Odyssé längs Skånes kuster - Regionmuseet Kristianstad

Odyssé längs Skånes kuster
dessa har 38 ett tidig aste beläg g före 180 0. Detta är problematiskt antikv ariskt
sett. På f lera av de ic ke registrerade platserna kan det finnas ark eologiska lämningar
som inte uppmärksammas vid ett planarbete och därmed kan spolieras vid
exploateringar.
Inventeringarna
Inventeringarna inom K ust oc h Historia g enomfördes under 2006 då sträc kan
mellan Landskrona och Falsterbokanalen i västra Skåne inventerades. Detta är en
sträcka på ca 50 km få gelvägen och ca 65-70 km i faktis kt avstånd. De centrala
delarna av Malmö utgörs av moderna hamnanlägganingar och dessa inventerades
inte. Detta motsv arar en sträc ka a v ca 5 km. Sammanla gt räknar man med att
Skånes kust är ca 450 km lå ng, vilket innebär att in venteringarna omfattade ca
15% av den totala kuststräckan.
Från bör jan var det tänkt att in ventera hela soc knar utmed kuster na men
denna ambition övergavs ganska snart. Större delen av socknarna i denna del a v
Skåne utgörs av åkermark eller beb yggelse. Det skulle där med mestadels bli den
typ av åkermarksinventering som g enomfördes vid revideringsin venteringen och
kustens kulturarv skulle bara beröras margin ellt. Istället v aldes att låta in venteringarna
omfatta en definierad kustzon längs sagda sträcka. Det är i dessa delar a v
Skåne oftast helt oproblematiskt att bestämma var kustzonen övergår i annan typ
av markanvändning. Uteslutande rör det si g om åkrar , vägar eller tomtmark till
bebyggelse. Kustzonen kan vara allt från obefintlig till flera hundra meter bred.
Vid in venteringen regis trerades 259 for n- oc h kulturlämning ar (Bilag a 8).
Detta material är änn u inte g ranskat och inför t i FMIS . Genomg ången här oc h
bilaga 8 är där med bara preliminär a. Ändå ger materialet en tydlig indikation på
vilka typer av lämningar som finns i de skånska kustzonerna och hur frekvent de
förekommer.
Materialet kan delas upp på flera kategorier som kan sägas vara funktionella.
En stor g rupp lämningar utgör de som har med kustnära näringar att g öra, där
hamnanläggningar och båtlänningar är de vanligaste. Vanligen utgörs dessa lämningar
av fundament till br yggor, stenpirar eller stenröjda ytor i v attnet, där man
kunde dra upp och förtöja båtar. Dessa lämningar är klart relaterade till fiske och
sjöfart. Tämligen vanliga är också husgrunder från historisk tid och lägenhetsbebyggelse.
Dessa beb yggelselämningar visar på människ or som bott i kustbandet,
och som högst trolig en varit knutna till de kustnära näringarna. Vid inventeringarna
registrerades också ett antal hägnader och fossila åkerlämningar. Odling och
djurhållning har v arit en väsentlig del a v kustbornas försörjning. Ett speciellt intresse
tilldrar sig de stridsvärn som registrerades vid inventeringen. Dessa är delar
av den s.k. Per Albin-linjen. Under brinnande andra världskrig uppfördes ca 1000
värn i Skå nes kusttrakter. Vär nen v ar bemannade oc h bestyc kade under krig et
10