fmv s årsredovisning 2007

fmvs årsredovisning 2007

4 resultat i korthet 

6 några viktiga händelser under året 

7 gds inledning 

8 styrelse 

9 Mål 

Mål för verksamheten | 9 

10 Materielförsörjning i förändring 

Materielförsörjningsstrategin | 10 

Budgetpropositionen | 10 

Viktiga utredningar | 10 

Påverkan på fmv | 10 

Den integrerade materielledningen | 10 

11 Resultat 

Ekonomiskt resultat och investeringar | 11 

Kostnadsneddragningar | 11 

Leveranser | 12 

Kundorderstock | 13 

Leveranssäkerhet/milstolpseffektivitet | 14 

Kvalitet | 16 

17 Anskaffning 

Mål och uppgift | 17 

Internationellt samarbete | 18 

Nyutveckling | 19 

Jämställdhetsaspekter | 19 

Väsentliga prestationer i urval | 19 

23 Ledningsstöd 



Ökat nyttjande av redan 

utvecklade systemlösningar | 24 

25 Driftstöd 



FMVs årsredoVisning 2007 

27 Internationella materielsamarbeten 

och industrifrågor 



29 Evaluering och certifiering av 

it-säkerhetsprodukter 


Väsentliga prestationer | 29 

Ekonomisk redovisning | 30 

30 Särskilda redovisningar 

Milstolpseffektivitet vid anskaffning | 30 

Försvarsunderrättelsproduktion | 30 

Militära och civila synergieffekter | 30 

Internationell test- och övningsverksamhet | 32 

Offentlig privat samverkan | 32 

Främjande av jämlikhet och jämställdhet | 34 

Investeringsplan | 34 

Effektivitet och god hushållning | 34 

Flyg- och rymdstrategin | 37 

Undantag från Lagen om offentlig upphandling | 37 

Terminssäkring | 38 

Tjänsteexport | 38 

38 Medarbetare och arbetsmiljö 

Mål | 38 

Ny inriktning och förnyelse | 38 

41 Riskhantering och regelefterlevnad 

42 Ekonomisk redovisning 

Sammanställning av väsentliga uppgifter | 42 

Resultaträkning | 43 

Balansräkning | 44 

Anslagsredovisning | 45 

Finansieringsanalys | 46 

Redovisningsprinciper | 47 

Noter | 49 

Balanserad kapitalförändring | 56 

57 Förkortningar och förklaringar 

innehåll 

3

fmv – teknik för Sveriges säkerhet 

Försvarets materielverk (fmv) anskaffar, vidmakthåller och avvecklar 

materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra 

myndigheter. fmv ska biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig 

materielförsörjning och kunskap om materielsystem samt i övrigt 

stödja Försvarsmaktens verksamhet inom detta område. 

Fakturering 

Mdrkr 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Kundorderstock 

2007 

18 

2006 

21 


Försvarsmakten 43 150 Mnkr 

Övriga 9 200 Mnkr 

Totalt 52 350 Mnkr 

Debiteringsgrad 

Procent 

FMV stödjer även svensk försvarsindustri genom 

exportfrämjande verksamhet och representerar 

staten i komplexa internationella affärer som 

avser materielförsörjning. 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

4 FMVs årsredoVisning 2007 

72 

2006 

73 


Östersund 

Karlsborg 

Skövde 

Arboga 

Linköping

Stockholm 

Vidsel 

2500 

2000 

1000 

Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Stockholm. 

Myndigheten har även verksamhet i bland annat Arboga, 

Karlsborg, Linköping, Skövde, Vidsel och Östersund. 


Resultat i korthet 2007 2006 

Leveranser antal 1 567 1 550 

Milstolpseffektivitet procent 70 72 

Antal godkända milstolpar inom 

verksamhetsgren Anskaffning 459 454 

Ekonomiskt resultat mnkr 66 -49 

Myndighetskostnad mnkr 1 439 1 454 

Konsultkostnader mnkr 276 316 

Årsarbetskrafter 

(fast anställda) per den sista december 

Kostnadsreduktioner jämfört med 2004 

mnkr, 2004 års prisläge 

1500 

1 

Denna uppgift skiljer sig från föregående års årsredovisning till följd av att ett annat index används. 

fmv 500 ska ses som en naturlig systemutformare 

och genomförare av all kvalificerad försvars- 

0 

och säkerhetsrelaterad 2001 2002 2003 materielanskaffning. 

2004 2005 2006 2007 

Årsarbetskrafter 

Genomsnitt 

2 500 

2 000 

1 500 

1000 

500 

0 

2 103 

2001 

2 052 

2002 

2 050 

2003 

1 982 

2004 

1 841 

2005 

1 749 

2006 

1 595 


1 548 

572 

1 707 

465 1 

5

några viktiga händelser under året 

januari 

fmv slutrapporterar uppdraget att 

ta fram arkitektur och övergripande 

design för den tekniska delen av 

Försvarsmaktens nätverksbaserade 

ledningssystem. 

fmv, Frankrike och Storbritannien 

undertecknar ett avtal om infor - 

mations utbyte rörande Multi-Role 

Combat Missiles (ett modulärt 

robotsystem som kan integreras på 

fordon, fartyg och helikoptrar). 

fmv och Tyskland undertecknar 

ett projektavtal om Robotsystem 15. 

februari 

fmv genomför vinterprov med 

korvett Visby. 

mars 

Rymdbolaget tar över ansvaret 

för drift av provsystem på provplats 

Vidsel. Ett trettiotal medarbetare 

övergår till Rymdbolaget. 

april 

fmv inför en ny organisation 

med tydligare fokus på kunder 

och effektivisering. 

fmv och Schweiz sluter avtal 

om gemensam vidareutveckling 

av motmedelssystem för 

Helikopter 10 (Superpuma). 

maj 

fmv överlämnar utvecklings- 

centrum för ledningssystem 

i Enköping till Försvarsmakten. 

fmv s kontor i Östersund invigs. 

Regeringens uppdrag till fmv 

att etablera cirka 100 arbetstill- 

fällen är därmed löst. 

JUNI 

fmv beslutar, tillsammans med 

Vinnova och Krisberedskaps- 

myndigheten (kbm) att under tre 

år satsa 40 miljoner kr på säkerhets- 

forskning. Satsningen omfattar 

teknik för övervakning, spaning 

och identifikation, farliga ämnen, 

tillförlitliga och robusta informa- 

tions- och styrsystem samt att 

återställa säkerheten i samband 

med kris. 

fmv tar emot den första, av totalt 18, 

Helikopter 14 från leverantören. 

fmv undertecknar avtal om försäljning 

av cirka 600 bandvagnar, 

Bv 206. 

juli 

Den europeiska försvarsbyråns 

(eda) uppförandekod för försvars- 

materielupphandling träder 

i kraft. Koden syftar till att främja 

konkurrens på den europeiska 

försvarsmaterielmarknaden. 

FMV har bidragit i arbetet med att 

ta fram denna kod. 

augusti 

fmv överlämnar materiel till den 

första av två mobila flygbasba - 

taljoner till Försvarsmakten inför 

uppsättandet av den nordiska 

stridsgruppen 2008. 

Flygrestriktionerna på grund av 

problemen med utskjutningshand- 

taget till Jas 39 Gripen upphävs av 

Militära flyginspektionen. 

Korvetten hms Sundsvall avslutar 

den första marina utlandsinsatsen 

utanför Libanon som inleddes 2006 

med hms Gävle. 

september 

Regeringen beslutar att 31 äldre 

exemplar av Jas 39 Gripen (a och 

b-versioner) ska byggas om till c/d 

versioner under åren 2007 – 2013. 

fmv tar emot den andra Heli- 

kopter 14 från leverantören. 

oktober 

mars 

fmv tecknar avtal om modifiering 

av 31 Jas 39 Gripenflygplan och ett 

demonstratorprogram. Kostnaden 

för att genomföra handlingsplanen 

är cirka 4,1 miljard kr. 

Thailand tillkännager att de 

avser att köpa Gripenflygplan 

från svenska staten. 

fmv säljer ett antal fartyg och 

båtar för Försvarsmaktens räkning. 

fmv genomför prov av en upp- 

graderad Helikopter 10 avsedd 

för den nordiska stridsgruppen. 

fmv överlämnar luftvärnssystem 

för den nordiska stridsgruppen. 

november 

fmv genomför lufttankningsprov 

med Jas 39 Gripen i Frankrike. 

december 

Samtliga 14 beställda Gripenflygplan 

har enligt plan levererats 

till Ungern. 

fmv överlämnade lednings- 

och informationssystem för den 

nordiska stridsgruppen till 

Försvarsmakten. 

6 FMVs årsredoVisning 2007

När tre Gripenplan på luciadagen lämnade 

fmvs provplats på Malmen i Linköping 

för att flyga till den ungerska 

flygbasen Kesckémet innebar det att 

Ungern hade fått samtliga av de 14 beställda 

Gripenflygplanen. Det innebar 

också att leveransplanen hade fullföljts 

till punkt och pricka. Det tycker jag ger 

en bra bild av den förmåga som finns vid 

fmv och den position vi vill ha, en myndighet 

som hanterar komplexa materielprojekt 

med många aktörer inblandade, 

både nationellt och internationellt samt 

inte minst levererar enligt överens kommen 

tidplan, kostnad och prestanda. 

Parallellt med leveranser av materiel 

och tjänster var fmv under 2007 mitt 

u p p e i e tt arbete som ska leda fram till 

en myndighet som med mindre resurser 

levererar lika mycket som tidigare. Kartan 

är lagd. fmv och Försvarsmaktens 

nya strategi för materielförsörjningen är 

här ett viktigt redskap för att få rätt materiel 

till rätt kostnad och kvalitet. Köp 

av befintlig materiel prövas i större utsträckning, 

i andra hand, utveckla i samverkan 

med andra länder. Egenutveckling 

ja, men bara där det är befogat. De här 

principerna är det som gäller för oss i de 

fortsatta leveranserna till insatsförsvaret. 

Materielanskaffningen till den nordiska 

stridsgruppen, nbg 08, har varit 

en stor uppgift för fmv under 2007. Korta 

ledtider tillsammans med krav på klimattålighet 

och transporterbarhet utgjorde 

nya förutsättningar för vårt arbete. 

Ett satellitbaserat kommunikations- 


och informationssystem, patrullfordon 

och splitterskyddade bandvagnar, mobila 

flygplatsenheter samt nya uniformssystem 

för djungel- och ökenmiljö är några 

materielslag som tagits fram i nära samverkan 

med beställaren. Materielanskaffning 

med korta ledtider har gett erfarenheter 

vi kommer att dra nytta av 

när vi genomför anskaffningar till Försvarsmaktens 

internationella insatser 

framöver. 

Omvandlingen till ett mindre och effektivare 

fmv har fortsatt. Kostnaderna 

för personal, konsulter, resor och administration 

har ytterligare minskats. Antal 

årsarbetskrafter är till exempel 100 

färre än vid förra årsskiftet och fmv har 

nu 1 600 medarbetare, 400 färre jämfört 

med 2004. Det har i sin tur skapat förutsättningar 

för att koncentrera kontorsytorna 

vid Tre Vapen i Stockholm och 

gjort det möjligt för fmv att hyra ut resterande 

lokalytor. 

Allt ansvar för it-kommunikation, 

drift och förvaltning av fmvs infrastruktursystem 

är utlagt på en extern leverantör 

samtidigt som en ny arbetsplatsutrustning 

införts inom hela fmv. Det här 

bidrar till besparingarna samtidigt som 

medarbetarna kan arbeta mer flexibelt 

och säkert oavsett var de befinner sig. Vi 

införde också en förändring av vår organisation 

under våren med tydligare, ansvar, 

styrning och uppföljning. Alla enheter 

har egna resultatkontrakt som tydligt 

anger vilka mål respektive enhet ska 

nå och vilka resurser de har. 

Parallellt med de interna sparåtgärderna 

har arbeten initierats för att hitta 

nya vägar att genomföra uppdragen på. 

Det är nödvändigt då våra resurser minskar 

och handlar bland annat om att låta 

industrin ta över uppgifter som myndig- 

heten tidigare utfört. Detta är fortfarande 

i sin linda, men kommer att börja få 

genomslag de närmsta åren. Det här gör 

att jag ser stora möjligheter att nå besparingsmålet 

900 miljoner kr vid utgången 

av 2009. 

Att genomgå ett tufft sparprogram 

med en rad förändringar på kort tid är 

svårt. Trots det har leveranssäkerheten 

bara minskat marginellt. I vår senaste 

medarbetarundersökning noterade vi 

också en liten minskning i omdömena 

om fmv som arbetsplats. Dock har vi 

höga värden och våra medarbetare är 

mycket engagerade i sina arbetsuppgifter 

och trivs bra på sin arbetsplats. Efter 

hand som vårt nya arbetssätt slår igenom 

ska vi åter höja leveranssäkerheten och 

verka för att medarbetarnas syn på fmv 

når samma höga nivå som tidigare. 

Vi har alltså en rad utmaningar fram - 

över. Den fortsatta utvecklingen av insatsförsvaret 

ställer fortsatta krav på 

ökad kostnadseffektivitet, kortare ledtider 

och hög leveranssäkerhet där vi levererar 

interoperabla system med hög 

tillgänglighet. Vi ska fortsätta på den inslagna 

vägen där områden som ökad affärsmässighet 

och ökat mark nads kunnande 

ska skapa än bättre för ut sätt ningar 

för direktanskaffning, ökat internationellt 

samarbete och utveckling av nya 

koncept i offentlig och privat samverkan. 

Materielförsörjningen ska utvecklas för 

insatsförsvaret i tiden. 

Gunnar Holmgren 

Generaldirektör 

GDs inledning 

7

STYRELSE 

Jan Carling 

Styrelseordförande 

Lotta Stalin 

VD Kuusakoski Sverige AB 

Hans Norinder 

Arbetstagarrepresentant 

Saco 

Gunnar Holmgren 

Generaldirektör FMV 

Monica Widegren 

Avdelningschef 

Konkurrensverket 

Göran Stolpe 


Seko 

Per Eriksson 

Generaldirektör Vinnova 

Christer Bringemark 


Försvarsförbundet 

Kerstin Paulsson 

VD Netsoft Lund AB 

Hans-Erik Magnusson 


Officersförbundet 


FMVs verksamhetsstruktur 

Politikområde 

Totalförsvar 

Verksamhetsområde 

Militärt försvar 


mål för verksamheten 

fmvs verksamhet bedrivs inom politikområdena 

Totalförsvar och Skydd och 

be red skap mot olyckor och svåra påfrestn 

ing a r. Pol i ti k om r å den a ä r upp del a de i 

verksamhets områdena Militärt försvar 

och Svåra påfrestningar, vilka i sin tur är 

uppdelade i en rad verksamhetsgrenar. 

Målen för politikområdet Totalförsvar 

är att: 

bidra till att hantera och förebygga 

kriser i vår omvärld 

hävda vår territoriella integritet 

försvara Sverige mot väpnat 

angrepp 

värna civilbefolkningen och 

säkerställa de viktigaste samhälls- 

funktionerna vid ett väpnat 

angrepp eller krig i vår omvärld. 

Målet för verksamhetsområdet Militärt 

försvar är att det militära försvaret, inom 

ramen för sin huvuduppgift – förmågan 

VG Anskaffning VG Ledningsstöd VG Driftstöd 


Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 

Verksamhetsområde 

Svåra påfrestningar 

VG Internationella materielsamarbeten 

och industrifrågor m.m. 

VG Evaluering och certifiering 

av IT-säkerhetsprodukter 

MÅL 

att kunna föra väpnad strid – ska ha förmåga 

att genomföra de insatser som krävs. 

Målet för verksamhetsområdet Svåra 

påfrestningar är att värna civilbefolkningen, 

säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna 

och bidra till Försvarsmaktens 

förmåga vid ett väpnat angrepp eller 

krig i vår omvärld. 

fmvs verksamhet delas in i följande 

verk s a m hetsgren a r: 

Anskaffning 

Ledningsstöd 

Driftstöd 

Internationella materielsamarbeten 

och industrifrågor med mera 

Evaluering och certifiering av 

it-säkerhetsprodukter. 

Ett övergripande mål är att fmvs verksamhet 

ska bedrivas effektivt och med 

god hushållning av statens resurser. Målen 

för verksamhetsgrenarna framgår av 

respektive avsnitt. 

9

materielförsörjning i förändring 

Materielförsörjning 

i förändring 

materiel försörjnings- 

strategin 

I februari 2007 fastställde Försvarsmakten 

och fmv en ny gemensam strategi för 

Försvarsmaktens materielförsörjning. 

Den nya materielförsörjningsstrategin 

ut går från Försvarsmaktens förändrade 

uppgift med internationella åtaganden, 

snabbt användbara insatsförband och 

ökad civil-militär samverkan, både nationellt 

och internationellt. Den beskriver 

också statsmakternas ändrade inriktning 

för materielförsörjningen och samspelet 

mellan alla inblandade parter. 

De centrala tankarna är att anpassa 

kraven så att Sverige kan undvika egenutveckling 

och i större utsträckning utnyttja 

befintlig materiel, anskaffa redan 

färdigutvecklad materiel eller anskaffa 

system tillsammans med andra länder. 

Nyttan av internationellt materielsamarbete 

ska maximeras och åtföljas av analyser 

kring kostnadseffektivitet ur materielens 

livscykelperspektiv. Materielförsörjningen 

ska samordnas av en myndighetsgemensam 

integrerad materielledning 

(iml) i syfte att tillgodose insatsförsvarets 

behov utifrån kravet på ökad 

kostnadseffektivitet. 

Budgetpropositionen 

I och med fastställandet av statsbudgeten 

för 2006 beslutades att riksdagen ska 

godkänna utveckling och anskaffning 

av specifika materielobjekt. För detta behöver 

riksdagen kunna ta del av en mer 

transparent materielplanering än vad som 

hittills varit fallet. Inom Re gerings kansliet 

pågår därför ett arbete att ta fram 

förslag som ska öka möj ligheterna för 

s t a t s makterna att styra över materielförsörjningsprocessen. 

Regeringen bedömer att det finns en 

effektiviseringspotential inom materielförsörjningsprocessen 

vilket bland annat 

avspeglas i förslagen till förändringar 

inom vissa utpekade materielsystem och 

i aviseringen om lägre materielanslag 

framöver. 

Budgetpropositionen har också en 

stark koppling till de grundläggande 

ta n karna i materielförsörjningsstrategin 

och regeringen betonar ökad flexibilitet 

genom större handlingsfrihet och en för- 

ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheterna 

och industrin genom bland 

annat offentlig-privat samverkan (ops). 

Propositionen understryker att internationell 

samverkan ska vara huvudalternativet 

vid all utveckling, anskaffning 

och vidmakthållande av försvarsmateriel. 

viktiga utredningar 

Förutom regeringens förslag i budgetpropositionen 

kommer flera nu pågående utredningar 

att ge nya inriktningar för mater 

iel f ör s ör jn i ng spr o ce s s en o c h p å verk a 

fmv. De viktigaste utredningarna är: 

Försvarsberedningen, som presenterade 

sin omvärldsanalys i december 

och samtidigt fick ett nytt uppdrag 

att se över Försvarsmaktens inriktning. 

Regeringskansliet som arbetar med 

en försvarsindustristrategi, till 

vilken fmv har lämnat underlag 

under året. 

Den interdepartementala så kallade 

genomförandegruppen, som aviserades 

i budgetpropositionen, ska 

ta fram förslag både kring en ny 

modell för materielinköp och hur 

de aviserade besparingarna i propositionen 

ska genomföras. Gruppen 

består av experter, representanter från 

olika departement och ledamöter 

från de fyra borgerliga partierna. 

Materieladministrationen kommer 

också att ses över. 

Försvarsmaktens perspektivstudie. 

Förändringar i materielförsörjningsprocessen 

genomförs successivt 

efter att det föreligger djupare analys 

av slutsatserna från utredningarna. 

Besparingarna ska avse hela kedjan 

i materielprocessen och det är ett 

delat ansvar för Försvarsmakten och 

fmv att uppnå dessa. 

påverkan på fmv 

Under 2008 kommer klarlägganden att 

göras om förslagen i budgetpropositionen 

kring materielförsörjningsprocessen, 

främst genom det arbete som kommer att 

b e d r iv a s i G e n o m f ö r a n d e g r u p pen men 

också i de andra pågående utredningarna. 

fmvs övergr ip a nde b e döm n ing ä r at t de 

närmaste åren kommer att innebära att: 

Materielplaneringen kommer att 

bli mer funktionsinriktad och mindre 

fokuserad på enskilda materielobjekt. 

Regelverken behöver ses över då 

a n sk a f f n ing a r me d kor t a tid sförhållanden, 

till exempel till den 

nord isk a strid s grup pen, kommer 

att bli vanligare. 

Arbetet att förändra ansvarsfördelningen 

mellan myndigheterna 

och industrin genom bland 

annat ops-lösningar kommer att 

intensifieras. 

Integreringen av processer och 

arbetssätt mellan Försvarsmakten, 

fmv och Totalförsvarets forskningsinstitut 

(foi) behöver fortsätta där 

den integrerade materielledningen 

kommer att ha en viktig roll. 

den integrerade 

materielledningen 

fmv, Försvarsmakten och foi etablerade 

under 2007 en myndighetsgemensam 

le d n ingsf u n k tion, iml. Denna ledningsfunktion 

är ett samordningsorgan för 

fmv, Försvarsmakten och foi i materiel- 

och teknikförsörjningsfrågor. 

Skälen till etableringen finns bland 

annat i regeringens skrivelse 2005/ 06: 

131. En ändamålsenlig styrning och förvaltning 

för försvaret där regeringen 

anger att fmv och Försvarsmakten bör 

arbeta mycket nära varandra i inriktning, 

planering och genomförande, i en 

så kallad integrerad ledning av materielprocessen. 

imls uppgift är att myndighetsgemensamt 

samordna materielförsörjningen 

så att den tillgodoser insatsförsvarets 

be hov utifrån kravet på ökad kostnadseffektivitet. 

Dessutom ska den integrerade 

materielledningen skapa förutsättningar 

så att ledtiden mellan beslut och leverans 

svarar mot behoven i varje enskilt fall. 

Ge nom en renodling av roller, men med 

bibehållna myndighetsansvar, bereds 

ärenden gemensamt varefter samordnade 

beslut fattas av respektive myndighet. 

iml-ärenden bereds under ledning av 

myndigheternas olika företrädare inom 

iml och genomförs huvudsakligen med 

adjungerade resurser från respektive 

myn dighet. Utifrån imls gemensamma 

ställningstaganden avslutar sedan den 

ansvariga myndighetens chef den formella 

beslutsberedningen med beslut. 

Myndigheterna är således fortsatt självständiga, 

det vill säga varje myndighet 

är suverän att fatta sina egna beslut inom 

ramen för sitt eget verksamhetsansvar. 

Etableringen av iml innebär därför ing- 


Ekonomiskt resultat Politikområde Totalförsvar 

2005 

2006 


Mnkr Anskaffning Ledningsstöd Driftstöd 

Intäkter 

Kostnader 


13 627 

13 633 

1 067 

1 056 

3 551 

3 546 

Internationellt 

materielsamarbete 

Anslagsfinansieras 

huvudsakligen 

fr.o.m. 2006 

91 

85 


Svåra påfrestningar 

Evaluering och 

certifiering 

Anslagsfinansieras 

huvudsakligen 

fr.o.m. 2007 

11 

11 

Totalt 

18 347 

18 331 

Resultat - 6 11 5 6 0 16 

Intäkter 

Kostnader 

12 759 

12 753 

1 084 

1 135 

5 623 

5 627 

81 

81 

10 

10 

19 557 

19 606 

Resultat 6 - 51 - 4 0 0 - 49 

Intäkter 

Kostnader 

11 277 

11 243 

1 122 

1 114 

5 392 

5 368 

88 

88 

11 

11 

17 890 

17 824 

Resultat 34 8 24 0 0 66 

Källa: FMVs produktionsledningssystem. 

Investeringar 

Mnkr 

en förändring eller förskjutning av det 

formella ansvaret mellan fmv, foi och 


fmvs gd har genom beslut i april påbörjat 

fmvs del i etableringen av iml. 

Etableringen har skett successivt men redan 

under 2007 har fmv, inom ramen för 

iml, engagerats i ett 30-tal olika ären den 

av varierande storlek och karaktär. Som 

ett exempel kan nämnas en om fattande 

översyn av såväl Försvarsmaktens samlade 

behov som nu gällande materielplanering 

för hela ledningssystemsområdet. 

Ytterligare exempel ä r b e red n inga r k ring 

lätta stridsfordon och taktisk uav. Under 

året har även myndig hetsgemen samma 

ärenden rörande materielprocessen och 

förändrade arbetssätt initierats. 

Resultat 

Ekonomiskt rEsultat 

och invEstEringar 

fmvs ekonomiska mål är full kostnadstäckning 

över tiden. Årets resultat blev en 

vinst med 66 m i ljoner k r onor t i l l s k i l l - 

nad från 2006 då det blev en förlust med 

49 miljoner kronor. Med en omsättning 

på drygt 18 m i lja r d e r k r ä r av v i k e l s e n 

från ett nollresultat försumbar. Vinsten 

förklaras till största delen av resul tat från 

de omkring 400 uppdrag som slutredovisats 

under året. 

Budget enligt regleringsbrev Utfall 

Totalt 76 45 


Investeringsutfallet blev väsentligt lägre 

än budgeterat. En av orsakerna är att vis s a 

investeringar inom provverksamheten 

senarelades. Budgeten för in ves terin ga r 

i verksamhetssystem för ekonomi och hr 

har inte förbrukats under året. Huvuddelen 

kommer att genomfö ras under 

2008 – 2009. 

kostnadsnEddragningar 

Bakgrund 

fmv ska vid utgången av 2009 ha sänkt 

kostnaderna med 900 miljoner kr i förhållande 

till utfallet för 2004 (regeringsbeslut 

2006-12-21 och 2007-06-20). 

Kost nadsminsknin garna ska avse både 

fmvs kostnader och kostnader i ma teriel 

sproces sen. Detta ska ske genom 

k r a f tig t m in sk a d egen ut ve c k l ing av förs 

v a r s m a te r iel, o f f e nt l ig pr iv a t s a mv er - 

kan eller mot sva rande samt genom kostn 

a d s r e du k t io n e r a v s e e n d e fmvs totala 

kostnader. Statskontoret har i upp drag 

att granska hela omställningsarbetet 

inom det militära försvaret (rege ringsbeslut 

2006-08-31). fmv ska även kontinuerligt 

stämma av arbetet med Försvarsdepartementet. 

Målet är att kostnadsminskningarna 

ska klaras utan att försämra fmvs leveransåtaganden 

mot Försvarsmakten och 

andra kunder. Efter 2009 kommer fmv 

att bestå av cirka 1 500 medarbetare och 

resultat 

kon sultanvändningen ha halverats. fmv 

ska också ha betydligt lägre kostnader 

för resor, lokaler och administration. Utvecklade 

affärsmetoder med ökad konkurrensutsättning 

och striktare avtalstillämpning 

ska möjliggöra kost nads - 

sänkningar inom materielprocessen. 

fmv redovisar uppnådda besparingar 

dels genom de kostnadssänkningar som 

gjorts på fmv och dels genom de kostnadssänkningar 

som åstadkommits inom 

materielprocessen. De kostnadssänkningar 

som gjorts på fmv redovisas enligt 

Försvarsförvaltningsutredningens 

indelning av kostnader. De kostnadssänkningar 

som gjorts inom materielprocessen 

gås igenom per fall. 

FMV-kostnader 

fmvs kostnader har under 2007 totalt 

minskat med 572 miljoner kr vilket, ställt i 

relation till må let om 500 miljoner kr, är ett 

bra re su l tat. D et är främst personalkostnaderna 

och kostnaderna för resurskonsulter 

som min skat vilket väl följer fmvs 

planering. De vidtagna åtgärderna med 

erbjudande om pensionsavgångar och 

Tr ygg het s st i f tel s e n h a r ge t t ön s k a d e ffekt. 

Antalet årsarbetskrafter var under 

2007 cir k a 400 färre än 2004 och kostnaderna 

för re surs kon su lter h a r h a lver ats. 

För att åstadkomma reduceringen av 

fmv personal där rätt kompetens uppnås, 

genomfördes kraftfulla satsningar för att 

behålla och utveckla de medarbetare som 

har rätt kompetens eller möjlighet att 

utveckla rätt kompetens för fmv framtida 

behov. Dessa satsningar innehåller 

11

esultat 

Kostnadsreduktioner i förhållande till 2004 

Fasta priser i 2004 års prisläge, mnkr 2004 2005 2006 2007 Minskning 

Personal 1 292 1 131 1 057 986 306 

Lokaler 178 173 160 149 29 

Resor 117 88 84 79 38 

Resurskonsulter 508 355 303 2 5 7 251 

Tjänsteprodukter 129 183 1 8 8 228 - 99 

Övriga kostnader 98 101 65 51 47 

Summa 2 322 2 031 1 857 1 750 572 

Källa: Försvarsförvaltningsutredningen och FMVs produktionsledningssystem. 

Kostnaderna har fastprisberäknats med följande index: 

Personal 

chefs- och ledningsgruppsutveckling, 

utbildningar inom strategiska kompetensområden 

såsom affärsmässighet, 

teknisk kompetens för högre systemnivåer, 

internationellt kunnande, förvaltningskunnande 

och språk. Till detta 

kom mer karriärplanering, ledar- och medarbetarcoachning, 

program för mentorskap 

och nätverk. Merparten av satsningarna 

har finansierats med lokala medel 

för omställningsarbete enligt lokalt avtal. 

Lokalutnyttjandet har successivt effektiviserats 

och fmv har under året intensifierat 

förflyttningen inom Tre Vapen 

som medfört att Försvarsmakten har 

kunnat tidigarelägga inflyttning. fmv 

ska ha lämnat över lokalerna till Försvarsmakten 

senast det första kvartalet 

2008. Detta innebär att fmvs nettohyreskostnad 

kan reduceras med cirka 45 

miljoner kr årligen. Resekostnaderna har 

minskat med en tredjedel och kan troligen 

minska ytterligare. 

fmvs kostnader för tjänster har ökat 

vilket följer inriktningen om ökad koncent 

r ation av fmv-resurser till kärnverksamheten. 

Det är främst inom is/it som 

tjän steanskaffningen har ökat, där fmv 

nu har en helt tjänstebaserad it-drift. fmv 

beslöt 2005 att upphandla en drift l ö s - 

ning inklusive pc-plattform, Service- 

Desk och lan/wan som tjänster. Detta 

har inneburit att fmv erhållit en skalbar 

lösning där all utrustning hyrs in. Till 

pc-plattformen hör ett säkerhetspaket 

som gör det möjligt att arbeta mobilt, ta 

emot/skicka mail och arbeta med egna 

Timlöner inom staten, Konjunkturinstitutet 

Lokaler, resor, övrigt SCB, Konsumentprisindex 

Resurskonsulter, tjänsteprodukter SCB, Tjänsteprisindex 

I beräkningen i årsredovisningen för 2006 användes en generell uppräkning med två procent per år. 

do kument där det finns möjlighet till fysisk 

bredbandsuppkoppling. De minskade 

avskrivningskostnaderna som ITlösningen 

inneburit syns inom de övriga 

kostnaderna. 

Minskade kostnader 

i mate riel pro cessen 

Nedan redovisas hittills genomförda besp 

a r ing a r. 

Jas 39 Gripen 

Den besparing som genomförts i materielförsörjningsprocessen 

för Jas 39 Gripen 

hänför sig till vidmakthållande inklusive 

utrustning. Hu vuddelen består av 

minskade svenska kost nader för det systemstöd 

som lämnas till Flygvapnet i 

form av tekniskt stöd från industrin för 

den flygoperativa verksamheten. 

Genom den långsiktiga beställning 

av vidmakthållande som Försvarsmakten 

gjorde 2003 har kostnaderna för verksamheten 

kunnat sänkas. Redan då beställningen 

gjordes underskred den planerade 

kostnader. Detta har gjorts genom 

goda förhandlingsinsatser. Nya delsystem 

har tillförts utan att kostnaderna 

ökat i motsvarande omfattning. Relevant 

kostnadsdelning mellan olika kunder 

har säkerställts avseende det tekniska 

stödet och delning av fasta kostnader. 

Besparingen för denna verksamhet 

bedöms uppgå till 50 miljoner kr under 

2007. Den årliga besparingen bedöms 

till 150 miljoner kr per år och är långsiktigt 

bestående. 

Samordning av ledningssystem 

för ytfartyg och ubåtar 

Genom ett systematiskt arbete där erfarenheter 

och redan utvecklade moduler 

tagits till vara har utvecklingskost nader 

na för nya ledningssystem minskat 

samtidigt som befintliga systems funktiona 

litet och förmåga har förbättrats. 

När tidigare utvecklade system återanvänds 

medför detta att antalet underhållsavtal 

begränsas och kostnaderna för 

vidmakthållande och utbildning sänks. 

Detta har även lett till minskade risker 

och att kostnaderna för leverantörens 

risktagande minskat. 

Den enskilda besparingen för varje 

ledningssystem är inte beräkningsbar då 

varje upphandling är unik. Att kostnaden 

är lägre åskådliggörs av att ledningssystemet 

för ytfartyg kostade cirka 1 000 

miljoner kr medan ledningssystemet för 

ubåtar som nyligen upphandlats ligger 

på omkring 300 miljoner kr. En försiktig 

värdering av den årliga besparingen 

för underhållsavtal, vidmakthållande 

och utbildning är fem miljoner kr. 

Utveckling av ubåtsbatterier 

fmv har de senaste åren utvecklat metoderna 

för skötsel, laddning och underhåll 

av ubåtsbatterier. Detta arbete har 

förlängt batteriernas livslängd från sex 

till åtta år med bibehållen kapacitet. 

Ett batteri kostar cirka 22,5 miljoner 

kr. Genom den successiva förlängningen 

från sex till åtta år för en ubåt med 30 års 

livslängd, har behovet av batteribyten 

min skat. I ekonomiska termer innebär 

detta en besparing på upp till 45 miljoner 

kr under en ubåts livstid. 

Beräknat på de fem ubåtar som nu 

finns ger detta lågt räknat fyra miljoner kr 

i årlig besparing. 

fmv bedömer att ovan redovisade 

be sparingar 2007 utgjorde en besparing 

om ungefär 59 miljoner kr. 

leveranser 

fmv genomförde under året 1 567 leveran 

ser till Försvarsmakten och andra kunder. 

Den sammanlagda faktureringen för 

dessa uppgick till 21,0 miljarder kr, vilket 

var i nivå med Försvarsmaktens plan 

för materielanskaffning. I faktureringen 

ingick även nu genomförda och god kända 

leveranser som varit avtalade före 

2007. Dessa motsvarade 1 355 miljoner 

kr av faktureringen. 


Den största delen av fak tureringen, drygt 

11 miljarder kr, kan hänföras till följande 

områden (se tabell till höger): 

kundorderstock 

Under året fick fmv cirka 300 nya uppdrag 

(kundbeställningar) samtidigt som 

drygt 400 slutlevererades och avslutades. 

Den kvarvarande orderstocken att leverera 

och fakturera uppgick vid årsskiftet 

till 52 350 miljoner kr, varav Försvarsmaktens 

andel var 43 155 miljoner kr. 

Be loppsmässigt domineras order stocken 

av uppdrag inom följande områden: 

Jas 39 Gripen med 

pågående leveranser av 

flygplan till Försvarsmakten 

och exportkunder 


39% 

Helikopter 14 respektive 15 8% 

Korvett Visby 7% 

Minröjningsfartyg Landsort 3% 

Haubits 77B Archer 2% 

Radarjaktrobot Meteor 2% 

Transportflygplan 

84 Hercules 

2% 

Robotsystem 23 Bamse 1% 

Granatkastarfordon SSG 120 1% 

Pansarvärnsrobot 

Rb57 (NLAW) 

1% 

Ingenjörsfordon 1% 

Detta motsvarar 67 procent av den totala 

orderstocken. Övriga större uppdrag som 

kan nämnas är utveckling inom Led - 

n i ng s sy stem u b åt, a n sk a f f n i ng ter r ä ngbil 

Galten respektive bandvagn 309, ny- 

och återanskaffning av eldhandvapenammunition, 

samt anskaffning av Högfrekvent 

radio 2000, Länk 16, Gemensamt 

taktiskt radiosystem och Igenkänningssystem 

Ny. 

Bland större uppdrag till andra kunder 

än Försvarsmakten dominerar export 

av Jas 39 Gripen till Ungern och Tjeckien 

samt uppdraget flygplansanskaffning åt 

Kustbevakningen. 

Prov med lufttankning genomfördes 

i Frankrike där Jas 39 Gripen tankades 

från det franska tankerplanet CR 135FR. 

Proven är ett led i att certifiera Gripen 

för lufttankning från flera tankers. 

Artillerigranat Excalibur utvecklingsrapporter 

77B Archer rapporter för åtgärder 

Splitterskyddad enhetsplattform utvecklingsrapporter 

Splitterskyddade fordon för den 

nordiska stridsgruppen 

delleveranser 

Luftvärnsrobot 23 Bamse delleveranser 

Korvett Visby delleveranser 

Ledningssystem ubåt utvecklingsrapporter 

Jas 39 Gripen 

Radarsystem ASC 890 delleveranser 

Basresurs för provningsverksamhet 

Stridsledningscentral Flygvapen vidmakthållande 

Helikopter 14 delleveranser 

Helikopter 15 delleveranser 

PS 860 vidareutveckling 

Igenkänningssystem Ny delleveranser 

Ledningssystem Teknik (Ledsyst T) beslutsunderlag 

Högfrekvent radio 2000 delleveranser 

Länk 16 delleveranser 

Forskning och teknikutveckling avrapporteringar 

Försvarsmaktens 

driftuppföljningssystem 


delleveranser: 12 flygplan till Försvars- 

makten, robotar Iris-T, motmedelssystem. 

Vidareutveckling, rapporter, vidmakthållande, 

rapporter handlingsplan 

Gripen, utvecklingsrapporter robot 

Meteor, leasingavgifter. 

utveckling och vidmakthållande 

resultat 

13

esultat 

Kundorderstock Försvarsmakten Övriga kunder Totalt 

Orderbelopp 

Mnkr 

Antal 

kundbeställningar Orderstock 

Antal 


Antal 


> 100 63 32 213 3 9 100 66 41 313 

> 50 – 100 46 3 253 - - 46 3 253 

> 10 – 50 262 6 085 2 43 264 6 128 

> 0 – 10 624 1 604 76 56 700 1 660 

Totalt 995 43 155 81 9 199 1 076 52 354 


Bedömd fördelning av kundorderstocken efter leveranstidpunkt 

Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 – 2017 Totalt 


Kundorderstocken har minskat med cirka 

7,9 miljarder kr sedan föregående år. 

Minskningen beror till övervägande del 

på att nya beställningar har minskat i 

om fattning. De största enskilda beställningarna 

under året var handlingsplanen 

för Jas 39 Gripen om cirka 4 100 miljoner 

kr samt modifieringsåtgärder och 

pre cisionsvapen till Jas 39 Gripen om 

935 miljoner kr. 

Den mest signifikanta förändringen 

är nybeställningarna från Försvarsmakten 

inom segmentet över 100 miljoner kr 

och de minskande volymerna såväl antals- 

som beloppsmässigt inom övriga 

segment. Strukturellt finns en tendens 

att mindre uppdrag i segmentet upp till 

10 miljoner kr läggs samman till större 

uppdrag. 

De närmaste tre åren utgör leveranserna 

av flygsystem Jas 39 Gripen, helikoptrarna 

typ 14 respektive typ 15, korvett 

typ Visby och minröjningsfartyget 

Landsort den helt dominerande andelen 

av den ekonomiska omslutningen. 

Av kundorderstocken är större delen 

också beställd hos industrin. Vid årsskiftet 

hade fmv drygt 3 600 liggande leverantörsbeställningar 

motsvarande 26,5 

miljarder kr. Skillnaden mellan den kundbeställda 

orderstocken på 52,3 miljarder 

kr och gjorda leverantörsbeställningar 

utgörs av de uppdrag som vid årsskiftet 

inte hade beställts vid industrin. Efterhand 

som uppdragen startar kommer de 

att avtalas till leverantörsbeställningar. 

Försvarsmaktens planer för materielförsörjningen 

har med fmvs stöd bearbetats, 

justerats och prioriterats under året 

utifrån givna besparingsramar, inriktningar 

mot ny materielförsörjningspro- 

17 930 14 905 8 910 4 575 6 034 52 354 

c e s s o c h u t v e c k l a d e a r b e t s f o r m e r. A r - 

bets läget i denna omställning av materielförsörjningen 

indikerar att myndigheterna 

har en gemensam utmaning att 

fram över finna former för att säkrare uppfylla 

de behov av materielleveranser som 

Försvarsmaktens planerade för må geutveckling 

kräver – gjorda planer mås te 

i högre utsträckning omsättas i faktiska 

leveranser. 

leveranssäkerhet 

/milstolpseffektivitet 

fmv ska enligt regleringsbrevet sträva efter 

att förbättra milstolpseffektiviteten, 

det vill säga öka andelen leveranser inom 

avtalad tid, för verksamhetsgren Anskaffning. 

fmv ska för verksamhetsgrenen redovisa 

andelen av antal milstolpar som 

uppfyllts inom överenskommen tid och 

andelen av antal avtal med Försvarsmakten 

och andra kunder som omförhandlats 

och orsaken till omförhandlingarna. 

Av redovisningen ska även milstolpseffektiviteten 

för prioriterade uppdrag 

fram gå. Redovisningen ska innehålla en 

bedömning av hur milstolpseffektiviteten 

för prioriterade uppdrag utvecklats 

jämfört med de föregående två åren. 

Totalt godkändes 84 procent av mil- 

Leveranssäkerhet för samtliga verksamhetsgrenar 2007 

Antal milstolpar 1 637 

varav godkända i tid 1 140 

varav godkända under året 1 384 

Andel milstolpar godkända i tid, procent 70 

Andel milstolpar godkända under året, procent 84 

Fakturering, miljarder kr 21,0 


stolparna för samtliga verksamhetsgrenar 

som var avtalade för leverans under året. 

Faktureringen till Försvarsmakten 

blev i nivå med Försvarsmaktens planer. 

Produktionen har genomförts inom de 

budgetrestriktioner som Försvarsmakten 

uppställt för anslaget 6.2. Ytterligare 

anskaffning under 2007 skulle ha inneburit 

att anslaget totalt sett skulle överskridits. 

För verksamhetsgren Anskaffning 

var milstolpseffektiviteten 56 procent 

(se tabell nästa sida). Medräknas de milstolpar 

som godkänts med upp till en 

månads försening ökar milstolpseffektiviteten 

till 60 procent. Det totala antalet 

milstolpar ökade från 605 till 643 och 

antalet godkända under året steg från 

454 till 459. 

Stor kraft lades under året på att arbeta 

ikapp och leverera sådana prestationer 

som varit försenade från tidigare år, 

vilket i sin tur ibland inverkade på de avtalade 

leveranserna. I vissa fall har det 

även in ne burit att leveranser förskjutits 

till kom mande år. Omfattningen av 

upp d r a g med mer än ett års försening 

minskade från 1 090 miljoner kr till 560 

miljoner kr mellan den sista december 

2006 och den sista december 2007. 


Leveranssäkerhet och omförhandlingar för verksamhetsgren Anskaffning 2005 2006 2007 

Antal milstolpar 602 605 643 

varav godkända i tid 346 372 360 

varav godkända under året 456 454 459 

Andel milstolpar godkända i tid, procent 57,5 61,5 56,0 

Andel milstolpar godkända under året, procent 75,7 75,0 71,4 

Antal kundbeställningar per sista december 511 504 454 

Omförhandlade kundbeställningar 109 111 123 

Andel omförhandlade kundbeställningar, procent 21 22 27 


Inom ett antal områden behövde omprioritering 

och omplanering göras i sent 

skede med anledning av uppsättandet av 

den nordiska stridsgruppen. 

Efter dialog med främst Försvarsmakten 

om nödvändighet och möjlighet 

att prioritera resursutnyttjande och genomförande 

av uppdrag har flertalet av 

Försvarsmaktens såväl beställda som 

planerade uppdrag prioriterats på en 

femgradig skala där 1 motsvarar högsta 

prioritet. Uppdrag beställda före slutet 

av 2007 har dock ännu inte kunnat omprioriteras 

enligt denna skala. Dessa har 

därför prioritet 1 i fmvs stödsystem. 

Av de 516 uppdrag som märkts med 

högsta prioritet (1–2) inom verksamhetsgren 

Anskaffning godkändes 66 procent 

av milstolparna som var avtalade för 

leverans. Milstolpseffektiviteten blev 51 

procent. De beställningar som Försvarsmakten 

gjort tidigare än fjärde kvartalet 

2007 saknar speciell prioritetsmärk ning 

och ska enligt dialog med Försvarsmakten 

anses vara högt prioriterade. Efterhand 

som dessa levereras kommer ande- 


len aktivt prioriterade uppdrag utgöra 

grund för och ge möjlighet till en adekvat 

jämförelse över åren. 

Försvarsmaktens förmågeutveckling 

under de senaste åren har följt planeringen 

och fmv bedömer därför att milstolpseffektiviteten 

för de mest prioriterade 

uppdragen har varit på en nivå som 

Försvarsmakten anser vara tillräcklig. 

Av förseningarna (mätt i kr) återfinns 

de största inom system Jas 39 Gripen, 

helikoptersystem, radarjaktrobot Meteor 

samt bandvagn 309. Drygt hälften 

av förseningarna inom verksamhetsgrenen 

kan hänföras till industrin. fmv orsakade 

en fjärdedel och den resterande 

delen förklaras av ändrade förutsättningar 

från fmvs beställare. 

För att öka milstolpseffektiviteten 

b e d r iver fmv ett kontinuerligt förbättringsarbete. 

Det handlar om att bli bättre 

på att bedöma industrins leveransförmåga, 

förbättra kvaliteten i uppdragsplaner 

samt att öka kvaliteten i Försvars maktens 

förutsättningsskapande underlag. 

Såväl Försvarsmakten som fmv har 

Orsak till försening, 

verksamhetsgren Anskaffning 

18% 

56% 

26% 

Industrin 

FMV 

Beställare 


resultat 

omorganiserat och infört nya led ningsstruk 

turer. Bägge myndigheter har utifrån 

krav på kostnadsbesparingar satt ramar 

för så väl personal som övriga resurser. 

Delar av Försvarsmaktens högkvarter, 

bland an nat ansvariga för materielproduktionen, 

har flyttat till fmvs lokaler i 

Tre Va pen vil ket inneburit att även 

fmv genomfört in terna omflyttningar. 

Naturligen påver kar sådana omställningar 

i viss mån den dagliga verksamheten. 

Därutöver har fmv under året 

övergått till en it-lösning, med högre 

säkerhet, där datorkapacitet hyrs in från 

en leve r a n t ö r . Övergången har inneburit 

vissa driftstörningar i samband med 

införandet. 

I huvudsak har våra kunder inte anmält 

några allvarliga konsekvenser för 

sin egen förmågeutveckling med anledning 

av ovan nämnda faktorer men i vissa 

fall kan förseningar leda till operativa 

begränsningar. Så har exempelvis myn- 

FMV arbetar med att öka milstolps- 

effektiviteten och bedriver ett kontinuerligt 

förbättringsarbete. 

15

esultat 

Vem orsakade omförhandling, 

verksamhetsgren Anskaffning 

7% 

29% 

Försvarsmakten 

FMV 

64% 

Industrin 


digheternas och industrins leverans försenin 

gar inom hela helikopterområdet 

inneburit vissa men för den operativa 

handlingsfriheten vid ett eventuellt insättande 

av den nordiska stridsgruppen. 

Den övervägande delen av omförhandlingarna 

initierades av Försvarsmakten. 

Det finns två orsaker. Den ena är den 

pågående ominriktningen mot ett insatsförsvar 

med högre beredskap och 

uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen 

som kräver justerade inriktningar 

i många pågående uppdrag. Den 

andra är en uttalad önskan och styrning 

att slå samman och utöka uppdrag för 

att därigenom få en ökad rationalitet i 

genomförandet. 

Uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen 

har i många uppdrag inneburit 

Omförhandlingsorsak, verksamhetsgren Anskaffning 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0 

2005 2006 2007 

25 


behov av kompletteringsbeställningar 

och i andra uppdrag har enheter avbeställts. 

Vissa uppdrag har helt avbrutits. 

Ambitionen var högre för materiel till förband 

som ska sättas in internationellt och 

lägre för ma teriel till andra förbandstyper. 

Den van ligaste orsaken till begäran 

om omförhandling i de fall fmv eller industrin 

stod för denna var förseningar i 

genomförande och leveranser. 

Andelen omförhandlingar orsakade 

av ökade kostnader är fortfarande låg. 

fmvs strävan att offerera uppdrag med 

underlag från industrin som grund – för 

att kunna hålla högsta möjliga leveranssäkerhet 

– ger hög kostnadssäkerhet och 

minskar risken för felaktiga kostnadskalkyler. 

I posten övrigt ingår bland annat förtydliganden 

av krav från kund. 

Under 2006 begränsade regeringens 

utgiftstak Försvarsmaktens utnyttjande 

av materielanslaget och medförde att 

fmv underlät att leverera färdiga prestationer 

under senhösten. Enligt överenskommelse 

initierade Försvarsmakten 

slutligen en omförhandling omfattande 

20 större leveranser så att dessa istället 

avtalades till 2007 eller innehölls för leverans 

till 2007. 1 795 miljoner kr av 

2007 års fakturering avsåg dessa omförhandlade 

respektive innehållna leveranser 

från 2006 vartill kom en debiterad 

räntekostnad om cirka 15 miljoner kr. 

Under 2007 fanns inte någon motsvarande 

begränsning av materielanslaget. 

Tid Kostnad Kvantitet/Övrigt 

18 

kva litet 

Allmänt 

fmvs huvudsakliga verksamhet består 

av leveranser av tjänster och produkter. 

De avtal som slutits med kunderna ställer 

krav på ett utvecklat och kvalitetssäkrat 

arbetssätt så att leverans kan ske med 

avtalad prestanda, i tid och till rätt (avtalat) 

pris. I fmvs kvalitetspolicy framhålls 

dessa tre områden som ett mått på 

hög kvalitet i arbetet. Dessutom ska verksamheten 

bedrivas kostnadseffektivt och 

på ett sådant sätt att kunderna vill nyttja 

fmv som långsiktig partner. 

Prestanda 

Kraven på prestanda eller förmåga hos 

pro dukterna utarbetas oftast gemensamt 

av beställare och fmv för att därefter regleras 

i en kundbeställning till fmv. Denna 

beställning anger när en produkt eller 

tjänst ska levereras och vad denna leverans 

ska innehålla. Dessa kundleveranser 

benämns milstolpar. 

Inga av fmvs cirka 1 500 leveranser 

avvisades av fmvs beställare med anledning 

av att prestandan inte överensstämde 

med vad som avtalats. Fem kundleveranser 

uppfyllde inte beställarens krav 

på redovisningskvalitet och reklamerades 

för komplettering. Tre av dessa avsåg 

avsaknad av säkerhetsgodkännande. 

Rätt tid 

En del av kvaliteten är att leverera vid rätt/ 

överenskommen tidpunkt. Den planering 

som gjorts hos kunden av hur leveransen 

ska användas kan vara kritisk för 

dennes fortsatta verksamhet. Ett exempel 

är om Försvarsmakten beställt materiel 

som ska användas i internationell 

tjänst omedelbart efter leverans eller om 

värnpliktiga kallats in för att utbildas i 

hantering av just denna materiel. 

Att leveranser sker på överenskommen 

tidpunkt följs inom fmv upp med 

hjälp av måttet milstolpseffektivitet. 

Milstolpseffektiviteten under året uppgick 

till 70 procent vilket är en liten försämring 

sedan föregående år. Medräknas 

milstolpar som godkänts med försening 

har 84 procent av milstolparna levererats. 

Avtalat pris 

Det pris som fmvs kunder betalar ska 

täcka kostnaderna för den beställda tjänsten/produkten 

och fmvs kostnader för 

genomförandet av uppdraget i övrigt, 


57

såsom förvaltningskostnader i form av 

personalkostnader, lokalkostnader med 

mera. fmvs kostnader täcks genom ett 

tim pris. Det genomsnittliga timpriset 

för 2007 var 13 kr lägre än 2006 och uppgick 

till 753 kr per timme. 

94 procent av beställningsvolymen 

görs i fast pris. Det innebär att priset på 

materielen och priset för fmvs arbete 

med uppdraget bestäms i samband med 

att beställningen görs av kunden. 

Förutsättningar för god kvalitet 

fmvs verksamhet ska genomföras på ett 

kvalitetssäkrat, miljöanpassat och effektivt 

sätt samt efterleva tillämpliga författningar 

och andra externa krav. I syfte att 

säkerställa detta har fmv ett integrerat 

verksamhetsledningssystem vilket inkluderar 

interna regelverk och processer. 

Verksamhetsledningssystemet ska 

uppfylla tillämpliga delar av Regler för 

militär luftfart (rml), ss-en iso 9001: 

2000 – Ledningssystem för kvalitet, ssen 

iso 14001:2004 – Miljöledningssystem, 

afs 2001:1 och 2003:4 Systematiskt 

arbetsmiljöarbete. 

Krav för auktorisation av organisationer 

för system- och produktutveckling 

av luftfartsprodukter framgår av de föreskrifter 

för militär luftfart (rml) som 

Försvarsmaktens säkerhetsinspektion 

fastställer. fmv är sedan 2005 auktoriserat 

av Försvarsmakten (Flygsäkerhetsinspektören) 

att själv ansvara för att den 

materielframtagningsprocess som myndigheten 

använder följer rml. fmv ska 

även se till att underleverantörer följer 

aktuella föreskrifter. 

Enligt ett program för interna verksamhetsrevisioner 

gör fmv ett antal system- 

och verksamhetsrevisioner varje år, bland 

annat för att avgöra om verksamhetsledningssystemet 

och dess efterlevnad överensstämmer 

med rml och andra krav. 

fmv ställer omfattande krav på att leverantörerna 

bedriver ett systematiskt 

miljöarbete för att kunna hantera de produktrelaterade 

krav som ger förutsättningar 

för leverans av miljöanpassade 

system. Leverantörerna ska inte bara 

uppvisa sitt systematiska arbetssätt utan 

också påvisa hur det tillämpas i den aktuella 

upphandlingen. 

Vidare ställs krav på att leverantörerna 

aktivt arbetar inom områden (anpassat 

till upphandlingsobjektet) som substitution 

och produktval, batterier, ener- 


Leverans i tid, med avtalad prestanda och 

pris, det är måttstocken. FMV har interna 

processer för att säkra kvalitet, miljökrav 

och ett effektivt arbetssätt. 

giförbrukning, emissioner inklusive 

buller, framtida avveckling samt producentansvar. 

fmv har under 2007 genomfört en anpass 

ning av interna regler främst avseende 

myndighetens verksamhetsordning 

samt en reducering av antalet processer. 

Målet har varit att uppnå ett förenklat 

och uppdaterat regelverk som svarar upp 

mot den nya organisationens behov. 

Mot bakgrund av ovanstående bedömer 

fmv att kvaliteten i verksamheten 

är god. Det sker en fortlöpande kvalitetsförbättring 

och en kontinuerlig utveckling 

av arbetssättet. Det är framför allt 

bild? 

leveranssäkerheten som kan förbättras 

bland annat genom att utveckla uppdragsstyrning 

och riskhantering. 

Anskaffning 

anskaffning 

mål och uppgift 

fmv ska, på uppdrag av Försvarsmakten 

och andra kunder, anskaffa materiel och 

tjänster. I första hand bör anskaffningar 

göras genom deltagande i samordnad internationell 

anskaffning och i andra hand 

på egen hand. När sådan anskaffning inte 

är möjlig, eller lämplig, kan nyutveckling 

övervägas. Nyutveckling bör ske i samarbete 

med internationella samarbetspartners. 

Vidare ska myn digheten verka för att 

män och kvinnor ska kunna nyttja ma terielen 

på lika villkor. 

17

anskaffning 

internationellt 

samarBete 

Anskaffningar ska i första hand göras 

genom att fmv deltar i samordnad internationell 

anskaffning. fmv ska enligt regleringsbrevet 

redovisa andelen anskaffning 

som sker utan internationellt samarbete. 

fmv ska även beskriva karak tären 

och omfattningen på det internationella 

samarbete som genomförs. 

Andel utan internationellt 

samarbete 

Kundorderstocken vid utgången av 2007 

var 52,3 miljarder kr (60,2 miljarder kr 

2006). Av denna summa avser 11,0 miljarder 

kr (11,2 miljarder kr 2006) uppdrag 

2 inom vilka samverkan sker med 

utländska myndigheter eller företag och 

41,3 mil jarder kr (49,0 miljarder kr 

2006) upp d r a g d ä r s å d a n s a m v e r k a n 

inte sker. 3 Således finns ett antal uppdrag 

där samarbete inte är etablerat. 

Två uppdrag som har utvecklats nationellt 

är Jas 39 Gripen och korvett Visby. 

Ti l l s a m m a n s om fattar de knappt hälften 

av fmvs kundorderstock. 

Bland de uppdrag där fmv samverkar 

in ternationellt kan nämnas: Eldlednings- 

och observationsinstrument, artillerigranaterna 

Bonus och Excalibur, 

haubits 77 Archer, splitterskyddad granatkastare 

(ssg 120), pansarvärnsrobot 

Robot 57 (rb, nlaw), maskinell fordonsmatta, 

Ing enjörsfordon, uav-system 

Ugglan, ubåtsområdet, för Jas 39 

Gripen robotarna Iris-t respektive Meteor, 

ucav-demonstrator Neuron, 

flygteknikprogram met etap, Helikopter 

14, Ledsyst t, radarteknikprogrammet 

mfs, Länk 16 och Have Quick, 

mjukvaruradiosystem Gemensamt taktiskt 

radiosystem, reservmateriel till den 

nordiska stridsgruppen samt ammunitionsavveckling. 

I enlighet med materielförsörjningsstrategin 

arbetar fmv aktivt med att utöka 

andelen anskaffningar som sker i internationellt 

samarbete och i större omfattning 

upphandla i internationell konkurrens. 

Andel anskaffning 

i internationellt samarbete 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0 

18 

2005 

Det modulbaserade eldlednings- och ob ser- 

vationsinstrumentet EOI medger snabb och 

noggrann inmätning av mål. Laseravståndsinstrumentet 

respek tive IR-kameran, kan 

an vändas tillsammans eller var för sig bero- 

ende på uppdragets karaktär. Systemet kan 

nyttja digital magnetkompass och himla- 

kroppar för bäringsbestämning, samt GPS 

och fältmätmetoder för positionsbestämning. 

Karaktär och omfattning 

på det internationella 

samarbete som genomförs 

Internationell verksamhet 

Internationellt samarbete är en viktig 

del i vårt arbete. Internationella relationer 

ingår i det mesta av det fmv gör. Vå ra 

internationella samarbeten är ofta långsiktiga 

och handlar om att skapa relationer 

och bygga upp starka förtroenden 

med samarbetspartners. I första hand 

g ä l ler samarbetet våra nordiska grannländer, 

länderna i det europeiska sexnations 

sam arbetet och usa. 

fmv spelar i ett internationellt perspektiv 

också en aktiv roll i forskning och 

tek nikutveckling, både med myndigheter 

och industrinäring. Sverige deltar 

allt oftare i internationella missioner, 

till exempel i Kosovo och Afghanistan. 

För att lyckas med uppdragen krävs 

ofta tekniskt och säkerhetsmässigt avancerad 

ma teriel som kan fungera under 

svåra omständigheter. Missionernas 

behov ger fmv nödvändig erfarenhet inför 

framtida materielanskaffningar och 

kravställningar på materielen. 

Multilaterala och bilaterala 

samarbeten 

De multilaterala samarbetena är oftast 

långsiktiga och handlar om att visa att 

Sverige är en pålitlig samarbetspartner, 

harmonisera samarbetsverktyg samt även 

informationsutbyte och utvecklingssamarbete. 

Inom EU deltar Sverige i samarbetet 

med eda och deltar aktivt i ett flertal 

olika projekt och initiativ. edas uppgift 

är att stödja rådet och medlemsstaterna 

i deras strävan att ge eu en bättre 

försvarsförmåga på krishanteringsområdet 

och att upprätthålla den gemensamma 

säkerhets- och försvarspolitiken. 

Sverige har för närvarande bilaterala 

samarbetsavtal med fler än 20 länder. 

Det bilaterala samarbetet syftar till att 

identifiera och genomföra gemensamma 


19 

21 

2006 2007 


2 Som föranleder kundleveranser. 3 2005 var andelen anskaffning i internationellt samarbete 9,1 miljarder kr av 51,4 miljarder kr.

anskaffnings- och utvecklingsprojekt 

samt byta information. Inom detta samarbete 

sker även exportstöd till svensk 

industri i syfte att säkerställa en bärkraftig 

försvarsmaterielindustri. Bland de 

större projekten kan nämnas gemensam 

utveckling av Arthur med Norge, Bonus 

med Frankrike, Rb 57 med Storbritannien 

och Excalibur med usa. En gemensam 

upphandling av pansrat ingenjörfordon 

med Nederländerna kommer att 

genomföras i närtid. 

nyutveckling 

fmv ska enligt regleringsbrevet redovisa 

hur stor andel av anskaffningen som sker 

genom nyutveckling. Myndigheten ska 

även ange motiven till de nyutvecklingsbeställningar 

till industrin som lagts 

under året. 

Andel nyutveckling 

Nyutveckling innebär genomförande 

av de studier, projektdefinitioner, försök 

och eventuellt demonstrationer som 

före går ett beslut om serieanskaffning. 

Vissa utvecklingsuppdrag omfattar endast 

framtagning av en demonstrator 

och avsikten är inte att gå vidare med 

en an skaff ning. Ett exempel är demonstrator 

Neuron. 

Vidareutveckling av redan sedan tidigare 

anskaffad materiel som leder till 

nya materiella egenskaper ingår inte i 

denna redovisning. I verksamhetsledningssystemen 

har fmv tidigare haft en 

indelning som mer övergripande och 

grövre definierat »utveckling«. Informationen 

går inte att återskapa i en ökad 

finhetsgrad varför historiken inleds med 

denna redovisning. 

Av kundorderstocken avser 3,7 miljarder 

kr, knappt sju procent, uppdrag 

inom vilka verksamheten kategoriseras 

som nyutveckling. Detta fördelar sig på 

drygt 90 uppdrag vilket utgör drygt åtta 

procent av antalet uppdrag i orderstocken. 

Av de beloppsmässigt enskilt större 

uppdragen kan nämnas utvecklingen av 

ir- respektive radarjaktrobotarna Iris-t 

respektive Meteor till Jas 39 Gripen, ingenjörsfordon, 

delsystem inom kommunikationsutrustning 

respektive underhållsutrustning 

till Jas 39 Gripen, demo 

radar mfs (multifunktionssensor), Gemensamt 

taktiskt radiosystem, Ledsyst t. 

Splitterskyddad enhetsplattform 

samt ucav-demonstratorn Neuron. 


Motiv till nyutveckling 

Den metod som fmv enligt ovan valt för 

återredovisning av nyutveckling medför 

att det är andelen nyutveckling i orderstocken 

som redovisas. En stor del av orderstocken 

består av uppdrag som fmv 

erhållit för länge sedan men där verksamhet 

fortfarande pågår, till exempel 

inom Jas-projektet. 

De förändringar i materielförsörjningen 

som bland annat Försvarsförvaltningsutredningen 

pekade på och som 

till stora delar redovisar under kapitlet 

Materielförsörjning i förändring ovan 

måste inarbetas i materielprocessens tidiga 

faser (förmåge-utvecklingsbehov, 

systemarbete, kravställning, planering 

etc.) för att få genomslag i anskaffningsverksamheten. 

Dessa delar i materielförsörjningen 

ansvarar Försvarsmakten för. 

fmv bidrar till förändringar i dessa delar, 

bland annat genom aktivt deltagande 

i den integrerade materielledningen. 

Det tar dock tid att få förändringar att 

slå igenom i hela kedjan. 

Den nya strategin för Försvarsmaktens 

materielförsörjning föreskriver 

bland annat att kravanpassning ska göras 

mot vad marknaden kan erbjuda i 

form av redan befintliga produkter. Motiv 

till nyutveckling kan, trots sådan kravanpassning, 

föreligga till exempel om 

befintliga produkter inte uppfyller kundens 

krav eller om det visat sig att nyutveckling 

är det mest kostnadseffektiva 

alternativet ett ur ett livscykelperspektiv. 

Vid en såden bedömning är möjligheterna 

till internationellt samarbete en viktig 

parameter för att över tiden dela såväl 

utvecklings- som driftkostnader. 

jämställdhetsaspekter 


hur jämställdhetsaspekterna har beaktats 

och integrerats i anskaffning och utveckling 

av materiel, i för ändamålet relevanta 

projekt. 

All materiel som fmv upphandlar ska 

kunna användas av både kvinnor och 

män och detta är ett styrande krav i all 

anskaffning. 

Kroppsskyddsystem 

Under 2007 arbetade fmv med att omsätta 

Försvarsmaktens målsättning för 

ett nytt kroppsskyddssystem till tekniska 

krav och kommersiella krav för att 

kunna upphandla ett system i konkur- 

rens. Både Försvarsmakten och fmv har 

haft fokus på att systemet ska vara anpassat 

för att ge bästa möjliga funktionalitet 

oavsett användarens kön, kroppsform 

och kroppsstorlek. Upphandling av systemet 

är påbörjad och kraven på passform 

och funktionalitet kommer utvärderas 

genom fältförsök med försöksgrupper 

som består av både kvinnor och män. 

Modifiering av Ak 5 

fmv modifierar på uppdrag av Försvarsmakten 

ak (automatkarbin) 5 och den kortare 

varianten ak 5d så att man enklare 

och mer flexibelt kan anpassa vapnet till 

soldatens tjänst och uppdrag. Leveranserna 

till Försvarsmakten startade under 

2006 och kommer att ske kontinuerligt 

till och med slutet av 2010. 

Stor vikt har lagts på att vapnen ska 

kunna hanteras av alla soldater oberoende 

av storlek och dessutom kunna anpassas 

individuellt. Vapnets ergonomi har 

förbättrats bland annat genom det justerbara 

axelstödet som gör att soldaterna 

själva kan anpassa vapnet utifrån längd, 

storlek, kroppsskydd med mera. 

väsentliga prestationer 

i urval 

Nedan redovisas ett antal av de prestationer 

som genomförts under året. 

Anskaffningar för den 

anskaffning 

nordiska strids gruppen 

fmv genomförde under året en mängd 

anskaffningar för den nordiska stridsgruppen. 

Det rörde sig både om anskaffning 

av materiel och om ledningsstöd. Tiden 

som har stått till förfogande har varit kort 

och därför ställt höga krav på fmv. 

Erfarenheter 

fmv utvärderar nu hur anskaffningarna 

har genomförts och utarbetar förslag på 

förändringar inför det fortsatta arbetet. 

Anskaffningarna är krävande och har 

fungerat som pådrivare för ett ändrat arbetssätt. 

Detta har gett viktiga erfarenheter 

för att kunna utveckla vårt arbetssätt 

för att klara den betydligt snävare 

tidsramar som det innebär att sätta upp 

ett insatsförband. 

Det ledningsstöd som utvecklats vid 

fmv har i ökad grad efterfrågats och används 

numera regelbundet i Försvarsmaktens 

beslutsprocess. fmv håller en 

tydlig och ständigt aktuell bild som ger 

19

anskaffning 

aktörerna en god överblick av anskaffningsläget. 

Alla delar av fmv deltar aktivt 

med den expertis som är nödvändig 

för att ha överblick och för att kunna omsätta 

inriktningar från arbetsmöten till 

praktisk handling. Detta har förbättrat 

kvaliteten i beslut och beslutsunderlag. 

Flygbasutrustning 

fmv anskaffade under året materiel för 

att kunna upprätta en tillfällig flygplats 

i samband med att flyg deltar i nationella 

och internationella insatser. Här ingår 

bland annat flygledartorn, landningshjälpmedel, 

kommunikationsutrustning 

och lasthanteringsmateriel. Utrustningen 

gör det möjligt att inom tre dygn sätta 

upp en fullt fungerande flygplats. Totalt 

ska två flygbasbataljoner kunna utrustas. 

En flexibel, modulär uppbyggnad där 

både nationellt och internationellt regelverk 

ska uppfyllas har varit styrande krav. 

Helikoptrar 

Utformningen av den medicinska resursen 

för den nordiska stridsgruppen innebar 

att tre helikoptrar (hkp 10) skulle 

modifieras till kvalificerade sjuktrans porthelikoptrar, 

så kallade Medevac. Dessa 

heli koptrar har kapacitet att ge kvalificerad 

medicinsk vård under evaku ering 

och transport av skadade. Tekniska problem 

hos leverantören har medfört att helikoptrarna 

kan levereras till Försvarsmakten 

först efter årsskiftet och därmed 

inte kan användas av stridsgruppen från 

beredskapsstart. Utbildningen av besättningarna 

kommer att bli klar senare under 

2008. fmv modifierar även fyra Helikopter 

4 för trupptransport till stridsgruppen. 

Dessa kommer att levereras tidigt 

under 2008. 

Satellitbaserat kommunikationssystem 

En av de anskaffningar som har avgörande 

påverkan på stridsgruppens förmåga 

är anskaffning och utveckling av ett satellitbaserat 

kommunikationssystem för utbyte 

av sekretessbelagd information mellan 

stridsgruppens olika delar och med 

stabsplatserna i Europa. 

Principerna för sambandssystemet 

kommer att kunna nyttjas även för övriga 

svenska förband insatta utomlands. 

Ett toppmodernt ledningssystem, som är 

kopplat till kommunikationssystemet, 

har också tagits fram. 

Luftvärnssystem 

I oktober överlämnade fmv materiel för 

Luftvärnskompani 07 till Försvarsmakten. 

Kompaniet ska ingå i den nordiska 

stridsgruppen. Det är ett antal eldenheter 

(rbs70) och spaningsradarstationer (und 

e23) som anpassats för svenska behov. 

fmv drog fördel av det materielsamarbete 

som Sverige har med Norge genom 

att hyra en norsk luftvärnsledningsenhet 

som är interoperabel med Nato. 

Enheten anpassades för svenska försvarsmakten 

av ett norskt företag. För att minimera 

kostnaderna hyrs även reservdelar 

från detta företag. 

Eldenheterna har utrustats med irsikte 

och iff (Identification Friend or 

Foe). Spaningsradarstationerna har också 

kompletterats med iff och deras positioneringssystem 

och karthantering har 

anpassats för internationell verksamhet. 

Materielen har i stor utsträckning varit 

hyllvaror och anskaffats på marknaden. 

Fordon 

En stor del av utmaningarna vid anskaffning 

till den nordiska stridsgruppen är 

Det mobila flygledartornet är en del i den mo- 

bila och temporära flygplats som kan sättas 

upp inom tre dygn. 

Johan Pakarinen, till höger på bilden, och 

Gösta Gustafsson har projektlett det modulärt 

uppbyggda kommunikations- och informationssystemet 

till Nordic Battlegroup. 

kravet på transporterbarhet i flygplan. 

Terrängbil rg-32 Galten, och den splitterskyddade 

bandvagnen bv 309 har anskaffats. 

Alla kan transporteras i 

flygpla net c-130 Hercules. Fordonen 

har efter le verans modifierats för 

radiokommu ni ka tion och vissa av 

bandvagnarna har för setts med specialinredningar 

för ledning och sjuktransport. 

Uniformer och tält 

Två nya uniformssystem har anskaffats. 

Det är uniformer för djungel- och ökenmiljö, 

som har försetts med en armering 

av plastnät för att öka rivtåligheten. 

De har även försetts med insektsbekämpande 

beläggning. Nya tält för 

förläggning och ledning har anskaffats. 

Ledningstälten har försetts med luftkonditionering. 

Kvalitetssäkring 

Materielen till den nordiska stridsgruppen 

kvalitetssäkrades under hösten mot 

de krav som ställts på materielen till 

den nordiska stridsgruppen. 

Jas 39 Gripen till svenska 

Försvarsmakten 

De sista 20 flygplanen i delserie 2 och 

f lyg planen i delserie 3 skiljer sig så 

mycket från tidigare levererade flygplan 

att man valt att benämna dessa flygplan 

annorlunda. Den ensitsiga versionen kallas 

såle des Jas 39c och den tvåsitsiga Jas 

39d i stället för Jas 39a respektive Jas 

39b. Alla fyra versioner är i dagsläget 

operativa i Sverige. Förutom i Sverige 

finns även Jas 39c/d Gripen i tjänst i 

Tjeckien och Ungern. Från 2008 

kommer Jas 39c/d även vara operativ i 

Sydafrika. 

Under året levererade fmv 12 Jas 

39c/d till Försvarsmakten. Detta innebär 

att 58 av de 64 flygplanen i delserie 

tre nu är levererade. 

I april skedde ett haveri under f21s 

övning på basen i Vidsel. Haveriet be- 


Vid FMVs provplats i Linköping står en av 

de in för den nordiska stridsgruppen mod i fierade 

Helikopter 10 B till vänster, och en av 

de tre första exemplaren av den nya Heli - 

kopter 14. Båda modellerna genomgår omfattande 

provning och leveranskontroll. 

rodde på att räddningssystemet vådaaktiverades. 

fmv och leverantören har löst 

problemet temporärt med hjälp av modifierade 

utskjutningshandtag från Jas 39 

a/b. Militära flyginspektionens restriktioner 

hävdes i augusti. En långsiktig 

lösning utvecklades under hösten och 

kommer att införas tidigt under 2008. 

fmv levererade under sommaren 2007 

en ny materielsystemversion där Jas 39 

Gripen utrustades med en ny datalänk 

och förbättrat Nato-interoperabelt samband. 

Denna version kommer att följas 

av materielsystemversion 19 vid årsskiftet 

2008/2009. Uppgraderingen löper i 

stort enligt plan. Eftersom arbetet för att 

utveckla nya förmågor tar tid inleddes 

under första halvåret även studier inför 

den uppgradering som planeras till 2012 

(materielsystemversion 20). 

I oktober tecknade fmv ett avtal med 

leverantören om modifiering av Jas 39 

a/b till 31 Jas 39 Gripen i c/d-version 

ink lusive demonstratorprogram. Detta 

innebär att Försvarsmakten på sikt kommer 

att få en ensad flygplanpark bestående 

enbart av Jas 39c/d med interoperabel 

kommunikationsutrustning och förmåga 

till lufttankning. Med hjälp av demonstratorprogrammet 

erhålls underlag 

inför framtida beslut om uppgraderingar. 

Under året genomfördes även provning 

med Jas 39 Gripen, se Verksamhetsgren 

Driftstöd. Försvarsmaktens nya inriktning 

mot internationella insatser har 

styrt utvecklingen och flygplanen har genomgått 

flera förändringar. De har utrus- 


tats för lufttankning, vilket i sin tur innebär 

att piloten och g-dräkten behöver 

syre under längre tid. Planen har nu en inbyggd 

syregenerator. De har även ett nytt 

radiosystem cdl39 (Communication and 

Data Link 39) som är interoperabelt med 

Natos radiosystem. De har Natos system 

för identifiering av eget och fientligt flyg 

iff och system för instrumentlandning 

ils (Instrument Landing System). 

Leverans av Helikopter 14 

till FMV 

fmv har under 2006–2007, tillsammans 

med den militära Flyginspektionen och 

med stöd av namhemo kvalificerat den 

första svenska helikopterkonfigurationen. 

Under 2006 påbörjade fmv en leveranskontroll 

av den första Helikopter 14 

vilken slutfördes i juni 2007. I juli fick 

tillverkaren ett militärt typcertifikat från 

Flyginspektionen som innebär att tillverkaren 

tar ett luftvärdighetsansvar för 

helikoptertypen i fortsättningen. fmv har 

under året tagit emot två helikoptrar 

från leverantören. 

Den första leveransen genomfördes på 

den stora försvarsutställningen Paris 

Airshow. Denna helikopter är kvar i Frankrike 

och är utbildningsplattform för 

svens ka besättningar. Den andra helikoptern 

levererades i september till fmv. 

Under hösten pågick leveranskontroll 

av ytterligare en helikopter. fmv beräknar 

att dessa tre kommer att överlämnas 

till Försvarsmakten under det första 

halvåret 2008. Huvudaktiviteterna under 

hösten och vintern har syftat till att 

Avtalet om utveckling av Jas 39 Gripen slöts 1982 efter beslut av riksdagen. I avtalet ingick 

en första delserie om 30 flygplan. Tio år senare beslutade riksdagen återigen om Jas- 

pro j e k t et. Därefter undertecknades avtal mellan FMV och Industrigruppen Jas om utveck- 

ling av den tvåsitsiga Jas 39 B och anskaffning av delserie 2 omfattande 110 flygplan. 

Delserie 3 beslutades 1997, liksom ett parallellt utvecklings- och anpassningsprogram 

som ger en successivt förbättrad förmåga. 

anskaffning 

21

anskaffning 

få materielsystemintyg för materielsystemet 

från Flyginspektionen och kvalificering 

av nästa konfiguration. 

Verfiering av Korvett typ Visby 

2007 har präglats av provverksamhet 

med verifiering av delsystem på fartygen 

hms Visby, hms Härnösand och hms 

Ny k ö pi ng. Verifieringarna har varit av 

två typer, dels sådana verifieringar som 

genomförs på alla fartyg i serien och dels 

två provkampanjer med verifieringar som 

endast genomförs på ett fartyg i serien. 

Vidare har vitala delsystem som 

ledningssystem levererats och verifierats 

i »Sea Acceptance Test«. Under året har 

det även genomförts leveranskontroller 

inför fmvs övertagande av det sista fartyget 

i serien, hms Karlstad. 

Ett omfattande projekteringsarbete 

har genomförts inför slutförande av 

byggnationen. I detta arbete ingår slutförande 

av tekniska studier och förhandlingar 

med industrin. 

Under en vecka i september var en Visbykorvett 

på besök i London under försvarsmaterielmässan 

dsei. Syftet med 

detta besök var att ge exportstöd till de 

svenska företag som har deltagit i utvecklingen 

av Visbykorvetterna. De 

svenska företagen har önskat en Visbykorvetts 

deltagande vid mässan sedan 

flera år. 

hms Nyköping (k34) lämnade Karlskrona 

på onsdagen i veckan innan mässan 

och genomförde provverksamhet i 

Nordsjön med Emden som bas och gick 

därefter till London. Sammanfattningsvis 

var besöket en stor succé och inofficiellt 

utnämndes hms Nyköping till 

»star of the show« av mässarrangören. 

Utveckling av Försvarsmaktens 

ledningssystem 

Försvarsmaktens har ett behov av att utveckla 

tekniska delar i ledningssystemet 

i takt med att nya krav uppkommer för 

den nationella och internationella förmå- 

FMV ska leverera fem korvetter av Visbyklass med tillhörande stödsystem 

till Försvarsmakten. Arbetet med projektet har pågått sedan 1995 och fartygen 

levereras till Försvarsmakten under åren 2008 till 2010. FMV är huvudleverantör, 

vilket betyder att FMV beställer de olika delsystemen samt 

koordinerar installationer och gränsytor. Visbykorvetterna är byggda i så 

kallad smygteknik där fartygets signaturer hålls mycket låga i alla dimensioner 

för att undgå upptäckt och ge ett taktiskt övertag. Visbykorvetterna 

är multifunktionsfartyg som kan klara funktioner som minjakt, ytstrid, 

ubåtsjakt, havsövervakning, sjöfartsskydd och stöd till det civila samhället, 

både i nationell och internationell tjänst. 

Visbykorvetten HMS Nyköping väckte stor 

nyfikenhet när FMV, i samband med en 

provtur, visade upp fartyget vid mark- och 

sjömässan, DSEi, i London. 

gan. Behovet av interoperabilitet mel lan 

försvarsmaktens olika delar och samverkan 

med andra länder är vägledande. 

Som en del i denna utveckling genomförs 

projekt Ledsystt. Detta projekt genomförs 

i ett integrerat samarbete mellan 

fmv, Försvarsmakten, foi och industrin. 

Projektet genomförs skedesindelat. 

Inom ramen för det andra skedet har 

under 2007: 

en utvecklingsanläggning driftsöverlämnats 

till Försvarsmakten. 

Anläggningen ska kunna utnyttjas 

för såväl verksamhets utveckling 

som teknisk utveckling. 

ett stort antal designregler färdigställts 

och publicerats. Dessa 

designregler införs nu efterhand 

i produktionen. 

tekniskt stöd lämnats till Försvarsmaktens 

verksamhetsutveckling 

Under 2007 beställdes det tredje skedet. 

Denna beställning omfattar fortsatt konceptuell 

utveckling av ledningssystemet 

i internationellt samarbete samt vidareförädling 

och realiserbarhetsprövning av 

tidigare framtagna designregler. 

Designreglerna beskriver på vilket 

sätt ledningssystemet ska byggas upp för 

att ge efterfrågade egenskaper. Efterfrågade 

egenskaper är bland annat att ge 

befattningshavare och system ökad tillgång 

till befintlig information med beaktande 

av säkerhet (såväl security som 

safety), prestanda såsom kapacitet och 

tidsfördröjningar, skalbarhet, flexibilitet 

och möjliggörande av ökad användning 

av kommersiella produkter. 

Designreglerna beskriver systemets 

uppbyggnad från högsta nivå ner till lägsta 

nivå. För att verifiera dessa designregler 

har projektet utformat och »byggt« 

erforderliga delar för att kunna verifiera 

tekniska ansatser, så kallad Proof of Concept, 

poc. Denna verksamhet bedrivs i 

utvecklingsanläggningen i Enköping. 

Splitterskyddad enhetsplattform 

Splitterskyddad enhetsplattform är ett 

flexibelt enhetsfordon som ska kunna 

användas för ett stort antal funktioner 

inom Försvarsmakten, till exempel trupptransport, 

materieltransporter, och am- 


ulans. Den första fasen av utvecklingen 

beställdes 2006. Denna fas avslutas under 

det första kvartalet 2008. 

En fortsatt utveckling planeras inte 

då detta förutsätter minst en internationell 

partner så att utvecklingskostnaderna 

kan delas. Några sådana förutsättningar 

föreligger inte. 

Ledningsstöd 


fmv ska, på uppdrag av Försvarsmakten 

och andra kunder, stödja planering och 

be slutsfattande i materielfrågor i syfte att 

skapa systemmässiga, materiella, tek niska 

och ekonomiska förutsättningar för en 

effektiv materielförsörjning. Detta in nebär 

bland annat att myndigheten ak tivt 

ska arbeta för ett ökat utnyttjande av redan 

utvecklade systemlösningar samt redan 

existerande teknik på marknaden. 

Allmänt 

fmv har inom detta område ett uppdrag 

att genomföra systemarbete för de aktuella 

anskaffningar som avses genomföras. 

Systemarbetet ska resultera i spårbarhet 

i allt från Försvarsmaktens krav på verksamhet 

och förmågor, via funktioner och 

informationsbehov till krav på ingående 

tekniska system. Arbetet ska bland annat 

leda till att göra anskaffningar som tar till 

vara den teknik som redan har ut vecklats 

och som ger kostnadseffektiva lösningar. 

Under året fortsatte utvecklingen av 

de verktyg och strukturer som krävs för 

att uppnå spårbarhet mot efterfrågade 

förmågor. fmv har bland annat uppdaterat 

och sammanställt behoven av samverkan 

för förband i internationella insatser. 

Detta har använts för att fatta beslut 

om utrustning. En fördjupad kart läggning 

av de tekniska systemen, när det gäller 

be hov av informationsutbyte, har genomförts 

för isaf-missionen i Afghanistan. 


i urval 

FoT-demonstrator 

CBRN Ledningssystem 

Utvecklingen av en demonstrator för 

cbrn (chemical, biological, radiological 

and nuclear) ledningssystem är avslutad 

och slutdemonstrationen genomförd. 

Ana lysen av resultaten har påbörjats och 

avslutas tidigt 2008. 


Demonstratorn består i huvudsak av programvara 

och syftar till att visa teknik 

som kan bidra till att öka förmågan till 

led ning av cbrn-skyddsfunktionen inom 

Försvarsmakten. Tekniken bidrar främst 

till att öka förbandens rörelsefrihet, till 

att minska risken för att personal och 

materiel drabbas av cbrn-händelser och 

till att utnyttja resurser effektivare. 

Tekniken förväntas ge större möjligheter 

till proaktiv riskhantering för 

snabbare och precisare bedömning av 

cbrn-hot och händelser samt medge 

modellering av konsekvenser för personal 

och materiel. En så kallad invers spridningsmodell 

har tagits fram som utifrån 

väder- och sensordata kan bestämma ett 

utsläpps position och styrka. Experiment 

i en blandning av verklig och simu lerad 

miljö har genomförts. 

Högupplösta väderprognoser och 

mätningar har jämförts med standardprognoser 

i syfte att undersöka om de påverkar 

det taktiska beteendet. Virtuella, 

elektroniska »staket« i lägesbilden har 

kombinerats med ett antal tekniker (till 

exempel Blue Force Tracking för att följa 

egna styrkors positioner) och använts för 

bland annat utmärkning av varningsområden, 

underlag för effektivare resursutnyttjande 

och tidig varning om ökande hot. 

Uppdraget har i två etapper bedrivits 

sedan 2003 tillsammans med Försvarsmakten, 

foi och industrin. smhi har levererat 

de högupplösta väderprognoserna. 

cbrn-ledningsdemonstratorn har 

varit en tvärvetenskaplig utmaning med 

många deltagare i projektet. cbrn-spe- 

cialister har i samarbete med specialister 

inom ledningssystem utvecklat programvara 

som ger ledningsfunktionen 

en tydligare bild av cbrn-situationen. 

FoT-demonstrator flygning 

ledningsstöd 

Provskjutning av demonstratorn Hyper 

velocity missile vid FMVs provplats i Vidsel. 

Roboten nådde en toppfart på över Mach 

5,5 vilket motsvarar 6 600 km per timme. 

i hypersonisk fart 

Under hösten 2007 avslutades uppdraget 

demonstrator Hyper Velocity Missile 

med tre lyckade provskjutningar. Proven 

ägde rum på fmvs provplats i Vidsel. 

Projektet syftade till att demonstrera 

kontrollerad flygning i hypersonisk fart 

(över Mach 5) och att studera de fenomen 

med bland annat uppvärmning som 

uppstår i dessa farter. Att kunna styra en 

robot i hypersoniska farter är unikt. 

Resultaten från provningarna visar 

att demonstratorn nådde en toppfart på 

över Mach 5,5 vilket motsvarar drygt 6 

600 km/tim. Roboten hölls rollstabil 

och olika manövrer utfördes under flygningarna. 

Farkosten utgör ett komplext system 

av delkomponenter som har verifierats 

genom analyser, konstruktionsgenomgångar 

och slutligen genom komponenttest 

innan slutliga flygprov genomfördes. 

Exempel på komponenttester som har 

genomförts är aerodynamiska prov av 

skrov och styrfenor, prov av elektroniksystemet 

samt motorprov. Dessutom är 

all den mätutrustning som installerats 

23

ledningsstöd 

Finkalibervapen 

Navigation / positionering 

Ledningssystem 

Övning / simuleringsutrustning 

viktig för att följa demonstratorns funktion 

och få kunskap vid de extrema förhållanden 

som den utsätts för vid hypersoniska 

farter. 

Systemarbete 

Uniformssystem och 

personlig utrustning 

Optronik 

Understödsvapen 

Personlig maskering 

markstrids utrustad soldat 

Soldatmateriel har traditionellt utvecklats 

och anskaffats inom olika verksamhetsområden. 

Soldatens samlade krav har 

tidigare inte varit utgångspunkten som 

en naturlig del vid materielförsörjningen. 

fmv driver nu ett projekt för att koordinera 

utveckling och anskaffning av 

soldatmateriel för att uppnå en sammanhållen 

systemkravbild. 

Soldaten bär med sig allt mer teknisk 

avancerad utrustning. Ett exempel är sensorer 

som ska föra över data till ledningssystem 

så att högre chef får underlag för 

att fatta rätt beslut. En stor del av soldatens 

utrustning ska kunna strömförsörjas 

under längre tid utan att behöva tillföras 

ytterligare ström. Med detta som 

ut gångspunkt koordineras nu pågående 

och planerade aktiviteter inom sol datområdet. 

Detta innebär bland annat att 

den utrustning som stödjer soldater att 

Tester av sensorer och fällare till varnare 

och motverkanssystem för Helikopter 10 

genomförs vid FMVs provplats i Karlsborg. 

Systemsäkerhet Signatur anpassning MM 

Strömförsörjning 

I / användbarhet Logistik och underhåll 

NBC-skydd 

Datorkraft 

Kommunikation 

Hörselskydd / hjälp 

Ballistiskt skydd 

Övrig ammunition 

genomföra strid till fots kartläggs. Utifrån 

resultatet förser projektet andra utvecklings- 

och anskaffningsprojekt 

med handlings- och designregler. Regler 

som syftar till att gemensamt uppnå 

ett integrerat och konfigurerbart soldatsystem. 

Soldaten samverkar med flertalet system, 

som fordon, stridsbåtar och helikoptrar. 

Soldaten behöver till exempel 

under transport få information om läget 

på stridsfältet och ladda upp strömför- 

FMV driver ett arbete för att koordinera ut- 

veckling och anskaffning av alla typer av 

materiel till soldaten i insatsförsvaret. 

brukande utrustning. Därför hanteras 

frågor som rör soldatens behov och 

gräns ytor till andra system. Målet är att 

uppnå en sammanhållen systemkravbild 

för all soldatmateriel så att soldatsystemet 

tillgodoser Försvarsmaktens behov. 

ökat nyttjande 

av redan utvecklade 

systemlösningar 

fmv ska enligt regleringsbrevet aktivt 

ar beta för ett ökat utnyttjande av redan 

utvecklade systemlösningar samt redan 

existerande teknik på marknaden. fmv 

ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits 

för att uppnå detta. 

För att öka nyttjandet av redan utvecklade 

systemlösningar samt på marknaden 

redan existerande teknik krävs att 

framtagningen av materielsystem och 

produkter samordnas i vid bemärkelse i 

tidiga faser av livscykeln. Genom analyser 

av befintliga system utifrån kommande 

behov kan möjligheter till merutnyttjan 

de av redan utvecklade system 

identi fie ras. Med internationell samordning 

kring teknik och affärssamordning 

inom fmv kan möjligheter till nyttjandet 

av hyllvaror, så kallade cots, identifieras 

och säkerställas och därmed undviks 

onödig nyutveckling. 

För detta krävs samsyn mellan fmv 

och Försvarsmakten om materielsystemens 

hantering i en livscykelmodell. 

Detta arbete pågår för närvarande. 


Ett Gripenplan och en fransk Mirage 

tankas från den franska lufttankern 

C135 FR i samband med FMVs prov för 

certifiering av Gripen för lufttankning. 

Driftstöd 


fmv ska, på uppdrag av Försvarsmakten, 

på ett kostnadseffektivt sätt stödja Försvarsmaktens 

hantering av materiel, inklusive 

avveckling. 

väsentliga 

prestationer i urval 

Försäljning av överskottsmateriel 

fmv genomförde under 2007 ett flertal 

försäljningar omfattande allt från en stor 

mängd beklädnadsmateriel till cirka 600 

bandvagnar typ 206. 

Ett trendbrott kan ses både med avseende 

på innehållet i försäljningarna och i 

antalet försäljningar. Försäljningarna avser 

nu i högre grad kvalificerad materiel 

och är därmed mer inriktade mot mellanstatliga 

avtal, exportstödjande verksamhet 

samt mot återköp till den tillverkande 

industrin. 

Antalet försäljningar är också många 

fler än tidigare. Försäljningarna har påtagligt 

bidragit till att Försvarsmakten 

kunnat minska förrådsytorna i enlighet 

med plan. 

fmv har i samband med försäljningarna 

arbetat i nära samverkan med såväl 

Försvarsmakten som Inspektionen för 

strategiska produkter (isp). fmv har nu 

även fått i uppgift att fyra gånger per år 

redovisa kommande försäljningsuppdrag 

för isp. 

Mot bakgrund av försäljningsärendena 

blir alltmer komplexa har personer 

med affärskompetens rekryterats och ett 

ökat fokus har lagts på utveckling av affärsmässighet 

och nya former för affärer. 

Som exempel kan nämnas en ny strategi 

avseende återköp till industrin. 

Provverksamhet 

Provverksamheten inom fmv utförs inom 

följande områden: 

Marksystem 

Flyg- och rymdsystem 

Lednings-, sensor- och 

telekrigssystem 

Sjösystem 

Kunder utanför Försvarsmakten. 


Inom samtliga områden har fokus under 

året varit att verifiera, validera samt evaluera 

materiel som ska ingå i den nordiska 

insatsstyrkan. Dessutom har underlag tagits 

fram för viss certifiering av utrustning. 

Arbetet innebär också att fmv har kunnat 

beskriva de begränsningar som materielen 

kan ha på grund av yttre faktorer 

och dessutom ge anvisningar för att minimera 

dessa begränsningar. Ytterligare en 

del i arbetet har varit att ta fram normerande 

krav för internationella insatser. 

Den nya materielen måste kunna verka 

i såväl extrem kyla som extremt solsken 

och värme och dessutom i hög luftfuktighet. 

Av den anledningen har klimatkammaren 

på provplatsen i Karlsborg 

som tidigare kunnat simulera kyla, värme 

och fukt, nu kompletterats för att på 

ett kontrollerat sätt utsätta materielen 

för simulerad solbestrålning. Anläggningen 

är dimensionerad för att kunna 

prova hela stridsvagnar och är därmed 

den största i sitt slag i Sverige. 

Under året har fmv intensivt provat 

Helikopter 4 samt 10 för att kontrollera 

genomförda modifieringar inför uppsättandet 

av den nordiska stridsgruppen. 

Leveranskontrollerna av Helikopter 14 

fortskrider. Leveranskontrollerna av Helikopter 

15 fortsatte och fem nya kontrollerades 

under året. 

För Jas 39 Gripen har det varit prioriterat 

att, i tätt samarbete mellan fmv, 

Industri och Försvarsmakten, validera 

den förmåga som ska användas till bland 

annat den nordiska stridsgruppen. Utöver 

detta validerades även motsvarande 

förmåga för Tjeckien och Ungern. 

Från flygbasen i Istres har fmv samar- 

driftstöd 

betat med Frankrike för att utprova Jas 

39 Gripens lufttankningsförmåga. Tre 

Jas 39 Gripen genomförde under två 

veckor flera lufttankningsprov mot det 

franska flygvapnets lufttanker kc-135. 

På uppdrag från Försvarsmakten och 

det ungerska flygvapnet har fmv inom 

ledningssystemområdet genomfört interoperabilitetstester, 

främst för Jas 39 

Gripen och asc890, avseende Link 16 

(taktisk datalänk), igenkänningssystem 

(iff) och skyddad talkommunikation 

(Secure Voice). 

Inom telekrig har fmv fortsatt med 

prov med det motmedelssystem som Jas 

39, ingående i Fighter Unit 01 i den nordiska 

stridsgruppen ska vara utrustat med 

under 2008. Liknande förmåga har verifierats 

på Helikopter 10. 

För svensk försvarsindustri provsköts 

robotsystemen Meteor, Iris-t, Bamse, 

samt hvm-demonstratorn vid provplatsen 

i Vidsel. Den utländska provverksamhet 

som genomfördes var dels den andra 

delen av den multinationella prov verks 

a m heten med jaktroboten Amraam, dels 

två flygprovkampanjer med italienska 

Alenias uav demonstrator Sky-y. 

Inom det marina området koncentrerades 

provverksamheten till Visbykorvetterna. 

Verksamheten har genomförts 

i nära samverkan mellan fmv och Försvarsmakten. 

Under det andra halvåret 

genomfördes leveranskontroll av fartyg 

nummer 5. Analys och planeringsverksamhet 

har bedrivits och avslutats inom 

halvtidsmodernisering av minröjningsfartyg 

Landsort. Syftet var att förbereda 

verifiering av fartygssystemet där fmv 

har påbörjat arbetet med fartyg 1. 

25

driftstöd 

Jas 39 Gripen till Ungern 

I enlighet med avtalet mellan fmv och 

den ungerska staten fortsatte leveranserna 

av Gripen och nu har samtliga 14 plan 

levererats. Samtliga plan som levererades 

under året levererades tidigare eller i enlighet 

med avtalad tid. 

Parallellt med produktionen av flygplanen 

genomförs också utbildning på 

Gripen i Sverige och Ungern. Den första 

gruppen av ungerska piloter och tekniker 

genomgick utbildning som avslutades 

2006. Under hösten 2006 påbörjades 

utbildningen av den andra gruppen ungerska 

piloter och tekniker och de avslutade 

sin utbildning under våren 2007. 

Under hösten genomförde den sista 

gruppen piloter genomfört sin utbildning 

i Sverige och den kommer att slutföras 

under våren 2008. Som en del i avtalet 

kommer Sverige även att ha svenska 

piloter och tekniker på plats i Ungern 

under avtalsperioden, som rådgivare åt 

det ungerska flygvapnet. Denna grupp, 

Swedish Air Force Support Group, har 

funnits på plats i Ungern i cirka två år. 

De levererade Gripenflygplanen motsvarar 

de senaste svenska c- och d- 

versionerna. 

Totalt har Ungern beställt fjorton 

flygplan, tolv ensitsiga och två dubbelsitsiga, 

och leasar dem under tio år (2006– 

2016). Därefter tar den ungerska staten 

över ägandet. 

Jas 39 Gripen till Tjeckien 

Under året uppgraderades i enlighet med 

avtalet med det tjeckiska försvarsdepartementet 

samtliga av Tjeckiens leasade 

flyg plan. Även stödsystemen uppgraderades 

under perioden. 

Under året utbildades ytterligare fem 

tjeckiska piloter och tio tekniker på Gripensystemet. 

Utbildningen genomfördes 

i Försvarsmaktens regi på uppdrag 

av fmv vid f7 Såtenäs och fts Halmstad. 

Därmed har totalt har 21 piloter 

och 49 tekniker utbildats på systemet. 

Ett antal mindre kurser har även levererats 

av industrin. 

fmv har, på regeringens uppdrag, påbörjat 

ett arbete för att utreda förutsättningarna 

och påverkan på materielförsörjningen 

i och med Tjeckiens eventuella 

åtagande gentemot Nato för luftförsvaret 

över Baltikum 2009. En »sight 

sur vey« med svenskt deltagande på den 

till tänkta basen i Litauen har också genom 

förts. Den tjeckiske operatören har 

under året producerat cirka 1 800 flyg- 

Korgen från lufttankern har fångats 

in av Gripenplanet. 

timmar, vilket motsvarar 150 timmar 

per flygplan. 

Sverige och Tjeckien ingick 2004 ett 

avtal som innebär att Tjeckien hyr tolv ensitsiga 

Jas 39c Gripen och två dubbelsitsiga 

Jas 39d Gripen i tio år. Efter lea singperiodens 

slut ska flygplanen och tillhörande 

stödutrustning återlämnas till 

Försvarsmakten. I avtalet ingår samt liga 

drift-, underhålls- och utbildningskostnader 

liksom kostnaden för teknisk an passning 

av flygplanen. Samtliga flygplan och 

m er p a r te n av stö dut r u st n i ng e n le ve r e - 

rades under 2005 i enlighet med avtal. 

Flygplanen ingår sedan 2005 i Natos incidentberedskap. 

Ett antal skarpa starter 

har genomförts. 

FMVs arbete med Nato 

Maintenance and Supply Agency 

Nato Maintenance and Supply Agency 

(namsa) är en förmedlare av tjänster från 

vilka medlemsländerna kan få stöd inom 

tre huvudsakliga områden. Det första 

om rådet är materielspecifikt där materiel 

av samma typ kan konfigurationsledas. 

Det innebär bland annat att medlemsländerna 

kan komma överens om 

upp graderingar av materielsystem som 

leder till lägre kostnader eftersom utveck 

lingskostnaden delas på fler. 

Det andra området är handel med reservmateriel 

och allmän materiel där 

både handel mellan länderna samt från 

originalleverantören sker. Inom det området 

kan nämnas drivmedelsupphandlingar 

men även enklare materiel såsom 

kompletta system med snöskotrar kan 

anskaffas. 

Det tredje området är direkt stöd till 

operationer och insatser och är det område 

som för närvarande växer snabbast. 

fmv är utsedd till att vara Sveriges representant 

i namsa, men alla myndigheter 

har möjlighet att göra affärer med namsa. 

Utöver tidigare pågående verksamhet 

har fmv även ansökt om och blivit 

beviljat medlemskap i Weapon System 

Partnership för hawk (rb 77) samt i 

Weapon System Partnership Ammunition 

Support. 

Regelbundna eftersök av rester från 

avfyrade robotar görs vid FMVs vidsträckta 

provområde utanför Vidsel i Norrbotten 

för att hålla naturen fri från skräp. 


fmv har även varit aktivt för att skapa 

nya ramavtal inom namsa. I första hand 

omfattar det ramavtal för bandvagnsfamiljen 

med Bandvagn 206 i spetsen. 

Men även ramavtal för snöskotrar och 

fyrhjuliga motorcyklar har fmv varit 

drivande att få fram, tillsammans med 

Norge och Finland. 

Materiell interoperabilitet 

Sverige antog under 2002 ett så kallat 

parp-mål (Planning And Review Process) 

för att utreda möjligheten att införa 

Natos system för kodning av materiel, 

Nato Codification System (ncs). Med 

anledning av detta har Försvarsmakten 

gett fmv i uppdrag att, efter genomförd 

konsekvensanalys, påbörja nödvändiga 

förutsättningsskapande åtgärder. 

Under året har ett bilateralt samarbetsavtal 

med Norge för etablering av en 

svensk National Codification Bureau 

förhandlats fram och undertecknats. Avsikten 

är att kunna kodifiera Försvarsmaktens 

förnödenheter med Nato Stock 

Number som ett komplement till våra 

svenska f- och m-nummer. 

Avtalet garan terar nödvändig infrastruktur 

för operativ drift inom ncs. 

Detta avtal möjliggör kodifiering enligt 

ovanstående av den nordiska stridsgruppens 

förnödenheter det vill säga materiell 

interoperabi litet erhålls. De första kodifieringarna 

ge nomfördes under vintern 

på Norges ncb. 

Internationella 

materiel- 

samarbeten och 

industrifrågor 


fmv ska tillhandahålla resurser inom 

teknik- och materielförsörjning, inklusive 

forskning, för stöd till Regeringskansliet, 

för fmvs egna myndighetsuppgifter 

och för fmvs samverkansuppgifter 

med övriga myndigheter. 

väsentliga 

prestationer i urval 

fmv deltar i en rad samarbeten och internationella 

fora där möjliga materielsamarbeten 

diskuteras. Under våren lånade 

fmv ut personella resurser till Rege- 


internationella materielsamarbeten och industrifrågor 

ringskansliet och gav stöd i internationella 

frågor. 

fmv lämnade även strategiskt ledningsstöd 

rörande materielförsörjning, 

inriktning av forskning och teknikutveckling 

samt industrifrågor. Detta görs 

dels på uppdrag av Regeringskansliet, 

dels genom samverkan med andra myndigheter. 

Härutöver lämnades stöd till 

den na tio nella försvarsmaterieldirektören 

(Na tio nal Armaments Director, nad) 

inom ramen för dennes uppdrag. 

Internationellt materiel- 

samarbete och exportstöd 

Multilateralt samarbete 

fmv utarbetade under våren underlag 

till Regeringskansliet för den nationella 

beredningen av eda-frågor. Det rörde sig 

både om generella frågor och mer spe - 

cifika ärenden. En aktuell fråga har varit 

den strategi för den europeiska försvarsindustriella 

basen som försvarsministrarna 

fattade beslut om i maj. Strategins 

syfte är att skapa en förmågedriven, kompetent 

och konkurrenskraftig europeisk 

försvarsindustri. 

I juli trädde edas uppförandekod för 

försvarsmaterielupphandling i kraft 

(Code of Best Practice in the Supply 

Chain). Koden är frivillig och används 

när artikel 296 åberopas i enlighet med 

Code of Conduct. Ett syfte med koden är 

att främja konkurrens på huvudkontrakts- 

och underleverantörsnivå samt 

att öppna upp försvarsmaterielmarknaden 

i Europa för alla leverantörer, även 

små och medelstora. 

Piloterna Jonas Jeppsson, Mikael Olsson 

och Johan Brynje på FMVs provplats 

i Linköping innan leverans av de tre sista 

Gripenplanen till Ungern. 

fmv har aktivt bidragit med synpunkter 

och erfarenheter inför driftsättningen av 

edas annonseringsportal (ebb2, Electronic 

Bulletin Board) samt medverkat 

vid seminarier med industri och små 

och medelstora företag för att sprida information 

om portalen. fmv har även 

varit samordnande myndighet för edas 

enkät till försvarsindustrin och små och 

medelstora företag i Sverige. 

Sommaren 2006 övertog Sverige ordförandeskapet 

i den exekutivkommitté 

som styr sexnationssamarbetet (loi/fa). 

Ordförandeskapet som varar ett år roterar 

mellan medlemsländerna. Företrädare 

för fmv deltar löpande i exekutivkommitténs 

och undergruppernas möten. 

Syftet med sexnationssamarbetet är 

att underlätta omstrukturering och effektivisering 

av den europeiska försvarsindustrin. 

I samarbetet ingår Frankrike, 

Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige 

och Tyskland. 

Under det svenska ordförandeskapet 

har förutom ordinarie möten i exekutivkommittén 

även arbetsmöten på exekutivkommitténivå 

och informella möten 

mellan ländernas nad hållits. Sverige 

har under sitt ordförandeskap initierat 

och drivit arbetet med frågan om samarbetets 

framtid och relationer till andra 

forum. Samtliga deltagande länder anser 

att samarbetet bör bevaras på medellång 

27

internationella materielsamarbeten och industrifrågor 

Två användarmöten för robotsystem 

15 har genomförts, ett i Stockholm och 

ett i Tyskland, med deltagare från Finland, 

Polen, Kroatien, Tyskland och Sverige. 

sikt och utvecklas mot ett forum för strategisk 

analys. 

Samarbetet mellan Sverige och usa 

om exportlicenser för svensk försvarsmateriel 

med amerikanskt innehåll fortsatte 

inom ramen för Defence Export Working 

Committee. 

Bilateralt samarbete 

I början av året tecknades ett informationsutbytesavtal 

med Frankrike och 

Storbritannien rörande Multi-Role Comb 

a t M i s si le s (mrcm). Det är ett modulärt 

robotsystem som kan integreras på 

fordon, fartyg och helikoptrar. Systemet 

benämns i Sverige även ecom. 

Det tyska samarbetet om Robotsystem 

15 utvecklades och ett projektavtal 

undertecknades i början 2007. Ett inledande 

“User -club” möte med deltagare 

från Finland, Polen, Kroatien, Tyskland 

och Sverige har genomförts i Stockholm 

samt ett uppföljande möte i Tyskland. 

Ett samarbetsavtal inom ramen för »User- 

club rbs 15« avses tecknas under 2008. 

Ett avtal har tecknats med Schweiz 

om gemensam vidareutveckling av motmedelssystem 

för Helikopter 10 (Superpuma) 

som kommer att ingå i den nordiska 

stridgruppen. Dessa motmedelsystem 

omfattar främst avhakningssystem 

mot luftvärnsrobotar. I början av året 

tecknades även ett nytt informationsutbytesavtal 

med USA rörande ytfartygsteknologi. 

Exportstöd 

fmv genomför på uppdrag av regeringen 

exportfrämjande verksamhet genom 

att koordinera medverkan samt utgöra 

kontaktyta för industrin och myndigheter 

vid exportfrågor när det gäller bland 

annat medverkan som referenskund. 

En stor del av insatserna under året 

har primärt riktats mot Jas 39 Gripen 

där ett flertal länder sedan tidigare visat 

intresse för systemet och där några gått 

in i ett skarpare läge under året, exempelvis 

Thailand. fmv har i samarbete 

med industrin gjort ett antal föredragningar 

för representanter för utländska 

myndigheter. 

Exportstöd har även, på begäran av 

industrin, lämnats avseende Archer ar- 

tillerisystem (hjulgående haubits), Giraffe 

(luftvärnsradar) och Erieye (flygburen 

markradar). Exportstödet för dessa 

system lämnades huvudsakligen i form 

av demonstrationer för utländska myndighetsrepresentanter. 

fmv deltar kontinuerligt i Försvarsmaktens 

exportstödsmöten samt vid Regeringskansliets 

koordineringsmöten 

avseende försvarsmaterielexport. 

Strategiskt ledningsstöd, 

industrifrågor 

Materielförsörjningsstrategier inklusive 

strategiskt ledningsstöd och industrifrågor. 

fmv ger Försvarsdepartementet ett 

kontinuerligt och brett stöd inom materielförsörjningsområdet 

omfattande såväl 

utredningar, uppdrag, remisser som 

svar på ad hoc-frågor. 

fmv bedriver också omvärldsbevakning 

samt analys- och strategiarbete för 

att bygga kompetens i försvarsindustri- 

och materielförsörjningsfrågor. Fokus 

för arbetet är utvecklingen inom områdena 

marknad, företag, produkt, budget 

och teknik, vilket utgör ett led i att generera 

alternativ i materielförsörjningen 

och ta fram beslutsunderlag till anskaffningar. 

Arbetet redovisas såväl med fast planering 

i halvårsvisa alternativt årsvisa leveranser 

eller som löpande engångsvisa 

leveranser. 

Utredningar / remisser 

Arbetet med särskilda uppdrag, utredningar 

och remisser pågår under hela 

året. Som exempel kan nämnas följande 

redovisningar. 

Enligt regeringsuppdrag har fmv 

under året slutfört förhandlingarna om 

ett mellanstatligt avtal avseende leveranssäkerhet 

och förenklad överföring 

för vissa sprängämnen mellan Finland, 

Frankrike och Sverige. 

Enligt konkurrensförordningen prövar 

eu-kommissionen frågor i samband 

med företagsuppköp inom försvarsmaterielområdet 

i Europa. Enligt uppdrag 

från regeringskansliet besvarade fmv 

frågor i ett ärende. 

Regeringen har begärt redovisning av 

en forsknings- och kunskapsstrategi för 

fmv och materielförsörjningen. Det är 

ett underlag i arbetet med framtida 

forskningsplanering. Redovisning skedde 

i december. 

Försvarsmakten, med stöd av fmv och 

foi, har arbetat fram ett förslag till Forsknings- 

och utvecklingsstrategi som avses 

komplettera materielförsörjningsstrategin. 

fmv har yttrat sig över förslaget i 

skrivelse. 

fmv har också lämnat yttranden till 

Regeringskansliet över utredningen 

»Alltid redo!« (sou 2007:31) och Strategi 

för arbete med säkerhetssektorreform. 

Affärsmodeller 

Försvarsmaktens förändrade uppgifter 

tillsammans med en ny materielförsörjningsstrategi 

har lett till nya krav. fmvhar 

genomfört ett arbete avseende affärsmodeller. 

Rapporten Utvecklade affärsmodeller 

ger en teoretisk och övergripande 

bild av metoder och verktyg. Ar betet 


med rapporten slutfördes under året och 

är ett steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete 

för att stärka fmvs affärsmässighet. 

Utvecklingsarbetet ska bidra till att 

olika styrande dokument, exempelvis 

ma terielförsörjningsstrategin, avspeglas 

i fmvs sätt att göra affärer. 

Analysarbete 

Under 2007 genomförde fmv sammanställningar 

och analyser av produkter och 

tjänster inom både den svenska och den 

internationella marknaden. Uppdra get 

avrapporterades till Försvarsdepartementet 

under hösten. 

fmv har under året levererat två rapporter 

till Försvarsdepartementet innehållande 

analyser av inhemsk försvarsindustri. 

Analys av Försvarsmaktens materielplan 

gjordes vid två tillfällen under året. 

Dessa analyser har redovisats för Försvarsmakten. 

Under året har fmv genomfört 

analyser av Försvarsmaktens budgetunderlag 

och regeringens budgetproposition 

vilka redovisats för fmvs styrelse 

och ledning. 

Ett strukturarbete med fokus på kompetenssammanställning 

genomfördes. 

En enhetlig metod har utarbetats över 

fmvs arbetsmetodik kring teknisk omvärldsanalys 

bland annat via en utvärderingsenkät. 

Likaså har en kartläggning 

genomförts över fmvs tekniska experter 

och strategiska specialister, vilka kategoriserats 

i enlighet med weag/edas 

taxonomi för teknologisk information. 

Även flera större forskningsevenemang, 

såsom darpa, har bevakats, och informationsmaterial 

för fmv har gjorts tillgängligt. 

Strategiarbete 

fmv utarbetade och fastställde under året 

anskaffningsstrategier för halvtidsmodifiering 

av ubåt Gotland, gc2f (Ground 

Based Command and Control Facility), 

taktisk uav brobandvagn och ingen jörsfordon. 

Produktområdesstrategier färdigställdes 

under våren för områdena Mark, Sjö, 

Flyg och Rymd, Ledning och Information 

samt Logistik. Efter samverkan med 

Försvarsmakten fastställdes produktområdesstrategierna 

av generaldirektören 

att gälla inom fmv. 

fmv lämnade vid flera tillfällen underlag 

till Försvarsdepartementets arbete 


EVALUERING OCH CERTIFIERING AV IT-SÄKERHETSPRODUKTER 

med en ny försvarsindustristrategi. Underlagen 

avsåg främst industriella villkor 

och förutsättningar. fmvs stöd till 

Försvarsdepartementet i detta uppdrag 

kommer att fortsätta under 2008. 

Evaluering 

och certifiering 

av IT- säker- 

hetsprodukter 


Sveriges Certifieringsorgan för it-säkerhet, 

csec, är en självständig enhet som 

på regeringens uppdrag verkar som nationellt 

certifieringsorgan för granskning 

av it-säkerhet i produkter och system 

en ligt Common Criteria (iso/iec 15408). 

Syftet är att säkerställa att säkerhetsfunktioner 

i certifierade it-produkter verkligen 

ger det skydd som utlovats. 


Verksamheten har bytt lokaler och är numera 

placerad vid fmvs huvudkontor Tre 

Vapen och har anpassats till den nya organisation 

som infördes vid fmv den 2 april. 

fmv/csec har licensierat två företag, 

Combitech ab och Atsec Information 

Systems ab, att verka som evalueringsföretag. 

Hos dessa har två it-säkerhetsprodukter 

evaluerats under översyn av fmv/ 

csec. Evaluering av ytterligare två produkter 

har startat. csec arrangerade un- 

der våren två evaluerarutbildningar. 

Representanter från usa, Frankrike, 

Italien och Sydkorea granskade csecs 

verksamhet inom ramen för Common 

Criteria Recognition Arrangement 

(ccra). Gruppen fann att verksamheten 

uppfyller kraven och rekommenderade 

att fmv/csec erkänns som certifieringsorgan. 

Omröstning inom ccra pågår. 

swedacs ackreditering av verksamheten 

har fortsatt och förväntas inom kort 

även den kunna vara avslutad. csecs rådgivande 

kommitté har tillsatts och genomfört 

sitt första protokollförda möte. 

Tre utgåvor av certifieringsordningen 

har publicerats. Certifieringsordningen 

har kompletterats med regler som bland 

annat omfattar granskning av kryptografiska 

algoritmer; förändringar av certifierade 

produkter, stöd för den nya versionen 

av Common Criteria, v3.1, samt 

hur evaluerare ska redovisa resultatet av 

sitt arbete. 

Inom ramen för det internationella 

samarbetet inom ccra medverkade 

csec i det fortsatta arbetet med att effektivisera 

Common Criteria. 

Mats Ohlin, överingenjör vid fmv, 

tillträde den 1 november som ordförande 

för ccras högsta beslutande organ, ccra 

Management Committee. 

kbm och fmv/csec har genomfört en 

studie om hur andra länder ställer krav 

på it-säkerhet i produkter enligt Common 

Criteria. Nationellt bidrog csec genom 

medverkan vid seminarier och utbildningar, 

samt genom samverkan med 

Den organiserade kriminaliteten har tagit steget in i IT-världen. För att samhället ska 

fungera krävs att alla som använder IT-systemen kan lita på att de säkerhetsegenskaper 

som utlovas också fungerar i verkligheten. Certifieringsorganet för IT-säkerhet, CSEC, 

inom FMV, verkar för ökad säkerhet i produkter och system. 

29

SÄRSKILDA REDOVISNINGAR 

Kostnad för uppbyggnad av verksamheten och intäkter från certifieringstjänster 

tkr 2006 2007 

Kostnader för uppbyggnad av certifieringsverksamheten 9 973 10 889 

Intäkter av certifieringstjänster 388 285 


andra myndigheter, till ökad kunskap 

om hur certifiering kan öka förtroendet 

för it-säkerhet i produkter. Information 

och nyheter om verksamheten har kontinuerligt 

publicerats på fmv/csec hemsida. 

csec hemsida har översatts till engelska 

och en informationsskrift om Common 

Criteria har tagits fram i samverkan 

med kbm. 

Mer information finns att läsa på 

www.csec.se. 

ekonomisk redovisning 

Kostnaden för uppbyggnaden av certifieringsverksamheten(grundverksamheten) 

uppgick under 2007 till 10,9 miljoner 

kr. För grundverksamheten (an slaget) 

är avtalat cirka 12 miljoner kr per år. 

Under året har bemanningen ökat något 

och därmed är kostnaderna högre än 

2006. 

Intäkterna som uppstår i verksamheten 

är licensierings- och certifieringsuppdrag 

samt kursavgifter. Under året 

uppgick intäkterna till 285 000 kr. År 

2006 hade csec en större andel licensieringsintäkter 

än 2007, i övrigt (certifiering 

och utbildning) var det ungefär 

lika. Vid etableringen av ett nytt certifieringssystem 

är det naturligt att kostnaderna 

för licensieringen (det vill säga 

tillsynen av nya evalueringsföretag) är en 

större post än vad som blir fallet när dessa 

väl blivit godkända. 

Särskilda 

redovisningar 

milstolpseffektivitet 

vid anskaffning 

fmv ska sträva efter att förbättra milstolpseffektiviteten, 

det vill säga andelen 

leveranser som gjorts inom avtalad 

tid, för verksamhetsgren Anskaffning. 

fmv ska inom verksamhetsgren Anskaffning 

redovisa andelen av antal milstolpar 

som uppfyllts inom överenskommen 

tid och andelen av antal avtal med 

Försvarsmakten och andra kunder som 

omförhandlats och orsaken till omförhandlingarna. 

Av redovisningen ska även 

milstolpseffektiviteten för prioriterade 

uppdrag framgå. Redovisningen ska innehålla 

en bedömning av hur milstolpseffektiviteten 

för prioriterade uppdrag utvecklats 

jämfört med de föregående två åren. 

Denna redovisning görs på sidan 14 i 

avsnittet Resultat. 

försvarsunderrättelse- 

produktion 

fmv ska enligt regleringsbrevet “genom 

sin underrättelseverksamhet tillgodose 

regeringens, Försvarsmaktens och övriga 

uppdragsgivares behov av underrättelser 

för att skapa fullgoda underlag för planering, 

beslut och genomförande av 

verksamhet”. fmv ska enligt regleringsbrevet 

bland annat “redovisa vilka uppdragsgivare 

myndigheten rapporterat till 

och i vilken utsträckning uppgifterna har 

kunnat lösas.” 

Denna redovisning till regeringen 

görs i särskild ordning. 

militära och civila 

synergieffekter 

fmv ska enligt regleringsbrevet “aktivt 

arbeta för att öka civila och militära synergieffekter 

inom de områden där myndigheten 

bedömer det som lämpligt.” 

Vidare ska fmv: 

“Utbyta erfarenheter och 

information med de myndigheter 

som bedöms vara lämpliga för 

uppgiften att förse Försvarsmakten 

med materiel och tjänster på ett 

kostnadseffektivt sätt. 

Verka för att en kontinuerlig och 

formaliserad dialog upprättas 

med sådana myndigheter som för 

sin verksamhet kan antas ha behov 

av liknande materiel och systemlösningar 

som Försvarsmakten har.” 

fmv ska ”redovisa uppnått resultat i ar betet 

med att öka civila och militära syn ergieffekter. 

Resultatet ska kommenteras i 

förhållande till tidigare års civila och 

militära synergieffekter”. 

Direkta ekonomiska fördelar kan lättast 

tydliggöras vid samordnad materielanskaffning 

och vid gemensamma underhållslösningar. 

Den totala omfattningen 

av synergier är dock svåra att kvan tifiera, 

eftersom de ofta sträcker sig över en 

längre period och över olika delar av sam - 

hället samt även till stor del består av indirekta 

vinster. Omfattningen av årets 

insatser är i samma storleksordning som 

föregående år och effekterna av årets insats 

bedöms därför vara på ungefär motsvarande 

nivå som föregående år. 

fmv inriktar sig på att skapa föruts 

ä t t ningar för att synergier ska kunna 

tas tillvara. En central del i dessa an- 

FMV stöttar Kustbevakningen i arbetet 

att ta fram koncept och specifikation till 

ett nytt övervakningsfartyg. Design och 

konstruktion överlåts sedan till industrin. 


Samarbetet med civila kunder ligger inom 

ramen för säkerhetssektorn. FMV har 

bland annat utfört uppdrag åt Polisen. 

sträng ningar är att upprätta och bibehålla 

en dialog med andra myndigheter, enligt 

regeringens inriktning i regleringsbrevet 

(se ovan), för att öka kunskap om 

respektive myndighets behov och vilka 

möj ligheter som finns vid ett samarbete. 

Un der det gångna året har fmv haft en 

dialog om möjligheterna att ytterliga re 

ta tillvara synergier mellan det civila 

och militära med bland annat kbm, Kustbevakningen 

och Räddningsverket. 

fmv har under året dessutom utfört 

arbete inom det civila säkerhetsområdet 

åt exempelvis Kustbevakningen,kbm, 

lfv och Polisen samt den isländska kustbevakningen. 

Förutsättningsskapande 

verksamhet 

fmv har inom det åtgärdsprogram som 

drivits sedan 2006 undersökt förutsättningarna 

för att tillvara ta synergier genom 

ökad dialog och samverkan med 

myndigheter inom det civila säkerhetsområdet. 

Dialoger har förts med kbm, 

Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen och 

Räddningsverket. Sammanfattningsvis 

finns det ett intresse för en fortsatt dialog 

för att hitta nya fördelar. 

Ett antal områden där andra myndigheter 

har visat ett intresse är ledning, logistik, 

modellering och simulering samt 


materielanskaffning inom mark och sjö. 

Det har även visat sig att det finns ett behov 

av att vidta förutsättningsskapande 

åtgärder, som att förenkla kontaktvägarna 

mellan myndigheterna och att öka 

kunskapen om respektive myndighets 

verksamhet. Hänsyn togs till detta vid 

fmvs organisationsförändring i april och 

en verksamhetsplan har utarbetats. 

Nationella samverkansgrupper 

fmv deltar i en nationell samverkansgrupp 

för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte 

och därmed förbättra förutsättningarna 

för Sveriges internationella 

säkerhetssamarbete. Gruppen leds av Utrikesdepartementet 

i rollen som svensk 

nsa (National Security Authority) vad 

avser Nato- och eu-frågor. Andra deltagare 

i detta forum är bland annat Försvarsmakten, 

Säkerhetspolisen, Försvarets 

Radioanstalt och Rymdstyrelsen. 

I huvudsak arbetar fmv inom försvarsområdet 

med säkerhetsskydd av information 

men har även andra uppdrag. 

fmv har bemyndigats av regeringen att 

förhandla angående ett avtal om säkerhetsskydd 

med anledning av den överenskommelse 

som tecknades den 13 april 

om ett forsknings- och informationsutbyte 

mellan Sverige och usa inom det civila 

säkerhetsområdet. Samarbetet ska 

leda till ökade kunskaper om hur man 

kan möta hot och risker. 

fmv deltar även i andra samverkansgrupper 

exempelvis inom ammunitions- 

och minröjning till lands och sjöss samt 

strömförsörjningsområdet. Det ökade 

elberoendet i samhället har ökat sårbarheten, 

vilket har visat sig vid påfrestningar 

som till exempel vid stormen Gudrun 

och stormen Per. Kriser och andra 

hotbilder berör alla samhällsfunktioner 

och ett behov av en gemensam teknisk 

grundsyn på problemställningarna har 

identifierats. Därför har en arbetsgrupp 

för robust elförsörjning bildats för att utbyta 

erfarenheter om uppbyggnad av robusta 

el-/reservkraftsystem, samt samverka 

på ett tekniskt plan och diskutera 

gemensamma tekniska gränsytor och 

teknisk utformning. Deltagare i arbetsgruppen 

är för närvarande representanter 

från fmv, kbm och Räddningsverket. 

fmv inbjuder även andra myndigheterna 

att föra en dialog med Försvarsmakten 

och fmv om materielsamarbeten 

som kan vara till fördel för flera parter. 


Säkerhetsforskning 

fmv beslutade, tillsammans med Vin nova 

och kbm, att under tre år satsa 40 miljoner 

kr på säkerhetsforskning. Satsningen 

omfattar teknik för övervakning, spaning 

och identifikation, farliga ämnen, 

tillförlitliga och robusta informations- 

och styrsystem samt återställa säkerheten 

i samband med kris. 

Krisberedskapsmyndigheten 

fmv stödjer kbm rörande Rakel (Radiokommunikation 

för effektiv ledning) i 

huvudsak med anslutningar i Försvarets 

telenät. Detta innebär inplaceringar av 

Tetra basstationer i lämpliga försvarsmaktsanläggningar. 

I samband med detta 

görs telekonfliktanalyser på varje berörd 

plats och en trafiklösning tas därefter 

fram för att nå optimal funktionalitet 

av Rakels transmission i telenät. Vid rekognosering 

på föreslagna anläggnin gar 

görs även en kraftbehovsanalys. 

Kustbevakningen 

fmv har ett flerårigt samarbete med 

Kust bevakningen om anskaffning av 

materiel. I första hand har arbetet omfattat 

flyg plan och fartyg, som är tekniskt 

kom ple xa materiel och därmed upphandlings 

mäs sigt komplicerade. Anskaffningen 

av tre flygplan som ska ersätta 

Casa 212 genomförs i nära samarbete 

med Kustbevakningen och är i slutfasen 

med beräknade leveranser 2008. 

Ett uppdrag som har gett fmv möjlighet 

att flytta gränsytan till industrin 

genom att överlåta designarbetet till leverantören 

är den konceptgenerering av 

övervakningsfartyg som har utförts för 

Kustbevakningens räkning. 

Polisen 

Under året avslutade fmv leveransen till 

Polisens materielpublikation rörande 

fram förallt handeldvapen. Via Polisens int 

ranät kan landets alla poliser ta del av 

upp daterade instruktionsböcker, reparationsböcker, 

reservdelskataloger samt besiktningsanvisningar 

för samtliga vapenmodeller. 

Under 2006 levererade fmv ammunitionsröjningsrobotar 

till Försvarsmakten 

och Polisen. Robotarna ska användas 

mot misstänkta bomber och oexploderad 

ammunition. fmv erbjöd samtliga 

polismyndigheter att inom befintligt 

kontrakt skaffa robotar i polisiärt utfö- 

31


rande (färg, märkning etc.). Polisen har 

genom fmvs försorg dessutom anslutits 

till Försvarsmaktens system för försörjning 

av underhåll och reservdelar. Möjligheten 

för Polisen att nyttja ytterligare 

optioner inom kontraktet efter överenskommelse 

med fmv har nyttjats. 

Ammunitionsröjningsrobotar inklusive 

tillbehör levererades till Polisen i 

Västra Götaland under 2007. Försvarsmakten 

har ett behov av mindre ammunitionsrobotar 

och med anledning av 

detta samarbetar fmv med Polisen för 

att möjliggöra att synergieffekter kan tas 

tillvara även vid denna anskaffning. 

Samarbetet mellan Polisen, Försvarsmakten 

och fmv om optiskt materiel, 

till exempel bildförstärkare och ir-kameror, 

fortlöper. Synergieffekter kan tillvaratas 

genom att man kan anskaffa 

längre serier samt nyttja samma lösning 

för underhåll och service. fmv har under 

året anskaffat utrustning till Polisen och 

dessutom bidragit till att bygga upp kunskap 

om optiskt utrustning inom Polisen. 

Övrigt 

Försvarets telenät är ett modernt nät med 

täckning i hela Sverige. Telenätet används 

för totalförsvarsändamål och ska garantera 

telekommunikation av hög kvalité i 

fred, kris och krig. 

Abonnenter i nätet är främst förbands- 

och försvarsanläggningar. För att underlätta 

samarbete mellan Försvarsmakten 

och andra har telenätet också abonnenter 

inom det civila totalförsvaret, till exempel 

Luftfartsverket, Statens Räddningsverk, 

smhi, Försvarets Radioanstalt, 

Pliktverket, länsstyrelser och andra civi la 

myndigheter. Försvarets telenät används 

också som stöd för kärnkraftssäkerheten 

och ger därmed ett direkt stöd till det civila 

samhället. Vid extrema påfrestningar 

i fred kan militära förband och ledningsfunktioner 

dessutom ge ett indirekt stöd 

till det civila samhället genom att använda 

telenätet. 

internationell test- 

och övningsverksamhet 

fmv får inom sitt verksamhetsområde 

bedriva internationell militär test-, utbildnings- 

och övningsverksamhet i Sverige 

(itö), för att höja nyttjandegraden 

inom tillgänglig test-, utbildnings-och 

övningsinfrastruktur. Syftet är också, 

när så är möjligt, att gagna Försvarsmaktens 

och fmvs egen utveckling genom 

erfarenhetsöverföring eller samövning 

utöver ordinarie övningsserier. Verksamheten 

drivs av fmv och Försvarsmakten i 

linjeorganisationen, men också i ett gemensamt 

projekt. Projektägare är Försvarsmakten 

som med stöd av en styrgrupp 

med representanter från fmv och 

foi styr övergripande. 

fmv ska enligt regleringsbrevet tillsammans 

med Försvarsmakten redovisa 

genomförd verksamhet. En lägesbeskrivning 

har lämnats i delårsrapporten. 

fmv har samverkat med Försvarsmakten 

kring beskrivningen av itö. 

fmvs provplatser har under en lång 

rad år tagits i anspråk av utländska kunder. 

Huvuddelen av kunderna kommer 

från Europa. Marknadsföringen mot internationella 

kunder har ytterligare sam- 

ordnats med Försvarsmakten och Rymdbolaget. 

Försvarsmakten, fmv och foi 

har också lämnat ett gemensamt bidrag 

till European Union Military Staff 

(eums) och den katalog över militära träningsfaciliteter 

som är möjliga för andra 

länder att utnyttja som publiceras som 

ett eget uppslag inom ramen för eu 

Training Programme på Europeiska unionens 

råds hemsida. 

Vid fmvs provplats i Vidsel genomförde 

under året de större europeiska 

jaktrobotprojekten provverksamhet med 

mycket gott resultat. Dessutom genomfördes 

under vintern en andra del av den 

multinationella provverksamheten med 

jaktroboten Amraam. I juni teckna des 

ett flerårigt kontrakt med den italienska 

flygtillverkaren Alenia rörande provflygningar 

av flera olika nya uav-system. 

Den första flygningen enligt kontraktet 

genomfördes med uav Sky-y i juni och 

den andra i oktober varvid uthållighetsrekord 

för denna uav-klass slogs. 

Vid fmvs provplats Malmen utnyttjade 

det finska flygvapnet den dynamiska 

flygsimulatorn (dfs) för test- och övningsverksamhet 

för 18 piloter i fmvs regi. 

offentlig privat samverkan 

fmv ska där detta bedöms kostnadseffektivt 

utöka sin tillämpning av offentlig-privat 

samverkan (ops). fmv ska redovisa 

omfattningen av ops och redovisningen 

ska innehålla en bedömning av 

vilka kostnadseffektiviseringar som 

ås tad kommits genom ops. 

Med ops avses olika former för samarbete 

och partnerskap mellan offentlig 

sektor och privata aktörer rörande tjänster 

och förnödenheter. ops är ett paraplybegrepp 

som omfattar såväl outsourcing 

som strategiska partnerskap för förnödenheter 

och tjänster. För närvarande 

finns ett brett spektrum av ops-uppdrag 

i olika faser på fmv, allt från uppdrag vars 

lämplighet prövas till uppdrag som redan 

är realiserade som ops-avtal. 

De under året utarbetade förslag till 

avtal inom ops-området har ännu inte 

undertecknats varför någon bedömning 

av kostnadseffektivisering för närvarande 

inte kan redovisas. 

Det italienska företaget Alenia genom- 

förde provflygningar med sin senaste obe- 

mannade farkost, Sky-Y, vid FMVs prov- 

plats i Vidsel under sommaren och hösten. 


Uppdrag där FMV prövat om 

det är lämpligt att använda OPS 

Under året prövades lämpligheten av att 

använda ops i bland annat följande uppdrag; 

halvtidsmodifiering av amfibiebataljonen, 

helhetsåtagande avseende försörjning 

och hantering av ammunition, 

projektallians med industrin rörande 

fram tida editionsutveckling av Jas 39 

Gripen, fordonsförsörjning samt ett partnerskap/outsourcing 

med industrin gällande 

ett långsiktigt helhetsåtagande 

för undervattensystem omfattande bland 

annat vapen och farkoster. 

Utbildning av helikopterbesättningar 

Upphandlingen av utbildning på Helikopter 

14 genomförs med utgångspunkt 

att endast köpa tillgänglighet, det vill 

säga staten köper en tjänst och kommer 

inte att äga simulatorer med mera. Vida re 

planeras upphandlingen att genomföras 

som ett så kallat pfi-upplägg (Private Finance 

Initiative). Detta innebär att de 

som avser utföra utbildningen även ska 

ansvara för finansiering av nödvändiga 

kapitalinvesteringar. 

Som en följd av ett fördjupat samarbete 

inom Helikopter 14-utbildningen 

mellan Sverige och Finland har en för de 

båda länderna gemensam anbudsinfordran 

tagits fram. Anbud inkommer i 

början av år 2008. Parallellt med anbudsarbetet 

pågår verksamhet för att beräkna 

referenskostnader och lönsamhetsbedömningar, 

det vill säga en beräkning av 

kostnaden om Försvarsmakten genomför 

utbildningen i egen regi. Avtal för utbildning 

kommer att tecknas under 

andra halvåret 2009. Eftersom avtalet 

inte undertecknats kan kostnadseffektiviseringarna 

ännu inte redovisas. 

Skolflygplan SK 60 

– tillgänglighet och service 

Under året har fmv tagit fram ett preliminärt 

avtal för sk 60 ops. Grunderna i 

det preliminära avtalet bygger på att 

ägandeskapet för flygplan sk 60 med tillhörande 

typspecifik utrustning övergår 

till en civil leverantör. Leverantören utför 

klargöring och service och garanterar 

en viss tillgänglighet av flygplan. Försvarsmakten 

opererar flygplanen på de 

olika verksamhetsställena. Det preliminära 

avtalet är på åtta år. 

Kostnadsbesparingarna för sk 60 

ops, baserat på lämnad offert, jämfört 


mot dagens kostnad för att driva sk 60 

väntas bli relativt stora. Dessa besparingar 

är möjliga främst genom ett mer 

effektivt nyttjande av flygplanen. I avtalet 

ingår även en uppgradering av flygplanens 

avionik. 

fmv och Försvarsmakten avvaktar vidare 

direktiv gällande sk 60 ops då det 

preliminära avtalet är av sådan karaktär 

och omfattning att regeringen behöver 

riksdagens bemyndigande för att få besluta 

om affären. Eftersom avtal inte 

tecknats har besparingarna ännu inte 

uppnåtts. 

I mars tecknade fmv och Rymdbolaget 

samarbetsavtal omfattande drift och 

un derhåll av provsystem vid fmvs prov- 


Cockpit i Helikopter 14 uppvisar en modern digital miljö. Fem multifunktionsskärmar med 

kapacitet att presentera data från samtliga system ombord dominerar instrumentpanelen. 

Med de två kontrollenheterna på mittkonsolen styrs alla helikopterns delsystem såsom 

radar, navigations- och kommunikationssystem. Taktiska delsystem och ytterligare funk- 

tionalitet kommer successivt införas i denna digitala miljö under leveransperioden. 

plats i Vidsel och utökad samverkan avseende 

marknadsföringen av North European 

Aerospace Test Range (neat). 

Avtalet innebär att Rymdbolaget tar 

över drift och underhåll av provsystemen 

vid provplatsen i Vidsel och ansvarar för 

att fortsättningsvis upprätthålla den 

operativa förmågan för dessa system. Ungefär 

30 medarbetare från fmv har överförts 

till Rymdbolaget. fmv kvarstår 

som ägare av samtliga provsystem. Därutöver 

ska Rymdbolaget även bidra med 

marknadsföringsstöd och försäljningsstöd 

till fmv . 

Intentionerna med samarbetsavtalet 

är att kunna minska fmv fasta driftskostnader 

vid provplatsen genom att utnytt- 

33


Omräkning av myndighetskostnad 

Personal Timlöner inom staten, Konjunkturinstitutet 

Lokaler, resor, övrigt SCB, Konsumentprisindex 

Resurskonsulter, tjänsteprodukter SCB, Tjänsteprisindex 

ja de synergier som finns med Rymdbolagets 

verksamhet vid Esrange i Kiruna. 

Vidare syftar avtalet till att avsevärt kunna 

öka beläggningen av extern prov- och 

testverksamhet vid provplatsen för att 

möjliggöra reduceringar av Försvarsmaktens 

kostnader för provplatsen. 

främjande av jämlikhet 

och jämställdhet 

fmv ska enligt regleringsbrevet “särskilt 

redovisa hur myndigheten levt upp till 

den egna målbilden om främjande av jämlikhet 

och jämställdhet samt motver kande 

av diskriminering och trakasserier. 

Den na redovisning finns i avsnittet Medarbetare 

och arbetsmiljö på sidan 38. 

investeringsplan 


investeringarnas utfall. I de fall utfallet 

skiljer sig från planen ska detta kommenteras 

och motiveras. Denna redovisning 

görs i avsnittet Resultat på sidan 11. 

effektivitet 

och god hushållning 

fmv ska genom resultatindikatorer, 

nyckel tal eller på annat sätt visa om myndighetens 

verksamhet bedrivits effektivt 

och med god hushållning. Av redovisningen 

ska om möjligt framgå en jämförelse 

med de två föregående åren. Utvecklingen 

ska analyseras och kommenteras. 

De resultatindikatorer som fmv har 

valt att använda för detta syfte är: 

myndighetskostnad per 

debiterad timme. 

debiteringsgrad, samt 

effektivitet mot kund. 

Det sistnämnda, effektivitet mot kund, 

avser fmvs så kallade yttre effektivitet 

och i den resultatindikatorn ingår följande 

delindikatorer: 

milstolpseffektivitet totalt och 

för verksamhetsgren Anskaffning, 

godkända milstolpar totalt och 


fakturering i förhållande till 

kundernas planering. 

Tillsammans ger dessa resultatindikatorer 

en grund för att bedöma om verksamheten 

har bedrivits effektivt och med 

god hushållning. 

Myndighetskostnad per 

debiterad timme 

fmvs myndighetskostnad avser kostnader 

för personal, lokaler, utrustning och 

it. Det är kostnaden som krävs för att 

an skaffa den materiel och de tjänster som 

fmvs kunder efterfrågar. Myndighetskostnaden 

ska täckas av det timpris som 

kunderna betalar. 

För att kunna jämföra myndighetskostnaden 

över tiden har fmv justerat 

den för extraordinära kostnader. 4 Den 

har också fastprisberäknats med hjälp av 

olika index. 

Den första resultatindikatorn som är 

myn dighetskostnad i förhållande till antal 

timmar som debiterats mot kund. 

Myndighetskostnaden, efter justeringarna 

och fastprisberäkning, relateras således 

till de timmar som lagts ned på verksamhet 

di rekt riktad mot kund. På detta sätt 

fås den genomsnittliga kostnaden för 

varje nedlagd timme mot kund. 

fmvs mål är att bedriva verksamheten 

så effektivt som möjligt genom att 

hålla myndighetskostnaden på en så låg 

nivå som möjligt. För att uppnå detta 

måste fmv ha god kontroll över lönekostnader 

och kostnaderna för lokaler 

och it. En följd av de kostnadsminskningar 

som fmv genomför med anled- 

Myndighetskostnad 5 

ning av besparingskraven blir att myndighetskostnaden 

sänks. 

Resultatindikatorn, myndighetskostnad 

per debiterad timme, är en bra indikator 

på fmvs produktivitet eller så kallade 

inre effektivitet. Ju lägre indikatorn 

är desto mer effektivt bedrivs verksamheten. 

Om myndighetskostnaden kan 

sänkas utan att det går ut över det antal 

timmar som debiteras kund minskar indikatorn 

och verksamheten effektiviseras. 

Om antalet timmar som debiteras 

kund stiger, givet en oförändrad myndighetskostnad, 

minskar också indikatorn 

och effektiviteten ökar. 

Ett förhållande som måste beaktas 

vid analysen av utvecklingen är att fmvs 

anpassning mot det nya försvaret innebär 

att den personal som rekryteras till 

del kommer att ha högre lön än den personal 

som slutar. Detta kan göra att indikatorn 

inte sjunker så mycket som den 

annars skulle ha gjort. Utvecklingen av 

indikatorn måste därför följas och orsaker 

till förändring analyseras noggrant. 

Myndighetskostnaden skulle kunna 

minska till följd av att antalet anställda 

sjunker. Detta ser positivt ut om enbart 

denna indikator beaktas, men det kan ha 

resulterat i att leveranserna till kund försenats. 

Därför kommer den att kompletteras 

med resultatindikatorn effektivitet 

mot kund, se nedan. 

I det följande redovisas inledningsvis 

utvecklingen av de olika delarna i myndighetskostnaden 

mätt i fasta priser. 

Därefter redovisas utvecklingen av de 

debiterade timmarna och slutligen utvecklingen 

av myndighetskostnaden i 

förhållande till de debiterade timmarna. 

Personalkostnaderna minskade från 

1 130 miljoner kr till 1 056 miljoner kr. 

4 Extraordinära kostnader för pensionsavtal, återföring rivningskostnader Karlsborg och andra extraordinära avskrivningskostnader. 

5 I löpande priser: 1 502 mnkr 2005, 1 455 mnkr 2006, 1 439 mnkr 2007. 

Fasta priser, 2007 års prisläge, mnkr 2005 2006 2007 

Personalkostnader 1 178 1 130 1 056 

Lokaler 103 89 72 

Resor 11 12 10 

Resurskonsulter 18 6 4 

Tjänsteprodukter 197 202 244 

Övriga kostnader 91 68 53 

Totalt 1 598 1 506 1 439 

Källa: FMVs produktionsledningsystem. 


Myndighetskostnad per debiterad timme 

Fasta priser, 2007 års prisläge. 2005, Utfall 2006, Utfall 2007, Utfall 2008, Prognos 2009, Beräkning 

Myndighetskostnad, tkr 1 598 082 1 505 730 1 438 790 1 431 967 1 432 184 

Debiterade timmar 2 149 112 2 069 690 1 899 749 1 914 969 1 893 375 

Myndighetskostnad, kr, per debiterad timme 744 728 757 748 756 


Timmar och debiteringsgrad 2005 2006 2007 

Debiterade timmar 2 149 112 2 069 690 1 899 749 

Totalt antal timmar 3 046 195 2 866 013 2 590 988 

Andel, procent 70,6 72,2 73,3 


Antalet årsarbetskrafter (i genomsnitt) 

sjönk från 1 749 till 1 595. Mätt per årsarbetskraft 

ökade personalkostnaden något, 

främst beroende på den kompetensväxling 

som nu sker inom fmv. 

Lokalkostnaderna per årsarbetskraft 

minskade med 11 procent per årsarbetskraft 

jämfört med 2006 (20 procent 

jämfört med 2005) till följd av ett effektivare 

lokalutnyttjande och att delar av 

fastigheten Tre Vapen nu hyrs ut till Försvarsmakten. 

Den genomsnittliga ytan 

per arbetsplats, mätt enligt Ekonomistyrningsverkets 

(esv) definition 6 , är nu 

30 kvadratmeter. Detta är ett bra värde 

enligt esv 7 . 

Kostnaderna för resor sjönk. De var i 

princip oförändrade per årsarbetskraft 

vilket förklaras av att fmv har flera lokalkontor 

i landet, bland annat Arboga, 

Karlsborg och numera även Östersund. 

Även kostnaderna för resurskonsulter 

inom den interna verksamheten sjönk. 

fmv köper nu i högre utsträckning tjänsteprodukter. 

De totala kostnaderna för 

tjänsteprodukter ökade. En stor del av 

förklaringen är att fmv under året införde 

en ny lösning för it-infrastruktur. fmv 

köper ett helhetskoncept som tjänst. Nu 

hyrs den tekniska plattformen inklusive 

arbetsplatsutrustning. I gengäld har personal- 

och avskrivningskostnader minskat. 

Genom detta erhålls en säkrare och 

mer mobil it-lösning för de anställda. 

Nämnaren i nyckeltalet, debiterade 

timmar, minskade med åtta procent 

mellan 2006 och 2007. Denna minskning 

beror på att antalet årsarbetskrafter 

har minskat. Den förklaras också av det 

förhållande att när medarbetare slutar på 

fmv har de oftast sparad semester att ta 

ut, vilket medför att de debiterade timmar- 


na sjunker mer än de skulle ha gjort om 

personerna arbetade fram till sista arbetsdagen. 

Detta påverkar förhållandet mellan 

täljare och nämnare i indikatorn. 

fmvs budgeterade mål för indikatorn 

2007 var 778 kr. Utfallet för året blev 

757 kr, vilket är ett gott resultat. Om effekten 

av uttagen av ledighet beaktas 

mins kar indikatorn med cirka 10 kr. 

Målet i budgeten för 2008 är att indikatorn 

ska uppgå till 748 kr i 2007 års prisnivå. 

För utgången av 2009 är målet 756 

kr, även det i 2007 års prisnivå. Detta 

måste dock ses som en uppskattning och 

inte ett exakt måltal. fmv bedömer att 

ytterligare sänkningar efter det måste föregås 

av en noggrann analys av verksamhetens 

utveckling under de närmaste åren. 

I sammanställningen över väsentliga 

uppgifter redovisas myndighetskostnaden 

per årsarbetskraft, men fmv anser 

att indikatorn ovan är bättre för att följa 

effektivitet och god hushållning eftersom 

den beaktar hur många timmar som 

läggs på kärnverksamheten. 

Debiteringsgrad 

Den andra indikatorn som används är 

debiteringsgrad. Debiteringsgraden visar 

hur stor andel av medarbetarnas totala 

nedlagda arbetstid som används för 

verksamhet som debiteras kund. Den övriga 

tiden används för stödjande verksamhet 

som ekonomiadministration, in frastruktur, 

personaladministration, rättsfrågor 

samt information. Även kompetensutveckling 

och friskvård ingår i övrig tid. 

Debiteringsgraden ger en bild av hur 

effektivt fmv använder sin personal. Ju 

högre andel av arbetstiden som riktas mot 

kund och därigenom genererar intäk ter 

desto mer effektiv är verksamheten. 

6 Inklusive korridorer, konferensrum, matsal m.m. 7 Nyckeltal för OH-kostnader 2005:3. 


Den visar delvis samma sak som myndighetskostnaden 

per debiterad timme. Om 

debiteringsgraden ökar, och allt annat är 

lika, förbättras även myndighetskostnaden 

per debiterad timme. Debiteringsgraden 

har fördelen att den är enkel att förstå 

och den används internt inom fmv för 

enheternas budgetering. Den används 

också för jämförelser mellan enheterna. 

Debiteringsgraden kan vara hög samtidigt 

som den totala arbetstiden mot 

kund minskar och därför är det en kompletterande 

indikator. Det totala antalet 

timmar som debiteras kund följs med 

myndighetskostnad per debiterad timme 

och leveranserna till kund följs med 

hjälp av milstolpseffektiviteten som redovisas 

längre ned. 

En restriktion för debiteringsgraden 

är balansen mellan den stödjande verksamheten 

och verksamheten riktad mot 

kund. För att åstadkomma en hög effektivitet 

krävs en genomtänkt fördelning 

mellan de timmar som debiteras kund 

och de timmar som används för stödverksamhet. 

Det finns således en gräns 

för hur hög debiteringsgraden bör vara. 

Den får inte vara så hög att det går ut 

över hur väl fmv klarar av sina myndighetsuppgifter 

som ekonomisk redovisning, 

att följa offentlighetsprincipen 

samt ha en god arbetsmiljö med möjlighet 

till kompetensutveckling. 

Målet för debiteringsgraden i budgeten 

för 2007 var 72,7 procent. Utfallet 

blev 73,3 procent. Anledningen till den 

positi va utvecklingen är att omorganisationen 

medförde att en mindre andel av 

den totala arbetstiden lades på lednings- 

/chefstid. 

För 2008 är målet i budgeten att debiteringsgraden 

ska öka till 73,8 procent. 

fmvs långsiktiga mål för debiteringsgraden 

är 75 procent. Detta beräknas 

kunna uppnås 2009. I nivån 75 procent 

har hänsyn tagits till omfattningen 

av den stödjande verksamheten och de 

andra faktorerna som nämndes ovan. 

fmv bedömer att denna nivå är lämplig 

med nuvarande inriktning och omfattning 

av verksamheten. 

35


Milstolpseffektivitet 2005 2006 2007 

Milstolpseffektivitet, procent 74 72 70 

Milstolpseffektivitet för verksamhetsgren Anskaffning, procent 58 62 56 


Effektivitet mot kund 

Den tredje resultatindikatorn, effektivitet 

mot kund, handlar om hur väl fmv 

uppfyller sina åtaganden. Den dominerande 

kunden är Försvarsmakten och 

analysen handlar därför i huvudsak om 

hur väl vi uppfyller deras önskemål. De 

tre delindikatorerna är: 

milstolpseffektivitet totalt och 


antal leveranser inom verksamhetsgren 

Anskaffning samt totala 

leveranser, 

fakturering i förhållande till 

kundernas planering. 

Leveranser ska ske i tid, vilket mäts med 

milstolpseffektivitet. Milstolpseffektivite 

ten tar inte hänsyn till milstolpar som 

är försenade från tidigare år och som 

godkändes under året. Därför kompletteras 

med det totala antalet leveranser 

som genomförts under perioden. Den 

sista delindikatorn avser hur väl faktureringen 

till Försvarsmakten följer Försvarsmaktens 

planering. 

Milstolpseffektivitet totalt och 

för verksamhetsgren Anskaffning 

fmvs uppdrag delas in i milstolpar som 

anger vad som ska åstadkommas, när milstolpen 

ska passeras och hur mycket det 

kostar kunden att passera den. Milstolpseffektiviteten 

anger andelen milstolpar 

av de milstolpar som var avtalade för leverans 

under året och som klarades av i 

tid. Det är ett mått på effek tiviteten i 

vårt arbete. Milstolpseffektiviteten redovisas 

även i avsnittet Resultat. 

Om resultatindikatorn myndighetskostnad 

per debiterad timme minskar 

till följd av att antalet anställda minskar 

kan det leda till att uppdragen gentemot 

kund blir lidande, vilket motiverar att 

milstolpseffektiviteten löpande följs så 

att en eventuell nedgång kan åtgärdas. 

En restriktion för milstolpseffektiviteten 

är storleken på Försvarsmaktens 

anslag för materiel. Med den förskjutningsplanering 

som finns idag kan inte 

milstolpseffektiviteten vara 100 procent 

eftersom Försvarsmaktens anslag för försvarsmateriel 

då skulle överskridas. 

fmvs mål för milstolpseffektiviteten 

för samtliga verksamhetsgrenar 2007 

var att den skulle öka i förhållande till 

föregående år. Utfallet blev 70 procent 

och målet om en ökning uppnåddes inte. 

Målet i fmvs regleringsbrev att öka milstolpseffektiviteten 

för verksamhetsgren 

Anskaffning uppnåddes inte. 

fmv genomför kontinuerligt förändringar 

för att öka milstolpseffektiviteten. 

fmv behöver bli bättre på att bedöma industrins 

leveransförmåga och att ta fram 

realistiska uppdragsplaner. 

För 2007 finns det några faktorer som 

troligen har påverkat milstolpseffektiviteten. 

Stora besparingar har genomförts, 

verksamheten har omorganiserats och 

effektivisering av lokalutnyttjandet har 

genomförts. Även det faktum att milstolpar 

som varit försenade sedan tidigare 

år arbetats ikapp har sannolikt påverkat 

milstolpseffektiviteten. fmv kommer 

att följa och noggrant analysera utvecklingen 

och vid behov vidta särskilda 

åtgärder för förbättring. 

Kunderna har inte påtalat några allvarliga 

konsekvenser med anledning av 

förseningarna, men exempelvis i fallet 

med förseningarna inom helikopterområdet 

har handlingsfriheten för den nordiska 

stridsgruppen påverkats. 

Målet för 2008 är att milstolpseffektiviteten 

förbättras i förhållande till 

2007. Även det långsiktiga målet är att 

Godkända milstolpar under året 2005 8 

Varav 

avtalade 

före 

2005 

den ökar. Någon exakt nivå är inte möjlig 

att uppskatta i nuläget. Att ha ett 

mål på 100 procent är dock inte förenligt 

med en god hushållning eftersom det 

skulle kräva en stor mängd resurser i 

form av egna anställda eller konsulter 

och som nämndes ovan medföra att 

anslaget överskreds. 

Antal leveranser totalt samt 

inom verksamhetsgren anskaffning 

När milstolpar blir försenade kan de få 

en ny bedömd tidpunkt eller omförhandlas 

till en ny tidpunkt. Villkoren för när 

uppdrag kan omförhandlas framgår av 

fmvs och Försvarsmaktens samordningsavtal. 

Det kan avse tid, kostnad eller inne 

håll. Omförhandlingarna redovisas i 

avsnittet Resultat. 

De uppdrag som inte omförhandlas 

tidigare år utan får en ny bedömd tidpunkt 

ingår inte i milstolpseffektiviteten. 

Därför är det bra att komplettera 

milstolpseffektiviteten med antalet 

många milstolpar som rent faktiskt godkänts 

under perioden. 

fmvs mål för året var att antalet godkända 

milstolpar skulle öka. Anledningen 

till att verksamhetsgren Anskaffning 

följs särskilt är att i den ingår de leveranser 

som är mest centrala för Försvarsmaktens 

verksamhet. Ökningen ska dock ske 

utan att försämra milstolpseffektiviteten. 

Resultatindikatorn godkända milstolpar 

är ett absolut mått och beaktar 

inte hur stor andel av åtagandet som klaras 

och därför är det ett komplement till 

milstolpseffektiviteten. Det kan bidra 

till att ge en bättre bild av verksamheten 

som genomförts under året. I sig är det 

dock inte en tillräcklig indikator för att 

beskriva verksamheten. 

fmv och Försvarsmakten genomför ett 

arbete för att sammanföra uppdrag till 

större uppdrag. Detta kommer att påverka 

antalet milstolpar och indikator och mål 

kommer därför att ses över under året. 

Antalet milstolpar som godkänts under 

perioden har förbättrats i förhållande 


2006 

Varav 

avtalade 

före 

2006 

Antal godkända milstolpar totalt 1 600 1 550 1 567 


Varav 

avtalade 

före 


Antal godkända milstolpar verksamhetsgren Anskaffning 500 105 520 78 540 88 


8 Uppgifterna för 2005 är uppskattningar och inga exakta antal.

till 2006 både med avseende på det totala 

antalet milstolpar och för verksamhetsgren 

Anskaffning. Uppgifterna för 

2005 är behäftade med viss osäkerhet, 

men pekar på en nedgång totalt sett och 

en förbättring för verksamhetsgren Anskaffning. 

Det är ett positivt resultat 

men ökningen har sannolikt påverkat 

nivån på milstolpseffektiviteten. 

Fakturering i förhållande till 

kundernas planering 

fmv fakturerar Försvarsmakten för leveranserna 

(milstolparna) löpande under 

året. Faktureringen följs löpande inom 

fmv och prognoser lämnas regelbundet 

till Försvarsmakten. Försvarsmakten har 

ett stort intresse av att få rättvisande 

prog noser och att faktureringen följer 

den planering som gjorts. 

Därför blir det ett mål både på kort 

och på lång sikt för fmv att faktureringen 

följer Försvarsmaktens planering. Faktureringen 

styrs av leveranserna (antal 

godkända milstolpar) och därför måste 

de klaras av i tid för Försvarsmaktens planering. 

Både antalet milstolpar som godkänns 

och milstolpseffektiviteten är avgörande 

för hur väl fmv klarar av att tillgodose 

Försvarsmaktens intresse i detta fall. 

För åren 2005 och 2006 gjordes med 

anledning av Försvarsmaktens begränsning 

av materielanslaget (utgiftstaket) 

omförhandlingar av ett antal leveranser 

så att faktureringen motsvarade Försvarsmaktens 

tillgängliga medel. Under 

2007 fanns inte motsvarande begränsning. 

fmvs fakturering till Försvarsmakten 

var i nivå med Försvarsmaktens planering 

för anslaget. 

Bedömning 

fmv är inne i en stor omställning med en 

minskning av personalstyrkan. Det är 

betydligt svårare att sänka myndighetskostnaden 

per externt debiterad tim me 

när verksamheten minskar eftersom vissa 

kostnader som it och lokaler är mer 

trögrörliga än personalkostnader. fmvs 

mål för resultatindikatorn innebar därför 

en ökning. Målet uppnåddes. Även 

målet om en förbättring av debiteringsgraden 

klarades. 

När det gäller resultatindikatorn ”effektivitet 

mot kund” är utfallet blandat 

för de tre delindikatorerna. Målen för 

milstolpseffektiviteten uppnåddes inte, 

vilket som nämndes ovan har flera för- 


klaringar. Antalet leveranser till kund 

ökade och målet uppnåddes, troligen 

med en viss påverkan på milstolpseffektiviteten. 

Fakturerin gen följde Försvarsmaktens 

planering väl. 

Mot bakgrund av ovanstående bedömer 

fmv att verksamheten i stort bedrivits 

med effektivitet och god hushållning. 

flyg- och rymdstrategin 

fmv ska enligt regleringsbrevet “redovisa 

de särskilda insatser som gjorts för att 

bidra till målen för de strategiska områden 

som är relevanta för myndigheten 

och som beskrivs i handlingsplanen för 

strategin “Flyg- och rymdindustrin – En 

del av Innovativa Sverige”. 

fmv har under året deltagit i beredning 

och genomförande av: 

– Flygtekniskt Utvecklings- och Demonstratorprogram 

som leds av Vinnova 

och syftar till att med civila demonstratorer 

överbrygga klyftan mellan teknikutveckling 

och produktutveckling. Arbetet 

utförs av svensk flygindustri som 

deltar i demonstrationer av miljövänliga 

motorer samt studier för kommande trafikledningssystem. 

– Det myndighetsgemensamma Nationella 

Flygtekniska Forskningsprogrammet, 

som syftar till att knyta ihop 

universitet och högskolor med de utvecklande 

flygindustrierna samt med små och 

medelstora företag inom branschen. Arbetet 

sker i ett antal olika projekt med målen 

att kompetensförsörja svensk flygindustri 

samt teknikutveckla i tidiga faser. 

Dessutom har fmv under året deltagit 

i beredningen av det sameuropeiska 

eda-projektet midcas (MidAir Collision 

Avoidance System) som avser utveckling 

och demonstration av teknik för säker 

flygning med obemannade luftfarkoster 

i civilt luftrum. Projektet syftar 

Fakturering till kund 

2005 2006 2007 

Mdkr 18,3 18,2 21,0 


till att certifiera teknik som uppfyller 

luftfartsmyndigheternas krav. 

undantag från lagen om 

offentlig upphandling 

fmv får enligt förordningen (2001:870) 

om försvarsupphandling göra vissa undantag 

från lagen (1002:1528) om offentlig 

upphandling (lou). Enligt den andra 

paragrafen får fmv besluta om undantag 

från kravet på annonsering vid upphandling 

som omfattas av sekretess eller 

andra särskilda begränsningar med hänsyn 

till rikets säkerhet om dessa begränsningar 

förhindrar ett offentliggörande 

av upphandlingen. 

fmv får vidare, enligt den tredje paragrafen, 

i vissa fall besluta om undantag 

från bestämmelserna i 6 kap. om upphandling 

som avses i 1 kap 3 § om det är 

nödvändigt med hänsyn till försvars- 

och säkerhetspolitiska intressen. Undantagen 

ska redovisas i delårsrapport och 

årsredovisning. 

fmv får enligt regleringsbrevet för 

2007 göra undantag från 6 kap. lou om 

vi bedömer att det föreligger försvars- och 

säkerhetspolitiska skäl och upphandlingen 

understiger 10 miljoner kr. Andelen 

upphandlingar i förhållande till totala 

antalet upphandlingar ska redovisas. 

Motiven ska redovisas och kommenteras. 

fmv gjorde, med stöd av § 2 i förordningen, 

under året 170 undantag från 

kravet på annonsering enligt lou till ett 

sammanlagt värde om 330,2 miljoner kr. 

Undantagen från lou med stöd av förordningens 

§ 3 uppgick till 170 stycken 

och 330,2 miljoner kr. Undantagen avser 

samma beställningar och därmed sammanfaller 

antalet och omfattningen. 

fmv gjorde även under perioden undantag 

från lou med stöd av regleringsbrevet 

i sju upphandlingar. Värdet av 

dessa upphandlingar uppgick till 35,8 

miljoner kr. Dessa fyra undantag gjordes 

med anledning av försvars- och säkerhetspolitiska 

skäl och rörde i huvudsak 

upphandling av materiel till internatio- 

Undantag från Lagen om offentlig upphandling 2007 

Antal, mnkr Antal Belopp 

Förordning 170 330,2 

Regleringsbrev 7 35,8 

Summa 177 366,0 



37

MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ 

Tjänsteexport (tkr) Intäkter Kostnader Årets resultat 


Kvalitetssäkring 1 179 1 179 0 

ITÖ 33 356 23 680 9 676 

Totalt 34 535 24 859 9 676 

2006 


ITÖ 68 448 72 260 - 3 812 

Totalt 69 815 73 627 - 3 812 

2005 


ITÖ 23 655 25 618 - 1 963 

Totalt 27 404 27 404 - 1 963 

2004 


ITÖ 21 754 18 524 3 230 

Totalt 

Källa: FMVs personalredovisningssystem. 

23 801 20 571 3 230 

nella insatser och känslig kommunikationsutrustning. 

Under året gjordes totalt 

4 199 leverantörsbeställningar till industrin 

och antalet undantag (170 stycken) 

motsvarar därmed fyra procent. 

Under 2006 gjordes 142 undantag 

från lou till ett belopp motsvarande 

1 035 miljoner kronor. För 2005 var antalet 

151 och beloppet 1 213 miljoner kr. 

terminssäkring 

fmv ska enligt regleringsbrevet, i den 

mån detta är möjligt, för sin valutariskhantering 

använda sig av terminssäkring 

i Riksgäldskontoret. Under 2007 löstes 

nio terminskontrakt. Totalt finns 35 kontrakt 

som gäller till och med år 2015. 

tjänsteexport 

fmv ska enligt tjänsteexportförordningen 

upprätta en separat resultatrapport 

över samtliga intäkter och kostnader för 

och internationell militär test-, övnings- 

och utbildningsverksamhet. Kvalitetssäkring 

för andra länder innebär att fmv, 

på utländska myndigheters begäran, övervakar 

svenska leverantörers kva l i t e t s - 

verksamhet i lagda beställningar. 

fmvs tjänsteexport vad avser itö redovisas 

under rubriken Särskilda redovisningar. 

Den omfattade försäljning av 

För att utveckla kompetensen inom FMV 

görs ett omfattande arbete. Särskilt fokus 

finns nu även på att öka mångfalden. 

tjänster till Finland, Italien, Nederländerna, 

Schweiz, Storbritannien, Sydafrika, 

Tje ck ien, Tysk land och USA. Det sammanlagda 

resultatet under åren 2004 till 

och med 2007 är 7,1 miljoner kr. 

Medarbetare 

och arbetsmiljö 

mål 

fmv ska enligt förordningen (2000: 605) 

om årsredovisning och budgetunderlag 

“redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte 

att säkerställa att kompetens finns för 

att nå verksamheten mål. I redo vis nin- 

gen ska det ingå en analys och bedömning 

av hur de vidtagna åtgärderna har 

bidragit till att nå verksamhetens mål.” 

fmv ska dessutom enligt regleringsbrevet 

“särskilt redovisa hur myndigheten 

levt upp till den egna målbilden om 

främjande av jämlikhet och jämställdhet 

samt motverkande av diskriminering 

och trakasserier. Redovisningen ska 

dessutom innehålla: 

en beskrivning av hur myndigheten 

omsatt befintlig kunskap 

och erfarenhet i praktisk 

handling samt 

en beskrivning av det arbete som 

bedrivits för motverka olika former 

av diskriminering och trakasserier. 

Av redovisningen ska framgå hur myndigheten 

arbetar med frågor som rör diskriminering 

och trakasserier på grund 

av kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, funktionshinder 

samt sexuell läggning.” 

ny inriktning och 

förnyelse 

För att vi ska lyckas i den omställningen 

som fmv nu genomför behöver vi ändra 

vårt arbetssätt och utveckla vår kompetens 

i enlighet med de nya kraven på fmv. 

En nyckel till framgång är att få kompetensutvecklingen 

att gå hand i hand med 

verksamhetens förändringar vilket ställer 

stora krav på en aktiv kompetensförsörjning. 

Kompetensförsörjningen hade 

också en framträdande roll i förändringsarbetet 

under 2007. 

Strategiskt mål för 2007: fmv har 

rätt kompetens för den ominriktning 

som pågår inom myndigheten 

och försvaret. 

Insatser på flera områden inleddes 

redan under 2006 och har fortsatt 

under 2007. Av redovisningen 

framgår att fmv är på rätt väg och 

det finns fortsatta behov av att utveckla 

kompetensen främst inom 

tekniskt systemkunnande och kommersiellt 

kunnande. 

Åtgärder för att behålla, stimulera 

och utveckla medarbetare 

Modell för kompetensförsörjning 

fmvs kompetens ska utvecklas för att 

tillgodose det framtida kompetensbehovet 

enligt den ominriktning som pågår 


inom myndigheten och försvaret. Till 

grund för allt kompetensförsörjningsarbete 

ligger fmvs kompetensförsörjningsmodell 

som fastställdes i början av 2007, 

se figur nedan. 

Åtgärder under året 

Under året 2007 genomfördes grund- och 

fortsättningskurser inom projektledning 

för cirka 170 medarbetare. För att höja 

metodkompetensen inom området teknisk 

kompetens för högre system nivåer 

genomfördes ett antal kurser med sammanlagt 

omkring 60 deltagare. 

Den kommersiella kompetensen och 

affärskunnande lyftes bland annat genom 

utbildning i offentlig upphandling. 

Sammanlagt deltog omkring 80 personer 

i någon utbildning som syftade till 

att öka den kommersiella kompetensen. 

För att förbättra den internationella 

kompetensen anordnades en kurs med 

omkring 40 deltagare. Vidare utbildades 

ett antal medarbetare i engelska och 

franska. 

Samtliga avdelningar (anskaffningskontor 

och motsvarande) har utarbetat 

och analyserat kompetensförsörjningsplaner. 

Under året genomfördes stora satsningar 

på medarbetare med särskild utvecklingspotential 

för framtida uppgifter 

inom fmv. Ett omfattande behållapaket 

bestående av mentorskapsprogram, 

individuell coachning för både ledare 

och medarbetare samt program för karriärplanering 

är under genomförande 


och ska fortsätta under 2008. Under 

2007 deltog drygt 100 medarbetare i 

dessa aktiviteter. 

Enligt utvärderingar fick dessa insatser 

genomgående mycket gott betyg av 

deltagarna. I alla dessa aktiviteter har 

fmv fäst stor vikt vid andelen kvinnliga 

deltagare. 

Ledarförsörjning och 

Relationer mellan verksamhet och kompentensförsörjning 

FMV målbild 

Strategi 

Policy 

Mål 

etc. 

ledarutveckling 

fmv omorganiserades till att bli en ren 

linjeorganisation i april 2007. Ledarna 

inom fmv har en viktig roll i det pågående 

förändringsarbetet och tillsattes 

uti från framtagna kravprofiler och tester 

för att säkra kvaliteten på ledarskapet. 

Resultatet från årets medarbetarundersökning 

visar att ledarskapet är ett 

område som behöver förbättras. Ett 

handlingsprogram har tagits fram för att 

omhänderta resultatet. Av det följer att 

varje enhet ska identifiera sina områden 

för utveckling samt beskriva och genomföra 

utvecklingsaktiviteter under våren 

2008. Under 2007 lades fokus på att 

stödja cheferna i deras nya roller, som 

kompetensförsörjning, ominriktning av 

verksamheten, lön- och belöningsarbete 

och medarbetarsamtal. En särskild satsning 

med teambuilding påbörjades för 

att utveckla ledningsgrupperna. Under 

året etablerades också ett kvinnligt chefsnätverk. 

Kompetens- och åldersstruktur 

Med anledning av krav på besparingar 

Verksamhetsprocessen 

Kompetensförsörjningsprocessen 

Verksamhetens behov 


Håkan Seipel, produktionsdirektör på 

FMV är mentor åt Mia Eriksson, ställföre- 

trädande chef IS/IT. Mentorskapspro- 

grammet löper under ett och ett halvt år 

och slutförs under 2008. Adepterna och 

mentorerna kommer från både FMV och 

andra myndigheter och företag. 

har fmv varit restriktiva med nyanställningar. 

Antalet anställda minskade i förhållande 

till 2006. 

Ett antal medarbetare har aktivt valt 

att lämna fmv i så kallad tidig omställning 

vilket inneburit att hela fmvs resursanpassning 

kommer att kunna hanteras 

med naturlig avgång. fmv har avtal 

med Trygghetsstiftelsen även under 

2008 vil ket innebär att ytterligare medarbetare 

har möjlighet att frivilligt lämna 

fmv (hela uppsägningstiden ska in- 

Kompetensanalys Kompetensplanering Genomförande Utvärdering 

Uppföljning 

39


Anställda ger FMV ett gott betyg när det 

gäl ler trivsel. Medelåldern på FMV 2007 var 

48 år. Andelen kvinnor ligger på 26 procent. 

rymmas under året). Genom de åtgärder 

som vidtagits har vi haft ett visst utrymme 

att rekrytera ny kompetens till våra 

kärnområden under 2007. fmv bedömer 

att målet att antalet anställda ska motsvara 

1 500 årsarbetskrafter kommer att 

uppnås vid utgången av 2009. 

Andelen medarbetare med högskoleexamen 

har ökat över tiden, främst beroende 

på att kompetenskraven har höjts i 

samband med nyrekrytering samt att 

flera äldre medarbetare som lämnat fmv 

saknat högskolekompetens. Merparten 

av genomförda nyrekryteringar är civil- 

och högskoleingenjörer. Omkring en 

tredjedel av nyrekryteringarna har gjorts 

till fmvs lokalkontor i Östersund. För 

närvarande råder stor konjunkturbaserad 

efterfrågan på högskolekompetens. 

Detta kan leda till en långsiktig brist av 

kompetens med anledning av 40-talisternas 

pensionsavgångar. 

Ett problem i fmvs ålderstruktur berör 

rörligheten inom gruppen medarbetare 

upp till 40 år som är akademiker 

(totalt 291 personer). Merparten är verksamma 

i kärnverksamhet och med kompetens 

som är attraktiv på arbetsmarknaden. 

Rörligheten i gruppen har varit 

relativt hög, cirka 17 procent. fmv har 

med anledning av det avsatt resurser för 

ett särskilt behållaprogram innehållande 

bland annat mentorskap och coachning. 

Gruppen medarbetare mellan 55 och 

60 år överrepresenterad. En stor andel 

inom denna grupp saknar akademisk utbildning, 

har lång anställningstid inom 

fmv och arbetar inom stödverksamhet. 

Rörligheten inom gruppen är i princip 

obefintlig. För att motverka en fortsatt 

sned åldersfördelning och möjliggöra 

kompetensväxling är det nödvändigt 

med ytterligare åtgärder utöver de som 

genomförts hittills och så långt möjligt 

skapa utrymme för fortsatta möjligheter 

till pensionsersättning med flera åtgärder 

för denna grupp. 

Arbetsmiljö 

Inom fmv pågår kontinuerligt ett aktivt 

arbetsmiljöarbete för att skapa förutsättningar 

för fortsatt friska medarbetare 

som trivs på en arbetsplats fri från trakasserier. 

Avgångar 2005 – 2008. Utfall samt prognos för 2008. 

Strategiskt mål: fmv är en attraktiv 

arbetsgivare med en god arbetsmiljö. 

fmvs personalsammansättning präglas 

av jämställdhet och kulturell 

mångfald. 

fmv bedömer att den fysiska 

arbets miljön är godtagbar trots att stora 

omflyttningar och förtätningar har 

skett under året. Medarbetarenkäten 

som genomfördes under året visar att 

medarbetarna fortfarande ger fmv ett 

högt betyg. För att förbättra jämställ dhet 

och mångfald genomfördes under 

året utbildningar för alla medarbe t a re 

och tidigare kartläggningar omhändertogs 

och fortsatta åtgärder planerades. 

Målet om att öka andelen kvinnor 

i ledande positioner uppnåddes. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

och samverkan 

Metodiska konsekvensanalyser avseende 

arbetsmiljön har utförts inför och i samband 

med det pågående omställningsarbetet 

och omorganisation under våren. 

Där uppmärksammades främst psykosociala 

risker som till exempel ökad arbetstakt 

och arbetsmängd för kvarvarande 

medarbetare samt ändrade roller och ansvar 

för chefer och medarbetare. 

Att aktivt och med hög prioritet arbeta 

med införandet av nya arbetssätt 

främjar en bibehållen hälsa hos kvarvarande 

medarbetare. Kontinuerliga upp- 

2005 2006 2007 2008 

Pensionsersättning 28 30 66 43 

Ålderspension 21 28 30 40 

Spontanavgång 58 47 53 50 

Frivillig uppsägning 0 12 27 40 

Övriga avgångar 56 34 54*) 10 

*) 19 årsarbetskrafter: officerare som återgått till Försvarsmakten, 

31 årsarbetskrafter verksamhetsövergång tll Rymdbolaget. 


Personalstruktur 

Genomsnittsvärden under året 2005 2006 2007 

Antal fast anställda 1 924 1 832 1 678 

Andel kvinnor, procent 26 26 26 

Andel anställda med högskoleexamen, procent 48 48 49 

Andel anställda över 55 år, procent 27 29 29 

Andel anställda under 35 år, procent 14 12 10 

Medelålder 47 48 48 



Sjukfrånvaro 

Procent 2005 2006 2007 

Totalt 2,6 2,1 2,3 

Andel, %, som avser sjukfrånvaro under sextio dagar eller mer 57 48 55 

Män 2,1 1,7 1,7 

Kvinnor 4,0 3,3 4,2 

Anställda yngre än 30 år 1,2 1,0 0,9 

Anställda mellan 30–49 år 2,4 2,0 1,8 

Anställda 50 år eller äldre 2,9 2,2 2,9 


följningar kommer att göras exempelvis 

via den regelbundna medarbetarundersökningen. 

Friska medarbetare 

För att fortsatt öka medvetenheten hos 

medarbetarna om sambanden mellan situationen 

i arbetslivet, den egna hälsan 

och effektiviteten i arbetet har olika åtgärder 

vidtagits. I samband med enhetsvisa 

undersökningar har en del stressrelaterade 

besvär uppmärksammats och 

för att förebygga dessa har stresskurser 

genomförts. 

Den totala sjukfrånvaron var låg även 

om den ökade något jämfört med 2006. 

Det är långtidsfrånvaron samt sjukfrånvaron 

för kvinnor och anställda över 50 

år som har ökat. Det är främst långtidssjukfrånvaron 

för kvinnor över 50 år som 

har ökat. Flera riktade insatser har genomförts 

under året som till exempel 

personliga hälsoprogram och strukturerad 

rehabilitering med stöd av företagshälsovården. 

Under 2008 genomförs ett 

riktat program för att minska risken för 

sjukfrånvaro i gruppen äldre än 50 år. 

För 2008 planeras vidare att via arbetsplatsträffar 

öka kunskapen om kost, 

motion och stress. fmv inför även en 

friskvårdsportal på intranätet. Den riktar 

sig till samtliga medarbetare och 

innebär att de kan boka in sig på olika 

typer av friskvårdsaktiviteter. 

Mångfald och jämställdhet 

fmvs utgångspunkter i mångfalds- och 

jämställdhetsarbetet är att se och ta tillvara 

alla medarbetares kompetens och resurser 

samt att våra arbetsplatser ska vara 

fria från kränkningar och trakasserier. 

Under året slutfördes attitydseminarier 

där cirka 75 procent av medarbetarna 

deltog. Innehållet i seminarierna har 


RISKHANTERING OCH REGELEFTERLEVNAD 

fokuserat på kränkningar på grund av 

kön. Syftet har bland annat varit att öka 

kompetensen hos samtliga medarbetare 

om olika typer av härskartekniker. 

I medarbetarundersökningen 2007 

fanns en fråga som gällde huruvida nedsättande 

kommentarer och handlingar 

på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning 

eller funktionshinder har förekommit. 

Även om man kan se en minskning 

i relation till tidigare undersökningar 

behövs ytterligare förebyggande insatser 

genomföras under 2008. 

I Utvecklingsrådets regi genomfördes 

under året ett projekt för att skapa 

lika möjligheter till karriär- och kompetensutveckling 

för kvinnor och män. Resultatet 

visare att stor frihet och generösa 

arbetsvillkor bland annat genom ett flexibelt 

arbetstidssystem och stora möjligheter 

att arbeta hemma gör det lätt att 

kombinera yrkeslivet med föräldraskap 

och familjeliv för både kvinnor och män. 

Andelen kvinnliga civilingenjörer/ 

motsvarande ökade från 15,8 till 16,4 

procent och målet om en förbättring 

uppnåddes. Andelen kvinnliga chefer 

och kvinnliga uppdragsledare i stora 

uppdrag ökade från 14,7 till 16,4 procent 

och målet om en ökning klarades. 

För 2008 planeras ett strukturerat och 

fördjupande arbete med att analysera och 

ta fram jämställdhetsmål och aktiviteter 

inom respektive resultatenhet för att 

därmed stimulera kvinnor att söka chefs- 

och projektledartjänster. 

Värdet av kompetens och erfarenheter 

av att olikheter och mångfald berikar 

och ökar arbetets kvalitet behöver omhändertas 

på ett strukturerat sätt. Det 

har skett bland annat genom riktade utbildningsinsatser 

för ökad kulturkompetens 

och att praktikplatser har beretts 

för studenter med utländsk bakgrund. 

Andel kvinnor i ledande positioner 

20 

15 

10 

5 

2006 2007 

0 

Kvinnliga Kvinnliga 

civil- 

chefer och 

ingenjörer uppdragsgivare 

/ motsvarande i stora 

projekt 


Riskhantering och 

regelefterlevnad 

fmv påbörjade under året ett arbete med 

att införa en myndighetsövergripande 

riskhantering för att bidra till att myndigheten 

uppfyller de krav som ställs i 

förordning (2007:603) om intern styrning 

och kontroll. Ett tiotal enhetsvisa 

analyser har genomförts med syfte att 

identifiera risker i fmvs verksamhet. Dessa 

har därefter legat till grund för en sammanfattande 

rapport för myndigheten. 

Arbetet har även inkluderat en analys 

av hur myndigheten ska förbättra styrning 

och uppföljning av att verksamheten bedrivs 

enligt gällande rätt. 

41


Sammanställning av väsentliga uppgifter 

Belopp i mnkr, löpande priser 2003 2004 2005 2006 2007 

Låneram i RGK för investeringar: 

– beviljad 

– utnyttjad vid årets slut 

Låneram i RGK för förskott till industrin: 

– beviljad 

– maximalt utnyttjad under året 

Räntekonto i RGK: 

– kredit, beviljad 

– maximalt utnyttjad under året 

Räntekostnader avseende RGK, utfall 

– lån till anläggningstillgångar 

– löpande kredit 

– räntekonto 

400 

214 

15 500 

12 837 

8 500 

5 190 

15 

387 

91 


415 

140 

15 000 

11 811 

8 000 

5 184 

5 

248 

71 

340 

126 

12 000 

11 169 

10 500 

6 417 

3 

168 

69 

355 

126 

12 000 

8 758 

16 500 

5 563 

3 

144 

84 

355 

117 

9 500 

4 354 

16 000 

5 370 

Ränteintäkter avseende 

– räntekonto 0 0 0 0 0 

Avgiftsintäkter 

– budget8 – utfall 

Anslagskredit 

– beviljad 

– utnyttjad 

19 632 

18 099 

- 

- 

20 500 

16 250 

- 

- 

18 566 

18 977 

- 

- 

16 665 

18 117 

3 

0 

4 

126 

114 

17 204 

20 934 

Utgående reservationer, utfall - - - 0 0 

Anslagssparande, utfall - - - 9 7 

Intecknade framtida åtaganden 9 49 354 43 375 34 983 31 511 23 722 

Medeltal anställda 2 112 2 067 1 924 1 832 1 678 

Genomsnittligt antal årsarbetskrafter 2 050 1 982 1 841 1 749 1 595 

Driftkostnader per årsarbetskraft, tkr10 Myndighetskostnad 

9 403 8 297 9 764 10 946 10 896 

11 per 

– årsarbetskraft, tkr 786 796 816 831 902 

Balanserad kapitalförändring 12 177 264 407 423 374 

Årets kapitalförändring 33 142 16 -49 66 

Källa: FMVs produktionsledningssystem och personalredovisningssystem. 

8 

Enligt regleringsbrev. 

9 

Beloppet motsvarar FMVs samtliga leverantörsbeställningar som inte är betalda. 

10 

Enligt definition i ESVs föreskrifter till 5 § Förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. I driftkostnaden ingår kostnader för personal, lokaler, varor, 

materiel, tjänster och övrigt med beloppen i mnkr: 2003=19 276, 2004=16 444, 2005=17 975, 2006= 19 145, 2007=17 379. 

11 

FMVs myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Myndighetskostnaden är rensad från extraordinära poster som 

avsättningar för pensioner m.m. Fr.o.m. 2004 har principen för beräkning av myndighetskostnaden förändrats. Tidigare år har räknats om enligt samma princip. 

12 

Normalt är det, i en verksamhet, överensstämmelse mellan över-/underskott ett år och summan av balanserat över-/underskott och årets över-/underskott året före. 

För FMV gäller inte detta. Förklaringarna är flera. FMV har bl.a. fört balanserad kapitalförändring till statskapital, fört över kapital till Försvarsmakten, invärderat 

anläggningstillgångar och lager. 

3 

0

Resultaträkning 

Belopp i tkr 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av bidrag 

Finansiella intäkter 


Not 1 

Not 2 

Not 3 


1 januari- 31 december 

98 451 

17 762 417 

1 490 

27 650 

2006 

1 januari- 31 december 

81 113 

19 421 861 

13 610 

41 253 

Summa verksamhetens intäkter 17 890 008 19 557 837 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 

Kostnader för lokaler 

Övriga driftkostnader 

Finansiella kostnader 

Avskrivningar och nedskrivningar 

Not 4 

Not 5 

Not 6 

Not 7 

Not 8 


-1 095 831 

-185 122 

-16 098 376 

-394 196 

-50 714 

-1 255 211 

-167 259 

-17 722 677 

-366 440 

-95 099 

Summa verksamhetens kostnader -17 824 239 -19 606 686 

Årets över-/underskott Not 9 65 769 -48 849 

43


Balansräkning 

Belopp i tkr 2007-12-31 2006-12-31 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för utveckling 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 

Pågående arbeten 

Förskott till leverantörer 

Fordringar 

Kundfordringar 

Fordringar hos andra myndigheter 

Övriga fordringar 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 

Övriga upplupna intäkter 

Not 10 

Not 11 

Not 12 

Not 13 

Not 14 

Not 15 

Not 16 

Not 17 

15 805 31 461 

15 805 31 461 

44 931 

62 696 

31 450 

68 897 

107 627 100 347 

111 564 

2 134 362 

89 452 

3 293 863 

4 399 081 

2 245 926 7 782 396 

794 590 

5 110 610 

189 

605 606 

2 813 648 

306 

5 905 389 3 419 560 

30 298 

10 322 

29 424 

18 067 

40 620 47 491 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket Not 18 -7 140 -8 887 

Kassa och bank 

Kassa, postgiro och bank 

Not 19 

-7 140 -8 887 

220 122 196 567 

220 122 196 567 

SUMMA TILLGÅNGAR 8 528 349 11 568 935 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 

Balanserat över-/underskott 

Över-/underskott enligt resultaträkningen 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 

Övriga avsättningar 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 

Övriga krediter i Riksgäldskontoret 

Skulder till andra myndigheter 

Leverantörsskulder 

Övriga skulder 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 

Not 20 

Not 21 

Not 22 

Not 23 

Not 23 

Not 23 

Not 24 

Not 25 

Not 26 

Not 27 

98 777 

374 427 

65 769 

98 777 

423 276 

-48 849 

538 973 473 204 

171 548 

0 

216 052 

2 425 

171 548 218 477 

117 287 

1 661 183 

2 436 570 

528 325 

2 000 326 

24 868 

39 757 

Pågående arbeten Not 13 497 787 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 

Oförbrukade bidrag 

Övriga förutbetalda intäkter 

Not 28 

126 287 

3 129 492 

4 803 754 

500 192 

1 694 453 

29 014 

190 927 

6 808 316 10 474 119 

494 433 

0 

17 292 

395 736 

468 

6 931 

511 725 403 135 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 8 528 349 11 568 935 


Anslagsredovisning 

Redovisning mot anslag Belopp i tkr 

Anslag (ramanslag)/ 

anslagspost 

Villkor enligt regleringsbrev Belopp i tkr 

Anslag (ramanslag)/anslagspost Anslagskredit 


Ingående 

överföringsbelopp 

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 

Årets 

tilldelning enligt 

regleringsbrev Indragning 

Anslagsbehållning som 

disponeras 2007 

Totalt 

disponibelt 

belopp Utgifter 

Indrag av 

anslagsbelopp 

6:10 ap. 1 2 727 3% 0 

6:10 ap. 2 360 3% 0 


Utgående 

överföringsbelopp 

Anslag 6:10 ap. 1 

Internationella 

materielsamarbeten, 

industrifrågor och 

exportstöd m.m. (ram) 8 887 90 891 6 187 93 591 87 816 5 775 

Anslag 6:10 ap. 2 

Evaluering och 

certifiering av ITsäkerhetsprodukter 

(ram) 0 12 000 0 12 000 10 635 1 365 

Summa anslag 8 887 102 891 6 187 105 591 98 451 7 140 

45


Finansieringsanalys 

Belopp i tkr 

DRIFT 

Kostnader 

Finansiering av drift: 

Intäkter av anslag 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 


Övriga intäkter 


1 januari -31 december 

2006 

1 januari -31 december 


Not 29 

Not 30 

-17 820 240 

98 451 

17 761 552 

1 490 

27 650 

-19 442 476 

81 113 

19 421 158 

13 610 

41 254 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 17 889 143 19 557 134 

Ökning (-)/minskning (+) av lager 

Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar 

Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder 

Not 31 

Not 32 

Not 33 

2 242 607 

1 312 692 

-2 082 527 

3 816 164 

1 818 095 

-3 640 181 

Kassaflöde från/till drift 1 541 675 2 108 736 

INVESTERINGAR 

Investeringar i materiella tillgångar 

Investeringar i immateriella tillgångar 

Summa investeringsutgifter 

Bil anskaffad och avyttrad under samma år 

Finansiering av investeringar: 

Lån från Riksgäldskontoret 

– amorteringar 

Minskning av statskapital 

Försäljning av anläggningstillgångar 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 

-38 839 

-5 850 

-44 689 

-311 

13 000 

-22 000 

0 

3 313 

-5 687 

2 623 

-24 764 

-10 712 

-35 476 

70 000 

-70 000 

-15 000 

4 839 

-10 161 

Kassaflöde från investeringar -48 064 -47 773 

Förändring av likvida medel 

Specifikation av förändring av likvida medel 

1 493 611 2 060 963 

Likvida medel vid årets början 

Ökning (+)/minskning (-) av kassa, postgiro 

Ökning (+)/minskning (-) av banktillgodohavanden 

Ökning (-)/minskning (+) av skuld till RGK 

Ökning (+)/minskning (-) av avräkning med statsverket 

-2 941 812 

125 

23 430 

1 468 309 

1 747 

-2 136 

-5 002 775 

-161 

-106 975 

2 176 986 

-8 887 

Summa förändring av likvida medel 1 493 611 2 060 963 

Likvida medel vid årets slut -1 448 201 -2 941 812

Redovisningsprinciper 

Redovisning av intäkter och kostnader 

fmvs verksamhet finansieras till största delen med avgifter. Avgifternas 

storlek bestäms av fmv, dock inte i de fall som avses i 

15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras 

av fmv. 

Från och med år 2005 får fmv även disponera inkomster i 

form av viten, skadestånd och räntor hänförliga till kommersiella 

avtal samt inkomster till följd av överenskommelser med 

industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel 

(s.k. royalties) om högst 20 000 tkr för ett enskilt kontrakt 

mellan fmv och industrin som berättigar till royalty. Inkomster 

av det senare slaget som överstiger 20 000 tkr ska anmälas 

till regeringen. Regeringen fattar därefter beslut om hur dessa 

inkomster ska disponeras. 

Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd med 

anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader 

från annan part. Inkomster som överstiger 20 000 tkr ska 

anmälas till regeringen, som därefter fattar beslut om hur dessa 

inkomster ska disponeras. 

fmv disponerar också ett anslag (6:10) med två anslagsposter 

om tillsammans 102 891 tkr avseende: 1) internationella materielsamarbeten, 

industrifrågor och exportstöd m.m. samt 2) evaluering 

och certifiering av it-säkerhetsprodukter (ramanslag). 

Anslagsposten 1 ska användas för fmvs tillhandahållande 

av resurser och forskning inom teknik- och materielförsörjning 

för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den 

ska även disponeras för fmvs egna myndighetsuppgifter och 

samverkansuppgifter med övriga myndigheter inom nämnda 

område. Anslagsposten 2 ska användas till att etablera ett nationellt 

certifieringsorgan för säkerhet i it-produkter och system 

samt för genomförande av certifieringstjänster. 

Erhållna bidrag redovisas som intäkter av bidrag. Eventuella 

lämnade bidrag redovisas som övriga kostnader. 

Vid periodisering av kostnader tillämpar fmv principen att 

erhållna och ankomstregistrerade men ej kostnadsbokförda 

fakturor överstigande 500 tkr periodiseras. 

Redovisning av tillgångar och skulder 

Tillgångar värderas enligt försiktighetsprincipen till det lägsta 

av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Fordringar värderas 

efter individuell bedömning till det belopp som beräknas inflyta. 

Skulder värderas till sitt verkliga värde. 

Immateriella anläggningstillgångar 

fmv tillämpar reglerna i Förordning (2000:605) om årsredovisning 

och budgetunderlag vid redovisning av immateriella 

anläggningstillgångar. 

Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens 

verksamhet under kommande år aktiveras som immateriell 

anläggningstillgång. 

Avskrivningar 

Avskrivningar görs enligt plan baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden 

och beräknade ekonomiska livslängd enligt följande: 



Immateriella tillgångar 5 år 

Materiella tillgångar 

n Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 – 20 år 

n Maskiner och tekniska anläggningar 10 år 

n Datorer 3 – 5 år 

n Övrigt 5 – 10 år 

Under 2007 har avskrivningsprincipen för förbättringsutgifter 

på annans fastighet ändrats. Den lägsta ekonomiska livslängden 

för anskaffningar under året har beräknats till 3 år, att 

jämföra med 5 år under föregående år. 

Finansiering av anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar finansieras med avistalån i Riksgäldskontoret 

(rgk) med rörlig ränta. 


En individuell bedömning har gjorts av kundfordringarna, 

varvid kända och befarade förluster beaktats. Nedskrivningar 

har gjorts där så ansetts nödvändigt. 

Tillgångar och skulder i utländsk valuta 

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, såväl lång- 

som kortfristiga, redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade 

till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas 

som finansiella intäkter respektive kostnader under den rubrik 

där differensen uppkommit. 

Icke-monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas 

enligt anskaffningsvärdemetoden och redovisas i bokslutet 

i rapportvalutan omräknade till valutakursen vid anskaffningstidpunkten. 

Valutariskhantering 

fmv ska, i den mån det är möjligt, för sin valutariskhantering 

använda sig av terminssäkring i Riksgäldskontoret. Terminssäkring 

får användas för både ingående och utgående flöden. 

Valutakonton får användas som ett komplement i valutariskhanteringen. 

fmv ska för redovisningen av valutariskhanteringen 

samråda med Ekonomistyrningsverket, esv. 

FMS account 

Foreign Military Sales (fms) account avser inköp av försvarsmateriel 

från försvarsmyndigheter i usa. Varje beställning hanteras 

som ett så kallat ”case” och betraktas som ett förskott med 

en betalningsplan. Förskotten består av en bunden och en fri 

del. Eventuella överskott vid avslut av ett fms-case överförs till 

ett valutakonto. 

Varulager 

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. 

Vid värderingen görs en individuell inkuransbedömning 

av varorna och värdering sker enligt först-in-först-ut-principen. 

47


Pågående arbeten 

Pågående arbeten (pga) består av dels upplupna intäkter (dvs. 

upparbetade ej fakturerade kostnader) och dels förutbetalda intäkter 

(dvs. intäkter som överstiger upparbetade kostnader). 

Det innebär att pga innehåller både fordringar på kund och 

skulder till kund. 

För att uppskatta hur stor del av de upparbetade kostnaderna 

som kan utgöra underlag för fmvs framtida intäkter, måste 

en värdering av pga göras. Denna värdering ska i de flesta fall 

leda till ett nollresultat för respektive uppdrag. Undantag 

finns, dels då uppdraget har planerats ge ett överskott och successiv 

vinstavräkning ska göras, dels då en förlust kan befaras 

och denna ska redovisas direkt mot resultatet. 

Värderingen av pga styrs av kundbeställningens prismodell. 

fmv arbetar med tre olika prismodeller: löpande räkning, 

löpande räkning med tak och fast pris. 

För kundbeställningar enligt fast pris eller löpande räkning 

med tak, och där takpriset överskridits, görs en individuell bedömning 

av pga där hänsyn tas även till beställt belopp. Om 

bokförd kostnad är högre än beställt belopp kan en befarad förlust 

uppstå. Denna förlust får begränsas enligt vissa regler. För 

kundbeställningar från Försvarsmakten finns ett samordningsavtal 

som reglerar omförhandlingar och maximalt tillåtna förluster. 

Detta avtal innebär att befarade förluster får begränsas 

till antingen 10 procent av beställt belopp eller maximalt 

5 miljoner kronor. Regeln om förlustbegränsning gäller endast 

beställningar från Försvarsmakten. 

Särskilda tilläggsupplysningar 

Nedan redovisas ersättningar och förmåner för styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

samt styrelseledamöternas övriga styrelseuppdrag. 

Undantag från EA-regler 

Enligt regleringsbrevet för 2007 gäller följande undantag från 

ekonomiadministrativa regelverket: 

Med avsteg från 23 § andra stycket kapitalförsörjningsförordningen 

(1996:1188) ska myndigheten lämna ett förslag till 

regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade 

överskottet samma år uppgår till mer än tre procent 

av omsättningen vid utgången av 2007. 

Regeringen medger med stöd av 24 § kapitalförsörjningsförordningen 

(1996:1188) att fmv får redovisa kapitalposten 

avseende Elektroshopens lager som ej avkastningspliktigt 

statskapital. 

Regeringen överlåter med stöd av 6 kap. 17 § lagen (1992: 

1528) om offentlig upphandling åt fmv att självt fatta beslut 

om undantag från 6 kap. nämnda lag vid upphandling där 

myndigheten bedömer att det föreligger försvars- och säkerhetspolitiska 

skäl och som understiger 10 000 tkr. 

fmv får i myndighetens delårsrapport och årsredovisning 

frångå de regler i förordningen (2000:605) om årsredovisning 

och budgetunderlag och förordningen (2000:606) om myndigheters 

bokföring som medför att sekretessbelagda uppgifter 

kan utläsas i rapporten. Undantag från förordningarna ska ske 

i samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). 

Den information som bedöms omfattas av sekretess ska redovisas 

i särskild ordning. Formerna för rapporteringen till statsredovisningen 

i detta ärende ska utformas i dialog med esv. 

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Bruttolön Månadslön Förmåner 

Gunnar Holmgren, generaldirektör 1 038 675 kr 85 300 kr Förmånsbil och 

parkeringsplats 

Dan Ohlsson, anställd 2007-10-01 

Ställföreträdande generaldirektör 

216 709 kr 72 000 kr 

STyRELSEMEDLEMMAR Arvode 

Jan Carling, ordförande 

F.d. generaldirektör 

77 000 kr 

Per Eriksson, ledamot 

Generaldirektör Vinnova 

Ledamot Industrifonden 

Ledamot Innovationsbron AB 

Ledamot Storegate AB 

Gunnar Holmgren, generaldirektör FMV 

Suppleant Försäkringsföreningen för det 

statliga området (FSO) 

Ledamot SkandiaLiv 

38 500 kr 

inget arvode 

Kerstin Paulsson, ledamot 

VD Netsoft Lund AB 

Ledamot Elanders AB 

Ledamot Nutek 

Ledamot i utbildningsnämnd 1, 

Lunds Tekniska Högskola 

Lotta Stalin, ledamot 

VD Kuusakoski Sverige AB 

Ledamot IVAs näringslivsråds styrelse 

Ledamot Nobia AB (publ.) 

Monica Widegren, ledamot 

Avdelningschef Konkurrensverket 

I styrelsen ingår dessutom personalföreträdare, vilka inte erhåller något arvode. 

Enligt 7 kap. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag är sjukfrånvaro en 

del av de tilläggsupplysningar som ska lämnas. Denna redovisning finns på sidan 41. 

Arvode 

38 500 kr/år 

38 500 kr/år 

38 500 kr/år 


Noter till resultaträkningen 

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Under intäkter av avgifter och andra ersättningar redovisas fakturering 

av utförda prestationer och leveranser, s.k. milstolpsfakturering. 

I posten ingår även upplupna och förutbetalda intäkter 

enligt värdering av pågående arbeten samt royalties och 

viten m.m. 

Intäktsminskningen jämfört med föregående år beror i huvudsak 

på en föränd ring av pågående arbeten med 3 244 209 

tkr. Försvarsmaktens begräns ning av anslagsutnyttjandet under 

2006 resulterade i utebliven fakturering, och där med ett 

högre värde av pågående arbeten, med 1 795 000 tkr i föregående 

års bokslut. Under 2007 har ingen sådan begränsning påverkat 

milstolpsfaktureringen. 

fmv har med stöd av Avgiftsförordningen (1992:191) §4 tagit 

ut avgifter för tillhandahållande av lokaler. Dessa intäkter uppgick 

under 2007 till 42 576 tkr (26 974 tkr under föregående år). 

(tkr) 2007 2006 

Milstolpsfakturerat under året 20 934 259 18 116 650 

Summa intäkter av avgifter 

för varor och tjänster 20 934 259 18 116 650 

Förändring PGA 

Royalty 

Övrigt (viten, återvunna kundförluster m.m.) 


-3 244 209 

720 

71 647 

1 247 729 

420 

57 062 

Summa intäkter av avgifter och 

andra ersättningar 17 762 417 19 421 861 

Not 2 Intäkter av bidrag 

Posten består av lönebidrag samt, sedan 2006, ett bidrag för 

skolverksamhet i Ungern. Det senare bidraget betalas ut av 

Skolverket och avser kostnader för skolverksamhet för medföljande 

barn till anställda vid fmv som är stationerade i Ungern. 

Under intäkter av bidrag redovisades i föregående års bokslut 

även erhållna bidrag från Krisberedskapsmyndigheten för 

verksamhet inom certifieringsorganet fmv/csec. Denna verksamhet 

redovisas fr.o.m. 2007 som intäkter av anslag. 



Lönebidrag 

Periodiserade intäkter av bidrag 

589 

480 

421 

13 041 

798 

-229 

Summa intäkter av bidrag 1 490 13 610 

Not 3 Finansiella intäkter 

Ränteintäkter, utom dröjsmålsränteintäkter, har återförts till 

respektive kundbeställning (kb). Realiserade kursdifferenser 

avseende utländska leverantörsförskott och större kursdifferenser 

vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive kb. Orealiserade 

kursdifferenser och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar 

redovisas på en gemensam kb. 

Minskade ränteintäkter på fms account mellan åren beror delvis 

på att saldot på kontot varit lägre under 2007 jämfört med 

2006. Samtidigt har både dollarkursen och räntan i usa varit 

lägre under 2007 än föregående år. 

Den största förändringen av posten jämfört med föregående 

år utgörs dock av lägre valutakursvinster. 


Ränteintäkter på FMS account 

Övriga ränteintäkter 

Kursdifferenser, intäkter 

Dröjsmålsräntor 

9 697 

16 478 

375 

1 100 

11 903 

16 595 

12 333 

422 

Summa finansiella intäkter 27 650 41 253 

Not 4 Kostnader för personal 

Lönekostnaderna minskade under 2007, dels beroende på 

minskat antal anställda, dels på att inga nya avtal avseende förtida 

pensionsavgångar tecknades. 

Även övriga personalkostnader minskade under 2007, 

främst beroende på en minskning av kostnaderna för reseersättningar. 

Bruttolöneavdrag för HemPC har gjorts med 5 095 tkr 

(5 691 tkr under 2006). 


Löner och andra ersättningar 

Sociala avgifter enl. lag och avtal 

Pensionskostnader inkl. 

särskild löneskatt 

Övriga personalkostnader 

676 283 

316 463 

46 554 

56 531 

702 053 

324 014 

167 152 

61 992 

Summa kostnader för personal 1 095 831 1 255 211 

Not 5 Kostnader för lokaler 


Kostnaderna för hyror ökade något under 2007 jämfört med 

föregående år, vilket till största delen kan hänföras till att fmv 

betalade full hyra för verksamheten i Östersund under 2007, 

medan hyran under 2006 uppgick till halva kostnaden. Även 

kostnaderna för underhåll ökade, huvudsakligen på grund av 

engångskostnader i samband med förtätning av arbetsplatserna 

vid Tre Vapen i Stockholm. Det negativa beloppet avseende 

underhåll under 2006 berodde på en återföring av överavsättning 

för rivnings- och saneringskostnader i Karlsborg om 

11 000 tkr (se not 22). 


Hyror 

Underhåll 

Övrigt 

166 991 

3 124 

15 007 

164 317 

-7 802 

10 744 

Summa kostnader för lokaler 185 122 167 259 

49


Not 6 Övriga driftkostnader 

Posten varor och materiel minskade under året jämfört med 

2006 till följd av minskade leveranser från industrin, främst 

inom sjöområdet. 

Även kostnaderna för tjänster minskade, i linje med de besparingskrav 

som lagts avseende utgifter inom försvaret. 

I övriga kostnader ingår hyra av annat än lokaler, t.ex. ITutrustning, 

maskiner och inventarier, transportmedel, kostnader 

för representation, diverse skatter samt förluster vid avyttring 

av anläggningstillgångar m.m. 


Varor/materiel 12 403 905 13 889 569 

Tjänster: 

Resurskonsulter 

Tjänsteprodukter: 

Materielförsörjningstjänster 

Resekostnader 

Övriga köpta tjänster 

275 784 

2 691 619 

81 867 

596 009 

318 414 

2 835 971 

85 722 

539 869 

Summa tjänsteprodukter 3 369 495 3 461 562 

Summa tjänster 3 645 279 3 779 976 

Övriga kostnader 49 192 53 132 

Summa övriga driftkostnader 16 098 376 17 722 677 

Not 7 Finansiella kostnader 

Räntekostnader Riksgäldskontoret avser ränta på investeringslån, 

räntekonto samt övriga krediter. 

Räntekostnader för investeringslån till anläggningstillgångar 

belastar den verksamhet som inventarien anskaffats för. 

Räntekostnader för löpande kredit för finansiering av förskott 

till leverantörer belastar den verksamhet som leverantörsförskottet 

betalats till (se not 14 och 23). 

I räntekostnader räntekonto ingår den del av fmvs räntekostnader 

som belöper på upparbetade kostnader som inte fakturerats 


Realiserade kursdifferenser avseende utländska leverantörsförskott 

och större kursdifferenser vid utlandsbetalningar bokförs 

mot respektive verksamhet. Ej realiserade och mindre 

kursdifferenser vid utlandsbetalningar redovisas på ett gemensamt 

uppdrag. 

Räntekostnader rgk har ökat för lån till anläggningstillgångar 

och för räntekontokrediten på grund av högre räntesats, 

medan räntekostnaden för löpande kredit har minskat beroende 

på lägre utnyttjande av krediten. 

Kostnaderna för valutakursdifferenser var betydligt högre 

under 2007 än föregående år, dels beroende på att ökningen av 

fmvs skulder i euro genererat kursförluster vid betalning, dels 

att fmvs innehav av usd medfört kursförluster på grund av en 

sjunkande dollarkurs (se not 3). 


Räntekostnader Riksgäldskontoret 

(RGK): 

Räntekostnader lån till 

anläggningstillgångar 

Räntekostnader löpande kredit 

Räntekostnader räntekonto 

4 394 

262 756 

114 377 

3 438 

274 106 

84 480 

Summa räntekostnader 

Riksgäldskontoret 381 527 362 024 

Övriga finansiella kostnader: 

Övriga räntekostnader 39 669 

Dröjsmålsräntor 198 393 

Kursdifferenser, kostnad 

Summa övriga finansiella 

12 432 3 354 

kostnader 12 669 4 416 

Summa finansiella kostnader 394 196 366 440 

Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar 

Avskrivningar har gjorts enligt plan. Avskrivningsplanen baseras 

på ekonomisk livslängd, individuellt bedömd för varje 

post i anläggningsreskontran. Avskrivningsplanen följer generellt 

de schabloner som finns angivna i reskontran. 

I årsbokslutet 2007 har en engångsnedskrivning gjorts av 

balanserade utgifter för integrationsplattform samt konceptuell 

design avseende tidigare planerat nytt verksamhetssystem. 

Nedskrivningen uppgick per 2007-12-31 till 8 086 tkr. En första 

engångsnedskrivning av dessa balanserade utgifter gjordes 

i årsbokslutet 2006 med 43 349 tkr. De balanserade utgifterna 

för detta ändamål uppgår därmed till noll i balansräkningen. 

Eftersom fmv under 2007 arbetade med att införa ett nytt 

ärende- och dokumenthanteringssystem (Platina), gjordes även 

en engångsnedskrivning avseende tidigare utvecklat system 

med 3 968 tkr. 


Immateriella tillgångar 21 506 56 152 

Materiella tillgångar: 

Förbättringsutgifter på annans 

fastighet 

Maskiner och tekniska anläggningar 

Datorer 

Övrigt 

7 029 

8 078 

6 247 

7 854 

5 412 

8 792 

16 280 

8 463 

Summa avskrivningar, materiella 

tillgångar 

Summa avskrivningar och 

nedskrivningar exkl. minskning 

29 208 38 947 

av anläggningskapital 50 714 95 099 


Avskrivningar 

Nedskrivningar 

38 660 

12 054 

47 039 

48 060 

Summa avskrivningar och 

nedskrivningar 50 714 95 099 


Not 9 Årets kapitalförändring 

Årets kapitalförändring, som består av ett antal delkomponenter, 

beror till största delen på nettoresultatet av avslutade uppdrag. 

Prissättning externa uppdrag avser i vilken utsträckning 

fmv kunnat debitera tid på uppdrag från kunder. Värdering pågående 

arbete avser summan av redovisade befarade förluster. 


Prissättning externa uppdrag 

Återbetalning Försvarsmakten 

Värdering pågående arbeten 

Avslutad produktion 

Övrigt 


-18 758 

0 

20 782 

52 424 

11 321 

-33 345 

-200 000 

-3 869 

101 087 

87 278 

Summa årets över-/underskott 65 769 -48 849 

Noter till balansräkningen 

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar 

Denna post avser anpassning av datasystem. Minskningen mellan 

åren består huvudsakligen av en engångsnedskrivning av 

balanserade utgifter för ett tidigare planerat nytt verksamhetssystem. 

De balanserade utgifterna för detta system är därmed 

nedskrivna till noll. Även en nedskrivning av gammal plattform 

för ärende- och dokumenthanteringssystem har skett 

under 2007 (se not 8). 


Ingående balans anskaffningsvärde 

Årets anskaffningar 

Årets avyttringar 

112 141 

5 850 

- 57 386 

152 692 

10 712 

- 51 263 

Utgående balans anskaffningsvärde 60 605 112 141 

Ingående balans ack. avskrivningar 

Årets avyttring avskrivningar 

Årets avskrivningar 

Årets nedskrivningar 

- 80 680 

57 386 

-9 452 

- 12 054 

- 75 790 

51 263 

-8 093 

- 48 060 

Utgående balans ack. avskrivningar - 44 800 - 80 680 

Bokfört värde 15 805 31 461 

Not 11 Materiella anläggningstillgångar 

fmv slutförde under 2007 ett projekt som innebar en övergång 

från att äga datorer till att hyra en standardiserad paketlösning 

med dator och tillbehör till varje anställd. Denna åtgärd kommer 

att medföra en mer flexibel resursanvändning när antalet 

anställda förändras. Det innebär också att såväl hårdvara som 

drift av fmvs it-miljö i fortsättningen är utlagd på en extern 

leverantör. Avyttring av datorer har under året gjorts till ett 

belopp om 76 045 tkr. 

Förbättringsutgifter på annans 

fastighet (tkr) 




Maskiner, inventarier, installationer 

m.m. (tkr) 





2007 2006 

767 616 

18 143 

-82 359 

771 944 

18 663 

-22 991 





-698 719 

80 194 

-22 179 

-683 738 

18 554 

-33 535 

Utgående balans ack. avskrivningar -640 704 -698 719 


Not 12 Varulager och förråd 


Elektronikkomponenter, 

försvarets telenät 

Förbrukningsmateriel T&E 

Övrigt lager och förråd 


54 494 

20 696 

- 522 

108 700 

1 870 

994 

48 833 

6 462 

- 801 





- 23 044 

336 

-7 029 

- 17 822 

190 

-5 412 

Utgående balans ack. avskrivningar -29 737 -23 044 


86 298 

2 017 

1 137 

Summa varulager och förråd 111 564 89 452 

Not 13 Pågående arbeten 

Värdering av pågående arbeten (pga) har gjorts på kundbeställningsnivå. 

I värderingen har hänsyn tagits till att ränta på 

rörelsekapital kan faktureras utöver beställt belopp per kb enligt 

samordningsavtalet (hkv 2005-12-14) med Försvarsmakten. 

Bokfört värde uppgick till -497 787 tkr (3 293 863 tkr). 

Principen för värdering av pga har begränsat förlusterna på 

beställningar från Försvarsmakten enligt reglerna i samordningsavtalet 

till maximalt 10 procent av beställt belopp eller 

5 000 tkr. Förlustbegränsningen berör 4 kb (19 kb) och ökar 

fmvs förväntade intäkter med 1 764 tkr (23 658 tkr). 

Av bokfört värde avser 6 303 326 tkr (8 184 012 tkr) fordringar 

på kunder för upplupna intäkter och 6 396 488 tkr 

(4 813 476 tkr) skulder till kunder för förutbetalda intäkter. 

51


Not 14 Förskott till leverantörer 

Förskott till utländska leverantörer uppgår till 400 886 tkr 

(754 591 tkr), varav 167 332 tkr (278 543 tkr) avser fms 

(Foreign Military Sales). 

Posten har minskat jämfört med föregående år huvudsakligen 

beroende på leveranser av Jas 39 Gripen. 

Förskott till leverantörer är värderade till anskaffningsvärde 

enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 2. 


Materiel och tjänster 2 134 362 4 399 081 

Summa förskott till leverantörer 2 134 362 4 399 081 

Not 15 Kundfordringar 

Under denna rubrik redovisas endast kundfordringar avseende 

företag och privatpersoner. Totala kundfordringarna inklusive 

kundfordringar på andra myndigheter (se även not 16) uppgår 

till 5 418 196 tkr (3 058 827 tkr). 



Värdereglering kundfordringar 

803 454 

-8 864 

621 892 

-16 286 

Summa kundfordringar 794 590 605 606 

Not 16 Fordringar hos andra myndigheter 

Här redovisas huvudsakligen kundfordringar på statliga myndigheter 

och ingående mervärdesskatt. 


Kundfordringar statliga myndigheter 

Ingående mervärdesskatt 

Övriga fordringar 

4 623 606 

486 391 

613 

2 453 221 

358 987 

1 440 

Summa fordringar hos andra 

myndigheter 5 110 610 2 813 648 

Not 17 Periodavgränsningsposter 

I posten redovisas diverse upplupna intäkter och förutbetalda 

kostnader. Förändringen mellan 2007 och 2006 består huvudsakligen 

av en minskning av upplupen intäkt för uthyrning av 

radarstationer, Arthur, till Storbritannien, Kanada och Italien. 

Uthyrningen sker på uppdrag av Försvarsmakten via avtal mellan 

fmv och dåvarande Ericsson Microwave Systems AB. 


Förutbetalda hyror 

Övriga förutbetalda kostnader 

30 052 

246 

27 026 

2 398 

Summa förutbetalda kostnader 30 298 29 424 

Upplupna bidragsintäkter, 

statlig motpart 0 46 

Övriga upplupna intäkter, 

ej statlig motpart 10 322 18 021 

Summa upplupna intäkter 

Summa periodavgränsnings- 

10 322 18 067 

poster 40 620 47 491 

Not 18 Avräkning med statsverket 


Anslag 

Anslagsmedel som tillförts 

räntekonto 

95 751 

-102 891 

81 113 

-90 000 

Utgående balans - 7 140 - 8 887 

Not 19 Kassa, postgiro och bank 

I posten valutakonton och pg-konton för samarbetsavtal ingår 

de medel som fmv har för olika samarbetspartners räkning 

(se not 27). 

Ökningen av fms account jämfört med föregående år beror 

huvudsakligen på återbetalning av överskott i samband med 

avslut av gamla fms case. Dessa medel kan användas antingen 

till nya betalningar inom fms-systemet eller tas hem till 

Sverige för att reducera kreditutnyttjandet i fmv. 


Kassa 

Valutakonton och pg-konton 

för samarbetsavtal 

Övriga valutakonton 

FMS account fri del 


183 

208 888 

9 

11 042 

58 

190 927 

3 568 

2 014 

Summa kassa, postgiro 

och bank 220 122 196 567 

Not 20 Myndighetskapital 


Ingående statskapital 

Minskning statskapital 

98 777 

0 

113 777 

- 15 000 

Utgående statskapital 98 777 98 777 

Ingående balanserat kapital 

Föregående års överskott 

423 276 

-48 849 

406 870 

16 406 

Utgående balanserat kapital 374 427 423 276 

Årets över-/underskott enligt 

resultaträkningen 65 769 - 48 849 

Summa myndighetskapital 538 973 473 204 

Not 21 Avsättningar för pensioner 

Avsatt till pensioner avser huvudsakligen avsättning för förtida 

avgång med pensionsersättning enligt det statliga trygghetsavtalet 

14 §. 


Ingående avsättning 

Årets pensionskostnad 

Årets pensionsutbetalningar 

Utgående avsättning 

– varav särskild löneskatt 

216 052 

11 652 

-56 156 

171 548 

33 492 

135 139 

129 593 

-48 680 

216 052 

42 181

Not 22 Övriga avsättningar 

Posten avsåg ett projekt för rivning och sanering av byggnader 

vid provplatsen i Karlsborg. Projektet avslutades under 2007. 

Totalt har projektet kostat 12 974 tkr mindre än ursprungligt 

avsatt belopp. 

Avsatt till rivnings- 

och saneringskostnader (tkr) 

Ingående avsättning 

Årets upplösning 



2 425 

-2 425 

14 728 

-12 303 

Utgående avsättning 0 2 425 

Not 23 Skulder till Riksgäldskontoret 

Här redovisas skuld till rgk avseende lån till anläggningstillgångar, 

räntekontokredit samt den löpande kredit som fmv har 

för finansiering av leverantörsförskott. 

Kreditutnyttjandet består till stor del av upparbetade kostnader 

på uppdrag från kunder som ännu inte fakturerats. 

Utvecklingen av kreditutnyttjandet beror huvudsakligen på 

hur leveranser från industrin är kopplade till milstolpar mot 

kunderna. Ledtiden mellan prestationernas fullgörande och 

fakturering till kund är också en viktig faktor liksom kundernas 

faktiskt utnyttjade kredittid. 

Det minskade kreditutnyttjandet jämfört med föregående 

år beror på att inbetalningarna har varit större än utbetalningarna 

(se också not 13 om förändringen av pågående arbete). Eftersom 

en stor del av faktureringen har skett i anslutning till 

årsskiftet, innebär detta att inbetalningar kan förskjutas till 

nästa år. Redovisningen i tabellen kortsiktigt likviditetsbehov 

visar att en förstärkning av likviditeten skett genom stora inbetalningar 

efter årsskiftet. 

Den löpande krediten avser finansiering av förskott till leverantörer. 

Krediten har minskat 2007 beroende på en minskning 

av finansieringen av förskott till leverantörer (se not 14). 

Den utnyttjade krediten, 2 436 570 tkr (4 803 754 tkr), avviker 

dock från förskottsfordringarna på leverantörer, 2 134 362 tkr 

(4 399 081 tkr). I vissa fall sker upptagandet av krediten och 

utbetalningen av förskottet till leverantören med några dagars 

mellanrum. Även avräkning av förskott i samband med slutfakturering 

och motsvarande amortering i RGK kan i vissa fall 

ske med några dagars mellanrum av administrativa eller systemtekniska 

skäl. 

Lån till anläggningstillgångar (tkr) 2007 2006 

Låneram 

Utnyttjad låneram 

Ingående skuld 

Lån upptagna under året 

Årets amorteringar 

355 000 

117 287 

126 287 

13 000 

-22 000 

355 000 

126 287 

126 287 

70 000 

- 70 000 

Summa lån till 

anläggningstillgångar 117 287 126 287 


Räntekontokredit (tkr) 2007 2006 

Kreditlimit 

Utnyttjad kredit 

Maximalt utnyttjad 

Anslagsmedel 

Avgifter 

Bidrag från annan statlig 

myndighet 

Övriga medel 

Utgifter 

16 000 000 

1 661 183 

2007-11-15 

5 370 116 

102 891 

16 644 482 

319 

71 741 

-15 158 250 

16 500 000 

3 129 492 

2006-05-17 

5 562 834 

90 000 

19 751 903 

12 795 

-142 518 

-16 582 688 

Saldo 1 661 183 3 129 492 

Kortsiktigt likviditetsbehov (tkr) 2007 2006 

Intäkter av avgifter 

Utgifter 

6 033 000 

-2 971 000 

2 670 000 

-1 509 000 

Likviditetsförstärkning 3 062 000 1 161 000 

Löpande kredit (tkr) 2007 2006 

Låneram 

Utnyttjad kredit 

Maximalt utnyttjad 

Not 24 Skulder till andra myndigheter 

9 500 000 

2 436 570 

2007-01-11 

4 354 036 

12 000 000 

4 803 754 

2006-01-03 

8 758 001 



Övriga skulder inomstatliga 

Utgående mervärdesskatt 

Sociala avgifter 

Summa skulder till andra 

myndigheter 

352 636 

211 

155 797 

19 681 

253 024 

150 010 

74 855 

22 303 

528 325 500 192 

Not 25 Leverantörsskulder 

Utländska leverantörsfakturor enligt reskontra uppgick till 

423 257 tkr (277 451 tkr). Vid omräkning till balansdagens 

kurs värderades dessa till 424 749 tkr (276 132 tkr). Orealiserade 

kursdifferenser delades upp på intäkter och kostnader netto 

per valuta. 



Omvärdering utländska 

leverantörsskulder 

1 998 834 

1 492 

1 695 772 

-1 319 

Summa leverantörsskulder 2 000 326 1 694 453 

53


Not 26 Övriga skulder 

Här redovisas diverse skulder till personalen samt övriga skulder. 

Den största posten utgörs av skuld avseende personalens 

preliminärskatteavdrag. I övrigt består posten av skuld för 

skattepliktiga ersättningar för december 2007 med utbetalning 

i januari 2008 m.m. 


Personalskulder 

Övrigt 

24 707 

161 

28 505 

509 

Summa övriga skulder 24 868 29 014 

Not 27 Förskott från uppdragsgivare och kunder 

Här redovisas den skuld som avser samarbetspartners andel av 

kassa och bank. 


Förskott från samarbetspartners 39 757 190 927 

Summa förskott från 

uppdragsgivare och kunder 39 757 190 927 

Not 28 Periodavgränsningsposter 

I posten redovisas diverse upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter. 


Ej statlig motpart: 

Interimsskulder övriga leverantörer 

Semesterlöneskulder 

199 455 

64 451 

120 028 

69 285 

Summa upplupna kostnader, 

ej statlig motpart 263 906 189 313 

Statlig motpart: 

Sociala avgifter semesterlöneskuld 

Interimsskulder statliga leverantörer 

30 514 

200 013 

31 790 

174 633 

Summa upplupna kostnader, 

statlig motpart 230 527 206 423 

Summa upplupna kostnader 494 433 395 736 

Oförbrukade bidrag 

Övriga förutbetalda intäkter, 

0 468 

statlig motpart 

Summa periodavgränsnings- 

17 292 6 931 

poster 511 725 403 135 

Noter till Finansieringsanalysen 

Not 29 Kostnader 

Från kostnader enligt resultaträkningen dras avskrivningar 

och realisationsförluster av, samt även bokfört värde för avyttrade 

anläggningstillgångar som kostnadsförts mot övriga 

driftskostnader. Förändringar av posterna avsatt till pensioner 

och övriga avsättningar återförs också från kostnaderna för att 

erhålla de kostnader som motsvaras av betalningar. 


Kostnader enligt resultaträkning 

Avskrivningar enligt 

resultaträkning 

Realisationsförluster 

Kostnadsförda avyttringar 

Förändring avsatt till pensioner 

Förändring övriga avsättningar 

Oförklarad differens 

-17 824 239 

50 714 

194 

19 

-44 503 

-2 425 

0 

-19 606 686 

95 099 

673 

11 

80 913 

-12 304 

-182 

Summa kostnader -17 820 240 -19 442 476 

Not 30 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Realisationsvinster tas bort ifrån intäkter enligt resultaträkningen. 


Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar enligt resultaträkning 

Realisationsvinster 

17 762 417 

-865 

19 421 861 

-703 

Summa intäkter av avgifter 

och andra ersättningar 17 761 552 19 421 158 

Not 31 Ökning/minskning av lager 

I förändring av lager ingår även förändring av förskott till 

leverantörer. Förändring av pga redovisas i förändring av 

fordringar. 


Förändring av lager 

Förändring av förskott till leverantör 

-22 112 

2 264 719 

-10 831 

3 826 995 

Summa förändring av lager 2 242 607 3 816 164 

Not 32 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 

I förändring av fordringar ingår även förändring av periodavgränsningsposter 

och förändring av pga. 


Förändring av fordringar 

Förändring av 

periodavgränsningsposter 

Förändring av pågående arbeten 

-2 485 829 

6 871 

3 791 650 

1 787 474 

10 113 

20 508 

Summa förändring av 

kortfristiga fordringar 1 312 692 1 818 095 


Not 33 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 

I skulder m.m. ingår investeringslån och räntekontokredit som 

redovisas på annat ställe i finansieringsanalysen. Förändring av 

kortfristiga skulder avseende investeringar avgår. Förutom förändring 

av skulder redovisas här även förändring av periodavgränsningsposter. 


Förändring av skulder m.m. 

Justering för investeringslån 

Justering för räntekontokredit 

Justering för leverantörsskulder 

avseende anläggningstillgångar 


-3 665 803 

9 000 

1 468 309 

-2 623 

-5 904 913 

0 

2 176 986 

2 136 

Summa förändring skulder m.m. -2 191 117 -3 725 791 

Förändring av 

periodavgränsningsposter 

Summa förändring av 

108 590 85 610 

kortfristiga skulder -2 082 527 -3 640 181 


55


Balanserad kapitalförändring 

Belopp i mnkr 2003 2004 2005 13) 2006 14) 2007 

Ur föregående års balansräkning 173 210 407 423 374 

Från statskapital 4 1 378 15 0 

Till statskapital 

Till Försvarsmakten, lager m.m. 

Till Försvarsmakten, 

invärderade anläggningstillgångar vid industrin (ATI) -378 

Invärderade AT/lager -15 

Nedskrivning tidigare års resultat 

Verkligt värde för årets balanserade 

53 

över-/underskott 

177 

264 


407 

423 374 

Årets över-/underskott 33 143 16 -49 66 

Summa balanserat kapital 210 407 423 374 440 


13 

Under 2005 överfördes den del av balanserad kapitalförändring som avsåg invärderade anläggningstillgångar vid industrin, 378 mnkr, enligt överenskommelse 

mellan FMV och Försvarsmakten till Försvarsmakten. 

14 

Posten statskapital, som avser invärderat lager av elektronikkomponenter, minskades under 2006 med 15 mnkr. Anpassningen gjordes för att bättre spegla 

lagernivåerna över året. Statskapitalet påverkas dock inte löpande av lagerförändringar under året.

Arthur Artillery Hunting Locating Radar. Artillerilokaliseringsradar. 

Amraam Advanced Medium Range Air-to-Air Missile. Jaktrobot. 

ASC 890 Airbourne Surveillance and Control. Flygburet radarsystem. 

AT Anläggningstillgångar. 

BFT Blue Force Tracking, (för egna styrkors positioner). 


förkortningar och förklaringar 

CBRN Chemical, Biological, Radiological and Nuclear (i begreppet innefattas även giftiga industrimaterial). 

CCRA Common Criteria Recognition Arrangement. 

CDL 39 Communication and Datalink 39. 

COTS/MOTS Commercial Of The Shelf/Military Of The Shelf. 

CSEC Sveriges certifieringsorgan för IT-säkerhet. 

DARPA Defence Advanced Research Projects Agency. 

DEWC Defense Export Working Committee. 

DFS Dynamisk flygsimulator. 

DPA Defence Procurement Agency. Storbritanniens motsvarighet till FMV. 

DSEi Defence System Equipment International. 

EBB2 Electronic Bulletin Board. EDAs annonseringsportal. 

EDA European Defence Agency. Europeiska försvarsbyrån. 

EMP Elektromagnetisk puls. 

EOI Eldlednings- och observationsinstrument. 

ETAP European Technology Acquistion Program. 

Ett sameuropeiskt program för teknologistudier främst inom flygområdet. 

EU NACE Classification of Economic Activities in the European Community. 

EUMS European Union Military Staff. 

Excalibur Nästa generations artillerigranat. 

FFU En effektiv förvaltning för insatsförsvaret SOU 2005:96. 

FLUD Nationellt flygtekniskt- utvecklings- demonstrationsprogram. 

FLyGI Militära flyginspektionen. 

FMLS 2010 Försvarsmaktens nätverksbaserade ledningssystem. 

FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut. 

FTS Flygvapnets Tekniska Skola. 

GC2F Ground Base Command and Control Facility. 

Ledningssystem för flygstridskrafterna inom nätverksbaserat försvar. 

GTRS Gemensamt Taktiskt Radio System. Mjukvarudefinierad radio. 

HVM Hyper Velocity Missile. 

IFF Identify Friend or Foe. 

System som möjliggör för andra nationer att identifiera svenska plattformar vid insatser m.m. 

IK Ny Igenkänningssystem Ny (samma som IFF). 

ILS Instrument Landing System. 

IRIS-T Infra-Red Imaging System. Tail/Thrust-vector controlled. Jaktrobot. 

ISAF International Security Assistance Force. 

ISP Inspektionen för strategiska produkter. 

ITÖ Internationell, militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet. 

KB Kundbeställning. 

KBM Krisberedskapsmyndigheten. 

LDP Laser Designated Pod. Lasersikte som används vid fällning av bomber mot markmål. 

Ledsyst P Ledningssystem Personal. 

Ledsyst T Ledningssystem Teknik. 

Ledyst M Ledningssystem Metod. 

LOI/FA Letter of Intent/Framework Agreement. Samarbete mellan Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och 

Sverige. Berör frågor av typen leveranssäkerhet, exportkontroll, informationssäkerhet etc. 

LFV Luftfartsverket. 

57

förkortningar och förklaringar 

MFS Multifunktionssensor. En radar som kan klara många förmågor/funktioner. 

MIDCAS Midair Collision Avoidance System. Kollisionsvarningssystem för Jas 39 Gripen. 

MMI Människa Maskin Interaktion. 

MoU Memorandum of Understanding. 

MRCM Muliti Role Combat Missiles. 

NAD National Armaments Director. Nationell försvarsmaterieldirektör. 

NAHEMO Nato Helicopter Design & development Production and Logistics Management Organisation. 

NH90 ursprungskunders organisation. 

NAMSA Nato Maintenance and Supply Agency. 

NBC Nuclear Biological Chemical. 

NBF Nätverksbaserat försvar. 

NBG 08 Nordic battle group, EU-gemensam insatsstyrka som ska vara i kraft 2008. Se stridsgrupp. 

NCAGE CODE Nato Commercial and Government Entity Code. 

NCB National Codification Bureau. 

NCS Nato Codification System. 

NFFP Nationella flygtekniska forskningsprogrammet. 

NLAW New Light Antitank Weapon. Pansarvärnsrobot Robot 57. 

NSA National Security Authority. 

NSN Nato Stock Number. 

OPS Offentlig privat samverkan. 

PARP Planning and review process. Den planerings- och översynsprocess som Sverige deltar i inom ramen för 

partnerskap för fred. Syftet är att utveckla svenska militära förband och förmågor så att de, tillsammans med 

andra länders trupper, kan stå till tjänst vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. 

PFI Private Finance Initiative. 

PS 860 Puls Spaning. Radarsystem. 

Rakel Gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer 

i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa. 

Rb Robot. 

RFI Request for information. En begäran om information från företag som 

föregår arbetet med att begära in anbud från olika företag. 

RFQ Request for Quotation. 

RML Regler för Militär Luftfart. 

Sep/Fres Splitterskyddad enhetsplattform/Future Rapid Effects System. 

SSG 120 Splitterskyddad granatkastare 120. 

StriC Stridsledningscentral. 

Stridsgrupp Nordic battle group. Multinationell snabbinsatsstyrka, inom ramen för EU, bestående av trupp från Sverige, 

Finland, Norge och Estland. Styrkan ska stå i beredskap första halvåret 2008. Förbandet består av cirka 2 500 

kontraktsanställda soldater och officerare. Kärnan är en lätt mekaniserad skyttebataljon som tillsammans med 

flera stödenheter ska kunna lösa uppgifter var som helst i världen 10 dagar efter beslut av EUs medlemsländer. 

De fyra huvuduppgifter som EU beslutat att snabbinsatsförbanden ska kunna lösa är: att med våld separera 

parter, konfliktförebyggande åtgärder vid pågående oroligheter, humanitärt stöd och evakueringsoperationer. 

Nordic battlegroup ska stå i beredskap från och med 1 januari 2008. Sverige kommer att bidra med cirka 2 000 

soldater, Finland med cirka 200, Norge med cirka 150 och Estland med cirka 50. 

SWECCIS Swedish Command and Control Information System. 

UAV Unmanned Aerial Vehicle. 

UCAV Unmanned Combat Aerial Vehicle. 

WEAG Western European Armaments Group. 

Vinnova Verket för innovationssystem. 

WSP Weapon System Partnership. 



FMVS ÅRSREDOVISNING 2007 

Härmed fastställes fmvs årsredovisning 2007. Samverkan har skett med verkets personalorganisationer den 30 januari 2008. 

Jan Carling Gunnar Holmgren 

Per Eriksson Kerstin Paulsson 

Lotta Stalin Monica Widegren 

Christer Bringemark Hans-Erik Magnusson 

Försvarsförbundet Officersförbundet 

Hans Norinder Göran Stolpe 

Saco Seko 

Foto (copyright ©) 

Jerry Lindbergh, FMV, sid 7, 8 (Christer Bringemark), 17, 29 

Tommy Emanuelsson, FMV, sid 13 

Labe Allwin, sid 8, 15, 38, 40 

Gunnar Andersson, sid 18 

Björn Åkerlund, FMV, sid 20 (vänster) 

Per Halvarsson, sid 20 (höger) 

Pia Ericson, FMV, sid 21, 27, 33 

Peter Nilsson, Försvarets Bildbyrå, sid 22 

Anders Åberg, Rymdbolaget, sid 23 

Försvarets Bildbyrå, sid 24 (uppe) 

Nina Karlsson, Försvarsmaktens helikopterflottilj, sid 24 (nere) 

André Brännström, LSS TUJAS39, sid 25, sid 26 (uppe) 

MBDA UK, sid 26 (nere) 

Rudolf Werner, sid 28 

Poseidon Konsult, sid 30 

Gunnel Stenberg, sid 32 

Hans Ivansson, FMV, sid 31, 39 

Omslagsbilder 

Lasse Sjögren, Försvarets Bildbyrå / Rick Forsling, Försvarets Bildbyrå / 

Peter Nilsson, Försvarets Bildbyrå / Hans Ivansson, FMV / Pia Ericson, FMV / 

Combat Camera / Anders Åberg, Rymdbolaget / Jerry Lindbergh, FMV 

Grafisk form och produktion Enestedt 

Tryck Ljungbergs Tryckeri 

59


FMV 

Försvarets materielverk 

115 88 Stockholm 

Besöksadress: Banérgatan 62 

Tel 08-782 40 00 

Fax 08-667 57 99 

registrator@fmv.se 

www.fmv.se

fmv s årsredovisning 2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?