Rapport - Högskolan för scen och musik - Göteborgs universitet
Rapport - Högskolan för scen och musik - Göteborgs universitet
Rapport - Högskolan för scen och musik - Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
en idé liknas vid ”hur en bra <strong>musik</strong>er alltid preludierar <strong>för</strong>e en melodi” 15 <strong>och</strong> av Thomas<br />
Hobbes i hans Art of Rhetoric (utgåva från 1681), där Hobbes liknar ett Proeme vid<br />
”preludierande <strong>musik</strong>er som <strong>för</strong>st spelar vad de har lust till, <strong>och</strong> därefter den melodi<br />
som de tänkt.” 16 Organisten Friedrich Erhard Niedt (1674-‐1708) skriver i The Musical<br />
Guide att ”vem som helst kan spela ett preludium på sitt instrument, vilket det än är.<br />
Även med tafel<strong>musik</strong> spelar instrumentalisterna vanligtvis ett litet preludium innan<br />
stycket börjar.” 17 Dessa citat tolkar jag som att även melodi-‐instrumentalister<br />
omfattades av praktiken att preludiera.<br />
Jag har inte funnit några exempel på nedskrivna preludier från 1600-‐talet<br />
<strong>för</strong> melodi-‐instrument. Det finns dock gott om fram-‐improviserad <strong>musik</strong> bevarad såsom<br />
ricercarer av Aurelio Virgiliano <strong>och</strong> Giovanno Bassano samt utskrivna diminutioner av<br />
bl.a. Richardo Rogniono, Girolamo Dalla Casa, Bassano <strong>och</strong> Virgiliano som kan användas<br />
som övnings-‐ material.<br />
2.2 Franska källor från <strong>för</strong>sta hälften av 1700-talet<br />
Ett antal läroböcker från 1700-‐talet diskuterar preludiering <strong>för</strong> melodiinstrumentalister<br />
<strong>och</strong>/eller ger exempel på preludier. Vanligtvis diskuteras preludiering i samband med<br />
beskrivning av de olika tonarterna. De flesta beskrivningarna finner vi i läroböcker från<br />
det tidigare 1700-‐talet, med början i oboisten J.-‐P. Freillon-‐Poncein’s La Veritable<br />
Manière d’apprendre à jouer en perfection du haut-Bois, de la Flute et du Flageolet från<br />
1700. Freillon-‐Poncein skriver<br />
I believe I should explain what preludes are. They are nothing<br />
else but an inclination to take up the steps of the mode in<br />
which one wishes to play. This is ordinarily done by following<br />
the force of the performer’s imaginations at the very moment<br />
that they start to play, without having written anything down<br />
beforehand.<br />
There is no particular rule for the tempo or for the<br />
length of preludes; they are done variously according to<br />
fantasy, such as tender, brusque, long, or short, and in broken<br />
metric schemes [à mesure interrompuë]. One may even pass<br />
through all sorts of keys, provided that they are entered and<br />
15 ”as a good musician always preludes before a tune.” John Dryden ”Limberham: Or, The<br />
Kind Keeper”. The Works of John Dryden. EBook #16456.<br />
http://www.gutenonberg.org/files/16456/16456-‐h/16456-‐h.htm#page_001 s. 020.<br />
Hämtad 2012-‐10-‐18.<br />
16 ”the Prelude of Musicians, who first play what they list, and afterwards the Tune they<br />
intended.” Thomas Hobbes Brief of The Art of Rhetorick.<br />
http://www.classicpersuasion.org/pw/hobbes/hobbes03.htm Chapt. XIII. Hämtad<br />
2012-‐04.<br />
17 ”anyone can play a prelude on his instrument, whatever it may be. With dinner music<br />
as well, the instrumentalists usually play a little Prelude before the main piece begins.”<br />
Citerad i Peters Improvised Melodic Prelude Master Thesis. University of California Santa<br />
Cruz, 1992, s.15.<br />
8
Change language