Småhusföretagen riktar skarp kritik mot regeringen - 14 dagar

More documents

Recommendations

Info

2 LEDARE & DEBATT Måndag 19 december 2011 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET David Alin Attentaten som chockade världen När jag blickar tillbaka på nyhetsåret 2011 tänker jag på stora demonstrationer i Afrika och Mellanöstern, politiska partier som har fått nya överhuvud och Saab Automobile, vars ägarfråga tycks vara ett stort mysterium. Men det var en händelse som definitivt stod högre för mig än alla andra det här året. En händelse som lamslog en hel nation och fick en värld att drabbas av stor chock. Den 22 juli 2011 är ett datum som kommer att gå till historien som en av de värsta dagarna i Norges historia. Det började med att en bilbomb detonerade vid Regjeringskvartalet klockan 15.26 i centrala Oslo. Åtta personer omkom och 15 personer skadades i attentatet. Jag själv fick reda på det händelsen via sociala medier på eftermiddagen. Jag blev naturligtvis chockad över hela händelsen och ställde mig frågan ”vart är världen på väg?”. Två timmar senare inträffade skottlossning på ön Utøya, där det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbunds årliga sommarläger hölls. 560 deltagare från hela Norge var samlade för att deltaga på det politiska sommarlägret med olika aktiviteter, diskussion och föredrag. Jag satt och tittade på teven när det helt plötsligt dök upp rapporter om skottlossning på den norska ön. Själv hade jag ingen aning om vad som höll på att ske, men att sitta där framför teven och vara helt hjälplös över hur ett grannland utsätts för en sådan katastrof, är en tragisk känsla. Senare kom det uppgifter om att attentatsmannen Anders Behring Breivik hade klätt ut sig till polis och via falsk legitimation kunnat ta färjan över till Utøya för att utföra sitt illdåd. När man sedan fick se bilder florera på Breivik tyckte jag att han såg ut som en helt vanlig kille. Men en sak är säker: det är inte utsidan som räknas, utan insidan. Snart ringer nyårsklockorna och 2012 står på glänt. Ett år som innebär examen för mig och mina klasskamrater, fotbolls- EM i Polen/Ukraina, sommar-OS i London och världens undergång, enligt Mayaindianerna. Helt enkelt ett lysande år enligt min åsikt. 14 Dagars nuvarande redaktion går nu in i sluttampen med endast två nummer kvar att producera efter jul innan tidningen får en ny redaktion. Med detta, årets sista nummer av 14 Dagar, bifogar vi även Stora Julbilagan. Trevlig läsning! Chefen... Hissar: Att snart få ta ett välbehövligt jullov och få ägna tiden åt familjen. Dissar: Folks tankar om Zlatans betydelse för Milan. Så pass viktig är han inte. ÖVERHUVUD. Lars-Åke Lagrell är ordförande i svenska fotbollsförbundet och debatterar om föreningslivet och samhällslivet. FOTO: SVFF/BILDBYRÅN Samarbete utvecklar samhället och föreningar ”Jag vill påstå att planering är en viktig del av ett ledararbete” När man börjar i en förening – och det har då ingen betydelse vilken typ av förening det är – så börjar också en demokratisk skolning. Man börjar samarbeta med andra och ju mer respekt man har för sina kompisar, ju bättre går det. För mig har det varit idrott (handboll och fotboll) och jag började som ungdomsledare när jag var 14–15 år. Jag ska ge dig några exempel på vad jag menar med mina påståenden. 4 När man sitter med sina föreningskompisar så tar man gemensamma beslut... för att verksamheten ska bli så bra som möjligt, för att verksamheten ska bli som vi vill ha den. 4 Om man ska skriva ett protokoll från ett möte (för att alla ska komma i håg vad man enades om) så tittar man på hur företrädaren gjorde ... för att efter hand utveckla det hela och förfina protokollen. 4 När man får en knippe lotter att sälja ... så säljer man dessa ... för att få ekonomi till det man vill göra. Hela tiden arbetar man tillsammans med andra människor och det är på det sättet både en förening och samhället utvecklas. Och jag anser att detta är en av föreningslivets viktigaste uppgifter ... att svara för en del av den demokratiska skolningen i samhället. Den del av föreningsverksamheten (ledararbetet i en förening) som inte ska underskattas är retorikskolningen, d.v.s. att lära sig att övertyga andra människor om den egna uppfattningen. Om man börjar att tala (naturligt när man löser ett problem) i kompisgänget är förutsättningen för att kunna ställa sig upp och tala i ett Ansvarig utgivare: Håkan Bengtsson Adress: 14 DAGAR Ädelfors Folkhögskola 57015 Holsbybrunn Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Chefredaktör: David Alin Nyhetschef: Daniel Ekholm Temachef: Joel Jonsson något större sammanhang betydligt enklare. Allt i både föreningsverksamhet och samhällslivet har med åren kommit att mer och mer handla om framförhållning och kontroll. Framförhållning är i sammanhanget att planera sin verksamhet så noga att man inte helt plötsligt står där... överraskad. Jag vill påstå att planering är en viktig del av ett ledararbete och något som man har nytta av i alla andra yrkesverksamheter. I planeringen finns också en kontrolldel...vi måste alltid se till att vi har pengar att klara de aktiviteter som vi vill genomföra, och ett inslag i detta är att hela tiden följa upp ekonomin så att vi också här klarar oss från obehagliga överraskningar. Föreningsverksamhet ger en demokratisk skolning och den skolningen Nöjes- och kulturchef: Eva Ban Sportchef: Sophie Wessberg Bild- och layoutchef: Daniel Grozdanovski 14 Dagar är en tidning som görs i utbildningssyfte av eleverna på Ädelfors folkhögskolas journalistlinje. Den utkommer varannan fredag, ojämna veckor, med 20 nummer per år. har, såväl samhället som en framtida arbetsgivare, nytta av. Föreningsverksamhet är alltså inget offer och inget slöseri med användbar tid. I tider när (alltför) många politiker kommer direkt in i det politiska livet – utan erfarenhet av föreningsverksamhet och utan arbetslivserfarenhet – är den demokratiska skolningen i en ideell förening det kanske största skälet för samhället att ekonomiskt stötta föreningsverkamhet. Och sedan är dessutom föreningsarbete kul! Svårare än så är det inte. LARS-ÅKE LAGRELL ORDFÖRANDE SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET
Måndag 19 december 2011 NYHETER VÅGEN. Eleverna i Ulrika Kvarnströms klass på Holsby skola är glada över att få skicka julklappar till barn som har det sämre. FOTO: SOPHIE WESSBERG Klappar från Sverige till Östeuropa HOLSBYBRUNN. Holsby skola deltar i år i Läkarmissionens Aktion Julklappen, där svenska skolbarn skickar paket och julhälsningar till barn i Östeuropa. Detta är 15:e året i rad som skolan anordnar insamlingen. Paketinsamlingen pågår i en månad, och Ulrika Kvarnström, lärare på Holsby skola, är i full gång med att tillsammans med eleverna slå in paketen de har samlat in. – Aktion Julklappen har funnits i 15 år, och vi har varit med varje år, säger Ulrika Kvarnström. Paketen ska vara hos Läkarmissionen senast fredagen den 25 november, och skickas i år, som de flesta år, till barn i Ukraina, Moldavien, Georgien och Rumänien. Aktion Julklappen är en frivillig satsning, och det är enligt Ulrika Kvarnström också upp till föräldrarna hur många paket varje elev lämnar in. Men skolans medverkan i Aktion Julklappen är populärt bland både lärare, elever och föräldrar på Holsby skola, och har bara blivit mer och mer efterlängtat för varje år som gått sedan starten. Stort engagemang – Vi tar alltid upp Aktion Julklappen på ett föräldramöte, och alla föräldrar brukar säga att de självklart ska vara med. Eleverna brukar också tycka att det är roligt. – Det blir mer och mer intressant för varje år, och vi blir mer och mer engagerade. Tidigare år har vi tittat på filmer där barnen får paketen vi har skickat, säger Ulrika Kvarnström. Många paket Just i år har skolan haft en tävling mellan klasserna om vilken klass som kan samla in flest paket, i ett försök att sporra sig för att få in så många som möjligt. – Målet är 100 paket, och det var inte säkert att vi skulle nå upp till det. Men till slut lyckades vi samla in 109 stycken. Paketen ska enligt Läkarmissionens regler innehålla en blyertspenna, en pennvässare, ett suddgummi, ett ritblock, en ask färgkritor, en tvål, en tandborste, en tub tandkräm, en reflex och en tablettask så att paketen väger lika mycket när de passerar tullen. Innehållet i paketen som eleverna skickar i väg har valts ut för att de inte ska kosta för mycket för de svenska barnen, men också vara roliga för barnen som får paketen. Eleverna skickar också med ett vykort med en hälsning från den som skickar paketet, och det har hänt att barn som har fått paket har skickat hälsningar tillbaka till de svenska barnen. – En elev som går första året på gymnasiet nu fick svar från barnet hon hade skickat paket till. Det är väldigt roligt att få en sådan kontakt, säger Ulrika Kvarnström. SOPHIE WESSBERG sophie.wessberg@14dagar.se TEJP. Ulrika Kvarnström hjälper eleverna att slå in sina presenter. Kommunen investerar i Njudungsgymnasiet VETLANDA. Bygg-och anläggningsprogrammet på Njudungsgymnasiet är trångbott. Därför har kommunen beslutat att lägga en miljon kronor till ett takbygge för att skydda mot regn och snö och så att fler elever från Vetlanda kan erbjudas plats på programmet. TEAMWORK. Läraren Dan Stridh och eleverna Henrik Thuresson, Patrik Lundh och Robert Nilsson ser fram emot att få en större yta att jobba med. FOTO: TOBIAS ULIN Söktrycket till Njudungsgymansiets bygg- och anläggningsprogram har varit hög under ett par års tid. Så pass stor att alla sökande från Vetlanda kommun inte har fått någon plats på programmet. I stället har ungdomar från Vetlanda fått söka sig till andra bygglinjer, exempelvis i Nässjö. Detta medför en kostnad för kommunen som får betala interkommunala ersättningar. 400 kvadratmeter Därför kom det en förfrågan från Njudungsgymnasiet till kommunen om att anlägga ett tak på 20 gånger 20 meter. Det vill säga 400 kvadratmeter, som gör att båda fler elever kan gå programmet och att eleverna i sitt praktiska skolarbete inte behöver tänka på vilket väderlag som råder. Kostnaden för bygget skulle ligga runt en miljon kronor. Förslaget togs emot av både barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen som sedan togs upp i kommunfullmäktiges senaste sammanträde i mitten av november. Enat beslut Ett enat kommunfullmäktige tog beslutet att en miljon ur tilläggsbudgeten skulle gå till takbygget. – Inom ett par år är det många pensionsavgångar inom byggbranschen. Det är viktigt att vi har vi har utbildningar med högt arbetstryck i regionen, 3 säger socialdemokraten Tommy Bohman. Även från nämndens sida är man positiv till bygget. – Då man har fördubblat antal elever på byggprogrammet de senaste åren tycker jag att det är en bra investering. Det är bra för både elever och lärare som får en bättre arbetsmiljö och kan ha sina projekt utomhus året runt, säger Johanna Haraldsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Trångbott För ett redan trångbott byggprogram mottogs beskedet med glädje. – Vi är redan nu överbefolkade, vad gäller lokaler och utrymme. Yrket som eleverna utbildar sig till är ett yrke där det krävs att man kan jobba utomhus året runt och det är viktigt att vi kan ge eleverna de förutsättningarna här med. Det kommer bli ett lyft för oss och vi kan erbjuda fler sökande elever plats på programmet. – Det har inte varit kul att behöva tacka nej till elever som vill gå hos oss, säger Dan Stridh, programansvarig på bygg- och anläggningsprogrammet. I år går 32 elever i första klass på programmet. Med det nya taket på plats kan skolan ta in uppemot 35-38 elever. DANIEL GROZDANOVSKI daniel.grozdanovski@14dagar.se
Page 1: Måndag 19 december 2011 TEMA KULTU
Page 5 and 6: Måndag 19 december 2011 NYHETER ti
Page 7 and 8: Måndag 19 december 2011 NOBEL 7 AN
Page 9 and 10: Måndag 19 december 2011 4 4 4 NOBE
Page 11 and 12: Måndag 19 december 2011 Eva Ban KU
Page 13 and 14: Måndag 19 december 2011 KULTUR/NÖ
Page 15 and 16: Måndag 19 december 2011 SPORT FOTO

Småhusföretagen riktar skarp kritik mot regeringen - 14 dagar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?