Klicka här för att ladda ner novellen. - UNT.se
Klicka här för att ladda ner novellen. - UNT.se
Klicka här för att ladda ner novellen. - UNT.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Moores<br />
<strong>för</strong>virring<br />
bara ökar.<br />
Upprepar<br />
detta med<br />
döden, <strong>att</strong><br />
ingen<br />
egentligen<br />
är död. Och<br />
så<br />
motsat<strong>se</strong>n<br />
kropp-själ.<br />
Tidigare var<br />
Moore en<br />
kroppens<br />
man, nu har<br />
han vänt<br />
sig mot det<br />
inre.<br />
huvud bara snurrar.”<br />
Ett ögonblick stod han tyst. Han drog sig i skägget,<br />
rörde frånvarande vid sina läppar och torkade ögonen.<br />
Han tycktes ha glömt mig. När han talade igen var<br />
hans röst ihålig, den lät rätt hemsk. Som drogad.<br />
”Jag … Jag hade tänkt på honom som … som död,<br />
<strong>för</strong>står du. Som död. I tjugo år. Död. Och nu, i kväll,<br />
<strong>att</strong> tvingas in<strong>se</strong> <strong>att</strong> … <strong>att</strong> han faktiskt inte alls är död<br />
… Det var morn han tog. Jag hittade honom. Hans<br />
rum på tredje våningen i Weld Hall. Jag hittade honom<br />
där. Jag hade ingen aning, ingen alls, inte <strong>för</strong>rän<br />
jag läste det korta brevet han skrivit … och givetvis<br />
<strong>för</strong>störde jag det … Jag var tvungen, <strong>för</strong>står du, <strong>för</strong><br />
hans skull. För hans skull mer än <strong>för</strong> min. Det var <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> han insåg <strong>att</strong> det inte fanns någon … något hopp.<br />
Men han kallade mig grym! Du hörde ju honom, Jarvis,<br />
eller hur? Grym! Jag antar <strong>att</strong> jag var det. Var jag? Jag<br />
vet inte. Jag måste prata med honom igen. Jag … Jag vet<br />
inte vad … vad jag ska tro. Jag …”<br />
”Du <strong>se</strong>r hemskt trött ut, Perry. Det är nog en bra<br />
idé <strong>att</strong> gå till sängs”, sa jag med svag röst.<br />
”… kände igen hans röst från <strong>för</strong>sta början. Åh, från<br />
<strong>för</strong>sta början. Ingen tvekan, ingen alls. Vilken uppenbarel<strong>se</strong>!<br />
Och hela mitt liv så bortkastat … Att behandla<br />
folks kroppar. Absurt. Nu vet jag <strong>att</strong> det enda som är<br />
viktigt är den andra sidan … Inget betyder något <strong>för</strong>utom<br />
våra döda, våra kära döda … som inte är döda.<br />
23