FMV:s årsredovisning 2011
FMV:s årsredovisning 2011
FMV:s årsredovisning 2011
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
å r s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1
R e s u lt a t i k o r t h e t<br />
Resultat i korthet<br />
Ekonomi 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Ekonomiskt resultat, mnkr 37 13 4<br />
Fakturering, mdkr 18,5 19,6 19<br />
Årsarbetskrafter genomsnitt, antal 1 516 1 500 1 471<br />
Debiteringsgrad, procent 74,5 74,4 73,8<br />
Leveransförmåga 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
<strong>FMV</strong>:s kundorderstock mdkr 45 564 62 254 59 850<br />
– varav Försvarsmakten 37 376 53 545 52 769<br />
<strong>FMV</strong>:s leveransförmåga, procent 91 93 94<br />
Konkurrensutsättning 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Varor, procent 39 48 54<br />
Resurskonsulter, procent 57 65 74<br />
Tjänsteprodukter, procent 45 47 56<br />
Total, procent 43 49 57<br />
Personal 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Sjukfrånvaro, procent 1,9 2,1 2,2<br />
Kompetensutveckling 3 3,2 3,5<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
Karlsborg<br />
Skövde<br />
Östersund<br />
Arboga<br />
Vidsel<br />
Enköping<br />
Stockholm<br />
Linköping Karlskrona<br />
R e s u lt a t i k o r t h e t<br />
Verksamheten bedrivs huvudsakligen<br />
i Stockholm. Myndigheten<br />
har även verksamhet i bland annat<br />
Arboga, Enköping, Karlsborg,<br />
Karlskrona, Linköping, Skövde,<br />
Vidsel och Östersund.<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
3
F M V – t e k n i k f ö r S v e r i g e s s ä k e r h e t<br />
Uppgifter<br />
Försvarets materielverks uppgifter återfinns i förordning en<br />
2007:854 med instruktion för Försvarets materiel verk<br />
och <strong>FMV</strong>:s regleringsbrev. Försvarets materielverk har<br />
bland annat till uppgift att anskaffa, vidmakthålla,<br />
destruera och kassera materiel och förnödenheter på<br />
uppdrag av Försvarsmakten samt inom detta område<br />
biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering<br />
och materielsystemkunskap. På<br />
uppdrag av Försvarsexportmyndigheten (FXM) bedriver<br />
<strong>FMV</strong> exportrelaterad verksamhet inom försvarssektorn<br />
(förordning 2010:566). <strong>FMV</strong> handlägger ärenden som<br />
rör immaterialrättsliga frågor och är patentorgan för<br />
<strong>FMV</strong> – Teknik för Sveriges säkerhet<br />
myndigheter som hör till försvarsdepartementet. Inom<br />
<strong>FMV</strong> finns ett certifieringsorgan som ska upprätta och<br />
driva en certifieringsordning för säkerhet i ITprodukter<br />
och system.<br />
Verksamhet<br />
<strong>FMV</strong> bedrev sin verksamhet <strong>2011</strong> inom Försvarsdepartementets<br />
utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap,<br />
under verksamhetsområdet Försvar. <strong>FMV</strong>:s<br />
verksamhet är indelad i fem prestationsområden:<br />
Anskaffning, Ledningsstöd, Driftsstöd, Internationella<br />
materielsamarbeten och industrifrågor samt Evaluering och<br />
certifiering av ITsäkerhetsprodukter.<br />
F M V – t e k n i k f ö r S v e r i g e s s ä k e r h e t<br />
Mål för verksamheten<br />
<strong>FMV</strong> redovisar sin verksamhet enligt de av regeringen fastslagna målen. Målen framgår av sammanställningen nedan.<br />
Mål Återrapporteringskrav<br />
i enlighet med regleringsbrevet för <strong>FMV</strong> <strong>2011</strong><br />
1 Redovisa de åtgärder som genomförts för att tillmötesgå regeringens principer för materielförsörjningen.<br />
Informera om de åtgärder <strong>FMV</strong> planerar att genomföra för att öka handlingsfriheten i materielförsörjningen.<br />
Redovisningen ska i möjligaste mån vara jämförbar över tid.<br />
Avvikelser från principerna som av myndigheten bedöms som betydande ska särredovisas.<br />
Redovisa andelen materiel som beställts enligt principerna anskaffning respektive utveckling.<br />
2 Redovisa mängden leverantörsbeställningar som <strong>FMV</strong> har lagt under året som svarar mot kundbeställningar<br />
från Försvarsmakten.<br />
Redovisa mängden kundbeställningar som <strong>FMV</strong> har tagit emot från Försvarsmakten.<br />
Av redovisningen ska även antalet beställningar från Försvarsmakten vid ingången av året respektive utgången<br />
av året samt en analys av skillnaden däremellan framgå.<br />
Redovisningen av mål 2 bör tas fram i samråd med Försvarsmakten.<br />
<strong>FMV</strong> ska även redovisa vilka överenskomna materielleveranser respektive övriga leveranser till Försvarsmakten<br />
som ej har genomförts under året, samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta.<br />
3 <strong>FMV</strong> ska inom ramen för anslaget 1:11 anslagspost 1 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m.<br />
tillhandahålla resurser inom teknik och materielförsörjning (inklusive forskning) för stöd till regeringen.<br />
4 <strong>FMV</strong> ska redovisa uppnått resultat avseende certifieringsverksamheten samt redovisa kostnaderna för detta.<br />
Myndigheten ska även redovisa intäkterna från sålda certifieringstjänster.<br />
5 <strong>FMV</strong> ska redovisa vilka uppdragsgivare myndigheten har rapporterat till och i vilken utsträckning uppgifterna har<br />
kunnat lösas.<br />
6 <strong>FMV</strong> ska redovisa resultatet av den dialog som har genomförts med de myndigheter som kan antas ha liknande<br />
behov av materiel och systemlösningar som Försvarsmakten samt övriga resultat i arbetet med att öka civila och<br />
militära synergieffekter.<br />
Resultatet ska kommenteras i förhållande till tidigare års civila och militära synergieffekter.<br />
7 <strong>FMV</strong> ska redovisa i vilken utsträckning verksamhet överförs till industrin. Redovisningen ska inkludera en<br />
bedömning av vilka kostnadseffektiviseringar som åstadkommits genom industrins utökade åtaganden i<br />
materielprocessen. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av skilda segments konkurrensutsättning<br />
inom relevanta områden.<br />
8 <strong>FMV</strong> ska stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i dess arbete med förhandlingar om allmänt<br />
säkerhetsskyddsavtal med andra länder.<br />
9 <strong>FMV</strong> ska stödja Försvarsmakten med samordning av det nordiska samarbetet (NORDEFCO), inom frågor som<br />
faller under <strong>FMV</strong>:s kompetensområde.<br />
10 <strong>FMV</strong> ska på uppdrag av FXM stödja svensk försvarsmaterielexport samt försäljning av övertalig materiel. <strong>FMV</strong> ska<br />
inom ramen för dessa uppgifter sluta avtal med industri och underleverantörer på uppdrag av FXM.<br />
12 Försvarets materielverk ska redovisa investeringarnas utfall. I de fall utfallet skiljer sig från planen ska detta<br />
kommenteras och motiveras.<br />
13 <strong>FMV</strong> ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits<br />
effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två senast<br />
föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.<br />
14 <strong>FMV</strong> ska avvakta med åtgärder som kan försvåra den reformering av stödverksamheten som FSK (Fö 2010:01)<br />
ska lämna förslag till.<br />
15 <strong>FMV</strong> ska i <strong>årsredovisning</strong>en lämna en separat resultatrapport över samtliga kostnader och intäkter i tjänsteexportverksamheten.<br />
16 Andelen upphandlingar med undantag i förhållande till totala antalet upphandlingar ska redovisas. Motiven till<br />
undantagen ska redovisas på en aggregerad nivå och kommenteras.<br />
17 <strong>FMV</strong> ska redovisa hur stor andel av verkets leverantörer som utgörs av små eller medelstora företag. Av redovisningen<br />
ska framgå andel av såväl leverantörsbeställningar lagda under året som av den totala leverantörsstocken.<br />
18 <strong>FMV</strong> ska samråda med FRA vid utveckling, anskaffning och driftsättning av system eller utrustning som kan<br />
användas för signalspaningsändamål.<br />
19 <strong>FMV</strong> ska per den 1 januari <strong>2011</strong> överföra ansvaret för avtal till FXM. De avtal som avses är de som <strong>FMV</strong> har ingått<br />
för staten om försäljning, leasing eller utlåning av materiel i exportsyfte. Myndigheterna bemyndigas att närmare<br />
besluta och överenskomma om vilka avtal som avses med överföringen. <strong>FMV</strong> och FXM ska senast den 1 april ha<br />
vidtagit de åtgärder som följer av att avtalen överförs till FXM per den 1 januari <strong>2011</strong>.<br />
4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 5<br />
Hänvisning<br />
kapitel<br />
Anskaffning<br />
Resultat verksamhet<br />
Prestationer – Internationella<br />
materielsamarbeten och<br />
industrifrågor<br />
Prestationer – Evaluering<br />
och certifiering av ITsäkerhetsprodukter<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Resultat verksamhet<br />
Resultat verksamhet<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar<br />
Särskilda redovisningar
i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g<br />
Innehållsförteckning<br />
Resultat i korthet 2<br />
<strong>FMV</strong> – Teknik för Sveriges säkerhet 4<br />
Uppgifter 4<br />
Verksamhet 4<br />
Mål för verksamheten 5<br />
Generaldirektören har ordet 8<br />
Resultat verksamhet 10<br />
Ekonomiskt resultat och investeringar 10<br />
Prestationer 10<br />
Kundorderstock 13<br />
Leveransförmåga 15<br />
Kvalitet 16<br />
Effektivitet i verksamheten 17<br />
Medarbetare och arbetsmiljö 22<br />
Ny inriktning och förnyelse 22<br />
Åtgärder för att utveckla medarbetare mot<br />
verksamhetens krav 23<br />
Ledarförsörjning och ledarutveckling 23<br />
Personalförsörjning 24<br />
Attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö 25<br />
Anskaffning 27<br />
Inriktning för materielanskaffningen till Försvarsmakten 27<br />
Helikopter 16 30<br />
Taktiskt UAVsystem 30<br />
Minröjfartyg Koster 31<br />
Vapenstation 01 32<br />
Snabbanskaffning av bandvagnar 32<br />
Drivmedelsmateriel 33<br />
Samarbete <strong>FMV</strong> och norska FLO 33<br />
Ledningsstöd 34<br />
Informationssäkerhetsdeklaration ISD 34<br />
Verifiering och prov 34<br />
Patent, varumärken, mönster och upphovsrätt 35<br />
Driftstöd 36<br />
Projekt NOLI 36<br />
Tekniskt Informationscentrum 37<br />
FM Satkom 37<br />
Vidmakthållande av fasta radarsystem 37<br />
Internationell spedition 37<br />
Test och evaluering 38<br />
Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor 39<br />
Strategisk materielförsörjning 40<br />
Strategier för materielförsörjningen 40<br />
Internationellt samarbete 41<br />
Evaluering och certifiering<br />
av IT-säkerhetsprodukter 44<br />
Särskilda redovisningar 46<br />
Försvarsunderrättelseproduktion 46<br />
Militära och civila synergieffekter 46<br />
i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g<br />
Stöd till Försvarsexportmyndigheten (FXM) 47<br />
Systemintegration, löpande drift och underhåll 48<br />
Säkerhetsskyddsavtal 50<br />
Överföring av avtal 50<br />
Små och medelstora leverantörer 50<br />
Undantag från lagen om offentlig upphandling 50<br />
Tjänsteexport 51<br />
Nordiskt samarbete 51<br />
Samråd om signalspaningssystem 51<br />
Handlingsprogram för ett effektivare <strong>FMV</strong> 51<br />
Minskade kostnader i materielprocessen 52<br />
Väsentliga händelser 53<br />
Förkortningar och förklaringar 54<br />
Ekonomisk redovisning 56<br />
Sammanställning av väsentliga uppgifter 56<br />
Resultaträkning 57<br />
Balansräkning 58<br />
Anslagsredovisning 59<br />
Finansieringsanalys 60<br />
Redovisningsprinciper 61<br />
Särskilda tilläggsupplysningar 62<br />
Noter 63<br />
Intern styrning och kontroll 70<br />
Styrelse 72<br />
6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 7
G e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t<br />
Försvarets materielverk ska förse försvaret med försvarsmateriel<br />
och tjänster och det ska ske på ett kostnadseffektivt<br />
sätt. Det är på så vis vi bidrar till den svenska<br />
försvarsförmågan.<br />
<strong>FMV</strong> arbetar efter en strategi där vi i första hand ska<br />
anskaffa färdigutvecklad materiel som finns på marknaden.<br />
Finns ingen färdigutvecklad lösning som enkelt går att anpassa,<br />
är det utveckling i samverkan med andra länder som<br />
gäller. Samarbeten med andra länder är en nödvändighet<br />
både när det gäller utveckling och anskaffning. Är inget av<br />
alternativen möjliga måste vi utveckla själva. Så långt det<br />
är möjligt ska kostnader och risker delas på flera för att det<br />
ska bli kostnadseffektivt. Den materielförsörjningsstrategin<br />
lever och verkar <strong>FMV</strong> efter.<br />
Materielförsörjningsstrategin i praktiken<br />
Försvarsmakten har behov av transportfordon som kan ta<br />
sig fram i väglöst land, det vill säga bandvagnar. <strong>FMV</strong> har<br />
uppdraget att från 2013 leverera nya fordon och <strong>FMV</strong> var<br />
vid ingången av <strong>2011</strong> i full gång med att konkurrensupphandla<br />
de första drygt 100 fordonen.<br />
En upphandling är en ganska komplicerad historia<br />
som börjar med att kravspecifikationen ska utformas och<br />
skrivas ned. Det betyder att <strong>FMV</strong> tillsammans med kunden<br />
Försvars makten bestämmer vad fordonen ska klara, hur<br />
Generaldirektören har ordet<br />
stora de ska vara och tusen andra detaljer. Sedan ska anbudsförfrågningar<br />
skickas ut och de inkomna svaren ska mycket<br />
noggrant analyseras och jämföras. Fordonen ska provköras<br />
i olika klimat och under olika förhållanden. Det tar tid och<br />
det ska ta tid för att det ska bli rätt. Om det finns minsta<br />
tveksamheter kring <strong>FMV</strong>:s agerande är risken stor att upphandlingen<br />
blir överklagad. I vissa fall kan den rättsprocessen<br />
göra att leveranserna försenas och ytterst att den svenska<br />
försvarsförmågan eller svenska soldaters säkerhet äventyras.<br />
Under våren <strong>2011</strong>, mitt i upphandlingsarbetet, uppstod<br />
ett behov av nya fordon anpassade för insatsen i Afghanistan.<br />
Det är kostnadskrävande att bygga om befintliga<br />
fordon för de ökenartade förhållandena i Afgha nistan<br />
och upphandlingen av de nya bandfordonen var ännu inte<br />
klar. Att mitt i en pågående konkurrensupphand ling gå ut<br />
och direktupphandla fordon från något av de företag som<br />
lämnat in anbud var inte att rekommendera. Det skulle<br />
kunna misstolkas och uppmana till framtida överklaganden<br />
och förseningar.<br />
Problemet löstes genom leasing av befintliga nederländska<br />
bandvagnar som de inte hade behov av just då,<br />
konkurrensupphandlingen kunde fortsätta ostörd och<br />
avslutas med beslut om anskaffning av på marknaden<br />
befintliga fordon. Upphandlingen överklagades inte.<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> genomfört flera anskaffningar<br />
som ställt extrema krav på snabbhet och på förmågan att<br />
<strong>FMV</strong>:s generaldirektör Gunnar Holmgren diskuterar detaljer med Patrik<br />
Dovskog, chef för helikopteravdelningen på <strong>FMV</strong>, och försvarsattaché<br />
Jörgen Ericsson. Det var i november <strong>2011</strong> i samband med att <strong>FMV</strong><br />
tog emot de första svenska Helikopter 16 Black Hawk från US Army<br />
i Sikorskys helikopterfabrik i Stratford utanför New York.<br />
genomföra materielanskaffningar på ett nytt sätt: nytt<br />
statsflygplan, det helt nya helikoptersystemet 16 eller den<br />
nya taktiska UAV:en Örnen för att ta några exempel.<br />
Varje år hanterar vi på <strong>FMV</strong> knappt 1 000 olika<br />
projekt. Varje år avslutas och tillkommer omkring 200<br />
projekt. Alla är inte lika komplicerade som bandvagnsupphandlingen,<br />
men alla innehåller samma behov av affärs<br />
och marknadskompetens, tekniskt, juridiskt och militärt<br />
kunnande, projektledningskunskap och förmåga att hitta<br />
lösningar på svåra problem.<br />
Handlingsprogram 2012 ska spara 500 miljoner<br />
<strong>FMV</strong> arbetar ständigt med att förändra arbetssättet och<br />
minska kostnaderna. Varje organisation måste med vissa<br />
intervaller mer strukturerat se över hela organisationen.<br />
<strong>FMV</strong> har kallat vårt program Handlingsprogram 2012<br />
och i slutet av <strong>2011</strong> började resultaten från de fem delprojekten<br />
att införas i linjeorganisationen:<br />
Renodling av organisationen och styrningen inklusive<br />
översyn av antalet verksamhetsorter.<br />
G e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t<br />
8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 9<br />
Arbetssättet.<br />
Affärsmannaskap.<br />
Kompetens och medarbetarskap.<br />
Reduceringar av kostnader för materiel och tjänster.<br />
Arbetet med Handlingsprogram 2012 har varit omfattande.<br />
Några exempel är att nya utbildningsprogram i<br />
affärsmannaskap har tagits fram, huvudavtalen med de<br />
stora leverantörerna och konsultavtalen har setts över, nya<br />
rekryteringsrutiner med fokus på kompetensförsörjning<br />
har införts, och ett omfattande program har startas för att<br />
genom Leantänkande korta ledtiderna.<br />
Målet är att uppnå besparingar i både materielförsörjningen<br />
och när det gäller myndighetskostnaderna på<br />
sammanlagt 500 miljoner kronor.<br />
Försvarsstrukturutredningen och<br />
omdaningen av försvarslogistiken<br />
Den 7 april överlämnade utredaren Jan Segerberg<br />
Försvarsstrukturutredningen till regeringen. Uppdraget<br />
hade varit att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och<br />
kostnadseffektiv stödverksamhet för försvaret. Utredaren<br />
föreslog att nuvarande materiel och logistikverksamheter<br />
ska bilda en framtida sammanhållen försvarslogistik<br />
med oss på <strong>FMV</strong> som huvudman. Besparingar på totalt<br />
1,4 miljarder kronor räknade utredaren med.<br />
En sådan här stor omdaning innebär naturligtvis<br />
att det finns en risk för att fokus hamnar helt på de nya<br />
utmaningarna i stället för på de gamla. <strong>FMV</strong> var hårt<br />
engagerat att producera begärda faktaunderlag inför<br />
utredningen och därefter ännu hårdare engagerat i att<br />
tillsammans med Försvarsmakten ta fram arbetsplaner<br />
och beslutsunderlag till regering och riksdag. Trots det<br />
har <strong>FMV</strong> haft fortsatt fokus på arbetsuppgiften att utföra<br />
anskaffningsuppdragen, och så ska det förbli.<br />
Regeringen har varit tydlig med sina avsikter. <strong>FMV</strong>:s<br />
inställning är att vi ska medverka till och aktivt delta i omdaningen<br />
av försvarslogistiken och att vi ska hålla en hög<br />
leveransförmåga när det gäller att anskaffa för svarsmateriel<br />
och försörjningslösningar till det svenska försvaret.<br />
Milstolpar och fortsatt hög leveransförmåga<br />
Vi på <strong>FMV</strong> mäter våra resultat med en rad olika nyckeltal.<br />
Alla nyckeltalen är viktiga som indikatorer för hur <strong>FMV</strong><br />
fungerar, för hur vi håller balansen mellan att leverera<br />
mot dagens uppgifter och att förbereda oss för framtiden.<br />
Två exempel på nyckeltal är leveransförmågan och<br />
kompetensutvecklingen. <strong>2011</strong> var <strong>FMV</strong>:s leveransförmåga<br />
93 procent. Det är samma höga nivå som 2010 och något<br />
bättre än 2009. Samtidigt har kompetensutvecklingen<br />
ökat från 3,2 procent till 3,5 procent av arbetstiden.<br />
Det är mycket glädjande att <strong>FMV</strong> visar ett bra resultat<br />
för <strong>2011</strong>. Vi har en låg sjukfrånvaro. Vi ökar kompetensutvecklingen.<br />
Stora strukturprojekt genomförs och samtidigt,<br />
viktigast av allt, levererar vi på en fortsatt hög nivå.<br />
Gunnar Holmgren<br />
Generaldirektör Försvarets materielverk
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Resultat verksamhet<br />
För <strong>2011</strong> levererar <strong>FMV</strong> ett resultat på knappt 4 miljoner kronor. Det är helt i linje med<br />
målet full kostnadstäckning. En sammantagen bedömning visar på ett fortsatt gott resultat.<br />
Ekonomiskt<br />
resultat Anskaffning,<br />
mnkr<br />
2009<br />
2010<br />
<strong>2011</strong><br />
Ledningsstöd,<br />
mnkr<br />
Driftstöd,<br />
mnkr<br />
Ekonomiskt resultat och investeringar<br />
<strong>FMV</strong>:s ekonomiska mål är full kostnadstäckning över tiden.<br />
Årets resultat blev en vinst med 3,8 mnkr. Med en fakturering<br />
på 19,0 mdkr så ligger resultatet nära målsättningen att<br />
uppnå ett nollresultat. Resultatet förklaras till största delen av<br />
resultaten från de ca 280 uppdrag som avslutades under året.<br />
Investeringsutfallet blev lägre än budgeterat, beroende på att<br />
vissa aktiviteter har senarelagts, främst inom ITområdet.<br />
Internationella materielsamarbeten<br />
och<br />
industrifrågor, mnkr<br />
Evaluering och certifiering<br />
av ITsäkerhetstjänster,<br />
mnkr<br />
Totalt,<br />
mnkr<br />
Intäkter 8 874 1 037 6 910 91 12 16 924<br />
Kostnader 8 855 1 023 6 906 91 12 16 887<br />
Resultat 19 14 4 0 0 37<br />
Intäkter 8 584 2 036 6 672 81 10 17 383<br />
Kostnader 8 579 2 027 6 674 81 10 17 370<br />
Resultat 5 10 2 0 0 13<br />
Intäkter 9 936 1 051 8 140 67 10 19 341<br />
Kostnader 9 958 1 065 8 099 67 10 19 337<br />
Resultat 22 14 41 0 0 4<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Investeringar<br />
tkr<br />
Budget enligt<br />
regleringsbrev<br />
Utfall<br />
Totalt 95 620 75 392<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Prestationer<br />
<strong>FMV</strong> redogör i denna <strong>årsredovisning</strong> för genomförd verksamhet<br />
under <strong>2011</strong> i enlighet med Förordningen (2000:605)<br />
om Årsredovisning och Budgetunderlag. <strong>FMV</strong> har valt att<br />
beskriva verksamhetens prestationer i form av leveranser (milstolpar)<br />
i förhållande till kundernas uttryckta behov i uppdrag<br />
till myndigheten. Leveranserna summeras upp och delas<br />
in i <strong>FMV</strong>:s prestationsområden som utgörs av: Anskaffning,<br />
Ledningsstöd, Driftsstöd, Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor samt Evaluering och certifiering av ITsäkerhetsprodukter.<br />
För dessa prestationsområden redovisas de<br />
totala intäkterna och kostnaderna för <strong>2011</strong>, och i jämförelse<br />
med tidigare år. Vidare beskrivs och redovisas prestationerna/leveranserna<br />
till kostnad och volym, exempli fieras<br />
genom de till omsättningen största, samt att ett urval av<br />
prestationer beskrivs närmare till innehåll under respektive<br />
prestationsområdes avsnitt.<br />
Förutom redovisning av prestationsområden enligt ovan<br />
ger <strong>FMV</strong> en omfattande redovisning av olika indikatorer<br />
för att ge en bild av dels effektivitet mot kund och dels<br />
effektivitet i verksamheten. Valda indikatorer som speglar<br />
effektivitet mot kund är orderstock, leveransförmåga,<br />
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
milstolpseffektivitet och fakturering i förhållande till<br />
kundernas planering. I denna redovisning beskriver flera<br />
av indikatorerna <strong>FMV</strong>:s förmåga att vara effektiv i levere<br />
randet av prestationer. Effektivitet i utförd verksamhet<br />
illustreras genom indikatorer som myndighetskostnad per<br />
debiterad timme samt debiteringsgrad.<br />
Under året redovisades 1 020 prestationer/leveranser<br />
till Försvarsmakten och andra kunder. Den samlade kundfaktureringen<br />
uppgick till 19,0 mdkr där den största delen,<br />
drygt 13,2 mdkr, avsåg följande områden.<br />
ANSKAFFNING<br />
Utveckling Haubits 77B – Archer Årsrapport<br />
Pansarvärnsrobot 57 NLAW Delleveranser robotar och kringsystem<br />
Modifiering AK 5 Delleveranser modifierade vapen och tillbehör<br />
Finkaliberammunition Delleveranser ny och återanskaffning<br />
Vapenstation Protector Delleveranser<br />
Handgranater Delleveranser återanskaffning<br />
CBRNmateriel Delleveranser indikeringsmateriel CBRN<br />
Pansarterrängbil 6 Galten Delleveranser modifieringsmateriel och åtgärder<br />
Pansarterrängbil 360, steg 1 Verksamhetsrapport<br />
Rullflaksbilar och släp Delleveranser bilar, släp och tunga släp<br />
Terrängbilar Delleveranser<br />
Ingenjörsfordon Delleverans ett fordon med kringutrustning<br />
Flygtransporterbart motorredskap Delleverans 10 fältarbetsredskap<br />
Taktiskt UAVsystem Delleveranser två taktiska UAVsystem<br />
Korvett typ Visby Delleveranser system<br />
Ubåt NGU konstruktion/anskaffning Verksamhetsrapportering<br />
Ledningssystem UB Verksamhetsrapport<br />
Spaningskapsel 39V Leverans sex spaningskapslar<br />
Modifiering IOP Levererade modsatser för JAS C/D ver 19<br />
Handlingsplan Gripen Leverans av fyra flygplan JAS39<br />
JAS39 MS version 20 Två flygplan modifierade för prov<br />
Radarjaktrobot Meteor Integrationsarbete rapporterat<br />
Fortsatt utveckling JAS39 Verksamhetsrapport för vidareutveckling JAS<br />
Nytt statsflygplan Ett Gulfstream G550 med initial kapacitet levererat<br />
Underhåll HKP 15 UE/RD Levererade utbytesenheter och reservdelar<br />
Anpassning taktiskt Internet Lösningar och materiel för IO14 ledningssystem<br />
Eldledningssystem Systemdefinition och demonstration<br />
Ledningssystem ISAF Installerat nytt ledningssystem SWECON ISAF<br />
Utveckling Telekrig System och komponenter Telekrig<br />
Försvarsmaktens ledningssystem TS Verksamhetsrapport<br />
Stabsstödssystem H/S Verksamhetsrapport<br />
Vågformer internationellt/nationellt Verksamhetsrapport<br />
EH2R Verksamhetsrapporter, delleveranser<br />
TDL Verksamhetsrapporter, delleveranser<br />
Krypto Verksamhetsrapport, delleveranser<br />
Ledningssystem Bataljon Verksamhetsrapport, systemleverans<br />
Fältutrustning Delleveranser uniformsutrustning m.m.<br />
Taktiskt tält Delleverans tältmateriel<br />
Sjukvårdsenhet ROLE 2 Delleveranser sjukvårdsmateriel<br />
Neuronprogrammet Delfinansiering i utvecklingen<br />
Särskilda förband Delleveranser till särskilda förband<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
1 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 1
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
LEDNINGSSTÖD<br />
Flygteknik utveckling Verksamhetsrapport<br />
Projekt/systemledning Hkp 14 Projektrapport<br />
Projekt/systemledning Hkp 15 Projektrapport<br />
IS SWERAP Mission Verksamhetsrapport<br />
C3 Interoperabilitet Delredovisning interoperabilitetsavtal<br />
Modellbaserad förmågeutveckling Delredovisning FMA, MODAF m.m.<br />
MIDCAS Delredovisningar projektläge<br />
Funktionsanpassning. systemlogistik Delredovisning logistikstrukturer, SCM m.m.<br />
Teknisk underrättelsetjänst Delredovisning tekniska underrättelser<br />
Samordning Modulering och Simulering Verksamhetsrapport NTN m.m.<br />
Systemstöd Delredovisning produktions/systemledning<br />
Stöd FM FoUprocess<br />
DRIFTSTÖD<br />
Verksamhetsrapport<br />
Strategic Airlift Capability (SAC) Fakturerade kostnader drift<br />
JAS39 Gripen Verksamhetsrapporter<br />
JAS39 Systemstöd Rapport systemstöd<br />
JAS39 Gripen Export Leasing/köp Ungern, Tjeckien respektive Thailand<br />
Grundresurs Validering och Verifiering Rapport 1.a flygning fpl 397 Demo, ny avionikkärna<br />
Radarsystem PS870 Delleveranser modsatser, utbytesenheter<br />
Försvarets telestomnät /FTN Rapporterat vidmakthållande<br />
Underhålls och driftsstöd logistik Levererat stöd till FM infosystem Logistik<br />
GÖ Belos Rapporterad GÖverksamhet<br />
Systemstöd MS251 Verksamhetsrapport<br />
Verifiering och validering, basplatta Verksamhetsrapporter<br />
Systemstöd STRIC Verksamhetsrapporter<br />
Systemstöd flygplatser Verksamhetsrapporter<br />
Systemstöd Hkp 4, 9 och 10 Verksamhetsrapport<br />
Systemstöd Vädertjänstsystem Verksamhetsrapport<br />
KomnätFbas/C130 Verksamhetsrapport och lev utrustning<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
<strong>FMV</strong> ska redovisa hur verksamhetens prestationer<br />
har utvecklats med avseende på volym och kostnader.<br />
Kostnaden för prestationerna kan avse såväl kostnad per<br />
prestationstyp och år som en enskild prestations totala<br />
kostnad. Redovisningen lämnas enligt en indelning som<br />
myndigheten bestämmer. Kostnader för prestationer<br />
bör avse de förvaltningskostnader som kan hänföras till<br />
prestationerna. Vid längre projekt bör kostnader från<br />
tidigare år som är hänförbara till prestationen inkluderas<br />
i redovisningen.<br />
Redovisningen av kostnaden per prestationstyp och år<br />
finns i tabellen under resultat verksamhet.<br />
Generellt är kostnaderna <strong>2011</strong> högre än tidigare år<br />
inom anskaffning och driftstöd, vilket förklaras av ökade<br />
leveranser. Skillnaden mellan år 2010 och <strong>2011</strong> inom<br />
ledningsstöd förklaras av minskade kostnader inom mark<br />
respektive flygområdena.<br />
Redovisningen av förvaltningskostnad per prestation<br />
sker i avsnittet nedan. Det statliga regelverket innehåller<br />
ingen definition av förvaltningskostnader. Statskontoret<br />
definierar förvaltningskostnader som de kostnader<br />
myndigheten har för drift och förvaltning, det vill säga<br />
kostnader för personal, lokaler, kontorsutrustning samt<br />
övrig administration 1 .<br />
<strong>FMV</strong> använder Statskontorets tolkning av förvaltnings<br />
kostnader för redovisning per prestation. På <strong>FMV</strong><br />
samman ställs kostnader som myndigheten har för sin<br />
drift och förvaltning, det vill säga kostnader för personal,<br />
lokaler, kontorsutrustning samt övrig administration som<br />
<strong>FMV</strong>:s myndighetskostnad. Myndighetskostnaden ligger<br />
till grund för beräkning av <strong>FMV</strong>:s timpris som debiteras på<br />
de kundbeställningar som <strong>FMV</strong> har. Kundbeställningarna<br />
är uppdelade i milstolpar och det är dessa som <strong>FMV</strong> definierar<br />
som prestationer. Genom timdebiteringen härleds<br />
<strong>FMV</strong>:s förvaltningskostnad till kundbeställningarna.<br />
Dock möjliggör inte <strong>FMV</strong>:s redovisnings och/eller<br />
produktionsledningssystem en direkt uppföljning av<br />
tids debitering per milstolpe då denna inte är redovisnings<br />
1<br />
Uppdrag till Statskontoret att utreda Svenska institutets<br />
förvaltningskostnader diarie nr <strong>2011</strong>/1025.<br />
bar utan är en avgränsning i tid som löper från förra<br />
milstolpen till dess att nästa tar vid. En milstolpe kan<br />
vara olika lång och det är kostnaderna som under tiden<br />
den gäller utgör kostnaden för milstolpen. Detta gör att<br />
<strong>FMV</strong>, för att kunna härleda kostnaderna till milstolpen,<br />
genomfört en avancerad och omfattande beräkning för att<br />
kunna möjliggöra redovisning av kostnader per prestation<br />
(förvaltningskostnad/myndighetskostnad per milstolpe på<br />
kundbeställning). Det har gått till genom att se till vilka<br />
milstolpar som levererats/fakturerats ett år och sedan spåra<br />
dessa bakåt i tiden, en milstolpe kan vara flerårig. I detta<br />
arbete återfinns kostnader fr.o.m. år 2008 då det bedömdes<br />
att motiv saknades för att gå ännu längre tillbaks i tiden,<br />
det skulle inte tillföra mer än marginella förändringar. De<br />
kostnader som debiteras på milstolpar som levereras kommande<br />
år finns inte med på årets leveranser. Detta gör att<br />
<strong>FMV</strong>:s myndighetskostnad ett enskilt år inte kan jämföras<br />
med summan av förvaltningskostnaderna per prestation<br />
samma år.<br />
<strong>FMV</strong> har i underlagsframtagningen valt att begränsa<br />
redovisningen av kostnader per prestation till de prestationer<br />
som har genomförts till huvudkund Försvarsmakten,<br />
det är också de prestationer som redovisas i avsnittet<br />
Leveransförmåga. Under <strong>2011</strong> uppgick dessa till 905<br />
prestationer och den genomsnittliga förvaltningskostnaden<br />
per prestation var 1 255 000 kronor, att jämföra med den<br />
genomsnittliga totala kostnaden per prestation under året<br />
som var 16 309 000 kronor. Under <strong>2011</strong> utgjorde alltså,<br />
i genomsnitt, förvaltningskostnaden knappt 8 % av den<br />
totala kostnaden, som inbegriper de materiel och tjänsteleveranser<br />
som sker inom ramen för kundbeställningarna.<br />
Av den totala förvaltningskostnaden mot prestationerna<br />
år <strong>2011</strong> är ca 80 % upparbetad år <strong>2011</strong>, ca 18 %<br />
upparbetad år 2010 och ca 2 % är hänförliga till år 2008<br />
och 2009.<br />
Den andra storheten, <strong>FMV</strong>:s förvaltningskostnad <strong>2011</strong>,<br />
är 62 % upparbetad mot prestationer som har levererats<br />
till huvudkund Försvarsmakten under <strong>2011</strong>, ca 7 % är<br />
upparbetat mot prestationer som har levererats till andra<br />
kunder och drygt 30 % är upparbetat mot prestationer<br />
som levereras senare än år <strong>2011</strong>.<br />
Kostnad per prestation,<br />
leveranser till huvudkund Försvarsmakten<br />
År 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Prestationer, antal<br />
Förvaltnings<br />
1 004 957 905<br />
kostnad, kr<br />
1 149 383 1 286 067 1 255 293<br />
Totalkostnad, kr 14 366 606 15 876 633 16 308 554<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Sett över åren har antalet prestationer minskat med ca 10 %<br />
mellan år 2009 och <strong>2011</strong>. För att analysera förvaltningskostnaderna<br />
per prestation över tid måste hänsyn tas till<br />
att prestationerna som levereras ett visst år kan ha olika<br />
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
mycket upparbetning från tidigare år. Tabellen nedan<br />
redovisar den totala förvaltningskostnaden respektive den<br />
totala kostnaden för prestationerna respektive år. Det<br />
framgår att andelen förvaltningskostnad av total kostnad<br />
hållit sig konstant.<br />
Kostnad för prestationer,<br />
leveranser till huvudkund Försvarsmakten<br />
År 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Förvaltningskostnad, mnkr 1 154 1 231 1 136<br />
Totalkostnad, mnkr 14 424 15 178 14 759<br />
Andel förvaltningskostnad<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
8 % 8 % 8 %<br />
Förvaltningskostnaden per år som upparbetas mot<br />
presta tionerna per år och hur mycket som upparbetas<br />
mot prestationer senare år är relativt konstant. I snitt<br />
upparbetas 30 % av förvaltningskostnaden respektive<br />
år mot prestationer som avser senare år.<br />
Totala förvaltningskostnader per år 2<br />
Förvaltningskostnad 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Förvaltningskostnad, mnkr<br />
Förvaltningskostnad<br />
1 425 1 456 1 478<br />
prestationer, mnkr<br />
1 000 1 055 1 023<br />
Förskjutning, mnkr 425 401 455<br />
Förskjutning, procent 30 % 28 % 31 %<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Sammantaget kan konstateras att kostnaden per<br />
prestations typ och år varierar med karaktären på <strong>FMV</strong>:s<br />
verksamhet och hur materiel och tjänster levereras. Förvaltningskostnaden<br />
per prestation visar ett jämnt förhållande<br />
över tid och <strong>FMV</strong> bedömer att nivån är rimlig.<br />
Kundorderstock<br />
<strong>FMV</strong> offererar och överlämnar offerter till kunderna<br />
löpande under året. De utgår från en gemensamt avstämd<br />
produktionsplan. Beställningsläget stäms av periodiskt.<br />
Med Försvarsmakten sker detta vid de månatliga produktionsuppföljningarna.<br />
Årets offerter ledde till beställning av cirka 270 nya<br />
uppdrag3 , varav drygt 200 från Försvarsmakten. I slutet<br />
av året riskerade Försvarsmakten nå sitt tak för utnyttjande<br />
av bemyndigande, varför ett antal offerters giltighetstid<br />
förlängdes över årsskiftet. Cirka 280 uppdrag avslutades<br />
efter slutförande/slutleverans vilket netto tillförde drygt<br />
56 mnkr till <strong>FMV</strong>:s resultat.<br />
Den kvarvarande orderstocken (prisläge <strong>2011</strong>) av<br />
beställda uppdrag som ska levereras och faktureras under<br />
de kommande åren uppgick vid årsskiftet till 59 850 mnkr<br />
varav Försvarsmaktens andel var 52 769 mnkr.<br />
2 Tabellen avser <strong>FMV</strong>:s totala förvaltningskostnader samt redogör för<br />
kostnader hänförliga till prestationer innevarande år samt upparbetade<br />
kostnader hänförliga till prestationer kommande år.<br />
3 Kundbeställningar/KB.<br />
1 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 3
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Beloppsmässigt domineras orderstocken av uppdragen<br />
inom följande områden:<br />
JAS39 Gripen inkl. vapen m.m.<br />
JAS39 Gripen export.<br />
Ny ubåt (NGU).<br />
Helikopter 16.<br />
Helikopter 14.<br />
Pansarterrängbil 360 (AWV).<br />
Korvett typ Visby.<br />
Fältutrustning Armé/Marin/Flyg.<br />
Haubits Archer inkl. Norge.<br />
Bandvagn Ny.<br />
Personterrängbil 6 Galten.<br />
Mörkerstridsmateriel.<br />
Ubåt Gotland halvtidsmodifiering.<br />
Tp84 Hercules tillgänglighetsmodifiering.<br />
Taktiska datalänkar (FV stril).<br />
Ingenjörfordon.<br />
Dessa uppdrag utgör cirka 65 procent av den totala orderstocken.<br />
De sex inledande projekten (exkl. Gripen export)<br />
omsluter lite knappt 50 procent av orderstocken gentemot<br />
Försvarsmakten. Bland större uppdrag från andra kunder<br />
än Försvarsmakten dominerar samanskaffning av Archersystemet<br />
med Norge samt stödet till FXM avseende JAS39<br />
Gripen till Ungern, Tjeckien och Thailand.<br />
Antalet beställningar från Försvarsmakten uppgick<br />
vid ingången av året till 814 stycken och totalt omslöt<br />
orderstocken 882 beställningar. Kundorderstocken vid<br />
innevarande årsskifte innehåller elva färre uppdrag och<br />
orderbeloppet har minskat med 2,2 mdkr. I faktiska tal<br />
har antalet nya beställningar under året ökat något mer,<br />
men många uppdrag med kort tidsutsträckning, främst för<br />
övriga kunder, har även hunnit avslutats under året. Vid<br />
årsskiftet hade <strong>FMV</strong> lämnat ytterligare cirka 35 offerter om<br />
cirka 2 800 miljoner kronor.<br />
De enskilt största beställningarna från Försvarsmakten<br />
var fortsatt utveckling JAS39, anskaffning av nya bandvagnar,<br />
anskaffning av nytt statsflygplan, kompletterande<br />
anskaffning av personterrängbil 6 Galten, anskaffning av<br />
nytt spaningsfartyg, anskaffning av mörkerstridsmateriel<br />
för arméförband samt vidmakthållande av fasta telenätet.<br />
Den för året fastställda produktionsplanen har dock inte<br />
kunnat effektueras fullt ut. Detta beror på att Försvarsmakten<br />
och <strong>FMV</strong> inte har haft personella resurser att<br />
formulera, målsätta och precisera planeringen till den<br />
grad att den kunnat omsättas i faktiska beställningar. Cirka<br />
30 procent av de planerade uppdragen blev inte beställda<br />
som planerat utan beslutades utgå ur produktionsplanen<br />
eller beställas senare. I viss utsträckning kompenseras detta<br />
av att andra nyidentifierade och prioriterade behov istället<br />
kunnat offereras och beställas.<br />
Några avgörande operativa begränsningar i insatsverksamheten<br />
med anledning av uteblivna nya beställningar<br />
eller på grund av försenade eller uteblivna materielleveranser<br />
har dock inte anmälts av Försvarsmakten. Saknade<br />
förmågor har kunnat upprätthållas med substitutmateriel<br />
eller andra lösningar, inte minst genom samverkan med<br />
andra nationer.<br />
Många av de större uppdragen beställdes under andra<br />
halvåret och de avtalade leveranserna kommer att ske först<br />
under åren framöver. Samtidigt har <strong>FMV</strong> levererat materiel<br />
och tjänster i stor omfattning föranledda av uppdrag<br />
beställda under året eller under tidigare år. Gentemot<br />
För svarsmakten har därmed volymen beställningar varken<br />
minskat eller ökad bindningar och ekonomisk handlingsfrihet.<br />
Inom området Övriga kunder har inga större nybeställningar<br />
tillkommit under året. <strong>FMV</strong> har lagt mycket energi<br />
på att genomarbeta och förtydliga de verksamheter som<br />
<strong>FMV</strong> genomför som stöd till Försvarsexportmyndigheten.<br />
Omförhandlingar har inletts för ökade åtaganden men de<br />
har ännu inte kommit till beställning.<br />
Under året har <strong>FMV</strong> slutlevererat och avslutat några<br />
större uppdrag. Exempelvis utvecklingen av splitterskyddat<br />
enhetsfordon (SEP), anskaffningen av luftvärnsrobotsystem<br />
23, anskaffningen av skolfartyg, åtgärder på HMS<br />
Carlskrona för Somaliainsatsen samt anskaffningen av<br />
Helikopter 15.<br />
I orderstrukturen syns annars inga signifikanta förändringar<br />
i förhållande till föregående år. Medräknat de<br />
offerter med förlängd giltighetstid över årsskiftet, som<br />
oaktat Försvarsmaktens tak för bemyndiganden lika gärna<br />
kunnat beställas i december, ses inga markanta antals eller<br />
belopps mässiga förändringar.<br />
Kundorderstock <strong>2011</strong> Försvarsmakten Övriga kunder Totalt<br />
Orderbelopp Antal KB Orderstock Antal KB Orderstock Antal KB Orderstock<br />
> 100 mnkr 89 40 631 5 6 959 94 47 590<br />
> 50100 mnkr 78 5 604 78 5 604<br />
> 1050 mnkr 239 6 039 4 59 243 6 098<br />
010 mnkr 389 495 67 63 456 558<br />
Totalt 795 52 769 76 7 081 871 59 850<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
De närmaste årens leveranser och kundfakturering till<br />
Försvarsmakten utgörs av:<br />
anskaffning och vidmakthållande av flygsystem JAS39<br />
Gripen<br />
utveckling och anskaffning Nästa Generations Ubåt<br />
(NGU)<br />
anskaffning Helikopter 16<br />
utveckling och anskaffning Helikopter 14<br />
anskaffning pansarterrängbil 360<br />
anskaffning korvett typ Visby<br />
anskaffning fältutrustning<br />
halvtidsmodifiering av ubåt Gotland<br />
anskaffning personterrängbil 6 Galten<br />
anskaffning ny bandvagn.<br />
Dessa leveranser och kundfakturering omsluter dryga<br />
55 procent av orderstocken.<br />
Försvarsmakten har dock identifierat ett möjligt behov<br />
av att förskjuta och senarelägga leveranser/fakturering i<br />
närtid då anslagsmedel för att betala avtalade leveranser inte<br />
förefaller tilldelas i nödvändig utsträckning. En myndighetsgemensam<br />
överenskommelse avseende metodik för att<br />
balansera Försvarsmaktens planerings och likviditetssituation<br />
är dock sluten 4 .<br />
Större delen av kundorderstocken är vidarebeställd<br />
hos levererande industrier och företag. Vid årsskiftet hade<br />
<strong>FMV</strong> knappt 3 650 uteliggande leverantörsbeställningar,<br />
motsvarande cirka 32,2 mdkr. Den beloppsmässiga skillnaden<br />
mellan den kundbeställda orderstocken och gjorda<br />
leverantörsbeställningar utgörs av <strong>FMV</strong>:s egna budgeterade<br />
timkostnader och övriga omkostnader respektive de budgeterade<br />
projektmedel där upphandling pågår eller planeras.<br />
Efterhand projekten fortskrider så omsätts denna skillnad<br />
till de kundleveranser som finns avtalade i milstolpar de<br />
kommande åren.<br />
Leveransförmåga<br />
Varje månad genomförs en produktionsuppföljning<br />
mellan <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten. Utifrån denna myndighets<br />
gemensamma uppföljning har underlag för mål 2,<br />
leveransförmåga hämtats.<br />
Med leveransförmåga avses antalet genomförda leveranser<br />
till Försvarsmakten jämfört med antalet planerade leveranser<br />
under aktuellt år. Försenade leveranser från tidigare år som<br />
inplanerades för leverans under <strong>2011</strong> ingår också i åtagandet.<br />
4 Konstituerad med ”Överenskommelse FM<strong>FMV</strong> avseende metodik för balansering av FM:s<br />
planerings och likviditetssituation” <strong>2011</strong>2013 <strong>2011</strong>1110 HKV 03 200:67633 / 11<strong>FMV</strong>96671.1.<br />
<strong>FMV</strong>:s leveransförmåga för <strong>2011</strong> är 94 procent. Det<br />
baseras på ett leveransåtagande på 976 leveranser och att<br />
905 av dessa har genomförts under året.<br />
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Leveransförmåga<br />
År 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Leveransåtagande, st. 1 114 1 049 976<br />
Genomförda leveranser, st. 1 004 957 905<br />
Förseningar, st. 119 96 71<br />
Omförhandlingar, st. 76 67 103<br />
Leveransförmåga procent<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
91 93 94<br />
Under <strong>2011</strong> har antalet förseningar minskat och antalet<br />
omförhandlingar ökat. Summan av dessa är dock i princip<br />
oförändrad jämfört med 2010.<br />
F ö R S E n i n g a R<br />
<strong>FMV</strong> hade under <strong>2011</strong> totalt 71 stycken försenade leveranser.<br />
Dessa förseningar kan i huvudsak delas upp i tre<br />
kategorier där den orsakande är5 :<br />
externa leverantörer,<br />
ändrade förutsättningar från Försvarsmakten/kund,<br />
ändrade förutsättningar inom <strong>FMV</strong>.<br />
När det gäller förseningar orsakade av externa leverantörer<br />
beror det främst på kvalitetsbrister vilket leder till försenade<br />
leveranser. Men det kan också bero på problem med<br />
under leverantörer eller att annan verksamhet prioriteras<br />
av leverantören.<br />
För förseningar orsakade av Försvarsmakten/kund kan<br />
huvuddelen av förseningarna kopplas till förändrade krav<br />
och/eller ej konsistenta krav. <strong>FMV</strong> kan också haft problem<br />
med att få tillgång till resurser, anläggningar eller tillhandahållen<br />
materiel inom projektets tidsramar.<br />
Då <strong>FMV</strong> orsakat förseningen är den vanligaste orsaken<br />
resurs och/eller kompetensbrist eller problem vid upphandlingar<br />
som att ingen leverantör uppfyller ställda krav eller<br />
felbedömning av tidsåtgång vid en upphandling.<br />
Åtgärder som <strong>FMV</strong> vidtagit med anledning av dess<br />
förseningar är till största delen att:<br />
omförhandla uppdragen där de nya förutsättningarna<br />
omhändertas<br />
stärka upp med resurser/kompetens i de uppdrag som<br />
prio riterats av Försvarsmakten<br />
föra dialog med leverantörer och ta ut vite där skäl och<br />
förutsättningar finns.<br />
Bedömd fördelning av kundorderstocken efter leveranstidpunkt<br />
År 2012 2013 2014 2015 2016-2021 Totalt<br />
Fördelad orderstock, mnkr 19 925 15 550 9 920 4 785 9 670 59 850<br />
varav Försvarsmakten 16 650 13 660 8 770 4 180 9 509 52 769<br />
Källa: Prognosunderlag.<br />
5 <strong>FMV</strong> ska även enligt mål 2 redovisa vilka överenskomna leveranser som<br />
ej genomförts under året. Detta sker i särskild ordning och redovisas ej<br />
i denna <strong>årsredovisning</strong>.<br />
1 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 5
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Vem orsakade leveransförseningen? Vem orsakade omförhandling?<br />
59%<br />
Externa leverantörer<br />
FM/Kund<br />
14%<br />
27%<br />
<strong>FMV</strong><br />
<strong>FMV</strong><br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s Produktionsledningssytem. Källa: <strong>FMV</strong>:s Produktionsledningssytem.<br />
Försvarsmaktens bedömning av konsekvenserna för de<br />
flesta av dessa förseningar är att de inte, eller enbart måttligt,<br />
påverkar förmågan. Då konsekvenserna ansetts som<br />
ringa är det oftast en delleverans av administrativ karaktär<br />
och Försvarsmakten har då redan fått den beställda materielen.<br />
Måttliga konsekvenser kan bestå av att äldre befintlig<br />
materiel modifierats och används i en övergångsperiod.<br />
O M F ö R h a n D L i n g a R<br />
<strong>2011</strong> omförhandlade <strong>FMV</strong> 103 stycken uppdrag vilket<br />
motsvarar 10,5 procent. 2010 omförhandlades 6 procent<br />
av det totala antalet leveranser.<br />
Orsakerna till omförhandlingarna kan delas in i samma<br />
tre kategorier som förseningarna. Externa leverantörer,<br />
ändrade förutsättningar för Försvarsmakten/kund samt<br />
ändrade förutsättningar för <strong>FMV</strong>.<br />
Riktlinjerna för när det finns skäl till att omförhandla<br />
regleras i samordningsavtalet 6 mellan myndigheterna <strong>FMV</strong><br />
och Försvarsmakten.<br />
Anledningen till för varför uppdrag omförhandlas kan<br />
härledas till ändrade förutsättningar från Försvarsmakten/<br />
kund. Produktionsstyrningar kommer sent till uppdragen<br />
och förändrar inriktningen och/eller uppgifter tillkommer.<br />
Avvaktan på beslut såsom regeringsbeslut och inriktningsbeslut,<br />
etc. är en annan anledning.<br />
Då <strong>FMV</strong> är orsakande i omförhandlingen är det främst<br />
av administrativ karaktär eller resurs/kompetensbrist.<br />
När leverantörer orsakar omförhandlingar är det till största<br />
delen förseningar i produktionen på grund av tekniska<br />
problem, kvalitetsbrister eller rättelser.<br />
Fä R R E S M Å u P P h a n D L i n g a R – ö K a D E F F E K T i V i T E T<br />
Som ett led i att öka effektiviteten arbetar <strong>FMV</strong> med att<br />
inom ramen för en bibehållen eller ökad uppdragsvolym<br />
minska antalet mindre upphandlingar.<br />
Genom att paketera ihop ett antal mindre upphand<br />
6 SAMO FM <strong>FMV</strong> 2009, utgåva 2010, 10<strong>FMV</strong>12741.<br />
29%<br />
20%<br />
lingar och ställa högre krav på marknaden att leverera<br />
helhetslösningar har <strong>FMV</strong> reducerat antalet beställningar.<br />
Som framgår av tabellen nedan har <strong>FMV</strong> lyckats minska<br />
antalet mindre beställningar (under 5 mnkr) från 2 645<br />
till 2 362 vilket motsvarar en minskning med 11 procent<br />
relativt 2009.<br />
Sammantaget blir minskningen 8 procent relativt 2009.<br />
Genom att minska antalet beställningar med tillhörande<br />
administration har <strong>FMV</strong> under perioden 2009 till <strong>2011</strong><br />
bidragit till att förbättra effektiviteten gentemot Försvarsmakten<br />
i enlighet med <strong>FMV</strong>:s regleringsbrev.<br />
Delar av mål 2 redovisas i avsnittet Kundorderstock.<br />
Kvalitet<br />
Externa leverantörer<br />
FM/Kund<br />
51%<br />
Antal leverantörsbeställningar avseende<br />
Försvarsmaktens materielförsörjning<br />
Beställningsstorlek<br />
(mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
< 5 2 645 2 462 2 362<br />
520 258 254 267<br />
> 20 92 133 127<br />
Totalt 2 995 2 849 2 756<br />
Värde (mdkr) 11,3 20,2 18,3<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
a L L M ä n T<br />
<strong>FMV</strong>:s huvudsakliga verksamhet består av leveranser av<br />
tjänster och produkter. De avtal som slutits med kunderna<br />
– kundbeställning (KB) ställer krav på ett utvecklat och<br />
kvalitetssäkrat arbetssätt så att leverans kan ske i enlighet<br />
med avtalad prestation d.v.s. till avtalad prestanda, i tid<br />
och till rätt (avtalat) pris. I <strong>FMV</strong>:s kvalitetspolicy framhålls<br />
dessa tre områden som ett mått på hög kvalitet i arbetet.<br />
Dessutom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt<br />
och på ett sådant sätt att kunderna vill använda <strong>FMV</strong> som<br />
långsiktig partner.<br />
F ö R u T S äT T n i n g a R F ö R g O D K V a L i T E T<br />
<strong>FMV</strong> ska genomföra verksamheten på ett kvalitetssäkrat,<br />
miljöanpassat och effektivt sätt samt efterleva tillämpliga<br />
författningar och andra externa krav. För att säkerställa<br />
detta har <strong>FMV</strong> ett integrerat verksamhetsledningssystem<br />
som inkluderar interna regelverk och processer. Verksamhetsledningssystemet<br />
ska uppfylla tillämpliga delar av:<br />
Regler för militär luftfart (RML)<br />
Regler för militär Sjöfart (RMS)<br />
SSEN ISO 9001:2008 – Ledningssystem för kvalitet<br />
SSEN ISO 14001:2004 – Miljöledningssystem<br />
SFS 2009:907 Miljöledning i statliga myndigheter<br />
AFS 2001:1, 2003:4 och 2008:15 Systematiskt<br />
arbetsmiljöarbete.<br />
Krav för auktorisation av organisationer för system och<br />
produktutveckling av luftfartsprodukter framgår av de<br />
föreskrifter för militär luftfart (RML) som Försvarsmaktens<br />
säkerhetsinspektion fastställer. <strong>FMV</strong> är sedan 2005 auktoriserat<br />
av Försvarsmakten (flygsäkerhetsinspektören) att<br />
själv ansvara för att den materielframtagningsprocess som<br />
myndigheten använder följer RML. <strong>FMV</strong> ska även se till<br />
att underleverantörer följer aktuella föreskrifter.<br />
<strong>FMV</strong> gör ett antal interna revisioner varje år, bland<br />
annat för att avgöra om verksamhetsledningssystemet och<br />
dess efterlevnad överensstämmer med RML och andra<br />
krav. Resultatet av genomförda revisioner utgör en del av<br />
underlaget för ledningens uppföljning (se kapitel Intern<br />
styrning och kontroll).<br />
a V Ta L a D P R E S TaT i O n<br />
Tjänster och produkter som offereras till kund samlas till<br />
milstolpar. Kundens beställning medför att <strong>FMV</strong> gjort<br />
åtagandet att leverera milstolpar enligt avtal. Milstolpen är<br />
fullgjord som prestation och kan faktureras när ingående<br />
delar är levererade med avtalad prestanda. Inga milstolpar<br />
har avvisats under året, varför <strong>FMV</strong> utifrån denna aspekt<br />
anser sig ha hög kvalitet i det som levereras.<br />
R äT T T i D<br />
Att leverera i rätt (avtalad) tid är en del av kvalitetsbegreppet.<br />
Leveranser är ofta kritiska för mottagarens vidare<br />
verksamhet där inte minst Försvarsmaktens internationella<br />
åtaganden och insatser är högt prioriterade. En<br />
leveransförmåga på 100 procent vore idealt. Men varken<br />
hos myndigheter eller hos leverantörer finns resurser<br />
eller ekonomi för att ständigt, i varje uppdrag, ha sådan<br />
förmåga. <strong>FMV</strong>:s ambition är att upprätthålla en rimligt<br />
hög leveransförmåga. Se vidare avsnittet Effektivitet i verksamheten<br />
och leveransförmåga.<br />
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
a V Ta L aT P R i S<br />
Det pris <strong>FMV</strong> kalkylerar och sätter på uppdrag och leveranser<br />
ska täcka kostnaderna för de faktiska upphandlade<br />
tjänsterna eller produkterna samt även <strong>FMV</strong>:s kostnad<br />
för genomförande av uppdraget, inklusive kostnader för<br />
personal, lokaler m.m. <strong>FMV</strong>:s genomsnittliga timpris<br />
för <strong>2011</strong> var 790 kronor, att jämföra med 793 kronor<br />
föregående år.<br />
Av den under året avtalade uppdragsvolymen var<br />
94 procent av antalet uppdrag och 93 procent av beställningsvolymen<br />
gjord med prisformen fast pris. Prisformen<br />
utgör grunden i <strong>FMV</strong>:s ekonomiska modell vilket innebär<br />
att <strong>FMV</strong> kan få såväl över som underskott i ett uppdrag<br />
beroende på hur väl slutligt bokförda kostnader överensstämmer<br />
med genomförd kalkyl.<br />
S a M M a n FaT T n i n g<br />
Mot bakgrund av att inga milstolpar har avvisats och att<br />
leveransförmågan är hög samt att timpriset kunnat sänkas<br />
bedömer <strong>FMV</strong> att kvaliteten i verksamheten är god. Det<br />
sker en fortlöpande kvalitetsförbättring och en kontinuerlig<br />
utveckling av arbetssättet.<br />
Effektivitet i verksamheten<br />
E F F E K T i V i T E T O c h g O D h u S h Å L L n i n g<br />
<strong>FMV</strong> ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på<br />
annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivs<br />
effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska<br />
om möjligt framgå en jämförelse med de två föregående<br />
åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.<br />
De resultatindikatorer som <strong>FMV</strong> har valt att använda<br />
för detta syfte är:<br />
myndighetskostnad per debiterad timme<br />
debiteringsgrad<br />
effektivitet mot kund.<br />
Det sistnämnda, effektivitet mot kund, består av följande<br />
delindikatorer:<br />
milstolpseffektivitet totalt och för prestationsområde<br />
Anskaffning 7<br />
fakturering i förhållande till kundernas planering<br />
leveransförmåga.<br />
Tillsammans ger dessa resultatindikatorer en grund för att<br />
bedöma om verksamheten har bedrivits effektivt och med<br />
god hushållning.<br />
7 I <strong>FMV</strong> <strong>årsredovisning</strong> 2010 angavs att delindikator milstolpseffektivitet inte skulle<br />
redovisas i <strong>2011</strong> års <strong>årsredovisning</strong>. <strong>FMV</strong> väljer dock att fortsätta redovisa alla tre<br />
delindikatorer utifrån att de kompletterar varandra väl.<br />
1 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 7
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Kostnadsslag och omräkningsgrund<br />
Personal Timlöner inom staten,<br />
Konjunkturinstitutet<br />
Lokaler, resor, övrigt SCB, konsumentprisindex<br />
Resurskonsulter, SCB, tjänsteprisindex<br />
tjänsteprodukter<br />
Myndighetskostnad per debiterad timme<br />
<strong>FMV</strong>:s myndighetskostnad avser kostnader för personal,<br />
lokaler, utrustning och IT. Det är kostnaden för de resurser<br />
som krävs för att anskaffa den materiel och de tjänster som<br />
<strong>FMV</strong>:s kunder efterfrågar. Myndighetskostnaden täcks av<br />
det timpris som kunderna betalar.<br />
För att kunna jämföra myndighetskostnaden över tiden<br />
har <strong>FMV</strong> justerat den för extraordinära kostnader 8 . Den<br />
har också fastprisberäknats med hjälp av olika index.<br />
Den första resultatindikatorn är myndighetskostnad<br />
i förhållande till antal timmar som debiterats mot kund.<br />
Myndighetskostnaden, efter justeringarna och fastprisberäkning,<br />
relateras således till de timmar som lagts ned på<br />
verksamhet direkt riktad mot kund. På detta sätt erhålls den<br />
genomsnittliga kostnaden för varje nedlagd timme mot kund.<br />
<strong>FMV</strong>:s mål är att bedriva verksamheten så effektivt som<br />
möjligt genom att hålla myndighetskostnaden på en så låg<br />
nivå som möjligt. För att uppnå detta måste <strong>FMV</strong> ha god<br />
kontroll över lönekostnader och kostnaderna för lokaler<br />
och IT.<br />
Resultatindikatorn, myndighetskostnad per debiterad<br />
timme, är en bra indikator på <strong>FMV</strong>:s produktivitet eller så<br />
kallade inre effektivitet. Ju lägre indikatorn är, desto mer<br />
effektivt bedrivs verksamheten. Om myndighetskostnaden<br />
kan minskas utan att det går ut över det antal timmar<br />
som debiteras kund minskar indikatorn och verksamheten<br />
effek tiviseras. Om antalet timmar som debiteras kund<br />
stiger, givet en oförändrad myndighetskostnad, minskar<br />
också indikatorn och effektiviteten ökar.<br />
Ett förhållande som måste beaktas vid analysen av<br />
utvecklingen är att <strong>FMV</strong>:s anpassning mot nya krav innebär<br />
att den personal som rekryteras kan komma att ha<br />
högre lön än den personal som slutar. Detta kan göra att<br />
indikatorn inte minskar så mycket som den annars skulle<br />
ha gjort. Utvecklingen av indikatorn måste därför följas<br />
och orsaker till förändring analyseras noggrant.<br />
Myndighetskostnaden skulle kunna minska till följd<br />
av att antalet anställda sjunker. Detta ser positivt ut om<br />
enbart indikatorn myndighetskostnad per debiterad timme<br />
beaktas, men det kan resultera i att leveranserna till kund<br />
försenas. Därför kompletteras den med resultatindikatorn<br />
effektivitet mot kund, se nedan.<br />
I det följande redovisas inledningsvis utvecklingen av<br />
de olika delarna i myndighetskostnaden mätt i fasta priser.<br />
Därefter redovisas utvecklingen av de debiterade timmarna<br />
och slutligen utvecklingen av myndighetskostnaden i förhållande<br />
till de debiterade timmarna.<br />
Myndighetskostnad 9<br />
Mnkr, <strong>2011</strong> års priser 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Personalkostnader 1 170 1 114 1 108 1 100<br />
Lokaler 52 52 53 43<br />
Resor 10 10 10 10<br />
Resurskonsulter 5 3 6 4<br />
Tjänsteprodukter 253 255 254 265<br />
Övriga kostnader 62 62 56 55<br />
Totalt 1 552 1 495 1 488 1 478<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s ekonomisystem.<br />
Personalkostnaderna minskade från 1 108 mnkr till<br />
1 100 mnkr. Antalet årsarbetskrafter (i genomsnitt)<br />
sjönk från 1 500 till 1 471. Mätt per årsarbetskraft ökade<br />
personal kostnaden med drygt 1,2 procent. Orsaken till<br />
ökningen är att de sociala avgifterna har höjts.<br />
Lokalkostnaderna per årsarbetskraft är lägre än föregående<br />
år vilket bl.a. förklaras av minskade hyreskostnader<br />
på uteenheter p.g.a. lokaleffektivisering. Även kostnader för<br />
lokalunderhåll är lägre <strong>2011</strong> än år 2010. Den genomsnittliga<br />
ytan per arbetsplats, mätt enligt Ekonomistyrningsverkets<br />
(ESV) definition 10 , är ca 30 kvadratmeter. Detta<br />
är ett bra värde enligt ESV 11 . Kostnaden per årsarbetskraft<br />
är 29 tkr vilket är cirka en tredjedel av medelvärdet för<br />
”kontorsmyndigheter” i Stockholm 12 .<br />
Kostnaderna för resor var både totalt och per årsarbetskraft<br />
i stort sett lika som föregående år.<br />
Kostnaderna för resurskonsulter inom den interna<br />
verksamheten minskade under <strong>2011</strong>. Behovet av tillfällig<br />
resursförstärkning varierar beroende på vakansläget eller<br />
om en särskild kompetens behövs. De totala kostnaderna<br />
för tjänsteprodukter ökade och det är framför allt inom<br />
IT som kostnaderna ökat bl. a beroende på arbete med<br />
att teckna ett nytt driftavtal. Övriga kostnader är i princip<br />
oförändrade. Total myndighetskostnad per årsarbetskraft<br />
har ökat med drygt 1 procent. Ökningen beror, enligt analysen<br />
ovan, på de ökade kostnaderna för tjänsteprodukter.<br />
Den andra delen av resultatindikatorn, debiterade timmar,<br />
minskade med 2,8 procent mellan 2010 och <strong>2011</strong>,<br />
vilket till största del förklaras av att antalet årsarbetskrafter<br />
har minskat. Dock har antalet debiterade timmar minskat<br />
mer än minskningen av årsarbetskrafter och debiterade<br />
timmar per årsarbetskraft har minskat med 0,9 procent.<br />
Det totala antalet timmar per årsarbetskraft – timuttaget<br />
– minskade med 0,1 procent.<br />
8<br />
Extraordinära kostnader för pensionsavtal och återbetalning<br />
från Fortifikationsverket avseende lokalkostnader.<br />
9<br />
I löpande priser: 1 435 mnkr 2008, 1 425 mnkr 2009,<br />
1 456 mnkr 2010, 1 478 mnkr <strong>2011</strong>.<br />
10<br />
Inklusive korridorer, konferensrum, matsal m.m.<br />
11<br />
Nyckeltal för OHkostnader 2005:3.<br />
12<br />
Nyckeltal för OHkostnader 2005:3.<br />
Prognosen för resultatindikatorn år <strong>2011</strong> var 819 kr<br />
(<strong>2011</strong> års prisläge) och utfallet blev 817 kr. Att utfallet<br />
blev så nära prognosen trots att antalet debiterbara timmar,<br />
relativt, har minskat förklaras av att kostnader som låg<br />
till grund för prognosen inte har upparbetats i planerad<br />
omfattning. Det är främst budgeterade kostnader för<br />
utvecklings projekt som inte hunnit upparbetas.<br />
Budgeten för 2012 ger att indikatorn ska uppgå till<br />
824 kr i <strong>2011</strong> års prisnivå. Orsaken till att indikatorn<br />
förväntas öka är till största del budgeterade kostnader för<br />
internt utvecklingsarbete. Beräkning för 2013 är 805 kr,<br />
även det i <strong>2011</strong> års prisnivå. Minskningen förklaras av<br />
att utvecklingsarbetet under 2012 är klart och nivån för<br />
kostnadsbudgeten 2013 styrs av planeringen av kostnadsreduktioner<br />
i <strong>FMV</strong>:s handlingsprogram 2012.<br />
I sammanställningen över väsentliga uppgifter redovisas<br />
myndighetskostnaden per årsarbetskraft, men <strong>FMV</strong> anser<br />
att indikatorn ovan är bättre för att följa effektivitet och<br />
god hushållning eftersom den beaktar hur många timmar<br />
som allokeras på kärnverksamheten.<br />
Debiteringsgrad<br />
Den andra indikatorn som används är debiteringsgrad.<br />
Debiteringsgraden visar hur stor andel av medarbetarnas<br />
totala nedlagda arbetstid som används för verksamhet som<br />
debiteras kund. Den övriga tiden används för stödjande<br />
verksamhet som ekonomiadministration, infrastruktur,<br />
personaladministration, rättsfrågor samt information.<br />
Även kompetensutveckling och friskvård ingår i övrig tid.<br />
Debiteringsgraden ger en bild av hur effektivt <strong>FMV</strong><br />
använder sin personal. Ju högre andel av arbetstiden som<br />
riktas mot kund och därigenom genererar intäkter, desto<br />
mer effektiv är verksamheten.<br />
Den visar delvis samma sak som myndighetskostnaden<br />
per debiterad timme. Om debiteringsgraden ökar, och allt<br />
annat är lika, förbättras även myndighetskostnaden per<br />
debiterad timme. Debiteringsgraden har fördelen att den<br />
är enkel att förstå och den används internt inom <strong>FMV</strong> för<br />
R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Myndighetskostnad per debiterad timme 13<br />
Fasta priser <strong>2011</strong> års nivå 2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 2012 2013<br />
Prognos Beräkning<br />
Myndighetskostnad, tkr 1 551 753 1 495 066 1 487 930 1 477 679 1 555 026 1 487 004<br />
Debiterade timmar<br />
Myndighetskostnad<br />
1 853 281 1 870 417 1 861 325 1 809 025 1 887 576 1 846 110<br />
per debiterad timme, kr 837 799 799 817 824 805<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem och <strong>FMV</strong>:s ekonomisystem.<br />
13<br />
Löpande 2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 2012<br />
priser<br />
Prognos<br />
tkr 1 434 843 1 424 804 1 455 978 1 477 679 1 596 496<br />
774 762 782 817 846<br />
enheternas budgetering. Den används också för jämförelser<br />
inom <strong>FMV</strong>.<br />
Debiteringsgraden kan vara hög samtidigt som den<br />
totala arbetstiden mot kund minskar och därför är det<br />
en kompletterande indikator. Det totala antalet timmar<br />
som debiteras kund följs med myndighetskostnad per<br />
externt debiterad timme och leveranserna till kund följs<br />
med hjälp av milstolpseffektiviteten som redovisas längre<br />
ned.<br />
En restriktion för debiteringsgraden är balansen mellan<br />
den stödjande verksamheten och verksamheten riktad mot<br />
kund. För att åstadkomma en hög effektivitet krävs en<br />
genomtänkt fördelning mellan de timmar som debiteras<br />
kund och de timmar som används för stödverksamhet. Det<br />
finns således en gräns för hur hög debiteringsgraden bör<br />
vara. Den får inte vara så hög att det går ut över hur väl<br />
<strong>FMV</strong> klarar att sköta den egna förvaltningen rättssäkert<br />
och kostnadseffektivt. Exempel på sådana uppgifter är<br />
ekonomisk redovisning, att följa offentlighetsprincipen<br />
samt ha en god arbetsmiljö med möjlighet till kompetensutveckling.<br />
Målet för debiteringsgraden i budgeten för <strong>2011</strong> var<br />
74,0 procent, utfallet blev 73,8 procent. Målet nåddes, i<br />
stort, vilket är bra. En analys ger att dock att de debiterade<br />
timmarna relativt sett, är färre än minskningen av antalet<br />
årsarbetskrafter vilket också för klaras ovan. Ser man till<br />
debiterade timmar per årsarbets kraft har de minskat med<br />
0,9 procent jämfört med 2010. Anledningen till detta är<br />
att de vakanser som <strong>FMV</strong> haft har funnits inom kärnverksamheten<br />
mot kund.<br />
För 2012 är debiteringsgraden beräknad till 74 procent.<br />
<strong>FMV</strong>:s långsiktiga mål för debiteringsgraden har varit cirka<br />
75 procent. <strong>2011</strong> års utfall var 1,2 procentenheter från det<br />
långsiktiga målet. I nivån 75 procent har hänsyn tagits till<br />
omfattningen av den stödjande verksamheten och de andra<br />
faktorerna som nämndes ovan. <strong>FMV</strong> bedömer att denna<br />
nivå är lämplig med nuvarande inriktning och omfattning<br />
av verksamheten.<br />
Timmar och<br />
debiteringsgrad<br />
2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Debiterade timmar 1 853 281 1 870 417 1 861 325 1 809 025<br />
Totalt antal timmar 2 517 789 2 515 758 2 502 381 2 450 956<br />
Andel, procent 73,6 74,3 74,4 73,8<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
1 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 9
R e s u lt a t v e r k s a m h e t R e s u lt a t v e r k s a m h e t<br />
Effektivitet mot kund<br />
Den tredje resultatindikatorn, effektivitet mot kund,<br />
handlar om hur väl <strong>FMV</strong> uppfyller sina åtaganden. De<br />
indikatorer som redovisades i förra <strong>årsredovisning</strong>en var<br />
milstolpseffektivitet totalt och för prestationsområde<br />
Anskaffning<br />
fakturering i förhållande till kundernas planering<br />
leveransförmåga.<br />
Anledningen till att Anskaffning följs särskilt är att i<br />
den ingår de leveranser som är mest centrala för Försvarsmaktens<br />
verksamhet.<br />
Milstolpseffektivitet totalt och för<br />
prestationsområde Anskaffning<br />
<strong>FMV</strong>:s uppdrag delas in i milstolpar som anger vad som<br />
ska åstadkommas, när det ska vara klart och hur mycket<br />
det kostar. Milstolpseffektiviteten anger andelen milstolpar<br />
av de milstolpar som var avtalade för leverans under året<br />
och som klarades av i tid. Det är ett mått på effektiviteten<br />
i vårt arbete.<br />
Om resultatindikatorn myndighetskostnad per debiterad<br />
timme minskar till följd av att antalet anställda minskar<br />
kan det leda till att uppdragen gentemot kund blir lidande,<br />
vilket motiverar att milstolpseffektiviteten löpande följs så<br />
att en eventuell nedgång kan åtgärdas.<br />
En restriktion för milstolpseffektiviteten är storleken<br />
på Försvarsmaktens anslag för materiel. Med den förskjutningsplanering<br />
som finns i dag kan inte milstolpseffektiviteten<br />
vara 100 procent eftersom Försvarsmaktens anslag för<br />
försvarsmateriel då skulle överskridas.<br />
<strong>FMV</strong>:s mål för milstolpseffektiviteten för samtliga områden<br />
<strong>2011</strong> var att den skulle bibehållas i förhållande till<br />
föregående år. Utfallet blev 85 procent och målet nåddes.<br />
Förbättringen har åstadkommits genom fortsatt fokus<br />
från ledning och projektledare på leveranserna under året.<br />
<strong>FMV</strong> arbetar också kontinuerligt med att säkerställa att<br />
leverans åtagandena är realistiska och genomförbara. I detta<br />
arbete genomförs omförhandlingar då skäl föreligger.<br />
Bestäm melser för när uppdrag får omförhandlas framgår<br />
av samord ningsavtalet mellan <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten.<br />
Fakturering i förhållande till kundernas planering<br />
<strong>FMV</strong> fakturerar kunderna för genomförd verksamhet.<br />
Försvarsmakten faktureras för löpande under året genomförda<br />
leveranser i form av milstolpar. Försvarsexportmyndigheten<br />
faktureras bokförda kostnader i anslutning<br />
till kvartalsvis genomförd projektredovisning.<br />
Faktureringen följs löpande inom <strong>FMV</strong> och i månadsvisa<br />
produktionsuppföljningar lämnas prognoser till Försvarsmakten,<br />
som har ett stort intresse av att få rättvisande<br />
prognoser och att faktureringen följer den planering som<br />
gjorts utifrån förutsättningar och styrningar i regleringsbrev.<br />
Mot denna bakgrund är det ett mål för <strong>FMV</strong>, på både<br />
kort och lång sikt att faktureringen följer Försvarsmaktens<br />
planering.<br />
Försvarsmakten anmälde i årets inledning en osäkerhet<br />
med avseende på nivån på den begränsning som angivits<br />
för materielanslagen (utgiftstak). En myndighetsgemensam<br />
arbetsgrupp tillsattes [1] tidigt för att i görligaste mån i<br />
den löpande uppföljningen och styrningen söka balansera<br />
osäker heten mot faktiska leveranser och fakturering. I<br />
årets slutskede klargjordes alla förutsättningar och Försvarsmakten<br />
kunde för ett litet antal uppdrag besluta om<br />
omförhandling. Några enstaka prestationer senarelades<br />
till kommande år och i ett fall sänktes avtalat pris för<br />
milstolpe.<br />
I samband med myndigheternas bokslutsarbete och<br />
där till hörande avstämningar utställdes en faktura om<br />
200 mnkr efter brytdatumet avseende arbete som utförts<br />
<strong>2011</strong>.<br />
<strong>2011</strong> års utfall är en halv miljard lägre än 2010 och ligger<br />
även lägre än medelfaktureringen per år under perioden<br />
2007 – <strong>2011</strong> som är 19,5 mdkr.<br />
Milstolpseffektivitet 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Milstolpseffektivitet, procent 80 84 85 85<br />
Milstolpseffektivitet Anskaffning, procent 75 77 80 83<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Fakturering till <strong>FMV</strong>:s kunder 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Mdkr 21,0 19,3 18,5 19,6 19,0<br />
Årsarbetskrafter 1 595 1 518 1 516 1 500 1 471<br />
Fakturerat per årsarbetskraft, mnkr 13 13 12 13 13<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem och <strong>FMV</strong>:s personalsystem.<br />
[1]<br />
Konstituerad med ”Överenskommelse FM<strong>FMV</strong> avseende metodik<br />
för balansering av FM:s planerings och likviditetssituation”<br />
<strong>2011</strong>2013 <strong>2011</strong>1110 HKV 03 200:67633 / 11<strong>FMV</strong>96671.1.<br />
Leveransförmåga<br />
Leveransförmåga finns med som mål i <strong>FMV</strong>:s regleringsbrev<br />
från och med år 2009. Målet kompletterar milstolpseffektivitet<br />
och mäter effekten av <strong>FMV</strong>:s verksamhet genom<br />
att ta hänsyn till det totala antalet genomförda leve ranser<br />
jämfört med antalet planerade leveranser för året. Jämfört<br />
med milstolpseffektivitet tar denna redovis ning också med<br />
de leveranser som var avtalade att genomföras tidigare år.<br />
I år finns det möjlighet att jämföra en treårig tidsserie.<br />
Leveransförmågan har sedan mätningen började ökat<br />
med 3 procentenheter. Denna ökningstakt är troligen inte<br />
möjlig att bibehålla fortsättningsvis, men om nivån kring<br />
94 % hålls får det ses som ett gott resultat. En bedömning<br />
av 2012 års värde är så här tidigt på året svårt att göra men<br />
<strong>FMV</strong>:s styrning bygger på att bibehålla nuvarande nivå.<br />
Leveransförmågan redovisas närmare i eget avsnitt.<br />
Leveransförmåga 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
<strong>FMV</strong>:s leveransförmåga, procent 91 93 94<br />
Källa: <strong>FMV</strong>s produktionsledningssystem.<br />
Bedömning<br />
En sammantagen bedömning utifrån de ovan redovisade<br />
delindikatorerna ger att <strong>FMV</strong> har ett fortsatt gott resultat.<br />
Jämfört med 2010 har Myndighetskostnad per debiterad<br />
timme och debiteringsgrad försämrats marginellt men sett<br />
till perioden 2008 – <strong>2011</strong> är trenden positiv. <strong>FMV</strong> fortsätter,<br />
trots färre årsarbetskrafter, att ha hög effektivitet mot<br />
kund, där alla delindikatorer har ökat eller är kvar på en<br />
hög nivå.<br />
<strong>FMV</strong> håller just nu på att ta fram underlag till<br />
Regeringen (Försvarsdepartementet) utifrån de beslut som<br />
fattats för genomförandet av förslag från Försvarsstrukturutredningen.<br />
Underlagen ska redovisas i samband med<br />
budgetunderlaget den 1 mars 2012. Besluten innebär en<br />
stor omställning för <strong>FMV</strong>. Under 2012 ska arbetet med<br />
Handlingsprogram 2012 slutföras för att ligga till grund<br />
för en reducerad kostnad från och med 2013. Hur allt<br />
detta kommer påverka <strong>FMV</strong>:s effektivitet och goda hushållning<br />
i dagsläget svårt att bedöma. För år <strong>2011</strong> bedöms<br />
dock att <strong>FMV</strong> har lyckats.<br />
2 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 1
M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö<br />
Ny inriktning och förnyelse<br />
En framgångsfaktor för verksamhetsutveckling är att få<br />
kompetensförsörjningen att integreras med verksamhetens<br />
förändringar. Det ställer stora krav på en aktiv och systematisk<br />
kompetensförsörjning vilket haft en fortsatt framträdande<br />
roll i förändringsarbetet under <strong>2011</strong>. Under <strong>2011</strong><br />
fastställdes <strong>FMV</strong>:s inriktning i en ny kompetensförsörjningsstrategi.<br />
Medarbetare och arbetsmiljö<br />
<strong>FMV</strong> ska enligt förordningen (2000:605) om <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag<br />
redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att<br />
Strategiskt mål <strong>2011</strong>:<br />
nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och bedömning av<br />
<strong>FMV</strong> har rätt kompetens för den ominriktning<br />
som pågår inom myndigheten och försvaret.<br />
hur de vidtagna åtgärderna har bidragit till att nå verksamhetens mål.<br />
Under <strong>2011</strong> fortsatte utvecklingen av <strong>FMV</strong>:s kompetens<br />
för att tillgodose det framtida kompetensbehovet enligt<br />
den ominriktning som pågår inom myndigheten och<br />
försvaret. <strong>FMV</strong> har prioriterat insatser för att utveckla<br />
kompetenserna inom kärnverksamheten och har även<br />
genomfört andra utvecklingsinsatser för att utveckla den<br />
sammantagna förmågan. Utvecklingsprogrammen under<br />
<strong>2011</strong> har totalt omfattat ca 1 300 kursplatser. Andelen<br />
kompetensutveckling var <strong>2011</strong> 3,5 procent (2009 3,0<br />
procent, 2010 3,2 procent).<br />
Av redovisningen nedan framgår att <strong>FMV</strong> är på rätt<br />
väg och att det finns fortsatta behov av att bibehålla och<br />
utveckla <strong>FMV</strong>:s förmåga vad gäller projektledning, systemarbete<br />
och affärsmässighet. Det kommer även fortsätt ningsvis<br />
vara viktigt att satsa på insatser för att verka på den<br />
internationella arenan.<br />
Åtgärder för att utveckla medarbetare<br />
mot verksamhetens krav<br />
E n u T V E c K L a D S y S T E M aT i S K V E R K S a M h E T S <br />
i n T E g R E R a D K O M P E T E n S F ö R S ö R j n i n g<br />
I syfte att stärka kopplingen mellan verksamhetens krav<br />
och kompetensförsörjningsinsatserna har särskilda metodutvecklingsinsatser<br />
genomförts från högsta chefsnivå ned<br />
till olika ledningsgrupper.<br />
Med hjälp av externt stöd har särskilt fokus lagts på<br />
att tillsammans med chefsgruppen genomlysa två utvecklingsprogram;<br />
Lean och affärsmannaskap. Verksamhetens<br />
utvecklingskrav under 2012 omsätts där till prioriterade<br />
aktiviteter för kompetensutveckling som kommer att följas<br />
upp på ledningsnivå.<br />
Parallellt har internt metodstöd getts direkt till resultatenheterna<br />
där deras särskilda uppdrag och utmaningar<br />
omsätts till konkreta utvecklingsaktiviteter som kan mätas<br />
och följas upp.<br />
E T T u T V E c K L aT S a M a R b E T E<br />
M E D F ö R S V a R S M a K T E n<br />
I syfte att belysa problematik och utmaningar inom några<br />
särskilt utpekade kompetensområden har <strong>FMV</strong> tillsammans<br />
med Försvarsmakten och Totalförsvarets Forskningsinstitut<br />
genomfört en fördjupad kompetensanalys.<br />
Målet har varit att identifiera och genomföra åtgärder<br />
som både på kort och på lång sikt kan bidra till en ökad<br />
förmåga att säkerställa materielförsörjningen till insatsförbanden<br />
inom dessa utpekade områden. Målet har<br />
också varit att skapa ökade förutsättningar för en proaktiv<br />
kompetensförsörjning över hela <strong>FMV</strong>:s kompetensbredd.<br />
Resultaten pekar bl.a. på att myndigheterna måste<br />
förstärka, vidareutveckla och utöka sina gemensamma<br />
kompetensutvecklingsinsatser som t.ex. utbytes och<br />
växeltjänstgöring och gemensamma karriärutvecklingsprogram.<br />
<strong>FMV</strong> behöver också skapa ett större utrymme<br />
för kompetensutveckling inom mer strategiska kompetensområden<br />
för att därmed stärka tillgången på egen<br />
kvalificerad personal.<br />
u T V E c K L i n g S i n S aT S E R<br />
Under <strong>2011</strong> genomfördes ett stort antal grund och fortsättningskurser<br />
inom projektledning, teknisk kompetens<br />
för högre systemnivåer och affärsmässighet. Certifieringsprogram<br />
enligt nationella och internationella standarder<br />
inom dessa tre områden säkerställer en fortsatt hög kunskapsnivå<br />
och en kvalitetssäkring av <strong>FMV</strong>:s förmåga inom<br />
dessa prioriterade områden.<br />
För att ytterligare utveckla förmågorna har det även<br />
genomförts samlade utvecklingsinsatser för såväl projektledare,<br />
systemingenjörer och inköpsledare, t.ex. under de<br />
årliga återkommande projektledardagarna. Syftet har bland<br />
annat varit att öka den gränsöverskridande förståelsen mellan<br />
de olika professionerna. Därmed förbättras förmågan<br />
M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö<br />
till snabbare och effektivare samarbete med såväl de över<br />
tiden stora och komplexa anskaffningarna som de snabbare<br />
anskaffningarna till våra internationella insatser.<br />
Erfarenheterna från de gemensamma utvecklingsinsats<br />
erna stödjer fortsatt satsning på denna utvecklingsmetodik.<br />
Effekten av de årliga utbildningsinsatserna har under<br />
flera år varit god och kommer därför även i fortsättningen<br />
att utgöra basen för <strong>FMV</strong>:s kärnkompetensutveckling.<br />
u T V E c K L a D F ö R M Å g a aT T a R b E Ta<br />
PÅ D E n i n T E R n aT i O n E L L a a R E n a n<br />
För att öka förmågan att arbeta inom internationella<br />
samarbetsprojekt deltar <strong>FMV</strong> aktivt i den europeiska<br />
utvecklingen av projektledare som sker under ledning av<br />
den europeiska försvarsmaterielbyrån European Defence<br />
Agency (EDA). I syfte att stärka förmågan till samarbete<br />
över nationsgränserna i upphandling av försvarsmateriel<br />
har <strong>FMV</strong> tillsammans med tyska Bundesakademi arrangerat<br />
och genomfört en tvåveckors internationell utbildning<br />
för europeiska mellanchefer.<br />
Inom <strong>FMV</strong> har fortsatt utbildning i språk, främst franska<br />
och engelska genomförts. <strong>FMV</strong>:s förmåga att förstå och<br />
samarbeta med olika kulturer har skapat förutsättningar<br />
för en ökad effektivitet såväl i interna arbeten som i samarbeten<br />
med andra länder.<br />
M E n T O R S K a P S P R O g R a M O c h<br />
i n D i V i D u E L L c O a c h n i n g<br />
I syfte att stödja både chefer och medarbetare att fullgöra<br />
sina uppdrag arbetar <strong>FMV</strong> aktivt med mentorskap<br />
och individuell coaching. <strong>FMV</strong> samarbetar med andra<br />
myndigheter i ett mentorskapsprogram och erbjuder<br />
individuell coaching för både ledare och medarbetare.<br />
Ett program för karriärplanering har genomförts med<br />
framgång under de tre senaste åren och har fortsatt även<br />
under <strong>2011</strong>.<br />
M E D a R b E Ta R S K a P<br />
<strong>FMV</strong>:s värderingsarbete Medarbetarskap på <strong>FMV</strong>,<br />
som syftar till att stödja hela förändringsarbetet inom<br />
Handlings program 2012, har framgångsrikt fortsatt under<br />
året. Resultatet av workshops med dialoger har sammanställts<br />
i en folder om Medarbetarskap och firades med tårta<br />
över hela <strong>FMV</strong> inklusive lokalkontoren/provplatserna.<br />
Under hösten har implementeringen av Medarbetarskap<br />
på <strong>FMV</strong> verkat i en aktiv fas i form av arbete i ledningsgrupp<br />
erna.<br />
Ledarförsörjning och ledarutveckling<br />
För att stötta ett enhetligt och systematiskt chefsförsörjningsarbete<br />
har en chefsförsörjningsprocess lanserats<br />
under hösten <strong>2011</strong>. Ett övergripande chefsprogram som<br />
2 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 3
M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö<br />
inkluderar aktiviteter för samtliga chefer på alla nivåer har<br />
planerats. Dessa båda verktyg kommer att möjliggöra en<br />
övergripande och strategisk planering av chefsförsörjningen<br />
på hela <strong>FMV</strong>.<br />
I syfte att öka erfarenhetsutbytet och främja en enhetlig<br />
kultur på <strong>FMV</strong> har två chefsseminarier med externa föreläsare<br />
för ett 70tal chefer genomförts. Ämnesområdena<br />
för dessa seminarier har varit ledarskap i komplexa miljöer<br />
och att medvetandegöra hur olika former av beteenden<br />
påverkar samarbetsklimatet i en organisation.<br />
Under <strong>2011</strong> har också ett internt chefsnätverk startats<br />
med cirka 20 deltagare från olika resultatenheter inom<br />
myndigheten. Även här har fokus legat på att skapa en<br />
gemensam kultur genom att möjliggöra erfarenhetsutbyte.<br />
I tider av förändring och omställning är det viktigt att<br />
identifiera organisationens nyckelpersoner och high potentials.<br />
Detta har bland annat gjorts genom de båda chefsnätverken<br />
Q20 och High Potential Alumni. Ett nytt High<br />
potential program har startat under året med 13 deltagare.<br />
I syfte att öka det externa kontaktnätverket, bredda<br />
erfarenhetsutbytet med och öka kunskapen om andra<br />
myndigheter samt det europeiska samarbetet har <strong>FMV</strong><br />
under året deltagit i två externa chefsprogram för högre<br />
chefer. Dessa har utvärderats med gott resultat och del<br />
Antal avgångar 2008 – 2012<br />
tagande kommer att fortsätta under 2012. För blivande<br />
och nya chefer har utbildningar i personligt ledarskap<br />
genomförts.<br />
Personalförsörjning<br />
Det pågående förändringsarbetet inom <strong>FMV</strong> har lett till<br />
ett ökat behov av kompetensväxling och personalreduceringar.<br />
Processen berör hela <strong>FMV</strong>:s verksamhetsområde<br />
och samtliga orter.<br />
<strong>FMV</strong>:s strategi är att arbeta proaktivt för att om möjligt<br />
undvika uppsägningar i samband med förändrings och<br />
omställningsarbete.<br />
För att underlätta omställning har <strong>FMV</strong> även under<br />
<strong>2011</strong> erbjudit, efter individuell prövning, möjlighet till<br />
frivillig avgång med pensionsersättning och frivillig avgång<br />
via Trygghetsstiftelsen (TSN). Verksamhetens krav har styrt<br />
om någon av omställningsåtgärderna har beviljats. Under<br />
<strong>2011</strong> har 90 pensionsersättningar och 6 frivilliga avgångar<br />
med stöd av TSN beviljats (avgång <strong>2011</strong>2012).<br />
Rörligheten (spontanavgångar) har legat på ungefär<br />
samma nivå som 2010, cirka 2,5 procent under det senaste<br />
året. Den interna rörligheten är viktig för utvecklingen av<br />
<strong>FMV</strong> och medarbetarna. Därför ska alltid möjligheten till<br />
2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 2012 14<br />
Pensionsersättning 7 10 4 27 50<br />
Ålderspension 26 27 30 30 25<br />
Spontanavgång 57 34 28 39 40<br />
Trygghetsstiftelsen 32 7 1 2 8<br />
Övriga avgångar 17 15 23 16 52 17 16 18 20<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s personalredovisningssystem.<br />
Personalstruktur 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Antal fast anställda, genomsnittsvärden under året 1 606 1 589 1 568 1 532<br />
Andel kvinnor, procent 26 27 28 28<br />
Andel anställda med högskoleexamen, procent 50 50 55 19 56 20<br />
Andel anställda över 55 år, procent 28 28 28 28<br />
Andel anställda under 35 år, procent 13 12 10 9<br />
Medelålder 48 48 48 49<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s personalredovisningssystem.<br />
14<br />
Uppgifterna för 2012 är en prognos.<br />
15<br />
13 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 4 årsarbetskrafter sjukpension.<br />
16<br />
20 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 3 årsarbetskrafter avlidna.<br />
17<br />
23 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 2 årsarbetskrafter avlidna,<br />
27 årsarbetskrafter verksamhetsövergång till FXM, Kammarkollegiet och QinetiQ Sweden AB.<br />
18<br />
14 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 1 årsarbetskraft avliden,<br />
1 årsarbetskraft sjukpension.<br />
19<br />
Som högskoleexamen inräknas här även militär examen.<br />
20<br />
Som högskoleexamen inräknas här även militär examen.<br />
omfördelning av arbetsuppgifter och intern rekrytering<br />
undersökas innan extern rekrytering påbörjas. Av tjänstetillsättningarna<br />
under <strong>2011</strong> har 20 procent skett internt.<br />
Merparten av de som har nyrekryterats är civil och<br />
högskoleingenjörer och det har varit relativt lätt att få<br />
kvalificerade sökande.<br />
R E K R y T E R i n g<br />
Under hösten <strong>2011</strong> har ett stort antal chefer genomgått<br />
utbildning i kompetensbaserad rekrytering. Modellen<br />
innebär att samtliga rekryteringar, på ett mer strukturerat<br />
sätt, ska utgå från bakgrundsanalys, kravprofil, mål och<br />
ansvarsbeskrivningar. Målet är att den kompetensbaserade<br />
rekryteringsmetodiken ska ge <strong>FMV</strong> ökad möjlighet att få<br />
rätt medarbetare på rätt plats, minska risken för felrekrytering<br />
och diskriminering.<br />
<strong>FMV</strong> har under året upphandlat och implementerat<br />
ett ITbaserat rekryteringsstöd. Systemet har möjliggjort<br />
ett mer effektivt och kvalitetssäkrat arbetssätt, framför allt<br />
vad avser de administrativa rutinerna. För de som söker<br />
arbete vid <strong>FMV</strong> har detta gett en bättre överblick av lediga<br />
arbeten samt skapat en enklare hantering.<br />
Attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö<br />
<strong>FMV</strong> ska ha en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden<br />
samt uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.<br />
Strategiskt mål <strong>2011</strong>:<br />
<strong>FMV</strong> ska vara en attraktiv arbetsgivare med<br />
en god arbetsmiljö. <strong>FMV</strong> ska arbeta för ökad<br />
jämställdhet och mångfald.<br />
aT T R a K T i V a R b E T S g i V a R E<br />
I arbetet med att öka kunskapen om <strong>FMV</strong> som arbetsgivare<br />
och som organisation samt stärka <strong>FMV</strong>:s ”arbetsgivarvarumärke”<br />
hos potentiella medarbetare har <strong>FMV</strong><br />
under <strong>2011</strong> medverkat vid flera arbetsmarknadsdagar samt<br />
även synliggjort <strong>FMV</strong> som organisation och arbetsgivare<br />
i form av annonser och filmer i olika typer av media både<br />
digitalt och i tryck. <strong>FMV</strong> har också tagit emot studiebesök<br />
av både studenter och yrkesverksamma. I arbetet med att<br />
marknadsföra <strong>FMV</strong> som arbetsgivare utgör <strong>FMV</strong>:s ambassadörer<br />
en viktig roll.<br />
Ambassadörsgruppen består av ca 35 personer och är en<br />
blandning <strong>FMV</strong>medarbetare med olika kompetenser. För<br />
att utvärdera resultatet av insatserna samt som underlag för<br />
beslut om insatser deltar <strong>FMV</strong> i Universums mätningar<br />
Företagsbarometern och Karriärbarometern. Utifrån dessa<br />
mätningar kan konstateras att de som känner till <strong>FMV</strong> har<br />
ett positivt intryck, men att det är en alltför liten grupp<br />
som har kännedom om myndigheten. Insatserna inriktas<br />
därför i första hand på att sprida kunskap om <strong>FMV</strong> till en<br />
större grupp.<br />
M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö<br />
a R b E T S M i L j ö<br />
I takt med att Försvarsmaktens internationella verksamhet<br />
ökar har även behovet av stöd från <strong>FMV</strong> på plats ökat. Det<br />
handlar i många fall om resmål som betraktas som högriskland<br />
där riskerna för <strong>FMV</strong>:s medarbetare är stora. Mot<br />
den bakgrunden har ett tydligare regelverk arbetats fram<br />
inom ramen för det systematiska och processorienterade<br />
arbetsmiljöarbetet.<br />
Den nya processen omfattar allt från planeringen innan<br />
utresan och hantering av en eventuell incident till stöd<br />
efter hemkomsten och stöd till anhöriga. Här beskrivs<br />
exempelvis avtal, juridiska frågor, ersättningar, försäkringar,<br />
ansvarsfrågor, kommunikation och krishantering,<br />
utrustning, vaccination, sekretess, rutiner innan, under<br />
och efter resan.<br />
Processen är inte avsedd att hantera eventuella kriser/<br />
incidenter utan kopplas samman med <strong>FMV</strong>:s Krisledningsgrupps<br />
planer som hanterar dessa. Implementeringen av<br />
processen innebär bland annat att ett antal utbildningsinsatser<br />
kommer att genomföras riktade till både chefer och<br />
medarbetare.<br />
F R i S K a M E D a R b E Ta R E<br />
För att få friska medarbetare är det angeläget att långsiktigt<br />
och systematiskt arbeta med att betona de främjande<br />
och förebyggande aspekterna och därmed alltmer minska<br />
behovet av rehabilitering. Det sker bland annat genom<br />
tidiga åtgärder i utformningen av hälso och friskvårdssatsningar.<br />
Inom ramen för det strukturerade hälsoarbetet har<br />
det exempelvis genomförts gruppinsatser i form av<br />
ergonomironder eller riktade hälsoprojekt med syfte att<br />
stärka livsstilskompetensen och varaktigt minska lång och<br />
korttidsfrånvaro. På individnivå har det utförts olika typer<br />
av insatser som exempelvis stödjande hälsopedagog eller<br />
terapeutsamtal; åtgärdsprogram som syftar till att öka<br />
förutsättningarna för hållbart god hälsa. Dessutom genomförs<br />
vartannat år hälsoundersökningar för medarbetare som<br />
är 55 år och uppåt.<br />
En viktig del i det strukturerade hälsoarbetet är att<br />
erbjuda personalen ett varierat utbud av träningsaktiviteter<br />
i anslutning till arbetsplatsen. <strong>FMV</strong> erbjuder också<br />
ett friskvårdsbidrag på 2 000 kr per år och anställd. Via<br />
en friskvårdsportal kan bidraget användas fritt genom<br />
att medarbetaren ges möjlighet att välja ur ett stort<br />
utbud av friskvårdsaktiviteter. Antalet användare var<br />
60 procent år <strong>2011</strong> (55 procent år 2009 och 57 procent<br />
år 2010).<br />
Den totala sjukfrånvaron för <strong>2011</strong> var något högre jämfört<br />
med 2010. Ökningen generellt återfinns hos männen<br />
och där den mest markanta ökningen återfinns bland yngre<br />
män. Det beror främst på att några av dessa medarbetare<br />
har drabbats av livshotande sjukdomar som har medfört<br />
långa återhämtnings och rehabiliteringsperioder.<br />
2 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 5
M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö<br />
Sjukfrånvaro, procent 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Totalt 2,0 1,9 2,1 2,2<br />
Andel som avser 60 dagar eller mer 58 44 39 41<br />
Män 1,6 1,3 1,4 1,6<br />
Kvinnor 3,4 3,6 4,0 3,8<br />
Anställda yngre än 30 år 1,9 1,0 1,1 3,0<br />
Anställda mellan 30–49 år 1,6 1,4 1,6 2,0<br />
Anställda 50 år eller äldre 2,5 2,4 2,6 2,3<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s personalredovisningssystem.<br />
Andel kvinnor i ledande positioner, procent 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kvinnliga civilingenjörer/motsvarande 18,2 18,3 19,6 19,2<br />
Kvinnliga chefer och uppdragsledare i stora projekt 16,5 18,6 22,0 22,0<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s personalredovisningssystem.<br />
Minskning har skett för de äldre kvinnornas del vilket<br />
bryter flera års tidigare ökning av långtidssjukfrånvaro.<br />
Det kan förklaras med ett strukturerat rehabilitering och<br />
hälsoarbete med stöd av företagshälsovården.<br />
M Å n g Fa L D O c h j ä M S Tä L L D h E T<br />
<strong>FMV</strong>:s mångfalds och jämställdhetsarbete tar utgångspunkt<br />
i statens syn på ett inkluderande synsätt. Det<br />
innebär att <strong>FMV</strong> eftersträvar den blandning av bakgrund<br />
och kompetens bland chefer och medarbetare som har<br />
betydelse för arbete, kreativitet, kvalitet och kundorientering.<br />
En långsiktig strategi för arbetet med att främja insikt,<br />
förståelse och kompetens för de olika delar som diskrimine <br />
ringslagstiftningen består av framgår av strategisk mångfaldsplan<br />
för 2008–2012.<br />
Med utgångspunkt från den strategiska mångfaldsplanen<br />
har speciellt fokus under året varit på området<br />
HBT. Seminarier har genomförts för alla medarbetare dels<br />
via arbetsplatsträffar, dels vid större resultatenhetsmöten.<br />
Syftet har varit att öka kompetens och medvetenheten om<br />
området. Seminarierna har varit uppskattade och reaktionerna<br />
har varit blandade från att beröra och engagera till att<br />
ibland uppröra och skapa diskussion.<br />
Jämställdhetsarbetet på <strong>FMV</strong> utgår ifrån resultatenheternas<br />
åtgärdsplaner som genererades efter ett omfattande<br />
analysarbete under 2008.<br />
Ett mål för <strong>FMV</strong> inom rekrytering är att öka andelen<br />
kvinnliga civilingenjörer. Jämfört med förra året har det<br />
skett en marginell minskning motsvarande två medarbetare<br />
men sedan 2008 har andelen ökat från 18,2 procent till<br />
19,2 procent <strong>2011</strong>.<br />
Ett annat mål för <strong>FMV</strong> har varit att öka andelen<br />
kvinnor på ledande positioner, vilket innefattar chefer<br />
och projektledare för stora projekt. Resultatenheternas<br />
redovisningar visar också att de områden som fokuseras<br />
mest på i jämställdhetsarbetet är rekrytering och kompetensutveckling,<br />
framförallt vad gäller strategiskt viktiga<br />
tjänster och strategiskt viktiga utbildningar, i syfte att<br />
utjämna könsfördelningen på ledande positioner.<br />
Effekten är att andelen kvinnliga chefer och andelen<br />
kvinnliga projektledare i stora projekt sammantaget har<br />
ökat från 16,5 procent 2008 till 22,0 procent <strong>2011</strong>. Den<br />
effekten har skett tack vare ett målinriktat och aktivt arbete<br />
i samband med rekrytering och kompetensutvecklingssatsningar.<br />
I rekryteringssammanhang görs detta genom att sökanden<br />
från det underrepresenterade könet beaktas särskilt<br />
och kallas till intervju. I kompetensutvecklingssammanhang<br />
handlar det till exempel om att se till att kvinnor<br />
blir uttagna till att delta i <strong>FMV</strong>:s projektledarprogram och<br />
förberedande chefsutbildningar.<br />
Anskaffning<br />
<strong>FMV</strong> inriktar dagens anskaffning av materiel till Försvarsmakten mot kravet på kostnads-<br />
effektivitet sett ur materielens hela livscykel. Ökad leveranssäkerhet är viktigt då<br />
Inriktning för materielanskaffningen<br />
till Försvarsmakten<br />
I regleringsbrevet för <strong>2011</strong> redovisar regeringen tre<br />
principer (nedan) som grund för <strong>FMV</strong>:s arbete med<br />
materielförsörjning.<br />
materielen ofta används omgående i samband med internationella insatser.<br />
a) Vidmakthållande och uppgradering av befintlig<br />
materiel ska, om det är ekonomiskt försvarbart och<br />
operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning<br />
b) Nyanskaffning ska, när sådan är nödvändig, i första<br />
hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad<br />
och beprövad materiel<br />
c) Utveckling ska genomföras först när behoven inte kan<br />
tillgodoses enligt ovan.<br />
2 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 7<br />
A n s k a f f n i n g
A n s k a f f n i n g<br />
Dessa principer är i linje med den av <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten<br />
gemensamt utarbetade strategi för Försvarsmaktens<br />
materielförsörjning som fastställdes inom <strong>FMV</strong> i februari<br />
2007. Denna strategi har sedan den fastställdes legat till<br />
grund för all materielanskaffning.<br />
Materielförsörjningsstrategin realiserar den av statsmakt<br />
erna uttryckta viljan till en förändrad och mer kostnadseffektiv<br />
materielförsörjning utifrån insatsförsvarets uppgifter<br />
och behov.<br />
Kärnan i materielförsörjningsstrategin är att ”materielförsörjningen<br />
ska styras av tydliggjorda och medvetna val<br />
mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet”. Det handlar<br />
om att i varje enskild anskaffning, utifrån bedömningar av<br />
dessa tre parametrar, alltid överväga och därefter välja den<br />
lösning som ur ett helhetsperspektiv bäst tillgodoser de två<br />
övergripande målen:<br />
Insatsförsvarets uppgifter och behov ska vara styrande<br />
för Försvarsmaktens materielförsörjning<br />
Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ur<br />
ett livscykelperspektiv och tillgodose kravet på ökad<br />
leveranssäkerhet.<br />
Tillämpningen av materielförsörjningsstrategin är föremål<br />
för ett kontinuerligt utvecklingsarbete baserat på vunna<br />
erfarenheter och på hur Försvarsmaktens behov och<br />
marknaden förändras. FOI, <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten<br />
har ett gemensamt samverkansforum som under <strong>2011</strong><br />
uppdrog till FOI att analysera tillämpningen av strategin<br />
för Försvarsmaktens materielförsörjning. FOI:s slutrapport<br />
har föranlett ett antal förslag som nu bereds i myndighetsgemensamma<br />
arbetsgrupper i syfte att stärka effekten av<br />
strategin.<br />
Strategin är tydlig på att möjligheterna att nyttja<br />
Försvarsmaktens befintliga materiel och att marknadens<br />
utbud av varor och tjänster alltid ska utvärderas mot övriga<br />
alternativ. Köp av på marknaden existerande produkter, så<br />
kallad hyllvara, utgör således ett av flera möjliga handlingsalternativ,<br />
vilket även bekräftas av regleringsbrevets tre<br />
principer som redovisas ovan.<br />
a n D E L n ya n S K a F Fa D M aT E R i E L<br />
I regleringsbrevet till <strong>FMV</strong> efterfrågas andelen nyanskaffad<br />
materiel som skett av på marknaden befintlig, färdigutvecklad<br />
och beprövad materiel i enlighet med regeringens<br />
principer ovan. <strong>FMV</strong> redovisar nedan andelen nyanskaffad<br />
materiel i förhållande till föregående år. I redovisningen<br />
ingår även modifierad materiel då en stor del av den nyanskaffade<br />
materielen behöver modifieras eller anpassas<br />
för att kunna fungera tillsammans med i Försvarsmakten<br />
befintliga materielsystem.<br />
<strong>FMV</strong> har tolkat att avsikten med återrapporteringskravet<br />
är att följa tillämpningen av materielförsörjningsstrategin<br />
och har därför fokuserat på de upphandlingar där<br />
<strong>FMV</strong> har hand lingsfrihet att överväga utveckling i stället<br />
för nyanskaffning av på marknaden befintlig materiel.<br />
Detta exkluderar huvuddelen av den anskaffning som<br />
skett för att vidmakt hålla och uppgradera Försvarsmaktens<br />
befintliga system då dessa ofta har bindningar till<br />
ursprung liga leverantörer.<br />
Återrapporteringen baseras på <strong>FMV</strong>:s samlade orderstock<br />
vid utgången av respektive år. Orderstocken ger en<br />
stabil bas som grund för denna trendanalys till skillnad<br />
från det årsvisa beställningsutfallet där enstaka beställningar<br />
ger stora svängningar i utfallet mellan åren. <strong>FMV</strong><br />
har manuellt analyserat orderstocken och identifierat de<br />
beställningar som avser utveckling eller nyanskaffning av<br />
på marknaden befintlig materiel. Dessa redovisas därefter<br />
som andel av den totala orderstocken. Då regleringsbrevet<br />
under mål 1 anger att principerna avser materielförsörjning<br />
till Försvarsmakten har <strong>FMV</strong> i redovisningen exkluderat de<br />
beställningar som avser annan kund.<br />
<strong>FMV</strong> har under <strong>2011</strong> erhållit en stor mängd beställningar<br />
som kommer att realiseras genom köp av på marknaden<br />
tillgänglig materiel. Några av de större beställningarna<br />
utgörs av mörkerstridsmateriel, bandvagnar, pansarterrängbilar<br />
och nytt spaningsfartyg. Dessa har bidragit till<br />
att andelen nyanskaffning av befintlig materiel ökat till<br />
40,0 (35,9 procent) av den totala orderstocken.<br />
a n D E L u T V E c K L a D M aT E R i E L<br />
Med utvecklad materiel avses den utveckling som syftar<br />
till att ta fram nya materielsystem till skillnad från<br />
vidareut veckling för att livstidsförlänga i Försvarsmakten<br />
befintlig materiel. Andelen nyutveckling har de senaste<br />
åren legat på dryga 20 procent av den samlade orderstocken.<br />
Här återfinns även projekt som startade långt<br />
innan materielförsörjningsstrategin fastställdes men som<br />
ännu inte är slutlevererade t.ex. korvett Visby. Större<br />
Den totala orderstockens andelsutveckling<br />
Andel av<br />
orderstocken<br />
%<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
2008<br />
2009<br />
2010 <strong>2011</strong><br />
Anskaffning av<br />
befintligt materiel<br />
Utvecklad materiel<br />
Vidmakthållande<br />
Källa: Manuell bearbetning av uppgifter i <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
För de beställningar i orderstocken som har ett beställningsvärde över 10 mnkr<br />
har <strong>FMV</strong> identifierat de beställningar som avser utveckling eller anskaffning av<br />
på marknaden befintlig materiel.<br />
utvecklingsprojekt som är slutlevererade redovisas inte då<br />
dessa övergått till att vidmakthållas.<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> inte erhållit några större uppdrag<br />
som är baserade på nyutveckling vilket resulterat i<br />
att andelen utvecklad materiel i orderstocken sjunkit till<br />
20,8 procent (22,1 procent). Av de nya beställningar som<br />
återfinns i orderstocken relativt föregående år avser endast<br />
5,2 procent anskaffning av utvecklad materiel.<br />
Som jämförelse redovisas även andelarna i absoluta<br />
tal som antal miljarder av den totala orderstocken (se<br />
diagram nedan). Som framgår har andelen anskaffning<br />
av på marknaden befintlig materiel ökat betydligt mer än<br />
ökningen av andelen utvecklad materiel.<br />
Genom att enbart se till de nya anskaffningar där<br />
Försvarsmakten/<strong>FMV</strong> har handlingsfrihet att välja mellan<br />
anskaffning av på marknaden befintlig materiel och utveckling<br />
kan man under åren 2008<strong>2011</strong> se en positiv trend<br />
där andelen anskaffning av befintlig materiel ökat från<br />
58,1 procent till 65,8 procent.<br />
h a n D L i n g S F R i h E T<br />
Av regleringsbrevet till <strong>FMV</strong> framgår att myndigheten<br />
ska korta ledtider och minska långsiktiga bindningar i<br />
materielförsörjningen. För att möta detta krav har <strong>FMV</strong><br />
under <strong>2011</strong> intensifierat arbetet med att korta ledtider. Två<br />
pilotprojekt har genomförts på resultatenheterna AK Mark<br />
och AK Gem som visat att vald metodik kan ge ledtidsförkortningar<br />
som når eller överstiger 25 procent.<br />
Året har präglats av utbildning och stödutveckling<br />
samt kommunikation kring metoder och synsätt. Under<br />
hösten har en utrullningsplan för 2012 fastställts och en<br />
stödfunktion har inrättats för att stödja resultatenheterna<br />
med bl.a. metoder och kompetens i samband med utrullningen.<br />
<strong>FMV</strong> har sedan tidigare arbetat med stegvis upphand<br />
Den totala orderstockens fördelning<br />
Källa: Manuell bearbetning av uppgifter i <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
ling, optioner och andra förfaranden i syfte att öka<br />
regering ens handlingsfrihet i materielförsörjningen.<br />
<strong>FMV</strong> arbetar samtidigt med andra perspektiv som till<br />
del motverkar en ökad handlingsfrihet. En av dessa är<br />
strävan att lägga större åtaganden på privata aktörer där<br />
långsiktighet är en förutsättning för ökad rationalitet.<br />
Av regleringsbrevet framgår att redovisningen ska vara<br />
jämförbar över tid. Genom att redovisa kvoten mellan<br />
<strong>FMV</strong>:s orderstock och den årliga omsättningen erhålls ett<br />
mätetal som redovisar hur många år det tar för <strong>FMV</strong> att<br />
upparbeta den inneliggande orderstocken. Detta kan ses<br />
som ett värde på den genomsnittliga kapitalbindningen<br />
och därmed ett av flera mått på den av regeringen efterfrågade<br />
handlingsfriheten.<br />
Nedan redovisas denna kvot för åren 2003–<strong>2011</strong>.<br />
Samtidigt som orderstockens värde sjunkit något då det<br />
levererats/fakturerats något mer än vad som nybeställts i<br />
perioden så har också Försvarsmaktens resurser (anslag) för<br />
att finansiera leveranserna sjunkit något. Således kvarstår<br />
kvoten för genomsnittlig bindningstid till 3,2 år.<br />
Försvarsmaktens ekonomiska utrymme för materielförsörjningen<br />
indikerar, med detta mätetal, en kommande<br />
period med längre bindning d v s minskad handlingsfrihet.<br />
Minskad kapitalbindning – egentligen ett sänkt<br />
bemyndigandebehov uppstår då betalningsnivån för<br />
genomförda leveranser överstiger volymen nybeställningar.<br />
På samma sätt ökar nya stora plattformsprojekt, med<br />
beställningar av till exempel splitterskyddade hjulfordon,<br />
nya ubåtar, jaktrobot Meteor, Helikopter 16 med flera<br />
de långsiktiga bindningarna. Anskaffning av större<br />
platt formssystem genom upphandling av på marknaden<br />
befintliga system kommer successivt att bidra till ökad<br />
handlingsfrihet då dessa projekt normalt har kortare ledtid<br />
än motsvarande utvecklingsprojekt och därigenom bidrar<br />
till kortare kapitalbindningstid.<br />
2 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 9<br />
Orderstocken<br />
mdr kronor<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2008<br />
2009<br />
2010 <strong>2011</strong><br />
Anskaffning av<br />
befintligt materiel<br />
Utvecklad materiel<br />
Vidmakthållande<br />
Genomsnittlig tid för kapitalbindning<br />
Orderstock, mnkr Kapitalbindning, år<br />
2003 68 000 4,0<br />
2004 60 400 3,5<br />
2005 50 910 3,0<br />
2006 49 526 2,9<br />
2007 43 155 2,5<br />
2008 38 069 2,2<br />
2009 37 376 2,2<br />
2010 53 545 3,2<br />
<strong>2011</strong> 52 769 3,2<br />
Källa: <strong>FMV</strong> orderstock enligt <strong>FMV</strong> ÅR 2003–<strong>2011</strong> dividerat<br />
med medelfaktureringsnivån för föregående femårs period<br />
(för <strong>2011</strong> är medelfaktureringsnivån 16 450 mnkr/år baserat<br />
på perioden 2007–<strong>2011</strong>).<br />
A n s k a f f n i n g
A n s k a f f n i n g<br />
Den medeltunga helikoptern Helikopter 16 Black Hawk<br />
är ett beprövat system som kommer att vara operativt<br />
för Sverige från andra kvartalet 2013.<br />
Nedan visas ett urval av de prestationer som <strong>FMV</strong><br />
levererade till Försvarsmakten och andra kunder under<br />
<strong>2011</strong>.<br />
Helikopter 16<br />
Sommaren 2010 beslutade regeringen att ett helt nytt helikoptersystem<br />
ska anskaffas. Efter marknadsanalyser och val<br />
av system lyckades <strong>FMV</strong> förhandla fram villkor som gjorde<br />
att tidplanerna kunde hållas och kostnaderna minskas.<br />
I december <strong>2011</strong> landade de två första helikoptrarna hos<br />
<strong>FMV</strong> i Linköping.<br />
<strong>FMV</strong> deltog i konceptstudier och med underlag inför<br />
regeringens beslut angående nytt medeltungt helikoptersystem.<br />
Efter regeringsbeslutet genomförde <strong>FMV</strong> en<br />
marknadsanalys av helikoptermarknaden och tog fram<br />
underlag för val av vilket system som bäst motsvarade<br />
Försvarsmaktens kravbild.<br />
Efter beslut att ingå slutförhandlingar med US Army<br />
i januari <strong>2011</strong> förhandlade <strong>FMV</strong> med stor framgång fram<br />
nya villkor. Bland annat kunde leveranstiden kortas från<br />
36 till 10 månader vilket gjorde det möjligt att säkra en<br />
kontinuerlig insats av medeltung helikopterförmåga i<br />
Afghanistan.<br />
I de fortsatta förhandlingarna kunde myndigheten<br />
ytterligare korta tiden till första leverans ned till åtta<br />
månader. Här lyckades <strong>FMV</strong> få ned totalkostnaden med<br />
cirka 30 mnkr för 15 helikoptrar av standardtyp. <strong>FMV</strong><br />
lyckades också skapa ett utbildningskoncept för piloter och<br />
tekniker som inte bara motsvarar Försvarsmaktens krav<br />
utan också medför betydligt lägre kostnader.<br />
Vid utgången av år <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> fått leverans av två<br />
helikoptrar, materielsystemintyg för systemet och är i slutfasen<br />
med att överlämna och driftsätta helikoptersystemet<br />
Från 36 till 10 månader, så<br />
mycket lyckades Magnus<br />
Larsson och projekt<br />
Helikopter 16 pressa<br />
leveranstiden för det nya<br />
helikoptersystemet.<br />
i en första utgåva. Detta genomfört med en tidsplan som<br />
är cirka 40 procent av en normal tidsplan för motsvarande<br />
flygande materielsystem.<br />
Taktiskt UAV-system<br />
På drygt ett år anskaffade och driftsatte <strong>FMV</strong> det taktiska<br />
UAVsystemet UAV03 Örnen. Efter utbildning, certifiering,<br />
ackreditering och överlämning kunde Försvarsmakten<br />
genomföra det första skarpa uppdraget i Afghanistan den<br />
1:a augusti <strong>2011</strong>.<br />
<strong>FMV</strong> genomförde anskaffning och driftsättning på ungefär<br />
halva tiden jämfört med en normal anskaffning. Prestationen<br />
har varit möjlig genom ett tätt samarbete mellan <strong>FMV</strong>,<br />
Försvarsmakten och huvudleverantören Saab AB.<br />
Sammantaget har <strong>FMV</strong> genomfört teknisk kravställning<br />
och genomfört upphandlingen av ett befintligt amerikanskt<br />
UAVsystem. Till det kommer:<br />
bildbearbetningsutrustning<br />
dokumentation<br />
reservdelar<br />
utbildning<br />
tekniskt stöd<br />
erforderliga modifieringar och systemanpassningar<br />
leveranskontroll, certifiering och ackreditering.<br />
<strong>FMV</strong> har också haft en viktig roll i Försvarsmaktens<br />
driftsättning av systemet samt stöd för systemets vid <br />
makt hållande. UAVsystemet är insatt i Afghanistan från<br />
1 augusti <strong>2011</strong> vilket innebär att svenska Isafförband har<br />
fått ökad spaningsförmåga som förbättrar säkerheten för<br />
de svenska soldaterna.<br />
När Örnen flyger, länkas video till markstationen i realtid och slussas<br />
därifrån vidare för bearbetning. Det handlar om att snabbt analysera<br />
sensorinformationen, ta fram bilder och spaningsrapporter som<br />
ligger till grund för förbandets planering.<br />
Minröjfartyg Koster<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> levererat minröjningsfartygen HMS<br />
Koster och HMS Ulvön till Försvarsmakten. Fartygen har<br />
genomgått omfattande skeppstekniska modifieringar i ett<br />
åtgärdsprogram som ska göras på fem fartyg.<br />
Syftet med modifieringarna är att öka tillgängligheten på<br />
system och delsystem ombord på minröjningsfartyg typ<br />
Koster. Det bidrar till ökad insatsförmåga för minröjningsförbanden,<br />
såväl i Sverige som internationellt. De större<br />
åtgärderna är:<br />
ny lyftanordning för sjösättning av båtar och undervattensfarkoster<br />
förvaringsskåp för undervattensfarkost ROVE<br />
Sjösättning av en modifierad minröjningsfarkost typ ROVM2 på minröjnings fartyget<br />
HMS Koster. Farkosten är bärare av sonar och laddning för minförstöring.<br />
Den taktiska obemannade flygfarkosten Örnen lyfte för det första<br />
skarpa uppdraget i Afghanistan i början av augusti. På lite drygt ett<br />
år kunde <strong>FMV</strong> ta fram ett nytt flygande system anpassat till svenska behov.<br />
installationer för vapen och ammunitionsförvaring<br />
skjutstationer för kulspruta<br />
åtgärder för att uppfylla internationellt regelverk för<br />
fribordsplan.<br />
<strong>FMV</strong>:s val att arbeta med en leverantör har inneburit<br />
ett tydligt ansvar och möjliggjort korta ledtider för<br />
beslut. Leverantören har ett huvudansvar för genomförande,<br />
integration, samordning, ILS och systemsäkerhet.<br />
I samband med leverans av HMS Koster i april<br />
levererade <strong>FMV</strong> även modifierad minröjningsfarkost<br />
typ ROVM2. Denna modifiering är genomförd på fem<br />
minröjningsfartyg samt sju farkoster. Återstående två fartyg<br />
levereras under 2012.<br />
Som ett led i <strong>FMV</strong>:s arbete med modifiering av minröjningsfartygen<br />
typ Kostern genomförde projektet provsprängningar av minor.<br />
3 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3 1<br />
A n s k a f f n i n g
A n s k a f f n i n g<br />
Vapenstation 01<br />
Förbättrat skydd för patrullerande soldater, det är målet för<br />
anskaffningen av Protector, eller Vapenstation 01, som den<br />
kallas i Sverige. Arbetet sker i samarbete med Norge.<br />
För att möta Försvarsmaktens behov av Vapenstation 01<br />
i samband med insatsen i Afghanistan har <strong>FMV</strong> anskaffat<br />
ett mindre antal vapenstationer som integrerats på Pansarterrängbil<br />
6. Dessa levererade <strong>FMV</strong> i slutet av <strong>2011</strong> och de<br />
är nu i drift i Afghanistan.<br />
Arbetet med denna leverans har skett på ett interimskontrakt.<br />
Det upphörde i och med att norska FLO och<br />
<strong>FMV</strong> tecknade ett gemensamt kontrakt med leverantören<br />
Kongsberg i slutet av <strong>2011</strong>. Kontraktet omfattar ett större<br />
antal system till båda länderna samt underhållsavtal och<br />
studier för vidare utveckling av Vapenstation 01.<br />
Vapenstation 01 är förenklat en gyrostabiliserad enhet<br />
som monteras på taket till ett fordon. Stationen har<br />
tre olika sensorer på en axel: kamera, nattkamera och<br />
laseravståndsmätare. På en annan axel sitter antingen en<br />
kulspruta eller en granatspruta.<br />
Vapenstationen kommer att monteras på fyra fordonstyper:<br />
Pansarterrängbil 6, Pansarterrängbil 203, Pansarterrängbil<br />
360 samt artillerisystemet Archer.<br />
Arméinspektör Berndt Grundevik, här i samtal med <strong>FMV</strong>:s<br />
projektledare Lena Jansson vid överlämningen av Galten<br />
med monterad vapenstation, ser den som ett viktigt bidrag<br />
för att öka säkerheten för svenska soldater i Afghanistan.<br />
Snabbanskaffning av bandvagnar<br />
Leasing blev <strong>FMV</strong>:s lösning för att säkra tillgången på<br />
bandvagnar i Afghanistan under en övergångsperiod.<br />
<strong>FMV</strong> erhöll i maj <strong>2011</strong> uppdraget att leverera 15 bandvagnar<br />
till Försvarsmaktens förband i Afghanistan från<br />
december <strong>2011</strong>. Lösningen för att med kort varsel säkra<br />
tillgängligheten på bandvagnar blev att <strong>FMV</strong> leasar bandvagnar<br />
från Nederländerna och bakvagnar från Storbritannien.<br />
Företaget BAE Systems Hägglunds tillhandahåller en<br />
underhållsresurs till insatsområdet och genomför underhållet<br />
med en så kallad OPSlösning.<br />
Bandvagnarna ska användas som en tidsbegränsad resurs<br />
fram till leverans av Bandvagn Nysystemet. Bandvagnarna<br />
kan hyras under perioden från juni <strong>2011</strong> intill hösten på<br />
2013. Det innebär att Försvarsmakten kan använda dem<br />
i insatsen i Afghanistan från december <strong>2011</strong> till och med<br />
maj 2013.<br />
Genom att hyra bandvagnar<br />
i Holland och<br />
England löste <strong>FMV</strong> ett<br />
akut behov av bandvagnar<br />
för Försvarsmaktens<br />
styrkor i Afghanistan.<br />
Med vapenstationen monterad får Galten ett avancerat självskydd. Vapenstationen<br />
sitter monterad på taket medan operatören sitter inne i fordonet.<br />
Vapenstation 01 ger förbättrat<br />
skydd för patrullerande<br />
soldater. Stationen har tre<br />
olika sensorer på en axel:<br />
kamera, nattkamera och<br />
laseravståndsmätare. På en<br />
annan axel sitter antingen<br />
kulspruta eller granatspruta.<br />
Drivmedelsmateriel<br />
<strong>FMV</strong> har under året levererat tankningsutrustning för tankning<br />
av helikoptrar på platser där det inte finns bränsledepåer.<br />
Med de två systemen, Alarp och Fars tillsammans med transportflygplanet<br />
Herkules, Tp84, får Försvarsmakten en helt ny<br />
förmåga i samband med internationella insatser.<br />
Alarpsystemet gör att Tp84 kan användas för att<br />
direkttanka en helikopter. Genom ett system med<br />
slangar, pumpar och filter tankas en helikopter direkt<br />
från Tp84:ans egna bränsletankar.<br />
Farssystemet består av gummicisterner som fylls från<br />
flygplanet. Helikoptrarna kan sedan tankas från dessa<br />
cisterner utan att flygplanet finns kvar på platsen.<br />
Det svenska systemet bygger på ett brittiskt grundsystem<br />
som anpassats till svenska förhållanden och regelverk.<br />
<strong>FMV</strong> har anskaffat tre Alarpslangsystem och fyra Farscisternsystem.<br />
Farssystemets<br />
gummicisterner fylls<br />
från flygplanet. Helikoptrar<br />
kan sedan<br />
tankas från dessa<br />
cisterner utan att<br />
flygplanet finns<br />
kvar på platsen.<br />
Samarbete <strong>FMV</strong> och norska FLO<br />
Materielsamarbetet mellan Sverige och Norge är prioriterat<br />
och har under året utvidgats till fler områden. Under <strong>2011</strong><br />
tecknade <strong>FMV</strong> en ny avtalsdel som skapar en pool av all<br />
svensk och norsk artilleriammunition. Samarbetet har också<br />
utökats till granatkastarområdet.<br />
Sedan 2007 samarbetar Sverige och Norge för att skapa det<br />
nya artillerisystemet Archer. Det arbetet har fortsatt under<br />
<strong>2011</strong> och ska resultera i att svenska och norska artilleriförband<br />
fullt ut är interoperabla och utbildning och träning<br />
kan ske gemensamt. <strong>FMV</strong> samarbetar med norska FLO<br />
när det gäller utveckling och anskaffning av materielen.<br />
Förutom artillerisystemet Archer omfattar samarbetet<br />
även materiel till eldledare och eldledningssystemet samt<br />
artillerilokaliseringsradarn Arthur.<br />
<strong>FMV</strong> och FLO har också ingått avtal om en gemensam<br />
anskaffning av patrullbilar och lastbilar. Syftet med samarbetet<br />
är att få bättre pris genom större volymer och ett<br />
långsiktigt avtal med en enda leverantör.<br />
<strong>FMV</strong> och det norska försvarets logistikorganisation, FLO, signerade<br />
den 22 februari, ett ramavtal med det tyska företaget Daimler AG om<br />
anskaffningen av lätta patrullbilar. Det är ett exempel på det ökande<br />
nordiska samarbetet kring försvarsmateriel.<br />
Alarptanksystem uppkopplat mellan en Tp84 Hercules och en helikopter.<br />
En helikopter tankas med ett mobilt Alarptanksystem<br />
uppkopplad till en Tp84 Hercules.<br />
3 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3 3<br />
A n s k a f f n i n g<br />
En gummicistern<br />
på 30 m³ är en del<br />
av en transportabel<br />
drivmedelsdepå.
L e d n i n g s s t ö d L e d n i n g s s t ö d<br />
Ledningsstöd<br />
<strong>FMV</strong> ger stöd till Försvarsmakten och andra myndigheter inom säkerhetssektorn. Det handlar om an-<br />
passning och förnyelse av materiel samt planering och underlag inför beslut i materielfrågor. Målet är att<br />
skapa systemmässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar för en effektiv materielförsörjning. <strong>FMV</strong><br />
arbetar aktivt för att öka användandet av redan utvecklade systemlösningar och existerande teknik.<br />
Nedan visas ett urval av prestationer under området Ledningsstöd.<br />
Informationssäkerhetsdeklaration ISD<br />
<strong>FMV</strong> har utvecklat en process för att hantera informationssäkerhet<br />
för tekniska system. Syftet är att skapa balans mellan<br />
ekonomi och risker i Försvarsmaktens olika informations och<br />
kommunikationssystem.<br />
Informationssäkerhetsdeklaration (ISD) ska på ett i förhand<br />
känt sätt etablera spårbarhet från Försvarsmaktens behov<br />
och krav till <strong>FMV</strong>:s implementering. Utöver det ska ISD<br />
leda till att rätt typ av granskningar, tester, analyser och<br />
evalueringar genomförs i syfte att skapa förtroende för hur<br />
lösningarna utformats.<br />
Under <strong>2011</strong> utvecklades vägledningar och metoder för<br />
ISD. <strong>FMV</strong> har även genomfört samtal med personal vid<br />
Försvarsmakten, <strong>FMV</strong> och industrin. Utöver det infördes<br />
processen i sin första version i <strong>FMV</strong>:s verksamhetsledningssystem.<br />
ISD ingår även numera i Försvarshögskolans program<br />
för Chief Information Assurance Officer som är ett<br />
samarbete mellan Sverige och USA för att skapa nationella<br />
ledare inom området Information Assurance.<br />
Genom att använda ISDprocessen ska Försvarsmakten<br />
kunna operera de tekniska system som <strong>FMV</strong> anskaffar med<br />
en tolerabel risknivå.<br />
Verifiering och prov<br />
Test & Evaluering arbetar för att effektivisera materiel försörjningsprocessen<br />
genom att korta ledtiderna för verifiering,<br />
validering och evaluering. Utvecklingen sker genom skapande<br />
av virtuella plattformar integrerat i verklig provmiljö.<br />
Magnus Wakander och Alexander Szyber är<br />
nyckelpersoner bakom Informationssäkerhetsdeklaration,<br />
en process för att hantera<br />
informationssäkerhet för tekniska system.<br />
Utvecklingen drivs av behovet att:<br />
snabbt och flexibelt anpassa Försvarsmaktens förmåga<br />
genom att anskaffa och integrera befintliga produkter<br />
tillhandahålla en realistisk miljö för utprovning av<br />
insatsförband och komplexa nätverksbaserade system<br />
prova, träna och utveckla taktik samt genomföra<br />
operativa insatser<br />
effektivisera test och evalueringsprocessen.<br />
Verksamheten omfattar kunskapsuppbyggnad, vidareutveckling<br />
av metoder/tekniker som stödjer distribuerad<br />
och blandad provning, samt att genom experimentell<br />
verksamhet visa på realiserbarhet och nytta.<br />
I takt med att tekniska lösningar utvecklas och taktiska<br />
behov uppstår ställs nya krav på verifierings och<br />
provningsteknik. För att möta detta genomför <strong>FMV</strong> Test<br />
& Evaluering kompetensutveckling av personal samt<br />
utvecklar nya metoder och tekniker.<br />
Patent, varumärken, mönster och upphovsrätt<br />
<strong>FMV</strong>:s patentenhet är en gemensam patentavdelning för alla<br />
myndigheter under Försvarsdepartementet. Övriga stat liga<br />
verk och bolag är möjliga kunder för patentenheten.<br />
Patentenheten hanterar olika ärendetyper inom immaterialrätten.<br />
Under året har enheten påbörjat behandling av<br />
36 nya patentrelaterade ärenden. I detta ingår:<br />
nya uppfinningsanmälningar<br />
nya ansökningar<br />
övertagande av uppfinningarna<br />
internationella ansökningar<br />
intrångsundersökningar<br />
3 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3 5<br />
invändningar<br />
övriga patentärenden.<br />
Under året har det inkommit 16 nya ärenden som rör<br />
övriga frågor inom immaterialrätt. Specifikt avses här<br />
arbete med upphovsrätt, mönster och varumärken samt<br />
avtal om immaterialrätter.<br />
Då patent kan vara vid liv under 20 år finns det ett<br />
Under året har <strong>FMV</strong>:s patentenhet påbörjat behandling av 36 nya<br />
patentrelaterade ärenden. Enheten är en gemensam patentavdel ning<br />
för alla myndigheter under Försvarsdepartementet. Övriga statliga<br />
verk och bolag är möjliga kunder för patentenheten.<br />
För att korta ledtiderna för verifiering, validering<br />
och evaluering arbetar <strong>FMV</strong> Test & Evaluering<br />
bland annat med att skapa av virtuella platt <br />
formar integrerade i verklig provmiljö.<br />
stort antal ärenden som enheten kontinuerligt handlägger<br />
men som inkommit tidigare år. För tillfället uppgår<br />
detta antal till ungefär 330 ärenden, majoriteten från<br />
FOI, Försvarets forskningsinstitut. Av dessa har <strong>FMV</strong><br />
nyttjanderätt till samtliga och står även som sökande/<br />
innehavare av ungefär 80 patent/patentansökningar.<br />
En uppfinning kan leda till fler än ett patent om de<br />
sökes vidare i utlandet. En patentserie är vanligtvis<br />
ett antal patent/patentansökningar baserade på en och<br />
samma uppfinning.<br />
Patentenheten hanterar administration för <strong>FMV</strong> och<br />
Försvarsmakten när det gäller hemlighållande av patentansökningar<br />
enligt Försvarsuppfinningslagen. Under året<br />
kom 34 ärenden in på remiss från Patent och registreringsverket<br />
(PRV).<br />
Dessa ansökningar värderas varje år för att ta reda på<br />
om det föreligger ett fortsatt intresse från försvaret att hemlighålla<br />
dessa ansökningar. Vid den årliga omprövningen<br />
behandlades under året 31 försvarshemliga ansökningar.<br />
Enheten har även handlagt övriga ärenden inom<br />
försvarssekretess, exempelvis utländska försvarshemliga<br />
uppfinningar. Sammanlagt har 36 ärenden handlagts<br />
inom kategorin försvarssekretess utöver de ärenden som<br />
inkommit på remiss från PRV.<br />
Under året har fyra remisser inkommit och besvarats.<br />
Tre av dessa från Justitiedepartementet och en från<br />
Näringslivsdepartementet.<br />
Det totala antalet pågående patentärenden har minskat,<br />
från ungefär 430 till 330. Detta beror på att ett antal<br />
patentserier blivit ålderstigna och avslutats av kunden.<br />
Kunder har även valt att inte gå vidare med valideringen<br />
av ett antal patentserier. Detta har medfört att antalet<br />
patentärenden minskat.<br />
Inkomna ärenden,<br />
en jämförelse mellan de fyra senaste<br />
åren för vissa ärende kategorier<br />
2008<br />
2009<br />
2010<br />
<strong>2011</strong><br />
Inkomna patentärenden<br />
Inkomna ärenden<br />
72 67 51 36<br />
övrig immaterialrätt<br />
Hantering enligt<br />
42 19 13 16<br />
Försvarsuppfinningslagen<br />
54 30 36 34<br />
Uppfinningsanmälningar 14 16 13 8<br />
Källa: <strong>FMV</strong> Patentenhets diarieföring och årsavgiftshantering.
D r i f t s t ö d<br />
Nedan presenteras ett urval av prestationer inom området<br />
Driftstöd.<br />
Projekt NOLI<br />
När ubåtarna Västergötland och Hälsingland skulle avvecklas<br />
fick <strong>FMV</strong> uppgiften att genomföra uppdraget, i första<br />
hand genom försäljning. Under <strong>2011</strong> slutförde <strong>FMV</strong> affären<br />
med ubåten Hälsingland, som nu finns i Singapore.<br />
<strong>FMV</strong> tecknade 2006 ett hyrköpsavtal med Kockums för<br />
ubåtarna Västergötland och Hälsingland. Kockums hade<br />
ett avtal med firman DSTA i Singapore som ville köpa två<br />
ubåtar plus utbildning av besättningar inklusive provturer.<br />
Provturerna med Hälsingland, som nu bytt namn till<br />
RSS Archer, avslutades under våren <strong>2011</strong>. I början av juli<br />
genomfördes sedan överlåtelsen av RSS Archer, mellan <strong>FMV</strong><br />
och Kockums samt mellan Kockums och DSTA. I december<br />
överlämnade DSTA ubåten till den singaporianska flottan.<br />
Driftstöd<br />
Under rubriken Driftstöd sorterar <strong>FMV</strong> de uppdrag som går ut på att stödja<br />
Försvarsmakten i hantering av materiel i drift. Det kan exempelvis handla om<br />
underhållssystem, reservdelshantering och annan logistik. Ökad internationell<br />
verksamhet från Försvarsmaktens sida ställer krav på anpassade logistiklösningar.<br />
Under hösten <strong>2011</strong> har även provturer påbörjats för<br />
Västergötland, nu med namnet RSS Swordsman. Den<br />
ska lämna Sverige under tredje kvartalet 2012.<br />
AnnaLena Johannesson, <strong>FMV</strong>:s projektledare,<br />
tecknar leveranscertifikat för ubåten<br />
Hälsingland. På bilden även Martin Gustavsson<br />
och Mats Peterson från Kockums<br />
samt Chow Yuk Hin, DSTA, och Cheong<br />
Heng Kee från den singaporianska flottan.<br />
<strong>FMV</strong> sålde ubåten Hälsingland<br />
till Singapore och i augusti <strong>2011</strong><br />
anlände ubåten till Changi Naval<br />
Base i Singapore. Samtidigt bytte<br />
hon namn till RSS Archer.<br />
TIC Tekniskt Informations Centrum<br />
Regeringen slog 2007 fast att <strong>FMV</strong> i samband med bildandet<br />
av <strong>FMV</strong>:s lokalkontor i Östersund skulle starta upp ett<br />
samarbete med Mittuniversitetet kring teknisk information.<br />
Resultatet blev TIC, tekniskt informationscenter, ett samarbete<br />
som gett positiva effekter i regionen och inom området<br />
teknikinformation.<br />
Bidragsgivare till projektet är <strong>FMV</strong>, Östersunds kommun,<br />
Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Mittuniversitetet.<br />
Projektet är delfinansierat av Tillväxtverkets Mål 2.<br />
<strong>FMV</strong>:s leverantörer bidrar med kunnande inom teknisk<br />
information.<br />
Samarbetet har gett många synergieffekter. Mellan<br />
industriföretagen som är med i projektet har nya samar<br />
betsformer växt fram, vilket fått positiva effekter för<br />
de upphandlingar myndigheten gör. Fokus nu är på<br />
för bättrad konfigurationskontroll, effektivisering och<br />
sammanförande av processer för ILS, utbildningsmaterial<br />
och teknisk dokumentation. Allt för att få en bättre och<br />
effektivare teknikinformation.<br />
TIC:s årliga nationella konferens samlar användare<br />
och företag inom området. Konferensen arrangerades för<br />
andra året i rad i november <strong>2011</strong> med 200 deltagare.<br />
3 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3 7<br />
FM Satkom<br />
<strong>FMV</strong> överlämnade i mars <strong>2011</strong> FM Satkom version 2 till<br />
Försvarsmakten.<br />
Huvuduppgiften för satellitkommunikationsutrustningen<br />
är att säkerställa sambandet mellan Sverige och Försvarsmaktens<br />
förband i internationell tjänst.<br />
Under de senaste åren har ett större arbete genomförts<br />
för att modernisera FM Satkom. Tjänsterna som<br />
FM Satkom distribuerar är telefoni, Försvarsmaktens<br />
IPnät samt Internet. Den nya versionen går under<br />
benämningen FM Satkom version 2. Systemet har<br />
Drygt 200 personer deltog i TIC:s<br />
i årliga konferens som blivit en<br />
träffpunkt för användare och<br />
företag inom teknisk information.<br />
moderniserats med nya modem och ny hårdvara för att<br />
få bättre resursutnyttjande, tillgänglighet samt övervakningsmöjligheter.<br />
Vidmakthållande av Försvarsmaktens<br />
fasta radarsystem<br />
<strong>FMV</strong> arbetar med att uppgradera Försvarsmaktens fasta<br />
radarsystem. Målet är att se till att taktiska och tekniska<br />
krav uppfylls över tiden med bibehållen hög tillgänglighet.<br />
Huvuduppgifter för Försvarsmaktens fasta radarsystem är:<br />
Tillgodose behov av radartäckning för luft och<br />
ytövervakning.<br />
Ge förvarning till det civila samhället vid förväntade hot.<br />
Tillgodose behov av radartäckning för övning och<br />
förbandsproduktion.<br />
Efter att ha vidareutvecklat radarsystem PS860 arbetar<br />
<strong>FMV</strong> nu med radarsystem PS870. Efter uppgraderingen<br />
överlämnas det för operativ drift under 20122013, med<br />
planerad livstid till 2025. Ett fortsatt gott vidmakthållande<br />
kan lägga grunden till ytterligare gångtidsförlängningar<br />
innan materielen måste omsättas.<br />
<strong>FMV</strong> har byggt upp ett underhållssystem där<br />
ändringsdirektiv eller ändringsbegäran följs upp i ett<br />
konfigurationsledningssystem. Det gör att ändringar i<br />
radarsystemen införs på ett kontrollerat och spårbart sätt.<br />
Internationell spedition<br />
Telefoni, Försvarsmaktens IPnät och<br />
Internet distribueras till Försvarsmaktens<br />
internationella förband med satellitkommunikation.<br />
<strong>FMV</strong> har moderniserat<br />
utrustningen.<br />
Internationell spedition är en specialistfunktion inom <strong>FMV</strong>,<br />
som är sammanhållande när det gäller transportfrågor.<br />
Uppgiften är att genomföra internationella transporter av<br />
krigsmateriel och explosiva varor men också säkerhetsskyddade<br />
transporter och transporter som omfattas av svensk<br />
sekretess. Uppdragen omfattar planering, dokumentation<br />
och handlingar samt transporterna.<br />
<strong>FMV</strong> vidareutvecklar<br />
Försvarsmaktens fasta<br />
radarsystem för att de<br />
ska klara tekniska<br />
och taktiska krav.<br />
D r i f t s t ö d
D r i f t s t ö d<br />
Några exempel på uppdrag inom internationell spedition<br />
under <strong>2011</strong>:<br />
Planering och transport av flygplan JAS39 Gripen och<br />
Tp100, samt en mycket stor mängd kringutrustning<br />
och reservdelar i samband med export till Thailand.<br />
Transport av pansarskottet NLAW från Irland till<br />
Sverige med hjälp av nio TP84.<br />
Licenser och transportplaner för Helikopter 16 från<br />
USA till Sverige.<br />
Tillstånd samt koordinering av säkra transporter av<br />
ammunition.<br />
Transport av raketmotor Maxus från USA till Kiruna<br />
på uppdrag av Rymdbolaget.<br />
Transport av 98 Pansarbandvagn 401 som Försvarsexportmyndigheten<br />
sålt till Finland.<br />
Test och evaluering<br />
Enheten Test och Evaluering (T&E) har ett ansvar för validering<br />
och verifiering av de produkter som <strong>FMV</strong> levererar<br />
till Försvarsmakten och externa kunder. Men också att<br />
stra tegiskt utveckla och tillhandahålla kompetenser inom<br />
området validering och verifiering.<br />
Enheten bidrar till att <strong>FMV</strong> uppfyller sitt tekniska ansvar<br />
genom att utarbeta övergripande planer och medverka<br />
i valideringen av svenska förband för internationella<br />
uppdrag.<br />
Verksamheten marknadsför och säljer även test och<br />
evalueringstjänster till svenska och internationella kunder<br />
samt övningsverksamhet till andra länders försvar i samverkan<br />
med Försvarsmakten. Några prestationer från<br />
verksamheten under 2010 beskrivs nedan, samtliga med<br />
koppling till Försvarsmaktens insats över Libyen.<br />
Internationell spedition vid<br />
<strong>FMV</strong> såg till att raketmotorn<br />
Maxus med kringutrustning transporterades<br />
från USA till Kiruna.<br />
Ett uppdrag från Rymdbolaget.<br />
Den första skarpa<br />
förbandsskjutningen<br />
med Robot 98/IrisT vid<br />
provplatsen i Vidsel.<br />
R O b O T 9 8<br />
Under våren genomförde <strong>FMV</strong> Test och Evaluering ett<br />
uppdrag där Försvarsmakten för första gången utförde<br />
en skarp förbandsskjutning med Robot 98/IrisT över<br />
provplatsen i Vidsel.<br />
D aTa L ä n K K O M M u n i K aT i O n<br />
Test och Evaluering genomförde prov för att säkerställa<br />
att datalänkkommunikationen mellan Försvarsmaktens<br />
flygförband fungerar.<br />
Ett prov utfördes mellan JAS39 Gripen och flygspaningsplanet<br />
ASC890 för att säkerställa funktionen i Länk<br />
16nätverket, ett kommunikationssystem som många<br />
länder använder sig av.<br />
S Pa n i n g S S y S T E M S P K 3 9<br />
<strong>FMV</strong> T&E har bedrivit provning och leveranskontroll<br />
av systemet för Electronic Warfare och spaningssystemet<br />
SPK39. Ett så kallat speglingsflygplan placerades på provplatsen<br />
i Linköping. Flygplanet var en exakt motsvarighet<br />
till de flygplan som från basen på Sicilien genomförde<br />
insatsen över Libyen.<br />
Detta möjliggjorde snabba felsökningar och kontrollerade<br />
leveranser av uppdateringar av programvara för<br />
spaningssystemen. Ett intensivt och omfattande arbete<br />
som teknisk expertis inom T&E utförde vid provplatsen<br />
i Linköping och genom prov under pågående insats vid<br />
Sigionellabasen på Sicilien.<br />
P E R S O n L i g u T R u S T n i n g<br />
T&E har även utfört prov av personlig utrustning såsom<br />
dräkt och kängor. De dräkter som var godkända för JAS39systemet<br />
visade sig vara för varma. Den dräkt som var anpassad<br />
för Helikopter 10besättningen i Afghanistan testades<br />
för att se om den kunde vara lämplig. Efter proven utfördes<br />
anpassningar för att förbättra piloternas arbetsmiljö.<br />
<strong>FMV</strong> T&E provar systemet för Electronic Warfare<br />
och spanings systemet SPK39.<br />
<strong>FMV</strong> ger Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ett<br />
kontinuerligt och brett stöd inom materielförsörjningsområdet<br />
genom anslag 1:11 och dess anslagspost 1. Bland<br />
annat handlar det om att koordinera olika typer av verksamhet<br />
samt genomföra analyser, utredningar och svara på<br />
särskilda frågor eller remisser. <strong>FMV</strong> bistår även med personal<br />
till Försvarsdepartementets förfogande samt bedriver<br />
I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r<br />
Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor<br />
Internationella samarbeten, analyser över försvarsmaterielmarknaden och<br />
företag inom försvarsindustrisektorn samt utredningar och affärsinriktad<br />
rådgivning utgör delar i den verksamhet som ryms inom ramen för anslag<br />
1:11, där <strong>FMV</strong> ska stödja Regeringskansliet med kompetens, analys-<br />
och ledningskapacitet inom teknik- och materielförsörjningsområdet.<br />
erfarenhetsutbyte och koordinerar MOUsamarbetet med<br />
andra länder.<br />
För att utveckla verksamhetens kapacitet att lämna<br />
stöd och underlag deltar <strong>FMV</strong> i konferenser, mässor och<br />
industri besök, samt genomför metodutveckling, workshops<br />
och utbildning inriktad mot industriell analys.<br />
3 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 3 9
I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r<br />
Strategisk materielförsörjning<br />
Området innefattar att ha kapacitet för bevakning, analys,<br />
utredningar och rådgivning vad gäller de materielförsörjningsfrågor<br />
som omfattar aspekter på styrning, systemledning,<br />
teknisk framtidsinriktad utveckling, strategiutveckling<br />
samt de internationella industri och marknadsförhållandena.<br />
Under året har <strong>FMV</strong> såväl genomfört ett seminarium<br />
för försvarsmyndigheterna samt beskrivit och analyserat<br />
konsekvenserna av EUkommissionens försvars och säkerhetsupphandlingsdirektiv.<br />
Åtgärder har vidtagits för att<br />
myndigheten ska kunna effektuera den nya, svenska lagen<br />
för försvars och säkerhetsupphandlingar, som trädde i<br />
kraft från den 1 november <strong>2011</strong>. Direktivet och lagen ökar<br />
behovet av att tydliggöra omfattningen av de nationella<br />
väsentliga säkerhetsintressen som kan motivera att Sverige<br />
kan göra undantag från direktivet med stöd av artikel 346.<br />
Inte minst som denna möjliggör att krav på offset kan<br />
ställas. Påverkan på <strong>FMV</strong>:s offsetverksamhet redogörs för<br />
nedan i avsnittet om industrisamverkan.<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> inom verksamheten bland annat<br />
lämnat svar på följande anmodan från Regeringskansliet:<br />
Svar på regeringsbeslut avseende kompensationsåtaganden.<br />
Leverans på utsatt tid – en granskning av försvarets<br />
internationella materielsamarbeten. Svar med anledning<br />
av Riksrevisionens rekommendationer i rapport<br />
RiR <strong>2011</strong>:13.<br />
Redovisning över hur <strong>FMV</strong> har kompetensanpassat sin<br />
personal till nya styrdokument för materielförsörjning<br />
till Försvarsmakten.<br />
Beskrivning och analys av SES (SingleEuropean Sky)<br />
respektive SESAR (SingleEuropean Sky ATM Research).<br />
Vidare har Försvarsdepartementet fått stöd av <strong>FMV</strong> att belysa<br />
Försvarsmaktens hemställan inom ledningssystemområdet<br />
rörande Stridsledning bataljon (SLB) och taktiskt<br />
Xradiosystem (GTRS).<br />
i n D u S T R i O c h M a R K n a D<br />
<strong>FMV</strong> analyserar kontinuerligt såväl den försvarsindustriella<br />
marknaden som situationen för ett antal svenska och<br />
internationella försvars och säkerhetsföretag som bedöms<br />
ha betydelse för materielförsörjningen. Analyserna används<br />
dels inför beslut inom materielförsörjningen utifrån<br />
Regeringskansliets (Försvarsdepartementet) behov, dels<br />
för att ge <strong>FMV</strong> ökad förståelse av möjliga vägval i upphandlingsprocessens<br />
tidiga skeden. Analyserna har fokus<br />
på marknadens möjligheter i ett brett perspektiv för att öka<br />
kunskapen om den internationella marknaden och dess<br />
olika aktörer.<br />
Information och bedömningar till Regeringskansliet<br />
(Försvarsdepartementet) kring företagens situation och<br />
marknadens aktörer levereras i form av promemorior,<br />
analyser och beslutsunderlag, såväl enligt en fastställd<br />
leve ranscykel som på ad hocbasis. Under <strong>2011</strong> har<br />
bland annat följande rapporter i form av företagsanalyser,<br />
marknadsanalyser och marknadsöversikter utarbetats:<br />
Årsöversikt av ett urval av försvars och säkerhetsföretag<br />
verksamma i Sverige.<br />
Kvartalsvisa rapporter över försvars och säkerhetsföretag<br />
för <strong>2011</strong>, inklusive fördjupningar, till exempel<br />
företagens affärsområden. Rapport kvartal.<br />
Markbaserat luftvärn.<br />
Marknadsanalys fältsjukhus.<br />
Marknadsanalys CIED med inriktning på detektion<br />
och OEMutbildning.<br />
Marknadsanalys Teknisk tjänst för markarenan<br />
(TTM).<br />
Marknadsöversikt över vältriggar, som underlag inför<br />
RFI.<br />
Marknadsöversikt ubåtsjakt mål, som underlag inför<br />
upphandling.<br />
Ett antal PM över industrirelaterade frågor har också<br />
utarbetats under året kopplat till aktuella materielanskaffningsprojekt.<br />
n y h E T S b R E V E T V Å R O M V ä R L D<br />
Nyhetsbrevet Vår Omvärld tillhandahåller på veckobasis<br />
ett urval av aktuella nyheter inom försvarsmaterielområdet<br />
med relevans för den svenska materielförsörjningen. Syftet<br />
är att öka marknadskunskapen. Nyhetsbrevet är tillgängligt<br />
via myndighetens intranät, och distribueras även elektroniskt<br />
till intressenter inom <strong>FMV</strong> och externt, bland annat<br />
Försvarsdepartementet.<br />
<strong>FMV</strong> har under <strong>2011</strong> utkommit med 35 utgåvor av<br />
nyhetsbrevet Vår Omvärld.<br />
Strategier för materielförsörjningen<br />
<strong>FMV</strong> utformar olika typer av strategier för de materielsystem<br />
eller områden som har en betydande dynamik eller<br />
är utsatta för förändringar i materielförsörjningshänseende.<br />
Syftet är att bidra till att generera värdeskapande affärsmässiga<br />
effekter, där analyser av industrins förmåga och statens<br />
behov ska identifiera möjliga handlingsvägar för materielförsörjningen.<br />
Under <strong>2011</strong> har verksamheten framför allt varit inriktad<br />
på att genomföra beredningar av specifika områden och<br />
bredare systemförsörjningsperspektiv inför behovet att<br />
utarbeta strategier. Bland annat har det omfattat luftvärnsområdet,<br />
helikopterområdet och livstidsförlängning av<br />
strategisk flygtransport (Tp84).<br />
Därutöver har under året initierats ett antal beredningar<br />
till exempel inför renovering av Stridsfordon 90/122 samt<br />
generalöversyn/modifiering av Korvett Gävle, anskaffning<br />
av vedettbåt och produktdefinitionsfas stödfartyg.<br />
Under året har även underlag sammanställts avseende<br />
ägarfrågor, bland annat inom ramen för upphandlingen<br />
av lätt torped, och industrins beläggningsnivåer respektive<br />
vidmakthållandefrågor relaterat till detta.<br />
T E K n i S K u T V E c K L i n g i O M V ä R L D E n<br />
<strong>FMV</strong> bedriver teknisk omvärldsanalys för att identifiera<br />
och beskriva den försvarstekniska utvecklingen i dess tidiga<br />
faser. Genom detta läggs också grunden till den tekniska<br />
prognos som tas fram varje år för Försvarsmaktens räkning.<br />
Arbetet med områdena skydd, strömförsörjning,<br />
användarcentrerad teknikutveckling och ledningssystem<br />
utifrån soldaten i fokus har fortsatt under <strong>2011</strong> i samverkan<br />
med bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut,<br />
nationella och internationella universitet och högskolor<br />
(exempelvis MIT) för att få löpande tillgång till information<br />
och forskning inom dessa områden.<br />
Likaså har spelövningar och workshops genomförts i en<br />
trilateral samverkan med Nederländerna och Tyskland med<br />
syftet att identifiera och bevaka nya teknologier. Under<br />
<strong>2011</strong> har även den populärvetenskapliga rapporten kring<br />
Teknisk prognos sammanställts.<br />
i n D u S T R i S a M V E R K a n / O F F S E T<br />
Industrisamverkan är ett av medlen för Sverige att utveckla<br />
en nationell försörjningstrygghet, genom att i förlängningen<br />
bidra till den inom EU eftersträvade och behovsbaserade<br />
europeiska försvarsteknologiska och industriella<br />
basen, EDTIB. Detta sker genom att <strong>FMV</strong> förhandlar och<br />
upprättar avtal avseende industrisamverkan (offset) med<br />
utländska företag. Kontrakten, som är fleråriga, kräver<br />
uppföljning under en följd av år för att säkerställa att en<br />
försvarsteknologisk kompetens finns i Sverige till stöd för<br />
att utveckla Försvarsmaktens förmågor och skydda Sveriges<br />
väsentliga nationella säkerhetsintressen.<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> deltagit i beredningar av upphandlingar<br />
med prövning av krav på offset, arbetat med<br />
uppföljning av redan avtalade kontrakt och besvarat ett<br />
flertal förfrågningar gällande offset. Under året har <strong>FMV</strong><br />
dock inte tecknat några nya offsetkontrakt. Den svenska<br />
tillämpningen av industrisamverkan följer EDA:s uppförandekod<br />
avseende offset (från 2009), vilken föreskriver<br />
att krav på offset endast kan ställas i de upphandlingar som<br />
genomförs i enlighet med artikel 346. Då det idag saknas<br />
kunskap om omfattningen av de nationella väsentliga<br />
säker hetsintressena, vilka kan medge undantag från direktivet<br />
genom artikel 346, finns heller inte motiv till att ställa<br />
krav på industrisamverkan, eller offset.<br />
Verksamheten har under året extensivt följt och deltagit<br />
i de internationella möten som genomförts med anledning<br />
I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r<br />
av medlemsstaternas skyldighet att implementera EU:s<br />
försvars och säkerhetsupphandlingsdirektiv. Benchmarking<br />
har även skett mot andra länder i hur de tillämpar och<br />
fortsättningsvis kommer tillämpa offset och kompensationsåtaganden.<br />
Den industrirådgivningsgrupp som startades 2010 för<br />
att stödja <strong>FMV</strong> i verifiering av aktiviteter och ge råd i det<br />
förutsättningsskapande arbetet kring kompensationsåtaganden,<br />
har genomfört 5 möten. Fokus i stort har varit<br />
på EU:s försvars och upphandlingsdirektiv och hur det<br />
påverkar verksamheten offset.<br />
Inom ramen för EDA har verksamheten deltagit i<br />
expertmöten kring offset, följt upp tillämpningen av<br />
uppförandekoden för offset och uppdaterat information<br />
i EDA:s offsetportal. <strong>FMV</strong> har också lämnat statistik<br />
kring kompensationsåtaganden.<br />
Regeringen upphävde det tidigare beslutet om kompensationsåtaganden<br />
i samband med upphandling av försvarsmateriel<br />
från utlandet i februari <strong>2011</strong>. <strong>FMV</strong>:s generaldirektör<br />
fattade därefter beslut att inriktning för tillämpning av<br />
industrisamverkan genom Swedish Industrial Participation<br />
Overview upphör att gälla. Fortsättningsvis tillämpar <strong>FMV</strong><br />
krav på kompensationsåtaganden, eller offset, i upphandlingar<br />
endast från fall till fall.<br />
Internationellt samarbete<br />
D E T i n T E R n aT i O n E L L a S a M a R b E T E T S<br />
K a R a K Tä R O c h O M FaT T n i n g<br />
Sverige deltar idag i en rad olika internationella samarbeten<br />
och har under åren utvecklat en allt tätare samverkan<br />
med internationella samarbetspartners. Flera av dessa<br />
samarbeten är långsiktiga, och majoriteten av dem rör<br />
utbyte av information eller identifiering av gemensamma<br />
anskaffnings och utvecklingsprojekt. Samarbetena genomförs<br />
i olika format, från stora projektgrupper till mindre<br />
teknik och expertgrupper. De projekt som direkt syftar<br />
till utveckling eller anskaffning av gemensamma system<br />
har som yttersta mål att dela risker och kostnader samt<br />
säkerställa interoperabilitet.<br />
Det internationella samarbetet sker huvudsakligen med<br />
de nordiska grannländerna, med länderna inom det europeiska<br />
sexnationssamarbetet LOI (Letter of Intent) och<br />
med USA. För närvarande har Sverige 27 bilaterala avtal<br />
om materielsamarbeten, omfattande 12 länder utanför<br />
Europa och 15 länder i Europa. <strong>FMV</strong>, liksom Försvarsmakten,<br />
FOI och FXM, deltar med en delegat i respektive<br />
MoUkommission. Till detta kommer avtal som möjliggör<br />
samarbete inom ramen för de multilaterala organisationerna<br />
Nordefco, Nato, EDA, LOI och ETAP.<br />
Under Anslag 1:11 stödjer verksamheten såväl<br />
Regeringskansliet som <strong>FMV</strong> med att koordinera det<br />
internationella arbetet samt bereda frågor för Sveriges<br />
arbete i bilaterala samarbeten samt inom EDA, Nato och<br />
4 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 4 1
I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r<br />
övriga multilaterala fora. <strong>FMV</strong> utarbetar bland annat<br />
underlag och talepunkter till stabssamtal, högnivåmöten<br />
och regeringsframställningar samt bereder utlämnande av<br />
hemlig information och bistår med avtalsvård. En viktig<br />
insats är också att utbilda till exempel MoUdelegater och<br />
nationella respektive internationella försvarsattachéer kring<br />
principerna för den svenska materielförsörjningen.<br />
För att effektivisera materielförsörjningen till det<br />
svenska försvaret bidrar <strong>FMV</strong> med kompetens även i<br />
internationella forsknings och teknikutvecklingsprojekt<br />
som syftar till kostnadseffektivare system och en gemensam<br />
eller ökad standardisering av både system och teknik och<br />
forskningsområden. Det gäller såväl Sveriges medlemskap<br />
i Natos partnerskap för fred (PfF) som verksamheten inom<br />
EDA, där Sverige deltar i ett flertal projekt.<br />
<strong>FMV</strong> bistår i samverkan med Försvarsmakten och FOI<br />
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag<br />
inför EDA:s styrelsemöten i formatet nationella försvarsmaterieldirektörer.<br />
<strong>FMV</strong> bistår även Försvarsmakten och<br />
FOI med underlag inför EDA:s styrelsemöten i formaten<br />
nationella förmågedirektörer respektive forskningsdirektörer.<br />
<strong>FMV</strong> bistår vid behov även Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)<br />
med underlag inför EDA:s styrelsemöten<br />
för de europeiska försvarsministrarna.<br />
Bland de större internationella samarbetsprojekt med<br />
kostnadsdelning som grund och som <strong>FMV</strong> bedrivit under<br />
<strong>2011</strong>, kan nämnas gemensam utveckling av artillerisystemet<br />
Archer med Norge, fortsatt utveckling av artilleri granaten<br />
Excalibur med USA, ett flertal projekt inom JAS39 Gripenprogrammet<br />
där kostnader delas med Ungern och Tjeckien<br />
samt gemensam utveckling och anskaffning av pansarskottet<br />
NLAW med Storbritannien.<br />
Inom den internationella verksamheten har <strong>FMV</strong> under<br />
<strong>2011</strong> även ansvarat för en sekretariatsfunktion inom ramen<br />
för Garteur, och lagt grunden för ett industriavtal för sju<br />
företag inom ramen för Declarations of Principles tillsammans<br />
med Säkerhets och försvarsföretagen (SOFF).<br />
Vidare har <strong>FMV</strong> inom ramen för det multilaterala<br />
arbetet även genomfört en endagskonferens under oktober,<br />
riktad till försvarsmyndigheterna. Tyngdpunkten på programmet<br />
låg på former för samverkan och kommersiella<br />
förutsättningar, där höga företrädare inom OCCAR redogjorde<br />
för organisationen och dess programverksamhet.<br />
b i L aT E R a LT S a M a R b E T E<br />
I Sveriges bilaterala samarbete inom försvarsområdet utgör<br />
<strong>FMV</strong> stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)<br />
som MoUsekreterare (Memorandum of Understanding).<br />
I rollen ingår att initiera, genomföra och följa upp åtaganden<br />
i MoUkommissionerna samt bereda underlag inför<br />
möten och delta i kommissionernas arbete. Under <strong>2011</strong><br />
har 50 möten genomförts inom det bilaterala området<br />
varav 13 utgjort MoUmöten.<br />
<strong>FMV</strong> ansvarar för att initiera, genomföra och följa upp<br />
arbetet med att identifiera samarbetsmöjligheter mellan<br />
Sverige och USA, Italien, Frankrike, Tyskland respektive<br />
Storbritannien inom ramen för det så kallade Senior<br />
National Representativeformatet (SNR, högsta nationella<br />
representant för internationellt försvarsmaterielsamarbete<br />
inom en viss försvarsgren). De informationsutbytesavtal<br />
(annex) som förhandlats fram utgör förhandlingsgrunden<br />
för arbetsgrupperna inom respektive område. Inom ramen<br />
för SNR har <strong>FMV</strong> genomfört sex högnivåmöten under<br />
<strong>2011</strong>.<br />
Under <strong>2011</strong> har verksamheten bland annat genomfört<br />
insatser för att kvalitetssäkrat belysa och prioritera de<br />
internationella samarbeten som Försvarsmakten identifierat<br />
inom materielplanen. Arbetet att genomföra förhandlingarna<br />
med Nya Zeeland kring ett projektavtal inom helikopterområdet<br />
har också inletts, efter regeringens beslut.<br />
n aT i O n a L a R M a M E n T S D i R E c T O R<br />
På nivån för den nationella försvarsmaterieldirektören<br />
(National Armaments Director, NAD) har <strong>FMV</strong> under<br />
<strong>2011</strong> i olika mötesfora övergripande lämnat stöd för<br />
åtaganden inom såväl Nato, genom CNAD, som LoI/FA<br />
och EDA, samt i den bilaterala verksamheten. Stödet till<br />
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har bland annat<br />
omfattat underlag till och rapporter efter styrelsemötena<br />
för både NADformatet och NAD PoC samt vid behov<br />
underlag för beslut om inriktningar inför styrelsemöten<br />
inom samtliga format.<br />
Delegat av rollen som NAD utgörs av rollerna Deputy<br />
NAD och NAD Point of Contact. Inom ramen för NADsamarbetet<br />
i EDA har under <strong>2011</strong> två högnivåmöten för<br />
NAD och två möten för NAD PoC genomförts med bland<br />
annat fokus på formen för hur arbetet inom områdena<br />
Armaments respektive Industry and market ska bedrivas<br />
framöver.<br />
E D a<br />
<strong>FMV</strong> har det nationella ansvaret att administrera den verksamhet<br />
som utgår från EDA, den europeiska försvars byrån,<br />
till dess medlemsländer. <strong>FMV</strong> sammanhåller frågorna<br />
inom ramen för direktoraten för försvarsmateriel (Armaments)<br />
respektive industri och marknad (Industry and<br />
Market). Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong>:s stöd främst lämnats<br />
genom den EDAgrupp som finns etablerad på <strong>FMV</strong>.<br />
I <strong>FMV</strong>:s ansvar ingår även att vara nationell expert eller<br />
stöd till FOI och Försvarsmakten i olika forskningsgrupper<br />
(så kallade Cap Techs) eller arbetsgrupper inom området<br />
förmåga (Capability).<br />
Inom direktoratet för försvarsmateriel har <strong>FMV</strong> under<br />
<strong>2011</strong> medverkat i ett femtontal möten för arbetsgrupperna<br />
Standardisering, Defence Test & Evaluation Base (DTEB),<br />
Collaborative Database (CoDaBa), European Armaments<br />
Cooperation Strategy, Software Defined Radio (SDR),<br />
Unmanned Aerial Systems (UAS), Education and Training<br />
in Armaments Cooperation och Single European Sky<br />
ATM Research (SESAR). Respektive arbetsgrupp har haft<br />
minst ett och upp till tre möten där <strong>FMV</strong> har representerat<br />
Sverige med vanligtvis en person samt lämnat underlag,<br />
analyser och kommenterade rapporter eller PM.<br />
Inom direktoratet för industri och marknad har EDA<br />
begärt medverkan av svenska nationella experter inom<br />
arbetsgrupper för uppförandekod för upphandling inom<br />
European Defence Equipment Market (EDEM), Security<br />
of Supply (SoS, försörjningstrygghet), SmallMediumsized<br />
Enterprises (SME), offset respektive övervakning och<br />
rapportering enligt EDA:s uppförandekod för offset,<br />
Defence Industry Data (DID), analysen över ammunitionsmarknaden,<br />
Future Air System (FAS) och REACH.<br />
<strong>FMV</strong> har även deltagit i nätverket för nationella experter<br />
för ammunitionssäkerhetsfrågor och i arbetet med Third<br />
Party Logistics Support (TPLS), en plattform för marknadsstöd<br />
vid EDA. Arbetsgrupperna har under året haft<br />
möten minst en och upp till tre gånger där Sverige har representerats<br />
av vanligtvis en person på respektive möte och<br />
<strong>FMV</strong> bidragit med olika typer av underlag. Sammantaget<br />
har cirka 15 möten genomförts under <strong>2011</strong>.<br />
Direktoratet för industri och marknad har även påbörjat<br />
översynen av strategin för European Defence Technology<br />
Industrial Base (EDTIB), för vilket arbete <strong>FMV</strong> under året<br />
gett Regeringskansliet stöd.<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> lämnat underlag till sex informationsinsamlingar<br />
och kommenterat närmare 20 rapporter<br />
för uppdateringen av ett flertal av de informationsportaler<br />
som finns vid EDA, såsom offsetportalen och REACHportalen.<br />
Portalerna ska bidra till att skapa en transparent<br />
och öppen marknad i Europa för försvarsmateriel. EDA:s<br />
annonsplats EBB, Electronic Bulletin Board, bidrar till att<br />
internationellt öka kunskapen om de konkurrensförutsättningar<br />
som finns på den europeiska försvarsmarknaden<br />
och därmed om <strong>FMV</strong> som upphandlande myndighet.<br />
<strong>FMV</strong> har löpande annonserat på portalen och bedömer<br />
att åtskilliga anbud har inkommit som en följd av dessa<br />
annonser. Verksamheten ses för närvarande över då ny<br />
lagstiftning och europeisk reglering påverkar förutsättningarna.<br />
<strong>FMV</strong>:s stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)<br />
avseende EDAfrågor har därutöver bland annat<br />
omfattat svar på ett flertal enkäter men även en förstudie<br />
över kravbilden av begreppet hållbarhet och CSR (Corporate<br />
Social Responsibility). Förstudien adresserar hur<br />
ett breddat synsätt hos både <strong>FMV</strong> och leverantörer vad<br />
gäller miljöhänsyn och framför allt sociala krav inom<br />
anskaffningsverksamheten kan utveckla livscykelanalyser<br />
I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r<br />
samt kraven på governance, det vill säga hur den aktiva<br />
styrningen kan förändra paradigm och policies och därmed<br />
påverka samhällets utveckling.<br />
<strong>FMV</strong> har vidare gett Försvarsdepartementet stöd i<br />
genomförandet av en konferens med fokus på samnyttjande<br />
av försvarsmateriel, så kallad ”pooling and sharing”.<br />
Konferensen, som genomfördes i december i Budapest,<br />
fokuserade på möjligheterna att utveckla det centraleuropeiska<br />
regionala försvarssamarbetet med utgångspunkt från<br />
erfarenheter inom det nordiska samarbetet. Konferensen<br />
samlade representanter från 13 länder.<br />
n aT O<br />
<strong>FMV</strong> har i uppgift att samordna samarbetet mellan<br />
försvarsmyndigheterna i frågor som berör Nato/PfF (Partnerskap<br />
för Fred). Primärt rör detta arbete Conference of<br />
National Armaments Director (CNAD), men även andra<br />
områden, som MSIAC (Munitions Safety Information<br />
Analysis Center) och NAMSA (NATO Maintenance and<br />
Supply Agency).<br />
<strong>FMV</strong> ingår i ett flertal olika Natogrupper som är öppna<br />
för svenskt deltagande. På uppdrag av Försvarsmakten<br />
deltar <strong>FMV</strong> även i partnerskapets undergrupper inom<br />
materielområdet.<br />
Under <strong>2011</strong> har 10 högnivåmöten genomförts, bland<br />
annat i formaten CNAD, NNAG, NAFAG, NC3A,<br />
NAAG, NAMSA och AC/326. Under året har även arbetsgrupper<br />
för standardiseringsarbete, NAMSA och NC3A<br />
etablerats vid <strong>FMV</strong>.<br />
L E T T E R O F i n T E n T / F R a M E w O R K a g R E E M E n T<br />
<strong>FMV</strong> har lämnat stöd till sex nationerssamarbetet, vilket<br />
bland annat är inriktat på att underlätta omstruktureringen<br />
av europeisk försvarsindustri. <strong>FMV</strong> är Sveriges representant<br />
i LoI:s exekutivkommitté och subkommittéer för områdena<br />
leveranssäkerhet, säkerhetsskydd för sekretessbelagd<br />
information respektive behandling av teknisk information,<br />
inom vilka det skett ett flertal möten under <strong>2011</strong>.<br />
E x P O R T L i c E n S E R<br />
<strong>FMV</strong> ansvarar för kontakterna med andra stater när det<br />
gäller exportlicenser när svenska staten är köpare. <strong>FMV</strong><br />
har under året stöttat FXM när det gäller vidareexport av<br />
materiel som omfattas av svenska statens slutanvändaråtaganden<br />
gentemot annan stat. En stor del av kontakterna<br />
under året togs med USA:s exportlicensmyndighet<br />
av <strong>FMV</strong>:s tjänsteman på ambassaden i Washington, detta<br />
p.g.a. att vår försvarsmateriel innehåller många amerikanska<br />
komponenter och delsystem.<br />
4 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 4 3
E v a l u e r i n g o c h c e r t i f i e r i n g a v I T - s ä k e r h e t s p r o d u k t e r<br />
Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter<br />
Mål och uppgift<br />
Sveriges Certifieringsorgan för IT-säkerhet, CSEC, är en självständig<br />
enhet som på regeringens uppdrag verkar som nationellt certifierings organ<br />
för granskning av IT-säkerhet i produkter och system enligt Common<br />
Criteria (ISO/IEC 15408). Syftet är att säkerställa att säkerhetsfunktioner i<br />
certifierade IT-produkter verkligen ger det skydd som utlovats.<br />
V ä S E n T L i g a P R E S TaT i O n E R<br />
Vid årets slut pågår behandling av ett tiotal certifieringar.<br />
Två certifikat har utfärdats.<br />
<strong>FMV</strong>/CSEC har genomfört årlig tillsyn av de två<br />
evalueringsföretag som har licens att granska ITsäkerhet<br />
i produkter inom ramen för <strong>FMV</strong>:s regelverk,<br />
Combitech AB och Atsec Information Security AB.<br />
Företag utanför Sverige har visat intresse för att bli<br />
licensierade inom ramen för <strong>FMV</strong>:s regelverk.<br />
CSEC har under våren arrangerat en utbildning<br />
ITsäkerhetsgranskning enligt Common Criteria för<br />
evaluerare.<br />
Certifieringsordningen har genomgått en tämligen<br />
stor mängd förändringar och förbättringar och två<br />
uppdaterade utgåvor har fastställts.<br />
Verksamheten har genomgått årlig tillsyn av Styrelsen<br />
för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC.<br />
CSEC fick förnyat förtroende att verka som ordförande<br />
för CCRA:s högsta beslutande organ, CCRA<br />
Manage ment Committee. Inom ramen för CCRA<br />
samt SOGISMRA medverkade CSEC under året i<br />
det fortsatta arbetet med att utveckla och effektivisera<br />
Common Criteria.<br />
<strong>FMV</strong>/CSEC har agerat rådgivare till berörda departe<br />
ment och myndigheter i frågor om hur tillit till<br />
ITsäkerhet kan etableras på ett sådant sätt att inte<br />
onödiga handelshinder uppstår.<br />
Tillsammans med Frankrikes nationella certifieringsorgan<br />
genomförde personal från CSEC en granskning<br />
av Nederländernas certifieringsorgan, och rapporterade<br />
slutsatserna rörande granskningen till CCRA för omröstning.<br />
Kostnad för uppbyggnad av verksamheten<br />
och intäkter från certifieringstjänster, tkr<br />
Kostnader för uppbyggnad<br />
av certifieringsverksamheten<br />
E v a l u e r i n g o c h c e r t i f i e r i n g a v I T - s ä k e r h e t s p r o d u k t e r<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
4 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 4 5<br />
11 092<br />
10 436<br />
10 054<br />
Intäkter från certifieringstjänster 124 146 168<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
CSEC har tillhandahållit stöd till Myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap i frågor som rör krav<br />
på ITsäkerhet i produkter. Arbetet omfattar bl.a.<br />
ett förslag till föreskrifter med krav på ITprodukters<br />
säkerhetsegenskaper baserat på Common Criteria, samt<br />
detaljerade krav på sådana säkerhetsegenskaper för<br />
vissa kategorier av ITprodukter (bl.a. säkra USB<br />
minnen). Detta arbete sker i nära samverkan mellan<br />
flera myndigheter: MSB, <strong>FMV</strong>, CSEC, Försvarsmakten<br />
och Försvarets Radioanstalt.<br />
CSEC har på beställning av Försvarsmakten levererat<br />
ett förslag till två nya system för granskning av ITsäkerhet,<br />
vid sidan av det nu etablerade systemet som<br />
baseras på Common Criteria. Den första beställningen<br />
avser utveckling av regler för granskning kryptoprodukter<br />
och den andra rör granskning av ITsäkerhet<br />
i kompletta ITsystem.<br />
Nationellt bidrog CSEC genom medverkan vid seminarier<br />
och utbildningar, samt genom samverkan med<br />
andra myndigheter, till ökad kunskap om hur certifiering<br />
kan öka förtroendet för ITsäkerhet i produkter.<br />
Information och nyheter om verksamheten har kontinuerligt<br />
publicerats på CSEC:s hemsida.<br />
CSEC är representerat i SAMFI (Samverkan för<br />
informationssäkerhet), vilket är ett samverkansorgan<br />
för myndigheter med ett särskilt ansvar för nationell<br />
informationssäkerhet. Övriga myndigheter i SAMFI<br />
är MSB, Försvarsmakten, FRA, PTS och Säkerhetspolisen.<br />
CSEC är även ledamot i Informationssäkerhetsrådet.<br />
CSEC arrangerade tillsammans med SAMFImyndigheterna<br />
i augusti en konferens om informationssäkerhet<br />
för offentlig förvaltning.
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
Särskilda redovisningar<br />
Uppdrag åt andra myndigheter, åtgärder för att flytta verksamhet mot leverantörerna,<br />
effektiviteten i verksamheten samt redovisning av andelen små- och medelstora<br />
leverantörer är några av de områden som <strong>FMV</strong> redovisar under den här rubriken.<br />
Försvarsunderrättelseproduktion<br />
Redovisas till regeringen i särskild ordning.<br />
Militära och civila synergieffekter<br />
<strong>FMV</strong> har byggt upp en omfattande kompetens för att<br />
tillgodose Försvarsmaktens behov. Det finns möjligheter<br />
att använda denna kompetens även för andra kunders<br />
behov och därmed utnyttja statens resurser mer effektivt.<br />
Detta ska göras för de kunder och områden där det över<br />
tiden ger synergier i form av kostnadsdelning eller andra<br />
positiva effekter för verksamheten mot Försvarsmakten.<br />
I syfte att förenkla arbetssättet mellan <strong>FMV</strong> och andra<br />
myndighetskunder har <strong>FMV</strong> tagit fram ramavtal inom<br />
specifika områden. Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap (MSB) och Riksgäldskontoret har för närvarande<br />
avtal med <strong>FMV</strong>. Andra myndigheter är välkomna<br />
att ingå ramavtal med <strong>FMV</strong>.<br />
Följande myndigheter har köpt tjänster av <strong>FMV</strong> under <strong>2011</strong>:<br />
Försvarets forskningsinstitut<br />
Försvarets radioanstalt<br />
Försvarsdepartementet<br />
Försvarsexportmyndigheten<br />
Kustbevakningen<br />
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
4 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 4 7<br />
Luftfartsverket<br />
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap<br />
Rikspolisstyrelsen<br />
Riksgäldskontoret<br />
Regeringskansliets förvaltningsavdelning<br />
SMHI<br />
Statens inspektion för försvarsunderrättelse (SIUN).<br />
Därutöver har <strong>FMV</strong> utfört tjänster även åt ett antal försvarsrelaterade<br />
företag inom landet.<br />
Exempel på prestationer under <strong>2011</strong>:<br />
L F V<br />
<strong>FMV</strong> har fortsatt levererat radioutrustning och programvara<br />
till Luftfartsverket.<br />
S M h i<br />
Försvarsmakten och SMHI har ett långtgående samarbete<br />
sedan flera år inom en rad områden. Ett område som är<br />
väl etablerat är väderradarsamarbete, både inom teknik<br />
och inom förvaltning. Under <strong>2011</strong> har ett arbete initierats<br />
med att modernisera väderradarstationer inom landet,<br />
där en del är Försvarsmaktens radarstationer och andra<br />
SMHI:s. Genom att genomföra ett gemensamt projekt<br />
vinns flera synergier.<br />
M S b<br />
Löpande ramavtal mellan <strong>FMV</strong> och MSB angående nya<br />
abonnenter samt ändringar av abonnentanslutningar till<br />
FTN (avtalet nyttjas av både Rakel och civila kunder):<br />
5 st. avrop har gjorts under år <strong>2011</strong>.<br />
<strong>FMV</strong> har under 2010 bland annat fått ett uppdrag<br />
från MSB att utveckla övningsplaneringsapplikationen<br />
Exonaut. Uppdraget syftar till att effektivisera MSB:s<br />
gemensamma planering, uppföljning och utvärdering av<br />
övningar. Då även Försvarsmakten använder Exonaut och<br />
hade liknande behov av att utveckla funktioner i applikationen,<br />
kunde <strong>FMV</strong> samordna beställningarna, vilket<br />
har lett till lägre kostnader för både Försvarsmakten och<br />
MSB. Uppdraget slutfördes under <strong>2011</strong>.<br />
F R a<br />
Årligt uppdrag att anskaffa signalskyddsmateriel åt FRA.<br />
Under år <strong>2011</strong> har vi anskaffat materiel för 13,3 tkr.<br />
R i K S g ä L D S K O n T O R E T<br />
Ramavtal har tecknats mellan <strong>FMV</strong> och Riksgäldskontoret<br />
för att <strong>FMV</strong> ska stötta med teknisk kompetens.<br />
<strong>FMV</strong> ska tekniskt granska att de forsknings och<br />
utvecklingskostnader som en låntagare/bolagen är<br />
skyldig att redovisa rimligen uppfyller de krav som<br />
ställs i tillämpligt låneavtal gällande statens finansieringsmedverkan.<br />
ö V R i g T<br />
Under sommaren <strong>2011</strong> genomfördes överlåtelse av ubåt<br />
Hälsingland (Hgd) (slutlikvid) till Kockums AB.<br />
F ö R u T S äT T n i n g S S K a Pa n D E V E R K S a M h E T<br />
Verksamhetens omfattning (orderstock) har ökat<br />
under <strong>2011</strong> vilket visar att det finns ett intresse hos<br />
myndigheterna att identifiera civila och militära synergieffekter.<br />
<strong>FMV</strong>:s uppfattning att, inom de områden<br />
där synergier finns, arbeta med att identifiera och att få<br />
samarbeten till stånd mellan myndigheter bör fortsätta.<br />
Dock kan verksamheten avta till följd av den framtida<br />
inriktningen av materielförsörjningen. Även den fortsatta<br />
effektiviseringen av <strong>FMV</strong>:s eget arbete som bl.a.<br />
leder till en tydligare fokusering på Försvarsmaktens<br />
beställningar.<br />
Stöd till Försvarsexportmyndigheten (FXM)<br />
Efter bildandet av FXM har <strong>FMV</strong> fått i uppdrag av<br />
FXM att stödja myndigheten med kompetens vid<br />
exportfrämjande åtgärder inom försvars och säkerhetssektorn.<br />
Uppgiften för <strong>FMV</strong>:s personal innefattar<br />
projektledning, teknisk, ekonomisk, finansiell,<br />
juridisk och kommersiell kompetens, licenshantering,<br />
miljöfrågor, transport och tullhandlingar, granskning<br />
av materielsekretess samt marknadsföring. Bland annat<br />
har <strong>FMV</strong> bistått FXM och BAE Hägglunds med<br />
personal vid genomförande av verifieringsskjutningar<br />
för offererande av CV90 till Canada. I den offertförfrågan<br />
som kanadensiska staten har skickat ut ingår att<br />
skyddsförmågan hos de fordon som ska offereras ska<br />
kunna påvisas med reella testresultat enligt en fastslagen<br />
Natostandard. Enligt denna standard krävs att en utpekad<br />
expert från en myndighet deltar vid försöken för<br />
att påvisa att försöken gått till på rätt sätt samt att göra<br />
kvalificerade bedömningar av skyddens prestanda.<br />
<strong>FMV</strong> har även bistått FXM med medverkan i<br />
förberedande transportmöten för försäljning av PBV<br />
410 till Finland samt medverkat i möten avseende transportlösningar<br />
och kostnader i samband med kommande<br />
transporter.<br />
Vidare har <strong>FMV</strong> genomfört aktiviteter på uppdrag av<br />
FXM i bland annat Bulgarien, Ecuador, Indien, Kroatien,<br />
Schweiz, Slovakien, Thailand, Tjeckien och Ungern.
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
Systemintegration, löpande drift och underhåll<br />
Av regleringsbrevet framgår att <strong>FMV</strong> ska utöka åtagandena<br />
för industrin bland annat inom systemintegration,<br />
löpande drift, och underhåll. Detta är helt i linje med<br />
<strong>FMV</strong>:s utveckling som organisation där <strong>FMV</strong> successivt<br />
avvecklar egen integrationskompetens och i allt större<br />
utsträckning överlåter till industrin att leverera systemlösningar.<br />
Vid upphandlingar eftersträvar <strong>FMV</strong> att<br />
industrin kan ta ett helhetsansvar för aktuellt system<br />
vilket minskar <strong>FMV</strong>:s risktagande samt reducerar antalet<br />
gränsytor mot marknaden.<br />
Vad avser löpande drift och underhåll är förskjutningen<br />
av gränsytor mer komplex då en betydande del av<br />
denna verksamhet bedrivs av Försvarsmakten eller som<br />
ett direkt stöd till Försvarsmakten där <strong>FMV</strong> endast agerar<br />
avtalspart. För att uppnå ett utökat åtagande inom detta<br />
område krävs ett myndighetsgemensamt agerande där<br />
många av utmaningarna återfinns hos Försvarsmakten<br />
som bland annat måste beakta befintlig egen verksamhet.<br />
Som ett led i detta har regeringen gett Försvarsmakten<br />
och <strong>FMV</strong> i uppdrag att redovisa en plan för hur effektiviseringar<br />
inom försvarets materiel och logistikförsörjning<br />
m.m. ska kunna genomföras. Redovisningen ska ligga<br />
i linje med Försvarsstrukturutredningens rapport Forskning<br />
och utveckling samt försvarslogistik i det reformerade<br />
försvaret (SOU <strong>2011</strong>:36) som bl.a. föreslår överföring av<br />
service, förråds och verkstadsverksamhet till Försvarets<br />
Materielverk.<br />
Av uppdraget framgår även att <strong>FMV</strong> ska pröva möjligheten<br />
att förlägga den ickeinsatsnära logistiken i annan<br />
regi s.k. utkontraktering.<br />
M Å L S äT T n i n g F ö R<br />
O F F E n T L i g P R i V aT S a M V E R K a n<br />
Utgångspunkten för offentlig privat samverkan (OPS)<br />
är att i lämpliga sammanhang undersöka om gränsytan<br />
kan flyttas mot industrin/marknaden för försvarsrelaterad<br />
materiel och tjänster. För att det ska vara möjligt behöver<br />
Försvarsmakten och <strong>FMV</strong> arbeta integrerat över hela<br />
planerings och utförandeprocessen.<br />
Inom ramen för kundbeställning OPS Stöd 2009<strong>2011</strong><br />
från Försvarsmakten får <strong>FMV</strong> information och erfarenheter<br />
av strategisk och operativ art avseende olika former<br />
av OPSarbete som berör OPSområdet i Sverige och<br />
internationellt.<br />
Inom befintliga OPSavtal följs pågående verksamhet<br />
upp. Från liggande OPSavtal erhålls framförallt information<br />
angående vad som fungerar och vad som bör förbättras<br />
i kommande OPSavtal.<br />
Inom nya OPSområden fokuserar frågeställningarna<br />
framförallt på hur aktuell marknad och möjliga leveran<br />
törer ser ut i Sverige, Norden och Europa. Med den<br />
kunskapen som grund ökar förutsättningarna för att<br />
kunna skapa framtida affärer som dels är intressanta för<br />
marknaden och dels säkerställer kostnadseffektivitet för<br />
staten.<br />
OPS medför kostnadseffektiviseringar. Dock är det<br />
väsentligt för det fortsatta arbetet att lägga än större tyngd<br />
på för och efterkalkyler för att tydligt kunna påvisa nyttan<br />
och ha som grund för nya upplägg.<br />
O M V ä R L D S a n a Ly S O c h<br />
K u n S K a P S i n h ä M T n i n g i n O M O P S<br />
Den 30 oktober t.o.m. den 1 november initierade <strong>FMV</strong><br />
ett möte i Storbritannien med Defence Equipment and<br />
Support (DE&S) i Bristol. Inom ramen för logistikverksamheten<br />
finns en grupp/enhet som analyserar och strukturerar<br />
möjligheterna till förbättrade affärsförutsättningar<br />
i respektive affär både internt och externt. Resultatet blir<br />
en genomlysning av möjligheter till OPSlösning kontra<br />
egen intern effektivisering. Under två dagar fick <strong>FMV</strong><br />
omfattande information om aktuella metoder och genomförda<br />
”case”.<br />
E t t u r vA L A v o L i k A o P S P r o j E k t<br />
M a R K n a D S a n a Ly S T T M<br />
I juni 2010 påbörjade <strong>FMV</strong> en analys inför en eventuell<br />
OPSlösning inom den tekniska tjänsten på markområdet<br />
(TTM) på uppdrag av FMLOG. Uppdraget innefattade<br />
att annonsera inför informationsdag TTM, organisera<br />
informationsdag, organisera efterföljande dialoger med<br />
industriföretag samt att genomföra en marknadsanalys<br />
TTM.<br />
Informationsdagen och marknadsanalysen visade att<br />
ett flertal aktörer på marknaden, både företag med sin<br />
tyngdpunkt inom försvarsområdet och företag som till<br />
största delen har sin tyngdpunkt inom den civila underhållssektorn,<br />
har ett klart intresse av att vilja delta i denna<br />
omdaning.<br />
Företagen redovisar lite olika verksamhetsidéer.<br />
Vissa gemensamma nämnare finns dock som är intressanta<br />
att nämna i ett OPS perspektiv. Förädling är ett<br />
nyckelord som flertalet företag nämner. Företagen tar<br />
över en befintlig verksamhet som tidigare har drivits i<br />
privat eller offentlig regi. Förädlingen koncentrerar sig<br />
framförallt till att ”identifiera/utveckla” nya tjänster,<br />
nya kundkategorier och optimera den vidareutvecklade<br />
verksamheten.<br />
Företagens slutsats: Genom att optimera management,<br />
strukturer och processer kan kostnaderna sänkas och tillgängligheten<br />
öka.<br />
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
4 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 4 9<br />
S K 6 0<br />
SK 60 avtalet innebär att Saab har full dispositionsrätt<br />
(förfogande, ej ägande) över hela materielsystem SK 60.<br />
Saab ska leverera minst 95 procent tillgänglighet i form<br />
av luftvärdiga flygplan på avtalad plats och på avtalade<br />
tider. Saab svarar för drift, vidmakthållande, logistik och<br />
underhåll på samtliga nivåer samt för avveckling.<br />
Försvarsmakten är flygoperatör av SK 60systemet med<br />
verksamhet framför allt fokuserad till Flygskolan samt F7,<br />
F17, F21.<br />
Kontraktet är baserat på ett incitamentavtal med fast<br />
månadsavgift, en rörlig flygtimkostnad och viten om<br />
tillgängligheten är under 95 procent. Avtalsperioden är<br />
åtta år med start 2009 med möjlighet till viss förlängning<br />
alternativt förkortning av avtalstiden. Genom olika<br />
optioner säkerställs möjligheter till flexibilitet m.a.p.<br />
framtida ambitionsändringar.<br />
Saab Support and Service är huvudleverantör och följande<br />
underleverantörer finns; Saab Aeronautics för MSI,<br />
design/TC/tillverkning Rd samt flygtjänst, Williams för<br />
design och underhåll på motor, Bromma Air Maintenance<br />
för vissa underhållstjänster, FortF för lokalerna på baserna<br />
och Försvarsmakten FMLOG för lokalt stöd på baserna.<br />
h E L i K O P T E R 16<br />
Anskaffningen av Helikopter 16 Black Hawk sker som<br />
Foreign Military Sales från amerikanska staten.<br />
Underhåll för Hkp16 utgår utifrån Försvarsmaktens<br />
övergripande underhållskoncept för helikoptrar. Extern<br />
leverantör är i detta fall amerikansk myndighet. Förutom<br />
viss egen underhållsverksamhet kontrakterar de företag<br />
i såväl Sverige som USA för genomförande av underhåll<br />
som Försvarsmakten själva inte genomför.<br />
Avtalat helikopterunderhåll motsvarar en OPSupphandling<br />
med en privat industri, men i detta fall är<br />
det istället den amerikanska staten som är avtalspart.<br />
a V Ta L S F ö R u T S äT T n i n g a R i n O M<br />
T E S T O c h E V a L u E R i n g S O M R Å D E T<br />
Inom <strong>FMV</strong> T&E löper för närvarande två OPS avtal,<br />
Driften av provresurser i Vidsel samt driften av Flygfysiologiskt<br />
Center (FFC) i Linköping.<br />
Båda avtalen är uppbyggda på ett likartat sätt. Det<br />
finns ett grundåtagande med ett fast pris som i sig inte<br />
täcker hela leverantörens kostnader för verksamheten (referenskostnaden<br />
är <strong>FMV</strong>:s motsvarande kostnad om <strong>FMV</strong><br />
hade haft verksamheten kvar) samt en incitamentskapande<br />
vinstdelning av överskott från extern försäljning.<br />
Totalt sett medför detta att verksamheten bedrivs<br />
till en lägre kostnad för <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten.<br />
Dessutom genereras, med bidrag från leverantören vad<br />
gäller marknadsföring och försäljning av produktionsöverskottet,<br />
en vinst både hos leverantören och hos <strong>FMV</strong>.<br />
<strong>FMV</strong>:s del av vinsten används för att ytterligare sänka<br />
Försvarsmaktens kostnader för test och evaluering.<br />
P R E S TaT i O n E R O c h L E V E R a n S E R<br />
F R Å n R E S P E K T i V E L E V E R a n T ö R i n O M<br />
T E S T O c h E V a L u E R i n g S O M R Å D E T<br />
I Vidsel har SSC (Swedish Space Corporation) ansvaret<br />
för drift, underhåll och operation av provresurserna<br />
fr.o.m. april 2006. Verksamhetsomfattningen motsvarar<br />
ca 35 årsarbetskrafter. Berörda provresurser är framförallt<br />
system för baninmätning (Radar, teodolit etc.), ledningscentral,<br />
olika målmateriel samt analys och utvärderingsverktyg.<br />
Vid FFC i Linköping ansvarar sedan den 1 januari<br />
<strong>2011</strong> QinetiQ Sweden AB, ett helägt, nybildat dotterbolag<br />
till Brittiska QinetiQ Ltd, för drift, underhåll och<br />
operation inom FFC. Vid övertagande ingick åtta anställda<br />
från <strong>FMV</strong>. FFC består av en dynamisk flygsimulator<br />
för Gträning. Dessutom finns en vattenbassäng samt<br />
både över och undertryckskammare som bl.a. används<br />
för träning av olika nödsituationer.<br />
S P E c i a L E M b a L L a g E Tj ä n S T E R<br />
Avtalet har inneburit att industrin ansvarat för vidmakthållande<br />
av verksamheten. <strong>FMV</strong> har därmed kunnat<br />
koncentrera sig på kravställning och utveckling av verksamheten.<br />
Besparingarna med detta avtal har huvudsakligen legat<br />
på lägre lagerhållningskostnader.<br />
K O n K u R R E n S u T S äT T n i n g<br />
<strong>FMV</strong> har de senaste åren haft stort fokus på att<br />
minska antalet leverantörsbeställningar samt att öka<br />
konkurrens utsättningen. Dessa två parametrar kan<br />
vara kontraproduk tiva då ett sätt att minska antalet<br />
leverantörsbeställningar är att skapa större uppdrag där<br />
industrin får ett helhetsåtagande. Större och mer komplexa<br />
uppdrag kan dock försvåra konkurrens då allt färre<br />
aktörer har tillräcklig produkt och kompetensbredd att<br />
ta dessa större uppdrag.<br />
En stor andel av <strong>FMV</strong>:s upphandlingar avser även<br />
kompletterande materiel och tjänster till de materielsystem<br />
som redan är operativa i Försvarsmakten. För dessa<br />
upphandlingar finns ofta bindningar till ursprungsleverantörerna<br />
kopplade till legala rättigheter, kompetens<br />
m.m. som försvårar konkurrensutsättning. Det är med<br />
detta som bakgrund som <strong>FMV</strong> redovisar konkurrensutsättning<br />
inom några skilda segment i enlighet med<br />
reglerings brevet.
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
I tabellen nedan redovisar <strong>FMV</strong> antalet leverantörsbeställningar<br />
för tre skilda segment. Av tabellen framgår<br />
för varje segment även andelen leverantörsbeställningar<br />
som är upphandlade i konkurrens respektive genom<br />
riktad upphandling.<br />
Materielanskaffningen har under många år präglats av<br />
en nära relation mellan industrin och statsmakten vilket<br />
tidigare resulterat i en stor andel riktade upphandlingar.<br />
Sedan materielförsörjningsstrategin fastställdes 2007 har<br />
tyngdpunkten förskjutits mot marknadens möjligheter.<br />
Det bekräftas av en tydlig och positiv trend mot ökad<br />
konkurrensutsättning samtidigt som antalet leverantörsbeställningar<br />
fortsatt att minska.<br />
Andelen konkurrensutsatta upphandlingar<br />
för segmenten varor, resurskonsulter och<br />
tjänsteprodukter<br />
Andel i %<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Riktad upphandling<br />
Upphandling i konkurrens<br />
Leverantörsbeställningar<br />
2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Antal leverantörsbeställningar för tre skilda segment<br />
Antal leverantörsbeställningar<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
21 <strong>FMV</strong> definierar här små och medelstora företag som SMEmedlemmarna i SOFF och SMED.<br />
0<br />
Säkerhetsskyddsavtal<br />
<strong>FMV</strong> Säkerhetsskydd har under perioden bistått Utrikesdepartementet<br />
med industrisäkerhetsärenden samt bistått<br />
Försvarsmakten och Försvarsdepartementet med förhandling<br />
av säkerhetsskyddsavtal med Kroatien.<br />
Överföring av avtal<br />
<strong>FMV</strong> och FXM har, angående vissa avtal som avser<br />
försäljning, leasing eller utlåning av materiel i exportsyfte,<br />
kommit överens om att dessa avtal ska föras över från<br />
<strong>FMV</strong> till FXM. Avtalen har därefter överförts till FXM<br />
och myndigheterna har även vidtagit de åtgärder som<br />
följer av överföringen.<br />
Små och medelstora leverantörer<br />
Andelen av <strong>FMV</strong>:s leverantörer som utgörs av små och<br />
medelstora företag är ca en procent.<br />
Andelen leverantörsbeställningar som under <strong>2011</strong> lagts<br />
till små och medelstora företag uppgår till drygt åtta<br />
procent vad avser antal. Vad avser beställningsbelopp så<br />
är andelen ca tre procent.<br />
Verksamma leverantörsbeställningar till små och<br />
medelstora företag utgör drygt en procent av <strong>FMV</strong>:s totala<br />
leverantörsorderstock. 21<br />
Undantag från lagen om offentlig upphandling<br />
<strong>FMV</strong> ska redovisa de undantag från lagen (2007:1091)<br />
om offentlig upphandling (LOU) som myndigheten har<br />
fattat beslut om med stöd av 15 kap. 22 § samma lag.<br />
Andelen upphandlingar med undantag i förhållande till<br />
totala antalet upphandlingar ska redovisas. Motiven till<br />
undantagen ska redovisas på en aggregerad nivå och kommenteras.<br />
År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Varor<br />
Resurskonsulter<br />
Tjänste<br />
produkter<br />
Leverantörsbeställningar (antal) 2 253 1 953 1 938 1 631 1 457 1 321 1 243<br />
Riktad upphandling (%) 59 71 70 66 61 52 46<br />
Konkurrensupphandling (%) 41 29 30 34 39 48 54<br />
Leverantörsbeställningar (antal) 374 339 339 245 198 228 269<br />
Riktad upphandling (%) 33 29 35 40 43 35 26<br />
Konkurrensupphandling (%) 67 71 65 60 57 65 74<br />
Leverantörsbeställningar (antal) 1 917 1 670 1 567 1 557 1 541 1 510 1 356<br />
Riktad upphandling (%) 55 63 55 58 55 53 44<br />
Konkurrensupphandling (%) 45 37 45 42 45 47 56<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.<br />
Under <strong>2011</strong> genomförde <strong>FMV</strong> drygt 3 281 upphandlingar<br />
från leverantörer till ett värde av ca 20 519 mnkr.<br />
Av dessa gjordes undantag från LOU i 80 fall, motsvarande<br />
1 322 mnkr. Andelen upphandlingar med undantag<br />
var drygt 2,4 procent mätt i antal. Den beloppsmässiga<br />
andelen var 6,4 procent.<br />
Grunderna för undantagen är försvars och säkerhetspolitiska<br />
skäl kopplat till internationella insatser och<br />
samarbeten samt upphandlingar med hög sekretessnivå.<br />
Därutöver förekommer tilläggsbeställningar till äldre<br />
befintliga system upphandlade genom riktade upphandlingar<br />
p.g.a. försvars och säkerhetspolitiska skäl.<br />
Bestämmelserna om möjligheterna att göra undantag<br />
från LOU har ändrats i förhållande till 2007 och tidigare,<br />
vilket måste beaktas vid en bedömning av utvecklingen<br />
över tiden. 2007 var beloppsgränsen för undantag 10 mnkr.<br />
2008 har den höjts till 25 mnkr. Under slutet på <strong>2011</strong> har<br />
ny lagstiftning tillkommit avseende upphandling inom<br />
försvarsområdet vilket kan påverka kommande beslut och<br />
statistik inom området.<br />
2010 gjordes 79 undantag till ett värde av 616 mnkr.<br />
2009 gjordes 68 undantag till ett värde om 705 mnkr.<br />
2008 gjordes 40 undantag till ett värde om 694 mnkr.<br />
Tjänsteexport<br />
<strong>FMV</strong> ska upprätta en separat resultatrapport över samtliga<br />
intäkter och kostnader för internationell militär test,<br />
övnings och utbildningsverksamhet. <strong>FMV</strong>:s verksamhet<br />
avseende tjänsteexport under året omfattades av kvalitetssäkring<br />
för andra länder samt internationell militär test,<br />
övnings och utbildningsverksamhet (ITÖ). Tjänsteexport<br />
vad avser ITÖ omfattade försäljning av tjänster till<br />
Finland, Frankrike, Schweiz, Singapore, Storbritannien,<br />
Tyskland, Ungern samt USA. Det sammanlagda resultatet<br />
2004 till <strong>2011</strong> är 13,28 mnkr.<br />
Kvalitetssäkring för andra länder innebar att <strong>FMV</strong>,<br />
på utländska myndigheters begäran, övervakade svenska<br />
leverantörers kvalitetsverksamhet i lagda beställningar.<br />
Dessutom tecknades ett kvalitetssäkringsavtal med Sydkorea,<br />
avtalet med Australien uppdaterades samt fortsatta<br />
förhandlingar genomfördes med Danmark.<br />
Tjänsteexport, tkr Intäkter Kostnader Resultat<br />
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
Nordiskt samarbete<br />
Den 5 november 2009 slöt de nordiska ländernas försvarsministrar<br />
ett MoUavtal som etablerade ett nytt gemensamt<br />
nordiskt försvarssamarbete, NORDEFCO (Nordic<br />
Defence Cooperation). Syftet med NORDEFCO är att<br />
de nordiska länderna ska öka sin tillgängliga operativa<br />
effekt, genom fördjupade, samnordiska produktionslösningar<br />
och genom samordning av internationella insatser.<br />
NORDEFCO ersätter det tidigare samarbetsorganet<br />
inom nordiskt försvarsmateriel, NORDAC.<br />
Syftet är att allt materielsamarbete inom Norden ska<br />
ske inom ramen för ett av NORDEFCO:s fem samarbetsområden<br />
på den militära nivån Cooperation Areas<br />
Capabilities (COPA CAPA). Målet med samarbetet är att<br />
uppnå operativa, finansiella, tekniska och/eller industriella<br />
fördelar för alla medlemsstater avseende försvarsmateriel.<br />
Målet uppnås genom att nationerna träffas regelbundet<br />
och gemensamt utbyter och analyserar information runt<br />
framtida nationella materielprojekt i syfte att identifiera<br />
och utnyttja möjligheter för gemensam utveckling,<br />
anskaffning, vidmakthållande och/eller avveckling av<br />
materiel. Arbetet med att generera och följa upp materielsamarbeten<br />
koordineras i en stående aktivitet inom COPA<br />
CAPA som benämns Acquisition and Life Cycle Support<br />
(ALCS).<br />
<strong>FMV</strong> deltar i ALCS, på uppdrag av Försvarsmakten,<br />
och bistår där med kunskap kopplat till produkter/system<br />
samt anskaffning. Under <strong>2011</strong> har arbetet fortsatt med<br />
transformeringen från NORDAC till NORDEFCO.<br />
En tydlig förändring som reglerat ALCS arbete har varit<br />
implementeringen av en screeningprocess som följer<br />
nationernas egna planeringscykler.<br />
För att öka antalet samarbeten mellan nationerna<br />
kommer ALCS under 2012 att verka för ett ökat informationsutbyte.<br />
Det kan lägga grunden för ett konkret<br />
materielsamarbete.<br />
Samråd om signalspaningssystem<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>FMV</strong> och FRA genomfört samrådsfrämjande<br />
möten. Detta har skett inom ramen för projektarbete<br />
och varit inriktat mot teknikfrågor. Grunden har<br />
varit styrande målsättningsdokument från Försvarsmakten<br />
där såväl FRA som <strong>FMV</strong> lämnat samråd på dokumentet.<br />
De gemensamma projekten genomförs för att olika<br />
myndigheter ansvarar för olika delar av den gemensamma<br />
nationella förmågebilden, samt för att kunna optimera<br />
informationsöverföring på olika nivåer av system.<br />
Handlingsprogram för ett effektivare <strong>FMV</strong><br />
<strong>FMV</strong> driver ett handlingsprogram med ett tiotal projekt<br />
som syftar till sänkta kostnader, kortare ledtider och<br />
ökad nytta för Försvarsmakten. Med bred förankring i<br />
5 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 5 1<br />
2004 - 2010<br />
Totalt 9 150<br />
<strong>2011</strong><br />
Kvalitetssäkring 306 306 0<br />
ITÖ 80 431 76 301 4 130<br />
Ackumulerat resultat 2004-<strong>2011</strong><br />
Totalt 13 280<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem.
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
organisationen har fem åtgärdsområden identifierats och<br />
beslutats:<br />
Ökat affärsmannaskap.<br />
Arbetssätt.<br />
Kompetens och medarbetarskap.<br />
Renodling, organisation och styrning.<br />
Reducering av kostnader i materielförsörjningen.<br />
Under <strong>2011</strong> har arbetet huvudsakligen handlat om att<br />
analysera och skapa förutsättningar för genomförandet<br />
och tydliggöra hur nyttan ska redovisas. I november <strong>2011</strong><br />
hade de flesta projekten presenterat en plan för genomförande.<br />
I och med detta övergick handlingsprogrammet<br />
från verksövergripande projekt till genomförande och<br />
nyttohemtagning i linjeorganisationen. Det innebar att<br />
cheferna fick ansvaret att genomföra projekten på sina<br />
enheter samt att redovisa besparingar och andra effekter.<br />
De resultat som hittills uppnåtts pekar på att målen<br />
för handlingsprogrammet i sin helhet kommer att uppnås<br />
enligt tidplanen, det vill säga till slutet av 2012.<br />
Delar av det omfattande analysarbete som har gjorts<br />
inom handlingsprogrammet kommer att ingå i underlagen<br />
för <strong>FMV</strong>:s arbete efter Försvarsstrukturutredningen.<br />
Det handlar om uppdraget från regeringen att, tillsammans<br />
med Försvarsmakten, utreda hur delar av Försvarsstrukturutredningens<br />
förslag ska kunna realiseras.<br />
Minskade kostnader i materielprocessen<br />
Nedan redovisas hittills genomförda åtgärder för kostnadseffektivisering<br />
i materielprocessen. Sammantaget uppgår<br />
besparingarna till 211,0 mnkr i förhållande till 2008.<br />
Av dessa besparingar är 52,7 mnkr redovisat i <strong>årsredovisning</strong>en<br />
för 2010.<br />
O M K V a L i F i c E R i n g a V S T R i D S a M M u n i T i O n<br />
I och med att ammunition åldras fortare i varmt klimat<br />
och att vibrationer verkar förstörande fick stridsammunition<br />
(40mm Kulsgr 95 LK) tidigare endast transporteras<br />
upp till 300 mil i Stridsfordon 90 i Afghanistan innan<br />
den skulle destrueras.<br />
<strong>FMV</strong> startade två parallella arbeten för att ta reda på<br />
förutsättningarna för att öka förvaringstiden och att öka<br />
transportlängden. Dels genomfördes försök där ammunitionen<br />
snabbåldrades för att utreda hur ålder påverkar<br />
ammunitionens egenskaper. Resultaten blev lyckade och<br />
en ny kvalificering genomfördes i vilken ammunitionen<br />
kvalificerades för ytterligare 15 års förvaring.<br />
Dels genomförde <strong>FMV</strong> omfattande försök i samarbete<br />
med industrin vilket resulterade i att ammunitionen nu<br />
är kvalificerad för transport upp till 850 mil innan den<br />
måste förstöras. Detta har stor betydelse då Stridsfordon<br />
90 kan användas över 1 000 mil per år i Afghanistan.<br />
Totalt sett ger dessa två åtgärder en årlig besparing om<br />
ca 10 mnkr.<br />
K O n V E R T E R i n g a V S T R i D S a M M u n i T i O n<br />
Den övningsammunition som används för Stridsfordon<br />
90systemet består idag av både nytillverkad och äldre<br />
konverterad ammunition. I syfte att spara pengar används<br />
äldre överbliven stridsammunition som konverteras till<br />
övningsammunition. Detta ger en årlig besparing på<br />
ca 20 mnkr.<br />
b E S Pa R i n g a R M E D L E M S K a P<br />
<strong>FMV</strong> har gjort en genomlysning av vilka medlemskap<br />
som finns i olika föreningar/organisationer/nätverk. Kostnaderna<br />
för medlemskap ska vara rimliga i förhållande till<br />
nyttan. Under året har ett antal medlemskap avslutats och<br />
kostnaderna har därmed kunnat sänkas. I förhållande till<br />
år 2008 innebär det en sänkning med 0,5 mnkr.<br />
u n D E R h Å L L S a V Ta L M S 12 0<br />
Vid upprättande av nya underhållsavtal för målmateriel och<br />
utbildningssimulatorer inom Försvarsmakten utarbetades<br />
en gemensam och tydligare kravspecifikation, nyttjanderätt<br />
till underhållsdokumentation frigjordes och upphandlingarna<br />
konkurrensutsattes så långt det var möjligt.<br />
Förutom kostnadsbesparingar ledde de nya avtalen till<br />
tydligare och effektivare uppföljning av leverantörerna,<br />
högre tillgänglighet på materielen och bättre service från<br />
leverantörerna. Resultatet i det första steget är en årlig besparing<br />
på 4,2 mnkr och arbetet fortsätter för att frigöra<br />
nyttjanderätter till underhållsdokumentation så att ytterligare<br />
konkurrenssättning kan göras i nästa treårskontrakt.<br />
L E D n i n g S S y S T E M F ö R Fa R T y g O c h u b ÅTa R<br />
Genom återbruk av systemprogramvara och maskinvara<br />
(konsoler och rackar) i ledningsstödsystem till stödfartygen<br />
HMS Trossö och HMS Carlskrona har <strong>FMV</strong> kunnat<br />
minska anskaffnings och vidmakthållandekostnader<br />
vilket uppskattas ge en årlig besparing om ca 3 mnkr per<br />
år under en systemlivslängd om ca 10 år.<br />
Genom återbruk av systemprogramvara och maskinvarulösning<br />
utvecklad för ubåten HMS Södermanland<br />
har <strong>FMV</strong> minskat kostnader för anskaffning och vidmakthållande<br />
avseende nya ledningsstödsystem till ubåtar typ<br />
Gotland, vilket uppskattas ge en årlig besparing om 5 mnkr<br />
under systemens livslängd beräknad till 15 år.<br />
M i n S K aT M O T O R u n D E R h Å L L M O T O R R M 12<br />
Besparingen avser minskat utbyte av detaljer i motorn till<br />
JAS39 Gripen på grund av ökad livslängd på roterande<br />
detaljer. De nya livslängderna har räknats fram av Volvo<br />
Aero efter beställning från <strong>FMV</strong>. Utifrån prognosticerade<br />
framtida drifttider och användande fram till 2030 har<br />
<strong>FMV</strong> beräknat en årlig snittbesparing på 23 mnkr.<br />
M i n S K aT u n D E R h Å L L j a S 3 9 g R i P E n<br />
Under 2008 bedrev <strong>FMV</strong> ett arbete för att utveckla<br />
underhållskonceptet för JAS39 med syfte att sänka kostnaderna.<br />
Exempel på genomförda åtgärder är att etablera<br />
underhållsresurs i Sverige och därmed flytta underhållet<br />
från ursprungsleverantören, att genomföra driftsäkerhetsmodifieringar<br />
på kostnadsdrivande apparater, upphöra<br />
att underhålla unika apparater för JAS39 A/B, minskad<br />
service och tillsyn på flygplan samt att utnyttja gemensamma<br />
apparater i JAS39 C/D. Besparingen är beräknad<br />
utifrån Försvarsmaktens ESYMdata och uppgick 2010<br />
till 36,3 mnkr.<br />
M i n S K a D E K O S T n a D E R j a S D E L S E R i E 3<br />
Kostnaderna för JAS39 Gripen delserie 3 underskrider<br />
Försvarsmaktens beställning med totalt 1 409 mnkr.<br />
Underskridandet är en effekt av avtalskonstruktionen med<br />
riktpris och med delning av mer/mindrekostnad mellan<br />
<strong>FMV</strong> och Industrigruppen JAS. En avskrivningstid på<br />
25 år ger en årlig besparing på 56,3 mnkr.<br />
Väsentliga händelser<br />
F ö R S V a R S S T R u K T u R u T R E D n i n g E n<br />
<strong>FMV</strong> har under senare delen av året tillsammans med<br />
S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r<br />
Försvarsmakten genomfört ett omfattande beredningsarbete<br />
med anledning av regeringens beslut till följd av<br />
Försvarsstrukturutredningen. Redovisning av arbetet sker<br />
i samband med <strong>FMV</strong> BU 1315 i början av mars 2012.<br />
Arbetet är av förutsättningsskapande karaktär och har<br />
därmed inte föranlett några förändringar av den ordinarie<br />
verksamheten under <strong>2011</strong>. <strong>FMV</strong> ska redovisa eventuella<br />
avvecklings och omställningskostnader samt ge förslag på<br />
hur dessa ska finansieras. Utöver detta ska Försvarsmakten<br />
och <strong>FMV</strong> vidare lämna förslag på behov av eventuella<br />
författningsändringar samt övriga beslut som kan bli<br />
nödvändiga till följd av detta beslut.<br />
D i R E K T u P P h a n D L i n g a R<br />
Konkurrensverket (KKV) har granskat ett antal så<br />
kallade direktupphandlingar som <strong>FMV</strong> genomfört<br />
eller förhandsannonserat. I tre fall har KKV valt att gå<br />
vidare med att i domstol kräva beslut om en upphandlingsskadeavgift<br />
som <strong>FMV</strong> ska betala. Konkurrensverket<br />
anser att det handlar om otillåtna direktupphandlingar.<br />
Förfarandet utgår ifrån förhållandevis nya regler inom<br />
upphandlingsområdet och berör bl.a. frågan om möjligheten<br />
till kompletterande beställningar för befintliga<br />
materielsystem där det bedömts av <strong>FMV</strong> att det skulle<br />
bli orimligt dyrt att byta leverantör.<br />
5 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 5 3
F ö r k o r t n i n g a r o c h f ö r k l a r i n g a r<br />
Förkortningar och förklaringar<br />
AK Automatkarbin<br />
ALCS Acquisition and Life Cycle Support<br />
Archer Artillerisystem<br />
AT4 Pansarskott 86<br />
AWV Hjulgående stridsfordon<br />
BU Begränsade utrymmen<br />
CCRA Common Criteria Recognition Arrangement<br />
CNAD Conference of National Armaments Director<br />
Compliance Regelefterlevnad<br />
COSO The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission<br />
COPA Cooperation Area<br />
COTS Commercial of the Shelf<br />
CSEC Sveriges Certifieringsorgan för ITsäkerhet<br />
EDA European Defence Agency. Europeiska försvarsbyrån<br />
ERM Enterprise Risk Management<br />
ESV Ekonomistyrningsverket<br />
ETAP European Technologies Acquisition Programme<br />
EDTIB Behovsbaserade europeiska försvars, teknologiska och industriella basen<br />
EU Europeiska Unionen<br />
FLO Norska försvarets logistikorganisation<br />
FM Försvarsmakten<br />
<strong>FMV</strong> Försvarets materielverk<br />
FN Förenta nationerna<br />
FOB Forward Operating Base<br />
FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut<br />
Fpl Flygplan<br />
FRA Försvarets radioanstalt<br />
FUL Försvarsuppfinningslagen<br />
FXM Försvarsexportmyndigheten<br />
HKP Helikopter<br />
HP12 <strong>FMV</strong>:s Handlingsprogram 2012<br />
HTM Halvtidsmodifiering<br />
HTS Heat Thermal Reduction<br />
IED Improvised Explosive Device<br />
IRIS-T Kortdistansrobot<br />
ISAF International Security Assistance Force. Multinationell fredsbevarande styrka.<br />
KB Kundbeställning<br />
LAU Lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar<br />
LOI/FA Letter of Intent/Framework Agreement<br />
LOU Lagen om Offentlig Upphandling<br />
LSTAT Life Support för Trauma And Transportation<br />
LTS Lokala Telefon System<br />
MEDEVAC Medical Evacuation, Intensivvårdstransport<br />
MFOC Material Full Operational Capability<br />
MI Materielinspektionen<br />
MIT Massachusetts Institute of Technology<br />
MOTS Military of the Shelf<br />
MoU Memorandum of Understanding<br />
MS Materielsystem<br />
MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap<br />
MSI Materielsystemintyg<br />
MSIAC Munition Safety Information Analysis Center<br />
NAD National Armaments Director. Nationell försvarsmaterielsdirektör<br />
NAMSA NATO Maintenance and Supply Agency<br />
Nato PfF North Atlantic Treaty Organization Partnership for Peace/Partnerskap för fred<br />
NBG Nordic Battle Group<br />
NGU Nästa Generations Ubåt<br />
NLAW New Light Antitank Weapon<br />
NORDEFCO Nordic Defence CoOperation<br />
OPS Offentligprivat samverkan<br />
PBL Performance Based Logistic<br />
Psyops Psykologiska operationer<br />
PTK Provturskommando<br />
Rb Robot<br />
RML Regler för Militär Luftfart<br />
SAC Strategic Airlift Capability<br />
SME Små och medelstora företag<br />
SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut<br />
SNR Senior National Representative<br />
SOGIS-MRA Senior Officials Group Information Security Mutual Recognition Agreement<br />
SPV Statens tjänstepensionsverk<br />
SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll<br />
T&E <strong>FMV</strong> Test och Evaluering<br />
TMR-40 Transportabel Mark Radio System<br />
UAV Unmanned Aerial Vehicle<br />
F ö r k o r t n i n g a r o c h f ö r k l a r i n g a r<br />
5 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 5 5
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
Ekonomisk redovisning<br />
Sammanställning av väsentliga uppgifter<br />
Belopp i mnkr, löpande priser <strong>2011</strong> 2010 2009 2008 2007<br />
Låneram i RGK för investeringar:<br />
beviljad<br />
utnyttjad vid årets slut<br />
Låneram i RGK för förskott till industrin:<br />
beviljad<br />
maximalt utnyttjad under året<br />
Räntekonto i RGK:<br />
kredit, beviljad<br />
maximalt utnyttjad under året<br />
Räntekostnader avseende RGK, utfall<br />
lån till anläggningstillgångar<br />
löpande kredit 1<br />
räntekonto<br />
Ränteintäkter avseende<br />
räntekonto<br />
5 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
230 190 200 255 355<br />
168 169 160 123 117<br />
4 000 5 000 5 500 6 000 9 500<br />
3 006 1 476 1 685 2 437 4 354<br />
11 500 13 496 14 438 15 500 16 000<br />
2 481 1 890 2 264 4 775 5 370<br />
3 1 1 5 4<br />
31 48 224 75 126<br />
18 7 1 89 114<br />
12 4 6 3 <br />
Avgiftsintäkter budget 2 18 811 18 195 19 642 17 101 17 204<br />
Avgiftsintäkter utfall 19 231 19 708 18 263 19 912 20 934<br />
Anslagskredit beviljad 2 3 3 3 3<br />
Anslagskredit utnyttjad <br />
Utgående reservationer, utfall <br />
Anslagssparande, utfall 7 7 4 3 7<br />
Intecknade framtida åtaganden 3 31 453 29 989 22 836 25 039 23 722<br />
Medeltal anställda 1 532 1 568 1 589 1 606 1 678<br />
Genomsnittligt antal årsarbetskrafter 1 471 1 500 1 516 1 518 1 595<br />
Driftkostnader per årsarbetskraft, tkr 4 13 056 11 513 10 960 11 482 10 896<br />
Myndighetskostnad 5 per<br />
årsarbetskraft, tkr<br />
dito prisläge <strong>2011</strong>, tkr 6<br />
1 005 971 940 945 902<br />
1 005 992 986 1 022 1 011<br />
Balanserad kapitalförändring 501 488 451 440 374<br />
Årets kapitalförändring 4 13 37 11 66<br />
Källa: <strong>FMV</strong>:s produktionsledningssystem och personalredovisningssystem.<br />
1<br />
Utfallssiffrorna för den löpande krediten har justerats för år 2010 och 2009 jämfört med sammanställning<br />
i Årsredovisningen för 2010, där dessa var inkorrekt återgivna.<br />
2 Enligt regleringsbrev.<br />
3 Beloppet motsvarar de belopp av <strong>FMV</strong>:s samtliga leverantörsbeställningar, som avser varor och tjänster som<br />
ännu inte har levererats till myndigheten. Definitionen avviker därför från den som finns given i ESVs allmänna<br />
råd till 2 kap 4 § Förordningen om myndigheters <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag (FÅB) eftersom den avser<br />
endast anslagsfinansierad verksamhet.<br />
4 Enligt definition i ESVs föreskrifter till 2 kap 4 § FÅB. I driftkostnaden ingår kostnader för personal, lokaler, varor,<br />
materiel, tjänster och övrigt med beloppen i mnkr: <strong>2011</strong>=19 205, 2010=17 266, 2009=16 615, 2008=17 429, 2007=17 379.<br />
5<br />
<strong>FMV</strong>:s myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Myndighetskostnaden<br />
är rensad från extraordinära poster som avsättningar för pensioner m.m.<br />
6 Sammansatt index (timpris, KPI och TPI).<br />
Resultaträkning<br />
Belopp i tkr<br />
Verksamhetens intäkter<br />
Intäkter av anslag<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Intäkter av bidrag<br />
Finansiella intäkter<br />
Not 1<br />
Not 2<br />
Not 3<br />
<strong>2011</strong>-01-01<br />
<strong>2011</strong>-12-31<br />
74 453<br />
19 226 814<br />
398<br />
38 780<br />
2010-01-01<br />
2010-12-31<br />
91 770<br />
17 268 366<br />
499<br />
22 834<br />
Summa verksamhetens intäkter 19 340 445 17 383 469<br />
Verksamhetens kostnader<br />
Kostnader för personal<br />
Kostnader för lokaler<br />
Övriga driftkostnader<br />
Finansiella kostnader<br />
Avskrivningar och nedskrivningar<br />
Not 4<br />
Not 5<br />
Not 6<br />
Not 7<br />
Not 8<br />
1 187 451<br />
183 227<br />
17 834 277<br />
89 765<br />
41 896<br />
1 145 369<br />
193 321<br />
15 927 221<br />
64 798<br />
39 636<br />
Summa verksamhetens kostnader -19 336 616 -17 370 345<br />
Årets över-/underskott Not 9 3 829 13 124<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
5 7
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
Balansräkning<br />
Belopp i tkr <strong>2011</strong>-12-31 2010-12-31<br />
TILLGÅNGAR<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Balanserade utgifter för utveckling<br />
Rättigheter och andra immateriella<br />
anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet<br />
Maskiner, inventarier, installationer m.m.<br />
Varulager m.m.<br />
Varulager och förråd<br />
Pågående arbeten<br />
Förskott till leverantörer<br />
Fordringar<br />
Kundfordringar<br />
Fordringar hos andra myndigheter<br />
Övriga fordringar<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Förutbetalda kostnader<br />
Övriga upplupna intäkter<br />
5 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
Not 10<br />
Not 11<br />
Not 12<br />
Not 13<br />
Not 14<br />
Not 15<br />
Not 16<br />
Not 17<br />
15 801<br />
3 919<br />
2 478<br />
19 720 25 470<br />
108 404<br />
96 518<br />
22 992<br />
84 850<br />
81 368<br />
204 922 166 218<br />
88 957<br />
5 762 935<br />
2 208 233<br />
94 921<br />
6 701 031<br />
1 073 311<br />
8 060 125 7 869 263<br />
97 028<br />
3 803 695<br />
82<br />
1 077 815<br />
4 032 318<br />
101<br />
3 900 805 5 110 234<br />
42 391<br />
90 353<br />
58 940<br />
8 367<br />
132 744 67 307<br />
Avräkning med statsverket<br />
Avräkning med statsverket Not 18 7 350 6 866<br />
-7 350 -6 866<br />
Kassa och bank<br />
Not 19<br />
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret<br />
3 250 488<br />
3 691 543<br />
Kassa och bank<br />
93 287<br />
50 720<br />
3 343 775 3 742 263<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 15 654 741 16 973 889<br />
KAPITAL OCH SKULDER<br />
Myndighetskapital<br />
Statskapital<br />
Balanserat över/underskott<br />
Över/underskott enligt resultaträkningen<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner<br />
Övriga avsättningar<br />
Skulder m.m.<br />
Lån i Riksgäldskontoret<br />
Övriga krediter i Riksgäldskontoret<br />
Skulder till andra myndigheter<br />
Leverantörsskulder<br />
Övriga skulder<br />
Förskott från uppdragsgivare och kunder<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Upplupna kostnader<br />
Oförbrukade bidrag<br />
Förutbetalda intäkter avs. pågående arbeten<br />
Övriga förutbetalda intäkter<br />
Not 20<br />
Not 21<br />
Not 22<br />
Not 23<br />
Not 23<br />
Not 24<br />
Not 25<br />
Not 26<br />
Not 27<br />
Not 28<br />
Not 13<br />
98 777<br />
501 284<br />
3 829<br />
98 777<br />
488 160<br />
13 124<br />
603 890 600 061<br />
99 372<br />
9 046<br />
73 604<br />
9 553<br />
108 418 83 157<br />
168 237<br />
2 248 601<br />
552 899<br />
2 493 245<br />
20 734<br />
1 663<br />
169 187<br />
1 113 661<br />
320 773<br />
3 097 801<br />
20 771<br />
<br />
5 485 379 4 722 193<br />
273 089<br />
147<br />
9 164 398<br />
19 420<br />
178 836<br />
<br />
11 370 639<br />
19 003<br />
9 457 054 11 568 478<br />
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 15 654 741 16 973 889<br />
Anslagsredovisning<br />
Redovisning mot anslag Belopp i tkr<br />
Anslag (ramanslag)/<br />
anslagspost<br />
Ingående<br />
överförings<br />
belopp<br />
Årets<br />
tilldelning enligt<br />
regleringsbrev<br />
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap<br />
Omdisponerade<br />
anslagsbelopp Indragning<br />
Totalt<br />
disponibelt<br />
belopp Utgifter<br />
Utgående<br />
överförings<br />
belopp<br />
Anslag 1:11 ap. 1<br />
Internationella<br />
materielsamarbeten,<br />
industrifrågor och<br />
exportstöd m.m. (ram)<br />
Anslag 1:11 ap. 2<br />
Evaluering och<br />
certifiering av IT<br />
xxxxx 4 298 65 632 431 2 230 * 68 131 64 399 3 732<br />
säkerhetsprodukter (ram) 2 568 13 293 2 189 13 672 10 054 3 618<br />
Summa anslag 6 866 78 925 431 -4 419 81 803 -74 453 7 350<br />
* Anslagssparandet avseende 1:11 ap.3, som disponeras av Regeringskansliet/<br />
Försvarsdepartementet, har under året omfördelats till ap.1 samt avslutats.<br />
Inga monetära flöden har skett via <strong>FMV</strong> avseende omdisponeringen.<br />
Det faktiskt indragna beloppet som återbetalats av <strong>FMV</strong> avseende ap.1 är 1 799 tkr.<br />
Villkor enligt regleringsbrev Belopp i tkr<br />
Anslag (ramanslag)/anslagspost Anslagskredit<br />
Anslagsbehållning som<br />
disponeras <strong>2011</strong><br />
Indrag av<br />
anslagsbelopp<br />
1:11 ap. 1 1 969 3% <br />
1:11 ap. 2 399 3% <br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
5 9
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
Finansieringsanalys<br />
Belopp i tkr<br />
DRIFT<br />
Kostnader<br />
Finansiering av drift:<br />
Intäkter av anslag<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Intäkter av bidrag<br />
Övriga intäkter<br />
6 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
Not 29<br />
Not 30<br />
<strong>2011</strong>-01-01<br />
<strong>2011</strong>-12-31<br />
19 269 174<br />
74 453<br />
19 226 559<br />
398<br />
38 780<br />
2010-01-01<br />
2010-12-31<br />
17 342 941<br />
91 770<br />
17 268 318<br />
499<br />
22 834<br />
Summa medel som tillförts för finansiering av drift 19 340 190 17 383 421<br />
Ökning ()/minskning (+) av lager<br />
Ökning ()/minskning (+) av kortfristiga fordringar<br />
Ökning (+)/minskning () av kortfristiga skulder<br />
Not 31<br />
Not 32<br />
Not 33<br />
1 128 957<br />
2 082 088<br />
1 347 288<br />
204 839<br />
2 012 175<br />
34 304<br />
Kassaflöde från/till drift -323 141 1 882 120<br />
INVESTERINGAR<br />
Investeringar i materiella tillgångar<br />
Investeringar i immateriella tillgångar<br />
Summa investeringsutgifter<br />
Finansiering av investeringar:<br />
Lån från Riksgäldskontoret<br />
amorteringar<br />
Försäljning av anläggningstillgångar<br />
Oförklarad differens avseende anläggningstillgångar<br />
73 228<br />
2 164<br />
75 392<br />
16 850<br />
17 800<br />
309<br />
202<br />
51 536<br />
2 461<br />
53 997<br />
13 700<br />
5 000<br />
48<br />
<br />
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 439 8 748<br />
Kassaflöde från investeringar -75 831 -45 249<br />
Förändring av likvida medel -398 972 1 836 871<br />
Specifikation av förändring av likvida medel<br />
Likvida medel vid årets början<br />
Ökning (+)/minskning () av kassa och bank<br />
Ökning (+)/minskning () av tillgodohavande hos RGK<br />
Ökning (+)/minskning () av avräkning med statsverket<br />
3 735 397<br />
42 567<br />
441 055<br />
484<br />
1 898 526<br />
10 749<br />
1 829 079<br />
2 957<br />
Summa förändring av likvida medel -398 972 1 836 871<br />
Likvida medel vid årets slut Not 34 3 336 425 3 735 397<br />
Redovisningsprinciper<br />
Allmänt<br />
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen<br />
(2000:605) om <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag.<br />
Nya redovisningsprinciper<br />
P E R i O D aV g R ä n S n i n g S P O S T E R<br />
Under 2010 har <strong>FMV</strong> tagit fram en rutin för periodisering<br />
av levererat materiel där fakturan ännu ej kommit <strong>FMV</strong><br />
tillhanda. Rutinen har nu använts i årsbokslutet för 2010<br />
och <strong>2011</strong>.<br />
Redovisning av intäkter och kostnader<br />
<strong>FMV</strong>:s verksamhet finansieras till största delen med avgifter.<br />
Avgifternas storlek bestäms av <strong>FMV</strong>, dock inte i de fall som<br />
avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna<br />
disponeras av <strong>FMV</strong>.<br />
<strong>FMV</strong> disponerar även inkomster i form av viten, skadestånd<br />
och räntor hänförliga till kommersiella avtal samt inkomster<br />
till följd av överenskommelser med industrin i samband med<br />
utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royalties) om högst<br />
20 000 tkr för ett enskilt kontrakt mellan <strong>FMV</strong> och industrin<br />
som berättigar till royalty. Inkomster av det senare slaget som<br />
överstiger 20 000 tkr ska anmälas till regeringen. Regeringen<br />
fattar därefter beslut om hur dessa inkomster ska disponeras.<br />
Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd med<br />
anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader<br />
från annan part. Inkomster som överstiger 20 000 tkr<br />
ska anmälas till regeringen, som därefter fattar beslut om hur<br />
dessa inkomster ska disponeras.<br />
<strong>FMV</strong> disponerar också ett ramanslag (1:11) med två anslagsposter<br />
avseende: 1) internationella materielsamarbeten och<br />
industrifrågor (t.o.m. 20100731 avsåg den även exportstöd)<br />
samt 2) evaluering och certifiering av ITsäkerhetsprodukter.<br />
Anslagsposten 1 ska användas för <strong>FMV</strong>:s tillhandahållande<br />
av resurser och forskning inom teknik och materielförsörjning<br />
för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den<br />
ska även disponeras för <strong>FMV</strong>:s egna myndighetsuppgifter och<br />
samverkansuppgifter med övriga myndigheter inom nämnda<br />
område. Anslagsposten 2 ska användas till att etablera ett nationellt<br />
certifieringsorgan för säkerhet i ITprodukter och system<br />
samt för genomförande av certifieringstjänster. I ramanslag 1:11<br />
fanns även en tredje anslagspost som disponerades av Regeringskansliet/Försvarsdepartementet<br />
för utredning avseende ny<br />
myndighet för exportstöd m.m. Den har under <strong>2011</strong> avslutats<br />
och omdisponerats.<br />
Erhållna bidrag redovisas som intäkter av bidrag. Eventuella<br />
lämnade bidrag redovisas som övriga kostnader.<br />
<strong>FMV</strong> periodiserar samtliga inomstatliga fakturor samt<br />
utomstatliga fakturor som överstiger 100 tkr som erhållits fram<br />
till brytdagen, men inte är kostnadsförda. Hänsyn tas också till<br />
de fakturor över 100 tkr som ankommer veckan efter brytdagen,<br />
samt att det görs en uppbokning av levererade material och tjänster,<br />
där fakturan ej erhållits på värden som överstiger 250 tkr.<br />
Redovisning av tillgångar och skulder<br />
Tillgångar värderas enligt försiktighetsprincipen till det lägsta av<br />
anskaffningsvärdet och verkligt värde. Fordringar värderas efter<br />
individuell bedömning till det belopp som beräknas inflyta.<br />
Skulder värderas till sitt verkliga värde.<br />
a n L ä g g n i n g S T i L L g Å n g a R<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en beräknad<br />
ekonomisk livslängd på tre år eller längre och med ett<br />
anskaffningsvärde om minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar.<br />
För förbättringsutgifter för annans fastighet<br />
är beloppsgränsen 1 000 tkr.<br />
immateriella anläggningstillgångar<br />
Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens<br />
verksamhet under kommande år aktiveras som immateriell<br />
anläggningstillgång. Tillgångar överstigande 1 000 tkr aktiveras.<br />
Avskrivningar<br />
Avskrivningar görs enligt plan baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden<br />
och beräknade ekonomiska livslängd enligt följande:<br />
Immateriella tillgångar<br />
Materiella tillgångar<br />
5 år<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet 5–20 år<br />
Maskiner och tekniska anläggningar 10 år<br />
Datorer 3–5 år<br />
Övrigt 5–10 år<br />
Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet<br />
är kopplad till hyrestidens längd, dock minst fem år.<br />
Finansiering av anläggningstillgångar<br />
Anläggningstillgångar finansieras med avistalån i Riksgäldskontoret<br />
(RGK) med rörlig ränta.<br />
Va R u L a g E R<br />
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det<br />
lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen.<br />
Vid värderingen görs en individuell inkuransbedömning av<br />
varorna och värdering sker enligt förstinförstutprincipen<br />
gällande Electroshoppens lager. För värdering avseende det<br />
i omfattningen avsevärt mindre lagret kontorsmaterial etc.<br />
används dynamisk genomsnittsvärdemetod.<br />
Förskott till leverantörer värderas till anskaffningsvärde<br />
vid utbetalningstillfället.<br />
F O R D R i n g a R<br />
Pågående arbeten<br />
Pågående arbeten (PGA) beräknas utifrån hur stor del av upparbetade<br />
kostnader som bedöms utgöra underlag för framtida<br />
intäkter. Beräkningen utgår ifrån parametrarna prognos intäkter<br />
och prognos kostnader ställt i relation till bokförda intäkter och<br />
bokförda kostnader. Skillnaden mellan upparbetade intäkter<br />
och bokförda intäkter utgör sedan det periodiserade värdet av<br />
pågående arbeten.<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
6 1
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
Fordringar på kunder redovisas som en tillgång under balansposten<br />
Pågående arbeten, medan skulder till kunder redovisas<br />
på balansräkningens skuldsida under posten Förutbetalda<br />
intäkter avseende pågående arbeten.<br />
Värderingen av PGA styrs som tidigare av kundbeställningens<br />
prismodell. <strong>FMV</strong> arbetar med tre olika prismodeller:<br />
löpande räkning, löpande räkning med tak och fast pris.<br />
För kundbeställningar från Försvarsmakten finns ett samordningsavtal<br />
som reglerar omförhandlingar och maximalt tillåtna<br />
förluster. Detta avtal innebär att befarade förluster får begränsas<br />
till antingen 10 procent av beställt belopp eller maximalt<br />
5 miljoner kronor.<br />
kundfordringar<br />
En individuell bedömning har gjorts av kundfordringarna,<br />
varvid kända och befarade förluster beaktats. Nedskrivningar<br />
har gjorts där så ansetts nödvändigt.<br />
T i L L g Å n g a R O c h S K u L D E R i u T L ä n D S K Va L u Ta<br />
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, såväl lång<br />
som kortfristiga, redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade<br />
till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas som<br />
finansiella intäkter respektive kostnader under den rubrik där<br />
differensen uppkommit.<br />
Ickemonetära tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas<br />
enligt anskaffningsvärdemetoden och redovisas i bokslutet<br />
i rapport valutan omräknade till valutakursen vid anskaffningstidpunkten.<br />
Va L u Ta R i S K h a n T E R i n g<br />
<strong>FMV</strong> ska för sin valutariskhantering använda sig av terminssäkring<br />
i Riksgäldskontoret. Terminssäkring får användas för<br />
både ingående och utgående flöden. Valutakonton får användas<br />
som ett komplement i valutariskhanteringen. <strong>FMV</strong> ska för<br />
redovisningen av valutariskhanteringen samråda med Ekonomistyrningsverket<br />
(ESV).<br />
Särskilda tilläggsupplysningar<br />
Nedan redovisas ersättningar och förmåner för styrelseledamöter och ledande befattningshavare<br />
samt styrelseledamöternas övriga styrelseuppdrag.<br />
6 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
Förskott till leverantörer i utländsk valuta som terminssäkrats<br />
hos RGK, värderas i bokslutet till terminskurs.<br />
F M S a c c O u n T<br />
Foreign Military Sales (FMS) account avser inköp av försvarsmateriel<br />
från försvarsmyndigheter i USA. Varje beställning<br />
hanteras som ett så kallat ”case” och betraktas som ett förskott<br />
med en betalningsplan. Förskotten består av en bunden och en<br />
fri del. Eventuella överskott vid avslut av ett FMScase överförs<br />
till ett valutakonto.<br />
L E V E R a n T ö R S S K u L D E R<br />
Leverantörsskulder som är ankomstregistrerade, men ej kostnadsbokförda,<br />
fram till och med brytdagen, redovisas som<br />
leverantörsskuld enligt principen för periodiseringsposter.<br />
Undantag från EA-regler<br />
Enligt regleringsbrevet för <strong>2011</strong> gäller följande undantag från<br />
ekonomiadministrativa regelverket:<br />
Med avsteg från 23 § andra stycket kapitalförsörjningsförordningen<br />
(1996:1188) ska myndigheten lämna ett förslag till<br />
regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade<br />
överskottet samma år uppgår till mer än tre procent<br />
av omsättningen vid utgången av <strong>2011</strong>.<br />
Regeringen medger med stöd av 24 § kapitalförsörjningsförordningen<br />
(1996:1188) att <strong>FMV</strong> får redovisa kapitalposten avseende<br />
Elektroshopens lager som ej avkastningspliktigt statskapital.<br />
Ytterligare lydelse i regleringsbrevet för 2010 är tillämpad<br />
på jämförelsesiffror avseende detta år; <strong>FMV</strong> får i myndighetens<br />
delårsrapport och <strong>årsredovisning</strong> frångå de regler i förordningen<br />
(2000:605) om <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag och förordningen<br />
(2000:606) om myndigheters bokföring som medför att<br />
sekretessbelagda uppgifter kan utläsas i rapporten. Undantag<br />
från förordningarna ska ske i samverkan med Regeringskansliet<br />
(Försvarsdepartementet). <strong>FMV</strong> har utnyttjat detta undantag.<br />
Den information som bedöms omfattas av sekretess ska<br />
redovisas i särskild ordning.<br />
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Bruttolön Månadslön Förmåner<br />
Gunnar Holmgren, generaldirektör 1 198 194 kr 99 500 kr Förmånsbil och<br />
parkeringsplats<br />
Dan Ohlsson, ställföreträdande generaldirektör 985 250 kr 82 000 kr Förmånsbil och<br />
parkeringsplats<br />
STyRELSEMEDLEMMAR<br />
Sven-Christer Nilsson, ordförande<br />
VD Ripasso AB<br />
Assa Abloy AB, ledamot<br />
Sprint Nextel Corporation, ledamot<br />
CEVA Inc, ledamot<br />
Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB,<br />
Sveriges Television AB och<br />
Sveriges Utbildningsradio AB,<br />
styrelseordförande t.o.m. 31/12 <strong>2011</strong><br />
Arvode<br />
77 000 kr<br />
Monica Widegren, vice ordförande<br />
38 500 kr<br />
Avdelningschef Konkurrensverket t.o.m. 31/12 <strong>2011</strong><br />
Gunnar Holmgren, generaldirektör <strong>FMV</strong><br />
Försäkringsföreningen för det statliga<br />
området (FSO), ledamot<br />
SkandiaLiv, ledamot<br />
Kerstin Paulsson, ledamot<br />
VD Netsoft Lund AB<br />
Elanders AB, ledamot<br />
Tillväxtverket, ledamot<br />
Johan Adolphson, ledamot<br />
Partner Corporate Finance BDO<br />
Arvode<br />
Inget arvode<br />
38 500 kr<br />
38 500 kr<br />
Noter<br />
Noter till resultaträkningen<br />
n O T 1 i n Tä K T E R a V a V g i F T E R<br />
O c h a n D R a E R S äT T n i n g a R<br />
Under intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
redovisas fakturering av utförda prestationer och<br />
leveranser, s.k. milstolpsfakturering. Prissättning av<br />
uppdrag och milstolpar sker enligt modell i samordningsavtal.<br />
Försvarsmaktens möjligheter att finansiera<br />
leveranser begränsas av tilldelade anslag. Tid till annan<br />
finns ytterligare begränsning i form av utgiftstak.<br />
Undantag från prismodell kan då avtalas. (Se även<br />
avsnitt ”fakturering i förhållande till kundernas planering”<br />
under avsnitt ”effektivitet i verksamheten”).<br />
I posten ingår även upplupna och förutbetalda intäkter<br />
enligt värdering av pågående arbeten. Skillnaden mellan<br />
åren i förändring av pågående arbeten innebär att <strong>FMV</strong><br />
även i år har fakturerat något mer än upparbetade kostnader<br />
i projekten. De största förändringarna ligger inom<br />
sjöområdet och där framförallt inom Visbyprojektet,<br />
men även gällande anskaffning och vidmakthållande av<br />
minröjningsmateriel.<br />
Den stora ökningen av erhållna royalties avser nästan<br />
uteslutande projektet Gripen. I enlighet med regleringsbrevet<br />
sker anmälan till regeringen, då enskilda poster<br />
förekommer som överstiger 20 000 tkr, för att erhålla<br />
beslut om disponering. Övriga intäkter har ökat huvudsakligen<br />
beroende på uthyrning av materiel.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Milstolpsfakturerat under året<br />
Summa intäkter av avgifter<br />
19 230 746 19 707 839<br />
för varor och tjänster 19 230 746 19 707 839<br />
Förändring pågående arbeten<br />
Royalty<br />
Övrigt<br />
(viten, återvunna kundförluster m.m.)<br />
81 504<br />
49 280<br />
28 292<br />
2 302 971<br />
4 606<br />
141 108<br />
Summa intäkter av avgifter<br />
och andra ersättningar 19 226 814 17 268 366<br />
n O T 2 i n Tä K T E R a V b i D R a g<br />
Posten består av lönebidrag, samt under 2010 av ett<br />
bidrag från Skolverket för skolverksamhet i Ungern.<br />
Den negativa intäkten av bidrag <strong>2011</strong> beror på en<br />
periodisering av ett rehabiliteringsbidrag som utbetalts<br />
under tidigare år.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Intäkter av bidrag<br />
Lönebidrag<br />
147<br />
545<br />
235<br />
264<br />
Summa intäkter av bidrag 398 499<br />
n O T 3 F i n a n S i E L L a i n Tä K T E R<br />
Ränteintäkter, förutom dröjsmålsränteintäkter, återförs<br />
till respektive kundbeställning (KB). Orealiserade<br />
kursdifferenser och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar<br />
redovisas på en gemensam KB.<br />
Främsta orsaken till årets ökade ränteintäkter är det<br />
högre ränteläget.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Ränteintäkter räntekonto<br />
i Riksgäldskontoret<br />
Kursdifferenser, intäkter<br />
Dröjsmålsräntor<br />
Ränteintäkter på FMS account<br />
Övriga ränteintäkter<br />
11 741<br />
16 391<br />
<br />
251<br />
10 397<br />
4 434<br />
14 315<br />
632<br />
435<br />
4 282<br />
Summa finansiella intäkter 38 780 22 834<br />
n O T 4 K O S T n a D E R F ö R P E R S O n a L<br />
Lönekostnaderna är något lägre än 2010, vilket hänger<br />
ihop med att antalet årsarbetskrafter har minskat.<br />
Dock har de sociala avgifterna ökat p.g.a. höjda avgifter<br />
enligt avtal från SPV. Den totala ökningen av kostnad<br />
för personal beror främst på ökade kostnader för pensionsavsättningar.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Löner och andra ersättningar<br />
Sociala avgifter enl. lag och avtal<br />
Pensionskostnader<br />
inkl. särskild löneskatt<br />
Övriga personalkostnader<br />
712 808<br />
317 067<br />
102 469<br />
55 107<br />
713 532<br />
304 312<br />
73 770<br />
53 755<br />
Summa kostnader för personal 1 187 451 1 145 369<br />
n O T 5 K O S T n a D E R F ö R L O K a L E R<br />
Kostnaderna för lokaler är lite drygt 10 000 tkr lägre<br />
än 2010, både beroende på en minskning av lokalbeståndet<br />
samt att underhållskostnaderna under 2010 var<br />
jämförelsevis höga p.g.a. en uppgradering av säkerhetsanläggningen<br />
på Tre Vapen.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Hyror<br />
Underhåll<br />
Övrigt<br />
166 772<br />
1 901<br />
14 554<br />
172 860<br />
4 183<br />
16 278<br />
Summa kostnader för lokaler 183 227 193 321<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
6 3
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
n O T 6 ö V R i g a D R i F T K O S T n a D E R<br />
Ökningen av kostnaderna för materiel och varor avser<br />
i huvudsak marksystem och ledningssystem. Inom<br />
marksystem är det framförallt hjulfordon som ökat,<br />
men även inom finkalibersystem och förbindelsesystem<br />
har kostnaderna ökat. Vad gäller ledningssystem har<br />
både ökningar och minskningar av kostnader för<br />
materiel skett. Den största ökningen avser dock radiosystem.<br />
Inom flygområdet är kostnadsutvecklingen<br />
också varierande med minskningar inom Gripen och<br />
ökningar framförallt avseende helikopterområdet, men<br />
även inom området övriga flygplan ökar materielkostnaderna.<br />
Inom sjösystem minskar kostnaderna för<br />
materiel främst inom minröjningsmateriel.<br />
Ökningen av kostnader för tjänsteprodukter avser<br />
framförallt flyg och sjöområdena. Inom flyg är det<br />
huvudsakligen Gripen som har ökade kostnader och<br />
inom sjö avser kostnadsökningarna framförallt Visbyprojektet,<br />
men även inom ubåtssystem ökar kostnaderna<br />
för tjänsteprodukter.<br />
I övriga kostnader ingår bl.a. hyra av transportmedel,<br />
maskiner och inventarier, datorutrustning, kostnader<br />
för representation, diverse skatter samt förluster vid<br />
avyttring av anläggningstillgångar m.m.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Varor/materiel 11 737 126 10 964 620<br />
Tjänster:<br />
Resurskonsulter 229 153 195 466<br />
Tjänsteprodukter:<br />
Materielförsörjningstjänster<br />
Resekostnader<br />
Övriga köpta tjänster<br />
6 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
4 988 494<br />
71 430<br />
723 343<br />
4 183 913<br />
67 799<br />
459 688<br />
Summa tjänsteprodukter 5 783 267 4 711 400<br />
Summa tjänster 6 012 420 4 906 866<br />
Övriga kostnader 84 731 55 735<br />
Summa övriga driftkostnader 17 834 277 15 927 221<br />
n O T 7 F i n a n S i E L L a K O S T n a D E R<br />
Räntekostnader Riksgäldskontoret avser ränta på<br />
investeringslån, räntekonto samt övriga krediter. Räntekostnader<br />
för investeringslån till anläggningstillgångar<br />
belastar den verksamhet som inventarien anskaffats för.<br />
Räntekostnader för löpande kredit för finansiering av<br />
förskott till leverantörer belastar den verksamhet som<br />
leverantörsförskottet avser (se not 14 och 23). I posten<br />
räntekostnader räntekonto ingår den del av <strong>FMV</strong>:s<br />
räntekostnader som belöper på upparbetade kostnader<br />
som inte fakturerats Försvarsmakten.<br />
Realiserade kursdifferenser avseende utländska<br />
leverantörsförskott, dock ej FMS, och större kursdifferenser<br />
vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive<br />
verksamhet. Ej realiserade och mindre kursdifferenser<br />
vid utlandsbetalningar samt kursdifferenser avseende<br />
FMS redovisas på ett gemensamt uppdrag.<br />
De ökade räntekostnaderna är hänförliga till det högre<br />
ränteläget, men även ett högre kreditutnyttjande. De<br />
för året utmärkande höga kostnaderna för dröjsmålsräntor<br />
beror till största delen på ett enskilt tvisteärende<br />
som genererat en räntekostnad på nästan 1 200 tkr.<br />
I övrigt beror ökningen på en handfull fakturor på<br />
stora belopp som betalts med cirka en veckas försening.<br />
Kostnaderna för kursdifferenser beror främst på<br />
volymerna och valutafluktuationer.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Räntekostnader Riksgäldskontoret:<br />
Räntekostnader lån till<br />
anläggningstillgångar<br />
Räntekostnader löpande kredit<br />
Räntekostnader räntekonto<br />
3 078<br />
31 219<br />
17 531<br />
832<br />
47 696<br />
6 569<br />
Summa räntekostnader<br />
Riksgäldskontoret 51 828 55 097<br />
Övriga finansiella kostnader:<br />
Övriga räntekostnader 12 746 598<br />
Dröjsmålsräntor 2 293 309<br />
Kursdifferenser, kostnad<br />
Summa övriga finansiella<br />
22 898 8 794<br />
kostnader 37 937 9 701<br />
Summa finansiella kostnader 89 765 64 798<br />
n O T 8 a V S K R i V n i n g a R O c h n E D S K R i V n i n g a R<br />
Avskrivningar har gjorts enligt plan. Avskrivningsplanen<br />
baseras på ekonomisk livslängd, individuellt<br />
bedömd för varje post i anläggningsreskontran.<br />
Avskriv ningsplanen följer generellt de schabloner som<br />
finns angivna i anläggningsregistret.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Immateriella tillgångar 7 916 8 652<br />
Materiella tillgångar:<br />
Förbättringsutgifter på<br />
annans fastighet<br />
Maskiner och tekniska anläggningar<br />
Datorer<br />
Övrigt<br />
14 124<br />
12 960<br />
624<br />
6 273*<br />
13 233<br />
12 094<br />
960<br />
4 697<br />
Summa avskrivningar,<br />
materiella tillgångar<br />
Summa avskrivningar<br />
33 980 30 984<br />
och nedskrivningar 41 896 39 636<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Avskrivningar<br />
Nedskrivningar<br />
41 896<br />
<br />
39 636<br />
<br />
Summa avskrivningar<br />
och nedskrivningar 41 896 39 636<br />
* Beloppet är nedjusterat om 1 034 tkr p.g.a. rättning från 2010, då inventarie<br />
felaktigt anskaffades mot avskrivningskontot.<br />
n O T 9 Å R E T S K a P i Ta L F ö R ä n D R i n g<br />
Hela årets överskott härrör sig från avgiftsfinansierad<br />
verksamhet.<br />
Noter till balansräkningen<br />
nOT 10 iMMaTERiELL a a nL äggningSTiLLg Å ngaR<br />
Posten avser anpassning av datasystem. Märk att i uppställningen<br />
för noten 2010 är 675 tkr överförda mellan<br />
balanserade utgifter för dataprogram och pågående<br />
nyutveckling. Detta medför i sin tur att pågående<br />
nyutveckling 2010 ligger i den ingående balansen för<br />
anskaffningsvärde utveckling <strong>2011</strong>.<br />
Balanserade utgifter för<br />
utveckling (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Pågående nyutveckling,<br />
årets anskaffning<br />
Årets avyttringar<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
88 104<br />
1 017<br />
609<br />
14 158<br />
85 643<br />
901<br />
1 560<br />
<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 74 354 88 104<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
Årets nedskrivningar<br />
65 787<br />
14 158<br />
6 924<br />
<br />
57 436<br />
<br />
8 351<br />
<br />
Utgående balans ack. avskrivningar 58 553 65 787<br />
Bokfört värde 15 801 22 317<br />
Balanserade utgifter för<br />
dataprogram (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Pågående nyutveckling, årets<br />
anskaffning<br />
Årets avyttringar<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
3 726<br />
2 432<br />
674<br />
<br />
3 726<br />
<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 5 484 3 726<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
Årets nedskrivningar<br />
573<br />
<br />
992<br />
<br />
<br />
<br />
272<br />
<br />
301<br />
<br />
Utgående balans ack. avskrivningar 1 565 573<br />
Bokfört värde 3 919 3 153<br />
n O T 1 1 M aT E R i E L L a a n L ä g g n i n g S T i L L g Å n g a R<br />
Det arbete som påbörjats under 2010 med underhåll<br />
och ombyggnationer inom Tre Vapen Stockholm främst<br />
för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder,<br />
har fortskridit under <strong>2011</strong> och är bidragande till<br />
ökningen av förbättringsutgifter under året.<br />
Posten pågående nyanläggning som 2010 redovisades<br />
separat har justerats och ligger fr.o.m. <strong>2011</strong> med inom<br />
förbättringsutgifter på annans fastighet. Nedan uppställning<br />
för 2010 följer den nya klassificeringen.<br />
Förbättringsutgifter på annans<br />
fastighet (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Årets avyttringar<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
147 768<br />
37 909<br />
1 717<br />
127 459<br />
20 309<br />
<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 183 960 147 768<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
62 918<br />
1 487<br />
14 125<br />
49 685<br />
<br />
13 233<br />
Utgående balans ack. avskrivningar 75 556 62 918<br />
Bokfört värde 108 404 84 850<br />
Maskiner, inventarier,<br />
installationer m.m. (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Årets avyttringar<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
638 062<br />
36 151<br />
34 917<br />
630 391<br />
30 193<br />
22 522<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 639 296 638 062<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
556 694<br />
34 806<br />
20 890<br />
562 499<br />
22 523<br />
16 718<br />
Utgående balans ack. avskrivningar 542 778 556 694<br />
Bokfört värde 96 518 81 368<br />
n O T 12 V a R u L a g E R O c h F ö R R Å D<br />
Omfånget av T&E:s lager av förbrukningsmateriel har<br />
under året tagits ner efter att ha varit betydligt mer<br />
tilltaget under 2010.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Elektronikkomponenter,<br />
försvarets telenät<br />
Förbrukningsmateriel T&E<br />
Övrigt lager och förråd<br />
86 260<br />
1 324<br />
1 373<br />
89 429<br />
4 534<br />
958<br />
Summa varulager och förråd 88 957 94 921<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
6 5
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
n O T 13 PÅ g Å E n D E a R b E T E n<br />
Värdering av pågående arbeten (PGA) har gjorts på<br />
kundbeställningsnivå (KB). I värderingen har hänsyn<br />
tagits till att ränta på rörelsekapital kan faktureras utöver<br />
beställt belopp per KB enligt samordningsavtalet med<br />
Försvarsmakten.<br />
Principen för värdering av PGA har begränsat förlusterna<br />
på beställningar från Försvarsmakten enligt reglerna<br />
i samordningsavtalet till maximalt 10 procent av beställt<br />
belopp eller 5 000 tkr. Förlustbegränsningen berör sju<br />
kund beställningar (fem kundbeställningar) och ökar<br />
<strong>FMV</strong>:s förväntade intäkter med 20 835 tkr (197 140 tkr).<br />
Av bokfört värde avser 5 762 935 tkr (6 701 031 tkr)<br />
fordringar på kunder för upplupna intäkter, och<br />
9 164 398 tkr (11 370 639 tkr) skulder till kunder för<br />
förutbetalda intäkter (se not 28).<br />
n O T 14 F ö R S K O T T T i L L L E V E R a n T ö R E R<br />
Förskott till utländska leverantörer uppgår till 1 905 264<br />
tkr (642 575 tkr), varav 1 704 127 tkr (457 975 tkr) avser<br />
FMS (Foreign Military Sales).<br />
Posten har mer än fördubblats jämfört med föregående<br />
år, huvudsakligen beroende på ett nytt FMScase.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Materiel och tjänster 2 208 233 1 073 311<br />
Summa förskott till leverantörer 2 208 233 1 073 311<br />
n O T 15 K u n D F O R D R i n g a R<br />
Posten består av kundfordringar avseende företag och<br />
privatpersoner. Den minskade volymen beror på färre<br />
affärer med dessa. Kundfordringar totalt, inklusive kundfordringar<br />
på andra myndigheter (se not 16) uppgår till<br />
3 312 944 tkr (4 524 311 tkr).<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kundfordringar<br />
Värdereglering kundfordringar<br />
6 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
97 028<br />
<br />
1 077 815<br />
<br />
Summa kundfordringar 97 028 1 077 815<br />
n O T 16 F O R D R i n g a R h O S a n D R a M y n D i g h E T E R<br />
Här redovisas huvudsakligen kundfordringar på statliga<br />
myndigheter och ingående mervärdesskatt. En faktura<br />
om 200 000 tkr till en annan myndighet är utställd efter<br />
brytdagen.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kundfordringar statliga myndigheter<br />
Ingående mervärdesskatt<br />
Övriga fordringar<br />
3 215 916<br />
587 408<br />
371<br />
3 446 496<br />
583 608<br />
2 214<br />
Summa fordringar hos andra<br />
myndigheter 3 803 695 4 032 318<br />
n O T 17 P E R i O D a V g R ä n S n i n g S P O S T E R<br />
Under rubriken redovisas diverse upplupna intäkter<br />
och förutbetalda kostnader. Den stora ökningen av<br />
upplupna intäkter består i intäkter avseende uthyrning<br />
av utrustning, Arte740 och UndE23, till andra länder<br />
via industrin.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Förutbetalda hyror<br />
Övriga förutbetalda kostnader<br />
21 150<br />
21 241<br />
22 024<br />
36 916<br />
Summa förutbetalda kostnader 42 391 58 941<br />
Upplupna bidragsintäkter,<br />
statlig motpart<br />
Övriga upplupna intäkter,<br />
ej statlig motpart<br />
<br />
90 353<br />
<br />
8 366<br />
Summa upplupna intäkter<br />
Summa period-<br />
90 353 8 366<br />
avgränsningsposter 132 744 67 307<br />
n O T 18 a V R ä K n i n g M E D S TaT S V E R K E T<br />
Anslag i räntebärande flöde (tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Ingående balans<br />
Redovisat mot anslag<br />
Anslagsmedel som tillförts<br />
räntekonto<br />
Återbetalning av anslagsmedel<br />
6 866<br />
74 453<br />
78 925<br />
3 988<br />
3 909<br />
91 770<br />
95 925<br />
1 198<br />
Utgående balans -7 350 -6 866<br />
n O T 19 K a S S a O c h b a n K<br />
Behållningen på räntekontot i Riksgäldskontoret har, i<br />
jämförelse med föregående år, minskat något vilket hänger<br />
ihop med flödet i den avgiftsfinansierade verksamheten.<br />
I posten valutakonton och konton för samarbetsavtal<br />
ingår medel som <strong>FMV</strong> har för olika samarbetspartners<br />
räkning.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kassa<br />
Räntekonto i RGK<br />
Valutakonton och konton för<br />
samarbetsavtal<br />
Övriga valutakonton<br />
FMS account fri del<br />
2<br />
3 250 488<br />
76 574<br />
4 703<br />
12 008<br />
2<br />
3 691 543<br />
42 906<br />
3 377<br />
4 435<br />
Summa kassa och bank 3 343 775 3 742 263<br />
n O T 2 0 M y n D i g h E T S K a P i Ta L<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Ingående statskapital 98 777 98 777<br />
Utgående statskapital 98 777 98 777<br />
Ingående balanserat kapital<br />
Föregående års överskott<br />
488 160<br />
13 124<br />
451 547<br />
36 613<br />
Utgående balanserat kapital 501 284 488 160<br />
Årets över/underskott enligt<br />
resultaträkningen 3 829 13 124<br />
Summa myndighetskapital 603 890 600 061<br />
n O T 2 1 a V S äT T n i n g a R F ö R P E n S i O n E R<br />
Posten avser huvudsakligen avsättning för förtida<br />
avgång med pensionsersättning enligt det statliga<br />
trygghetsavtalet 14 §. Årets markanta ökning av<br />
pensionskostnader beror på åtgärder vidtagna utifrån<br />
<strong>FMV</strong>:s handlingsprogram 2012.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Ingående avsättning<br />
Årets pensionskostnad<br />
Årets pensionsutbetalningar<br />
Utgående avsättning<br />
– varav särskild löneskatt<br />
73 604<br />
73 489<br />
47 721<br />
99 372<br />
19 401<br />
85 836<br />
29 181<br />
41 413<br />
73 604<br />
14 370<br />
n O T 2 2 ö V R i g a a V S äT T n i n g a R<br />
Posten består dels av kompetensavsättningar. För 2010<br />
redovisades denna del under upplupna kostnader, tabellen<br />
nedan visar de aktuella jämförelsetal med <strong>2011</strong> års<br />
uppställning.<br />
I övrigt består den av en avsättning för särskild<br />
pensionsersättning.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kompetensavsättning<br />
Ingående avsättning<br />
9 553 11 932<br />
Årets avsättning<br />
2 163 2 212<br />
Årets kostnad<br />
4 206 4 591<br />
Utgående avsättning<br />
Avsättning särskild pensionsersättning<br />
7 510 9 553<br />
Ingående avsättning<br />
<br />
<br />
Årets avsättning<br />
1 536<br />
<br />
Årets kostnad<br />
<br />
<br />
Utgående avsättning 1 536 0<br />
Summa övriga avsättningar 9 046 9 553<br />
n O T 2 3 S K u L D E R T i L L R i K S g ä L D S K O n T O R E T<br />
Här redovisas skuld till RGK avseende lån till anlägg ningstillgångar,<br />
räntekontokredit samt den löpande kredit som<br />
<strong>FMV</strong> har för finansiering av leverantörsförskott.<br />
Den löpande krediten avser finansiering av förskott<br />
till leverantörer. Kreditutnyttjandet har ökat eftersom<br />
förskotten har ökat (se not 14). Den utnyttjade krediten<br />
om 2 248 601 tkr avviker dock något från förskottsfordringarna<br />
på leverantörer, 2 208 233 tkr. Differensen<br />
på 40 368 tkr mellan dessa två poster avser en förskottsavräkningar<br />
gjord på fakturor bokförda under januari<br />
2012 avseende december <strong>2011</strong>.<br />
Lån till anläggningstillgångar (tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Låneram<br />
Utnyttjad låneram<br />
Ingående skuld<br />
Lån upptagna under året<br />
Årets amorteringar<br />
230 000<br />
168 237<br />
169 187<br />
16 850<br />
17 800<br />
190 000<br />
169 187<br />
160 487<br />
13 700<br />
5 000<br />
Summa lån till<br />
anläggningstillgångar 168 237 169 187<br />
Räntekontokredit (tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kreditlimit<br />
Utnyttjad kredit<br />
Maximalt utnyttjad<br />
11 500 000<br />
-<br />
<strong>2011</strong>0921<br />
2 480 506<br />
13 495 800<br />
-<br />
20101115<br />
1 890 078<br />
Löpande kredit (tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Låneram<br />
Utnyttjad kredit<br />
Maximalt utnyttjad<br />
4 000 000<br />
2 248 601<br />
<strong>2011</strong>0901<br />
3 006 085<br />
5 000 000<br />
1 113 661<br />
20100422<br />
1 475 813<br />
n O T 2 4 S K u L D E R T i L L a n D R a M y n D i g h E T E R<br />
Under 2010 redovisades en avräkning gentemot<br />
Tull verket under rubriken övriga skulder inomstatliga.<br />
Rutinen för hanteringen av dessa fakturor under året<br />
förenklats och införlivats i det ordinarie fakturaflödet<br />
och återfinns numera under posten leverantörsskulder.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Leverantörsskulder<br />
Övriga skulder inomstatliga<br />
Utgående mervärdesskatt<br />
Sociala avgifter<br />
393 968<br />
15<br />
139 794<br />
19 122<br />
240 478<br />
9 337<br />
51 546<br />
19 412<br />
Summa skulder till andra<br />
myndigheter 552 899 320 773<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
6 7
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
n O T 2 5 L E V E R a n T ö R S S K u L D E R<br />
Utländska leverantörsfakturor enligt reskontra uppgick<br />
till 1 072 273 tkr (660 721 tkr). Vid omräkning till<br />
balansdagens kurs värderades dessa 1 072 857 tkr<br />
(660 788 tkr). Orealiserade kursdifferenser är uppdelade<br />
på intäkter och kostnader netto per valuta.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Leverantörsskulder<br />
Omvärdering utländska<br />
leverantörsskulder<br />
6 8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
2 492 661<br />
584<br />
3 097 734<br />
Summa leverantörsskulder 2 493 245 3 097 801<br />
n O T 2 6 ö V R i g a S K u L D E R<br />
Här redovisas diverse skulder till personalen samt övriga<br />
skulder. Den största posten utgörs av skuld avseende<br />
personalens preliminärskatteavdrag.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Personalskulder<br />
Övrigt<br />
20 719<br />
15<br />
67<br />
20 740<br />
31<br />
Summa övriga skulder 20 734 20 771<br />
n O T 2 7 F ö R S K O T T F R Å n<br />
u P P D R a g S g i V a R E O c h K u n D E R<br />
Här redovisas förskott från samarbetspartners avseende<br />
deras andel av kassa och bank.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Förskott från samarbetspartners 1 663 <br />
Summa förskott från<br />
uppdragsgivare och kunder 1 663 0<br />
n O T 2 8 P E R i O D a V g R ä n S n i n g S P O S T E R<br />
Under denna rubrik redovisas diverse upplupna kostnader<br />
och förutbetalda intäkter.<br />
Den tidigarelagda brytdagen återspeglas som huvudorsak<br />
till den stora ökningen av upplupna kostnader<br />
utan statlig motpart.<br />
För 2010 redovisades i posten interimsskulder övriga<br />
leverantörer en avräkning för kompetensavsättning.<br />
Fr.o.m. <strong>2011</strong> är denna avräkning (för 2010; 9 553 tkr)<br />
klassad under övriga avsättningar. Tabellen nedan visar<br />
aktuella jämförelsetal med <strong>2011</strong> års uppställning.<br />
Den del av pågående arbeten som avser skulder till<br />
kunder samt periodiseringsavgränsningsposter avseende<br />
materiel som levererats till <strong>FMV</strong> eller kund, men där<br />
<strong>FMV</strong> ännu inte mottagit någon faktura för leveransen,<br />
återfinns också här.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Ej statlig motpart:<br />
Interimsskulder övriga leverantörer<br />
Semesterlöneskulder<br />
178 635<br />
62 979<br />
25 564<br />
64 224<br />
Summa upplupna kostnader,<br />
ej statlig motpart 241 614 89 788<br />
Statlig motpart:<br />
Sociala avgifter semesterlöneskuld<br />
Interimsskulder statliga leverantörer<br />
31 475<br />
<br />
32 098<br />
56 950<br />
Summa upplupna kostnader,<br />
statlig motpart 31 475 89 048<br />
Summa upplupna kostnader 273 089 178 836<br />
Oförbrukade bidrag, inomstatliga 147 <br />
Summa oförbrukade bidrag 147 0<br />
Förutbetalda intäkter avs.<br />
pågående arbeten 9 164 398 11 370 639<br />
Övriga förutbetalda intäkter,<br />
statlig motpart 19 420 19 003<br />
Summa övriga förutbetalda<br />
intäkter<br />
Summa periodavgränsnings-<br />
9 183 818 11 389 642<br />
poster 9 457 054 11 568 478<br />
Noter till Finansieringsanalysen<br />
n O T 2 9 K O S T n a D E R<br />
Från kostnader enligt resultaträkningen dras avskrivningar<br />
och realisationsförluster.<br />
Förändringar av posterna avsatt till pensioner och<br />
övriga avsättningar återförs också från kostnaderna för<br />
att erhålla de kostnader som är likviditetspåverkande.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Kostnader enligt resultaträkning<br />
Avskrivningar enligt<br />
resultaträkning<br />
Realisationsförluster<br />
Förändring avsatt<br />
till pensioner m.m.<br />
19 336 616<br />
41 896<br />
287<br />
25 260<br />
17 370 345<br />
39 636<br />
<br />
12 232<br />
Summa kostnader -19 269 174 -17 342 941<br />
n O T 3 0 i n Tä K T E R a V a V g i F T E R<br />
O c h a n D R a E R S äT T n i n g a R<br />
Realisationsvinster tas bort ifrån intäkter enligt resultaträkningen.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Intäkter av avgifter och andra<br />
ersättningar enligt resultaträkning<br />
Realisationsvinster<br />
19 226 814<br />
255<br />
17 268 366<br />
48<br />
Summa intäkter av avgifter<br />
och andra ersättningar 19 226 559 17 268 318<br />
n O T 3 1 ö K n i n g / M i n S K n i n g a V L a g E R<br />
I förändring av lager ingår även förändring av förskott<br />
till leverantörer. Förändring av PGA redovisas i förändring<br />
av fordringar.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Förändring av lager<br />
Förändring av förskott till leverantör<br />
5 965<br />
1 134 922<br />
8 565<br />
196 273<br />
Summa förändring av lager -1 128 957 -204 838<br />
n O T 3 2 ö K n i n g / M i n S K n i n g<br />
a V K O R T F R i S T i g a F O R D R i n g a R<br />
I förändring av fordringar ingår även förändring av<br />
periodavgränsningsposter och förändring av PGA.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Förändring av fordringar<br />
Förändring av<br />
periodavgränsningsposter<br />
Förändring av pågående arbeten<br />
1 209 430<br />
65 438<br />
938 096<br />
116 578<br />
3 850<br />
2 124 903<br />
Summa förändring av<br />
kortfristiga fordringar 2 082 088 2 012 174<br />
n O T 3 3 ö K n i n g / M i n S K n i n g<br />
a V K O R T F R i S T i g a S K u L D E R<br />
I skulder m.m. ingår investeringslån och eventuellt<br />
utnyttjande av räntekontokredit som redovisas på<br />
annat ställe i finansieringsanalysen. Utnyttjandet av<br />
räntekontokrediten har varit 0 både innevarande och de<br />
föregående åren. Förutom förändring av skulder redovisas<br />
här även förändring av periodavgränsningsposter.<br />
(tkr) <strong>2011</strong> 2010<br />
Förändring av skulder m.m.<br />
Justering för investeringslån<br />
763 186<br />
950<br />
1 042 329<br />
8 700<br />
Summa förändring skulder m.m. 764 136 1 033 629<br />
Förändring av<br />
periodavgränsningsposter<br />
Summa förändring av<br />
2 111 424 999 325<br />
kortfristiga skulder -1 347 288 34 303<br />
n O T 3 4 L i K V i D a M E D E L V i D Å R E T S S L u T<br />
Finansieringsanalysen för 2010 innehöll en inkorrekt<br />
avrundning av likvida medel vid årets slut. Uppställningen<br />
har justerats för korrekt ingående balans <strong>2011</strong>.<br />
F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1<br />
e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g<br />
6 9
I n t e r n s t y r n i n g o c h k o n t r o l l<br />
K O n T R O L L M i L j ö<br />
Mot bakgrund av bland annat förordningen om intern<br />
styrning och kontroll (2007:603) har <strong>FMV</strong> utarbetat och<br />
anpassat myndighetens regelverk och arbetssätt. Detta<br />
dokumenteras i <strong>FMV</strong>:s verksamhetsledningssystem vilket<br />
utgör en del av myndighetens kontrollmiljö för att säkerställa<br />
en effektiv intern styrning och kontroll. Verksamhetsledningssystemet<br />
omfattar bland annat myndighetens<br />
verksamhetsordning med delegering av beslutsrätt, policyer,<br />
verksamhetsprocesser, checklistor och vägledningar.<br />
Kontrollmiljön utgör grunden för den interna styrningen<br />
och kontrollen. Faktorer inom kontrollmiljön innefattar<br />
god förvaltningskultur, kompetensen hos medarbetarna i<br />
organisationen, ledningens inriktning och styrning samt<br />
den uppmärksamhet och vägledning som ledningen ger.<br />
Intern styrning och kontroll<br />
R i S K h a n T E R i n g<br />
<strong>FMV</strong> följer ramverket för kontroll och styrning, COSO<br />
ERM (the Committee of Sponsoring Organizations of<br />
the Treadway Commission, Enterprise Risk Management)<br />
och riskhanteringen syftar till att minimera<br />
risker men också att tillvarata möjligheter på bästa<br />
sätt. Riskhanteringen är integrerad i den löpande<br />
verksamhetsstyrningen och målsättningen är att med<br />
ett enhetligt synsätt förbättra kontrollen över riskexponeringen,<br />
öka riskmedvetenheten, förbättra operativt<br />
beslutsfattande och ge stöd för strategiska beslut.<br />
Detta sammantaget ökar möjligheten att nå fastställda<br />
mål. <strong>FMV</strong> sammanställer varje år ett samlat underlag<br />
över riskhanteringsarbetet som baseras på genomförd<br />
riskhantering i <strong>FMV</strong>:s olika verksamheter. <strong>FMV</strong>:s<br />
modell för riskidentifiering omfattar fyra riskkategorier,<br />
strategiska, finansiella, operativa och compliance risker.<br />
I samband med den årliga verksamhetsplaneringen<br />
genomförs en förnyad riskanalys och uppdatering av<br />
respektive resultatenhets riskportfölj. Den aktuella<br />
riskanalysen ligger sedan till grund för utarbetande<br />
av verksamhetsplan, verksamhetsutvecklingsplan,<br />
resultatkontrakt, planering av uppdragsportfölj och<br />
budgetering. Vid behov sker uppdatering löpande under<br />
året av enheternas riskportföljer. Samtliga risker som<br />
identifieras tilldelas en riskägare. Riskerna ska hanteras<br />
och riskhanteringsstrategier vidtas då risken inte kan<br />
accepteras. Riskutvecklingen ska kontinuerligt bevakas<br />
och riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till<br />
dessa, kontinuerligt följas upp. Ansvaret för riskhanteringen<br />
är tydliggjord i <strong>FMV</strong>:s verksamhetsordning.<br />
i n F O R M aT i O n O c h K O M M u n i K aT i O n<br />
För att säkerställa en effektiv och korrekt informationsgivning<br />
internt och externt krävs att alla delar inom<br />
verksamheten kommunicerar och utbyter relevant och<br />
väsentlig information såväl inom resultatenheterna som<br />
uppåt och nedåt till och från myndighetens ledning.<br />
Återkoppling avseende den interna styrningen och kontrollen<br />
sker till myndighetens ledning vid flera fastställda<br />
tillfällen under året. Uppföljningar sker också vid behov<br />
för avstämning av risksituationen. Särskilda nätverk finns<br />
etablerade inom området risk och uppföljning och som<br />
regelbundet sammanträder. Inom området regelefterlevnad<br />
(compliance) har <strong>FMV</strong> etablerat en systematik<br />
för bevakning av nya/förändrade författningskrav. Detta<br />
innebär bland annat att ansvariga kravföreträdare finns<br />
utsedda i organisationen för att bevaka och kommunicera<br />
förändringar i lagstiftningen. Förändringar och tillägg<br />
integreras löpande i verksamhetsledningssystemet. I syfte<br />
att bredda kunskapen om intern styrning och kontroll<br />
samt riskhantering har fortsatt utbildning genomförts<br />
under året.<br />
I n t e r n s t y r n i n g o c h k o n t r o l l<br />
K O n T R O L L a K T i V i T E T E R<br />
<strong>FMV</strong> genomför olika aktiviteter och rutiner för att säkerställa<br />
att genomförda riskhanteringsstrategier genomförs<br />
på ett effektivt sätt och fungerar på det sätt som var<br />
avsett. Egenkontroll inom respektive resultatenhet samt<br />
revisioner är exempel på kontrollaktiviteter som genomförs<br />
för att säkerställa effekt av beslutade åtgärder.<br />
Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion<br />
vars chef rapporterar direkt till styrelsen. Ytterligare<br />
kompetens finns inom rättsenheten för att genomföra<br />
verksamhetsgranskningar.<br />
u P P F ö L j n i n g<br />
Mål och resultatuppföljning samt uppföljning av<br />
myndighetens riskexponering sker tertialt. Dessutom<br />
genomförs en särskild aktivitet benämnd ledningens<br />
uppföljning där en fördjupad uppföljning och utvärdering<br />
sker vid två tillfällen per år. Då beaktas även iakttagelser<br />
som lämnats i samband med extern och intern revision,<br />
arbetet med regelefterlevnad, status och effekter<br />
på verksamhetsutvecklingsplanen samt utvärdering av<br />
processen för intern styrning och kontroll. Resultatet<br />
av denna utvärdering dokumenteras och utgör underlag<br />
för styrelsens bedömning av den interna styrningen och<br />
kontrollen.<br />
Myndigheten har infört system för elektronisk hantering<br />
av fakturor. Avseende inkommande fakturor finns<br />
fungerande processer och rutiner. Avseende utgående<br />
fakturor finns inte funktionalitet i ekonomisystemet som<br />
tillgodoser <strong>FMV</strong>:s krav och Agresso AB har avsagt sig<br />
att bygga sådan lösning. Således har <strong>FMV</strong> inte till fullo<br />
efterlevt regeringens krav på införande av elektronisk<br />
hantering av fakturor. Efter två avslag från ESV (Ekonomistyrningsverket)<br />
på ansökan om dispens har <strong>FMV</strong><br />
sökt finna en systemlösning tillsammans med Logica AB.<br />
Under året har en fungerande lösning kunnat utvecklas.<br />
Under året har också tydliggjorts tillkommande redovisningskrav<br />
i fakturor med anledning av Försvarsmaktens<br />
införande av stödsystemet PRIO. <strong>FMV</strong> arbetar med<br />
lösningar för tillkommande funktionalitet.<br />
7 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 7 1
S t y r e l s e<br />
Styrelse<br />
Kerstin Paulsson<br />
VD Netsoft Lund AB<br />
Johan Adolphson<br />
Partner Corporate<br />
Finance BDO<br />
Personalföreträdare<br />
Göran Stolpe<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
SEKO<br />
Henrik Rudolfsson<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Officersförbundet<br />
Sven-Christer Nilsson<br />
Ordförande<br />
VD Ripasso AB<br />
Ewy Johannesson<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Försvarsförbundet<br />
Monica Widegren<br />
Vice ordförande<br />
Avdelningschef<br />
Konkurrensverket<br />
Gunnar Holmgren<br />
Generaldirektör <strong>FMV</strong><br />
Hans Norinder<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
SACO<br />
Härmed fastställes <strong>FMV</strong>:s <strong>årsredovisning</strong> <strong>2011</strong>. Samverkan har skett med verkets personalorganisationer<br />
den 1 februari 2012.<br />
Vi intygar att <strong>årsredovisning</strong>en ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av<br />
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.<br />
Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.<br />
Sven-Christer Nilsson Gunnar Holmgren<br />
Monica Widegren Kerstin Paulsson<br />
Johan Adolphson<br />
Stockholm 16 februari 2012<br />
7 2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 7 3<br />
S t y r e l s e
Foto (copyright ©)<br />
<strong>FMV</strong>, sid 2, 3 (alla), 6 (liten nr. 1, 3, 7 uppifrån), 31 (uppe vänster och båda nere),<br />
32 (alla utom överst), 33 (alla), 35 (vänster och höger), 36 (båda nere), 37 (alla),<br />
38 (vänster och höger)<br />
<strong>FMV</strong> Info, sid 6 (liten nr. 4, 5, 6 uppifrån), 7 (höger), 9, 10, 22, 27, 32 (överst),<br />
39, 44, 46, 72 (nere)<br />
Försvarsmakten, sid 6 (överst), 30 (höger), 31 (uppe höger)<br />
Hans Björkman, Försvarsmakten, sid 4, 36 (uppe)<br />
Kristoffer Sjöström, SSC, sid 38 (mitten)<br />
Lars Forsstedt, sid 72 (uppe)<br />
PRV, sid 35 (mitten)<br />
Sikorsky, sid 8, 30 (vänster)<br />
Stefan Jelheden, sid 6 (liten nr. 2 uppifrån), 7 (vänster), 34, 70<br />
Omslagsbild framsida<br />
Combat camera, Försvarsmakten<br />
Omslagsbilder baksida<br />
<strong>FMV</strong> (näst längst åt höger)<br />
<strong>FMV</strong> Info (vänster, näst längst åt vänster)<br />
Försvarsmakten (höger)<br />
Grafisk form och produktion Infab<br />
Tryck Mixi Print<br />
7 4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 7 5
<strong>FMV</strong><br />
Försvarets materielverk<br />
115 88 Stockholm<br />
Besöksadress: Banérgatan 62<br />
Tel 08782 40 00<br />
Fax 08667 57 99<br />
registrator@fmv.se<br />
www.fmv.se