1. Påverkan på däggdjur - Tidaholms kommun

More documents

Recommendations

Info

edömer Calluna kollisionsrisken som liten. Ingen påverkan bedöms ske på den regionala populationen. Om det förekommer tjäderspel i skogsmiljöer där vindkraft planeras rekommenderas generellt en skyddszon på 1 kilometer om spelplatsen är stor och viktig med fler än fem spelande tuppar. Enligt Callunas rapport har inget tjäderspel rapporterats från området och någon skyddszon är därmed inte aktuell. Sammanfattande bedömning av påverkan på fågellivet Callunas sammanfattande bedömning är att det inom det utredda området inte finns några uppgifter som tyder på förekomster av fågelarter som är etablerade eller använder området på ett sådant sätt att de påverkas negativt av vindkraftsparken. Generellt kan man vid vindkraftsetablering ta hänsyn till fågellivet genom att vid vägdragning använda skyddszoner runt myrar, samt i möjligaste mån anpassa byggtiden så att den sker utanför häckningssäsong. 3. Nyckelbiotoper och övriga naturvärden Skogsstyrelsen har yttrat sig angående den registrerade nyckelbiotopen öster om Vitafjället på fastigheten Grimmestorp 1:6 och anfört att nyckelbiotopen inte får skadas i samband med etableringen. De två naturvärden som utpekats i Tidaholms naturvårdsprogram och ligger i anslutning till etableringsområdet (objektsnummer 737713 samt 737705) sammanfaller i stort sett med de nyckelbiotoper som registrerats av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoperna och naturvärdena som utpekats i naturvårdsprogrammet ligger utanför det område där väg och uppställningsplatser anläggs och kommer därmed inte att påverkas av etableringen. Då slutligt val av vindkraftverk gjorts utförs en detaljprojektering där placering av vindkraftverk, typ av fundament samt exakt vägdragning bestäms. Nyckelbiotoper och registrerade naturvärden ingår som underlag till detaljprojekteringen vilket säkerställer att hänsyn tas. De slutliga placeringarna av vindkraftverken, uppställningsplatser samt exakt vägdragning samråds med tillsynsmyndigheten innan byggstart, och tillsynsmyndigheten kan då säkerställa att hänsyn tagits till naturvärdena. 4. Ljud från vindkraftverken Regelverk Naturvårdsverkets riktlinjer säger att vindkraft maximalt får ge upphov till ljudnivån 40 dB(A) vid bostadshus. Detta har genom ett flertal domar blivit till praxis. Miljööverdomstolen fastslog i en dom 2010 (mål nr M 7411-09, dom 2010-05-14) att 40 dB(A) ska gälla även för bostad i friluftsområde och upphävde därmed Miljödomstolens villkor om 35 dB(A) i friluftsområde. Vilken ljudpåverkan från vindkraftverk som tillåts vid kringliggande bostäder regleras i beslutet om bygglov/miljöanmälan. Som beskrivits i miljöanmälan är det inte möjligt i detta skede att bestämma vilket fabrikat och modell av vindkraftverk som kommer att uppföras på platsen. Valet av vindkraftverk görs dock inom ramen av de storlekskriterier som anges i beslut om bygglov/miljöanmälan, samt så att föreskrivna riktvärden för ljud- och skuggpåverkan på bostäder kan innehållas. Den specifika modell av vindkraftverk, Kenersys K100 2,5 MW, som använts i fotomontage och ljud- och skuggberäkningar i miljöanmälan är avsett att illustrera hur ett typverk av denna storlek kan komma att 4
påverka med ljud- och skuggbildning samt påverkan av landskapsbild. De villkor som anges i beslut om bygglov/miljöanmälan är verksamhetsutövaren alltid skyldig att följa oavsett vilket vindkraftverk som etableras. Ljudberäkningen som bifogats miljöanmälan är gjord på Kenersys K100 2,5 MW som har oreglerat källjud 106 dB(A). Fyra av vindkraftverken i beräkningen körs med ljudmode Level 1 som kallas ”Swede-mode” av den tyska tillverkaren Kenersys eftersom detta lägre ljudmode är framtaget specifikt för den svenska marknaden. I ljudmode Level 1 är källjudet nedsatt till 104 dB(A) men produktionsminskningen är marginell. Det femte verket i beräkningen som körs med ljudmode Level 2 (källjud 102 dB(A)) har däremot en märkbar produktionsminskning. I produktionshänseende kan man därför anse att enbart det verk som använder Level 2 är ”nedskruvat” i egentlig mening. Det bör återigen betonas att denna beräkning är avsedd enbart som ett typexempel på vilken ljudpåverkan kringliggande bostäder kan komma att få från vindkraftverk i denna storlek. En kompletterande ljudberäkning där fler fastigheter tagits med som ljudkänsliga punkter i beräkningen bifogas detta dokument, se bilaga 2. Slutlig ljudberäkning Då slutligt val av vindkraftverk gjorts samt en slutlig placering för vindkraftverken valts inom de ramar som angetts i beslut om bygglov/miljöanmälan, kommer en förnyad ljudberäkning att redovisas för tillsynsmyndigheten. Den nya ljudberäkningen kan utföras av en oberoende konsult om önskemål om detta finns. Tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren att kontrollmäta ljudnivåerna då vindparken är i drift. En sådan kontrollmätning utförs av oberoende och specialiserad ljudkonsult. Förslag på villkor som säkerställer att riktlinjerna för buller innehålls ges nedan: En förnyad ljudberäkning ska redovisas för tillsynsmyndigheten innan byggstart då slutligt val av vindkraftverk och verksplacering gjorts. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte under någon del av dygnet ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder, inklusive fritidshus, än 40 dB(A). Tillsynsmyndigheten bestämmer tidpunkt och metodik för en eventuell kontrollmätning av ljudnivåerna. Ett överskridande av villkoret ska åtföljas av omedelbara och tillräckliga åtgärder för att villkoret ska kunna innehållas vid den tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Markinversion och flack terräng i ljudberäkning Naturvårdsverkets modeller för ljudberäkning avser en fri ljudutbredning i medvind och tar hänsyn till ljudabsorption i luft. Vid motvind, en negativ temperaturgradient eller vid stora avstånd blir ljudnivåerna betydligt lägre än vad beräkningarna anger. Det finns andra beräkningsmodeller där hänsyn kan tas till fler parametrar än ljudabsorption i luft, men Scanergy tillämpar den beräkningsmodell som Naturvårdsverket anvisar. Ljudberäkning vid 8 m/s Vid beräkningar av ljud från vindkraftverk anges referensvärdet 8 m/s vid 10 meters höjd, något som motsvarar ca 11,5 m/s vid 100 meters höjd. Moderna vindkraftverk börjar producera el vid 3-4 m/s, där börjar även ljudet att bli märkbart intill vindkraftverket. Ljudemissionen ökar sedan med ökad vindhastighet till vindhastigheter omkring 8-10 m/s. Därefter är ljudemissionen konstant alternativt sjunker något med ökande vindhastigheter. Praxis är idag att beräkna ljud vid 8 m/s och 10 meters höjd. 5
Page 1 and 2: Tidaholms kommun Miljö- och byggko
Page 3: ökad förekomst av löv, gräs och
Page 7 and 8: hösten 2011. 9 Rapporten färdigst
Page 9 and 10: 9. Påverkan på radio- och TV Ber

1. Påverkan på däggdjur - Tidaholms kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?