Årsredovisning 2012 - Röda Korset

HJÄLP MED DIN HJÄLP 

Årsredovisning 2012 

Finlands Röda Kors 

20.5.2013 

1

Omslagsbild: Rödakorsungdomarnas årsmöte 2012 

Foto: Alejandro Lorenzo 

2 

Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1a, 00140 Helsingfors, 020 701 2000. 6.5.2013

Innehåll 

Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden ........................................................... 4 

Inledning ............................................................................................................................ 4 

Verksamheten inomlands ................................................................................................... 6 

Verksamheten utomlands ................................................................................................... 6 

Kommunikation och medelsanskaffning ............................................................................... 7 

INSTITUTIONERNA 

Blodtjänst .................................................................................................................. 8 

Kontti ........................................................................................................................ 9 

De ungas skyddshus ................................................................................................ 10 

Utvecklingsverksamhet ...................................................................................................... 11 

Riskhantering .................................................................................................................... 11 

Ekonomi .......................................................................................................................... 12 

Personal ........................................................................................................................... 13 

Framtidsutsikter ................................................................................................................. 14 

Röda Korset och miljön .................................................................................................... 14 

Hjälp till dem som hade det svårt här hemma ............................................................................ 15 

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga .................................................................... 18 

Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar ........................................................ 19 

Hjälp till dem som drabbats av naturolyckor, matkris och krig ..................................................... 21 

Biståndsmål 

Asien ....................................................................................................................... 21 

Afrika ...................................................................................................................... 22 

Amerika ................................................................................................................... 24 

De ungas temaår gav inte nytt lyft ............................................................................................ 25 

Mentalt stöd och rasism inslagen i kommunikationen under ungdomsåret .................................. 27 

Medelsanskaffningen mer mångskiftande .................................................................................. 28 

Resultaträkning .......................................................................................................................... 31 

Balansräkning ............................................................................................................................ 32 

Noter till bokslutet ..................................................................................................................... 33 

Noter till resultaträkningen ................................................................................................ 35 

Noter till balansräkningen ................................................................................................. 38 

Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet ................................................. 43 

Bokslutsanteckning ........................................................................................................... 43 

Revisionsberättelse .................................................................................................................... 44 

Förteckning över använda bokföringsböcker ............................................................................... 45 

Finlands Röda Kors ..................................................................................................................... 46 

3

Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2012 

4 

Inledning 

Året 2012 var ett år av problematiska och komplicerade kriser. Speciellt utmanande för rödakorsrörelsen 

var att nå fram med hjälpen till offren för krig och konflikter. Att värna om neutraliteten och självständigheten 

i den humanitära hjälpen blev allt viktigare under året. Under året kunde man också tydligt 

skönja hur selektivt kriserna tas upp i nyheterna. Det politiskt mångfacetterade inbördeskriget i 

Syrien fortsatte och behovet av hjälp till civila och flyktingar ökade. Att frambefordra hjälpen var en 

krävande uppgift. Konflikten syntes dagligen i rubrikerna men syriernas lidanden mobiliserade inga insamlingsaktioner 

för krigets offer. 

Krisen lade sordin också på Internationella rödakorskommitténs och Syriska Röda Halvmånens hjälpinsatser. 

Utomstående förstod inte alltid vilka svårigheter hjälporganisationerna de facto konfronteras 

med mitt under pågående inbördeskrig. 

Under året inträffade inga s.k. megakatastrofer och antalet naturolyckor som kan klassificeras som katastrofer 

var en femtedel färre än medeltalet. De som behövde hjälp under året på grund av katastrofer 

var hälften så många som genomsnittet för årtiondet. Den mest förödande katastrofen drabbade 

Filippinerna i form av stormen Bobha. Cyklonen Sandy orsakade stor skada i Karibien, till exempel i 

det jordbävningshärjade Haiti, världsmedierna däremot fokuserade främst på de skador Sandy ställt till 

med på USA:s östkust. 

Osäkerheten i världsekonomin syntes även i Finland. Effekterna av det ekonomiska läget och den i offentligheten 

skapade bilden av osäkerhet och en utsiktslös framtid speglade människornas tankar. 

Röda Korset fick under året ofta indikationer på att att människor vill ha stöd för att klara sig. Lejonparten 

av finländarna kunde dock fortsätta sitt normala liv, även om den växande arbetslösheten och de 

försämrade utkomstmöjligheterna genomsyrade allt fler människors liv. 

Styrelsen fortsatte under året att implementera de strategiska riktlinjer som antogs vid stämman i Lahtis 

med målet att möta såväl de nya nationella som internationella behoven. Strävan är att dels stärka 

organisationens handlingsberedskap och möjligheter att hjälpa, dels förtydliga de olika aktörernas roller 

och ansvar. 

Organisationsstyrelsen gav också en mellanutvärdering av strategidokumentet som förtroendevalda 

och medarbetare från Röda Korset deltog i. Enkäten visade att organisationens styrka ligger i en stark 

rödakorsberedskap och i förmågan att agera vid olyckor och kriser. Av organisationen förväntas modigare 

ställningstaganden för humanitet på alla plan. 

En kraftsamling för en god organisation ansågs kräva minskad byråkrati, lättare strukturer samt möjlighet 

till kreativitet och glädje för de frivilliga. En öppen organisation som är lyhörd för nya tillvägagångssätt 

tryggar enligt de tillfrågade rödakorsverksamhetens framtid. 

Året firades i organisationen som de ungas temaår. Dessvärre innebar året varken något nytt lyft för 

Röda Korsets ungdomsverksamhet eller antalet ungdomsfrivilliga. Styrelsen anser det viktigt att erfarenheterna 

från ungdomsåret tas seriöst och fortsätter att utveckla ungdomsverksamheten målinriktat. 

Speciellt De ungas skyddshus uttryckte sin oro för den allt svagare interna sammanhållningen inom familjerna 

och för föräldraskapets kris av något slag. Utvecklingen berörde i synnerhet unga vuxna som 

skulle behöva mer stöd. Organisationen ställde också första omsorgen och mentalt stöd till förfogande 

vid eftervården av våldshandlingarna under året.

Stormarna vid julen 2011 blottade det finländska samhällets sårbarhet. De framhävde också betydelsen 

att utveckla och stärka Röda Korsets egen beredskap. Styrelsen bestämde sig för att år 2013 

genomföra en riksomfattande beredskapsövning där de primära inslagen är avdelningarnas lokala 

beredskapsplanering, samarbete med myndigheter och samarbetspartner samt ledarskap och informationsförmedling. 

Som mål uppställde Röda Korset en bättre förmåga att reagera snabbt på de behövandes 

behov vid plötsliga olyckor och katastrofer. 

Styrelsen lade ner mycket tid under året på att främja gemensamma verksamhetssätt och ett effektivt 

ledarskapssystem. Förutom att klarlägga ledarskapssystemet beslutade styrelsen att ta i bruk principen 

om ”det gemensamma bästa” inom ledningen av organisationen Enligt den ska centralförvaltningen, 

distrikten och avdelningarna var för sig tillföra rödakorsverksamheten ett mervärde som gör hjälparbetet 

och målen mer effektiva. Avsikten är att förtydliga arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna för 

att säkerställa de frivilligas stöd och gallra bort överlappningar. 

För att nå ett enhetligare system inom organisationen gick centralförvaltningen, distrikten och några 

stora avdelningar inför gemensam revisor. 

Ett viktigt beslut med tanke på programverksamheten var godkännandet av den riksomfattande strategin 

för första hjälpen-utbildning. 

Frivilligverksamheten har blivit en ny sorts inspirationskälla och hobby. Den nya verksamheten behöver 

dock ett allt starkare professionellt stöd vid sin sida samt ett tränings- och responssystem. För att slå 

vakt om detta har avdelningarna fått en egen digital RedNet-tjänst och frivilligväg samt effektivare intern 

informationsförmedling och verksamhetssätt. 

Att verkställa stämmans beslut om att balansera ekonomin och utveckla de ekonomiska resurserna var 

det centrala temat för året. På centralbyrån och Blodtjänst fördes samarbetsförhandlingar för att skapa 

balans i ekonomin och verksamheten. 

Röda Korsets egen medelsanskaffning utvecklades gynnsamt men behovet att balansera ekonomin och 

den egna medelsanskaffningen kvarstår också under kommande år. 

Röda Korset innehade fortfarande positionen som den ledande och pålitliga hjälporganisationen i Finland, 

trots att den ekonomiska brottslighet som tyvärr uppdagades på distrikts- och avdelningsnivå gav 

organisationen negativ publicitet. Under året fortsattes det omfattande utvecklings- och utbildningsprogrammet 

för intern övervakning och interna verksamhetssätt för att komma åt de rådande missförhållandena. 

Röda Korsets verksamhet är möjlig enbart tack vare de frivilliga, medlemmarna, stödjarna och partnerna. 

Röda Korset uttrycker sitt tack till alla dem som genom sin egen insats möjliggjort dess hjälparbete 

här hemma och ute i världen. 

5

Verksamheten inomlands 

Röda Korset har redan i många år målmedvetet förstärkt 

sin hjälpberedskap. De regionala och lokala beredskapsplanerna 

täcker redan två tredjedelar av landet, samtidigt 

har myndighetssamarbetet framskridit planenligt i alla distrikten. 

Röda Korsets lokala beredskap har traditionellt och i 

stor utsträckning byggt på verksamheten med första hjälpen-grupper. 

Den på Lahtisstämman godkända verksamhetsmodell 

för avdelningens totalberedskap som tar vara 

på alla tillgängliga frivilligresurser såväl inom avdelningen 

som mellan avdelningarna erbjuder en verklig möjlighet 

att förbättra organisationens hjälpberedskap. 

Samtidigt som Röda Korset förstärkt sin egen beredskap 

har dess roll som samordnare för de 50 medborgarorganisationerna 

inom Frivilliga räddningstjänsten förtydligats. 

FRK är allt aktivare med och utarbetar och genomför 

regionala välfärdsprogram för intern säkerhet. Det handlar 

inte om något nytt program utan om att koppla samman 

de existerande beredskaps-, hälso- och välfärdsprogrammen 

med åtgärderna för den interna säkerheten, 

vilket ökar programmens genomslagskraft. 

Röda Korset har under lång tid bistått myndigheterna 

i mottagningen av asylsökande och flyktingar. Distrikten 

driver nio asylförläggningar och några till för minderåriga 

tillsammans med invandrarmyndigheterna. Vi är aktivt 

med och stöder invandrares integration och bygger upp 

ett accepterande samhälle som respekterar de mänskliga 

rättigheterna. Aktiviteten syns dock inte än tillräckligt i de 

frivilligas och medlemmarnas mångfald. 

Förutom den traditionella katastrofberedskapen har 

det mentala stödet och hjälpen till människor för att orka 

bättre dominerat Röda Korsets verksamhet här hemma. 

Ensamhet och behov av stöd från gemenskaper förekommer 

i alla åldersgrupper. Därför är det positivt att rödakorskurserna 

är väl fyllda runt om i landet. 

Röda Korset har fortfarande en betydande roll i att 

stärka säkerheten hos gemenskaperna och individerna, 

speciellt när det gäller att undervisa i första hjälpen och 

se till att kunskaperna bevaras. Rödakorsjourhavandena är 

en bekant syn vid så gott som alla publika evenemang och 

konserter i Finland. En framtida utmaning är att engagera 

frivilliga för den ständigt växande jourverksamheten. 

Den ökande medelåldern kommer till uttryck även i 

det att allt fler personer vårdar sina närstående. Framdeles 

kommer Röda Korsets stödverksamhet för närståendevårdarna 

att bli allt viktigare, fastän verksamheten 

redan nu finns i sju distrikt och sysselsätter tusentals 

människor. 

Enligt Lahtisstämmans beslut firades året som de 

ungas temaår. Målet var att höja profilen på ungdoms- 

6 

verksamheten och uppmuntra de unga för lokala aktiviteter, 

och även i övrigt se till att organisationen kan erbjuda 

verksamhetsmöjligheter för ungdomar. Intresset för Röda 

Korsets verksamhet och dess värderingar väntas öka just 

bland de unga och temaåret syntes i digitala medier, 

kommunikéer och diskussionsöppningar. 

Målen för året uppnåddes dock inte fastän nya aktörer 

fångades upp. Röda Korset stötte under temaåret 

på samma utmaningar som alla andra organisationer 

som sysslar med ungdomsverksamhet: hur kan vi göra 

rödakorsverksamheten lockande och tilldragande för den 

unga generation som surfar omkring i det enorma utbudet 

av digitala medier. 

Verksamheten utomlands 

Året var lugnt i fråga om naturolyckor och det gjorde konflikterna 

runt om i världen mer synliga. Framför allt med 

medel från utrikesministeriet kunde Finlands Röda Kors 

via rödakorskommittén ge stöd till hjälpverksamheten vid 

långvariga krisoperationer som fått rätt liten uppmärksamhet 

i Finland. De största rubrikerna fick läget i Syrien. 

Säkerhetsläget i Syrien är exceptionellt svårt och flera 

hjälparbetare förlorade livet under året på olika håll i landet. 

Att nå fram med biståndet i Syrien eller att ordna 

hjälptransporter från grannländerna över gränserna ligger 

inte heller enbart i hjälporganisationernas händer. 

Röda Korset och de övriga hjälporganisationerna måste ha 

transporttillstånd av staterna i området. Trots svårigheterna 

lyckades internationella Röda Korset bevara sin neutrala 

roll och tillsammans med landets Röda Halvmåne leverera 

hjälp till landet. 

Vid regnperiodens början i juli drabbades Sierra Leone 

av den värsta koleraepidemin i landets historia. Finlands 

Röda Kors svarade på vädjan och skickade till landet 13 

hjälparbetare och två vårdenheter med medel från utrikesministeriet, 

brittiska utvecklingssamarbetsministeriet och 

FRKs katastroffond. 

De finländska teamen arbetade i Sierra Leone på fem 

orter där de främst stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar 

och enheterna inom primärhälsovården i samarbete 

med landets hälsoministerium och de frivilliga från det lokala 

Röda Korset. Just de frivilliga var i nyckelställning, eftersom 

de redan länge utfört hälsoarbete. 

FRK har under de senaste åren blivit en av de ledande 

organisationerna för utvecklingssamarbete i Finland. Målet 

för det långsiktiga samarbetet är att förstärka den operativa 

och organisatoriska beredskapen samt hälsoprogrammen 

i systerföreningarna.

Kommunikation och 

medelsanskaffning 

Röda Korset har satsat flera år i rad på att utveckla sin 

kommunikation och medelsanskaffning. Webbförnyelsen 

fullbordades under året och frivilligsajten RedNet blev 

nästan färdig. 

Röda Korsets interna kommunikation håller i allt högre 

grad på att överföras till de digitala medierna. De 

flesta distrikt och många avdelningar har vid sidan av 

RedNet valt att använda Facebook i sin kommunikation. 

De sociala mediernas snabba tillväxt och uppkomsten 

av nya forum ställer allt större krav på organisationens 

kommunikation i fråga om kunskaper och förmågan att 

hantera de splittrade målgrupperna. 

I de dominerande medierna lyckades Röda Korset behålla 

sin synlighet och sin sakkunskap inom humanitär 

hjälp på samma nivå som tidigare, fastän verksamhetsåret 

med undantag av inbördeskriget i Syrien och kriserna 

i norra Afrika inte innehöll några incidenter som skulle ha 

fastnat i rubrikerna. 

Organisationens egen medelsanskaffning och dess 

utveckling var ett av styrelsens insatsområden. Resultatet 

för medelsanskaffningen under året måste anses vara 

gott med hänsyn till den rådande ekonomiska instabiliteten. 

Enheten kunde inrikta sina åtgärder allt effektivare 

inom medelsanskaffningen och till exempel ökningen av 

lotteriintäkterna var påfallande stor. Systemet för kundhantering 

som startades på hösten och som möjliggör 

det s.k. Siebel ondemand-programmet väntas förbättra 

medelsanskaffningens resultat ytterligare. 

Det allt intimare samarbetet mellan kommunikationen 

och marknadskommunikationen ledde till en effektivering 

av kampanjverksamheten. Samtidigt togs beslutet att inrätta 

en materialproduktionsgrupp bestående av medarbetare 

som tidigare hört antingen till kommunikations- 

eller medelsanskaffningsenheten. 

7

RÖDAKORSINSTITUTIONER 

Blodtjänst 

Finlands Röda Kors Blodtjänst ansvarar för försörjningen 

av blodprodukter i hela Finland. Blodtjänst organiserar 

blodgivningar och framställer av det insamlade blodet 

de blodprodukter som behövs inom patientvården. Blodtjänst 

erbjuder sjukhusen också vävnads- och laboratorietjänster 

samt läkemedelsdistribution. I uppgifterna ingår 

också forskning och produktutveckling. 

År 2012 var antalet helblodsgivningar 246 434. Antalet 

sjönk med cirka 17 000 blodgivningar från föregående 

år. Detta berodde på en minskad efterfrågan på blodprodukter. 

Blodtjänst reagerade genom att minska blodinsamlingen. 

Antalet blodgivare var tillräckligt i förhållande till behovet 

under hela året. Blodgiv-ningsnätverket utvecklades 

genom förbättrade möjligheter att ge blod på orter 

där många inom befolkningen är i den ålder då blodgivning 

är tillåtet och där den unga befolkningen förutspås 

växa. En ny blodgivningsbyrå öppnades i Esbo, och i Österbotten 

utökades antalet massblodgivningar. 

Ett helt nytt samarbete med företag såg dagens ljus 

när man utvecklade det nya BlodGrupp-konceptet. Till 

verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan 

under slutet av året 209 blodgivningsgrupper från företag 

och samfund. 

Användningen av blodprodukter vid sjukhusen i Finland 

minskade betydligt under 2012. Till sjukhusen levererades 

228 411 enheter röda blodkroppar (240 558 år 

2011) och 40 342 (41 929) blodplättsprodukter. Blodprodukter 

såldes till ett värde av 44,6 milj. € (-2,0 %). 

Ny teknologi togs i bruk vid utvecklingen av framställningsprocesserna 

för blodprodukter. Nya automatseparatorer 

ersatte de gamla separatorerna som hade varit i 

bruk i tio år, vilket förbättrade driftsäkerheten och drifthastigheten 

i processerna och möjliggjorde bättre datainsamling 

och spårbarhet. Kundbetjäningen förbättrades 

bland annat genom att ett nytt telefonsystem infördes. 

Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsfält. 

Omsättningen på de totala fakturerbara laboratorietjänsterna 

var 6,2 milj. € (-4,3 %) år 2012. År 2012 ökade 

särskilt behovet av krävande identifiering av antikroppar 

mot röda blodkroppar. Blodtjänst fungerar som nationellt 

referenslaboratorium vid blodgruppsundersökningar. 

2500 

2000 

1500 

1000 

8 

500 

0 

Blodgivarnas ålders- och könsfördelning 2012 

Luovuttajien ikä- ja sukupuolijakauma 2012 

Laboratorieverksamheten utvecklades: verksamheten 

enligt 24/7-principen förstärktes, nya känsligare metoder 

för virusundersökningar av blodgivare togs i bruk och 

genotypundersökningar inleddes vid undersökningen av 

blodgivarnas blodgrupper. 

Blodtjänsts verksamhet som partihandel för läkemedel 

och som läkemedelsdistributör fortsatte inom ramen 

för plasmaleveransavtalen. Omsättningen på läkemedelsförsäljningen 

var 4,4 milj. € (-8,1 %) år 2012. Intäkterna 

från försäljningen av plasmaråvara som används för 

plasmaläkemedel var 6,6 milj. € (-18,7 %). 

År 2012 förberedde sig Blodtjänst för distribution i 

Finland av den första cellterapiprodukten som fått försäljningstillstånd 

i Europa, ChondroCelect som används för 

att behandla broskskador i knän. Läkemedlet börjar distribueras 

till finländska kliniker år 2013. 

Framställning av celler nyhet 

inom vävnadstjänsterna 

Vi rekryterade aktivt nya medlemmar till Benmärgsgivarregistret 

för att ersätta dem som lämnade registret på 

grund av ålder eller av andra skäl. Tack vare våra lyckade 

kampanjer fick vi över 1 333 nya medlemmar (775 år 

2011) till registret som omfattar totalt 20 000 personer. 

Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat 

i Finland och utomlands. Våra egna kurirer 

levererade 54 stamcellstransplantat till transplantationscentralen 

för patienter i Finland. 

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 

275 000 

270 000 

265 000 

260 000 

255 000 

250 000 

245 000 

240 000 

235 000 

230 000 

Mies Man Nainen Kvinna 

Blodgivningarna 

2010 2011 2012 

Plasma- och trombafereser Helblodsdonationer

Kontti 

Målet för verksamheten i återanvändningskedjan Kontti 

är att skaffa medel till Finlands Röda Kors och bedriva ett 

högklassigt arbete för stödd sysselsättning. Målen nåddes 

under det gångna året på ett berömvärt sätt. 

Kontti-kedjan utvidgades i september 2012 till Vanda, 

och för Kontti i Åbo var 2012 det första hela verksamhetsåret. 

Försäljningen i Kontti-kedjan ökade med 22 % 

jämfört med föregående år. 

Kedjans omsättning var 7 071 348 € och resultatet 

2 078 773 €. Av detta gick 1 039 387 € till distrikten, 

519 693 € till katastroffonden och 519 693 € till centralbyrån 

för att utveckla Kontti-kedjan. 

Under det gångna året samlade Kontti-centralerna in 

153 000 kg i klädhjälp till katastrofområden. Totalt arbetade 

1 011 personer vid Kontti-kedjan (Kontti-återanvändningsvaruhusen 

och kedjans administrativa kontor) 

inom olika arbetskraftspolitiska åtgärder. Vid Kontti arbetade 

personer bland annat i lönesubventionerat arbete, 

på arbetspraktik, i arbetsförsök och arbetslivsträning. Av 

dem avlade 64 personer en yrkesinriktad examen eller examensdel. 

Kontti-kedjan använde 442 091 € i självfinansiering 

på sysselsättning. Inom arbetsledning och administrationen 

av kedjan arbetade 51 personer vid årets slut. 

Vid Kontti-kedjan gjordes en social redovisning under 

året; resultaten ges ut i ett separat socialt bokslut våren 

2013. Samarbetet med arbetskraftsmyndigheterna och 

NTM-centralerna fungerade väl och i slutet av året pågick 

9 projekt i samarbete med NTM-centraler, 1 ESF-finansierat 

projekt och på många orter också ett samarbete med 

enskilda städer. 

Uppstarten av nya enheter och särskilt starten i huvudstadsregionen 

var en stor satsning för kedjan. Den 

lyckade öppningen i Vanda stärkte tron på konceptet 

Kontti och kedjans yrkesskicklighet. 

Personer 

Personer 

700 000 

600 000 

500 000 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

0 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Antalet kunder i Kontti-centralerna 

476 943 

504 076 

662 516 

2010 2011 2012 

902 

Antalet stödsysselsatta 

987 

1099 

2010 2011 2012 

Vanda fick ett nytt Kontti-återanvändningsvaruhus i augusti. 

Under 2012 gick man vidare med den strategiprocess 

som inleddes 2011 tillsammans med Accenture Oy. Det 

arbetet resulterade i att strategin vid Kontti tydliggjordes 

och principerna för ledning och chefsarbete preciserades. 

Vidare påbörjades en omprövning av organisationen, rollerna 

och ansvaret 

samt en kartläggning 

av de operativa resultatmätarna.Konttikedjan 

fick en ny chef 

i slutet av året; till ny 

chef utsågs i november 

Sari Nikkola som 

inledde sitt arbete 

4.2.2013. 

Kontti-kedjan med 

sina återanvändningsvaruhus 

gör varje år 

upp en publikation 

med ett separat socialt 

bokslut över sin 

verksamhet. 

Euro 

8 000 000 

7 000 000 

6 000 000 

5 000 000 

4 000 000 

3 000 000 

2 000 000 

1 000 000 

0 

Kontti-centralernas omsättning 

4 907 348 

5 774 207 

7 071 348 

2010 2011 2012 

9 

Kaisa Rautiainen

De ungas skyddshus 

De ungas skyddshus erbjuder ungdomar och deras familjer 

lättillgängligt stöd i olika problemsituationer i livet, 

och avsikten är att svara snabbt och flexibelt mot ungdomarnas 

och familjernas behov. Målet är att genom förebyggande 

arbete stödja ungdomar och deras familjer i ett 

så tidigt skede som möjligt och att därmed förhindra utslagning 

bland unga. Det arbete som görs i skyddshusen 

bygger på samarbete mellan professionella och frivilliga. 

Under 2012 arbetade man på att förankra verksamhetsstrategin 

i skyddshusen. Aktiviteterna och frivilligarbetet 

blev allsidigare, och särskilt genom projektet gemensamt 

ansvar breddades samarbetet så att det nådde 

orter utan skyddshus. Utvidgningen av verksamheten till 

Satakunta distriktet lyckades dock inte enligt planerna. 

Att nå ensamma ungdomar och att förhindra ensamhet 

hör till utmaningarna i dagens samhälle. En annan utmaning 

är de ungdomar som varken har utbildning eller 

arbete efter att ha gått ut grundskolan. Den utmaningen 

har skyddshusen mött genom att utveckla frivilligarbetet 

och intensifiera samarbetet med andra instanser. En lätt- 

Euro 

10 

2 500 000 

2 400 000 

2 300 000 

2 200 000 

2 100 000 

2 000 000 

1 900 000 

1 800 000 

Intäkter och kostnader sammanlagt 

2 027 115 

2 428 117 

2 030 181 

2 320 088 

2 187 183 

2010 2011 2012 

Intäkter Kostnader 

2 387 133 

tillgänglig service som bygger på verksamhetsprincipen 

om låg tröskel, där man kan erbjuda hjälp åt behövande 

ungdomar då annan service inte är tillgänglig bäddar för 

effektiv hjälp. Under slutet av verksamhetsåret blev det 

klart att De ungas skyddshus, samtliga av dem, åter kan 

erbjuda krisjour och både mottagning och inkvartering sju 

dagar i veckan. 

Den respons vi fick av kunderna vid De ungas skyddshus 

var positiv. Man var tillfreds med hur servicen var 

ordnad, liksom med kvaliteten och snabbheten. Ungdomarna 

och familjerna har upplevt att servicen var nödvändig 

och att man lyssnat på dem. De har också bedömt att 

deras eget välmående har förbättrats genom kundrelationen. 

För många kunder var det viktigt att Röda Korsets 

princip om neutralitet förverkligas och att verksamheten 

inte bedrivs av myndigheter. 

De unga skyddshus startade under verksamhetsåret 

en process för utvärdering av verksamhetens effekter enligt 

ett socialt bokslut. Det första sociala bokslutet ges ut 

våren 2014 för perioden 1.8.2012–31.12.2013. 

Personer 

820 

800 

780 

760 

740 

720 

700 

680 

660 

640 

807 

Antalet ungdomar 

775 

705 

2010 2011 2012

Utvecklingsverksamhet 

Utvecklingen av organisationens webbsidor och av de frivilligas 

RedNet-applikation fortsatte under året. Det nya 

och centrala projektet inom systemutvecklingen var uppdateringen 

av organisationsapplikationen, där vår nuvarande 

programversion uppdateras och genomförs i sin 

helhet som molntjänst. I samma veva förnyas system- 

implementeringen av inkasseringen av medlemsavgifter 

och månadsbidrag. Ibruktagande av systemet sker på våren 

2013. 

Tack vare systemreformen kan de övriga centrala utvecklingsprojekten 

startas under år 2013. De viktigaste av 

dem är förnyandet av operativsystemen på datorer och 

av kontorsapplikationerna samt utvecklingen av ekonomifunktionerna 

med lansering av ett nytt ekonomisystem. 

Under året vidtogs förberedelser för att utveckla ekonomifunktionerna 

genom att utvidga centralbyråns tjänster 

för bokföring och löneräkning till nya distrikt och koncentrera 

löneadministrationen för de stödsysselsatta till 

Kontti-kedjan. Likaså har användningen av systemen för 

reseadministration som förnyades året innan utvidgats 

inom distriktsorganisationen. 

Den av organisationsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen 

fullföljde sitt arbete för att utveckla ledarskapssystemet 

inom organisationen. Systemet i sin helhet utvecklas 

stegvis fram till följande ordinarie stämma. 

Riskhantering 

Riskhanteringen inom organisationen grundar sig på den 

strategi för riskhantering som styrelsen fastställt. Som en 

del av förberedelserna inför stämman år 2014 uppdaterar 

organisationen sina riskbedömningar och uppskattar 

utvecklingsbehoven inom riskhanteringsprocessen så att 

själva riskhanteringen allt bättre kan skötas som en del 

av ledarskapsprocessen inklusive bedömningen, planeringen 

och handledningen av verksamheten. 

I sin riskbedömning koncentrerade sig organisationen 

under året på de åtgärder som föranleddes av gamla 

oegentligheter. På styrelsens initiativ igångsattes under 

ledning av revisionsutskottet en systematisk bedömning 

av de interna kontrollerna inom centralförvaltningen och 

distrikten. För distriktens del fortsätter granskningarna 

av kontrollmiljön ännu en bit in på år 2013. Den interna 

övervakningen kräver att de åtgärder som framkommit 

vid kontrollgranskningarna och de verksamhetssätt som 

framför allt anknyter till ledarskap och intern övervakning 

utvecklas. 

Ändringsåtgärderna i de olika enheterna inom organisationen 

fastställs utifrån de observationer som gjordes 

under granskningen och verkställs med stöd av allmän 

utbildning i intern övervakning, där förtroendevalda från 

centralförvaltningen och distrikten, personer från organisationens 

operativa ledning samt enhetschefer och också 

personal i stor omfattning deltagit. Under ett längre 

tidsintervall utvecklas den interna övervakningen och 

verksamhetssätten speciellt med tanke på stödtjänster 

enligt en gemensam organisationsstrategi för stödtjänster, 

medan verksamhetssätten ska förenhetligas utifrån 

ett servicecentralstänkande. Med hjälp av enhetliga stödtjänster 

kan man inte bara eliminera risker i den interna 

övervakningen utan också utveckla innehållet i stödtjänsterna 

kvalitativt för att väga upp behoven i den ordinarie 

verksamheten och dess ledning. 

I placeringsstrategin som har godkänts av styrelsen 

slås fast den strategiska allokeringen, de taktiska fluktuationsintervallerna 

och riskhanteringsprinciperna för de 

olika förmögenhetsslagen i organisationens placeringstillgångar. 

Centralförvaltningens värdepappersegendom 

förvaltas av tre, genom en upphandlingsprocess valda 

förvaltare enligt avtal om diskretionär förvaltning. Placeringsfastighetsandelen 

som vid bokslutsögonblicket var 

drygt 40 % av de totala placeringstillgångarna sköts på 

egen hand. 

Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté 

som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens 

ledning och består av organisationens eget 

folk och externa sakkunniga. Riskerna i placeringsverksamheten 

hanteras tillsammans med expertis från huvudförvaltaren 

och då kan man samtidigt utnyttja förvaltarens 

särskilda tillämpningar för att modellera och hantera 

placeringsriskerna. 

Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga 

skyddsåtgärder för valutakursrisker, eftersom besluten 

om hjälp fattas i bokföringsvaluta. För att hantera ränterisker 

ingår i organisationens långfristiga finansieringslån 

ett ränteskydd med avtal om ränteändring, där 10 miljoner 

euro av lånekapitalet ändrats från ett lån med rörlig 

ränta till ett lån med fast ränta. Ränteändringsavtalets 

marknadsvärde vid bokslutsögonblicket var -485 tusen 

euro på grund av den exceptionellt låga marknadsräntan. 

Inom centralförvaltningen har likviditetsplaneringen 

utvecklats för att tillsammans med koncernbokslutslösningen 

effektivera hanteringen av driftskapitalet, i synnerhet 

efter det då skötseln av värdepappersplaceringar 

har lagts ut. 

Det ekonomiska stabiliseringsprogram som fastställts 

av stämman har utvecklats enligt uppgjord plan. Målet 

är att under åren 2012–2014 åstadkomma en resultatförbättring 

på 1,5 miljoner euro i centralbyråns ekonomi. 

I januari–februari fördes samarbetsförhandlingar enligt 

lagen om samarbete på centralbyrån, där parterna enades 

om att spara 1,1 miljoner euro per år. För materialproduktionens 

del uppfylls sparmålet under år 2013. För 

att centralbyråns ekonomi ska kunna balanseras krävs 

förutom ytterligare sparåtgärder åren 2013 och 2014 

också att man lyckas skapa nya interna finansieringslösningar. 

Organisationens anseende och det allmänna förtroendet 

för dess verksamhet är grundvalen för Finlands 

Röda Kors. Centrala element i riskhanteringen är dessutom 

fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna 

och antalet frivilliga. 

11

Ekonomi 

Centralförvaltningens bokföringsmässiga underskott var 

0,5 miljoner euro. Resultatet förklaras främst av den i 

samband med pensionsarrangemangen året innan överenskomna 

inkomstföringen av de bokförda kostnaderna 

för tilläggspensionsförhöjningarna åren 2012–2014. 

Kostnaden på 0,9 miljoner euro baserade sig på pensionsbolagets 

noggrannare uppskattning av förhöjningens 

verkan. 

Organisationens medelsanskaffning utvecklades planenligt. 

I fråga om placeringsverksamheten överträffades 

de tidigare ställda förväntningarna för året. Organisationens 

placeringstillgångar som var 124 miljoner euro gav 

en genomsnittlig årlig avkastning på 9,36 %. Den förhållandevis 

stora fastighetsegendomen drog ned något på 

avkastningen. 

På det hela taget har centralförvaltningen en solid 

ekonomi. Uppskattningen av centralförvaltningens resultat 

påverkas av att centralbyrån stöder distrikten årligen 

ekonomiskt och genom tjänster utan vederlag. Skulle det 

ekonomiska läget i distrikten kräva stöd från centralförvaltningen, 

skulle centralbyråns överskott för året därigenom 

minska. 

Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut 

Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars 

verksamhet är baserad på lag och förordning om den- 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

12 

70122 

67062 66615 

2010 2011 2012 

samma. I förordningen har distrikten och avdelningarna 

särskilt fastställts som egna juridiska personer. Sålunda 

upprättar de egna bokslut över sin verksamhet och distriktens 

bokslut sammanförs inte med centralförvaltningens 

bokslut. 

Rödakorsinstitutionerna däremot — Blodtjänst, återanvändningsvaruhuset 

Kontti och De ungas skyddshus — 

är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet 

ingår i centralförvaltningens bokslut. 

Intäkter (1 000 euro) 

SPR:n kokonaisjäsenmäärä 

Medlemsantalet 

30000 

23274 

20000 

10000 

0 

21045 

19709 16665 

16624 

8439 

11833 

3254 3163 

3163 

10177 

8811 

12678 

9830 

8162 

6000 2244 2558 2768 

2964 

3305 

1484 

1455 1447 2620 

2882 3449 

Blodtjänst Veripalvelu UM- UM:n avustukset 

understöd 

Placeringar Sijoitukset RAY:n RAY- avustukset 

understöd 

2010 

Katastrof- Katastrofirahasto Övriga Muut tuotot 

fonden intäkter 

2011 

Övriga Muut avustukset 

understöd 

2012 

Produkt- Tuotemarkkinointi Korvaukset Ersättningar valtiolta Jäsenmaksut Medlemsavgifter 

ja muut 

ja kunnilta 

lahjoitukset 

marknadsföring från stat och övriga bidrag 

och kommun 

100000 

90000 

80000 

70000 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

91934 

88870 87244 

2010 2011 2012

Personal 

Utifrån personalenkäten från år 2011 lades upp en utvecklingsplan 

som fortfarande var aktuell under verksamhetsåret. 

Den största satsningen var centralbyråns förberedande 

chefsträning som omfattade 14 samlingar under 

året. Utbildningen genomfördes i eget regi kostnadseffektivt 

som coahcing. Det gav en ny syn på ledarskap, 

nya färdigheter och verktyg samt ett kamratstödsnätverk 

som alla ger ett bra underlag för fortsatt ledarskapsutveckling. 

Även ledarskapsrollerna omskapades, likväl som processen 

med handledning och uppföljning av verksamheten 

inklusive verktygen som tas i bruk år 2013. Fem före 

färdig är också programmet för arbetshälsa, endast finslipningen 

återstår. 

På våren fördes samarbetsförhandlingar på centralbyrån 

för att ro i hamn det sparprogram som slagits fast av 

stämman. Vid förhandlingarna bantades personalresurserna 

ned med motsvarande 16 årsverken. Större uppsägningar 

behövde inte vidtas eftersom sparkraven uppfylldes 

genom att lämna de lediga uppgifterna obesatta 

och omplacera personal till de tidigare utlagda tjänsterna 

inom ekonomiförvaltningen och telefonväxeln. I samma 

veva flyttades också lagret vid Havsgatan till Kalkku logistikcentral. 

Betydande framgång nåddes i ansatserna att centralisera 

och utveckla organisationens löneadministration. 

Processerna inom löneadministrationen vid centralbyråns 

personalenhet effektiverades och förenhetligades och 

tack vare det kunde distriktens löneadministration flyttas 

till centralbyrån. Under året anslöt sig Uleåborg, Satakunta, 

Sydöstra Finland, Tavastland och Egentliga Finland till 

den centraliserade modellen. 

Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 

2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat 

som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande 

projektet. Projektet utvecklade förtjänstfullt Röda Korset 

som sysselsättare under årens lopp dels genom att 

Personer 

Tusen euro 

Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden 

Löner och 

arvoden 

Bikostnader 

2012 2011 2010 

Centralbyrån 154 156 172 

Blodtjänst 631 590 603 

Kontti 51 42 31 

De ungas skyddshus 41 42 44 

Centralbyrån sammantaget 

Anställda inom centralförvaltningen 

877 830 850 

2012 2011 2010 

34 955 054 34 621 627 35 001 534 

10 305 414 16 582 758 11 496 371 

utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna 

inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels 

genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt 

det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. 

Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då 

arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte 

sin rapport om utveckling av sysselsättningsåtgärder till 

arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken 

till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram 

är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. 

Stödet till sysselsättningen fortsätter som en del av personalenhetens 

verksamhet men utan något särskilt projekt 

finns inga liknande utvecklingsmöjligheter. 

13

Framtidsutsikter 

I Finland är tilliten till Röda Korsets verksamhet stor – det 

framgick tydligt av erfarenheterna av Midvinterövningen. 

Organisationen lyckades mobilisera över 10 000 frivilliga, 

samtidigt som samarbetet med olika myndigheter löpte 

friktionsfritt. 

Röda Korset upplevs som en pålitlig organisation som 

både nationellt och internationellt kan reagera på olyckor 

och kriser då när hjälp behövs. Som en del av internationella 

rödakors- och rödahalvmånerörelsen är organisationens 

beredskap en viktig länk med tanke på finländarnas 

trygghet. De frivilliga i över 500 lokalavdelningar är ett 

viktigt inslag i medborgarsamhället och i att stärka gemenskapen. 

Att organisationen i allt högre grad satsar på 

programmen för beredskap, hälsa och välmåga ökar dess 

genomslagskraft och betydelse. 

Betydelsen av FRK som en finsk hjälporganisation 

syns bland annat i att organisationen årligen får tusentals 

nya medlemmar. Människorna har en fast övertygelse 

om att Röda Korset är en effektiv kanal för hjälpinsatser. 

Tillskottet av medlemmar betyder dock inte att 

medlemsantalet skulle öka. De nuvarande medlemmarnas 

medelålder överstiger snart 60 år. Den ökande medelåldern 

bland medlemmarna och de frivilliga återspeglas på 

många sätt i organisationens verksamhetsresurser och 

innebär också ett betydande medlemsbortfall årligen. 

Ett hinder för en större medlemskår är också att organisationen 

tillsvidare inte hittat några effektiva sätt för 

hur de medlemmar eller frivilliga som vill gå med verkligen 

kan börja med just den verksamhet de är intresserade 

av. Därför bör organisationen på alla plan speciellt 

ge akt på att de nya aktörerna välkomnas vid de gamlas 

sida. Det gäller att se till att organisationen är öppen för 

alla intresserade. 

I samband med förberedelserna för Åbostämman år 

2014 är det skäl att diskutera hur man kan förenkla den 

traditionella organisationsbyråkratin så att de frivilliga allt 

oftare upplever att deras insatser höjer livskvaliteten hos 

människor. 

Röda Korset har intensifierat sitt samarbete med andra 

organisationer och framdeles blir det allt viktigare att 

samarbetet utvidgas ytterligare. På det sättet kan de tillgängliga 

resurserna tas i effektiv användning i det praktiska 

hjälparbetet och i påverkansarbetet bakom kulisserna. 

Ändringen i bankernas betalningssystem som tas i 

bruk i början av år 2014 och övergången till den s.k. efaktureringen 

påverkar i hög grad organisationernas verksamhet 

– främst med tanke på regelbundna givare och 

bidrag. På ett europeiskt plan håller Finland som en av de 

första på att gå in för ett nytt system, och i dess utveck- 

14 

ling har behoven inom tredje sektorn nästan helt försummats 

eller rannsakats sent omsider. 

Ett liknande projekt som återverkar på organisationernas 

verksamhetsmöjligheter har varit den pågående reformen 

av lagen om penninginsamlingar. Penninginsamlingarnas 

pålitlighet kan vara i vågskålen. 

Att säkerställa tillräckliga resurser exempelvis för Röda 

Korsets verksamhet här hemma är viktigt eftersom allt 

fler människor i Finland behöver stöd och hjälp utifrån 

för att klara sig i livet. Problemen som kommer i ensamhetens, 

fattigdomens och marginaliseringens spår ser ut 

att öka. 

Röda Korset och miljön 

Röda Korsets verksamhet kan jämföras med typiska riksomfattande 

organisationer som främst sysslar med kontorsarbete. 

Därför belastar inte organisationen miljön 

nämnvärt genom sin verksamhet och inte utgör frivilligverksamheten 

heller någon risk för miljön. Dock ingår i 

centralbyråns, i de tolv distriktens och 500 avdelningarnas 

verksamhet en mängd gemensamma möten och 

mycket resande. Sålunda måste man beakta bilismens 

miljöpåverkan, användningen av kontorspapper i onödan 

och det uppkomna avfallet. 

Röda Korset har som mål att i allt större utsträckning 

gå över till digital byrå och informationsförmedling med 

hjälp av tekniska lösningar och praktiska initiativ. Det här 

gäller såväl dokument som video- och skypemöten. Organisationen 

har ett digitalt system för fakturering och godkännande 

av fakturor och redan nu får mötesdeltagarna 

nästan allt material elektroniskt. 

Organisationen har inget särskilt miljöprogram men 

Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina 

egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från 

läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial. 

Kontti-kedjan är en betydande aktör när 

det gäller återanvändning av varor, såsom kläder, möbler, 

kärl och andra hemtillbehör, sportartiklar, och även återvinning 

av begagnade kläder. 

Den så kallade extranättjänsten RedNet, som under de 

två senaste åren utvecklats till en intern kommunikationstjänst, 

har utvidgats. Även lokalavdelningarna har tagit i 

bruk systemet för att samordna sina egna aktiviteter.

Paula Myöhänen 

Hjälp till dem som hade det svårt 

här hemma 

Glädje och stöd genom utsatthetsprojekten 

På olika håll i landet togs fram utsatthetsförebyggande 

projekt av olika slag. Projekten genomfördes av Röda Korsets 

lokalavdelningar och de baserade sig på de lokala 

behoven. Det kunde till exempel handla om socialt och 

informativt stöd för invandrare, äldre i glesbygder, mentalvårdskonvalescenter 

eller ungdomar. Projekten finansierades 

med bidrag ur katastroffonden. 

Vänverksamhet i alla åldersgrupper 

Efterfrågan på vänverksamhet ökade. Ensamhet och behov 

av gemenskap och stöd från vänner förekom i alla 

åldersgrupper, vilket de väl fyllda vänkurserna runt om i 

landet visade. Styrkan i vänverksamheten låg på mångfalden 

av aktiviteter som man kunde välja mellan. 

Vänverksamheten syntes speciellt på alla hjärtans 

dag, då 156 evenemang på temat Vänskap ger glädje 

ordnades i olika delar av landet. Evenemangen gav synlighet 

åt verksamheten både på riks- och lokal nivå. Också 

ensamheten och vänverksamheten bland ungdomar 

lyftes fram vid de ungas egna tillställningar. 

I Pieksämäki samlas en vängrupp. På bilden Kaarina Riipinen, Teuvo 

Rouvinen och Marja Liisa Jäppinen. 

Personer 

8 000 

7 800 

7 600 

7 400 

7 200 

7 000 

6 800 

6 600 

6 400 

7 744 

Frivilliga i vänverksamheten 

6 866 

7 332 

2010 2011 2012 

*) Talet har varit felaktigt i den föregående statistiken. 

Här har det rättats till. 

(* 

personer 

Stöd till närståendevårdare för att orka 

Stödverksamheten för närståendevårdare erbjöd 

hjälp, glädje och utbildning till äldres, handikappades 

eller långtidssjukas anhöriga. Verksamheten 

var öppen för alla som vårdar sin anhörig eller 

närstående. Målet för verksamhetsåret var dels att 

öka växelverkan mellan olika generationer, dels att 

motivera närståendevårdarna att sköta även sin 

egen hälsa. 

Verksamheten nådde tusentals närståendevårdare. 

För dem erbjöds frivilligledd gruppverksamhet 

med aktiviteter och kamratstöd, rekreationsevenemang 

samt utbildning om välmående, fysisk funktionsförmåga 

och hälsa. Kamratstödet och kamratgrupperna 

var allt mer uppskattade. Grupperna 

blev tio fler och antalet medlemmar i dem fördubblades 

jämfört med året innan. 

Närståendevårdarnas stödverksamhet samordnas 

av professionella och genomförs huvudsakligen 

av frivilliga. År 2012 omfattade stödverksamheten 

åtta distrikt, i sju av dem fanns en egen regional 

medarbetare. Verksamheten engagerade sammantaget 

42 avdelningar och inemot 300 frivilliga. 

Frivilliga inom stödverksamheten 

Frivilliga inom stödverksamheten för närståendevårdare 

för närståendevårdare 

Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilka 

avdelningarna bidragit med hjälp 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

180 

160 

140 

120 

100 

0 

80 

60 

40 

20 

0 

107 

500 

163 

157 

126 129 

2010 2011 2012 

Deltar regelbundet Oregelbundet 

401 377 

2010 2011 2012 

127 

15

300000 

250000 

200000 

150000 

100000 

50000 

0 

I ”Övriga stora olyckor” ingår: 

2010 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Kauhajoki 

2011 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och 

Myyrmanni 

2012 Hjälpfonden för Myyrmanni 5 000 € 

Intresset för första omsorgen och 

psykiskt stöd ökade 

Inom första omsorgen och mentalt stöd fanns en efterfrågan 

på frivilliga. Under året behövdes frivilliga vid flera 

eldsvådor, efterspaningar och olyckor. 

Efter skottdramat i Hyvinge i maj bidrog de rödakorsfrivilliga 

med att sköta provianteringen, ta emot krissamtal 

och patrullera på gatan tillsammans med lokala aktörer. 

Psykologernas beredskapsgrupp stödde skolorna. De ungas 

kris- och chattsajt, Tukinet, var tillgänglig under tre kvällar. 

Efter knivmordet på den unga kvinnan i Varkaus i april 

hade de frivilliga jour och patruller på gatan samt på kvällen 

vid ungdomsgården, där också en medlem från psykologernas 

beredskapsgrupp fanns på plats för att stödja 

de unga. Ledaren i frivilliggruppen för mentalt stöd beviljades 

Frivilliga räddningstjänstens utmärkelse Årets räddare 

för sina insatser som samordnare av samarbetet mellan 

myndigheterna och församlingen. 

Frivilliga räddningstjänsten uppmärksammades 

Frivilliga räddningstjänsten fick stort utrymme i riksmedierna. 

I december försvann en liten pojke i Ylöjärvi på 

16 

Hjälpen inom landet / euro 

Finlands Röda Kors delade år 2012 ut 9 000 presentkort 

à 70 euro som Jul i sinnet-understöd. 

St. 

136780 

65204 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Kotimaan apu 2010 - 2012 / € 

0 80000 

15500 

214 

219 

184 

16000 

134000 

25940 

80 

72 

37 

Efterspaning Första omsorgen (mental 

första hjälpen, eldsvådor 

etc.) 

1 

95707 

16200 

115700 

5000 

2010 2011 2012 

Av avdelningens egna medel Utsatthetsförebyggande projekt 

Akut hjälp inom landet Övriga stora olyckor 

12 

10 

2 1 

skolvägen. Polisen larmade Vapepa i ett tidigt skede för att 

leta efter pojken. Den försvunna hittades till slut död under 

en rasad snögrotta vid vägrenen. Händelsen fick stor publicitet 

och i Vapepas efterspaningar deltog många vanliga medborgare 

som ville ge en handräckning till den försvunnas familj. 

Frivilliga räddningstjänstens främsta samarbetspartner, polisen, 

har i flera sammanhang uttryckt sin uppskattning över 

den hjälp den fått. För att backa upp samarbetet färdigställdes 

under året ett riksomfattande polisavtal och –direktiv. 

Klädhjälp i hemlandet 

Röda Korset levererade klädhjälp till behövande i Finland. Människor 

som förlorat sitt hem till exempel i en eldsvåda eller på 

grund av mögelproblem fick kläder och andra förnödenheter. 

Ny Gummiskola 

Röda Korsets hivarbete döptes om till hiv- och sexualhälsoarbete. 

Målet var att främja människors hälsa och välfärd genom 

att förebygga hivsmitta och andra sexuellt överförbara sjukdomar. 

Att stödja de hivsmittade och minska på diskrimineringen 

till följd av infektionen var en viktig del av verksamheten. 

De frivilliga inom hiv- och sexualhälsoarbetet riktade sina 

kampanjinslag till ungdomar och resenärer för att främja en 

trygg och ansvarsfull sexualitet. Tillsammans med Hiv-stödcentralen 

organiserades patruller för säker sex som gick runt i 

hamnarna i Helsingfors och Åbo samt på gränsövergångsstationerna 

i Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa. 

Studiematerialet i sexualhälsa, Gummiskolan, som ska 

komplettera undervisningen i hälsokunskap för grundskolans 

nionde årskurs blev färdigt. Gummiskolan är ett projekt för 

Röda Korsets ungdomsfrivilliga. 

De frivilliga jourade på Pluspunkterna och i den riksomfattande 

telefonrådgivningen. I Pluspunkterna gick man över till 

snabbtest. 

Missbruksarbete en del av avdelningens 

verksamhet 

Rekordantalet tio grundkurser i missbruksarbete ordnades. 

Avdelningarna anvisade aktivt sina frivilliga till grundkurserna 

och arrangerade även informationsmöten om rusmedel. För 

att stödja verksamheten i avdelningarna uppdaterades materialet 

för rusmedelsinfo och gavs ut nytt stödmaterial för kurserna. 

Röda Korset svarade för den riksomfattande samordningen 

av Drogförebyggande veckan i november tillsammans med 

Ehyt ry. Veckans temaaffischer fanns för distribution i distriktsbyråerna 

och avdelningarna ordnade kring lycklighetstemat 

s.k. lyckonarinker. Skolsamarbetet och rusmedelstemakvällarna 

med Röda Korsets verksamhetsgrupper fortsatte. 

Larmuppdrag 

0 

Trafikolycka Markbrand Annan hjälpsituation Beredskapslarm. Ingen 

aktion 

2010 2011 2012 

2 

16 

16 

77 

37 

56 

2 

Miljöolycka 

2

Över femtio hälsorådgivningar 

De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna utnyttjades 

flitigt i synnerhet av den åldrande befolkningen. 

Röda Korset hade i slutet av året 51 hälsorådgivningar. 

De kompletterade kommunernas hälsovårdstjänster genom 

sin avgiftsfria och lättillgängliga hälsorådgivning och 

gruppverksamhet. 

St. 

9 000 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

6 130 

Besöken i hälsorådgivningar 

7 464 

7 706 

2010 2011 2012 

Blodgivningarna gav hjälp till 50 000 patienter 

Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa en 

medmänniska konkret. År 2012 gav 143 563 människor 

blod i Finland och antalet blodgivningar var 246 434. Det 

var en nedgång på cirka 17 000 blodgivningar jämfört 

med föregående år, vilket berodde på den minskade efterfrågan 

på blodpreparat och på Blodtjänsts reaktion att 

samla in mindre blod. 

Blodgivarna räckte till för att trygga patienternas behov 

under året. Nätverket av blodgivare utvecklades genom 

bättre möjligheter att ge blod i områden där det 

finns mer människor som uppnått blodgivningsåldern och 

där andelen unga väntas öka. 

En ny blodtjänstbyrå öppnades i Esbo och i Österbotten 

ökade blodgivningsfrekvensen. 

Företagssamarbetet fick en helt ny framtoning och en 

puff framåt i och med den nya handlingsmodellen Blod- 

Grupp (VeriRyhmä). Till verksamheten som lanserades i 

oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivargrupper 

från olika företag och sammanslutningar. 

Blodtjänst levererade till sjukhusen i Finland nästan 

230 enheter röda blodkroppar och över 40 000 enheter 

blodplättar. Omkring 50 000 personer i Finland får årligen 

hjälp av blodprodukter. I framställningen av preparaten 

togs fram nya tekniker som förbättrade driftsäkerheten 

och snabbheten. 

Till benmärgsgivarregistret söktes aktivt nya medlemmar 

för att ersätta dem som på grund av ålder eller av 

andra orsaker lämnat registret. Med hjälp av olika kampanjer 

lyckades man utöka registret på 20 000 medlemmar 

med över 1 333 nya (775 år 2011). Blodtjänst 

förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat inom- 

och utomlands. 

Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt 

forskningsområde. Framför allt i fråga om krävande mätningar 

av blodgruppsantikroppar var behovet av tjänster 

stort under året. Vid blodgruppsundersökningar fungerade 

Blodtjänst som nationellt referenslaboratorium. 

Blodtjänsts nya Cellproduktionscentral togs i drift och 

myndigheterna gav tillstånd till att producera mesenkymala 

stromaceller för behandling av graft-versus-host-reaktioner 

hos enskilda patienter. 

Vid Blodtjänst arbetade år 2012 i medeltal 631 personer. 

Blodgivaren räddar liv. 

Drygt ettusen sysselsattes 

Röda Korset var en av de betydelsefullaste sysselsättarna 

bland organisationerna i Finland. Organisationen erbjöd 

sysselsättningstillfällen i sina Kontti-centraler och lokalavdelningar. 

Flest sysselsatta fanns i Kontti-centralerna 

där inalles 1 011 personer fick arbete med hjälp av olika 

stödformer. Av dem avlade 64 personer yrkesexamen eller 

delexamen. 

Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 

2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat 

som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande 

projektet. Projektet utvecklade med framgång Röda Korset 

som sysselsättare under årens lopp dels genom att 

utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna 

inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels 

genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt 

det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. 

Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen 

under ledning av Tarja Filatov överräckte sin 

rapport om utveckling av sysselsättningen till arbetsminister 

Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet 

av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är 

föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. 

Kontti-kedjan öppnade 

sin tionde butik i Vanda 

I augusti öppnade Kontti-kedjan sitt tionde återanvändningsvaruhus 

i Vanda Dickursby. Kontti-centralen 

i Vanda var dittills kedjans största second 

hand shop som sysselsätter runt 50 personer åt 

gången. 

Kontti-kedjan utvecklade sina varuprocesser i 

Vanda butiken genom att öppna en varumottagning 

där kunderna själva kan sortera det material 

de vill skänka bort. Målet var att försnabba cirkulationen 

av varor och informera kunderna om kvalitetskriterierna. 

Liknande mottagningar inrättas 

också i de övriga Kontti-centralerna. 

17 

Jari Härkönen

Niklas Meltio 

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga 

Den mångkulturella frivilligverksamheten fortsatte att 

växa. Fler frivilliga gick med för att de ville utveckla den 

kulturella närmiljön. De tjänstgjorde inte bara som vänner 

till inflyttade utan arrangerade också boendehjälp, klubbar 

och kurser samt drev internationella klubbar. 

Samarbetet med läroanstalter ökade på olika håll i 

landet. Man arrangerade lättbegripliga grundkurser i vänverksamhet 

för elever med invandrarbakgrund och hänvisade 

dem sedan till avdelningarnas aktiviteter. Erfarenheterna 

av detta var goda. 

Kampanj mot rasism 

Ökningen av hatretoriken och de rasistiska attityderna var 

märkbar i det finländska samhället – och vardagsverklighet 

för människor med annorlunda bakgrund. Röda Korset 

agerade intensivt mot rasism och diskriminering genom 

sin antirasistiska marskampanj. Både avdelningarna 

och distrikten arrangerade evenemang; somliga organiserades 

i samverkan med andra aktörer. Evenemangen var 

cirka hundra till antalet. Distrikten gav utmärkelsen Fördomsfri 

föregångare till personer och instanser som brutit 

lans för likabehandling. 

Man utförde också attitydarbete som ett inslag i den 

mångkulturella frivilligverksamheten. SPIRIT-projektet, 

som finansieras av Europeiska flyktingfonden, har i tre 

års tid haft som särskilt mål att påverka attitydklimatet 

och öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar. Under 

projekttiden, som upphörde i slutet av året, stöttades 

också utvecklingen av den integrationsfrämjande verksamheten 

inom avdelningarna. 

Aktören Eppu Salminen utmanade alla att avstå från sina fördomar 

under veckan mot rasism. 

Mottagningen av flyktingar och asylsökande 

fortsatte 

Antalet asylsökande höll sig på 2011 års nivå. Organisationen 

drev nio förläggningsenheter för vuxna och några 

enheter för minderåriga. På grund av myndigheternas beslut 

om nedskärningar minskades antalet platser på förläggningarna, 

och i slutet av året lades enheten i Kontioniemi 

ned. 

Centralbyrån samordnade på Helsingfors-Vanda flygplats 

mottagningen av anländande kvotflyktingar och 

hade en grupp frivilliga som sitt stöd. Röda Korset tog 

emot 730 kvotflyktingar som kommit till Finland. 

18 

Utifrån sitt avtal med Migrationsverket arrangerade 

Röda Korset också resor till Finland för familjemedlemmar 

till flyktingarna. Totalt anlände tio familjemedlemmar som 

omfattades av statsbidrag. 

Röda Korset informerade och vägledde aktivt de lokala 

aktörerna om de ändringar i lagstiftning och förvaltning 

som trätt i kraft år 2011. En viktig omställning var 

att staten från och med 2011 bekostade inresan enbart 

för kvotflyktingarnas familjemedlemmar. 

Antalet efterforskningar fortsatte att växa under året. 

Ökningen förklaras främst av efterforskningen av familjemedlemmar 

som försvunnit under sin flykt till Europa. 

Sammanlagt behandlades 433 fall där man letade efter 

1 174 familjemedlemmar, och 51 rödakorsmeddelanden 

förmedlades. 

Påverkansarbete för familjeåterförening 

Inom påverkansarbetet var det viktigaste målet att trygga 

familjeåterföreningen för flyktingar. I familjeåterföreningspolitiken 

och dess förvaltning har under de senaste åren 

gjorts en rad ändringar som påverkar ställningen och rättigheterna 

för flyktingars familjemedlemmar. På grund av 

detta arrangerade FRK i november ett möte mellan organisationerna 

och myndigheterna kring familjeåterförening. 

På mötet utväxlades kunskap om de olika skedena i 

den praktiska familjeåterföreningen och behandlades förslagen 

om att tillgodose flyktingarnas rätt till familjeåterförening 

och förenkla processerna inom förvaltningen. 

Till diskussionsmötet hade bjudits in representanter 

för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet 

och MIGRI samt företrädare för kommuner 

och organisationer. Av huvudpunkterna i diskussionen 

gjordes ett sammandrag för inrikesministeriet med 

målet att påverka den politik och de riktlinjer som reglerar 

familjeåterföreningsprocessen. 

Personer 

Personer 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

4 018 

Asylansökningar 

3 088 

3 129 

2010 2011 2012 

Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors 

tagit emot 

540 

584 

731 

2010 2011 2012

Niklas Meltio 

Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar 

Antalet första hjälpen-grupper och medlemmar har minskat 

drastiskt under de senaste åren. Det här syns också 

i hjälpverksamheten. Röda Korsets larmgrupper av vilka 

lejonparten är första hjälpen-grupper hade år 2012 90 

uppdrag, medan motsvarande siffra året innan var 154. 

Under året försökte grupperna locka med framför allt 

ungdomar. På Rödakorsveckan ordnades kunskapsbanor 

som gav allmänheten framgångsupplevelser genom 

övningar i första hjälpen. Målet med kampanjen var att 

rekrytera nya medlemmar till grupperna. Under våren anmälde 

omkring 700 personer sitt intresse för gruppverksamheten 

i första hjälpen. 

I Uleåborgs och Lapplands distrikt togs fram ett tvåårigt 

projekt kallat HUIPPU med målet att utveckla modeller 

för rekrytering av nya aktörer och grupper för första 

hjälpen i de två distrikten. I projektet där 13 avdelningar 

deltog ordnades tre temaseminarier och utvecklades nya 

tekniker som stöd för rekryteringen. Projektet resulterade 

i en ny första hjälpen-grupp i Sodankylä. De deltagande 

avdelningarnas insatser under Rödakorsveckan och på 

Hungerdagen var märkbart bättre än under tidigare år. 

Allt material om projektet lades ut på första hjälpen-gruppernas 

sidor på RedNet. 

Den nya riksomfattande databasen för första hjälpenjourer 

introducerades på hösten. Databasen utvecklades 

av en grupp IT-experter, frivilliga rödakorsare, enligt 

pro bono–principen. Med hjälp av den kan avdelningarna 

enkelt rekrytera första hjälpen-jourhavande från avdelningen 

samt vid behov från det egna distriktet eller över 

hela landet. Databasen som ger jourhavandena basuppgifter 

om de olika första hjälpen-jourerna testades och 

utvecklades i Helsingfors och Nylands distrikt innan den 

togs i bruk på riksnivå. Databasen lanserades i samband 

med första hjälpen-grupppernas seminarium Ideoita ja 

iloa (idéer och glädje) som samlade nästan 180 deltagare 

från nio distrikt. 

Första hjälpen var temat för Rödakorsveckan. Tom Granqvist och Otto 

Kari som är medlemmar i första hjälpen-gruppen demonstrerar i Viks 

Prisma hur en medvetslös placeras i stabilt sidoläge. 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

18000 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Första hjälpen-grupper och frivilliga i i dem 

3968 

3170 3334 

206 204 195 

2010 2011 2012 

Första hjälpen-grupper Frivilliga i dem 

Första hjälpen-jourer och hjälptagare 

15524 

2836 2892 

16731 

2316 

2010 2011 2012 

Jourer Hjälptagare 

14522 

Pistjourhavandena hjälpte i skidanläggningar 

De frivilliga pistjourhavandena hjälpte vid 28 skidanläggningar. 

En stor del av dem som fick hjälp var 10–15-åringar. 

Vanligaste var skador i knä, handled och huvud. Pistjourverksamheten 

presenterades på mässam Skiexpo där 

ett hundratal anmälde sitt intresse för verksamheten. 

Defibrillatorregistret öppnades 

Samprojektet med Finlands Hjärtförbund och Resuskitationsrådet 

i Finland som gick ut på att registrera alla defibrillatorer 

i landet fullbordades. Registret öppnades på 

våren och dess innehåll utvecklades under året utifrån 

mottagen respons. Målet är att öka allmänhetens, hälsovårdsproffsens 

och myndigheternas kunskaper dels om 

basal hjärt-lungräddning, dels om teknikens utbredning i 

landet. 

Samarbetet inom organisationen utvecklades genom 

att helt flytta över skötseln av kundrelationerna från centralbyrån 

till Helsingfors och Nylands distrikt. Centralbyrån 

svarar för utbildningens kvalitet och innehåll samt för 

materialproduktionen. 

19

Nytt material som stöd för utbildningen 

Den nya boken Första hjälpen utkom på svenska och finska. 

Verket är avsett att användas på kurser i första hjälpen, 

vid självstudier och för att bevara kunskaperna i första 

hjälpen. 

I slutet av året utkom läroboken Ensihoidon perusteet 

(akutvårdens grunder) på Räddningsinstitutets och Röda 

Korsets gemensamma förlag. Också denna var en reviderad 

upplaga. 

I samverkan med yrkesläroanstalten WinNovan utgavs 

som stöd för undervisningen i första hjälpen Elvytystilanne 

– kyky auttaa (HLR – att kunna hjälpa). Denna undervisnings-DVD 

med en daramatiserad berättelse och fyra 

undervisningssituationer gjordes som lärdomsprov. 

För de minsta i familjen utkom sagoboken Tammenterhometsän 

pikkuväen haaverit (trassel för småfolket i 

ekollonskogen – instruktioner för verkliga tillbud). Boken 

som hade omarbetats i samarbete med Centralförbundet 

för Räddningsbranschen i Finland baserade sig likaså på 

lärdomsprov. 

Nio kurser inom utbildarutbildningen 

Under året arrangerades utbildarutbildning på nio kurser 

i första hjälpen och hälsokunskap och på en kurs i livräddande 

första hjälpen. UFH-fortbildningarna var 20 till 

antalet, av vilka en gick på svenska. Alla deltagare fick i 

samband med kursen PPE-D-utbildarbehörighet. 

20

Anthony Ebol 

Hjälp till offer för naturkatastrofer, 

matkriser och krig 

År 2012 präglades av svåra kriser ute i världen. Bakom 

matkrisen i Sahel låg både torka och strukturella problem 

som fattigdom och höjda världspriser på mat. Orkanen 

Sandy orsakade störst förödelse där man redan tidigare 

led av fattigdom och hälsoproblem som exempelvis på 

Haiti. 

Inbördeskriget i Syrien påminde om betydelsen av 

en neutral hjälpare. Situationen började som oroligheter, 

men övergick i ett krig som ledde till gränslös humanitär 

nöd i Syrien och flyktingar i Syriens grannländer. Samtidigt 

behövdes det kunnande som Finlands Röda Kors har 

i sjuk- och hälsovård i Sierra Leone, där kolerasmittan 

förvärrades till epidemi. 

Utöver katastrofhjälpen fortsatte Röda Korsets utvecklingssamarbete, 

som utgjorde cirka en tredjedel av 

den internationella hjälpen. I arbetet fokuserades särskilt 

på att förbättra samhällenas förmåga att möta katastrofer 

samt lindra deras effekter och att förebygga de vanligaste 

hälsoproblemen. 

BISTÅNDSMÅL 

Asien 

Filippinerna härjades av orkaner 

I december drabbades Filippinerna av den förödande orkanen 

Bopha, som slog till på Filip-pinerna i början av december 

och orsakade 1 000 människors död. Cirka 900 

000 människor måste inkvarteras i evakueringscenter. 

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen genom att sända 

läkare och sjukskötare till Filippinerna. 

Röda Korset hjälpte offren för cyklonen på Filippinerna. 

Läget förvärrades av att man på Filippinerna inte ännu 

hunnit återhämta sig ordentligt från de tidigare naturkatastroferna. 

Sydostasien drabbades tidigare på sommaren 

av tre tyfoner – Saola, Damrey och Haikui – som 

orsakade de värsta slagregnen på Filippinerna på tre år. 

Skyfallen och lerskreden förstörde och skadade tusentals 

hus. Nästan 300 000 människor måste lämna sina hem 

för att söka skydd i evakueringscenter och tillfälliga inkvarteringar. 

Efter tyfonen Bopha deltog det filippinska Röda Korset 

i hjälparbetet genom att dela ut mat och vatten, hygienartiklar 

och sängkläder. Över 800 filippinska rödakorsarbetare 

och röda-korsfrivilliga deltog i hjälparbetet efter 

tyfonen. De hjälpte myndigheterna med att evakuera offren 

och med första hjälpen, de distribuerade mathjälp till 

personer som placerats på eva-kueringscentren och gav 

psykosocialt stöd till översvämningsoffren. 

Hälsa och sociala tjänster 

Hälsovårdsarbetet fortsatte i Afghanistan, Östtimor, Myanmar, 

Kambodja och Nordkorea. I Helsingfors ordnades 

ett planeringsmöte för de Röda Kors som stödjer Nordkorea. 

I Mongoliet gick det sociala arbetet vidare bland 

utslagna personer. När boskapsuppfödningen blir allt svårare 

flyttar många nomader in till städerna. I närheten av 

huvudstaden Ulan Bator har det vuxit upp hela bostadsområden 

där inflyttade från landsbygden och före detta 

boskapsuppfö-dare bor i jurtor. Röda Korset har stött sociala 

center i Ulan Bator och på den mongoliska landsbygden, 

där utbildade frivilliga svarar för verksamheten. 

I centren förmedlar de information om hälsa och första 

hjälpen och ger psykiskt stöd till behövande. 

Katastrofberedskap i Asiens länder 

I Asien beredde man sig på återkommande naturhot: I 

Nepal koncentrerade man sig på skolor och lokalsamhällen, 

i Kambodja och på Filippinerna på de provinser som 

var utsatta för översvämningar och orkaner. Också i Kina 

stöddes beredskapen inför katastrofer. 

Hälsa och trygghet i Kirgizistan 

och Tadzjikistan 

I Centralasien stärktes Tadzjikistans och Kirgizistans rödahalvmåneorganisationers 

förmåga att möta katastrofer. 

De nationella föreningarnas beredskapslager kompletterades 

och befolkningens hjälpberedskap och strategier 

för att överleva katastrofer stärktes genom information 

och utbildning. I Kirgizistan och Tadzjikistan arbetade 

man också för att förebygga tuberkulos och hivsmitta. 

21

Värme utan brandrisk i Mongoliet 

Vintern 2011–2012 var kallare än genomsnittet i Mongoliet. 

Hårdast drabbades invånarna i Ulan Bators jurta- 

slumområden. Antalet personer som dog av kyla steg 

kraftigt i början av året. Dessutom blev omkring 180 familjer 

hemlösa på grund av olyckor efter ovarsam hantering 

av eld. 

Europeiska kommissionens kontor för humanitärt och 

civilt bistånd (ECHO) beviljade på vårvintern Finlands Röda 

Kors pengar för att bistå människor som drabbats hårt 

av den stränga vintern. Ett projekt som satsar på materiell 

hjälp och utbildning genomfördes i fem landskap och i 

de fattigaste jurtaslumområdena i Ulan Bator. En finländsk 

hjälparbetare fanns på plat-sen för att samordna hjälpinsatsen. 

Ett av de viktigaste målen var att förbättra brandsäkerheten, 

eftersom de typiska bostäderna, jurtorna, antänds 

lätt. Jurtorna värms upp med trä, kol och skräp vilket ökar 

brandrisken ytterligare. I Mongoliet handlar 90 procent av 

nödsamtalen om bränder. 

Under projekttiden 2012: 

• fick 1 357 personer brandsäkerhetsutbildning i Ulan 

Bator och på landsbygden 

• delades mat- och hygienprodukter ut till 1 012 familjer 

• delades jurtor ut till 49 familjer som förlorat sitt hem i 

en brand 

• gav volontärer vid det mongoliska Röda Korset 

psykiskt stöd till familjer som förlorat sitt hem 

• fick skolelever utbildning i brandsäkerhet och 

katastrofberedskap 

• gavs utbildning i första hjälpen-färdigheter och hur 

man ger psykiskt stöd 

Mellanöstern 

Hjälp mitt i krigets Syrien 

I Syrien har det uppror som våren 2011 inleddes som en 

folkresning under 2012 snabbt ut-vecklats till ett allt råare 

inbördeskrig. Det humanitära läget är dystert, och 

det är svårt eller närapå omöjligt att få fram hjälp på 

grund av det dåliga säkerhetsläget och den förstörda infrastrukturen. 

Till offren för konflikten i Syrien distribuerades hjälpmaterial: 

filtar, liggunderlag, presenningar, matpaket, läkemedels-, 

hygien- och köksutrustning. Dessutom har 

man skickat ambulanser, truckar och generatorer till landet. 

Röda Korset stödde myndigheterna genom att erbjuda 

primärvård, upprätthålla ambulanstjänster, dela ut 

läkemedel och stödja kliniker där sårade vårdas. 

Finlands Röda Kors gav Internationella rödakors- och 

rödahalvmånefederationen (IFRC) 500 000 euro till hjälpinsatsen 

i Syrien. Med pengarna sändes i september 

hjälpmaterial såsom vattendunkar (8 250 st.) och paket 

med köksutrustning(6 512 st.). 

Antalet flyktingar ökade. Människor flydde till grannländerna 

och Syriens närområden, dvs. till Jordanien, Libanon, 

Turkiet, Irak, till Egypten och andra länder i Nordafrika. 

FRK stödde Libanon i flyktingmottagandet. 

FRK stödde också biståndsinsatsen i Jemen där våldsamheterna 

tärde på landets hälsovårdstjänster samt på 

infrastrukturen för vatten och sanitära förhållanden. Tusentals 

jemeniter måste lämna sina hem och förlorade 

sin försörjning. 

22 

Ibrahim Malla 

Syriska Röda Halvmånen hjälpte offren för konflikterna i den stridsdrabbade 

staden Homs på våren 2012. 

Afrika 

Hjälparbetare till Sierra Leone 

för att få bukt med koleraepidemin 

I Sierra Leone bröt den värsta koleraepidemin i landets 

historia ut efter att regnperioden startat i juli. Kolera 

sprids vid dåliga hygieniska förhållanden och smittar från 

människoavföring och från människa till människa. Regnperioden 

och översvämningarna liksom den livliga gränsöverskridande 

trafiken vid Guineas gräns gjorde att epidemin 

spreds snabbare. 

Finlands Röda Kors sände två koleravårdsenheter 

och en grupp på 13 hjälparbetare, som bestod av sjukskötare, 

läkare och tekniker, till Sierra Leone. Vidare 

sände FRK omkring 20 000 kilo hjälpmaterial till landet. 

Finländarna arbetade på fem orter: i Port Loko, Kambia, 

Bombali, Tonkolili och Moyamba, där man främst 

stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar och primärvårdsenheter 

i samarbete med hälsovårdsministeriet 

i Sierra Leone och lokala rödakorsfrivilliga. Insatsen finansierades 

med medel från Finlands utrikesministerium 

samt katastroffonden och Storbritanniens ministerium 

för utvecklingssamarbete. 

I Sierra Leone stöddes hälsan 

med pengar från Näsdagen 

Inbördeskriget i Sierra Leone varade över tio år. Efter det 

har landet drabbats av hälsokriser. Malaria är det värsta 

hälsoproblemet i Sierra Leone. Röda Korsets volontärer 

utförde hälsoarbete med stöd av Finlands Röda Kors och 

intäkter från Näsdagsinsamlingen. 

Mathjälp till Sahelområdet 

Sahelområdet i Västafrika lider av en katastrof på grund 

av torka. Som värst berörde den humanitära krisen över 

20 miljoner människor. Förutom torkan förvärrades krisen 

av kronisk fattigdom, höjda världsmarknadspriser på mat, 

skador som orsakas av insekter, en konfliktkänslig och 

otrygg miljö samt flyktingskap som ett utslag av dessa. 

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen i Sahel med 

medel från utrikesministeriet och katastroffonden med 

totalt 3,15 miljoner euro. Av dessa styrdes 1,8 miljoner 

euro till Niger och Mali, en miljon euro till Senegal och 

Burkina Faso och 350 000 euro till Tchad. I hjälpinsatsen 

stödde man näringsidkandet och gav mathjälp.

Milj. euro 

I Sydsudan stöddes återflyttningen 

Efter att Sydsudan blev självständigt sommaren 2011 har 

landets säkerhetsläge varit instabilt. Det finns många humanitära 

utmaningar i landet. Dit hör återkommande katastrofer 

som översvämningar, torka och etniska konflikter. 

Området är ett av världens minst utvecklade, och till 

exempel barndödligheten hör till världens högsta. FRK 

stödde vården av människor som sårats i väpnat våld och 

andra olyckor och stödde även Röda Korsets hälsoarbete 

i samhällena. 

FRK var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna 

åt den nybildade nationella föreningen. Utrikesministeriet 

stödde via Röda Korset arbetet i Sydsudan med 

1 400 000 euro som i huvudsak användes till att anskaffa 

hjälpmaterial. Förutom detta gavs 900 000 euro 

till nöd-hjälpsinsatser vid Röda Korsets internationella 

kommitté. 

Gemenskapsbaserat hälsoarbete i östra Afrika 

I Burundi, Etiopien, Kenya och Somalia fortsatte arbetet 

med att främja hälsan och tillgången till rent vatten och 

sanitär utrustning. 

I södra Afrika satsas det på anpassning till klimatförändringen, 

på hälsa och livsmedelssäkerhet. 

I Malawi förbättrade man stadssamhällenas förmåga 

att stå emot de utmaningar som klimatförändringen 

fört med sig såsom återkommande översvämningar och 

oväder. De negativa följderna accentueras i stadsmiljön 

med tätare bebyggelse. Som sakkunniga deltog Meteorologiska 

Institutet i Finland och Röda Korsets klimatcenter. 

I Malawi och Swaziland arbetade man dessutom med 

att förbättra de hivsmittades matsituation och hälsa. I 

Moçambique avslutades ett femårigt vattenprojekt som 

har gjort att närmare 21 000 människor får rent vatten 

ur 178 tappställen. 100 000 moçambikier har fått bättre 

kunskap om hygien och sanitära förhållanden, och cirka 

31 000 skolelever har toaletter som byggts på rätt sätt. 

Hjälp till flyktinglägret i Dadaab 

Den kroniska konflikten i Somalia och problemen orsakade 

av torka driver ständigt människor på flykt både inom 

landet och utanför landets gränser, framför allt till Kenya. 

FRK fortsatte under 2012 att stödja flyktinglägret i Dadaab. 

Vidare stödde FRK Rödahalvmånens hälsoprogram i 

Somalia som upprätthöll 71 hälsostationer och 12 mobila 

kliniker. Hälsoarbetets tyngdpunkt låg på mamma-barnhälsan. 

16,0 

14,0 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

8,5 

13,6 

11,7 

13,0 

Katastrofhjälp 

6,5 

5,6 

2,0 

Pengar Material Service 

(Personalbistånd) 

2010 2011 2012 

1,4 1,2 1,6 

0,9 0,9 

Rent vatten med Bonaqua-samarbete 

Tack vare FRKs långvariga programarbete och Bonaquas 

vattengåva genom kampanjen 3 liter rent vatten underlättades 

vardagen för Ikutha-invånarna i östra Kenya när 

vattendistributionssystemet utvidgades i området som 

drabbats av torka och man byggde tappställen. 

Röda Korsets och Bonaquas samkampanj samlade pengar för att förbättra 

vattensystemet i Kenya. 

Flyktinghjälp till Etiopien 

Striderna som startade hösten 2011 i delstaten Blue Nile 

i Sudan har drivit en allt större del av befolkningen på 

flykt över gränsen. Ungefär 30 000 människor uppskattas 

ha tagit sig in i Etiopien, där situationen i Beninshangul 

Gumuz som ligger i gränstrakten särskilt har försämrats 

på grund av ett stort antal anlända flyktingar. FRK stödde 

det humanitära hjälparbetet i flyktinglägren. Röda Korsets 

stöd inriktas speciellt på hälso- och sjukvård och på att 

förbättra vattentillgången och sanitära förhållanden. 

Stöd till barn i Rwanda och Uganda 

Till följd av folkmordet i Rwanda 1994 blev hundratusentals 

barn föräldralösa och folk tvingades fly i skaror till grannländerna. 

FRK hjälpte föräldralösa barn att klara vardagen 

utan föräldrar. Genom att hjälpa till i jordbruket stödde 

man uppehället i de familjer som tog hand om barnen. 

Konflikten i norra Uganda har beskrivits som världens 

mest bortglömda kris. En lång vistelse i läger har gjort att 

föräldrarnas möjligheter att erbjuda materiellt och psykiskt 

stöd till sina barn har minskat. Röda Korset hjälpte 

familjerna genom att ordna utbildning både för barnen 

och deras närstående. 

Beredskap 

23 

Minna Passi

Amerika 

Hjälp till Sandys offer i Haiti 

Orkanen Sandy som slog till mot USA:s östkust och i Karibien 

vid månadsskiftet oktober-november och de häftiga 

regn som därefter uppstod orsakade stora översvämningar 

på Haiti. Finlands Röda Kors stödde hjälparbetet med 

medel från katastroffonden för 200 000 euro. År 2012 

fortsatte hälsoarbetet. I Haiti lärde sig närmare 50 000 

invånare i småstäder och byar att förebygga och känna 

igen de vanligaste smittsamma sjukdomarna. 

Hjälp vid översvämningar i Paraguay 

Finlands Röda Kors stödde landets katastrofberedskap 

och anpassning till klimatförändringen. Den senaste 

hjälp- och återuppbyggnadsinsatsen som inleddes till 

följd av översvämningar startade i augusti 2012. 

Katastrofberedskap i Karibien och Sydamerika 

I Trinidad och Tobago samt i Saint Vincent och Grenadinerna 

förbättrades katastrofberedskapen i samhällena 

och skolorna. 10 000 bybor, skolelever och lärare deltog 

i aktiviteterna. Också i Bolivia förbättrades skolelevernas 

katastrofberedskap och man bistod med insatser vid en 

översvämning. I Argentina lärde sig invånarna i byarna 

Salta och Jujuy att vara bättre förberedda på översvämningar 

och torka. I El Salvador förbättrades 25 000 och i 

Honduras 20 000 människors katastrofberedskap i byar, 

skolor, hälsovårdscentraler och fängelser. 

Hälsa för mödrar och barn, 

ungdomsarbete mot hiv 

I Honduras fick omkring 13 000 bybor hjälp med att bättre 

sköta om sin egen och sina barns hälsa. Bland annat 

utbildades bybarnmorskor för att ta hand om blivande 

mammor under graviditeten. Röda Korsets frivilliga unga 

utförde hivupplysningsarbete bland riskgrupper. Mer än 

tusen skolelever deltog i genomförande av projektet. 

Kläd- och varuhjälp 

från logistikcentralen i Kalkku 

Röda korset fick många gåvor i form av kläder som skickades 

direkt till logistikcentralen i Tammerfors. Också genom 

Konttikedjan kom det plagg. Totalt fick man in cirka 

290 000 kg kläder. 

Merparten av klädhjälpen gavs till Mongoliet. Dessutom 

sändes kläder, skor och täcken till Kazakstan, Burundi, 

Sierra Leone och Uganda. Sju försändelser med klädhjälp 

gick till fem länder, av vilka en var S-gruppens gåva 

i form av kläder som gick till Mongoliet. Sammanlagt sändes 

638 397 plagg samt 58 171 par skor, mössor, vantar 

och täcken ut i världen. 

Materiell hjälp skickades till Etiopien, Nigeria, Sierra 

Leone, Sydsudan, Sudan och Syrien. Organisationen 

hade flera sjukvårdsenheter i startberedskap: ett allmänsjukhus, 

ett kirurgiskt sjukhus, ett evakueringssjukhus, tre 

hälsostationer plus logistikenhet, en enhet för distribution 

av hjälpen samt IT- och kommunikationsenheter. Till 

Sierra Leone sändes en klinik som byggdes om till två kolerakliniker 

för att fylla hjälpinsatsens särskilda behov. 

24 

Milj. euroa 

Hjälparbetare ut i världen 

Finlands Röda Kors skickade ut hjälparbetare för uppdrag 

inom både utvecklingssamarbetet och katastrofhjälpen. 

Totalt rörde det sig om 150 arbetsavtal. Hjälparbetarnas 

åtaganden gällde bilaterala projekt och uppdragen kom 

från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen 

(IFRC) samt Internationella rödakorskommittén 

(ICRC). Sammanlagt arrangerades 19 utbildningstillfällen 

för hjälparbetarna. 

Utrikesministeriet och EU de främsta finansiärerna 

av det internationella rödakorsarbetet 

Finlands Röda Kors är internationellt sett en betydande 

humanitär aktör. FRK hör till de tio största aktörerna 

inom Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen 

(IFRC) och är en viktig partner för Internationella 

rödakorskommittén (ICRC). 

Omfattningen av FRKs katastrofhjälp och utvecklingssamarbete 

grundar sig på samarbetsavtal med såväl 

Finlands utrikesministerium (UM) som med Europeiska 

kommissionens kontor för humanitärt och civilt bistånd 

(ECHO) samt generaldirektoratet för utveckling och samarbete 

EuropeAid. UM har varit en betydande partner 

för FRK i internationell hjälpverksamhet ända sedan 

1960-talet och samarbetet med Europeiska kommissionen 

inleddes 1995. 

År 2012 bidrog UM med 14,1 miljoner euro till den 

humanitära rödakorshjälpen och med 7,1 miljoner euro 

till utvecklingssamarbetet. EU och ECHO stödde den humanitära 

hjälpen med sammanlagt 1,2 miljoner euro och 

utvecklingsprojekt med 1,1 miljoner euro. Värdet av den 

materiella hjälp ur katastroffonden som använts för FRKs 

programverksamhet var 9,5 miljoner euro. 

Milj. euro 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

24,375 

15,007 

Internationell hjälp 

22,761 

12,970 

19,642 

2010 2011 2012 

Katastrofhjälp Utvecklingssamarbete 

Finansiering av den internationella hjälpen 

12,525 

10,442 

9,471 

23,274 

21,045 21,202 

5,812 

13,524 

2,015 2,299 

Finlands Röda Kors Finska staten Europeiska unionen 

2010 2011 2012

Jani Rutanen 

De ungas temaår gav inte nytt lyft 

Vid Finlands Röda Kors genomfördes enligt ordinarie 

stämmans beslut ett temaår för ungdomar. Avsikten med 

temaåret var att organisationen på alla nivåer engagerar 

sig för att få med ungdomar och för att höja profilen på 

ungdomsverksamheten. Under temaåret gick man i synnerhet 

in för att öppna avdelningarna för ungdomar, rekrytera 

unga i rödakorsverksamheten och påverka i ungdomsfrågor. 

För avdelningarna togs fram broschyren Mer ungdomar 

med och annat material för att starta ungdomsverksamhet 

och rekrytera frivilliga unga. På den riksomfattande avdelningskryssningen 

i mars, på kryssningen för första hjälpengrupper 

liksom på distriktens års- och regi-onmöten lyfte 

man upp de olika verksamheter som finns för unga frivilliga. 

Man tog särskilt fasta på ungdomar i organisationens 

årliga kampanjer och vid rekryteringen till dem. 

Ungdomarnas årsmöte i Uleåborg samlade ett rekordstort 

antal ungdomar från olika håll i Finland (cirka 140 

deltagare). På hösten anordnades ett rikstäckande diskussionsmöte 

för FRKs ledning, personal och unga förtroendevalda. 

På mötet diskuterades hur man kunde säkerställa 

en långsiktig ungdomsverksamhet i organisationen. 

Nya frivilliga via nätet 

Frivillignätverket RedNet vidareutvecklades. RedNets centrala 

uppgift är att skapa en egen kanal för frivilliga där 

man hittar den information man behöver. Där kan såväl 

de frivilliga som avdelningarna och distrikten publicera 

nyheter samt informera om kurser och frivilliga uppdrag. 

Mot slutet av året fanns det närmare 4 000 registrerade 

användare, fastän RedNet fortfarande var på teststadiet. 

Ungdomarnas årsmöte i Uleåborg. 

Vädjanden för frivillighet och 

färdigheter i första hjälpen 

Finlands Röda Kors fortsatte arbetet för att frivilligverksamhet 

ska införas i skolornas läroplaner. FRK gav i slutet 

av mars ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriets 

arbetsgrupp för förnyande av allmänna riksomfattande 

mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen. 

I sitt utlåtande lyfte Röda Korset upp elevernas trygghet, 

att utveckla en god hantering av vardagen, att stärka 

färdigheterna kring livsbalans och stödja interaktion. 

Röda Korsets pedagogiska mål stödjer målen i utlåtandet 

Via RedNet kunde man bli medlem. 

och organisationen avser att aktivt vara med och stödja 

barns och ungdomars växande till aktiva medborgare. 

I juni träffade ordförande Erkki Liikanen och generalsekreterare 

Kristiina Kumpula undervisningsminister Jukka 

Gustafsson. Temat för träffen var att få frivilligverksamhet 

införd i skolornas läroplaner. Ett annat centralt tema var 

att få första hjälpen-färdigheter införda i skolornas undervisning. 

Röda Korset oroas över ungdomars ensamhet 

Ungdomars ensamhet har blivit ett av vår tids vanligaste 

problem, och olika studier visar att ensamheten är det 

vanligaste skälet till att unga människor slås ut ur samhället. 

I synnerhet i De ungas skyddshus kom de ungas 

ökade ensamhet tydligt till synes. Många unga hade också 

utsatts för mobbning, vilket gjorde det svårare för dem 

att delta i hobbyer och fritidsaktiviteter. 

I De ungas skyddshus hjälpte man ungdomarna att 

knyta sociala kontakter inom olika grupper. I skyddshuset 

fanns bland annat konst-, gym- och flickgrupper. Sammanlagt 

deltog 108 ungdomar i grupperna. 

Man fortsatte också med vänverksamhet för ungdomar 

och utvecklade den på olika orter. Uleåborgsprojektet 

Lähekkönä messiin? gick vidare och likaså Kuopioavdelningens 

projekt Kaveriksi! i Kuopio. Vänverksamhet för 

svenskspråkiga ungdomar ordnades i Åbo. För verksamheten 

svarade Åbolands distrikt. Genom vänverksamheten 

nådde man ensamma unga som erbjöds fritidsaktiviteter 

och samvaro med ungdomar som gått en vänkurs. 

Skyddshusen ett stöd för de unga 

De ungas skyddshus i Röda Korsets regi hjälpte ungdomar 

och deras familjer i Esbo, Helsing-fors, Tammerfors, 

Åbo och Vanda. Syftet med skyddshusen är att i problemsituationer 

ge stöd på ett så tidigt stadium som möjligt 

samt förhindra att ungdomarna slås ut. 

I skyddshusen gavs de unga – och när det behövdes 

hela familjen – samtalshjälp. Dessutom fick ungdomarna 

vid behov nattkvarter i kris- och problemsituationer. Cirka 

hälften av de unga kom till skyddshuset till följd av konflikter 

i hemmet eller familjen. Många ungdomar har svårt 

att nå balans i livet, har problem med sin mentala hälsa 

och lider av ensamhet. 

25 

Alejandro Lorenzo

Laura Kotila 

I skyddshusen fick de unga hjälp inte bara av personalen 

utan också av totalt 210 frivilliga. Antalet frivilliga 

sjönk en aning, men å andra sidan var många frivilliga aktiva 

som frivilliga på flera olika sätt. Volontärerna hade jour 

i skyddshuset under kvällar och nätter. Dessutom medverkade 

de aktivt i grupp- eller vänverksamheten och var 

stödpersoner eller jourhavande på stödnätverket Tukinet. 

Reddie Kids fick positiv respons 

För barn mellan 7 och 12 år gav Reddie Kids-klubbarna 

möjlighet till lärande genom lek: första hjälpen, tolerans, 

mångkulturella värden etc. 

Antalet Reddie Kids-klubbar blev oförändrat och verksamhetsmodellen 

fick mängder av positiv respons både 

från organisationens frivilliga och från barnens föräldrar. 

S-gruppen genomförde i samarbete med Röda Korset 

en insamling för att stödja Reddie Kids-verksamheten. Eftersom 

insamlingsresultatet blev lågt beslutades att stöd 

ges till Reddie Kids-klubbar och lägerverksamhet genom 

gåvorna från hjälpen inom landet. 

Avdelningarna och distrikten arrangerade läger för 

7–12-åringar på olika teman och för olika målgrupper. På 

lägren fick barnen inte bara lära sig ge första hjälpen utan 

också bekanta sig med organisationens internationella 

hjälpverksamhet – med skratt och glam mellan varven. De 

frivilliga ansvariga lägerledarna och de andra ledarna fick 

utbildning i lägerverksamhet. 

Röda Korset var med på S-gruppens turné och presenterade sin Reddie 

Kids-verksamhet. På bilden kollar Tiia och Jere Järvinen in verksamheten 

tillsammans med sin mamma. Saana Kurkela och Eliisa Hokkanen 

demonstrerar verksamheten. 

26 

Första hjälpen i årskurserna 7–9 

Aktivare än tidigare förespråkade man första hjälpen-verksamhet 

för de unga, och skolorna erbjöds 

studiehelheter på temat första hjälpen. 

Röda Korset har tagit fram ett första hjälpenprogram 

som i första hand är avsett för sjundeklassisterna 

i årskurserna 7–9. Programmet antogs i de 

högre årskurserna i fem distrikt. 

Lokalavdelningarnas kontaktpersoner för skolorna 

utbildades på olika håll i Finland och detta arbete 

utsågs till FRKs tyngdpunkt på mässavdelningen vid 

den nationella Educa-mässan för undervisning och 

uppfostran 2013. Målsättningen var att första hjälpen-programmet 

införs i alla skolor för årskurserna 

7–9 före 2014. 

Laura Kotila 

Kampanjen Bokmånad 

slutfördes 

Skolorna deltog aktivt i organisationens 

olika kampanjer. Liksom 

under tidigare år var skolorna 

och läroanstalterna en viktig del 

av Operation Hungerdagen. Skolorna 

arrangerade insamlingar 

både på eget initiativ och tillsammans 

med lokalavdelningarna. 

Skolornas flitiga medverkan 

i insamlingen innebar samtidigt 

ett sätt att kanalisera global 

fostran till eleverna. 

Bland annat på Röda Korsets 

skolsidor finns rikligt med studie- 

passet 

tillhör: 

jag läser 

och hjälper! 

material för olika årskursnivåer. En annan viktig form av 

medelinsamling via skolorna var dagsverksinsamlingen. 

Till föremål för dagsverkena valde skolorna antingen De 

ungas skyddshus eller katastroffonden. Drygt 30 skolor 

genomförde insamlingen. 

En ny insamlingsform för skolorna togs fram – kampanjen 

Bokmånad – där läsande, globalisering och hjälp 

från barn till barn kombineras. Ju mer eleverna läser, desto 

mer hjälp får de svagare i katastrof- och krisområden. 

Klassen ger de intjänade pengarna till FRKs katastroffond. 

Responsen på kampanjen Bokmånad var mycket 

positiv. 

Humanitär rätt 

Frivilligverksamheten för humanitär rätt ordnade och vidareutvecklade 

under 2012 rollspelet Konfliktin keskellä. 

Rollspelet genomfördes i augusti på lägret Huima 2012 

i scoutdistriktet Uudenmaan Partiopiiri. Efter det lyckade 

evenemanget har man för avsikt att fortsätta samarbetet 

för att utveckla rollspelet inom de närmaste åren. 

Finlands Röda Kors startade ett utbildningsprojekt för 

humanitär rätt som finansieras av Europeiska kommissionen, 

och inom ramen för projektet utbildas experter på 

humanitär hjälp vid fyra utbildningar på olika håll i världen. 

© Julia Vuori 

bokmånad

Mentalt stöd och rasism inslagen 

i kommunikationen under ungdomsåret 

Under de ungas temaår satsade organisationen på att 

lyfta fram ungdomarna i de egna kommunikationsmedierna: 

webben, Hjälpens värld och Här & nu. I medierna 

syntes ungdomarna bland annat under veckan mot rasism, 

Hungerdagen, sommarevenemangen och i samband 

med det allvaliga mentala stödet efter skottintermezzot i 

Hyvinge. 

Första hjälpen och det mentala stödet engagerade 

medierna under hela året. De upprepade våldshandlingarna 

ökade intresset ytterligare, likaså våra aktörers modiga 

insatser för att hjälpa de unga med krischatt, gatupatruller 

och telefonjour. Budskapet skärptes då man under 

Rödakorsveckan och vid skolavslutningen kom ut med 

konkreta anvisningar och appeller både till de unga och 

deras föräldrar. 

Av de internationella frågorna var det de stora katastroferna, 

typ Syrien, och hjälparbetarnas möjligheter 

att agera vid dem som fick mest uppmärksamhet. Syrien 

lyftes fram bland annat i Hungerdagskommunikationen 

och på Internationella dagen för humanitärt arbete 19.8. 

Kampanjen Health in Danger som Röda Korset tagit initiativ 

till tangerades i många intervjuer. 

Medierna serverades också på hjälpbehovet till följd 

av den upptrappade svälten i området kring Sahel och koleraepidemin 

i Sierra Leone. Materialet för de kommunikationsenheter 

som skickats till västra Sahel och Kenya 

fick spridning i medierna. Krav på att ge stöd till småbrukarna 

i Sahel höjdes inför mötet Rio+20 i juni. 

SUOMEN PUNAISEN RISTIN JÄSENLEHTI / FINLANDS RÖDA KORS MEDLEMSTIDNING 

18 

Hyvä joulumieli 

lapsiperheille 

44 

4 / 2012 

LÄMPÖÄ 

SYDÄN- 

TALVEEN! 

Jul i sinnet för 

barnfamiljer 

Sydäntalvi 16.2.2013 

VÄRME I 

MIDVINTER! 

Midvinter 16.2.2013 

20 

Ompelemalla 

apua maailmalle 

AVM1204_s1-48.indd 1 2.11.2012 15.23 

Medierna hanterade Röda Korset i regel på ett neutralt 

eller positivt sätt. Kritiska kommentarer förekom 

närmast i de sociala medierna speciellt i fråga om ekonomin. 

På Suomi-Areena i Björneborg i juli diskuterades hur 

området skulle klara sig i händelse av en stor översvämning 

i Satakunta. De frivilligas händer, fötter och kunskaper 

upplevdes som livsviktiga. Diskussionen varslade om 

Midvinterövningen i februari 2013 som man började informera 

om redan på förhösten. 

Organisationen tog ställning mot bland annat rasism. 

Ungdomarnas årsmöte kom med uppmaningen: Motverka 

rasism högljutt. Budskapet för veckan mot rasism fördes 

ut av bland annat rapparen Puhuva Kone och Jari Tervo. 

Savolax-Karelens distrikts rapptävling samlade deltagare 

även från andra regioner. Helsingfors och Nylands distrikt 

tilldelade utmärkelsen Fördomsfri föregångare till den 

unga Rebecka Holm som skrev i medierna om sina egna 

och sina bekantas erfarenheter av diskriminering. 

På Rödakorsdagen 8.5 överräcktes utmärkelsen humanitär 

handräckning till Global Clinic för dess insatser 

för papperslösa utlänningar. På Dagen för Barnens Rättigheter 

uttryckte FRK med sex andra organisationer sin 

oro för att vissa av landets hälsovårdstjänster är för dyra 

för de papperslösa. 

Processen att förnya organisationens webbplats fullbordades 

när Kontti-centralerna fick egna sidor och sidorna 

på engelska öppnades. 

HJÄLP! 42012 

KATASTROFFONDEN INFORMERAR 

27

Medelsanskaffningen mer mångskiftande 

Finlands Röda Kors samlade in pengar såväl till katastroffonden 

som för verksamheten i hemlandet. Katastroffonden 

fick medel av månadsgivarna, via Operation Hungerdagen, 

Märkesgärningarna eller immateriella bidrag, 

genom testamenten och andra gåvor. Dessutom styrdes 

25 % av Kontti-centralernas intäkter till katastroffonden. 

De enskilda bidragsgivarnas intresse för Märkesgärningar 

eller Röda Korsets immateriella gåvor ökade under 

året. Märkesgärningar köptes speciellt inför julen och vårens 

examenstider. 

28 

Gör en Märkesgärning 

Du hjälper nära och långt borta! 

Vänner i 

hemlandet 

Ett paket filtar 

Malarianät till en familj 

Precis som året innan var hemlandet mycket populärt 

som objekt för månadsbidragen. Till hörnstenarna 

inom medelsanskaffningen hörde förutom månadsgivarna 

också de övriga bidragsgivarna och de som gav sin 

gåva genom ett testamente. Genom hemlandets medelsanskaffning 

stöddes bland annat första hjälpen, hälsorådgivningarna 

och vänverksamheten samt De ungas 

skyddshus. 

Allmänheten hade möjlighet att stödja verksamheten 

inom landet genom bidrag till insamlingen Bättredag. 

Avdelningarna ordnade Bättredag-insamlingar i samband 

med sina evenemang på våren. Under Rödakorsveckan 

genomfördes Bättredag också som gatuinsamling. Åren 

2012–2014 gäller insamlingen första hjälpen-grupperna, 

vänverksamheten och hälsorådgivningarna. Insamlingen 

avkastade något mer än året förut. 

Intäkterna från testamentdonationer ökade betydligt 

både för katastroffonden och verksamheten inom landet. 

På Skattemässan redogjorde medelsanskaffningsenheten 

för möjligheten att bidra genom ett testamente, temat 

väckte stort intresse bland besökarna. 

Nya månadsgivare 

Röda Korset rekryterade aktivt nya månadsgivare. Det 

skedde med hjälp av gatuvärvarna eller fejsarna som gick 

runt på gator, knackade dörr och berättade om Röda Korset 

och möjligheterna att ge bidrag. Tack vare den aktiva 

kampanjen ökade antalet månadsgivare. Cirka hälften av 

de nya månadsbidragen allokerades till stöd för verksamheten 

i hemlandet och hälften till katastroffonden. 

Joonas Brandt 

Hungerdagen fick fart på unga insamlare runt om i landet. 

Operation Hungerdagen 

Organisationens största årliga insamling, Operation 

Hungerdagen, arrangerades 13—15.9.2012 och inbringade 

2,2 miljoner euro till katastroffonden. Hungerdagen 

syntes på gator och torg över hela landet samt på bred 

front även på internet och i de sociala medierna. Bland 

de nya insamlingssätten introducerades den virtuella insamlingsbössan 

och möjligheten att bidra via Otto-automaterna. 

Tusentals frivilliga samlade på Hungerdagen och 

i synnerhet ungdomar ställde mangrant upp som bössinsamlare. 

Operation Hungerdagen fungerade också som 

beredskapsövning för organisationen. 

Milj. euro 

Milj. euro 

2,7 

2,6 

2,5 

2,4 

2,3 

2,2 

2,1 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2,64 

Hungerdagen 

2,4 

2,28 

2010 2011 2012 

Katastroffondens insamlingsintäkter 

och övriga bidrag 

11,83 

10,18 

8,78 

2010 2011 2012

Medlemskap 

Röda Korset hade 88 240 medlemmar. Nya medlemmar 

anslöt sig tack vare den aktiva värvningen i avdelningarna. 

Allt fler anslöt sig också på webbsidorna. Man kunde 

även ge medlemskapet som gåva, speciellt nyfödda och 

personer som avslutat sina studier blev på detta sätt 

ihågkomna på märkesdagen. 

Röda Korsets medlemsantal sjönk en aning jämfört 

med året innan. I och med att medlemmarna blir äldre 

och lämnar verksamheten handlar framtidsutmaningen 

om att utveckla medlemsvärvningen och locka med allt 

fler ungdomsmedlemmar. 

4 857 

Medlemmar enligt enligt medlemskategorier 31.12.2012 2012 

2 226 

5 409 

11 942 

82 

62 728 

Årsmedlem 71,9 % 

Ungdomsmedlem 5,6 % 

Familjemedlem vuxen 6,2 % 

Familjemedlem ungdom 2,6 % 

Ständig medlem 13,7 % 

Hedersmedlem 0,1 % 

Huvudsamarbetspartnerna aktiva i kampanjer 

Röda Korsets främsta samarbetspartner under året var 

S-gruppen och gruppen LokalTapiola. Vänverksamheten 

stöddes av LokalTapiola medan S-gruppen stödde Röda 

Korsets arbete på temat Trygghet i vardagen. 

Företagssamarbetet innebar att organisationen fick 

konkret stöd för den lokala verksamheten och möjlighet 

till synlighet för sitt riksomfattande arbete och sina kampanjer. 

Rödakorsveckan och kampanjen för vändagen genomfördes 

med stöd av huvudsamarbetspartnerna. Med 

uppbackning av S-gruppen och LokalTapiola arrangerades 

gemensamma evenemang och jippon på flera orter. 

S-gruppen deltog i synnerhet i jippona under Rödakorsveckan. 

Bland annat i Prismorna, ABC-stationerna och 

S-marketarna runt om i landet ordnades kunskapsbanor 

i första hjälpen, presentationer av innehållet i en första 

hjälpen-väska och värvades både medlemmar och frivilliga. 

Med stöd av LokalTapiola arrangerades i olika delar av 

landet evenemang på temat Vänskap ger glädje. 

Personalen är med och hjälper 

Avtalet om vänsamarbete med Accenture fortsatte. För 

Röda Korset utvecklades nya sätt att bedriva företagssamarbete, 

vilket gjorde det möjligt för de anställda vid 

Accenture att delta i olika frivilliguppdrag på Röda Korset 

och samtidigt erbjuda sin yrkeskunskap. Accentures 

frivilliga delade med sig av sitt kunnande till Röda Korset 

på många olika sätt, bl.a. genom att hjälpa till att 

ta fram nya projekt, utveckla webbsidorna, delta i olika 

uppgifter inom ungdomsverksamheten och i Operation 

Hungerdagen. 

Accenture stödde också verksamheten i De ungas 

skyddshus. Skyddshusen fick dessutom stöd dels av 

Canon Europe i form av ett europeiskt partnerskap, dels i 

hemlandet av Canon Finland. Många företag backade upp 

Röda Korset med bidrag eller med royaltyandelar på sin 

försäljning och genom att i allt större utsträckning erbjuda 

sin personals insatser för frivilligarbete. Till exempel 

Berner skänkte blodtrycksmätare till närståendevårdare 

och stödde frivilligverksamheten i hemlandet, Specsavers 

sponsrade anskaffningen av glasögon för äldre samt 

vänverksamheten medan Wulff igen stödde första hjälpen 

genom att för utbildningsändamål bidra med utrustning 

som tagits ur bruk. 

Företagspartnern sökte också allt oftare efter sätt att 

få sin personal att delta i Röda Korsets frivilligverksamhet. 

Röda Korset kom till mötes genom att erbjuda företagen 

möjlighet att med hjälp av färdiga gruppmodeller 

organisera aktiviteter till stöd för Röda Korset och genom 

att ge företagspersonalen chansen till direkt medverkan i 

lokalavdelningarnas verksamhetsgrupper. 

Vissa företag ansåg även att pro bono-arbetet var 

mycket meningsfullt för dem själva. Exempelvis OK-Perintä 

Oy skänkte sina anställdas arbetsinsats till Hungerdagen 

genom att ringa upp 2 000 företag. 

Samarbetet mellan företagen och organisationerna 

har utvecklats och blivit allt tätare under de senaste åren. 

Det som motiverar företagen för organisationssamarbete 

är bland annat prestige och ökad trovärdighet såväl bland 

de anställda och kunderna som olika intressegrupper. 

Välgörenhet är fortfarande den främsta samarbetsformen 

för företagen men i stället för välgörenhet efterlystes 

också samarbete som gagnar bägge parter. 

Kedjereaktionen gav nästan 50 000 euro 

Kampanjen Kedjereaktion sporrade igen till att motionera 

och hjälpa. Kampanjen avkastade omkring 48 000 €. 

Medlen användes till kampen mot koleran i Sierra Leone 

och till övriga hälsovårdsprojekt i Afrika. 

I företagens Kedjereaktion binder sig arbetsgivaren till 

att betala 1 euro för varje cyklad sträcka på 25 kilometer 

och det dubbla ifall laget når sitt mål. Det enda som krävs 

för kampanjen är att företaget vill hjälpa och satsa på vardagsmotion, 

och att arbetslaget tycker om att cykla. 

Kampanjen Kedjereaktion som vänder sig till företagen sporrar till motion. 

Jukkapekka Sutela och Asko Pulkkinen på bilden deltog i Kedjereaktionen 

från Kuusakoski Recycling. 

29 

Laura Kotila

Insamlingen Jul i sinnet 

Insamlingen Jul i sinnet spred för 16 gången glädje till 

mindre bemedlade barnfamiljer i form av julmat. Antalet 

presentkort som delades ut ökades till 18 000. Insamlingen 

nådde än en gång rekordresultat, 1 369 785 euro. 

Röda Korset samordnade insamlingen. 

På Facebook fanns sidor om insamlingen och det aktiverade 

för sin del människorna att diskutera om saken. 

Insamlingen genomfördes i samarbete med Yles morgon-tv, 

Yles Halv sju, Yles Radio Suomi, Yles Radio Vega 

och Kesko. 

Produktstöd för hemlandsverksamheten 

Genom medelsanskaffning mot vederlag, dvs. produktförsäljning, 

postning av lotter och julkalendrar samt Bumerang-nyckelskydd, 

samlades in medel till stöd för verksamheten 

här hemma. 

Som stöd för den lokala försäljningen öppnades i 

nätbutiken en spärrad organisationsvy där avdelningarna 

och distrikten kunde göra sina beställningar till nedsatt 

pris. Tack vare vyn kunde man beställa kampanjmaterialet, 

broschyrer etc. behändigt på ett och samma 

ställe. 

30 

Märkesgärning som 

present till nyss färdigblivna, 

bröllopspar 

namnsdagshjältar 

Lotterna och julkorten har för många blivit ett regelbundet 

sätt att stödja vår verksamhet. Frivilligverksamheten 

inom landet, dvs. att de frivilliga får utbildning, 

att de orkar och att verksamheten fortsätter, ligger 

mången stödjare varmt om hjärtat, och år 2012 sprängdes 

alla rekord. 

Produktgruppernas Produktgruppernas proportionella proportionella 

bruttofördelning 2012 

bruttofördelning 

35 % 

2 % 

7 % 

28 % 

28 % 

Storlotteri 

Grafiska produkter 

Säkerhetsprodukter 

Första hjälpen-produkter 

Organisationsservice

Resultaträkning 

ORDINARIE VERKSAMHET 

1.1-31.12.2012 1.1-31.12.2011 

Intäkter 105 817 762,48 109 838 207,66 

Kostnader 

Personalkostnader -44 774 384,70 -51 204 385,23 

Avskrivningar -2 134 627,09 -1 648 479,33 

Övriga kostnader -77 279 576,79 -79 825 284,52 

Överföring av medel från katastroffonden 8 595 721,63 9 348 768,30 

Över-/underskott -9 775 104,47 -13 491 173,12 

MEDELANSKAFFNING 

Bidrag, katastroffonden 8 810 546,05 10 177 087,85 

Medlemsavgifter 426 463,50 432 711,50 

Övriga intäkter 6 327 863,12 5 217 752,36 

Insamlingskostnader, katastroffonden -811 604,16 -1 153 496,71 

Övriga kostnader -2 950 331,98 -3 029 626,08 

Över-/underskott 2 027 832,06 -1 846 744,20 

INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET 

Intäkter 8 439 625,00 16 720 747,97 

Kostnader -3 251 803,55 -3 869 774,08 

Över-/underskott 7 215 653,51 11 004 229,69 

ALLMÄNNA BIDRAG 352 000,00 371 000,00 

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 7 567 653,51 11 375 229,69 

ÖVERFÖRING AV MEDEL FRÅN KATASTROFFONDEN -7 947 705,08 -8 883 630,31 

ÖVERFÖRING AV MEDEL FRÅN SJÄLVTÄCKANDE FONDER -77 305,70 78 864,94 

RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER-/ÖVERSKOTT -457 357,27 2 570 464,32 

31

Balansräkning 

A K T I V A 31.12.2012 31.12.2011 

BESTÅENDE AKTIVA 

Immateriella tillgångar 

Immateriella rättigheter 3 754 646,36 1 777 987,72 

Materiella tillgångar 

Markområden 84 093,96 84 093,96 

Byggnader och konstruktioner 2 508 178,12 2 952 510,42 

Maskiner och inventarier 1 413 634,60 1 783 181,60 

Förkosttsbetalningar och övriga pågående 

nyanläggningar 1 154 899,87 1 952 326,97 

Placeringar 

Markområden 889 112,28 954 112,28 

Byggnader och konstruktioner 796 696,31 871 782,07 

Övriga aktier och andelar 81 502 434,78 77 576 868,91 

Övriga utgifter med lång verkningstid 685 852,13 0,00 

SJÄLVTÄCKANDE FONDER 

Värdepapper 4 321 286,45 3 822 325,46 

Kassa och bank 4 740,85 4 326 027,30 5 773,32 3 828 098,78 

RÖRLIGA AKTIVAT 

Omsättningstillgångar 

Varor 9 693 546,94 9 610 121,55 

Fordringar 

Långfristiga 

Övriga fordringar 2 060 776,17 2 326 604,33 

32 

Kortfristiga 

Kundfordringar hos distrikten 819 002,54 1 071 793,84 

Kundfordringar 5 770 086,07 6 764 452,71 

Lånefordringar hos avdelningarna 0,00 20 625,00 

Lånefordringar 0,00 31 071,03 

Övriga fordringar 4 567 273,09 3 749 705,16 

Resultatregleringar 3 591 170,72 14 747 532,42 3 646 212,40 15 283 860,14 

Finansiella värdepapper 0,00 7 391 897,96 

Kassa och bank 14 299 324,52 7 004 091,82 

A K T I V A S A M M A N L A G T 138 083 302,94 133 558 428,28 

P A S S I V A 

EGET KAPITAL 

Självtäckande fonder 4 020 642,90 3 828 098,78 

Fond för marknadsvärde 305 384,40 0,00 

Övriga fonder 

Blodtjänstfond 23 546 309,70 23 546 309,70 

Reserv för katastroffonden 12 454 844,50 13 102 861,05 

Fond för marknadsvärde 2 290 809,21 -1 714 027,70 

Vinst från tidigare perioder 33 815 995,79 31 245 531,47 

Räkenskapsperionden resultat -457 357,27 33 358 638,52 2 570 464,32 33 815 995,79 

FRÄMMANDE KAPITAL 

Obligatorisk reserv 800 000,00 2 136 750,00 

Långfristigt 

Lån från penninginrättning 33 238 821,45 35 600 000,00 

Kortfristigt 

Lån från penninginrättning 2 524 142,84 1 000 000,00 

Erhållna förskott 3 093 899,22 3 643 358,03 

Skulder till distrikten 191 036,82 293 463,13 

Skulder till leverantörer 6 184 315,88 5 922 059,73 

Övriga skulder 5 739 620,71 3 198 483,37 

Resultatregelringar 10 334 836,79 28 067 852,26 9 185 076,40 23 242 440,66 

P A S S I V A SA M M A N L A G T 138 083 302,94 133 558 428,28

Noter till bokslutet 31.12.2012 

PRINCIPERNA FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET 

1. Värdering och periodiseringsprinciper 

Bestående aktiva och avskrivningar 

De finansiella instrumenten 

FRK tillämpar den metod i 5:2a § bokföringslagen enligt vilken de finansiella instrument som får värderas till 

verkligt värde värderas till sitt verkliga värde i balansräkningen. 

Som verkligt värde noteras det marknadsvärde som det finansiella instrumentet hade vid bokslutsögonblicket. 

Finns det dock inga pålitliga marknader för det finansiella instrumentet, fastställs det verkliga värdet utifrån 

marknadsvärdet för det finansiella instrumentets delar eller för liknande finansiella instrument eller så 

bestäms värdet med hjälp av de modeller och metoder för värdering som är allmänt vedertagna på finansieringsmarknaderna. 

En orealiserad förändring av det verkliga värdet redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital, eftersom 

det är fråga om sådana finansiella instrument i balansräkningens aktiva som inte innehas i handelssyfte. 

Övriga finansiella instrument, exempelvis aktieindexlånen, värderas till anskaffningspris. 

De euriborbundna lånen med fast ränta har skyddats genom avtal om ränteutbyte. Det verkliga värdet för 

avtalen har redovisats i noterna till bokslutet. 

Materiella och immateriella tillgångar 

De materiella och immateriella tillgångarna har redovisats i balansräkningen till direkt anskaffningsutgift 

minskad med planmässiga avskrivningar. 

Aktiverade investeringar har avskrivits enligt plan. 

Understöden för investeringar har redovisats som minskning av anskaffningsutgiften. 

Avskrivningstider 

Avskrivningarna av bestående aktiva har fastställts enligt på förhand uppgjord plan som grundar sig på jämna 

avskrivningar. 

Avskrivningarna grundar sig på beräknade ekonomiska brukstider och är som följer: 

Immateriella rättigheter 5 år 

Övriga långfristiga utgifter 5 och 10 år 

Maskiner och inventarier 5 och 10 år 

Byggnader och konstruktioner 20 och 40 år 

Centralbyråns byggnad 4 % 

Erhållna understöd, testamenten och bidrag 

Penningautomatföreningens Ay understöd har beaktats i resultaträkningen under ”allmänna understöd” 

Projektunderstöden ingår i intäkterna för branschen i fråga. Av dem har den del som motsvarar realiserade 

kostnader upptagits som intäkt. 

Oanvända understöd har bokförts under erhållna förskott och oredovisade givna understöd under förskotts 

betalningar. 

I erhållna understöd ingår återbetalningsansvar. 

Erhållna testamenten och bidrag upptas som intäkt när testamentet eller bidraget är slutgiltigt och vunnit 

laga kraft. Insamlingarna intäktsförs, när insamlingsredovisningen är färdig. 

33

34 

Principer för kostnadsfördelning 

Till verksamhetsområdena har hänförts deras särkostnader och en andel av de gemensamma kostnaderna. 

Vid uträkningen av andelen har orsaksprincipen iakttagits så noggrant som möjligt. 

Organisationsverksamheten och centralenhetstjänsterna innehåller dels de intäkter och kostnader för 

organisationsverksamheten, som med hänsyn till väsentlighetsprincipen inte har hänförts till verksamhetsområdena, 

dels summan av de administrativa tjänster som har intäktsförts via centralbyrån. 

Fonder 

Bunden fond bildas i balansräkningen, ifall friheten att disponera medlen i betydande mån begränsats för 

Finlands Röda Kors förvaltningsorgan genom ett testamentariskt förordnande eller någon annan extern 

viljeyttring. 

En bunden fond presenteras som självtäckande fond, om meningen varit att fondmedlen ska hållas isär från 

de övriga medlen. Användningen av medlen i bundna fonder samt de orealiserade och realiserade fondintäkterna 

hänförs till fondkapitalet. Överföringarna till bundna fonder och användningen av fonderna presenteras 

i bokslutet på en egen rad före raden Räkenskapsperiodens över-/underskott. 

Finlands Röda Kors samlar in medel till sin katastroffond för att kunna ge snabb hjälp såväl i hemlandet som 

internationellt. Också det långsiktiga utvecklingssamarbetet finansieras ur katastroffonden. För att få in 

medel till fonden arrangerar Finlands Röda Kors insamlingar och annan medelsanskaffning samt tar emot 

bidrag och testamenten. Ändamålsbundna bidrag tas emot till fonden endast då dessa anvisats för verksamhet 

som överensstämmer med Röda Korsets verksamhetsprinciper. De medel som skänkts till fonden ska 

användas för angivet ändamål. 

2. Ändringar i presentationssättet för resultat- och balansräkning 

De självtäckande fondernas resultaträkningsposter har hänförts till signifikanta poster i resultaträkningen 

och de presenteras inte längre som egen grupp. I anslutning till kapitalet i de självtäckande fonderna har 

bildats en fond för verkligt värde, där den realiserade förändringen av fondkapitalets verkliga värde specificeras. 

Flyktingverksamheten har gått samman med beredskapen, organisationsverksamheten och centralbyråns 

tjänster. 

3. Ändringar i siffror för föregående räkenskapsperiod 

Presentationen av posterna för de självtäckande fonderna i egna grupper i resultaträkningen.

Noter till resultaträkningen 

1. Ordinarie verksamhet 

2012 2011 

Ordinarie verksamhetens intäkter sammanlagt 105 817 762,48 109 838 207,66 

Nationell beredskap 

Intäkter 

RAY-intäkter 936 596,93 1 771 336,91 

Övriga intäkter 399 649,97 217 558,64 

Intäkterna sammanlagt 1 336 246,90 1 988 895,55 

Kostnader 

Personalkostnader 577 173,43 778 210,57 

Övriga kostnader 1 359 283,91 1 955 977,08 

Kostnaderna sammanlagt 1 936 457,34 2 734 187,65 

Täcks ur katastroffonden -523 397,07 -593 953,35 

Nationell beredskap sammanlagt -76 813,37 -151 338,75 

Flyktingverksamhet 

Intäkter 

RAY-intäkter 0,00 255 000,00 

Statsunderstöd 0,00 327 660,99 

Övriga intäkter 0,00 0,00 

Intäkter sammanlagt 0,00 582 660,99 

Kostnader 

Personalkostnader 0,00 392 340,00 

Övriga kostnader 0,00 370 661,49 

Kostnaderna sammanlagt 0,00 763 001,49 

Flyktingverksamhet sammanlagt 0,00 -180 340,50 

Internationell verksamhet 

Intäkter 

Statsunderstöd 21 202 266,37 23 273 876,92 



Kostnader 

Personalkostnader 5 130 458,70 5 296 127,59 

Pengar och materiell hjälp 28 004 725,19 30 371 543,45 

Hjälpverksamhet 33 135 183,89 35 667 671,04 

Täcks ur katastroffonden -8 072 324,56 -8 754 814,95 

Internationell verksamhet sammanlagt 30 524,35 63 430,86 

Skyddshusen 

Intäkter 

RAY-intäkter 857 000,00 857 000,00 

Ersättning från kommuner 947 991,97 928 511,07 



Kostnader 


Övriga kostnader 508 234,11 517 303,37 


Skyddshusen sammanlagt -328 138,85 -334 192,01 

Kontti-kedjan 

Intäkter 

Försäljning 7 029 021,66 5 734 174,93 

Ersättning från staten 947 485,22 838 068,39 



Kostnader 


Anläggningskostnader 264 461,87 370 453,21 


Distriktens resultatandel 1 039 386,67 842 359,52 

Katastroffondens resultatandel 519 693,29 421 179,74 


Kontti-kedjan sammanlagt 235 234,76 52 255,08 

35

36 


Blodtjänst 

Intäkter 

Omsättning 65 955 603,31 69 007 090,13 

Övriga verksamhetsintäkter 659 465,67 1 115 280,16 

Intäkterna sammanlagt 

Kostnader 

66 615 068,98 70 122 370,29 

Lagerändring 514 307,00 1 065 222,00 


Material och tjänster 17 761 815,79 16 815 114,58 

Hyror 5 360 873,37 5 011 927,62 



Blodtjänsts överskott/underskott före avskrivningar -1 582 590,93 -1 227 126,90 

Organisationsverksamhet och centralbyråns tjänster 

Intäkter 

RAY-intäkter 1 017 489,48 

Statsunderstöd 337 513,79 215 000,00 



Kostnader 




Stödet för hjälpverksamheten sammanlagt -4 930 993,86 -9 141 475,74 

Avskrivningar -2 134 627,09 -1 648 479,33 

Löner medelsanskaffning och placeringar -987 699,48 -923 905,83 

Överskott/Underskott -9 775 104,47 -13 491 173,12 

2. Personalkostnaderna sammanlagt 

Löner 35 894 598,11 37 323 075,12 

Arvoden 333 723,79 406 727,38 

Pensionskostnader 6 684 036,01 13 200 015,02 

Övriga lönebikostnader 3 423 730,19 4 039 454,40 

Sammanlagt 46 336 088,10 54 969 271,92 

Distrikten inom modellen med en arbetsgivare 1 561 703,40 3 764 886,69 

Resultaträkningens personalkostnader 44 774 384,70 51 204 385,23 

3. Medlemsavgifter 

Centralbyrån 426 463,50 432 711,50 

Distrikt och avdelningar 976 590,50 990 383,00 

Hela organisationen 1 403 054,00 1 423 094,50 

4. Investerings- och finansieringsverksamhet 

Intäkter 

Dividender 1 590,16 5 658,76 

Hyror 2 426 744,54 3 171 551,44 

Räntor 50 263,84 235 488,61 

Försäljningsvinster 5 486 602,70 12 807 303,09 



Kostnader 

Räntor 760 278,18 252 959,20 

Reparationer 227 146,64 267 736,93 

Försäljningsförlust 986 019,48 1 896 140,15 



Investerings- och finansieringsverksamheten sammanlagt 5 187 821,45 12 904 709,62

5. Revisorernas arvoden 


1. Revisorsarvoden 33 218,38 63 404,20 

2. Särskild revision 32 498,26 37 324,36 

3. Skattetjänster 19 686,44 193 612,68 

4. Övriga arvoden 74 923,35 101 524,71 

Sammanlagt 160 326,43 395 865,95 

37

Noter till balansräkningen 

Noter till balansräkningens aktiva: 


1. Förändringar i bestående aktiva 

Immateriella rättigheter 

Utgiftsrest 1.1 1 777 987,72 2 150 873,03 

Ökningar 2 942 483,99 486 720,80 

Minskningar -4 885,58 0,00 

Utgiftsrest före avskrivningar 4 715 586,13 2 637 593,83 

Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -960 939,77 -859 606,11 

Utgiftsrest 31.12 3 754 646,36 1 777 987,72 

38 

Byggnader och kostruktioner 

Utgiftsrest 1.1 2 952 510,42 3 072 344,94 



Utgiftsrest 31.12 2 508 178,12 2 952 510,42 

Maskiner och inventarier 

Utgiftsrest 1.1 1 783 181,60 1 563 724,29 

Ökningar 268 630,89 958 871,54 

Minskningar -983,58 -82 410,06 



Utgiftsrest 31.12 1 413 634,60 1 783 181,60 

Förskottsbetalningar och övriga pågående anskaffningar 

Utgiftsrest 1.1 1 952 326,97 671 943,51 

Ökningar 2 209 778,86 1 952 326,97 

Minskningar -3 007 205,96 -671 943,51 

Utgiftsrest 31.12 1 154 899,87 1 952 326,97 

2. Värdering av finansiella instrument till gängse värde 

Räntefonder (1325) 

Gängse värde 40 569 546,20 35 159 001,14 

Anskaffningsvärde 38 706 208,24 34 894 520,17 

Skillnad 1 863 337,96 264 480,97 

Aktier och aktiefonder (1327 ja 1850) 

Gängse värde 30 629 587,07 29 241 639,66 

Anskaffningsvärde 30 202 115,80 31 220 148,25 

Skillnad 427 471,27 -1 978 508,59 

Gängse värde sammanlagt 71 199 133,27 64 400 640,80 

Ändring i fonden för verkligt värde 4 004 836,91 -4 567 992,85 

Övriga aktier och andelar 

Indexobligation (1326) 

Bokfört värde 0,00 2 500 000,00 

Aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag 

Bokfört värde 8 650 154,41 9 582 138,89 

Övriga aktier och andelar 

Bokfört värde 1 387 452,31 1 182 525,75 

Övriga värdepapper 

Bokfört värde 405 852,96 47 653,13 

Övriga placeringar 

Bokfört värde 26 389,01 24 600,11 

Sammanlagt 81 668 981,96 77 737 558,68

3. Resultatregleringar 


RAY-fordran 305 332,02 134 785,62 

UM-fordran 74 628,05 96 735,22 

EU/ECHO-fordran 439 728,87 514 081,10 

Distriktens löner 260 247,96 370 111,67 

Arbetsmarknadsstöd 19 909,26 35 496,22 

Sysselsättningsprojektfordran hos TE-centralen 35 454,82 53 074,33 

Testamenten 0,00 96 380,89 

Centralbyråns övriga resultatregleringar sammanlagt 848 277,78 827 786,35 

Kontti-kedjans resultatregleringar 820 734,91 654 137,27 

Resultatregleringsräntor 0,00 0,00 

Hyresfordringar 55 937,16 60 056,11 

Blodtjänsts resultatregleringar 730 919,89 803 567,62 

Sammanlagt 3 591 170,72 3 646 212,40 

4. Fordringar hos övriga FRK-enheter 

Försäljningsfordringar hos distrikten 31.12 819 002,54 1 071 793,84 

Försäljningsfordringar hos avdelningarna 31.12 33 712,29 13 700,01 

Försäljningsfordringarna sammanlagt 852 714,83 1 085 493,85 

Lånefordringar hos avdelningarna 31.12 0,00 20 625,00 

Resultatregleringar hos distrikten 31.12 346 853,21 441 752,17 

Försäljningsfordringar hos avdelningarna tas upp 

under posten försäljningsfordringar i balansräkningen. 

39

Noter till balansräkningens passiva: 

1. Förändringar i eget kapital och fonder 

40 


Självtäckande fonderna sammanlagt 

Kapital 1.1 3 828 098,78 4 012 607,10 

Intäkter 112 927,56 55 986,87 

Försäljningsförluster -7 688,09 -109 582,63 

Kostnader -27 594,97 -25 129,21 

Understöd -338,80 -139,97 

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 115 238,42 -105 643,38 

Kapital 31.12 4 020 642,90 3 828 098,78 

Fonden för verkligt värde 305 384,40 0,00 

Skulder till FRK 1.1 4 326 027,30 3 828 098,78 

Självtäckande fonderna fondvis 

Antti Ahlström d.y. fond 

Kapital 1.1 1 149 968,67 1 197 912,44 

Intäkter 33 924,25 16 828,09 


Kostnader 0,00 0,00 

Understöd -101,78 -42,07 


Kapital 31.12 1 216 119,01 1 149 968,67 

Fonden för verkligt värde 92 287,14 


Jaakko Bascharoffs fond 

Kapital 1.1 1 118 356,09 1 173 987,49 

Intäkter 33 017,90 16 810,66 


Kostnader -2 694,97 -7 629,21 

Understöd -99,06 -42,03 


Kapital 31.12 1 180 933,66 1 118 356,09 



Irene och Julius Frisks fond 

Kapital 1.1 91 176,14 98 623,26 

Intäkter 2 676,08 1 103,14 

Försäljningsförluster -182,19 -2 159,16 

Kostnader -6 450,00 -4 400,00 

Understöd -8,02 -2,76 


Kapital 31.12 89 482,61 91 176,14 


Skulder till FRK 1.1 96 292,69 91 176,14 

Minna Emilia Frisks fond 

Kapital 1.1 351 739,10 380 352,29 

Intäkter 10 393,27 5 434,23 


Kostnader -18 450,00 -13 100,00 

Understöd -31,17 -13,58 


Kapital 31.12 354 128,96 351 739,10 


Skulder till FRK 1.1 381 033,33 351 739,10 

General Mannerheims och friherre Birger von Troils fond 

Kapital 1.1 573 691,92 598 155,33 

Intäkter 16 989,73 8 567,02 

Försäljningsförlustert -1 156,66 -16 768,14 

Kostnader -50,97 -21,42 

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 17 633,58 16 240,87 

Kapital 31.12 607 107,60 573 691,92 

Fonden för verkligt värd 46 113,05 

Skulder till FRK 1.1 653 220,65 573 691,92


Bröderna Markus och Henry Schatelowitz minnesfond 

Kapital 1.1 30 344,02 31 637,95 

Intäkter 840,07 453,12 

Försäljningsförluster -57,18 -886,90 

Kostnader -2,52 -1,13 

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 932,68 -859,02 

Kapital 31.12 32 057,07 30 344,02 


Kapital 31.12 34 500,15 30 344,02 

Olga och Jalmari Välimaas fond 

Kapital 1.1 205 199,01 212 288,74 

Intäkter 6 026,18 2 541,00 


Understöd 0,00 0,00 

Kostnader -18,07 -6,34 


Kapital 31.12 216 027,03 205 199,01 


Kapital 31.12 232 456,71 205 199,01 

Inez och Arthur Dahlströms fond 

Kapital 1.1 307 623,83 319 649,60 

Intäkter 9 060,08 4 249,61 


Understöd 0,00 0,00 

Kostnader -27,21 -10,64 


Kapital 31.12 324 786,96 307 623,83 


Kapital 31.12 349 462,02 307 623,83 

Katastroffonden 

Katastroffonden 1.1 13 102 861,05 13 567 999,04 

Bidrag till katasroffonden 5 741 769,37 8 666 506,88 

Testamenten till katastroffonden 2 549 083,40 1 089 401,22 

Kontti-kedjans andel av kat.fondens intäkter 519 693,28 421 179,75 

Insamlingskostnder -862 840,97 -1 230 231,01 

2. Avsättningar 

Använts utrikes -8 072 324,56 -8 754 814,95 

Använts inrikes -523 397,07 -657 179,88 

Katastroffonden 31.12 12 454 844,50 13 102 861,05 

Avsättningarna består av de indexförhöjningar på tilläggspensionspremierna som FRK bundit sig till år 2011. 

Förhöjningarna betalas ut åren 2013 och 2014. Den andel som ska betalas ut år 2013 har i bokslutet överförts 

till skulder enligt faktura. 

3. Skulder som förfaller till betalning senare än efter fem år 

Lån 0,00 21 700 000,00 

4. Resultatregleringsskulder 

Skuld på semesterlön och semesterpenning 1 135 469,88 1 233 418,00 

Soc.kostnader för semesterlöneskuld 259 114,23 271 723,00 

Skatteskuld 23 377,95 47 468,97 

Ersättning för HND:s medelsanskaffning 200 000,00 200 000,00 

Räntor på lån 31 398,85 51 201,33 

Insamlinngen Jul i sinnet (MBF/FRK) 913 030,92 760 648,78 

Centralb öv. resultatregl.skulder sammanl. 1 408 691,28 846 505,36 

Förskottshyror 215 046,79 178 662,90 

Blodtjänsts reslultatregleringsskulder 5 129 124,85 4 749 065,83 

Kontti-kedjans resultatregleringsskulder 1 019 582,04 846 382,23 

Sammanlagt 10 334 836,79 9 185 076,40 

5. Skulder till övriga FRK-enheter 

Leverantörsskulder till distrikten 31.12 191 036,82 293 463,13 

Resultatregleringsskulder till distrikten 31.12 390 236,02 300 132,56 

Resultatregleringsskulder till avdelningarna 31.12 5 157,80 949,34 

Sammanlagt 395 393,82 301 081,90 

Låneskulder till avdelningarna 31.12 2 350 781,58 2 182 454,47 

41

SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

1. Tillgångar som lämnats som säkerhet för skulder och värdet av givna säkerheter 

42 


Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder 

Pensionslån 0,00 100 000,00 

Som säkerhet ställda inteckningar 0,00 2 017 140,00 


Strukturerat skuldbrev 3 600 000,00 4 500 000,00 

Som säkerhet ställda inteckningar 5 403 440,00 9 000 000,00 


Företagslån 32 000 000,00 32 000 000,00 

Som säkehet ställda inteckningar 28 487 680,00 28 487 680,00 

Bulevarden 5 aktier 11 000 000,00 11 000 000,00 

Avtal om allmän pantsättning 

Insättningsbevis hos tullstyrelsen nr 474787, medlen 

på konto 142824-4113. 

2. Ansvar för avtal om ränteutbyte 

Värdet på ränteswapkontraktets underliggande egendom är cirka 

10 miljoner euro och kontraktets verkliga värde -484 858 euro. 

3. Leasingansvar 

Obetalda belopp för leasingavtal: 

Betalas följande räkenskapsperiod 1 712 823,16 1 526 598,35 

Betalas senare 2 560 929,61 3 174 581,13 

4 273 752,77 4 701 179,48 

De nämnda leasingavtalen är i regel på tre år 

och omfattas inte av inlösningsvillkor. 

4. Blodtjänsts hyresansvar 

Hyresansvar för verksamhetslokaler: 

Betalas följande räkenskapsperiod 4 522 971,09 4 101 026,95 


38 732 177,55 38 972 770,58 

5. Blodtjänsts övriga ansvar 

Hyror för maskiner och utrustning: 

Betalas följande räkenskapsperiod 38 410,24 9 638,28 

Betalas senare 34 551,36 13 774,77 

72 961,60 23 413,05 

6. Kontti-kedjans hyresansvar 

Hyresansvar för affärslokaler: 

Betalas följande räkenskapsperiod 1 178 286,00 751 021,00 


5 291 194,84 4 321 118,23 

7. Arrendeansvar 

Arrendeansvar: 

Betalas följande räkenskapsperiod 37 502,19 36 475,56 

Betalas senare 900 052,56 911 889,00 

937 554,75 948 364,56 

PERSONAL 

1. Antalet anställda i genomsnitt 

Centralbyrån 154 156 

Skyddshusen 41 42 

Kontti-verksamhet 51 42 

Blodtjänst 631 590 

877 830

Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet 

STYRELSEN FÖR FINLANDS RÖDA KORS 

Helsingfors den 26. april 2013 

Erkki Liikanen Pirkko-Liisa Ollila Eero Rämö 

ordf. v. ordf. v. ordf. 

Christel von Frenckell-Ramberg Elisa Bloigu Hannu Harri 

v. ordf. ledamot ledamot 

Irmeli Metsänen Maria Pietikäinen Aino Rubini 

ledamot ledamot ledamot 

Alpo Tanskanen Kristiina Kumpula 

ledamot generalsekreterare 

Bokslutsanteckning 

Om utförd revision har i dag avgetts berättelse 

Helsingfors den 29. april 2013 

Pricewaterhouse Coopers Oy 

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti Hiltunen 

CGR, PwC Oy GRM CGR 

43

Revisionsberättelse 

Till fullmäktige av Suomen Punainen Risti - Finlands Röda Kors 

44 

Vi har reviderat Suomen Punainen Risti – Finlands Röda Kors -benämnda offentligrättsliga förenings 

bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2012. 

Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. 

Styrelsens och generalsekreterarens ansvar 

Revisorns skyldigheter 

Uttalande 

Styrelsen och generalsekreteraren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och 

för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande 

av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen och generalsekreteraren ska se till att bokföringen 

och medelsförvaltningen är ordnad på ett behörigt sätt och generalsekreteraren ska se till att bökföringen 

är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. 

Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. 

Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god 

revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en 

rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och 

om huruvida styrelsens medlemmar eller generalsekreteraren har gjort sig skyldiga till en handling eller 

försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot föreningen, eller brutit mot föreningslag 

eller stadgar som gäller Finland Röda Kors. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information 

som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns 

omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter 

eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan 

för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. 

Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i 

syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i interna kontrollen i Suomen Punainen Risti – Finlands Röda 

Kors. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som 

har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av 

den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. 

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt 

uttalande. 

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet 

av centralbyråns och distriktskontorens verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i 

Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i 

verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. 

Helsingfors den 29 april 2013 

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti Hiltunen 

CGR GRM-revisor CGR 

PricewaterhouseCoopers Oy

Förteckning över använda bokföringsböcker 

EGENTLIGA BOKFÖRINGSBÖCKER 

Balansbok inbunden 

Bokslutsspecifikationer i fyra separat inbundna böcker 

Huvudbok digitalt och som papperversion 

Dagbok digitalt och som papperversion 

HJÄLPBÖCKER 

Försäljningsreskontra hjälpbok 

Inköpsreskontra hjälpbok 

Lagerbokföring hjälpbok 

Bokf. av anläggningstillg. hjälpbok 

Lönebokföring digitalt och som papperversion 

ANVÄNDA VERIFIKATSLAG 

9 Kalkylmässiga transaktioner 

11 Banker 

13 Manuell fakturabetalning 

14 Försäljningsreskontrabetalningar 

20 Inköpsfakturor 

21 Inköpsreskontrabetalningar 

30 Försäljningsfakturor 

34 Hänföring av förs.resk.betalningar 

40 Memorialverifikat 

41 Löner 

42 Reseräkningar 

43 Bokföring av motposter 

44 Löner, delegater 

45 Excel-memorialverifikat 

50 Bokföring av resultat 

Inköpsfakturor och reseräkningar förvaras digitalt. 

Övriga verifikat förvaras i pappersversion. 

45

Finlands Röda Kors 

Fullmäktige 

Fullmäktige samlades två gånger dels för att handlägga 

stadgeenliga ärenden, såsom bokslutet, beviljande 

av ansvarsfrihet och storleken på medlems- 

avgiften, samt bl.a. justeringen av Tavastlands och 

Västra Finlands distriktsgränser, dels för att diskutera 

bl.a. företagsmedlemskapet, seniorerna och Midvinterövningen. 

Ordförande Kiuru Krista 

Vice ordförande Nordström Ralf 

Ledamöter Basilier Linda 

Helin Marko 

Häkkinen Juha 

Jokiniemi Anna-Marja 

Koivistoinen Leena 

Kuokkanen Hannu 

Kuusela Katja 

Levijoki Juha 

Lindbäck Peter 

Lindholm Max 

Luiro Anne 

Merikallio Juhani 

Neilimo Kari 

Nygård-Taxell Rachel 

Paajanen Heikki 

Rasinkangas Jarno 

Saloniemi Pia 

Seppänen Seppo 

Silvonen Juha 

Suokas Markku 

Valtasaari Saija 

Viitanen Maria 

Vänni Hanna 

Representanter för 

ministerier Kaukoranta Päivi 

Kerminen Päivi 

Niemi Marja-Liisa 

Partanen Pentti 

Siitonen Simo 

Voipio-Pulkki Liisa-Maria 

46 

Styrelsen 

Styrelsen samlades nio gånger och behandlade 151 

ärenden. Regelbundet behandlades ekonomin, verksamhetsplanerna 

och –berättelserna. Dessutom 

behandlades bl.a. Kontti-strategin, ungdomsåret, 

ledarskapsutvecklingen, tilläggspensionsfinansieringen, 

den interna övervakningen och första 

hjälpen-utbildningen. 

Ordförande Liikanen Erkki 

Vice ordförande Ollila Pirkko-Liisa 

Rämö Eero 

von Frenckell-Ramberg Christel 

Ledamöter Bloigu Elisa 

Harri Hannu 

Metsänen Irmeli 

Pietikäinen Maria 

Rubini Aino 

Tanskanen Alpo 

Utvecklings- och personalutskottet 

Utskottet samlades fyra gånger och behandlade 41 

ärenden. 

Ordförande Harri Hannu 

Vice ordförande Bloigu Elisa 

Medlemmar Carlstedt Henrik 

Kainulainen Harri 

Kähtävä Eira 

Lumme-Tuomala Riitta 

Piispanen Elina 

Blodtjänsts styrelse 

Styrelsen samlades nio gånger och behandlade 95 

ärenden. 

Ordförande Komi Kirsi 

Vice ordförande Rämö Eero 

Ledamöter Kronman Gunvor 

Oksanen Tuula 

Parkkola Kai 

Saini Timo

Skyddshusens direktion 

Direktionen samlades fyra gånger och behandlade 30 

ärenden. 

Ordförande Ollila Pirkko-Liisa 

Vice ordförande Rubini Aino 

Medlemmar Bremer Lena 

Kumpula Kristiina 

Lounatvuori Sisko 

Mohamed Saido 

Näsi Altti 

Kontti-direktion 

Direktionen samlades sex gånger och behandlade 44 

ärenden. 

Ordförande Pietikäinen Maria 

Vice ordförande Kumpula Kristiina 

Medlemmar Kervinen Hannele 

Kohmo Pasi 

Levänen Antero 

Löövi Kalle 

Saarela Pertti 

Utskottet för medlems- och frivilligverksamhet 

Utskottet samlades fyra gånger och behandlade 48 

ärenden. 

Ordförande Rubini Aino 

Vice ordförande Metsänen Irmeli 

Medlemmar Backman Henri 

Reinholdt Ilse 

Sandell Birger Ch. 

Tuorila Sanna 

Valtasaari Saija 

Åhman Jessica 

Ungdomskommittén 

Kommittén samlades fem gånger och behandlade 70 

ärenden. 

Ordförande Rämö Eero 

Vice ordförande Lindholm Danielle 

Medlemmar Aho Minttu 

Juhajoki Joonatan 

Laitinen Sami 

Musta Laura 

Pesonen Jenna 

Första hjälpen- och hälsokommittén 

Kommittén samlades tre gånger och behandlade 20 

ärenden. 

Ordförande Siitonen Simo 

Vice ordförande Haikala Olli 

Medlemmar Castrén Maaret 

Katila Ari 

Kärnä Helena 

Määttä Teuvo 

Pietikäinen Maria 

Saarinen Markku 

Silfast Tom 

Sundman Tove 

Vertio Harri 

Placeringskommittén 

Kommittén samlades fyra gånger och behandlade 34 

ärenden. 

Ordförande Kumpula Kristiina 

Medlemmar Syrjälä Martti 

Manninen Mikko till 17.2.2012 

Huuskonen Susanna från 1.6.2012 

Väisänen Tapani 

Torsti Esko från 23.11.2012 

Revisionsutskottet 

Utskottet samlades fem gånger och behandlade 48 

ärenden. 

Ordförande von Frenckell-Ramberg Christel 

Medlemmar Bloigu Elisa 

Harri Hannu 

Kivistö Kalevi 

Neilimo Kari 

Nikula Pekka 

Förlikningsnämnden 

Nämnden hade inga sammankomster under år 2012. 

Ordförande Liikanen Erkki 

Medlemmar Helaakoski Hannu 

Kumpula Kristiina 

Riihelä Kirsti 

Sandell Birger Ch. 

47

48 

Humanitet 

Opartiskhet 

Neutralitet 

Självständighet 

Frivillighet 

Enhet 

Universalitet 

rodakorset.fi

Årsredovisning 2012 - Röda Korset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?