här - Franciskus-Sällskapet i Finland

More documents

Recommendations

Info

pastoralcentrets verksamhet. Dessutom förser man barnen med bussbiljetter, som är nödvändiga för att de skall kunna gå i skola. Familjerna skulle inte ha råd att skicka sina barn till skolan om inte pastoralcentret skulle träda till och bekosta barnens skolresor. Den andra delen av pastoralcentret är en konferenssal, där man skapar en gemensam mötesplats för olika etniska grupper och hjälper dem att förstå varandra. Det har nu gått tre och ett halvt år sedan centret öppnades. Alla samtalsämnen är tillåtna –utom politik. Över 700 gånger har konferenscentret kunna bereda plattform för möte mellan olika människor under dessa tre och ett halvt år. Zlatko berättar med stor glädje och viss stolthet i rösten om en ekumenisk träff där kroatiska och serbiska barn möttes. De umgicks konstruktivt utan att strida. Zlatko kan se hur den uppväxande generationen har en chans att utveckla attityder som präglas av försoning och förlåtelse. När serbiska och kroatiska vuxna träffades, uppblossade häftiga och hetsiga diskussioner. Zlatko påpekar, att när en serbisk föreläsare kommer till centret, förutsätter man ett innehåll i försoningens tecken. Endast så kan man bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Pastoralcentret, som för övrigt har fått namn efter den helige Bonifacius, har nu blivit ett begrepp i Kroatien. Vuovar har fått bli en förebild för utvecklingen i hela Kroatien och egentligen för alla stater på Balkan. Den politiska och ekonomiska situationen i Vukovar har förändrats genom pastoralcentrets verksamhet. Statsmakten investerar nu mera i Vukovar. Bland planerna finns nu att i Vukovar bygga ett varv för donautrafikerande fartyg. Det skulle betyda en kraftig minskning av arbetslösheten och därmed att allmännt uppsving för staden. Zlatko påpekar vikten av att vi inte bara ber om att få det dagliga brödet, utan också skapar möjligheter att skaffa bröd. Det behövs en ekonomisk grundlag som kan garantera överlevnaden. Det ger i sin tur mera tid för vänskap, samarbete och försoning – faktorer som på lång sikt kan garantera välbefinnande och harmoni. Rörd berättar Zlatko om hur stor betydelse hjälpen från Finland har.
Hjälpen bildar garantin för pastoralcentrets fortsatta verksamhet. Utan centret, säger Zlatko, kan vi bara be och gråta. Det är länge sedan vi i gudstjänsterna har samlat in kollekt, berättar Zlatko. Det finns ingenting att ge av. Inte ens änkans skärv. Zlatko berättar om en 9-årig flickas första nattvard: ”Flickan hade inför konfirmationen flätat ett kors av en törnbuske. Det är tecknet för livet i Vukovar. Till flickan sade jag då, att man inte kan göra cirkus och narr av Kristi kors. Till det sade flickan, att det för oss inte är ett vackert kors vi lever med i Vukovar, utan ett kors som sticker. Med tanke på konfirmationsgåvan, bad då flickan: Käre Jesus, skicka mig litet pengar, så att jag kan köpa litet bröd.” Nu har vi kommit överens med vissa familjer och med vissa butiker, att familjerna får hämta det de behöver och i slutet av månaden betalar församlingen räkningen. Mycket av de kläder människorna går med, har de fått från Finland. En del av de kläder vi sände dem för några år sedan, sparades för vintern. En flicka, som kom till oss, berättar Zlatko, frös därför att hon saknade varma ytterkläder. Vi frågade ordenssystrarna ifall de hade varma kläder att ge. Här finns en anorak från Finland, svarade de. Flickan fick vinterrocken och grät av glädje. Man kan inte ta miste på enga- gemanget och offerviljan när man lyssnar till Zlatkos berättelse. Zlatko kommer gärna tillbaka till Kökar gång efter gång. Kökar betyder så mycket för honom personligen. Han kom till den första kökarfesten som nybliven präst och franciskanerbroder. Han hade vissa svårigheter att anpassa sig till klosterlivets enkelhet, furstlig som han är. Han hade hela sitt liv levt avskild från de vanliga människorna. När han kom till Kökar sommaren 1979, upplevde han starkt skärgårdens vidder, den öppenhet och närhet till människorna, som präglade miljön. Det blev för honom ett tilltal och en appell: det är bland de vanliga, enkla människorna han skall vara. Varje gång kan kommer till Kökar, bekräftar han detta uppdrag. Därför ligger Kökar honom så nära hjärtat. Det är bland folket i Vukovar han vet att han skall vara. Han behövs där. Han är kallad att vara där. Vi får vara med och stöda honom. Som han själv har sagt upprepade gånger: Det viktigaste för människorna i Vukovar är inte att de någon gång då och då få en större hjälpsändning. Det viktiga är att de vet att någon uthålligt tänker på dem och ber för dem och regelbundet stöder dem, även om summorna inte alltid är så stora. Zlatko behöver vår hjälp. Vi skall inte svika honom och de människor som behöver oss. De litar på oss. Stefan Djupsjöbacka
Page 1 and 2: SYSKON- BREVET Franciskus-Sällskap
Page 3 and 4: ansikte mot ansikte är det mycket
Page 5 and 6: gan att kommunicera med djuren, spe
Page 7 and 8: ”Stenars sång och havets credo
Page 9 and 10: diga uppgifter av kyrklig, politisk
Page 11 and 12: Vukovar-resa 2007 Föreningen har u
Page 13: Kroatien till stor del är ett kato

här - Franciskus-Sällskapet i Finland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?