Kapitel 15-17B

AGGREGERAD EFTERFRÅGAN OCH
AGGREGERAT UTBUD
AGGREGERAD EFTERFRÅGAN
Den aggregerade efterfrågekurvan (”aggregate demand”), AD, visar sambandet mellan
aggregerad prisnivå och den totala efterfrågan i ekonomin. Har negativ lutning.
Varför har AD-kurvan negativ lutning?
För att besvara den frågan så kom ihåg att
där C är aggregerad privat konsumtion, I aggregerade investeringar, G totala offentliga
efterfrågan, X export och M import. För en given prisnivå, allt annat lika, har vi en given nivå
på AE. Vad händer med AE om, allt annat lika, den allmänna prisnivån ökar? Svar:
1) Negativ förmögenhetseffekt: Den reala förmögenheten minskar. Anta att du har
5000$ på ditt bankkonto. Om den genomsnittliga varukorg du köper varje månad
kostar 1000$ så är din reala förmögenhet
5000
5 varukorgar
1000
Om nu den allmänna prisnivån stiger med 25% så kommer din varukorg nu att kosta
1,25 · 1000 1250$. Din reala förmögenhet är nu
5000
4 varukorgar
1250
Slutsats: Hushållens reala förmögenhet urholkas då den allmänna prisnivån stiger
varvid deras privata konsumtion, C, minskar.
2) Ränteeffekt: Då den allmänna prisnivån så kommer räntan att stiga varvid
investeringsefterfrågan, I, och privat konsumtion, C, faller. Varför stiger räntan? Svar:
Då den allmänna prisnivån stiger kommer agenter att behöva mer likvida medel vilket
leder till att man bl.a. behöver låna mer. Då den allmänna efterfrågan på lån hos
banker stiger kan dessa ta ut högre ränta.

Vad skiftar efterfrågekurvans position?
1) Förändrade förväntningar. Mer optimism inför framtiden skiftar AD åt höger medan
mer pessimism om framtiden skiftar AD åt vänster.
2) Förändring i förmögenhet. Ökad förmögenhet hos hushåll skiftar AD åt höger medan
minskad förmögenhet hos hushåll skiftar AD åt vänster.
3) Ökning av de offentliga utgifterna (expansiv finanspolitik), G, skiftar AD åt höger,
minskning av de offentliga utgifterna skiftar (kontraktiv finanspolitik) skiftar AD åt
vänster.
4) Ökning av investeringar, I, skiftar AD åt höger, minskning skiftar AD åt vänster.
5) Expansiv penningpolitik skiftar AD åt höger, kontraktiv penningpolitik skiftar AD åt
vänster.
AGGREGERAT UTBUD
För att kunna härleda den aggregerade utbudskurvan i ekonomin så utgår vi från
arbetsmarknaden. På arbetsmarknaden bestäms långsiktig jämvikt av utbud och efterfrågan.
Utbudet av arbetade timmar är en funktion av vilken reallön man får. Reallönen, w, definieras
som
där W är nominallön och P prisnivå. Exempel: Om nominallönen är 20$ per arbetad
timme och om en lunch kostar 8$ så är reallönen, uttryckt i hur många luncher man kan få
genom att jobba en timme, given av
20
8
2,5 luncher
Fråga: Om min lön dubblas till 40$ samtidigt som alla priser också dubbleras, kommer jag att
ändra mitt arbetsutbud? Svar: Nej, min reallön, uttryckt i luncher, är oförändrad
40
2,5 luncher
16
Slutsats: Det är bara om reallönen ändras som jag kommer att justera mitt arbetsutbud. För att
se det, anta att alla priser halveras från 8$ till 4$ medan min nominallön är oförändrat 20$.
Hur ändras reallönen?
20
4
5 luncher

Nu har min reala köpkraft ökat och det är lönsammare att jobba en timme till. Sålunda justerar
jag mitt arbetsutbud.
Samma typ av argumentation kan användas för att motivera att företagens efterfrågan på
arbetskraft är en funktion av reallönen och inte nominallönen.
Exempel: Anta att en restaurang funderar på om den ska anställa ytterligare en kock. En
ytterligare kock kan färdigställa 5 luncher per timme, varje lunch kostar 4$ och nominallönen
som kocken kostar är 20$ per timme. Vinsten av att anställa en ytterligare kock ges då
av
·4·5200
I denna situation är företaget indifferent mellan att anställa eller inte anställa denna kock.
Observera att den reala lönekostnaden, i termer av luncher, för att anställa en ytterligare kock
ges av
20
4
5 luncher
Anta att både löner och priser dubbleras. Är det nu lönsamt att anställa en ytterligare kock?
Svar: Nej, eftersom
Vilket innebär att reallönen är oförändrad
·8·5400
40
8
5 luncher
Anta istället att priset på luncher ökar till 5$ medan nominallönen är oförändrad vid 20$. Nu
blir vinsten av att anställa ytterligare en kock positiv
·5·5205
Vi kan också uttrycka detta som att reallönen har fallit
20
4
4 luncher
Då reallönen faller ökar vinsten och företaget efterfrågar fler anställda. Alltså anställer
företaget en ytterligare kock.

Anta istället att priset på luncher faller till 2$ medan nominallönen är oförändrad vid 20$. Nu
blir vinsten av att anställa ytterligare en kock negativ
·2·52010
Vi kan också uttrycka detta som att reallönen har ökat
20
2
10 luncher
Då reallönen stiger så minskar vinsten och företaget efterfrågar färre. Alltså kommer företaget
nu att säga upp kockar.
Slutsats: Det som i grunden bestämmer utbud och efterfrågan på arbetskraft är reallönen.
Löneavtal:
På arbetsmarknaden ingås avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. I dessa avtal
specificeras hur stor nominallönen ska vara under avtalsperioden, säg ett år. Eftersom
arbetsgivare och arbetstagare i grunden är intresserade av ur stor reallönen kommer att vara
under avtalsperioden så måste de göra en prognos om hur hög prisnivån kommer att vara det
kommande året.
Exempel:
Anta att parterna tror att prisnivån det kommande året kommer att vara 10. Givet denna
förväntade framtida prisnivå kommer arbetsmarknadens parter överens om att nominallönen
ska vara 20. Förväntad reallönen för den kommande avtalsperioden blir då
20
10 2
Om faktisk framtida prisnivå, P, avviker från förväntad framtida prisnivå, , så kommer
faktisk reallön, w, att avvika från förväntad reallön, . Om den faktiska prisnivån blir högre
än förväntat, till exempel 12,5, då blir den faktiska reallönen
20
12,5 1,60
vilket är lägre än förväntat. Nu kommer företagen att efterfråga mer timmar än planerat och vi
antar att avtalet är sådant att arbetstagarna har lovat att arbeta den mängd timmar som
företaget efterfrågar.

Om istället den faktiska prisnivån blir lägre än förväntat, till exempel 8, då blir den
faktiska reallönen
20
8 2,50
vilket är högre än förväntat. Nu kommer företagen att efterfråga färre timmar än planerat.
Vi kan nu grafiskt härleda ekonomins kortsiktiga utbudskurva (”short-run aggregate
supply”) SRAS.
Om arbetsmarknadens parter istället korrekt predikterar den framtida prisnivån så erhåller vi
ekonomins långsiktiga utbudskurva (”long-run aggregate supply”) LRAS. Detta innebär att
om faktisk prisnivå blir 12,5 och detta korrekt predikteras av arbetsmarknadens parter så sätts
nominallönen så att reallönen blir lika med 2
25
12,5 2
Om faktisk prisnivå istället blir 8 och detta korrekt predikteras av arbetsmarknadens parter så
sätts nominallönen så att reallönen blir lika med 2
16
8 2
Slutsats: På lång sikt är reallön, sysselsättning och BNP konstant vid nivån som vi kallar
för potentiell BNP.
Faktorer som skiftar LRAS och SRAS:
1) Ökning av pris på insatsvaror i produktionen skiftar SRAS och LRAS åt vänster.
2) Ökad produktivitet skiftar SRAS och LRAS åt höger.
3) Ökning av nominallönen skiftar SRAS åt vänster medan LRAS ligger oförändrad.
AD-AS MODELLEN
Kortsiktig makroekonomisk jämvikt har vi där SRAS-kurvan korsar AD-kurvan. Denna
kortsiktiga jämviktspunkt definierar kortsiktig jämviktsprisnivå och kortsiktig BNP-nivå.
En händelse som skiftar AD-kurvan kallas för efterfrågechock. En händelse som skiftar
SRAS-kurvan kallas utbudschock.

Ekonomin är i långsiktig makroekonomisk jämvikt då SRAS-kurvan korsar AD-kurvan vid
potentiell BNP, dvs då skärningspunkten är på LRAS-linjen.