derstädes behandla dt. Dess å 

Väsby sockens g rund belägna hus v oro 1/8 

1877 61 och derstädesmantalsskrifna invånare 

397, hvaribland 20 fiskare och 25 skeppare. 

Fiskbåtarnas antal var 10 (M 1878:36). 

Nyhamnsläge, Brunnby sn 

Karta: Sk Rek, GK, HK, LM 1839 (Akt 12bru-46) 

Tidigaste omnämnande: Nyhamn 1779, Nyhamns 

fiskeläge 1820, Nyhamnsläge 1945 


Skånes kalender 1878: Sydligast inom socknen 

ligger Nyhamn med 50 hus oc h 250 in v., 

hvaraf 19 s keppare oc h 36 fis kare. Å läg et 

äro 5 stör re däckade och 7 odäckade samt 8 

mindre båtar (M 1878:18). 

RAÄ: 284 

Lerhamn, Brunnby sn 


Tidigaste omnämnande: Lerhamn 1748, Lerhamns 

fiskeläge 1825, Lerhamns läge 1870 

53


Skånes kalender 1878: Lerhamn strax söder 

om Mölle, räknar 45 hu s och bortåt 200 inv. 

bland hvilka 14 sjöka ptener, 1 sk eppare och 

18 fiskare. Läget eger 5 stör re odäckade och 

7 mindre båtar (M 1878:18). 

RAÄ: 273 

Mölle, Brunnby sn 


(Akt 12-bru-26) 

Tidigaste omnämnande: Mölle 1491, Mölle läg e 

1569, Mölle fiskeläge 1712, Mölleläge 1870 


Skånes kalender 1878: Mölle läg e, på v estra 

kusten vid foten af Kullaberg invid en liten 

bugt, har omkr . 40 hu s och 800 in v.; 7 sjökaptener, 

11 skeppare och 87 fiskare äro här 

bosatta. 1 s kepp, 7 däc kade 12 öppna samt 

19 mindre båtar äro å läg et hemmahörande 

(M 1878:17). 

RAÄ: 264 

Arild, Brunnby sn 


(Akt L32-1:1) 

Tidigaste omnämnande: Arilds fis keläge 1667, 

Arilds läge 1684, Arildsläge 1698, Arild 1754 


Skånes kalender 1878: Vid Skjelderviken ligger 

Arilds läg e som är kapellf örsamling till 

Brunnby … Fisk et bedrif ves med 6 stör re 

och 10 mindre båtar , och sysselsätter omkr . 

60 fiskare … En s .k. raketstation, upprättad 

på statens bekostnad 1855 (M 1878:18). 

RAÄ: 294 

Kommentarer: Kapellet i Arild är från medeltiden 

(Anglert 1986). 

54

Skäret, Brunnby sn 

Karta: Sk Rek, HK, LM LM 1759 (Akt L32- 

1:1) 

Tidigaste omnämnande: Skäret 1821, Skärets 


Kommentarer: År 1759 anges ”Skärshall Fiskarehus” 

med en hussy mbol på platsen för 

Skäret. 

Svanshall, Jonstorp sn 

Karta: Sk Rek, HK 



Skånes kalender 1878: Vid fiskelägena Svanshall, 

beläget strax nor r om Södåkra, och Räkekroken, 

i J onstorps b y, särskildt vid de n 

förstnämnda, idkas sillfisk e, som är stadt i 

tillväxt Ankar plats har soc knen g emensamt 

med F arhult i ”Halsahamn”, der sjömärk en 

och prickar 1877 bilfvit utlagda (M 1878:23). 

Rekekroken, Jonstorp sn 



Skånes kalender 1878: Vid fiskelägena Svanshall, 

beläget strax nor r om Södåkra, och Räkekroken, 

i J onstorps b y, särskildt vid de n 

förstnämnda, idkas sillfisk e, som är stadt i 

tillväxt Ankar plats har soc knen g emensamt 

med F arhult i ”Halsahamn”, der sjömärk en 

och prickar 1877 bilfvit utlagda (M 1878:23). 

Halsahamn, Jonstorp sn 


Tidigaste omnämnande: Halsahus 1794, Halsa - 

husen 1812 

Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske 

Skånes kalender 1878: Ankarplats har socknen 

gemensamt med Farhult i ”Halsahamn”, der 

sjömärken oc h pric kar 1877 bilf vit utlagda 

(M 1878:23). 

55

Kommentarer: P å Sk R ek ang es Halsahusen, 

Halsa Hamn och Halsa Redd vid oc h i bu kten 

öster om Jonstorp by. 

Sjöma hamn 

Kommentarer: I det inre a v Skälder viken skall 

ha funnits en ham n vid namn Sjöma hamn. 

Denna kan möjlig en identifieras med Sleesie 

eller Sleegie på B och BK. 

Ängelholm, Ängelholm 


(Akt K159-1:1) 

Tidigaste omnämnande: Ängelholm 1516 

Gillberg 1765 resp. 1767: Laxfiske i R önne 

å…, …hu mber, task or, räk or, sill, kå lljer, 

flåttor, tungor, abbor, torsk och wittling. 


sjöfart i Äng elholm, och därmed tillhörande 


1876, s. 429-443. 

RAÄ: 6 

Luntertun, Barkåkra sn 

Karta: LM 1739 (Akt K159-1:1) 

Tidigaste omnämnande: Luntertun 1303 

Skånes kalender 1878: Vid Lunter tun idkas 

betydligt laxfiske i Rönneå (L 1877:383). 

RAÄ: 56 

Kommentarer: Staden Lunter tun är Äng elholms 

föregångare. 

Skälderviken, Barkåkra sn 

Karta: HK 


Skepparkroken, Barkåkra sn 

Karta: BK, Sk Rek, GK, HK, LM 1726 (Akt 

K3-2:1) 


RAÄ: 110 

56

Magnarp, Barkåkra sn 



Gillberg 1765 resp. 1767: Saltsiö fiske 

Skånes kalender 1878: Å fis kläget Magnar p 

bodde samma år (1877) 9 fiskare . För fisket 

anvädes 2 båtar (L 1877:383). 

Vejby, Barkåkra sn 

Tidigaste omnämnande: Vejby 1390 ( byn), fiskläget 

Vejby 1878 

Skånes kalender 1878: Å fiskläget Vejby bodde 

1877 16 fiskare. För fisket anvädes 3 båtar (L 

1877:383). 

Kommentarer: Omnämnande på V ejby före 

1878 skall säkert tillföras Vejby by 

Grytehamn, Förslöv sn 


Tidigaste omnämnande: Gr ytan 1562, Gr ytehamn 

1579, Gr ytehuset 1670, Gr ytehusen 

1812 

Kommentarer: Heter Lervik idag. 

Mäsinge, Västra Karup sn 

Karta: Sk Rek, LM 1819 (Akt K152-20:1) 

Tidigaste omnämnande: Mäsing e 1506 (b yn), 

Mäsinge fiskeläge 1812 

Kommentarer: Omnämnande på Mäsinge före 

1812 skall säkert tillföras Mäsinge by 

Rammsjöstrand, Västra Karup sn 

Karta: (B), Sk R ek, GK, HK, LM 1818 (A kt 

K152-22:1) 

Tidigaste omnämnande: Rammsjö 1524, Rammsjö 


Skånes kalender 1878: Å Ramsjö fiskläge bodde 

år 1877 12 fiskare . Dessutom idka des 

derstädes fisk e af 33 bönder oc h tor pare, 

tillhörande närg ränsande k ommuner. F ör 

fisket användes 10 båtar (L 1877:374). 

57

Kommentarer: Markerad som b y på B . Omnämnande 

på Rammsjöstrand före 1812 skall 

säkert tillföras Rammsjö by 

Torekov, Torekov sn 


(Akt K126-3:2) 

Tidigaste omnämnande: T orekov 1344, T orekovs 


Gillberg 1765 resp. 1767: …fiskas kåljer, torsk, 

wittling, f lundror af f lere slag, samt sill 

m.m… 

Skånes kalender 1878: Torekov fiskläg e är 

mycket gammalt. Magnus Eriksson skall hafva 

för detsamma utfärdat sk yddsbref den 18 

maj 1344. År 1877 bodde här 41 fiskare , 

hvarjämte fiske äfven idkades af 34 bönder 

och tor pare från närg ränsande k ommuner. 

För fisket användes 24 båtar (L 1877:376). 

RAÄ: 30 

Kapellhamn, Torekov sn 

Karta: B, GK, HK, LM 1808 (Akt K126-3:1) 


RAÄ: 49 

Kommentarer: Inom RA Ä 49 har fynd oc h 

lämningar från järnålder-nyare tid påträffats i 

anslutning till där nam net Kapellhamn finns 

på de äldre kartorna. 

Kattvik, Hov sn 

Karta: (B), GK, HK 


Kommentarer: Namnet är utsatt på B. 

58

Båstad, Båstad 


(Akt K17-2:1) 

Tidigaste omnämnande: Båstad 1450, Båstads 


Gillberg 1765 resp. 1767: Fiske i saltsiön oc h i 

en ström som f lyter gienom egorne af laxor, 

flundror, wittling, torsk, sill samt marsvin til l 

trans beredande. 


sjöfart i Båstad, oc h därmed tillhörande fakta, 


1876, s. 444-452. 

RAÄ: 24 

59

Bilaga 5. 

Platser längs Skånes kuster sorterade geografiskt från gränsen mot 

Blekinge till gränsen mot Halland. 

Plats Socken År Fornl./Status 

Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51/Övr 

Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43/Bev 

Åhus Åhus 1252 23/R 

Åhus I Åhus 700-750 20/R 

Åhus II Åhus 750-850 35/R 

Yngsjö Åhus 1639 

Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142/Upp 

Knäbäck Ravlunda 1620 134/R 

Killehusen Ravlunda 1701 131/Övr 

Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56/R 

Maletofta Ravlunda 150-1000 179/R 

Vitemölla Vitaby 1610 49/Bev 

Kivik Södra Mellby 1532 57/Bev 

Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8/R 

Vik Rörum 1613 44/Bev 

Baskemölla Gladsax 1525 135/Bev 

Tobisvik Simrishamn 1876 32/Övr 

Simrishamn Simrishamn 1161 25/R 

Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92/Övr 

Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92/Övr 

Gislövshammar Östra Nöbbelöv 1812 

Skillinge Östra Hoby 1540 78/Bev 

Örnahusen Östra Hoby 1812 

Kåseberga Valleberga 1545 144/Bev 

Fiskarehus Stora Köpinge 1776 

Nybro Stora Köpinge 1675 

Sandhusen Ystad 1684 

Ystad Ystad 1244 50/R 

Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6/R 

Svarte Balkåkra 1684 

Brunstorp Balkåkra 1658 

Krutboden Balkåkra 1658 

Skarviken Snårestad 1611 

Abbekås Skivarp 1536 127/Bev 

Hörte Östra Vemmenhög 1878 67/R 

Kalthus Östra Vemmenhög 1684 

Skateholm Tullsto rp 1773 

Beddinge Lilla Beddinge 1605 

Smyge Östra Torp 1543 

Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26/R 

Böste Lilla Isie 1629 

Gislöv Gislöv 1576 

Åhus Dalköpinge 1500 

Trelleborgs Ö. Trelleborg 1870 

Trelleborg Trelleborg 1257 19/R 

Västre Jär Trelleborg 1870 

Stavsten Maglarp 1870 

Skåre Maglarp 1536 

Kämpinge Räng 1610 

Falsterbo Fals terbo 1202 15/R 

Skanör Skanör 1200 14/R 

61

Lilla Hammar Stora Hammar 1283 

Klagshamn Västra Klagstorp 1909 

Limhamn Hyllie 1522 

Malmö Malmö 1145 20/R 

Lomma Lomma 1085 

Holländarehusen Borgeby 1651 

Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71/R och Bev 

Vikhög Löddeköpinge 1812 

Barsebäckshamn Barsebäck 1529 

Lilla läge Barsebäck 1687 

Landskrona Landskrona 1413 12/R 

Borstahusen Landskrona 1814 

Knifsjöhusen Härslöv 1812 

Dalahusen Härslöv 1758 

Ålabodarna Glumslöv 1698 

Flundreör Glumslöv 1836 

Fortuna Glumslöv /Raus 1836 

Råå Raus 1302 201/Bev 

Helsingborg Helsingborg 1000 42/R 

Pålsjö Helsingborg 1790 

Hittarp Allerum 1684 

Domsten Allerum 1575 154, 155/Övr 

Gråläge Allerum 1713 

Viken Viken 1569 32/Bev 

Lerberget Väsby 1729 

Höganäs Höganäs 1488 

Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284/Övr 

Lerhamn Brunnb y 1748 273/Övr 

Mölle Brunnb y 1491 264/Övr 

Arild Brunnb y 1667 294/Bev 

Skäret Brunnb y 1821 

Svanshall Jonstorp 1749 

Rekekroken Jonstorp 1782 

Halsahamn Farhul t 1794 


Ängelholm Ängelholm 1516 6/R 

Luntertun Barkåkra 1303 56/R 

Skälderviken Barkåk ra 1909 

Skepparkroken Barkåk ra 1624 110/Bev 

Magnarp Barkåk ra 1524 

Vejby Barkåk ra 1878 

Grytehamn Förslöv 1562 

Mäsinge fiskeläge Västra Karup 1812 

Rammsjöstrand Västra Karup 1812 

Torekov Torekov 1344 30/Bev 

Kapellhamn Torekov 1651 

Kattvik Hov 1714 

Båstad Båstad 1450 24/R 


62

Bilaga 6. 

Platser längs Skånes kuster sorterade kronologiskt. 

Plats Socken År Fornl./Status 

Maletofta Ravlunda 150-1000 179/R 

Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6/R 

Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56/R 

Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26/R 

Åhus I Åhus 700-750 20/R 

Åhus II Åhus 750-850 35/R 

Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71/R och Bev 

Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8/R 

Helsingborg Helsingborg 1000 42/R 


Malmö Malmö 1145 20/R 

Simrishamn Simrishamn 1161 25/R 

Skanör Skanör 1200 14/R 

Falsterbo Fals terbo 1202 15/R 

Ystad Ystad 1244 50/R 

Åhus Åhus 1252 23/R 

Trelleborg Trelleborg 1257 19/R 


Råå Raus 1302 201/Bev 

Luntertun Barkåkra 1303 56/R 

Torekov Torekov 1344 30/Bev 

Landskrona Landskrona 1413 12/R 

Båstad Båstad 1450 24/R 


Mölle Brunnb y 1491 264/Övr 


Ängelholm Ängelholm 1516 6/R 



Baskemölla Gladsax 1525 135/Bev 


Kivik Södra Mellby 1532 57/Bev 

Abbekås Skivarp 1536 127/Bev 


Skillinge Östra Hoby 1540 78/Bev 


Kåseberga Valleberga 1545 144/Bev 

Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43/Bev 


Viken Viken 1569 32/Bev 

Domsten Allerum 1575 154, 155/Övr 



Vitemölla Vitaby 1610 49/Bev 


Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142/Upp 


Vik Rörum 1613 44/Bev 

Knäbäck Ravlunda 1620 134/R 

Skepparkroken Barkåk ra 1624 110/Bev 


63






Arild Brunnb y 1667 294/Bev 









Killehusen Ravlunda 1701 131/Övr 




Lerhamn Brunnb y 1748 273/Övr 





Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284/Övr 




Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92/Övr 







Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92/Övr 

Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51/Övr 








Tobisvik Simrishamn 1876 32/Övr 

Hörte Östra Vemmenhög 1878 67/R 





64

Bilaga 7. 

Platser längs Skånes kuster sorterade efter antikvarisk status. 

Plats Socken År Fornl. Status 




















































65




Råå Raus 1302 201 Bev 

Torekov Torekov 1344 30 Bev 

Baskemölla Gladsax 1525 135 Bev 

Kivik Södra Mellby 1532 57 Bev 

Abbekås Skivarp 1536 127 Bev 

Skillinge Östra Hoby 1540 78 Bev 

Kåseberga Valleberga 1545 144 Bev 

Landöns gamla hamn Trolle-Ljungby 1552 43 Bev 

Viken Viken 1569 32 Bev 

Vitemölla Vitaby 1610 49 Bev 

Vik Rörum 1613 44 Bev 

Skepparkroken Barkåk ra 1624 110 Bev 

Arild Brunnb y 1667 294 Bev 

Öradekarsboplatsen Ravlunda 550-1600 56 R 

Maletofta Ravlunda 150-1000 179 R 

Kv. Tankbåten Ystad 550-1000 6 R 

Hjälmaröd Södra Mellby 1000-1200 8 R 

Torpboplatsen Lilla Isie/Östra Torp 600-800 21/26 R 

Åhus II Åhus 750-850 35 R 

Åhus I Åhus 700-750 20 R 

Helsingborg Helsingborg 1000 42 R 

Malmö Malmö 1145 20 R 

Simrishamn Simrishamn 1161 25 R 

Skanör Skanör 1200 14 R 

Falsterbo Falsterbo 1202 15 R 

Ystad Ystad 1244 50 R 

Åhus Åhus 1252 23 R 

Trelleborg Trelleborg 1257 19 R 

Luntertun Barkåkra 1303 56 R 

Landskrona Landskrona 1413 12 R 

Båstad Båstad 1450 24 R 

Ängelholm Ängelholm 1516 6 R 

Knäbäck Ravlunda 1620 134 R 

Hörte Östra Vemmenhög 1878 67 R 

Löddeköpinge Löddeköpinge 800-1200 10, 69 och 71 R och Bev 

Riget (Rigeleje) Maglehem 1611 142 Upp 

Mölle Brunnb y 1491 264 Övr 

Domsten Allerum 1575 154, 155 Övr 

Killehusen Ravlunda 1701 131 Övr 

Lerhamn Brunnb y 1748 273 Övr 

Nyhamnsläge Brunnb y 1779 284 Övr 

Brantevik, Norra Simris/Ö Nöbbelöv 1811 92 Övr 

Tosteberga Trolle- Ljungby 1813 51 Övr 

Brantevik, Södra Simris/Ö Nöbbelöv 1813 92 Övr 

Tobisvik Simrishamn 1876 32 Övr 


66

Bilaga 8 

Inventerade forn- och kulturlämningar mellan Landskrona och Falsterbokanalen 

2006. 

Materialet är inte granskat och infört i FMIS, varför statistiken är preliminär. 

Sakord/Socken 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Summa 

Boplats 2 2 4 

Brunn/kallkälla 1 1 

Båtlänning 1 11 2 1 6 21 

Dike/ränna 1 1 

Fiskeläge 1 1 

Fossil åker 1 1 2 1 2 2 2 11 

Fångstanläggning 1 1 

Färdväg 1 1 1 1 1 1 1 7 

Förtöjningsanordning 1 1 2 

Hamnanläggning 24 8 6 5 1 3 1 3 2 1 3 5 62 

Husgrund, hist. tid 1 1 1 1 4 

Hägnad 1 2 2 1 3 1 1 1 2 14 

Hägnadssystem 1 1 1 2 5 

Lägenhetsbebyggelse 1 1 3 2 1 8 

Militär anläggning 1 2 3 1 2 9 

Minnesmärke 1 1 

Röjningsrösen 1 1 2 

Stenindustri 1 1 

Stenröjd yta 1 1 

Stenugn 1 1 

Stridsvärn 1 22 10 2 21 3 6 1 7 73 

Varv 2 2 

Övrigt 1 2 6 2 3 1 4 1 1 5 1 27 

Summa 5 7 2 70 31 12 7 4 20 28 11 14 11 1 3 6 17 10 259 

1. Saxto rp 

2. Västra Karaby 

3. Hofterup 

4. Barsebäck 

5. Löddeköpinge 

6. Borg eby 

7. Flädie 

8. Fjelie 

9. Lomma 

10. Malmö 

11. Bunkeflo 

12. Västra Klagstorp 

13. Tygelsjö 

14. Gässi e 

15. Eskilstorp 

16. Vellinge 

17. Stora Hammar 

18. Skanör 

67

Regionmuseets rapportserie 2010 

Kulturmiljö 

1. Vä 2:107, Vä sn, FU, Anders Edring, 2009 

2. Villa Petterssons trädgård – en restaurering, Svalöv sn, AK, Anna Rabow, 2008 

3. Marsvinsholms slott – renovering av balustrader, Balkåkra sn, AK, Kristina Nilén, 2008 

4. Gravfältet i Färlöv, Färlövs sn, FU + UN, Tony Björk, 1995 – 2005 

5. Glimmebodag ården – taktäckning, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2009 

6. Gylstorp. Medeltida odlingslämningar i Visseltofta sn, FU, Tony Björk & Brita Tronde, 2009 

7. Väsby kyrka. Bland taklagare och takläggare, Väsby sn, AK, Petter Jansson, 2009 

8. Odyssé längs Skånes kuster. Kust och Historia i Skåne. Bertil Helgesson, 2010 

Förkortningar: 

AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport 

AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning 

AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation 

DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentat ion

Odyssé längs Skånes kuster - Regionmuseet Kristianstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?