INSTUDERINGSFRÅGOR med SVAR

FRÅGA 2 a: Åtgärd: Expansiv finanspolitik (G ökas, T sänks). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. De statliga utgifterna ökas. Detta leder till (via multiplikatorn) till att Y ökas.
Eftersom det är en ökning av utgiftssidan givet tillgången på monetära resurser, ökar den inhemska
räntenivån. Den inhemska räntenivån blir högre än den internationella. Detta leder till ett inflöde av
kapital, dvs kronor köpes och utländsk valuta säljs. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en
appreciering. Export faller. Den ursprungliga expansiva finanspolitiken motverkas. Y kommer inte att
öka.
FRÅGA 2 b: Åtgärd: Expansiv penningpolitik (M S ökas). Jämvikt r = rint
Flytande växelkurs. Riksbanken ökar den inhemska penningmängden, den inhemska räntenivån sänks
och blir lägre än den internationella. Detta leder till ett utflöde av kapital, dvs kronor säljes och
utländsk valuta köps. Med flytande växelkurs får vi omedelbart en depreciering. Export gynnas. Y
ökar, vilket också var avsikten med ökningen i pennigmängden.
Slutsats:
Penningpolitik: Gynnas av rörlig växelkurs
Finanspolitik: Motverkas av rörlig växelkurs
Antaganden:
• Givna priser.
• Alla varor tradeabels, dvs i utrikeshandel.
• Fullständigt räntelastiska kapitalrörelser.
• Inhemsk räntenivå = internationell räntenivå i jämvikt (r = rint), där rint är given, dvs exogen. Vår
räntenivå får ej någon effekt på omvärldens räntor.
Ovanstående har de flesta valt att visa med hjälp av IS-LM-modellen.
FRÅGA 3: Relative Unit Labour Cost, RULC = arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
gemensam valuta, RULC = ULC i Sverige / ULC i våra konkurrentländer.
Följande komponenter:
• effektiv växelkurs (växelkurs relativt 11 OECD-länder)
• relativ produktivitetsutveckling
• relativ lönekostnadsutveckling
Utvecklingen i Sverige i korthet:
Stora devalveringar 1981-82 skapade kraftigt ökad konkurrenskraft, vilken successivt urholkades
under resten av 1980-talet p.g.a. minskad produktivitet och/eller högre lönelyft i Sverige. När den
svenska kronan blev flytande 1992 sjönk kronan kraftigt i värde. Följden därav blev lägre RULC och
således bättre konkurrenskraft för Sverige.
Figur skall visas.
FRÅGA 4 a: Marshall-Lerner-villkoret: Summan av efterfrågeelasticiteterna för importen (vår import + vår export)
skall vara större än ett för att en devalvering skall få en positiv effekt (lyckad devalvering) på ett lands bytesbalans.
FRÅGA 4 b: Teorin bygger på ledig kapacitet, dvs konstanta priser och ursprunglig extern balans.
Teorin betonar permanent förbättring. Följande måste beaktas:
• Ledig kapacitet?