INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

_____________________________________________________________________ 

INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR 

_____________________________________________________________________ 

FRÅGA 1 

Denna kurs kan indelas i grundläggande problemområden. Till respektive problemområde 

finns ett metodiskt angreppssätt (analysteknik). Sammanför respektive problemområde 

med tillhörande analystekniska angreppssätt som diskuterats i kursen. 

FRÅGA 2 

Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att den 

vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering 

att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår från en ekonomi 

som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. 

FRÅGA 3 

Antag att siffrorna i tabellen nedan anger produktionen per arbetad timma för respektive 

vara i respektive land. (Jmf här definitionen med föreläsningsexemplet) 

Vin Kanoner Total faktortillgång 

Tyskland 4 6 50 timmar 

Frankrike 2 2 100 timmar 

(a) Tolka tabellen i alternativkostnadstermer. Ange vilket land som har absolut 

respektive komparativ fördel i vilken vara. Vem kommer att exportera respektive 

vara? 

(b) Rita en produktionsmöjlighetskurva för respektive land. 

(c) Visa att specialisering gynnar det ena eller bägge länderna. Illustrera grafiskt. 

(d) En produktivitetsökning i Frankrike, vilket innebär att Frankrike nu tillverkar 3 

kanoner per arbetad timma. Ange nu vilket land som har komparativ fördel i respektive 

vara. 

FRÅGA 4 

Då vi går in på ämnesområdet teknisk utveckling och strukturomvandling brukar man 

tala om teknikfaktorn (kallas även för totalproduktiviteten, TFP) 

Vad menas med teknikfaktorn och vad innehåller denna storhet?

FRÅGA 5 

(a) Hur definieras tekniskt framsteg? 

(b) Klassificering av tekniska framsteg sker efter den verkan de har på produktionsfaktorernas 

marginalproduktiviteter (MP). Klassificera nedan tekniska framsteg 

och ange effekten på marginalproduktiviteten med avseende på K och L. 

FRÅGA 6 

I denna fråga skall vi behandla s k årgångsmodeller (Salterkurvor). 

(a) Ange vilka storheter vi jämför i denna typ av modeller. 

(b) Rita en Salterkurva i ett diagram. Sätt ut benämningarna på axlarna. Vad anger 

Salterkurvan? 

(c) Åskådliggör effekterna av en ökning i arbetsproduktiviteten. 

(d) Åskådliggör en lönekostnadsökning. Ange konsekvenserna med utgångspunkt 

från diagrammet. 

(e) Hur har situationen förändrats i svensk industri mellan 1995-2000. Åskådliggör 

svaret med hjälp av ett Salterdiagram. Svara utförligt! 

FRÅGA 7 

Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden 

(RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan 1980talets 

början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll. Illustrerar i 

diagram! 

FRÅGA 8 

Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den 

sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder 

har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen 

är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. 

Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt 

diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk 

politik riktad mot den inhemska efterfrågan.

(a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med 

finanspolitik ? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. 

(b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser. 

FRÅGA 9 

I den svenska debatten ställs krav på tillväxt och strukturell omvandling. Målet är en 

strukturellt balanserad utveckling (konkurrenskraft ur samhällsekonomisk synvinkel) 

på lång sikt. I kursen har begreppet strukturell balanserad utveckling preciserats, 

gällande en liten öppen ekonomi som den svenska. 

(a) Hur definieras detta begrepp? Förklara och illustrera grafiskt problemställningen i 

den för ändamålet lämplig modell. 

(b) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna 

för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? 

(c) Redogör för huvuddragen bakom devalveringsstrategin (1982) och på vilket sätt 

denna strategi har lyckats/misslyckats. (Utgå i ditt svar från vad som utgör en i 

ekonomiska termer "lyckad devalvering") 

(d) På vilket sätt kan devalveringens effekter på den svenska industristrukturen 

(industrisektorer) lämpligen analyseras? Illustrera och förklara. 

FRÅGA 10 

I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU). 

(a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett 

lämpligt eller optimalt arrangemang. Ange dessa kriterier ! 

(b) Ange argument för och emot skapandet av en monetär union (vinster och kostnader) 

i Europa med gemensam valuta (EMU). 

>> Nu tre gamla skrivningar:

_____________________________________________________________________ 

TENTAMEN 2001-05-23 

Kurs: Ek politik i en öppen ekonomi/A, 5 poäng 

Examinator: Ronny Norén (063-165403) 

_____________________________________________________________________ 

Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje 

hu-vudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 30 poäng. Gränsen för godkänt är 16 

poäng och för väl godkänt 24 poäng. 

Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av 

resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen 

av frågorna innan Du svarar. Grafisk och/eller matematisk framställning 

skall åtföljas av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla 

blad. 

LYCKA TILL! 

_____________________________________________________________________ 

FRÅGA 1 7 poäng 

(a) Utlandsberoendet medför både intäkter och kostnader för den enskilda ekonomin. 

Vad kan sägas vara intäkterna och vad kan sägas vara kostnaderna? 

(b) I Ricardo modellen för utrikeshandel redovisas 4 grundläggande antaganden. 

Ange dessa antaganden samt beskriv deras innebörd. 


Förutsättningarna för att bedriva ekonomisk politik har drastiskt ändrats under den 

sista 10-års perioden. Avreglering av kredit- och valutamarknader mellan olika länder 

har kraftigt påverkat effektiviteten i finans- respektive penningpolitiken. Växelkursen 

är sedan den 19 november 1992 fritt rörlig. 

Traditionellt har finanspolitiken använts för att stabilisera ekonomin. I dagens debatt 

diskuteras möjligheterna av att öka sysselsättningen med en expansiv ekonomisk 

politk riktad mot den inhemska efterfrågan. 

(a) Är det möjligt att med en fritt rörlig växelkurs att öka inhemsk efterfrågan med 

finanspolitik ? Visa och förklara med hjälp av lämplig modell. 

(b) Med penningpolitik? Visa och förklara. Redovisa din slutsatser.


Ett ofta använt mått på internationell konkurrenskraft är relativa arbetskraftskostnaden 

(RULC). Definiera detta begrepp och beskriv hur det utvecklats sedan 1980talets 

början i Sverige samt ange vilka komponenter som spelat störst roll för dess 

utveckling. Illustrerar i diagram! 


(a) Vilken roll spelar de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna 

för storleken på en devalverings effekt på bytesbalansen? 

(b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man 

ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange 

kortfattat vad som måste beaktas. 

(c) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande 

problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för 

dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? 


I denna sista fråga skall vi studera EU och EMU. 

(a) När vi talar om Europeisk integration nämns ofta två begrepp: Handelsomfördelning 

och handelsalstring. Förklara dessa båda begrepp. 

(b) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett 


(c) Ett viktigt dokument gällande den Europeiska valutaunionen är Maastrichtfördraget. 

Detta är ett politiskt dokument och består av ett antal restriktioner för de 

länder vilka ingår i valutaunionen. Ange dessa restriktioner. 

(d) Vad menas med en asymmetrisk chock ? 

__________________________________________________________ 

Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer 

på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. 

__________________________________________________________

_____________________________________________________________________ 




_____________________________________________________________________ 








blad. 

LYCKA TILL! 

Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare 

_____________________________________________________________________ 


(a) Utrikeshandelsteorin (Ricardo) innebar en revolution inom det ekonomiska 

tänkandet. Framläggandet av utrikeshandelsteorin var den främsta orsaken till 

vetetullarnas avskaffande i England. En av teorins viktigaste slutsats var vem 

som tjänade på handel. Således, om två länder bedriver handel (perfekt 

konkurrens förutsätts), vem är det då som kan tjäna på denna handel? Svara på 

frågan och illustrera ditt svar i diagram. 

(b) Ett resultat av den neoklassiska (Heckscher-Ohlin modellen) handelsteorin är, att 

den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i 

isolering att vara relativt dyr. Din uppgift är nu att visa detta resultat. Du utgår 

från en ekonomi som producerar 2 varor med hjälp av 2 produktionsfaktorer. 

Du kan svara på frågan (b), antingen visa ett exempel på HO-ansatsen eller rita 

en figur. Om Du väljer figur, förklara noga vad som händer i figuren då länderna 

börjar bedriva handel med varandra och hur man kan se resultatet av frågeställningen 

ovan. 

OBS! Glöm inte att redogöra för de viktigaste förutsättningarna i modellerna 

(Ricardo respektive Heckscher-Ohlin). 


Definiera allmänt begreppet "tekniskt framsteg" och klassificera ett arbetsbesparande 

tekniskt framsteg. Du skall här förklara: 

(a) Dess verkningar på produktionsfaktorernas marginalprodukter av det tekniska 

framsteget.

(b) Hur faktoranvändningen förändras vid givna varu- och faktorpriser. 

Illustrera i diagram! 


Växelkursen bestäms av efterfrågan och utbudet av valuta (vid rörliga växelkurser). 

Växelkursen definieras (kr/dollar). Den valuta som skall analyseras är USA dollar. 

Förklara, och illustrera ditt svar i ett lämpligt diagram (ett diagram för varje delfråga). 

Vilka verkningar uppkommer på valutamarknaden av: 

(a) En höjning av priser och kostnader i USA vid oförändrad nationalinkomst. 

(b) En räntehöjning i USA relativt omvärlden. USAs riksbank (FED) följer den amerikanske 

ekonomen Milton Friedmans rekommendationer (inflationsbekämpning) 

vad avser den ekonomiska politikens utformning, dvs att penningmängden 

skall begränsas. 


(a) Förklara vilken roll de inhemska respektive utländska importefterfrågeelasticiteterna 

(vår importefterfrågeelasticitet respektive vår exportefterfrågeelasticitet) för 

storleken på en devalveringseffekt på bytesbalansen? 

(b) För att få den önskvärda effekten på bytesbalansen av en devalvering måste man 

ta hänsyn till den ekonomiska situationen före som efter devalveringen. Ange 

kortfattat vad som måste beaktas. 

(c) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande 

problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör 

kortfattat för dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? 


I denna sista fråga skall vi studera EMU. 

(a) Ett antal kriterier har utvecklats för att en valutaunion (ex. EMU) skall utgöra ett 


(b) Vad menas med asymmetrisk chock?

(c) Vilka fördelar (s.k vinster) kan uppnås av detta ett medlemskap i EMU, samt 

vilka begränsningar (s.k kostnader) innebär en anslutning till EMU för Sveriges 

handlingsutrymme i stabiliseringspolitiken jämfört med ett utanförskap? 

__________________________________________________________ 

Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv namn och personnummer 

på dessa. Omslaget till skrivningen måste inlämnas. 

_____________________________________________________________________ 

_____________________________________________________________________ 




_____________________________________________________________________ 








blad. 

LYCKA TILL! 

Tentamen omfattar 3 sidor. Hjälpmedel: miniräknare 

_____________________________________________________________________ 


Vi studerar teorin om komparativa fördelar enligt Ricardo med hjälp av följande exempel. 

Länder A B Total faktortillgång 

____________________________________________________________________ 

TYSKLAND 8 16 200 

SVERIGE 20 20 400 

Tidsåtgång (timmar) för produktionen av 1 enhet av vara A respektive B. 

(a) Vem har absolut fördel och vem har komparativ fördel i produktionen av varorna? 

Sedan händer följande: 

(b) Sverige blir produktivare och behöver endast 4 timmar för att producera vara A. 

Allt annat är oförändrat. Gör nu en ny beräkning och visa vem som nu har absolut 

respektive komparativ fördel i produktionen av varorna?

(c) Vilket land exporterar respektive vara? 

(d) Vad händer nu om tidsåtgången för var A i Sverige endast sänkes till 10 timmar? 

Allt annat är oförändrat. Gör en ny beräkning och visa vem har nu absolut 

respektive komparativ fördel i produktionen av varorna? 

(e) Vilket land exporterar nu respektive vara? Motivera ditt svar! 


(d) Ulf Jakobsson sammanfattar i ”den svenska devalveringscykeln” de återkommande 

problemen för 70- och 80-talets devalveringspolitik i Sverige. Redogör för 

dessa problem. Vad är Ulf Jakobssons slutsats? 

(e) I samband med presentationen av Ulf Jakobssons ”den svenska devalveringscykeln” 

nämns begreppet RULC. Vad står detta begrepp för och vilka komponenter 

är det uppbyggt av? 


(a) Det finns ingen definition på finanskris eller finansiell kris. Finanskriser brukar 

analyseras som ett förlopp i två faser. Ange dessa faser samt redogör för 

tillgångsprisernas utveckling under de båda faserna. 

(b) Vad var lärdomen rörande växelkurspolitiken av 90-talets ekonomiska kris enligt 

Fregert & Jonung? 


a) I tillväxtteori talar man ofta om steady-state. Vad avses med detta begrepp? Svara 

på frågan och illustrera i ett diagram! 

b) Visa hur en uppgång i de faktiska investeringarna (investeringskvoten) påverkar 

steady-state tillväxten i Solows tillväxtmodell. Illustrera problemställningen med 

ett lämpligt diagram. Diskutera i modellens termer och betona kort- respektive 

långsiktig anpassning. 


I denna sista fråga skall vi analysera den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och 

EU.

(a) 1999 fick Robert Mundell riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Motiveringen 

innehöll bland annat hans artikel om kriterierna för vad som skulle 

känneteckna ett optimalt valutaområde. Din uppgift är att kort redogöra för dessa 

kriterier. 

(b) En fråga som har varit mycket uppmärksammad det senaste åren är Östutvidgningen 

av EU. Här finns både gamla problem inom EU och nya problem som 

uppkommit när EU nu utvidgats. Försök att ange dessa problem (2 gamla och 2 

nya). 

(c) Då man talar om EMU finns det argument för och emot. Dessa bruka sammanfattas 

i termerna monetär effektivitet och stabiliseringsförlust. Visa i diagram hur 

termerna kan användas för att avgöra om anslutning till EMU är gynnsam för oss 

eller ej. Hur påverkas ditt resultat om exempelvis om EU:s konstitution röstas ned 

och därav valutaoron på de icke EMU anslutna valutorna inom EU, där vi ingår, 

ökar? 

__________________________________________________________ 

Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv kodnummer på dessa. 

Omslaget till skrivningen måste inlämnas. 

_____________________________________________________________________ 

SVAR PÅ INSTUDERINGSFRÅGORNA 

FRÅGA 1 

FRÅGA 2 

Tillväxt - Produktionsfunktion Q = K,L, e t 

Strukturomvandling - Salterdiagram 

Konkurrenskraft - RULC 

Resurstillgång: Faktorproportionsteorin ( Heckscher - Ohlin modellen). 

Teorin presenteras: 

Förutsättningar: 

1) Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs varupriserna samma i olika länder. 

2) Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används 

effektivt. 

3) Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, 

orörliga mellan länderna. 

4) Olika produktionsteknik i olika sektorer (varorna), dvs olika faktorintensiteter för 

olika varor.

5) Olika produktionsteknik för olika varor (4), men samma i bägge länderna, dvs 

samma kunskap i olika länder. Faktorintensiteter direkt relaterade till faktorpriserna. 

Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer 

för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: 

(1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer 

komparativa fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder 

blir olika. 

(2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i 

isolering att vara relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när 

allokeringen av de två varorna ändras via att handel påbörjas. 

(3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen 

av den produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera 

den vara, vars produktion är intensivt i användning av landets knappa faktor. 

FRÅGA 3 

(a) Tyskland har absolut fördel i båda varorna. 

Alternativkostnad: Kanoner i termer av vin; vin i termer av kanoner. 

Vin Kanoner 

Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) 

Frankrike 2/2 (1,0) 2/2 (1,0) 

Tyskland har komparativ fördel i kanoner (lägst alternativkostnad) 

Frankrike har komparativ fördel i vin (lägst alternativkostnad) 

Tyskland exporterar kanoner 

Frankrike exporterar vin 

Notera här skillnaden i beräkningsteknik - täljare och nämnare byter plats - jämfört 

med exemplet i föreläsningskompendiet. Orsak är skillnad i definition av effektiviteten. 

I föreläsningskompendiet är det tidsåtgång av produktionen för respektive 

vara. Här är det produktion per arbetade timme för respektive vara. 

Denna skillnad påverkar också konstruktionen av produktionsmöjlighetskurvan. I 

föreläsningskompendiet är det den totala faktortillgången dividerat med tidsåtgång av 

produktionen (timmar) för respektive vara. Här är det den totala faktortillgången 

multiplicerat med produktion per arbetade timme för respektive vara. 

(b) Produktionsmöjlighetskurvan. 

Tyskland (vin) 200, (kanoner) 300. 

Frankrike (vin) 200, (kanoner) 200.

(c) Vinst av handel 

vin kanoner 

Tyskland -200 +300 

Frankrike +200 -200 

0 +100 

(a) Produktivitetsökning i Frankrike. 

vin kanoner 

Tyskland 4 6 

Frankrike 2 3 

Alternativkostnader: 

vin kanoner 

Tyskland 6/4 (1,5) 4/6 (0,67) 

Frankrike 3/2 (1,5) 2/3 (0,67) 

Alternativkostnaderna lika; ingen handel. 

FRÅGA 4 

Den produktionsökning som ej kan förklaras genom ökad insats av K och L. Restpost 

i produktionsfunktionen. 

• Teknisk förbättring (kapitalbunden) 

• Överflyttningsvinster/strukturförändringseffekter 

• Ökad utbildning 

• Ökad utnyttjande av stordriftsfördelar 

• Organisatoriska förändringar 

FRÅGA 5 

Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma 

produktmängd med mindre faktorinsatser. 

Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på 

produktionsfaktorernas marginalproduktiviteter MP (Hicks). 

Neutralt tekniskt framsteg: Bägge MP ökar i samma proportion. 

Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. Produktionen mer 

kapitalintensiv. 

Kapitalbesparande: MP arbetskraft ökar mer än MP kapital. Produktionen mer 

arbetsintensiv. 

FRÅGA 6

Årgångsmodeller (Salterkurvor) 

(a) Analyser av strukturomvandling och industriell förnyelse bygger ofta på 

jämförelser mellan: 

• Arbetsproduktivitet (Prod.värde/anställd) 

• Arbetskraftskostnad (Kostnad/anställd) 

på olika aggregeringsnivåer (Industri, bransch) 

(b) FIGUR 

Y-axel - Förädlingsvärde per sysselsatt; värdet av produktion - värdet av insatsvaror. 

Kan också ange produktivitet i proc. av personalkostnad.. X-axel - Sysselsatta (proc.) 

Tillkommer: Aktuell lönekostnad (ink sociala avgifter) 

Rangordnar arbetsställen i industri/branschen efter deras arbetsproduktivitet i en 

stegvis fallande kurva. 

Kurvan återspeglar: 

• Kapitalintensitet 

• Teknikskillnader/årgångar 

Förlustgivande enheter är industri/arbetsställen vars arbetsproduktivitet understigen 

den totala arbetskraftskostnaden per sysselsatt (OBS! förlust innan någon av de fasta 

kostnaderna för produktionen inkluderats i lönsamhetskalkylen). 

Kurvan visar hur löneutbetalningsförmågan per sysselsatt sjunker när 

sysselsättningen utvidgas över grupper av arbetsställen med allt lägre produktivitet. 

Kan tolkas som en efterfrågekurva för arbetskraft inom branschen. 

(c) Förändrad produktivitet innebär att fördelningen i figuren förskjuts. Förändring 

uppåt innebär ökad produktivitet. 

(d) Lönekostnadsökning (kostnadslinjen förskjuts uppåt) 

De sista anläggningarna riskerar att slås ut. 

Åtgärder: Rationaliseringar, ny teknik dvs, staplarnas höjd ökar. 

(e) En klar förbättring av produktivitetsnivån (staplarnas höjd ökar). Minskad andel 

av industrin nedläggningshotad. Förnyelse och avveckling. Ökad kapacitetsutnyttjande. 

FRÅGA 7 

Mått på internationell konkurrenskraft: Den relativa arbetskraftskostnaden per 

producerad enhet, RULC

Man tar inte upp andra faktorer vid sidan om pris och kostnader. 

Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i 

gemensam valuta, 

RULC = RULC i Sverige / RULC i våra konkurrentländer. 

följande komponenter: 

• effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) 

• relativ produktivitetsutveckling 

• relativ lönekostnadsutveckling 

Visa FIGUR (finns i föreläsningskompendiet). 

Utvecklingen i Sverige i korthet: 

Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt 

urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre 

lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i 

värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige. 

FRÅGA 8 

(a) Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint 

Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till 

att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära 

resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den 

internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk 

valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller. 

Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka. 

(b) Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint 

Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska 

räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av 

kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi 

omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med 

ökningen i pennigmängden. 

Slutsats: 

Penningpolitik: Gynnas av rörlig växelkurs 

Finanspolitik: Motverkas av rörlig växelkurs 

Antaganden:

• Givna priser. 

• Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. 

• Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. 

• Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, 

dvs exogen. Vår räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. 

Ovanstående kan visas med hjälp av IS-LM-modellen. 

FRÅGA 9 

(a) Begreppet konkurrenskraft (samhällsekonomin) s k strukturell jämvikt: 

Balans mellan K och S sektor (givet full sysselsättning) så att bytesbalansjämvikt kan 

garanteras på lång sikt. 

Visa produktionsmöjlighetskruva med S och K sektor, samt hur det strukturella bytesbalansunderskottet 

härleds från ojämvikt i K sektorn. 

(b) Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår 

import + vår export) skall vara större än ett för att en devalvering skall få en 

positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. I 1982 års 

devalvering tillkommer att den skulle vara strukturpåverkande. 

(c) Politiken är utförligt redovisad i föreläsningsunderlaget. Dela upp BNP i C, I, X 

och M. 

(d) Analysen delas upp i kunskapsintensiv-, arbetsintensiva och kapitalintensiva tillverkningsindustri. 

Det krav på kontinuerlig förnyelse av produktionsprocessen, vilket är av strategisk 

betydelse för konkurrenssituationen inom den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin, 

avtar med devalveringarna. En uppbromsning av avvecklingstakten redovisas 

i detta sammanhang också för den arbetsintensiva tillverkningsindustrin. 

I den kapitalintensiva tillverkningsindustrin, vilken till övervägande del består av 

exportinriktade branscher inom svensk basindustri, är kapitalkostnaderna betydande. 

Strukturrationaliseringar och stordriftsfördelar har föranlett en koncentration av olika 

verksamheter och därav en tydlig avveckling av antalet företag. En stark 

vinstuppgång under första halvan av 1980-talet skapade uttrymme för de långsiktiga 

investerings-beslut som karakteriserar sektorn. Däremot visar skattningsresultatet 

avseende växel-kursen ingen signifikant inverkan. 

Devalveringens effekter kan visas med hjälp av ett salterdiagram. 

FRÅGA 10 

(a) Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: 

• Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar

• Stor politisk integration 

• Den nominella löne- och prisrörligheten är hög. 

• Handeln mellan länderna är stor och produktionsfaktorerna lättrörliga 

(b) Vinster: 

- Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. 

- Reducerar transaktionskostnader. 

- Reducerar informationskostnader. 

- Kräver mindre valutareserver. 

och Kostnader: 

Minskar handlingsfriheten i den nationella ekonomiska politiken. 

• Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan 

infla-tion och arbetslöshet. Nackdelen försvinner om: 

a) Likartade inflationspreferenser mellan länderna 

b) EU-ländernas ekonomier i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna 

infaller ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik tillräcklig. 

• Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering 

omöjliggörs). Problem vid asymmetriska chocker, d.v.s. chocker som 

endast drabbar delar av EU. 

SLUT på instuderingsfrågorna. 

SVAR: TENTAMEN 01-05-23: EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI/A 

FRÅGA 1a: Utlandsberoendets intäkter och kostnader: 

Intäkter: Produktion med givna resurser blir större till följd av specialisering (komp. fördelar). 

Produktionskostnader och priser kan sänkas via stordriftsfördelar. 

Varuutbudet mer varierat till följd av möjlighet till import. 

Kostnader: Störningar av olika slag, krav på anpassning. 

• Relativprisstörningar (arbetskraftskostnader varierar inom branscher, olja)) 

• Konkurrensstörningar (nya företag, etc) 

• Konjunkturstörningar 

• Prisnivåstörningar (inflation) 

FRÅGA 1b: Teorin om komparativa fördelar. Antaganden: 

• Perfekt konkurrens - Vi har effektivitet i ekonomin (optimalitet). 

• Inga transportkostnader - Endast ”rena” produktionskostnader avgörande. 

• Konstanta alternativkostnader - Vi får fullständig specialisering vid handel. 

• Arbetskraft enda produktionsfaktorn – Vi får konstanta alternativkostnader (se pkt 3)

FRÅGA 2 a: Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint 

Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas. 

Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska 

räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av 

kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en 

appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att 

öka. 

FRÅGA 2 b: Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint 

Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks 

och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och 

utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y 

ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden. 

Slutsats: 

Penningpolitik: Gynnas av rörlig växelkurs 

Finanspolitik: Motverkas av rörlig växelkurs 

Antaganden: 

• Givna priser. 

• Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel. 

• Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser. 

• Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår 

räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor. 

Ovanstående har de flesta valt att visa med hjälp av IS-LM-modellen. 

FRÅGA 3: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i 

gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer. 

Följande komponenter: 

• effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder) 



Utvecklingen i Sverige i korthet: 

Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades 

under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den 

svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och 

således bättre konkurrenskraft för Sverige. 

Figur skall visas. 

FRÅGA 4 a: Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) 

skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans. 

FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. 

Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: 

• Ledig kapacitet?

• Löne- och priskompensation? 

• Genomslag av importpriser? 

FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering – 

återhämtning – uppgång – överhettning – stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda. 

Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de 

underliggande problemen i den svenska ekonomin. 

FRÅGA 5 a: Handelsomfördelning: När import från ett mera effektivt producerande land flyttas över 

till ett mindre effektivt producerande land på grund av unionen. Länderna i unionen producerar varan 

ineffektivt. Mindre effektiv resursallokering - sänkning av välfärden. 

Handelsalstring: När länderna i tullunionen producerar varan mer effektivt. - Välfärdsökning. 

Nettoeffekten beror på styrkan av dessa två effekter. 

FRÅGA 5 b: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: 

• Länderna likartade och drabbas av symmetriska störningar 




FRÅGA 5 c: Maastrichtfördraget: (Politiskt dokument) 

• Budgetunderskott max 3 procent av BNP 

• Statskuld max 60 procent av BNP 

• Inflation; 3 länder med lägst inflation, får max överstiga med 1,5 procent 

• Långa räntan; 3 länder med lägsta räntan, får max överstiga med 2 procent 

FRÅGA 5 d: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar 

delar av EMU-länderna. 


FRÅGA 1 a: Utan handel kan respektive land endast konsumera så mycket som de själv producerar. 

Med ömsesidig specialisering och byte (handel) kan båda länderna konsumera mer än vad respektive 

land själv producerar. 

Eftersom båda vid handel har möjlighet att konsumera mer de producerar, än då länderna ej bedriver 

handel, tjänar båda länderna på handelsutbytet. I välfärdstermer skall de individer som förlorar 

kompenseras av de som individer vinner så att någon inte anser sig fått det sämre innan handel 

inleddes. Detta kan visas i diagram eller med ett exempel. Detta visas i figur. Kom ihåg! Konstanta 

alternativkostnader. 

FRÅGA 1 b: Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer 

för respektive land. Följande skall framgå och redovisas: Produktionskurvan visar avtagande avkastning 

(utåtbuktande). 

Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa fördelar, 

genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. Olika relativprislinjer.. 

Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara 

relativt dyr. Prislinjen för den vara som använder den knappa faktorn mest intensivt ligger innanför 

prislinjen på den vara som använder relativt mer den rikligt förekommande faktorn. 

Anpassningen illustreras med hjälp av produktionsmöjlighetskurvor och relativprislinjer för respektive 

land. Följande skall framgå och redovisas:

(1) Internationella skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer bestämmer komparativa 

fördelar, genom att produktionsmöjlighetskurvorna i olika länder blir olika. 

(2) Den vara, vars produktion intensivt använder ett lands knappa faktor tenderar i isolering att vara 

relativt dyr. Visas i hur faktorpriserna förändras när allokeringen av de två varorna ändras via att 

handel påbörjas. 

(3) Ett land kommer att exportera den vara, vars produktion är intensiv i användningen av den 

produktionsfaktor som landet har relativt gott om, och importera den vara, vars produktion är 

intensivt i användning av landets knappa faktor. 

Förutsättningar Ricardo och H-O: 

• Inga handelshinder, inga transportkostnader, dvs endast produktionskostnader medräknas. 

• Ren konkurrens (varu- och faktormarknaden), dvs produktionsfaktorerna används effektivt. 

• Tillgången på produktionsfaktorer given i båda länderna. Rörliga inom varje land, orörliga mellan 

länderna. I Ricardo endast en rörlig produktionsfaktor. I H-O två rörliga produktionsfaktorer. 

• Olika produktionsteknik för olika varor. I Ricardo olika för båda länderna men i H-O är den 

samma i bägge länderna, dvs samma kunskap i olika länder. 

FRÅGA 2: Tekniskt framsteg: Större produktmängd med konstanta faktorinsatser eller samma 

produktmängd med mindre faktorinsatser. (TFP), dvs total faktorproduktivitet. 

Klassificering sker efter den verkan de tekniska framstegen har på produktionsfaktorernas 

marginalproduktiviteter MP (Hicks). 

a) Arbetsbesparande: MP kapital ökar mer än MP arbetskraft. 

b) Produktionen mer kapitalintensiv, dvs relativa användningen av K ökar. 

Detta visas i diagram. 

FRÅGA 3: Diagram skall visas. Valuta: US Dollar. Växelkurs: kr/dollar sätts på den vertikala axeln. 

Mängden dollar sätts på den horisontella axeln. 

FRÅGA 3b: Utbudet på dollar ökar. Skift av utbudskurvan åt höger. Orsak: USA måste utbjuda dollar 

för att köpa utländsk valuta Importen ökar på grund av substitutionseffekten av att USAs varor blivit 

dyrare. 

Efterfrågan på dollar minskar. Skift av efterfrågekurvan till vänster. Orsak: USA erhåller mindre antal 

dollar (exportintäkter minskar). Depreciering av dollar, appreciering av kr. (sker här i två steg ). 

FRÅGA 3 c: Efterfrågan på dollar ökar. Skift av efterfrågekurvan till höger. Monetarism: begränsa 

penningmängden för att undvika inflation. När inflödet av kapital ökar neutraliseras detta av FED 

genom en åtstramning av penningmängden. Utbudskurvan åt vänster. De USA beroende räntorna går 

upp. Ränteökningen ökar ånyo efterfrågan på dollar osv. Appreciering av dollar, depreciering av kr. 

Denna politik tillämpades i USA åren 1981-84/85. 

FRÅGA 4 a: Elasticitetsansatsen. Inga kapitalrörelser, dvs ren bytesbalansteori. Kan T-of-T försämring 

kompenseras via kvantitetsanpassning i bytesbalansen? 

Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export) 

skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt på ett lands bytesbalans. (OBS! 

ökad export innebär ökad import). 

Devalvering: (1) Importpriser ökar. Hur mycket minskar importen? Beror på importelasticieteten. (2) 

Exportpriser faller i utländsk valuta. Ökar svensk export? Importefterfrågan utomlands (elasticiteten) 

för svenska varor avgör om en prissänkning ger en stor eller liten ökning av exportvärdet. OBS ingen 

prissänkning om endast en liten ökning av exportvärdet förväntas.

Beror på typen av varor. Tidsperiod. 

FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans. 

Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas: 

• Ledig kapacitet? 

• Löne- och priskompensation? 

• Genomslag av importpriser? 

FRÅGA 4 c: Redogör kort för devalveringscykeln. Förloppet visas i diagram 1: Devalvering – 

återhämtning – uppgång – överhettning – stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda. 

Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de 

underliggande problemen i den svenska ekonomin. 

FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: 





FRÅGA 5 b: En ekonomisk störning som drabbar olika länder olika, dvs chocker som endast drabbar 

delar av EMU-länderna. 

FRÅGA 5 c: Vinster - kostnader av EMU 

Vinster (Effektivitetsargumentet): 

• Eliminerar risk och osäkerhet vid handel och investeringar inom unionen. 

• Reducerar transaktionskostnader. 

• Reducerar informationskostnader (Ökad pristransparens). 

• Mindre växelkursvolatilitet (mindre valutareserver). 

Kostnader (Stabiliseringspolitiska effekter) 

Minskar handlingsfriheten i den ekonomiska politiken. 

• Tvingar fram en lägre inflation i Sverige. Omöjligt att göra avvägning mellan inflation och 

arbetslöshet, dvs likartade inflationspreferenser måste finnas mellan länderna 

• EU-ländernas ekonomier bör vara i fas med varandra, d.v.s. konjunkturväxlingarna infaller 

ungefär samtidigt. Gemensam stabiliseringspolitik. 

• Förlust av växelkursinstrumentet i den ekonomiska politiken (devalvering/revalvering 

omöjliggörs). Ingen penningpolitisk självständighet (räntenivån). Problem vid asymmetriska 

chocker, d.v.s. chocker som endast drabbar delar av EU.


FRÅGA 1a: TYSKLAND har absolut fördel i vara A och vara B. TYSKLAND har komparativ fördel 

vid produktionen av A, SVERIGE har komparativ fördel vid produktionen av vara B. 

Absoluta fördelar: Faktoråtgången (tidsåtgången) för en vara är lägre än i det andra landet. 

Komparativa fördelar: Alternativkostnaden för en vara är lägre än i det andra landet 

FRÅGA 1b: TYSKLAND har absolut fördel i produktionen av vara B. SVERIGE har absolut fördel i 

produktionen av A, dvs lägst tidsåtgång i arbetstimmar. 

TYSKLAND har komparativ fördel vid produktionen av B, SVERIGE har komparativ fördel vid 

produktionen av vara A. 

FRÅGA 1c: Man exporterar den vara i vilken man har komparativ fördel. Således, TYSKLAND 

exporterar B, SVERIGE exporterar A. 

FRÅGA 1d: TYSKLAND har absolut fördel i produktionen av båda varorna. Dock, alternativkostnaderna 

blir nu lika för de båda länderna. Det betyder ingen har komparativ fördel i någon vara. 

FRÅGA 1e: Ingen handel uppkommer. Motivering: skillnaden i alternativkostnad är den enda orsaken 

till utbyte mellan dem, dvs handel. Följdriktigt, finns det ingen skillnad i alternativkostnad, ingen 

handel. Faktortillgången saknar helt betydelse i Ricardos utrikeshandelsteori. 

FRÅGA 2a: Förloppet i devalveringscykeln: Devalvering – återhämtning – uppgång – överhettning – 

stagnation – kostnadskris – tills vi börjar på ny runda. Den viktigaste slutsatsen i artikeln är att 

devalveringscykeln har bidragit till att skymma sikten för de underliggande problemen i den svenska 

ekonomin. Se Fregert & Jonung. 

FRÅGA 2b: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i 

gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer. Följande komponenter: 

• effektiv växelkurs (växelkurs relativt OECD-länder) 



FRÅGA 3a: Förloppet analyseras i två steg. Det första skall omfatta uppgångsfasen (Boom) 1985-90. 

Det andra steget utgörs av nedgångsfasen (Bust) 1990-93. Så ungefär kan svaret se ut: 

Boom: Avreglering 1985 av affärsbankernas utlåning. Utlåningen ökade dramatiskt. Tillgångspriser 

ökar kraftigt. Låga realräntor. Slutresultatet en sk finansiell bubbla byggd på mycket stor 

överskuldsättning. Arbetsmarknaden överhettad och inflationsdrivande. Den svenska devalveringen 

1982 inverkar samtidigt som USA dollarn apprecierades. 

Bust: Fast växelkurs. Uppgång i realränta (omläggning av skattesystemet). Tysk återförening ökar det 

Europeiska ränteläget realt. Sverige vidhåller fast växelkurs, vilket pressar upp räntenivån ytterligare i 

Sverige. Värdet på tillgångar faller, dvs tillgångspriserna faller. Pessi-mistiska förväntningar. 

Bankerna tillsammans 180 miljarder i kreditförluster 1990-93. 

FRÅGA 3b: Avreglerade finansiella marknader med bibehållen fast växelkurs ej att rekommendera. 

Fasta växelkursen förutsättningen för skapandet av finansiella obalanser. Med flytande växelkurs 

försvagas utrymmet för spekulation kraftigt.

FRÅGA 4a: 

Begrepp: Tillväxttakten bestäms på lång sikt av den naturliga tillväxttakten, dvs befolkningstillväxt 

och kapitalets förslitningstakt (exogen). Tillväxtens nivå bestäms av kapitalbildningens (sparandets) 

omfattning (endogen). 

Det finns det ett likformigt framåtskridande där den långsiktiga tillväxttakten är bestämd (gemensam) 

för alla variabler s k Steady-State. Kapitalbildningens (sparandets) två funktioner: 

• Täcka kapitalets förslitningstakt. 

• Hålla K/L konstant vid ökad befolkningstillväxt och tillväxt i tekniskt kunnande. 

Gör sparandet detta har vi Steady-State. Se figur 7.8 sid 143 i Fregert & Jonung. 

FRÅGA 4b: Investeringarna omfattning (sparkvoten) är nyckelvariabel för kapitalstockens storlek i 

Steady-State. Ökad sparkvot innebär en större kapitalstock och därav ökad produktion. Högre sparkvot 

leder också till högre tillväxttakt, men endast på kort sikt. När ekonomin etablerat ett nytt Steady-State 

återgår tillväxttakten till tidigare förhållanden, men nu på en högre nivå än tidigare. 

FRÅGA 5 a: Det optimala valutaområdet (EMU). Kriterier: 





FRÅGA 5b: Gamla problem: Jordbruket är dock undantaget från frihandel och konkurrens inom EU. 

EU:s jordbruksprogram CAP stor politisk uppmärksamhet. Ungefär 60 procent av EU:s budget går till 

CAP. En "politisk marknad". Prisstöd har drivit fram produktionskvoter. Alternativ: Frihandel 

(världsmarknadspriser) och direkt inkomststöd. 

Ökad påfrestning på EU:s strukturfonder. Detta hör samman med EU:s regionalpolitik, som har 

utvecklats starkt i takt med att nya medlemmar har tillkommit. 

Nya problem: Fri rörlighet på arbetsmarknaden kan leda till stora påfrestningar och social oro. 

Kandidatländerna har oftast arbetsintensiv tillverkning, gott om arbetskraft och låga löner. 

Beslutsprocessen måste förändras när 15 medlemmar blir 25. Nationell vetorätt måste överges. 

FRÅGA 5c: Vi undersöker huruvida vilken storlek vi måste ha på vår integrationsandel för att 

ekonomiska effektivitetsvinster skall kunna balanseras gentemot stabiliseringsförluster i EMUsystemet 

(den kritiska nivån). 

Monetär effektivitet i land A på den vertikala axeln och integrationsandel av land A i EMU på den 

horisontella axeln. Vi får linje med positiv lutning (som en utbudskurva). Stabiliseringsförlust i land A 

på den vertikala axeln och integrationsandel av land A i EMU på den horisontella axeln. Vi får linje 

med negativ lutning. (som en efterfrågekurva). 

Således, monetär effektivitet i land A och Stabiliseringsförlust på den vertikala axeln respektive 

integrationsandel av land A i EMU på den horisontella axeln. Skärningspunkten (krysset) anger den 

optimala (den kritiska) integrationsnivån. Till vänster om den kritiska skärningspunkten överväger 

stabiliseringsförlusten, till höger om skärningspunkten överväger effektivitetsvinsterna. 

Skift av stabiliseringsförlust till höger. Den kritiska punkten förflyttas till höger i diagrammet, dvs 

större krav på integration. 

SLUT på svar.

INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?