Eko-målet - Ludvika

Eko-målet
med siktet på en hållbar utveckling
EN TTI IDNI ING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH
EKOLLOGI ISKA VAROR
GRUNDAD 2006 NR 10 MARS 2008
Milko satsar på KRAV
Milko satte år 2006 upp ett mål att inom 15 år skulle 50 % av deras invägda mjölk vara
KRAV-certifierad. Man har under året 2007 ökat andelen med ungefär 1 % och för tillfället,
efter att ytterligare 12 leverantörer blev certifierade vid årsskiftet, består 8 % av
invägningsvolymen av KRAV-certifierad mjölk.
Det är KRAV-certifiering som gäller säger Trine Amundsen på Milko som är projektledare i
Milkos KRAV-satsning. Jämför man KRAV med EU-ekologiskt tycker Milko att KRAV är
bättre på grund av att det är ett mycket välkänt märke bland svenska konsumenter och att där
finns högre krav på djurhållningen.
Det största problemet just nu är att det inte finns tillräckligt med råvara för att täcka
efterfrågan. Det tar lång tid att ställa om till KRAV-certifierad gård, vanligast är att det tar 2
år. Men har man redan EU-stöd för marken kan omställningen ta ca 6 månader. För
närvarande har Milko några gårdar som ligger i karens och kommer att bli klara för leverans
av KRAV-mjölk under året. Man arbetar aktivt inom mejeriet för att informera bönderna om
fördelarna med att ställa om till KRAV-certifierad gård. 12 möten genomfördes under januarifebruari,
i Milkoland, där intresserade bönder fick komma till en närliggande KRAVcertifierad
gård och höra om hur det är att ställa om. Av dessa 12 möten utspelades 3 i
Dalarna. För de som bestämmer sig nu för att börja omläggning till ekologisk produktion och
vill komma i gång så fort som möjligt gäller det att bestämma sig under våren. Då kan de som
tidigast börja leverera KRAV-mjölk till nästa årsskifte.
Förutom KRAV- satsningen har Milko även satsat på Svenskt sigill. Svenskt sigill är en
märkning som garanterar svenskproducerad mat och är ett kvalitetsmärke som står för säkra
livsmedel, god djuromsorg och öppna svenska landskap. Samtliga av Milkos produkter är
Svenskt sigillmärkta, Milko är det första mejeri i Sverige som klarade den bedriften.
Malin Lundgren

Eko-målet
Vi serverar ekologisk mellanmjölk
Tack vare alla svenskar som köper ekologisk mjölk så har vi
under ett år:
Minskat användningen av kemiska bekämpningsmedel i
naturen med cirka 35 000 kg.
Minskat användandet av handelsgödsel med cirka
3 000 000 kg.
Minskat Sveriges energianvändning med 95 000 000 MJ,
genom att man inte framställt handelsgödsel.
Fått fler kossor som äter och lever ekologiskt. Nu är de
omkring 22 700 st.
Visst känns det bra att vi serverar ekologisk mjölk i alla
skolor/förskolor i Ludvika kommun?

Eko-målet
Säsongen styr grönsaksvalet!
När det gäller frukt och grönsaker går det att göra mer eller mindre bra val.
Tomat, gurka och isbergssallad är ofta energikrävande att odla och inte de mest
näringsrika grönsakerna. Grövre grönsaker och rotfrukter, som kan odlas
utomhus i Sverige, är både nyttigare och påverkar miljön mindre.
Att välja efter säsong är ett annat tips. Ät svenska varor på sommaren och hösten
när de går att få tag på och komplettera med fryst och importerat från
Medelhavsländerna under vinter och vår. Svenska morötter och rödbetor finns
året om, och vitkål under stora delar av året.
Baljväxter är ett bra val året om.
De är miljövänliga att odla och innehåller massor med bra
näringsämnen som vi behöver.
t upp - rädda världen, Mängder med mat slängs i onö

Eko-målet
Vad är det för skillnad på ägg och ägg?
VILKA VÄLJER DU TILL PÅSK?
Ägg från burhöns
I varje bur bor det 8-10 hönor, som har en golvyta motsvarande ett ark
A4-papper / höna. Fodret är till stor del fiskmjöl
Ägg från frigående höns
Här har hönorna mer plats än vad burhönsen har, de går på en ströbädd
som ska täcka minst en tredjedel av stallets golvyta, och de har sittpinne
och rede. Max 9 höns per kvadratmeter. Fodret är till stor del fiskmjöl.
Ekoägg
En ekologiskt godkänd höna har utrymme och möjlighet att utföra
naturliga beteenden som att sprätta, krafsa, leta maskar, sitta på pinne
och värpa ägg i värprede. De går fritt inomhus, och har också möjlighet
att gå ut. De äter ekologiskt foder som odlats utan kemiska
bekämpningsmedel och konstgödsel. Hönsen får dessutom grovfoder som
hö och rotfrukter. Produktionen av ekologiska höns är kontrollerad och
godkänd av KRAV, vilket innebär att producenten uppfyller KRAVs
regelverk, som tar största möjliga hänsyn till höns och miljö.

Eko-målet
Märkningens många ansikten
Här är en genomgång av de vanligaste symbolerna för miljömärkning och etisk
märkning:
KRAV-märket
KRAV-märket finns på livsmedel, produktionshjälpmedel och textilier som är ekologiskt producerade.
Konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel tillåts inte. KRAV kontrollerar växtodling, förädling, distribution,
djurhållning, uppfödning och slakt, fiskodling, biodling, butiker och restauranger. Höga krav ställs på djuretik.
KRAV-anslutna företag kontrolleras minst en gång om året. Jordbruksverket och Livsmedelsverket kontrollerar
KRAV regelbundet så att kontrollen och certifieringen följer EU:s regler.
www.krav.se
KRAV-märket finns på livsmedel, produktionshjälpmedel och textilier som är ekologiskt producerade.
Demeter
Svenska demeterförbundet är den nationella avdelningen av Internationella demeterföreningen som har sitt säte i
Tyskland. Produkter med Demetermärkning kommer från jordbruk med biodynamiska odlingsmetoder. Den
bygger på österrikaren Rudolf Steiners ant­roposofiska livsåskådning. Demetercertifieringen har den ekologiska
odlingen som grund men har ytterligare stränga regler. Om en Demetermärkt produkt även ska marknadsföras
som "ekologisk" måste den godkännas av KRAV.
www.demeter.nu
Produkter med Demetermärkning kommer från jordbruk med biodynamiska odlingsmetoder.
EU:s KRAV-logotyp
EU:s regler för "ekologiskt jordbruk" omfattar bland annat jordbruksprodukter, livsmedel och foder är
minimiregler för samtliga medlemsländer. Svenska KRAV har strängare. I Sverige hittar man EU:s logotyp på
vissa charkprodukter som innehåller nitrit, vilket KRAV inte tillåter. Minst 95 procent av en produkts innehåll
ska vara ekologiskt producerat.
KRAV kontrollerar både EU-märket och KRAV-märket.
http://europa.eu.int/comm/agriculture/qual
/organic/def/index-sv.htm
EU:s märkning för ekologiskt jordbruk

Eko-målet
Lanseringen av den nya EU-logon för förpackade ekologiska produkter var planerad till 25 februari, då
EU:s Jordbrukskommissionär skulle presentera den vid en stor lantbruksmässa i Paris. Men EU:s nya logo
har stora likheter med den logo för ekologiska produkter som den tyska livsmedelskedjan Aldi redan
använder. Lanseringen har därför skjutits på framtiden.
Svenskt Sigill
En relativt ny organisation som ibland beskrivs som "KRAV-märkt light". Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke
som garanterar att råvarorna och blommorna som bär märket har producerats på "svenska kontrollerade gårdar
och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska
landskap". Svenskt Sigill har regler som gården måste följa för att kunna sälja sina varor under märket Svenskt
Sigill. Användningen av växtskyddsmedel och handelsgödsel ska vara restriktiv. Sigill Kvalitetssystem AB ägs
av LRF.
www.svensktsigill.com
Sigill Kvalitetssystem AB ägs av LRF.
Rättvisemärkt
Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Organisationen samarbetar
med Fairtrade Labelling Organizations International, som är ett internationellt kontroll- och stödorgan. Inköpen
görs direkt hos långtidskontrakterade odlare. Rättvisemärkt arbetar för organisationsrätt bland de anställda och
bekämpar barnarbete. Ekologisk odling uppmuntras men är inget absolut krav. Men i Sverige är alla
Rättvisemärkta bananer även KRAV-märkta, liksom de flesta av kaffesorterna. Rättvisemärkt i Sverige AB är ett
bolag som utfärdar licenser till svenska företag. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO.
Förutom kaffe och bananer finns rättvisemärkt te, kakao, choklad och apelsiner. I specialbutiker finn även ris,
honung med mera.
www.fairtrade.se
Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter.
Rainforest Alliance
Rainforest Alliance Standards for Sustainable Agriculture är nytt i Sverige. Det är ett regelverk med kriterier
som omfattar både miljö och sociala förhållanden. Rainforest Alliance har också regler för biologisk mångfald,
men ekologisk odling är inte något absolut krav. Kemiska bekämpningsmedel omfattas av restriktioner. Bakom
Rainforest Alliance står miljöorganisationer som arbetar med bland annat bevarande av regnskogen, biologisk
mångfald och hållbar utveckling.
www.rainforestalliance.com
Rainforest Alliance representerar ett regelverk med kriterier som omfattar både miljö och sociala förhållanden.

Eko-målet
MSC-märkning
MSC står för Marine Stewardships Council. Märkningen visar att fisket följer
MSC:s regler för att hindra utfiskning och skydda den marina miljön. MSC
kontrollerar alla delar, från fisket fram till färdig produkt. I Sverige säljs bland
annat MSC-certifierad hokifilé och vissa fiskgratänger.
www.msc.org
Märkningen visar att fisket skyddar den marina miljön och hindrar utfiskning.
EU-blomman
I Sverige finns ännu relativt få produkter märkta med EU:s miljömärke EUblomman,
som infördes 1995. Mest finns märket på målarfärger och ett fåtal
textilprodukter, som lakan och möbeltyger. H & M har fått några barnplagg
certifierade. SIS Miljömärkning AB ansvarar i Sverige för EU-blommans
märkning.
www.eco-label.com
EU:s miljömärke, EU-blomman, syns ännu inte på många produkter i Sverige.
Bra Miljöval
Bra Miljöval är Svenska naturskyddsföreningens miljömärke, de krav som ställs är hårdare än vad som gäller för
Svanen och EU-blommman. Målsättningen är att alla giftiga och svårnedbrytbara kemikalier ska bort. Klor, som
används vid blekning av papper och i PVC-plast, är ett exempel.
Kriterierna ställer krav på utsläpp och på den energi som går åt för att producera en vara eller tjänst. Målet är att
minska den totala energianvändningen och att övergå från fossila bränslen, som olja, till förnybara energikällor.
Tillverkaren måste ta ansvar för vad som händer med produkterna efter att de använts.
www.snf.se
Bra miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke.
Svanen
Svanen är en nordisk miljömärkning som inte omfattar livsmedel men ett 60-tal andra produktgrupper, alltifrån
papper och rengöringsmedel till braskaminer och hotell. Kraven omfattar produkternas livscykel från råvara till
avfall. Svanen ska "genom märkning av produkter som är miljömässigt bättre, bidra till arbetet för ett hållbart
samhälle".
SIS Miljömärkning kontrollerar produkterna som oberoende part.
www.svanen.nu
Svanen är en nordisk miljömärkning som inte omfattar livsmedel.

Eko-målet
Astma- och allergiförbundet
Astma- och allergiförbundet märker vissa kemisk-tekniska produkter med en svala (som inte ska förväxlas med
SNF:s falk!). Produkterna är fria från allergen, parfym och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns
några kända, medicinska rapporterade fall.
www.astmaoallergiforbundet.se
Astma- och allergiförbundet märker vissa kemisk-tekniska produkter med en svala.
Eko-notiser i korthet:
Arla ökar produktionen av ekomjölk
Enligt Uppsala Nya Tidning tänker Arla öka produktionen av ekologisk mjölk med 20 procent
per år för att nå 266 miljoner kilo ekologisk mjölk 2011. Det är mer än dubbelt så mycket som
under 2007. Förra året ökade tillverkningen av ekologiska mejeriprodukter kraftigt. Det visar
ny statistik från Svensk Mjölk. Det är ekologisk ost och grädde som ökar mest, men också
mjölken år uppåt.
Schweizarna köper mest ekologiskt
I Europa är det schweizarna som lägger mest pengar på ekologiska livsmedel, medan
Tyskland är den överlägset största marknaden för ekologiskt. Det är den tyska organisationen
för bevakning av livsmedelspriser (ZMP) som sammanställt siffrorna.
Bara ekobananer på Coop Konsum och Coop Nära
Numera är alla bananer som säljs på Coop Konsum och Coop Nära i hela
Sverige ekologiska. I somras togs de konventionella bananerna bort ur sortimentet
på försök i Göteborg och Stockholm. Det slog så väl ut hos kunderna att man
nu genomför förändringen permanent i hela Sverige. Coop Sverige har kunnat kontraktera
flera nya ekologiska plantager, bl a i Peru. Det handlar om ca 120 ton bananer per vecka
Behöver vi sötningsmedel?
Enligt Svenska Dagbladet har svenska forskare kommit fram till att sötningsmedel inte har
bidragit till minskad fetma, enligt. Nu har det visat sig att sukralos dessutom lagras i naturen.
Frågan är om konsumenterna alls behöver sötningsmedel.
Bönder tror på lokalproducerat
Sex av tio lantbrukare tror att lokalproducerad mat får stor eller mycket stor betydelse i
framtiden. Men avsättningen för böndernas produkter är ännu så länge begränsad. Grisbonden
Mats Olsson som är ordförande i danskägda KLS Min bedömer är att 10 procent av
konsumenterna är beredda att betala lite mer för närproducerat kött.

Eko-målet
Staten ställer inte krav på ekomat
Göteborgsposten har granskat statens upphandling av måltidsavtal värda över en halv miljard
kronor. Trots regeringens mål på 25 % ekologiskt inom den offentliga konsumtionen av
livsmedel ställs det inga krav på en ökad andel ekologiska livsmedel.
EU:s ekologiska märkning hot mot Krav
Fyra grisbönder bygger nu om sina stallar för att börja föda upp slaktgrisar enligt EU:s
ekologiska regler redan i höst. Om allt går som det ska kommer de att leverera 4 000-5 000
djur till Scan per år. Dessa grisar får kallas ekologiska trots att de kanske aldrig gått ute på
bete.
Åsas receptruta
Salvialax med tomatquinoa 4 portioner
Ingredienser:
600 g lax, skinn- och benfri, ekologisk
8 salviablad
4 skivor parmaskinka
1 msk flytande margarin
Tomatquinoa
Ingredienser:
2 scharlottenlökar, hackade, ekologiska
2 vitlöksklyftor, finhackade, ekologiska
1 msk olivolja, ekologisk
3 dl quinoa, ekologisk
3 dl kycklingbuljong
3 dl vatten
2 krm peppar
2 inlagda soltorkade tomater, skurna i bitar
1 dl parmesanost, riven, ekologisk
2 salladslökar, skivade, ekologiska
0,5 dl kryddörter, hackade, ekologiska
Skär laxen i 4 bitar, lägg ett par salviablad på varje bit och linda om parmaskinkan.
Hetta upp matfettet i en stekpanna och stek laxen på båda sidor. Lägg den i en ugnssäker form och stek
färdigt i ugnen 10 minuter. Hetta upp olivoljan i en kastrull och fräs löken ett par minuter utan att den
får färg.
Tillsätt quinoan och fräs ytterligare ett par minuter under omrörning.
Häll på buljong och vatten, salta och peppra och låt sjuda under lock ca 20 minuter.
Eventuellt får man tillsätta mer vatten om det kokar torrt.
Smaka av för att kontrollera att det är genomkokt. Rör ner tomater, olivolja, ost, salladslök och
örtkryddor. Servera ev. med ett brytbröd och en sallad.

Hallå där…
Anna Cederlöf, ny personalchef
Eko-målet
Brukar du köpa ekologiska varor?
Jag försöker att köpa så mycket ekologiskt som det går. Det känns bra att veta att den mat jag
och familjen äter inte innehåller mer kemikalier än nödvändigt. Dessutom tror jag att det på
sikt leder till att vi håller oss friskare!
I så fall vilka?
Finns det ett ekologisk alternativ så väljer jag det. Det märks tydligt att utbudet har ökat i
affärerna, jag tycker att KRAV-märket finns på de flesta basvaror jag behöver.
o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o
Gunnels miljötips:
TILLSATSER
Triklosan:
Antibakteriell stod det på många städprodukter ett tag innan det blev klart att ett överdrivet,
onödigt, användande av dessa medel tvärtom riskerar att skapa resistenta bakteriestammar.
Köp inte produkter med triklosan i.
Du hittar dem också på tandkrämstuben där det står Total, Complete eller Sensitive Extra.
Titta på innehållsförteckningen om det står triklosan eller triclosan.
Aromer:
Se upp med aromer. Det finns väldigt många som bara innehåller en massa kemikalier.

Eko-målet
Jag väljer hellre en matvara som kostar lite mer men som innehåller naturliga råvaror.
Är det svårt att se den finstilta texten i innehållsförteckningen? Ta med ett litet förstoringsglas
så går det lättare och du känner dig nöjd att ha undvikit en onödig produkt.
Vi som jobbar med Ekomålet är
Monika Ahrås, kostchef 76454
Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 76702
Bo Staaf, Agenda 21-samordnare 76106
Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Vasaskolan 76194
Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan 76247
Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228
Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365
Malin Lundgren, livsmedelsinspektör 76399
Redaktör och ansvarig utgivare:
Bo Staaf
Agenda 21-samordnare
Tel 861 06
bo.staaf@ludvika.se
Tidigare nummer av Ekomålet hittar du på www.ludvika.se/kost
HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet !!!
Skriv ut och lägg i fikarum eller andra ställen där många
kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på
något annat klyftigt.
mvh red