INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

Man tar inte upp andra faktorer vid sidan om pris och kostnader.
Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
gemensam valuta,
RULC = RULC i Sverige / RULC i våra konkurrentländer.
följande komponenter:
• effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder)
• relativ produktivitetsutveckling
• relativ lönekostnadsutveckling
Visa FIGUR (finns i föreläsningskompendiet).
Utvecklingen i Sverige i korthet:
Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt
urholkades under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre
lönelyft i Sverige. När den svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i
värde. Följden därav blev lägre RULC och således bättre konkurrenskraft för Sverige.
FRÅGA 8
(a) Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till
att Y ökas. Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära
resurser, ökar den inhemska räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den
internationella. Detta leder till ett inflöde av kapital, dvs kronor köpes och utländsk
valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en appreciering. Export faller.
Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att öka.
(b) Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska
räntenivån sänks och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av
kapital, dvs kronor säljes och utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi
omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y ökar, vilket också var avsikten med
ökningen i pennigmängden.
Slutsats:
Penningpolitik: Gynnas av rörlig växelkurs
Finanspolitik: Motverkas av rörlig växelkurs
Antaganden: