Likabehandlingsplan - Ludvika kommun

SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Knutsbo rektorsområde F-6 

Knutsbo rektorsområde F-6 

Smultronstigen 13 

771 43 LUDVIKA 

Tel. expeditionen 0240-56 57 88 

Läsåret 2010/11 

Sid 6 Bilaga 1 Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande 

behandling 

Sid 8 Bilaga 2 Trygghetsenkät 

Sid 11 Bilaga 3 Ordningsregler 

Sid 12 Bilaga 4 Ledstjärnor 

Sid 14 Bilaga 5 Utvärdering föräldrar 

1 (14)

LUDVIKA KOMMUN 2 (14) 

E:\Likabehandlingsplan_alla_delar.doc 

2011-05-18 

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling/ för Knutsbo 

skola 

Sedan 20090101 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: 

Diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen) 

14A kap. §8 i skollagen (plan mot kränkande behandling) 

Vision 

Inom vår verksamhet vill vi: 

Att alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet. 

Att barnen tror på sig själva, vågar visa sina känslor och uttrycka sina åsikter. 

Skapa en miljö som innebär en trygg vardag där alla kan utvecklas utifrån sina egna 

förutsättningar, 

Att nolltolerans ska råda när der gäller diskriminering, trakasserier och annan kränkande 

behandling. 

Definitioner 

Diskriminering 

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra 

elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet 

eller uttryck eller ålder. 

Direkt och indirekt diskriminering 

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 

Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling 

till exempelvis elevens kön. 

Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas 

indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt 

som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund 

av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell 

läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. 

Trakasserier och kränkande behandling 

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som 

kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara 

fysiska (slag, knuffar) 

verbala (hot, svordomar, öknamn)



2011-05-18 

psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) 

texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika 

webbcommunities) 

Trakasserier 

är uppträdande som kränker en elevs värdighet 

och som har samband med 

kön 

etnisk tillhörighet 

religion eller annan trosuppfattning 

funktionshinder 

sexuell läggning 

könsöverskridande identitet eller uttryck 

ålder. 

Kränkande behandling 

är uppträdande som kränker en elevs 

värdighet, men som inte har samband med 

någon diskrimineringsgrund. 

Det kan vara att retas, mobba, frysa ut 

någon, knuffas eller att rycka någon i håret. 

Repressalier 

Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att 

eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av 

trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, 

medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 

Befogade tillsägelser 

Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En 

befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva 

det som kränkande.



2011-05-18 

Kartläggning och nulägesanalys 

Organisation 

På skolan har vi en trygghetsgrupp som består av 4 personal, från förskola till skola. 

Trygghetsgruppen träffas varannan vecka och har till uppgift att hantera ärenden enligt 

Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.( bil.1) 

Denna plan innehåller även det förebyggande arbete som sker i elevgrupperna under ledning av 

övrig personal. 

På skolan finns ett elevvårdsteam som består av rektor, skolsköterska, trygghetsgrupp samt 

arbetslagsledare. 

Föräldrarna är representerade i verksamhetsrådet där även rektor, personalrepresentanter och 

elevrepresentanter sitter med. 

Genomförande 

Trygghetsgruppen ansvarar för att en trygghetsenkät genomförs med eleverna en gång per termin. 

Om svar från någon elev ger upphov till oro, sker uppföljande samtal för att klargöra orsaken till 

elevens svar. Samtalet genomförs med någon i trygghetsgruppen, som eleven har förtroende för. 

Vidare ansvarar trygghetsgruppen för att det genomförs en kartläggning av ute- och innemiljön i 

form av en trygghetskarta. Denna kartläggning sker en gång per läsår. 

Utredning 

Kartläggningarna sammanställs av respektive klassansvarig och lämnas till trygghetsgruppen som 

gör en övergripande sammanställning. Trygghetsgruppen informerar personalgrupp och rektor. 

Analys 

Vår enkät har visat sig vara svår att analysera. Den kommer att omarbetas inför kommande 

kartläggningar och kommer att utgöra bil. 2. 

Läsåret 2010/11 

Kartläggningen från föregående år har visat att 

vi har en bra skolgård 

få blir retade 

det övervägande flertalet känner sig trygga med lärare och i skolan 

det finns tendenser till att pojkar och flickor i de högre åldrarna, upplever att de inte 

behandlas lika 

tendenser till bråk förekommer på lekytorna på skolgården 

Tydliga mål och konkreta åtgärder 

Övergripande mål: Alla signaler om kränkning tas på allvar och utreds (Ludvika Kommuns social och 

utbildningsplan 2008-2011) 

Mål: Ingen ska bli retad på skolan



2011-05-18 

Åtgärder: De vuxna kartlägger vilken typ av retning som ändå förekommer. Denna kartläggning 

genomförs innan v.44 i form av enkät och samtal i elevgrupperna. Den sammanställs och tas sedan 

upp till diskussioner i klasserna utifrån de gällande lagarna. 

Mål: Flickor och pojkar ska känna att de behandlas likvärdigt. 

Åtgärder: De vuxna kartlägger om det är pojkar eller flickor och på vilket sätt de inte behandlas 

likvärdigt. Denna kartläggning genomförs innan v.44 i form av enkät och samtal i elevgrupperna. 

Den sammanställs och tas sedan upp till diskussioner i klasserna. 

Mål: Minska och helst få bort tendenserna till bråk på lekytorna. 

Åtgärder: Vi aktualiserar regelbundet ordningsregler (bil. 3) och dess tillämpningar i diskussioner i 

klasserna. Skolans ledstjärnor (bil. 4) är en given grund i dessa diskussioner. 

Uppföljning och utvärdering 

Trygghetsenkäten bland elever följs upp en gång per termin, trygghetskartan en gång per läsår. 

Resultaten delges rektor och arbetslaget. Trygghetsgruppen ansvarar. 

Föräldrarna i rektorsområdets verksamhetsråd delges alltid utvärderingar och uppföljningar och har 

möjlighet att komma med synpunkter. Rektor har ansvar. 

Under senare delen av vårterminen fyller föräldrarna i en enkät (bil. 5) över hur de har upplevt 

sitt/sina barns skola under året. Rektor har ansvar för att detta sker. 

Ovanstående utvärderingar kompletteras med en diskussion i elevvårdsteamet inför varje 

revidering. 

Ny plan varje år 

Knutsbo skolas likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling stäms av vid terminsslut och 

revideras före varje höstterminsslut.



2011-05-18 

Bilagor Bilaga 1 

Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande 

behandling 

FÖREBYGGANDE INSATSER 

Rastvakt finns ute på rasterna. 

Kamratstödjare finns i klass 1-6. Klassföreståndare stämmer av med kamratstödjarna varje 

vecka. 

I klass- och elevråd bevakas frågor gällande trygghet och trivsel i inomhus- och utomhus miljön 

på skolan. 

I barngrupperna/klasserna arbetar vi varje vecka med jag- och gruppstärkande övningar, t.ex. 

Kompissamtal, Projekt Charlie, samarbets- och dramaövningar. 

Etiska samtal i grupp och enskilt. I samtalen knyter vi an till skolans ledstjärnor. 

Vid utvecklingssamtal berörs alltid barnets trivsel på skolan och kamratrelationer. 

Ordningsregler upprättas tillsammans med barnen. 

I arbetslaget bevakas och uppmärksammas barnens psykosociala miljö. 

Trygghetsgruppen träffas varannan vecka. 

Verksamhetsråd 1-2 ggr/termin där föräldrarepresentanter kan delges information och ställa 

frågor rörande trygghet och trivsel m.m. 

Rastreglerna gås igenom och revideras vid läsårsstart och fastställs av elevrådet. 

Skolans värdegrund och dess ledstjärnor aktualiseras varje läsårsstart. 

Rektor kallar skolans elevvårdsteam efter behov eller minst 1 gång/termin. 

Varje termin genomförs individuella trygghetsenkäter med eleverna. I F-1 genomförs de i 

enskilda samtal, i år 2-6 fyller eleverna själva i en enkät, som vid behov följs upp i enskilda 

samtal. 

Under vårterminen görs en individuell kartläggning av trygga och otrygga platser på skolan, ute 

och inne (trygghetskartan). 

Föräldraenkät skickas hem under april månad varje läsår. Där kan föräldrarna ge sin syn 

påskolans klimat, trivsel m.m.


ANSVAR 


2011-05-18 

Rektor har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. 

All personal har ansvar att bevaka sin egen, barnens och medarbetares arbetsmiljö. 

All personal har ansvar att motverka trakasserier och kränkande behandling bland barn och 

anställda. 

All personal som arbetar på rektorsområdet har ansvar att ingripa och omgående rapportera till 

trygghetsgruppen om någon elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. Trygghetsgruppen 

informerar sedan rektor. 

Trygghetsgruppen består av Eva Rosengren Larsson, Monica Myhrman, Johanna Stenberg 

Andersson, Tina Brandt och ev. berörd lärare/personal. 

Rektor och skolsköterska kan kallas in vid behov. 

HANDLINGSPLAN VID HÄNDELSER 

Det är viktigt med insikten att förebyggande arbete aldrig kan vara någon garanti för att 

trakasserier eller kränkande behandling inte uppstår. Vid sidan av våra förebyggande insatser har vi 

en handlingsberedskap. 

Akut händelse 

Personal ingriper vid alla typer av kränkande handling och dokumenterar i incidentrapport. 

Personal meddelar klasslärare och har själv uppföljning med förövaren och den utsatte inom en 

vecka. Om förövaren inte ändrar sitt beteende lämnas ärendet till trygghetsgruppen. 

Trygghetsgruppen 

Trygghetsgruppen arbetar till stor del enligt den s.k. Farstamodellen. Trygghetsgruppen samlar 

försiktigt (i tysthet) in konkret information om vad som hänt. När tillräcklig information finns, 

genomförs planerade samtal med förövaren. Samtalet avslutas genom att förövaren informeras om 

att han/hon kommer att övervakas och att man tror att han/hon kommer att lyckas. 

Om trygghetsgruppens arbete inte får nödvändig effekt kopplas skolans elevvårdsteam in som vid 

behov tar kontakt med kommunens resursgrupp, polis eller individ- och familjeomsorgen.



2011-05-18



2011-05-18

LUDVIKA KOMMUN 10 

(14) 


2011-05-18


(14) 


2011-05-18 

Ordningsregler Knutsbo skola Bilaga 3 

Vi visar hänsyn och är vänliga mot varandra. 

Vi pratar i vanlig samtalston med varandra i korridorer, matsal, bibliotek och andra gemensamma 

lokaler. 

Vi använder ett vårdat språk. 

Vi har alla ansvar för och är rädda om skolans böcker och material. Vi ställer tillbaks allt på sin rätta 

plats. 

Vi ska hålla oss på skolans område på raster och fritidstid. Vi är inte längre bort än att vi hör 

skolklockan och kan komma in i tid till lektion. 

Eleverna är ute på rasterna. 

Bilparkering och körbana är förbjudna lekplatser. 

Vi ska ha knäppt hjälm vid ”herre på täppan” och all åkning på vintern. 

Vi cyklar på skolans cyklar endast på nedre planen och då med knäppt hjälm. 

Vi använder inte pinnar som tillhygge, att vifta eller slå med. 

Kojor och byggen på skolans område kan ingen äga - de tillhör alla. Men ingen har rätt att förstöra 

för andra. 

Snöbollskastning får endast ske på fotbollsplanen.


(14) 


2011-05-18 

RESPEKT 

LYSSNA Du lyssnar på den som pratar med dig. 

Bilaga 4 

SLUTA Du slutar bråka eller tjafsa när någon säger sluta. 

FÖLJA Du följer de regler som vi har bestämt. 

TRYGGHET 

VISA Du visar att du bryr dig om dina skolkamrater. 

TÄNKA Du tänker på att behandla andra så som du själv 

vill bli behandlad. 

SE Du ser på den du möter och hälsar på morgonen. 

ANSVAR 

SKÖTA Du sköter ditt skolarbete på det bästa sätt du kan. 

HJÄLPA Du hjälper andra när du ser att dom behöver hjälp.


(14) 


2011-05-18 

VARA RÄDD OM Du är rädd om skolans saker.


(14) 

Föräldrar Bilaga 5 


2011-05-18 

Utvärdering av läsåret 10/11 för Knutsbo skola 

Normer och värden 

Mitt barn känner sig trygg i skolan. 

Mitt barn har kamrater 

Mitt barn trivs i skolan 

Åtgärder för utveckling 

Jag vet vilka mål mitt barn ska nå. 

Mitt barn får lagom svåra uppgifter. 

Mitt barn får den hjälp den behöver i 

skolarbetet 

Ansvar och inflytande 

Mitt barn tar ansvar, ex. passar tider, 

sköter läxor och håller reda på sina 

saker. 

Jämställdhet 

Jag tycker att det finns lika mycket 

aktiviteter för flickor och pojkar på 

rasterna 

Föräldrainflytande 

Jag är nöjd med de utvecklingssamtal 

jag och mitt barn haft tillsammans med 

barnets lärare 

Jag är nöjd med den information, i form 

av vecko- eller månadsbrev som jag får 

från skolan 

Jag tycker att det finns möjlighet att 

engagera mig i skolans verksamhet 

Stämmer 

helt 

Stämmer 

delvis 

Stämmer 

inte alls

Likabehandlingsplan - Ludvika kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?