You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2/ <strong>2012</strong><br />
Mörker<br />
och ljus<br />
– så firar vi<br />
Musik<br />
i jultid<br />
Renässans för hypnosen
Innehåll<br />
8<br />
12<br />
4 Det viktiga samtalet<br />
8 Populär och klassisk julmusik<br />
12 Julbocken har gamla anor<br />
14 Från vackert rosa blom till våra julbord<br />
16 Avsluta julmiddagen med något sött<br />
18 Kråsnålen – numera mest samlarobjekt<br />
20 Minns du bandkrusaren?<br />
24 Fikon, nyttigt julgodis<br />
26 Så firas ljus och mörker<br />
30 Fotoutställning om tider som flytt<br />
33 Korsord<br />
34 Stockholmska evenemang<br />
36 Nya rön om fettma<br />
38 Hypnos kan bota<br />
41 Litteraturtips<br />
18<br />
Omslag: Michael Lander, Nordic Photos<br />
<strong>Trivsel</strong> ges ut av <strong>Micasa</strong> Fastigheter i Stockholm AB, Rosenlundsgatan 44 B,<br />
Box 172 11, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00.<br />
Redaktör: Maria Ehn, tel 08-508 360 12.<br />
Medarbetare i detta nummer: Kristina Bjureklev Netzell, Cari Busin, Ingrid<br />
Eiritz, Johan Hjortzberg, Gunnar Hultman, Lisa Lindqvist, Lisa Magnusson,<br />
Elma Pålsson, Li Samuelsson, Isabella Swahn.<br />
Produktion: AB Grafisk Stil. Tryck: Trosa Tryckeri<br />
<strong>Micasa</strong> Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB.<br />
Tack, god jul och<br />
gott nytt år!<br />
”I skrivande stund lyser vinterkylan<br />
med sin frånvaro.<br />
Hade det inte varit för mina<br />
barns växande entusiasm<br />
hade jag nästan trott att julen<br />
vore långt bort. Den här tiden<br />
på året är det mycket tända<br />
ljus. Väldigt mysigt, men vi<br />
kan inte bortse från det faktum<br />
att antalet bränder också<br />
ökar. <strong>Micasa</strong> har gjort mycket<br />
för brandprevention under<br />
<strong>2012</strong> och kommer fortsätta<br />
att satsa på detta under nästa<br />
år. Vi tar hjälp av nya innovationer<br />
inom området såsom<br />
portabla sprinklers och självsläckande<br />
spisfläktar och vår<br />
strävan är våra boende skall<br />
känna sig trygga i sina hem.<br />
Den här är också den tid<br />
på året då många reflekterar<br />
över året som gått. Många,<br />
bland dem jag själv, lovar sig<br />
att bli bättre på något under<br />
nästa år. Själv ska jag börja<br />
träna mer. Igen.<br />
Jag vill även passa på att<br />
tacka <strong>Micasa</strong>s medarbetare.<br />
Utan dem hade vi aldrig kunnat<br />
ha den service vi har och<br />
så nöjda hyresgäster. Jag vill<br />
därtill säga tack till våra hyresgäster<br />
som genom daglig<br />
kontakt hjälper oss bli bättre<br />
och belyser områden där vi<br />
måste satsa mer.<br />
Jag önskar er en god jul och<br />
ett gott nytt år!<br />
Joakim Larsson<br />
Äldreborgarråd<br />
och ordförande<br />
i <strong>Micasa</strong> Fastigheters<br />
Styrelse<br />
Krönika
<strong>Trivsel</strong> på besök<br />
Behandling<br />
genom det goda samtalet<br />
Astrid Seeberger är läkare och författare till den kritikerrosade boken<br />
”Den skamlösa nyfikenhet”. Hennes bok och gärningar handlar<br />
om att se människan och att samtala.<br />
Astrid Seeberger inleder med<br />
att fråga: ”Vem är du?” tre ord<br />
som skvallrar om ett genuint<br />
intresse för människan, att ta<br />
reda på vilken hon är. Berätta,<br />
jag lyssnar, jag vill veta!<br />
Titeln på hennes bok, ”Den<br />
skamlösa nyfikenheten”, kommer<br />
från hennes morfar, den<br />
preussiska officeren, kvinnokarlen,<br />
kolchosmedlemmen,<br />
bokläsaren och en stor inspirationskälla.<br />
Morfar gick klädd i vit linnekostym<br />
och panamahatt om<br />
somrarna och var en stor berättare.<br />
Han varken skämdes<br />
för att vilja veta eller för det<br />
han fick veta, som visste att<br />
om man verkligen vill samtala,<br />
inte bara tala med någon,<br />
bör man söka människan bortom<br />
värderingar om vad som<br />
är skamligt och icke-skamligt,<br />
gott och ont.<br />
Astrid Seebergers bok är en<br />
bok att hämta kraft ur, att inspireras<br />
av, en bok som gör läsaren<br />
levande, eller som Agneta<br />
Pleijel skriver i sitt fina<br />
förord; ”Boken är en ars vivendi,<br />
en handledning i konsten<br />
att leva.” Det goda samtalets<br />
konst löper som en röd tråd<br />
genom boken, det som både<br />
kan bota och skapa nya livsrum.<br />
Samtalet som måste få ta<br />
tid, vilket idag är en bristvara<br />
inom vården.<br />
Man måste ge livskraft, betonar<br />
hon samtidigt som hon<br />
understryker att man får så<br />
otroligt mycket tillbaka. Läkare<br />
behöver lyssna till livsberättelser.<br />
Att lyssna aktivt till en<br />
patient och få ta del av hennes<br />
livsberättelse ger både kraft<br />
och liv.<br />
Rätt behandling<br />
Samtalet är ett viktigt redskap<br />
för läkaren, ibland helt avgörande,<br />
för att kunna ställa rätt<br />
diagnos och få patienten med<br />
sig i behandlingen, hävdar Astrid<br />
Seeberger. Som det var förr<br />
när läkaren inte hade tillgång<br />
till dagens tekniska utrustning<br />
utan var tvungen att lyssna till<br />
vad patienten hade att berätta<br />
för att kunna bestämma vilken<br />
sjukdom patienten led av och<br />
därmed kunna sätta in rätt behandling.<br />
Och hon talar om fördelen<br />
med att patienten får möta<br />
sin läkare på riktigt ”in real<br />
life.” Om spegelneuroner, de<br />
som gör oss till varma medkännande<br />
människor, och<br />
4<br />
som sprakar mer när man<br />
möter människor ansikte mot<br />
ansikte. Det som ett ansikte<br />
på en tv-skärm aldrig kan ersätta.<br />
Som läkare gäller det att<br />
sätta sig in i en annan människas<br />
föreställningar. För att<br />
studenterna ska få en konkret<br />
upplevelse vad det hela handlar<br />
om får de, i början av utbildningen,<br />
lyssna till tre olika<br />
texter som alla handlar<br />
om samma patient. En skådespelare<br />
läser ur patientdagboken,<br />
en annan ur läkardagboken<br />
och en läkare läser från<br />
patientjournalen.<br />
Det blir alltid en stark upplevelse<br />
hos läkarstudenterna och<br />
hjälper dem att vidga perspektivet.<br />
Professionell utveckling<br />
Astrid Seeberger leder undervisningen<br />
av blivande läkare<br />
på Karolinska Institutet i<br />
professionell utveckling som<br />
omfattar bland annat medicinsk<br />
etik, psykologi, samtalskonst<br />
och personlighetsutveckling.<br />
På hennes kurser får<br />
varje student också en skönlitterär<br />
bok i pocket i present vid<br />
varje termins slut. Hon leder<br />
Foto: oloF Holdar
5<br />
<strong>Trivsel</strong> på besök
<strong>Trivsel</strong> på besök<br />
också ett forum på de fyra undervisningssjukhusen<br />
i Stockholm<br />
som är en mötesplats<br />
mellan konst och vetenskap<br />
där alla sjukhusanställda, studenter<br />
och lärare är välkomna.<br />
Framstående författare, skådespelare<br />
och samhällsdebattörer<br />
har deltagit, nyligen nobelpristagaren<br />
i litteratur Tomas<br />
Tranströmer. Hon anser att<br />
konst och skönlitteratur kan<br />
hjälpa till på vägen att bli en<br />
bra läkare genom att skärpa<br />
vår iakttagelseförmåga, hjälpa<br />
oss att bevara empatin, och att<br />
se och höra patienterna som de<br />
hela och ibland motsägelsefulla<br />
människor de är.<br />
Konst + vetenskap = sant<br />
Så är också hennes bok full<br />
av referenser till olika författare<br />
som Göran Tunström,<br />
Joseph Conrad, Joseph Brodsky,<br />
Primo Levi, J.M.Coetzee,<br />
Werner Aspenström och Eyvind<br />
Johnson för att nämna<br />
några. I Astrid Seebergers<br />
värld går konst och vetenskap<br />
hand i hand.<br />
Hon är född i södra i Tyskland,<br />
närmare Stuttgart.<br />
Skrivit har hon gjort så länge<br />
hon minns.<br />
Till Sverige kom hon ensam<br />
som sjuttonåring och nybliven<br />
student för att skriva<br />
för en sydtysk tidning om<br />
det svenska folkhemmet och<br />
med intentionen att en dag<br />
bli författare. Svenska hade<br />
hon lärt sig genom att läsa<br />
Strindbergs ”Ett drömspel”<br />
och Bellmans ”Fredmans<br />
Epistlar.”<br />
– Jag ville klara mig själv<br />
och själv bestämma vem jag<br />
ville bli.<br />
” Läkarens<br />
roll är att ta<br />
hand om<br />
människor,<br />
inte att<br />
vara vård-<br />
producent. ”<br />
Hon hade lätt att få kontakt<br />
med svenskarna och bestämde<br />
sig för att stanna.<br />
Hon kom, från ett land som<br />
hade förbrutit sig, till Sverige,<br />
ett jämlikt och solidariskt<br />
land. Nu, många år senare<br />
och som vuxen, kan hon<br />
tycka att det var på sätt och<br />
vis fegt att fly och bara lämna<br />
sitt land.<br />
Hon tog en fil kand i teater-<br />
och filmhistoria och filosofi<br />
vid Stockholms universitet<br />
och upptäckte snart att<br />
det inte gick att försörja sig<br />
på skrivandet. Istället blev<br />
hon läkare med njurmedicin<br />
som specialitet.<br />
Efter tjugofem år som lä-<br />
6<br />
kare har hon upplevt hur vården<br />
förändrats med åren på<br />
våra sjukhus och vilka konsekvenser<br />
det har fått för såväl<br />
sjukhuspersonal som patienter.<br />
Läkare förskansar sig bakom<br />
sina datorer och träffar<br />
inte sina patienter som tidigare.<br />
I sin bok refererar hon<br />
till en undersökning av Sveriges<br />
Kommuner och Landsting<br />
som visade att Sveriges sjukhusläkare<br />
ligger i världsbotten<br />
när det gäller den tid som<br />
ägnas åt direkt patientarbete.<br />
Läkare eller vårdproducent?<br />
Ta hand om en patient<br />
eller effektuera en vårdkonsument?<br />
Vilken vård vill vi<br />
ha? Vi måste ställa de grundläggande<br />
frågorna: Vad är en<br />
god sjukvård? Det ekonomiska<br />
tänkandet i den form det har<br />
idag – kan sjukvården bedrivas<br />
som tillverkningsindustri?<br />
Vilka blir konsekvenserna för<br />
patienter, läkare, samhälle?<br />
Omhändertagande<br />
För Astrid Seeberger finns<br />
ingen tvekan. Läkarens roll<br />
är att ta hand om människor,<br />
inte att vara vårdproducent.<br />
– Politiker vill säkert väl,<br />
men det blir tokigt eftersom<br />
man sällan gör ordentliga<br />
konsekvensanalyser med<br />
hjälp av experter.<br />
Själv tar hon sin tillflykt<br />
till konst och litteratur som<br />
bot för utbrändhet. Och skrivandet!<br />
– Verkligheten blir verkligare<br />
när jag skriver om den<br />
och genom skrivandet bevarar<br />
jag människorna.<br />
Av Ingrid Eiritz
kulturfönstret<br />
Musik gör julen juligare och<br />
nyåret gladare. I dag trängs<br />
åtminstone två hundra års<br />
specialskrivna julskatter med<br />
det nya på scener, i kyrkor<br />
och inte minst på skiva eller<br />
radio och tv. Stockholm är<br />
fantastiskt för att uppleva de<br />
stora helgerna i, vare sig man<br />
ger sig ut på stan på musikaliska<br />
äventyr eller väljer att<br />
njuta hemmavid.<br />
Bach på bästa humör<br />
Juloratoriet från 1733 är<br />
Bach på bästa humör, julmusik<br />
med extra allt. Körer, solister<br />
och varenda instrument<br />
utnyttjat för att förmedla<br />
hopp och glädje. Här finns<br />
musikaliska toppassager i<br />
massor och för skivköparen<br />
är det lockande att välja en<br />
cd som innehåller utvalda<br />
godbitar. Det är ett utmärkt<br />
val, men nog ändå bara det<br />
näst bästa.<br />
För 25 år sedan gjorde den<br />
då mycket unga svenska sopranen<br />
Anne Sofie von Otter<br />
Pukor och trumpeter:<br />
Musik till jul<br />
Advent, Lucia,<br />
Jul och Nyår. Julmusik är mer än bara jul.<br />
Och mycket mer än enbart Gläns över sjö och strand eller<br />
När juldagsmorgon glimmar.<br />
och etablerade världsartister<br />
den inspelning av hela det<br />
stora Juloratoriet som många<br />
anser är den bästa hittills.<br />
Engelsmannen Gardiner dirigerar<br />
och allt finns på en<br />
dubbel-cd. Karl Richters inspelning<br />
från 60-talet har<br />
ryktet att vara lite tyckt perfekt,<br />
men visst, för den som<br />
inte är rädd att betraktas<br />
som snobb.<br />
Internationella<br />
jultoppar<br />
1. White christmas,<br />
Bing Crosby.<br />
2. the chipmunk song,<br />
the Chipmunks<br />
3. rudolph the red nosed<br />
reindeer, Gene autry<br />
4. I saw mommy kissing Santa<br />
Claus, Jimmy Boyd<br />
5. Jingle bell rock,<br />
Bobby Helms<br />
8<br />
En tanke skulle kunna<br />
vara att lyssna hemma i vilfåtöljen<br />
en stilla eftermiddag<br />
med nobelpristagaren Göran<br />
Tunströms bok Juloratoriet<br />
i knät som sällskap. Tunströms<br />
mästerverk handlar<br />
som kanske bekant om en liten<br />
kyrkokör i Värmland som<br />
ger sig på att sätta upp Bachs<br />
väldiga oratorium.<br />
Messias lån från påsken<br />
Händels oratorium Messias<br />
spelas mycket under advent,<br />
även om det från början var<br />
tänkt att framföras i samband<br />
med påsk. Hallelujakören<br />
handlar om Kristi<br />
uppståndelse, inte om hans<br />
födelse. Inspelade kortversioner<br />
av Messias brukar ha<br />
mest från den första av de tre<br />
delarna plus förstås Hallelujakören<br />
från slutet av andra<br />
delen.<br />
Juloratoriet spelas tyvärr<br />
inte alls i Stockholm i år, så<br />
då återstår en tur till engelska<br />
Cambridge 22 decem-
Mest<br />
spelade<br />
svenskar på<br />
2000-talet<br />
1. Mer jul, adolphson Falk<br />
2. Jul igen, Just d<br />
3. tänd ett ljus, triad<br />
4. Jag kommer hem igen till<br />
jul, Peter Jöback<br />
5. Välkommen hem, EMd<br />
ber, där en av landets många<br />
världsberömda körer ger en<br />
mäktig kvällskonsert. Om<br />
lusten eller plånboken tryter,<br />
så ger cd:n On Christmas<br />
Day med Cambridgekören<br />
King’s College Choir en lysande<br />
ersättning för om inte<br />
Messias, så åtminstone den<br />
engelska universitetsstaden.<br />
När en ansedd musiktidning<br />
nyligen rankade världens<br />
20 bästa körer, gick<br />
hälften av äran till brittiska<br />
körer. Traditionen spelar<br />
stor roll. Det hjälper att som<br />
Mest spelad<br />
traditionell<br />
julmusik<br />
1. Jul, jul, strålande jul<br />
(Nordqvist)<br />
2. Nu tändas tusen juleljus<br />
(Köhler)<br />
3. Gläns över sjö och strand<br />
(tegnér)<br />
Foto: K. KrIStINSdottIr/NordICPHoto<br />
King’s Choir ha en 600 år<br />
lång historia men det är heller<br />
inte i vägen att ha en för<br />
ändamålet lämplig katedral<br />
att sjunga i.<br />
Körvänner har för övrigt<br />
hur mycket som helst att välja<br />
mellan i juletider. Radiokören<br />
räknas som en av de<br />
bästa i världen och Uppsalakören<br />
OD har också världsrykte.<br />
När dirigenten Cecilia<br />
9<br />
kulturfönstret<br />
Rydinger Ahlin första gången<br />
gick in i studion med Eric<br />
Ericsons gamla adepter, så<br />
blev det en hyllad skiva med<br />
svenska och internationella<br />
julsånger, OD Christmas<br />
Songs.<br />
Jul med Adolf Fredriks<br />
gosskör är en skiva där de<br />
bästa av Adolf Fredriks 11–<br />
16 åringar sjunger med hyllade<br />
barytonen Karl-Magnus
kulturfönstret<br />
Nyklassiker<br />
1. last Christmas, Wham<br />
2. do they know it’s<br />
Christmas, Band aid<br />
3. driving home for Christmas,<br />
Chris rea<br />
4. Happy Christmas, John<br />
lennon & Yoko ono<br />
5. Fairytale of New York,<br />
the Pogues<br />
Fredriksson. Malena Ernman<br />
har en förmåga fullt i klass<br />
med hennes världsrykte och<br />
skivan Santa Lucia En klassisk<br />
jul känns helt rätt för<br />
den som vill omge sig med en<br />
klassik jul.<br />
Baletten Nötknäpparen utspelar<br />
sig en julafton och naturligtvis<br />
passar operahus<br />
över hela världen på att spela<br />
Nötknäpparen just runt jul<br />
och nyår. Operan i Stockholm<br />
har en av sina största framgångar<br />
genom tiderna med<br />
en omarbetning kallad Petter<br />
och Lottas jul. Elsa Beskows<br />
sagovärld är här förenad med<br />
Tjajkovskijs musik. Ta med<br />
barnbarn eller bara en kär<br />
vän och lekhumör till någon<br />
av föreställningarna i mellandagarna.<br />
10<br />
När det är dags för det nya<br />
året, står britterna tomhänta,<br />
sånär som på Auld lang<br />
syne. I likhet med Internationalen<br />
är det en sång där<br />
de flesta bara kan den första<br />
av Robert Burns verser. Någon<br />
som minns Vivien Leigh<br />
och Robert Taylor dansa till<br />
en lite omarbetad Auld lang<br />
syne i filmen Dimmornas bro<br />
från 1940? Kanske inte. Dags<br />
hur som helst att istället styra<br />
kosan till Wien. Där kan<br />
de fira nyår.<br />
Wien för nyår<br />
Tevesoffan erbjuder sedan<br />
1959 bästa platsen att uppleva<br />
den stora nyårskonserten<br />
med wienfilharmonikerna,<br />
flyttad till nyårsdagen<br />
redan 1941. Femtio miljoner<br />
tittare håller med. Far och<br />
Foto: Björn Andrén/nordicPhoto
Helgmusik<br />
på stan i<br />
Stockholm<br />
17 dec Julkonsert,<br />
Berwaldhallen kl 15<br />
18 dec tjajkovskijs Nötknäpparen/Petter<br />
& lottas<br />
jul, operan kl 19<br />
19 dec Nötknäpparen/P&l,<br />
operan kl 18<br />
19–21 Julkonsert,<br />
dec Konserthuset kl 19<br />
22 dec Sjung med i julmusiken,<br />
Storkyrkan kl 15<br />
29 dec Nötknäpparen/P&l,<br />
operan kl 15<br />
30 dec Nötknäpparen/P&l,<br />
operan kl 15 & 18.30<br />
31 dec Nyårskonsert,<br />
Storkyrkan kl 16<br />
1 jan Nyårskonsert,<br />
Storkyrkan kl 16<br />
son Strauss är och förblir de<br />
traditionella huvudnumren.<br />
Frågan om bästa dirigenten<br />
– och inspelningen – genom<br />
tiderna är mer omdiskuterad.<br />
Willi Boskowsky hade<br />
chansen 1955–1979 och stor<br />
charm men La Scalas före<br />
detta chefdirigent Riccardo<br />
Muti får nog fler röster. Vem<br />
Foto: IMPaCt/NordICPHoto<br />
blir första kvinnan på pulten<br />
på Wiener Musikverein<br />
en nyårsdag? Simone Young,<br />
tror en del.<br />
Nyårskonserterna i Jacobs<br />
kyrka bjuder den här gången<br />
på storsångarna Olle Persson<br />
och Lena Willemark. Högsta<br />
klass alltså och Bach istället<br />
för Strauss. Berwaldhal-<br />
11<br />
kulturfönstret<br />
len är platsen för den som 31<br />
dec och 1 januari vill uppleva<br />
levande musik av Strauss<br />
och Brahms och dans nästan<br />
som i Wien. Två föreställningar<br />
om dagen blir det till<br />
och med.<br />
Mycket nöje!<br />
Av Gunnar Hultman
TradiTioner<br />
När julen<br />
knackar på<br />
Förr i tiden var julbocken en i sällskapet av unga utklädda julfirare<br />
som knackade på gårdarnas dörrar för att bjudas på lite mat. Nu står den, gjord<br />
av halm, mest en bit från granen klädd i granna röda band. Och ger jobb till<br />
Det ryktas om att de svenska<br />
riterna kring julbocken härstammar<br />
från den gamla asatron,<br />
där två odödliga bockar<br />
drog åskguden Tors berömda<br />
vagn när han i ilska red över<br />
brandkåren i Gävle, förstås.<br />
himlen och med sin hammare<br />
Mjölner skapade åska. Den<br />
i bondesamhället så viktiga<br />
skörden tros också vara inblandad,<br />
vilket den nutida julbockens<br />
halmkropp ger en hint om.<br />
12<br />
Går vi tillbaka till svunna<br />
tider handlade också riterna<br />
kring julfirandet främst om<br />
grödorna och skörden. Julen<br />
firades kring vintersolståndet,<br />
då natten var som all-<br />
Foto: PatrIK lEoNardSSoN/NaturFotoGraFErNa
a mörkast och växtkraften<br />
hos det gångna årets skördar<br />
skulle med hjälp av seder<br />
och traditioner förhoppningsvis<br />
föras över till nästa års<br />
grödor. Enligt en teori bands<br />
den sista kärven från skörden<br />
ihop och sparades till jul där<br />
den användes i julens lekar.<br />
Den hopbundna kärven brukade<br />
kallas julbocken.<br />
Julbocken i Gävle<br />
Redan i det forna Skandinavien<br />
fanns alltså bocken med<br />
kring juletid. Sedan dess har<br />
den i en eller annan form<br />
funnits med i de svenska jultraditionerna.<br />
Med ett ordentligt kliv<br />
framåt i julbockens historia<br />
hamnar vi på tolvslaget, nyårsafton<br />
1966. Det brinner<br />
för fullt på Slottstorget i Gävle.<br />
Reklammannen Stig Gavléns<br />
projekt, den 13 meter<br />
höga, sju meter långa och tre<br />
ton tunga halmbocken som<br />
blott en månad tidigare hade<br />
byggts upp mitt i stan hade<br />
gått ett oväntat öde till mötes.<br />
Brand i bocken<br />
I den kalla nyårsnatten bestämde<br />
sig någon för att<br />
bränna upp Gävles julbock.<br />
Sedan dess har man i staden<br />
envetet byggt en ny varje<br />
december. Nästan varje år<br />
har den, trots impregneringar<br />
och flamskyddsmedel, också<br />
bränts ned igen.<br />
Att bocken i Gävle ger arbete<br />
åt både brandkår och<br />
eldningsglada medborgare<br />
är klart. Men bockens eget<br />
traditionella arbete i juletider<br />
har under 1900-talet ta-<br />
gits över av en annan mytisk<br />
figur, jultomten. Julbockens<br />
funktion kunde nämligen<br />
vara lite olika under dörrknackningarnas<br />
1800-tal.<br />
Från att vara gruppens uppsluppne<br />
ledare när unga firare<br />
ville hålla gille, kunde han<br />
också gestalta grannskapets<br />
frälsare där han gick dörr till<br />
dörr med gåvor. Så förtäljer i<br />
alla fall en version av historien<br />
kring denna mytiska bock.<br />
Julklappsutdelare<br />
I befolkningens högre stånd<br />
var det under 1800-talet också<br />
vanligt att julklappsutdelaren<br />
i familjen klädde ut sig<br />
till bock. Samtidigt användes<br />
bockgestalten uppfostrande,<br />
var barnen inte snälla och<br />
skötsamma hotades det med<br />
att den anskrämlige julbocken<br />
skulle komma och stånga<br />
dem. Kanske är det därför<br />
tomten av idag ofta hörs fråga<br />
om det finns några snälla<br />
barn i hemmen han besöker.<br />
När julbocken inte var en<br />
levande gestalt, utan just<br />
bara en prydnad, kunde den<br />
ofta vara en del av lekar och<br />
13<br />
TradiTioner<br />
spel kring juletider. En traditionell<br />
lek under 1800- och<br />
1900-talen var att obemärkt<br />
ställa in en julbock hos grannen.<br />
Detta innebar en utmaning.<br />
Nu skulle grannen,<br />
lika obemärkt, ställa tillbaka<br />
bocken hos busarna. Det<br />
hela kunde bli till en lång följetång<br />
där den stackars bocken<br />
åkte skytteltrafik mellan<br />
de deltagande hushållen. Vad<br />
som hände om man blev upptäckt<br />
avslöjar dock inte historien.<br />
Man kan nog påstå att<br />
de nutida bränningarna av<br />
Gävlebocken går i samma<br />
anda som de gamla lekarna<br />
med bocken i juletid. Fast<br />
bäst trivs ju julbocken ändå,<br />
med sin halmkropp prydd av<br />
granna röda band, när den<br />
får stå varm och ombonad,<br />
ganska nära granen, och betrakta<br />
de julfirande lite på<br />
håll. Och när tomten knackar<br />
på dörren och frågar sitt<br />
”finns det några snälla barn<br />
här?” ler den sägenomspunna<br />
julbocken lite i smyg.<br />
Av Lisa Lindqvist<br />
Foto: torBJörN lIlJa/NaturFotoGraFErNa
Mat & dryck<br />
Mandeln växer på mandelträd.<br />
De brukar bli upp till<br />
sex meter höga och på våren<br />
pryds de då kala kvistarna<br />
av vita eller ljusrosa blommor<br />
som sedan följs av ljusgröna,<br />
lansettformade blad. Frukten<br />
är hård och grågrön och ytan<br />
är luden precis som på persikan.<br />
Det är fröet som heter<br />
mandel och som går att äta.<br />
Mandeln<br />
– importerad julgläjde<br />
Julen närmar sig och snart ska julgröten kokas, pepparkakor bakas,<br />
gardiner bytas ut och adventsljustakar tändas i fönstren. Och nötterna såklart.<br />
Vad vore julen utan nötter?<br />
En av våra populäraste ”nötter” är mandeln, som egentligen är en<br />
stenfrukt och är mer släkt med persikan än hasselnöten.<br />
Mandel importeras till Sverige<br />
främst från medelhavsområdet,<br />
men odlas även i<br />
Kina, Japan, Kalifornien,<br />
Australien och södra Afrika.<br />
Arten kommer från början<br />
ifrån västra Asien och Nordafrika<br />
där den fortfarande<br />
växer vilt.<br />
Det finns olika sorters<br />
mandel. Bittermandel smakar<br />
14<br />
bit tert på grund av ett<br />
gift den utsöndrar när man<br />
tuggar den. Eftersom den i<br />
större mängd kan vara farlig<br />
används i regel bara en eller<br />
två mandlar åt gången, som<br />
krydda.<br />
Krakmandeln större<br />
Sötmandel, som är den vanligaste<br />
sorten, och krakman-
del liknar varandra väldigt<br />
mycket. Krakmandeln är något<br />
större, har tunnare skal<br />
och innehåller mycket olja.<br />
Det är oftast den man hittar i<br />
nötskålen vid jul.<br />
Dessutom är det störst<br />
chans att hitta en ”tvillingnöt”<br />
i en krakmandel. Har<br />
man turen att hitta två<br />
mandlar i en kärna, så får<br />
man spela filipin. Två personer<br />
äter varsin ”tvillingnöt”<br />
och bestämmer en tidpunkt.<br />
Den som först vid denna tidpunkt<br />
säger ”filipin” till den<br />
andre vinner.<br />
Tre gånger mer försäljning<br />
Leken kom till Sverige i slutet<br />
av 1800-talet, och det<br />
gjorde även seden att lägga<br />
en mandel i julgröten. Enligt<br />
traditionerna ska man blanda<br />
ner en skalad mandel i gröten<br />
och den som hittar den blir<br />
gift till nästa sommar. Men<br />
tolkningarna är många, i vissa<br />
familjer ska den som får<br />
mandeln rimma, önska sig<br />
något, diska eller kanske bjuda<br />
på gröten nästa år.<br />
Stefan är ansvarig på Ica<br />
Maxi i södra Sverige och säger<br />
att det märks tydligt hur<br />
försäljningen ökar framåt jul.<br />
– Då säljer vi mer än tre<br />
gånger så mycket mandel som<br />
under till exempal sommarmånaderna,<br />
berättar han.<br />
Mandeln används bland<br />
annat till att lägga i glöggen<br />
eller baka julkakor på som<br />
15<br />
Mat & dryck<br />
mandelmusslor och bondkakor.<br />
Mandeln används flitigt resten<br />
av året också. Ofta hittas<br />
den i bakverk, exempelvis<br />
som mandelmassa i semlor<br />
eller som marsipan på prinsesstårtor.<br />
Den används även<br />
i vanlig matlagning och i godis.<br />
Mandeloljan utnyttjas<br />
dessutom i hudkrämer, parfymer<br />
och tvål. Av Elma Pålsson<br />
Foto: Bo BräNNHaGE/NaturFotoGraFErNa<br />
Foto: FoodCollECtIoN/MEGaPIx
Mat & dryck<br />
Söta vita viner är den vuxnes<br />
Kinderegg. Några av dem<br />
har funnits i evigheter men<br />
kan ändå erbjuda en smak<br />
som överraskar och får både<br />
kvinnor och män att dra<br />
länge på smilbanden. Allt för<br />
en i vinsammanhang rimlig<br />
slant.<br />
Sauternes, förstås, men<br />
också Tokajer och viner från<br />
bland annat Tyskland, Österrike<br />
och Australien har<br />
klimat som gör trolleriet möjligt.<br />
Där finns de drycker som<br />
blir bästa sällskapet till<br />
julens nötter, fikon, dadlar,<br />
Sött slut på<br />
julbordet<br />
Söta vita viner börjar bli lite mer på modet igen. De smakar om möjligt mer<br />
än förr och priserna ligger ofta på fyndnivå. Till de stundande helgernas ofta krävande<br />
desserter och tilltugg passar de utmärkt.<br />
Sötare vitt till<br />
desserter<br />
äppelkaka - anjou<br />
Choklad – Sauternes eller<br />
inget<br />
Kokos – Sauternes, Barsac,<br />
Sémillon från australien<br />
Småkakor – Commandaria<br />
Crème brûlée – Sauternes,<br />
Barsac<br />
Vaniljsås – söt riesling<br />
Citronmarängpaj – Eiswein<br />
Fruktsallad – söt riesling<br />
russin, choklad och saffransbröd.<br />
Flera av dem har till<br />
och med lika mycket muskler<br />
som ädelostar från Roquefort<br />
eller Kvibille. De passar varandra.<br />
Fynd eller investering<br />
Det har brukat heta att ju sötare<br />
dessert, desto sötare vin,<br />
men tiderna förändras och<br />
vinerna också. Framför allt<br />
australiensarnas framsteg<br />
som vinmakare har förändrat<br />
de traditionella reglerna<br />
om vad som är bäst och mest<br />
prisvärt att välja.<br />
Det allra bästa vinet från<br />
franska Sauternes [Såtärn]<br />
har blivit ett investeringsobjekt<br />
och når vid priser på 50<br />
kronor per centiliter alltmer<br />
sällan några gommar alls.<br />
Ryktet säger annars att det<br />
passar inte bara till de mest<br />
krävande desserter utan även<br />
till förrätter och aptitretare<br />
som ostron och gåslever. Det<br />
kan nog stämma också, för<br />
i dag finns viner från antipoden<br />
som levererar lysande<br />
kvalitet för en bråkdel av de<br />
franska toppriserna. En halv<br />
flaska Orange Muscat and<br />
16<br />
Flora från Australien, till exempel,<br />
kostar 115 kronor och<br />
räcker väl för fyra.<br />
Sauternes satte standarden<br />
på de söta ädelvinerna under<br />
1900-talet men allt började i<br />
Ungern omkring år 1650. En<br />
präst i regionen Tokajer sköt<br />
upp vinskörden för att kunna<br />
avvärja ett väpnat anfall och<br />
hittade vinstockarnas druvor<br />
skrumpnade men extra söta<br />
när krigandet var över. Tokajer<br />
är alltså de söta vita vinernas<br />
original.<br />
Senare betyder sötare<br />
Varje vinmakare som vill<br />
göra naturligt söta viner på<br />
gröna druvor måste använda<br />
vissa speciella druvor. Bara<br />
när balansen mellan värme,<br />
kyla och luftfuktighet blir<br />
den rätta, kan odlarna skörda<br />
druvorna så sent att de är<br />
överfulla av socker.<br />
Är druvorna mogna utan<br />
att vara för blöta lockar de<br />
till sig en pytteliten svamp<br />
kallad botrytis och får då den<br />
form av röta som vinmakare<br />
hoppas på. I Europa sker<br />
det i november–december och<br />
i Australien under april eller
maj. Om det bara är blött och<br />
kallt bildar svamparna istället<br />
skadlig så kallad gråröta<br />
som förstör skörden.<br />
Enstaka år lyckas extra<br />
djärva och skickliga eller tursamma<br />
vinmakare ta fram<br />
små mängder eiswein, genom<br />
att vänta med skörden ytterligare<br />
en månad tills isen tagit<br />
druvorna och förvandlat<br />
deras inre till ett sött superkoncentrat.<br />
Priserna går från<br />
ett par hundralappar för en<br />
halvflaska och upp till tio<br />
gånger så mycket för de allra<br />
mest exklusiva producenterna.<br />
Smak av mandelmassa<br />
Smaken brukar liknas vid<br />
russin, aprikos, mandelmassa<br />
och fläder. Det ska<br />
smaka sött utan att se alltför<br />
sött ut, precis som ett torrt<br />
vin ska se torrt ut. Loirevinet<br />
Moulin Touchais ligger<br />
i den minst söta delen av skalan<br />
och brukar vara en favorit<br />
till bär och frukt. Att ett<br />
så högklassigt och långlivat<br />
vin kan kosta under 200 kronor<br />
helflaskan får betraktas<br />
som svårbegripligt. En flas-<br />
ka räcker ju till tio eller i alla<br />
fall åtta personer.<br />
Tyskar och österrikare har<br />
lång erfarenhet av söta vita<br />
viner. De indelas efter kvalitet<br />
i flera olika klasser med<br />
för regionen sedvanlig noggrannhet.<br />
Österrike som nu<br />
verkligen fått ny vind under<br />
vingarna som vinland drabbades<br />
för ett antal år sedan<br />
av en skandal, då det upptäcktes<br />
att vissa odlare fuskat<br />
med vad som ska vara en<br />
minsta naturlig sockerhalt.<br />
Illa var det, men alplandet är<br />
knappast ensamt om att rymma<br />
fuskare. Det har genom<br />
åren fuskats i stor skala även<br />
i Frankrike, Australien och<br />
andra länder.<br />
Österrikisk smällkaramell<br />
I budgetregistret gör Johann<br />
Müllner en smällkaramell av<br />
smaker och säljer den på Systembolaget<br />
under nummer<br />
98133 för 79 kronor. Skruvkorken<br />
är inte längre något<br />
att skämmas för utan högsta<br />
mode. Det är hur som helst<br />
inte långt ifrån Cyperns riktiga<br />
instegserbjudande i klassen<br />
sött vitt vin, Commande-<br />
17<br />
Mat & dryck<br />
Foto: StoCKFood/NordICPHoto<br />
ria. Ska hela släkten komma<br />
på julbuffé kan det vara<br />
skönt att bara ha betalt 118<br />
kronor helbuteljen för något<br />
att svälja ned den engelska<br />
fruktkakan med. Johan Müllners<br />
vin är i skribentens mening<br />
likväl mer prisvärt.<br />
Av Gunnar Hultman<br />
Några prisvärda<br />
viner<br />
3100 amfora Muscat<br />
d’alexandrie, Cypern, 75 cl 68 kr<br />
81859 Brown Brothers orange<br />
Muscat and Flora, australien,<br />
37,5 cl 115 kr<br />
4115 Chateau Grillon,<br />
Sauternes, 37,5 cl 128 kr<br />
89041 Noble one Botrytis<br />
Semillon, australien, 37,5 cl<br />
199 kr<br />
4196, Moulin touchais,<br />
Frankrike, loiredalen, 75 cl<br />
199 kr<br />
98133 Johann Müllner<br />
Beerenauslese, österrike,<br />
37,5 cl 79 kr
Mat & dryck<br />
Nål i kravatt<br />
– smycke med budskap<br />
Den gjorde hål i tyget men det fick man ha överseende med, kravattnålen<br />
var visserligen liten men långt ifrån obetydlig. Som en accent satt den<br />
instucken i den omsorgsfullt knutna kravatten, slipsens föregångare.<br />
18
Kravattnålen har genom åren<br />
antagit många olika uttryck<br />
beroende på modets skiftningar.<br />
Den är som en utsökt<br />
arbetad miniskulptur som<br />
speglar ett tankesätt, en kulturell<br />
tidsanda.<br />
Mannen kunde med sin<br />
klädsel, kravatten och kravattnålen<br />
berätta vem han<br />
var och vad som hade betydelse<br />
för honom. Olika nålhuvuden<br />
kunde med sin form<br />
eller sitt material bära symboliska<br />
budskap såsom välgång,<br />
lycka, plikttrogenhet<br />
eller nytta.<br />
Skydd mot sjukdom<br />
En sten av ametist betydde<br />
till exempel skydd mot sjukdom<br />
och dryckenskap. Fanns<br />
det en orm runt stenen betydde<br />
det ytterligare framgång,<br />
trohet och lojalitet.<br />
Ordet kravatt uppstod under<br />
det trettioåriga kriget och är<br />
det franska ordet för kroat. De<br />
kroatiska ryttarna som deltog<br />
i kriget hade ett rött band runt<br />
halsen och det gjorde ett starkt<br />
intryck på fransmännen som<br />
anammade detta krigsmode.<br />
Kravatten blev därefter en riktig<br />
modefluga under 1700- och<br />
1800-talet framför allt inom de<br />
högre stånden.<br />
Ofta var kravatterna tillverkade<br />
av exklusiva tyger, de<br />
kunde ha påsydda spetsar och<br />
rysch vilket tilltalade även de<br />
mest maskulina herrarna.<br />
Guld och glitter på männen<br />
Dagens män är i officiella<br />
sammanhang betydligt mer<br />
nedtonade än vad de var på<br />
1700-talet, men förr såg man<br />
annorlunda på saken.<br />
Färgsprakande glitter och<br />
glamour, guld och brokad tillhörde<br />
även mannens uttryck<br />
och inte bara kvinnans. Till<br />
utstyrseln hörde naturligtvis<br />
olika smycken och inte<br />
minst kravattnålen. Själva<br />
kravatten kunde knytas på<br />
en mängd olika sätt och nålen<br />
stacks in som pricken över i:et<br />
för att knyta ihop det hela.<br />
Guldsmederna och hantverkarna<br />
som tillverkade kravattnålarna<br />
var oerhört skickliga.<br />
Helt utan moderna laserskärare<br />
kunde de skulptera fram<br />
de mest detaljerade former. Deras<br />
fantasi mätte inga gränser.<br />
Från en bit snäckskal kunde<br />
guden Zeus ansikte mejslas<br />
fram för att sedan monteras<br />
med en dekorativ guldbård<br />
runt om.<br />
Enkel tidsbestämning<br />
Ett lejon eller en knuten hand<br />
kunde skapas av stenar i olika<br />
kvalitéer. En mängd olika<br />
ädelstensorter användes i infattningar<br />
såsom turmalin,<br />
ametist, granat, bärnsten, rubiner,<br />
diamanter, safirer och<br />
många fler.<br />
Ingen datumstämpel brukar<br />
finnas på kravattnålarna<br />
men det är ändå ganska<br />
lätt att tidsbestämma dem.<br />
Under olika perioder har vissa<br />
teman varit populära. En<br />
19<br />
HISTORIA<br />
tid var insekter mycket uppskattade<br />
som smycken. Finner<br />
man en kravattnål med<br />
en skalbagge eller en slända<br />
så är den med all sannolikhet<br />
tillverkad under 1800-talet.<br />
Samma sak gäller grimaserande<br />
djävulsfigurer gärna<br />
med lysande ädelstenar som<br />
ögon. Svarta smyckestenar<br />
var drottning Victorias signum<br />
och under hennes tid vid<br />
makten följde många hennes<br />
smak och tycke. Om det är en<br />
kravattnål som har ett geometriskt<br />
jugendmönster går<br />
det att bestämma den till början<br />
av 1900-talet.<br />
Expert på mycket<br />
Experter på kravattnålar<br />
måste vara experter inom<br />
många områden, dräkthistoria<br />
med konst- och stilhistoria,<br />
de måste kunna mycket<br />
om stenar och mineraler,<br />
om metaller, smide och hantverk.<br />
De måste ha koll på<br />
samhällsutveckling och hur<br />
det har påverkat. Industrialismen<br />
bland annat gjorde att<br />
betydligt fler människor fick<br />
råd att köpa smycken, inte<br />
bara överklassen hade råd<br />
med kravatt och kravattnål.<br />
Kravatt används fortfarande<br />
idag, ibland vid bröllop<br />
ibland av modemedvetna esteter<br />
men det var då slipsen blev<br />
vanlig under 1920-talet som<br />
kravatten hos de flesta hamnade<br />
i lådorna och kravattnålarna<br />
blev liggandes i etuierna.<br />
Numera är de eftertraktade<br />
samlarföremål och bjuds ut för<br />
höga priser på auktioner.<br />
Av Li Samuelson<br />
Foto: Tommy Hilding
HISTORIA<br />
Bandkrusaren<br />
Att krusa örngottsbanden kan tyckas som en helt onödig kvinnosyssla.<br />
Nu för tiden är det sällan man träffar på vare sig<br />
örngottsband eller krusare.<br />
20
”Man ska inte krusa” kan det<br />
heta och då betyda att man<br />
inte ska fjäska och göra sig<br />
till, inte göra det där onödiga.<br />
Och det där onödiga, vad är<br />
då det? Krusa vadå? undrar<br />
nog många unga som aldrig<br />
har sett en krustång,<br />
detta lilla redskap som inte<br />
tillverkas längre och som<br />
finns till beskådning på<br />
museer och med lite tur i<br />
antik vitetsaffärer.<br />
Bomullsimporten var starten<br />
Någon lite äldre person som<br />
minns hur det gick till kan<br />
berätta att det var örngottsbanden<br />
som krusades. Örngottsband,<br />
vad är det? kan de<br />
unga då fortsätta att undra.<br />
Tiderna förändras men talesätten<br />
finns kvar och frågan<br />
är hur det hela började,<br />
hur kunde man få för sig att<br />
ägna tid och kraft åt att krusa<br />
örngottsband?<br />
Någon gång på 1800-talet<br />
började det. Industrialismen<br />
och import av bomull gjorde<br />
att allt fler kunde unna sig<br />
lyxen att sova med lakan. Att<br />
ha med sig en välfylld brudkista<br />
var viktigt för dem som<br />
skulle bilda familj och sätta<br />
bo. En kista fylld med gardiner,<br />
dukar och sängkläder<br />
med monogram. Hemmets<br />
textilier var en skatt att vårda;<br />
tvätta, stryka, vika och<br />
lägga i prydliga högar i skåpen.<br />
Dekorativt i hyllorna<br />
Örngott blev vanligare vid<br />
den här tiden, tidigare hade<br />
man mest bara lagt lakanet<br />
ovanpå kudden. På örngotten<br />
21<br />
HISTORIA<br />
fanns de där banden som dagens<br />
ungdom aldrig har sett<br />
och skulle det bli riktigt fint i<br />
skåpen så skulle banden först<br />
strykas och därefter krusas.<br />
I skåpen såg det sedan fint<br />
och dekorativt ut när banden<br />
hängde fritt ned från hyllan.<br />
Krusningen kunde åstadkommas<br />
med en platt bordskniv<br />
men betydligt enklare<br />
blev det när krustången eller<br />
bandkrusaren uppfanns och<br />
började tillverkas.<br />
Låsbolaget i Eskilstuna<br />
skriver 1946 i sin jubileumsbok<br />
om bandkrusaren ”En liten<br />
och i och för sig obetydlig<br />
artikel som utgått i tiotusental<br />
från Låsbolaget är de s k<br />
Bandkrusarna, en tillverkning<br />
som upptogs 1895 och<br />
som fortfarande har sin givna<br />
ställning inom produktionen”.
HISTORIA<br />
Föremålet beskrivs som ett<br />
tångliknande redskap med<br />
två små krusningsrullar. Genom<br />
en vingmutter dras rulllarna<br />
framåt.<br />
Syssla för kvinnor och barn<br />
Krusningen var en enkel<br />
syssla som barnen ofta fick<br />
hjälpa till med men alla husmödrar<br />
ville inte kännas vid<br />
stoltheten att vecka örngottsbanden<br />
utan de såg det mest<br />
som onödigt och påtvingat.<br />
Revolterande röster basunerade<br />
ut att det var förspilld<br />
kvinnokraft, viktigare saker<br />
fanns att ägna sig åt. Det<br />
lutherska arvet med att ”bedjen<br />
och arbeta” skulle uppfyllas<br />
på andra sätt än genom<br />
perfektionism i hemmet.<br />
Kvinnorna kunde studera och<br />
ta arbeten som gav lön, det<br />
var att slösa bort kraft och<br />
begåvning att ägna sin tid<br />
åt meningslösa sysslor. Det<br />
var vid den här tiden som uttrycket<br />
”att inte krusa någon”<br />
uppstod. Den lilla bandkrusaren<br />
blev på så sätt en symbol<br />
för arbeten som konvention<br />
och tradition påtvingade.<br />
På 1950–1960-talet slog det<br />
igenom med färdigsydda lakan<br />
och påslakan och praktiska<br />
örngott som var sydda så<br />
att det bara var att stoppa in<br />
kudden och vika över utan att<br />
band behövde användas.<br />
Rogivande<br />
Banden var också till bekymmer<br />
i dåtidens tvättmaskiner,<br />
de lossnade ofta och saknades<br />
då de skulle knytas ihop. Efterfrågan<br />
på bandkrusare avtog<br />
när örngotten med band<br />
22<br />
slutade säljas och till slut försvann<br />
den helt från affärerna.<br />
Husmodern och hemmafrun<br />
som syltade, saftade, bakade,<br />
fixade och donade försvann<br />
även hon. Den som<br />
idag plockar upp en gammal<br />
krustång ur lådan och gläds<br />
åt att ta fram farmors broderade<br />
örngott ser mest krusandet<br />
som en trevlig hobbysysselsättning,<br />
helt utan tvång<br />
och bara något som görs för<br />
att det är roligt och för att<br />
det blir fint i skåpet. Att ha<br />
tid och att frivilligt krusa blir<br />
ett rogivande sätt att koppla<br />
bort stress och krav från andra<br />
håll. Om man vill och har<br />
lust, ja då kan det vara ett<br />
nöje att krusa.<br />
Text och foto Li Samuelson
Mat & dryck<br />
Fikonet i torkad form är kanske<br />
inte en fröjd för ögat, men<br />
det faller desto fler i smaken.<br />
Tillsammans med dadlar,<br />
russin och godis bidrar denna<br />
söta och näringsrika frukt<br />
till julstämningen i många<br />
hem.<br />
Fikon<br />
ett nyttigare julgodis<br />
Fikon, vi hittar dem i marmeladen, gröten, brödet eller godiset.<br />
Denna ofta torkade frukt spelar en stor roll i många av våra maträtter. Framför allt<br />
dukas den upp under de mörka månaderna och ses som en av julens delikatesser.<br />
Frukten har satt spår i vår mat såväl som i vår religion och självaste Carl von Linné<br />
klassificerade växten som en stor svamp.<br />
Att fikon blivit en jultradition<br />
beror dels på att de är<br />
som färskast under höst och<br />
vinter, dels på att de torkade<br />
fikonen har lång hållbarhet<br />
och därför passade bra<br />
att lagra och äta under vinterhalvåret.<br />
24<br />
År 2011 importerade vi, enligt<br />
jordbruksverket, in 904<br />
ton fikon till Sverige. Av dessa<br />
kom 664 ton från Turkiet.<br />
Sara Herza arbetar på livsmedelsföretaget<br />
Saltå Kvarn<br />
och jobbar bland annat med<br />
import och försäljning av fi-<br />
Foto: tim durhAm/mAtton
kon. Hon berättar att Turkiet<br />
står för nästan 80 procent av<br />
världens fikonexport.<br />
– Turkiet, absolut, dominerar<br />
världsmarknaden. Men det<br />
finns mer eller mindre mängder<br />
i Grekland, de exporterar<br />
också. Sen finns det ju jättemycket<br />
fikon i hela Afrika. De<br />
växer och äts lokalt där, men<br />
det finns ingen exportindustri<br />
där som klarar av att få iväg<br />
dem.<br />
Sara berättar också att det<br />
finns upp till 600 olika fikonsorter<br />
och att vissa är godast<br />
färska medan andra passar<br />
bättre för torkning.<br />
Nyttigt julgodis<br />
Som julgodis är fikon ett av<br />
de nyttigare alternativen.<br />
Eva Warensjö Lemming<br />
från livsmedelsverket menar<br />
att fikon är både energirika<br />
och fyllda av näringsämnen<br />
som kalcium, kalium och<br />
magnesium.<br />
– Om man skulle äta 100<br />
gram fikon skulle man få i sig<br />
mer kalcium än om man drack<br />
1 dl mjölk, berättar Eva.<br />
Fikon innehåller även<br />
mycket fibrer, och att knapra<br />
i sig ett fikon eller två används<br />
därför ofta som huskur<br />
för den som vill sätta fart på<br />
magen.<br />
Fikon passar bra i allt från<br />
kakor till marmelader. Och<br />
får man mycket fikon över efter<br />
julen är det en bra idé<br />
att plocka fram dem vid nästa<br />
brödbak. Denna torkade<br />
frukt har god hållbarhet och<br />
behåller sin söta karaktär<br />
länge.<br />
– Det som ofta händer med<br />
fikon ju längre man lagrar<br />
dem är att de sockrar sig. Att<br />
det söta inuti fikonet vandrar<br />
ut och lägger sig på skalet.<br />
Och då ser de ju vita ut.<br />
Många tror att det är mögel<br />
eller svamp. Men det är just<br />
bara att sockret har ”vandrat<br />
ut”, berättar Sara Herza<br />
Adam och Eva<br />
Många känner igen fikonbladet<br />
och det har använts ett<br />
flertal gånger till att klä på<br />
nakna, vanligast människostatyer<br />
där de privata delarna<br />
täcks.<br />
Även Adam och Eva i<br />
Edens lustgård skylde sig<br />
med fikonlöv. I nya testamentet<br />
skrivs det också en<br />
del om fikonträd då Jesus förbannar<br />
ett fikonträd som inte<br />
bar frukt. En annan person<br />
som förbannade fikonträdet<br />
var Carl von Linné då han<br />
inte kunde hitta några blommor<br />
och därför klassificerade<br />
växten som en stor svamp.<br />
Vad han så småningom upptäckte<br />
var att blommorna doldes<br />
inne i frukten.<br />
Av Lisa Magnusson<br />
25<br />
Mat & dryck<br />
Alternativ till julkolan:<br />
Fikonbräck<br />
200 g torkade fikon<br />
100 g valnötter<br />
100 g oskållad mandel<br />
¼ tsk riven muskotnöt<br />
2 msk vetemjöl<br />
4 msk flytande honung<br />
3 msk socker<br />
1 ½ msk portvin eller<br />
madeira.<br />
Värm ugnen till 200 grader.<br />
Rosta nötterna i cirka<br />
fem minuter. Sänk sedan<br />
värmen till 150 grader<br />
och blanda ihop kryddor<br />
och nötter.<br />
Blanda socker, portvin<br />
och honung i en kastrull<br />
och låt det koka upp. Häll<br />
sedan i nöt- och kryddblandningen<br />
samt de<br />
hackade fikonen och rör<br />
om. Häll ut allt på en<br />
bakplåtsinklädd plåt och<br />
låt stå i ugnen i cirka 30<br />
minuter.
TradiTioner<br />
Ljus och<br />
mörker<br />
i våra traditioner<br />
Det ligger djupt rotat hos oss här i Norden att fira ljusets förändring under året.<br />
Går vi tillbaka i tiden och letar efter ursprunget till flera<br />
av våra största och viktigaste traditioner så har firandet av ljus och mörker en i<br />
Genom århundraden har vi<br />
firat midsommar, den ljusaste<br />
natten på året, medan firandet<br />
av den längsta natten på<br />
året, midvintersolståndet, ligger<br />
till grund för både Lucia-<br />
och julfirande.<br />
Att fira en av årets viktigaste<br />
högtider i slutet av december<br />
har man gjort i över<br />
tusen år i Sverige. Det var<br />
under vintersolståndet man<br />
särklass viktig betydelse.<br />
höll julblot till gudarna då<br />
man ansåg att året och solens<br />
gång började om under<br />
den längsta natten på året och<br />
ville att gudarna skulle vara<br />
vänligt inställda till släkten<br />
under året som skulle komma.<br />
Bön och offer<br />
Våra förfäder ansåg att<br />
mörkrets och ljusets årstider<br />
var av lika vikt då båda mar-<br />
26<br />
kerade livsavgörande förändringar<br />
i livet.<br />
Sprunget ur firandet av ljuset<br />
och mörkret är även Luciafirandet<br />
som troligen har<br />
sitt ursprung ur samma källa.<br />
Traditionen med en ljusgudinna<br />
som har makt över<br />
mörkret och kommer med<br />
ljus åt människorna runt<br />
jultider är en mycket gamla<br />
sed. Eftersom vintersol-<br />
Foto: MIllENIuM IMaGES/NordICPHoto
ståndet ansågs vara en farlig<br />
natt i det hedniska Sverige<br />
så bad och offrade man till en<br />
ljusbringan de gudinna som<br />
kunde få ljuset att återvända.<br />
Troligtvis har synen på ljus<br />
och mörker och den centrala<br />
roll det spelar i livet kommit<br />
att påverka hela vår kultur,<br />
litteratur och konst.<br />
Gott och ont<br />
I nästan varje storfilm eller<br />
äventyrsroman benämns den<br />
goda sidan som ljus och den<br />
onda som mörk. Inom konsten<br />
får mörka färger ofta stå<br />
symbol för det som är tungt<br />
att bära och för något tankfullt<br />
medan ljusa får stå för<br />
glädje, det goda och uppsluppenhet.<br />
– Vikten av ljus och mörker<br />
genomsyrar hela vår kultur,<br />
framförallt här i Sverige där<br />
ljusets förändring är så markant<br />
och sådant påverkar även<br />
konsten och berättelserna, säger<br />
författaren Stefan Gurt.<br />
Våra gamla myter och våra<br />
förfäders syn på betydelsen<br />
av ljus och mörker ligger till<br />
grund för vår tolkning av det<br />
goda och onda.<br />
– Vi ser det ljusa som något<br />
bra därför att mörkret var<br />
farligare. Där kunde rovdjuren,<br />
vättar och andar gömma<br />
sig, säger Stefan Gurt. Det<br />
ser vi till exempel fortfarande<br />
i barnberättelser där skurken<br />
alltid är svartklädd.<br />
Men det är inte bara i det<br />
mörka Norden som vår föreställning<br />
om ljus och mörker<br />
påverkar våra berättelser.<br />
– Det spelar en stor roll i<br />
flera kulturers gamla myter,<br />
säger Stefan. Bland annat så<br />
är det väldigt tydligt i Bibeln<br />
där det första som händer är<br />
att ljuset skapas och det är<br />
livsavgörande för världens<br />
existens. Mer centralt än så<br />
kan det ju inte bli.<br />
Runt om i världen<br />
Det är inte bara här i norden<br />
där det är viktigt att fira<br />
mörkret och ljuset, utan nästan<br />
varje kultur runt om i<br />
världen har sitt sätt att fira<br />
ljuset på.<br />
Runt om i Indien tänder Hinduer ljus i hemmen, på arbetsplatser<br />
och fyller sjöar och floder med tända ljus.<br />
27<br />
Foto: aGE FotoStoCK/NordICPHoto<br />
TradiTioner<br />
Diwali - ljusets festival i Indien:<br />
Hinduernas motsvarighet<br />
till nyår kallas Diwali,<br />
även kallad “ljusets festival”<br />
och är en högtid i ljusets ära.<br />
Runt om i Indien tänder människorna<br />
ljus i hemmen, på<br />
arbetsplatser och fyller sjöar<br />
och floder med tända ljus.<br />
Man samlas tillsammans och<br />
använder ljuset och ljudet från<br />
fyrverkerier för att skrämma<br />
bort mörkret och håller lamporna<br />
tända under hela natten<br />
för att välkomna godhet<br />
till sina hem.<br />
I Kina firas balansen och ljuset:<br />
Även i Kina spelar ljusets<br />
förändring en betydande roll<br />
under Qingming festivalen, en<br />
av de viktigaste högtiderna för<br />
Kinas landsbygdsbefolkning.<br />
Qingming inträffar 104 dagar<br />
efter vintersolståndet. Det är<br />
en dag där både ljus och mörker<br />
spelar en viktig och symbolisk<br />
roll.<br />
Det är den tid på året då<br />
ljuset återvänt fullt ut, vädret<br />
har blivit behagligt efter vintern<br />
och arbetet på jordbruken<br />
kan börja på allvar.<br />
Besöka gravar<br />
Samtidigt är det en dag att<br />
hedra sina bortgångna släktingar<br />
genom att besöka deras<br />
gravar, tända ljus och<br />
minnas det ständiga kretsloppet<br />
mellan ljus och mörker.<br />
– Ljuset spelar en viktig<br />
roll i flera av Kinas stora traditioner.<br />
Ser vi på månfestivalen<br />
som är en av de allra<br />
största i Kina så är fullmånen<br />
en symbol för familjens<br />
enhet och det är viktigt, säger<br />
Stefan som bott långa pe
TradiTioner<br />
28<br />
Foto: EVa WErNlId/NordICPHoto<br />
rioder i Kina och skrivit flera<br />
böcker som utspelar sig där.<br />
Mörkrets intåg är viktigt på<br />
Irland: På Irland firas Samhain<br />
och är en av de äldsta<br />
traditionerna i Europa. Den<br />
omnämns redan i den tidigaste<br />
keltiska litteraturen och är<br />
en tradition som har en viktig<br />
plats i irländsk tradition.<br />
Samhain infaller oftast sista<br />
oktober eller första november<br />
och är en kvarleva från<br />
kelternas mytologi och tron<br />
på att under vissa tider på<br />
året så stod dörren mellan<br />
andevärlden och människornas<br />
öppen.<br />
Dessa tidpunkter trodde man<br />
inföll vid de tillfällen då ljuset är<br />
i förändring, i Samhains fall så<br />
markerar det början på den mörka<br />
halvan av året.<br />
Det var även den tid på året<br />
då djuren hämtades tillbaka<br />
från sommarbetet och slakten<br />
kunde påbörjas inför vintern.<br />
Och för att skydda sin hjord så<br />
tände man, inte olikt valborgseldarna<br />
i Sverige, stora bålverk<br />
som skulle skydda djuren och<br />
hålla onda andar borta.<br />
Trots att kelterna ville<br />
skydda sig från andarna som<br />
fanns i mörkret så var denna<br />
natt inte enbart av ondo. Det<br />
var också en dag då familjerna<br />
skulle duka bordet åt avliden<br />
släkt och vänner i hopp<br />
om att de skulle komma och<br />
välsigna och vaka över familjen<br />
under Samhainnatten.<br />
Av Johan Hjortzberg<br />
Traditionen med en ljusgudinna<br />
som har makt över mörkret och<br />
kommer med ljus åt människorna<br />
runt jultider är en mycket<br />
gamla sed.
EvEnEmang<br />
EvEnEmAng<br />
Nalen 1967. Fotograf: Lennart af Petersens © Stockholms stadsmuseum<br />
Sakta vi gå<br />
genom stan<br />
Under hösten <strong>2012</strong> och våren 2013 visar <strong>Micasa</strong> Fastigheter<br />
en fotoutställning om Stockholm under ett antal sekler i sammanlagt elva boenden.<br />
30
– Vår förhoppning är att så<br />
många som möjligt får ta del<br />
av utställningen, att våra hyresgäster<br />
ska få en möjlighet<br />
att minnas och att dela<br />
de minnena med varandra,<br />
anhöriga och vänner,<br />
säger Anders Nordstrand,<br />
VD <strong>Micasa</strong> Fastigheter.<br />
– I första hand vill vi<br />
på plats erbjuda kultur<br />
med hög kvalitet till våra<br />
hyresgäster som inte alltid<br />
kan ta sig till museer<br />
på egen hand. Inget kan<br />
som ett fotografi väcka minnen<br />
och igenkänning, orsaka<br />
reaktioner – både positiva och<br />
negativa – skapa stämning,<br />
diskussioner, gemenskap och<br />
sammanhållning. Allt detta<br />
vill <strong>Micasa</strong> Fastigheter uppnå<br />
med utställningen ”Sakta<br />
vi gå genom stan”. Dessutom<br />
vill vi erbjuda en stunds njutning<br />
framför vackra bilder,<br />
en stilla vandring tillbaka<br />
i tiden, säger Anders Nordstrand,<br />
VD, <strong>Micasa</strong> Fastigheter.<br />
Maria Hurtig är konstnär<br />
och projektledare och är den<br />
som producerat utställningen.<br />
– Jag är ursprungligen<br />
från västkusten så det var<br />
har varit fantastiskt spännande<br />
att få lära sig mer<br />
om Stockholm. Jag har letat<br />
många timmar i Stadsmuseets,<br />
Kungliga biblio tekets och<br />
Nordiska museets bildmaterial,<br />
säger hon.<br />
Aktiva bilder<br />
Varje fastighet har sin egen<br />
utmaning och utställningsrummen<br />
skiljer sig en hel<br />
del. Därför var det viktigt att<br />
inte bara bildmaterialet utan<br />
31<br />
EvEnEmang<br />
Bandymatch: Hammarby möter Västerås hemma på Hammarby IP<br />
1944. Fotograf: Johansson (sign.) © Stockholms stadsmuseum<br />
Här kan du se utställningen i vår*<br />
utställningen kommer att visas i sju fastigheter under våren.<br />
Vernissagen i respektive fastighet äger normalt rum 13.00 det<br />
första datumet och utställningen plockas ned det andra<br />
datumet kl 15.00. Flera av fastigheterna kräver låsbricka men i<br />
tanto, Väderkvarnen, tunet och Pilträdet är det möjligt att<br />
besöka utställningen under dagtid.<br />
tanto trygghetsboende 9 jan–22 jan<br />
Väderkvarnen 25 jan–13 feb<br />
Väduren 15 feb–6 mars<br />
tunet 8 mars–27 mars<br />
Kista seniorboende 29 mars–17 april<br />
Skärholmens trygghetsboende 19 april–8 maj<br />
Pilträdets servicehus 10 maj–29 maj<br />
* datumen kan eventuellt ändra sig på grund av andra<br />
aktiviteter i fastigheterna.<br />
Bevaka www.micasa.se för exakta tider.
EvEnEmang<br />
Floras kulle i Humlegården 1947 Fotograf: Lennart af Petersens © Stockholms stadsmuseum<br />
även skärmar och belysning<br />
höll hög kvalitet.<br />
Valet av bilder föll på<br />
Stockholms innerstad som<br />
de flesta stockholmare har<br />
ett förhållande till. Fokus är<br />
Slussen, Kungsträdgården<br />
och Hötorget – platser många<br />
passerar.<br />
– Det finns inte så mycket<br />
bilder från ytterområdena i<br />
samlingarna och de som finns<br />
visar mest ängar och bondgårdar.<br />
Inte sådant som vi<br />
idag förknippar med ytterområden,<br />
säger Maria Hurtig.<br />
Bilderna sträcker sig från<br />
1936 och fram till idag.<br />
– Jag valde flera bilder med<br />
människor som var aktiva<br />
med något. Där man kan se<br />
hur stockholmarna levde, vilka<br />
kläder de hade på sig. I utställningen<br />
har vi också lagt<br />
till några bilder tagna i år av<br />
fotograf Lena Granefelt. Det<br />
är spännande att se förändringen,<br />
både av miljöer, människors<br />
kläder och till och<br />
med deras vanor, fortsätter<br />
Maria Hurtig.<br />
Av Anna Nordlund<br />
32<br />
Om du inte<br />
kan ta dig till<br />
utställningen men<br />
ändå vill få en<br />
uppfattning om<br />
bilderna kan du<br />
beställa utställningskatalogen<br />
på<br />
info@micasa.se
SKRAPA<br />
KONCEN-<br />
TRERADE<br />
VÄD-<br />
RANDE<br />
FEST-<br />
ONGERNA<br />
SKÖTER<br />
HAMNADE<br />
I SJUK-<br />
HUSSÄNG<br />
ALPIN<br />
LINDSEY<br />
FABEL<br />
OXUDDE<br />
232-12<br />
GLASERAD<br />
AMFORA<br />
ÄR OPÅ-<br />
VERKAD<br />
GULD-<br />
KVIN-<br />
NANS<br />
FIMMEL-<br />
STÅNG-<br />
ARNAS<br />
PENDYL<br />
TURKEN<br />
RESTLÖS<br />
Korsordstävling<br />
UT-<br />
LÖPARE<br />
FIXAR<br />
SOM 4<br />
ELLER 6<br />
IHOP<br />
BALJAN<br />
SCOUTUT-<br />
BILDNING<br />
DONERAR<br />
KAMPALA-<br />
KVINNOR<br />
BEHAND-<br />
LADE<br />
HUDAR<br />
PRON.<br />
CENTRAL<br />
ORG. FÖR<br />
FLYG-<br />
BOLAG<br />
Lös korsordet och skicka in det till<br />
<strong>Micasa</strong> Fastigheter, att: Maria Ehn, Box 17211, 104 62 Stockholm.<br />
De tre första som skickar in rätt svar får ett paraply i pris.<br />
Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna.<br />
33<br />
TILL OCH<br />
FRÅN<br />
TOPP<br />
MOD<br />
SÄNK-<br />
KISTAN<br />
TEXTIL-<br />
FIBER<br />
BOLAG<br />
ÅK<br />
LED-<br />
NINGAR<br />
HEMBI-<br />
TRÄDEN<br />
AVSER<br />
OKÄND<br />
SKRIBENT<br />
SAKERNA<br />
MINI-<br />
SARV<br />
ADEPT<br />
FISK<br />
NYLIGEN<br />
LUSTIG<br />
MELLAN<br />
PÅ OCH<br />
PLATSER<br />
HANDBOK<br />
SUDDEX-<br />
ISTENS<br />
HAWAII-<br />
GÅVA<br />
ÄR<br />
LÄNGRE<br />
ÄN ERA<br />
BESITT-<br />
NING<br />
TOTO-<br />
SPEL<br />
FRÖKEN-<br />
FÖRBUND<br />
GROVT<br />
GRUS<br />
PASO-<br />
DOBLE<br />
VAJAMAT<br />
HALVFAST<br />
MASSA<br />
VANNS<br />
VANLIG<br />
SYN INOM<br />
HERAL-<br />
DIKEN<br />
korsord<br />
TILL-<br />
GODO-<br />
RÄKNAS
EvEnEmang<br />
Njut av<br />
kultur- och nöjesstockholm!<br />
Förgyll höstrusket och vintermörkret med ett museibesök eller en konsert!<br />
Stockholm erbjuder ett stort antal evenemang även under<br />
jul- och nyårshelgerna.<br />
Utställningar<br />
Ett urval dräkter från<br />
den brittiska succéserien<br />
Downton Abbey visas under<br />
hösten <strong>2012</strong> i Hallwylska<br />
museet. Hallwylska<br />
museet representerar samma<br />
epok som Downton Abbey<br />
skildrar och TV-seriens fiktiva<br />
hushåll har många likheter<br />
med det Hallwylska hemmet.<br />
Utställningen blir den första<br />
i sitt slag utanför Storbritannien.<br />
Den belyser bland annat<br />
livsstil i de övre samhällsklas-<br />
serna under tidigt 1900-tal och<br />
rela tionerna mellan herrskap<br />
och tjänstefolk. Utställningen<br />
pågår till 6 januari.<br />
Öppettider: September <strong>2012</strong>–<br />
juni 2013: Tisdag–söndag kl<br />
12–16. Kvällsöppet på onsdagar<br />
till kl 19. Stängt julhelgen<br />
23/12–26/12 samt nyårsafton<br />
31/12.<br />
Tillgänglighet: Hallwylska<br />
palatsen har fem våningsplan.<br />
Ingen hiss finns.<br />
34<br />
Ovan: Utställning på Nordiska Museet:<br />
Smycken. Foto: Mats Landin, ©Nordiska<br />
museet.<br />
Till vänster: Ett urval dräkter från den<br />
brittiska succéserien Downton Abbey<br />
visas under hösten <strong>2012</strong> i Hallwylska<br />
museet. Foto: Erik Lernestål<br />
Utställning på Fotografiska:<br />
Burning Beauty. Under<br />
snart 30 år har David LaChapelle<br />
(f. 1963) arbetat med<br />
en bildvärld som överskrider<br />
gränser och han har skapat<br />
ett eget universum som omfattar<br />
människor av alla kön,<br />
hudfärger, kroppstyper och<br />
åldrar.<br />
Burning Beauty är hans<br />
största utställning någonsin<br />
och sträcker sig över<br />
Fotografiskas alla våningar.<br />
Utställningen pågår till<br />
3 mars, 2013.
Öppettider: Söndag–onsdag<br />
9–21, torsdag–lördag 9–23.<br />
Julafton stängt.<br />
Utställning på Nordiska<br />
museet: Smycken. Nordiska<br />
Museet visar 1 000 smycken i<br />
en gnistrande och glimrande<br />
utställning.<br />
Här finns det mesta, från<br />
det enkla till det mest exklusiva,<br />
från 1500-talet och fram<br />
till i dag. Och alla smycken bär<br />
på en unik historia – om de<br />
människor som bar dem och<br />
om den tid de levde i. Allt från<br />
kungliga garnityr till folkliga<br />
dräktsmycken och enkla bijouterier<br />
i vanliga och ovanliga<br />
material såsom hår, plast<br />
och järn visas. Utställningen<br />
Smycken pågår tillsvidare.<br />
Öppettider: Alla dagar<br />
kl 10–17, kvällsöppet på onsdagar<br />
(ej juni-augusti) till<br />
kl 20 med fri entré efter kl 17.<br />
Tillgänglighet: Funktionsnedsatta<br />
kan använda personalingången<br />
vid husets norra<br />
gavel. Via hissar är alla<br />
utställningar tillgängliga,<br />
med ett undantag, utställningen<br />
Småting på plan fyra.<br />
Till vissa utställningar samt<br />
caféet finns ramp.<br />
Moderna museet: Picasso/<br />
Duchamp: ”He was wrong”.<br />
Utställningen Picasso/Duchamp<br />
utgår från Moderna<br />
Museets historia och museets<br />
förnämliga samling av de två<br />
konstnärernas verk. Dessutom<br />
har ett antal viktiga lån gjorts<br />
för att spänna hela bågen i respektive<br />
konstnärskap. Genom<br />
Lousiana i Danmark får Moderna<br />
Museet ett inlån med<br />
målningen Kortspelaren II.<br />
Namnet på utställningen<br />
är «He was wrong», en referens<br />
till en kommentar som<br />
Picasso ska ha fält efter Duchamps<br />
död.<br />
Öppettider: Tisdag 10–20, onsdag-torsdag,<br />
lördag-söndag 10–<br />
18, fredag 10–20. OBS! Picasso/Duchamp<br />
stänger kl<br />
18. Måndagar stängt.<br />
Tillgänglighet: Hiss mellan<br />
våningsplanen. Inga hindrande<br />
trösklar i museet. Auditoriet,<br />
Biografen och entrékassorna<br />
har hörselslinga.<br />
Scen<br />
Chéri, tringeldrama på<br />
Dramaten. I början av december<br />
hade Chéri av Colette<br />
och Léopold Marchand premiär<br />
på Dramatens stora scen.<br />
Ett roligt, överraskande och<br />
djupt sorgligt triangeldrama<br />
från 1920 som diskuterar vår<br />
tids ungdomsfixering. Spelas<br />
till slutet av februari 2013.<br />
Tillgänglighet: Sceningången<br />
kan användas av personer<br />
som har svårigheter att<br />
använda stora entrétrappan.<br />
Här kan man via hiss nå Stora<br />
scenens parkett samt första,<br />
andra och tredje raden.<br />
Nötknäpparen på<br />
Kungliga Operan<br />
En av de största succéerna på<br />
Kungliga Operan är balettklassikern<br />
Nötknäpparen till<br />
Pjotr Tjajkovskijs välkända<br />
musik. Denna populära version<br />
är koreograferad av Pär<br />
Isberg med handlingen för-<br />
35<br />
EvEnEmang<br />
lagd till Elsa Beskows svenska<br />
sagovärld: Petters och Lottas<br />
jul. Föreställningen ges<br />
29, 30 december <strong>2012</strong> samt 3,<br />
5, 10 och 12 januari 2013.<br />
Tillgänglighet: Operahuset<br />
består av flera våningsplan.<br />
Mellan dessa finns hiss. Stora<br />
salongen är utrustad med<br />
teleslinga.<br />
Julkonsert<br />
Julkonsert i Berwaldhallen.<br />
Traditionsenlig julkonsert<br />
med Sveriges Radios Symfoniorkester<br />
och Radiokören. Föreställningar<br />
19–21 dec.<br />
Tillgänglighet: Hörslinga<br />
finns på majoriteten av platserna,<br />
hiss finns på samtliga<br />
tre plan.<br />
Julmarknader<br />
Julmarknad i Gamla stan<br />
Julmarknaden på Stortorget<br />
bjuder på äkta gammaldags<br />
Stockholmsjul. I de röda små<br />
bodarna säljs bland annat<br />
varm glögg, pepparkakor, ost,<br />
konfekt och hantverk.<br />
Öppet varje dag 24 november–23<br />
december, kl 11–18.<br />
Julmarknad i Kungsträdgården.<br />
För 17:e året arrangeras<br />
Kungsträdgårdens<br />
julmarknad. Här utlovas allt<br />
från textil- och trähantverk<br />
till delikatesser från skog och<br />
hav, varma kläder och julklappar.<br />
Julmarknaden pågår<br />
t o m 22 dec.<br />
Evenemangen är hämtade från Stockholm Visitors Boards evenemangsdatabas.<br />
För ytterligare evenemang se:<br />
www.visitstockholm.se
Kropp & Själ<br />
Vikten<br />
av regelbunden träning viktigare än vikten<br />
Vem lever längst: En soffpotatis, en rund motionär som travar på i joggingspåret eller<br />
den som hårdtränar? Svar: Den som joggar regelbundet i trivsam takt.<br />
Nya forskningsrön visar att<br />
jogging i behagligt tempo förlänger<br />
livet med i snitt sex<br />
år. En annan studie visar att<br />
många med övervikt och fetma<br />
är lika friska som smala.<br />
Ofta friskare. Låt oss reda ut<br />
begreppen.<br />
Sedan 1976 har Copenhagen<br />
City heart study följt<br />
20 000 joggande människor.<br />
Studien är en av de största i<br />
världen på joggare och också<br />
den första där det går att se<br />
hur träning påverkar vår livslängd.<br />
Regelbunden jogging<br />
i långsam eller måttlig takt<br />
ökar livslängden med 6,2 år<br />
för män och 5,6 år för kvinnor.<br />
– Vi har kommit fram till<br />
att längst lever de som joggar<br />
långsamt eller i behaglig takt<br />
i mellan en halvtimme och 2,5<br />
timmar i veckan. Uppdelat på<br />
två till tre tillfällen per vecka,<br />
säger hjärtläkaren Peter<br />
Schnohr, som leder studien, i<br />
en intervju på European Society<br />
of Cardiologys webbplats.<br />
Lagom är bäst<br />
Peter Schnohrs intresse för<br />
jogging väcktes på 1960-talet<br />
när denna löpform var ny i<br />
Danmark. 1969 var han med<br />
och arrangerade ett jogginglopp<br />
i Danmark där dessvärre<br />
en 46-åring man avled.<br />
– Under åren som följde,<br />
diskuterade flera dagstidningar<br />
att sporten var för ansträngande<br />
för vanliga medelålders<br />
människor, minns<br />
Peter Schnohr som 1976 startade<br />
igång sin studie.<br />
Trettiosex år senare har han<br />
tvärtom kunnat konstatera<br />
att livslängden i snitt ökar för<br />
både män och kvinnor.<br />
Träna lagom<br />
Det gäller dock att träna lagom.<br />
Schnohrs studie visar att<br />
den som tränade mindre, men<br />
även den som tränade mer och<br />
hårdare, levde kortare än den<br />
som tränade i lagom dos.<br />
– Det är inte bra att<br />
springa en timme per dag<br />
varje dag i veckan eftersom<br />
jogging är en ansträngande<br />
sport, säger han.<br />
– Och du ska inte stressa<br />
och springa snabbt eftersom<br />
även långsam jogging är tillräckligt<br />
ansträngande. För<br />
att uppnå bästa hälsoeffekt<br />
ska du inte springa i hårdare<br />
tempo än att du kan prata<br />
med din joggingkompis.<br />
Det ska med andra ord vara<br />
trivsamt att jogga. Man ska<br />
vara lite andfådd enligt studien,<br />
inte mycket. Det avgörande<br />
tycks vara att motionen upplevs<br />
som så behaglig att den<br />
36<br />
kan ingå i livsstilen och under<br />
många år upp i åldrarna.<br />
Aldrig försent att börja träna<br />
Hur är det då med andra<br />
sporter, är de lika effektiva<br />
som jogging?<br />
– Den som till exempel cyklar<br />
ska tänka på att bli andfådd<br />
för att få samma effekt.<br />
Detsamma gäller promenader.<br />
Hellre en snabb, ansträngande<br />
promenad där du<br />
blir rejält andfådd, än långsamt<br />
flanerande under flera<br />
timmar.<br />
– På så sätt är jogging väldigt<br />
effektivt. Du uppnår<br />
mycket goda resultat med<br />
en hyggligt liten upplevd ansträngning,<br />
säger Peter<br />
Schnohr.<br />
Och det är aldrig försent<br />
att börja jogga, enligt<br />
Schnohr.<br />
– Du kan absolut börja<br />
jogga när du är över 70 år. Det<br />
tjänar du mycket på. Ju äldre<br />
du är när du börjar fysisk aktivitet,<br />
desto större utväxling.<br />
Men ska jag då kanske<br />
vänta med att börja träna<br />
tills jag blir äldre?<br />
– Om du vågar...<br />
Det hänger på konditionen<br />
En studie, som nyligen har<br />
publicerats i European heart
journal, visar att många med<br />
övervikt och fetma är lika friska<br />
som smala. Ofta friskare.<br />
Många feta visar inga tecken<br />
på insulinresistens, högt<br />
blodtryck, dåliga blodfetter eller<br />
diabetes. De löper lika liten<br />
risk att drabbas av kroniska<br />
sjukdomar som normalviktiga<br />
som har god kondition.<br />
Livsvanor viktiga<br />
Studien, som är gjord av forskare<br />
i Sverige, Spanien och<br />
USA, visar att sunda livsvanor<br />
har stor betydelse. Även<br />
för dem som inte går ner i<br />
vikt. En viktig slutsats är att<br />
god hälsa, oavsett vikt, är<br />
kopplad till konditionen.<br />
– Baserat på data som vår<br />
forskargrupp och andra forskargrupper<br />
har samlat in,<br />
kan vi konstatera att motion<br />
påverkar kroppen och våra organ<br />
positivt och därför bidrar<br />
till bättre hälsa, oavsett om<br />
du är normal- eller överviktig,<br />
säger huvudförfattaren Dr<br />
Francisco Ortega som delar<br />
sin forskartid mellan Karolinska<br />
Institutet i Stockholm och<br />
universitetet i Granada.<br />
Fetma har länge kopplats<br />
ihop med ökad risk för olika<br />
kroniska sjukdomar som cancer<br />
och hjärtbesvär. Det gäller<br />
fortfarande men bilden har<br />
nyanserats på senare år och<br />
bland äldre är viss övervikt<br />
tvärtom förenad med överlevnad.<br />
Fett ger exempelvis extra<br />
energi vid långvarig sjukdom<br />
och kan också dämpa<br />
fallskador. Det sistnämnda<br />
inte minst viktigt med tanke<br />
på att fallolyckor är den vanligaste<br />
orsaken till skada hos<br />
personer över 60 år.<br />
Osynligt fett<br />
I själva verket har de friska<br />
feta betydligt bättre hälsa än<br />
den stora gruppen ”pommes<br />
frites-människor”, så kallade<br />
smala men sjuka som inte<br />
tränar. Denna grupp utgör en<br />
femtedel av alla normalvikti-<br />
37<br />
Kropp & Själ<br />
ga. De är normalviktiga men<br />
lider ändå av flera riskfaktorer<br />
för hjärt- och kärlsjukdomar<br />
inklusive det farliga men<br />
inte synliga fett som lagras i<br />
bukhålan på grund av dålig<br />
kondition. Att vara överviktig<br />
men i bra kondition ger alltså<br />
bättre hälsa än att ha en hälsosam<br />
vikt men dålig kondition.<br />
Av Kristina Bjureklev Netzell<br />
Källa: Ovan artikel är baserad<br />
på material hämtat<br />
från European Society<br />
of Cardiologys hemsida<br />
(www.escardio.org), från<br />
studierna: “Fitness and<br />
fatness”: not all obese people<br />
have the same prognosis.<br />
Second study sheds<br />
light on the “obesity paradox”<br />
(publicerad 3 september<br />
<strong>2012</strong>) samt Regular<br />
jogging shows dramatic increase<br />
in life expectancy<br />
(publicerad 2 maj <strong>2012</strong>).<br />
Foto: BJörN aNdréN/MattoN
Kropp & Själ<br />
Hypnos<br />
hjälper kroppen läka<br />
Från antikens Grekland till den moderna läkekonsten. Hypnosterapi kan hjälpa mot<br />
allt från viktminskning till panikångest när kroppens egna självläkningssystem<br />
Hypnosterapi har blivit allt<br />
vanligare som ett komplement<br />
till traditionell läkande<br />
behandling, eller som en be-<br />
aktiveras genom avslappning och trans.<br />
handlingsform i sig. Det är<br />
en behandling som innefattar<br />
avslappning och mental<br />
träning, och det riktar sig di-<br />
38<br />
rekt till det undermedvetna.<br />
Men hypnosterapin kantas av<br />
missförstånd som envist bitit<br />
sig fast. Det är vanligt att<br />
Foto: JoHaN HEdENStröM/NordICPHoto
patienten tror att de kan tappa<br />
kontrollen och bli styrda<br />
av hypnotisören, eller att det<br />
hela är en bluff.<br />
– Det finns många missförstånd<br />
kring hypnos. Det<br />
är patienten som är i kontroll<br />
under behandlingen och<br />
jag kan inte få dem att göra<br />
någonting de inte vill. Jag<br />
är den trygga livlinan. Hypnos<br />
är en effektiv, varsam och<br />
kärleksfull behandling, säger<br />
Inger Lundmark, certifierad<br />
hypnosterapeut och verksam<br />
vid Grindens mottagning<br />
för hypnos och psykoterapi i<br />
Stockholm.<br />
Ofta i trans<br />
Inom hypnosterapi kombineras<br />
avslappning med trans,<br />
som är ett förändrat medvetandetillstånd.<br />
Då är sinnena<br />
mer öppna, kreativa och mottagliga<br />
än annars och trans<br />
används ofta inom yoga, dans<br />
och meditation. Det är ett naturligt<br />
tillstånd som en person<br />
normalt befinner sig i flera<br />
gånger dagligen, utan att<br />
vara medveten om det. Det<br />
kan uppstå när vi väntar på<br />
tunnelbanan, diskar för hand<br />
eller innan vi ska somna på<br />
kvällen. Hjärnan är då aktiv<br />
men fokuserar på någonting<br />
annat än det vi håller på<br />
med. Inger Lundmark förklarar<br />
att själva hypnosen är när<br />
vi gör någonting samtidigt<br />
som vi befinner oss i trans.<br />
– Patienten jobbar i ett avslappat<br />
tillstånd med visualiseringar<br />
av problemen. Antingen<br />
guidar jag patienten bland bilderna<br />
hon ser framför sig eller<br />
så beskriver patienten för mig<br />
vad hon ser. Många problem<br />
beror på obearbetade minnen,<br />
och genom hypnos kan vi tillsammans<br />
arbeta med dem, säger<br />
Lundmark.<br />
Genom att visualisera problemet<br />
och att ge det en konkret<br />
skepnad underlättas<br />
läkeprocessen. Det ger patienten<br />
verktygen som krävs<br />
för förändra sitt sätt att hantera<br />
situationer. Det undermedvetna<br />
kan liknas vid ett<br />
bibliotek av lagrade känslor<br />
och upplevelser. Hypnosterapi<br />
hjälper till att hitta det du söker<br />
i bokhyllorna.<br />
Kroppen självläker<br />
Det finns två typer av hypnosterapi:<br />
Hypnospsykoterapi<br />
och klinisk hypnosterapi.<br />
Hypnospsykoterapi utövas<br />
av psykoterapeuter och psykiatriker<br />
och behandlar ångest,<br />
depression och fobier. Det<br />
är vanligt att patienten leds<br />
tillbaka till barndomen eller<br />
traumatiska händelser med<br />
hjälp av hypnos för att hitta<br />
orsaker och lösningar till problemen.<br />
– Hypnos är väldigt bra<br />
för en mängd besvär, framför<br />
allt somatiska besvär. Genom<br />
hypnos kan man behandla<br />
stress, sömnsvårigheter och<br />
ångest, men det kan även användas<br />
när någon vill sluta<br />
röka, eller vid viktminskning,<br />
säger Inger Lundmark.<br />
Den kliniska terapin får<br />
bara utövas av legitimerade<br />
vårdyrken, så som tandläkare,<br />
barnmorskor, läkare och<br />
sjukgymnaster. Hypnosen används<br />
då för att förstärka den<br />
vanliga behandlingseffekten<br />
genom att patienten får kontakt<br />
med sitt inre.<br />
39<br />
Kropp & Själ<br />
– Hypnos stärker kroppens<br />
eget lugn- och rosystem.<br />
Kroppens egen självläkningsprocess<br />
aktiveras och all traditionell<br />
behandling förstärks<br />
genom hypnos, förklarar<br />
Lundmark.<br />
Bra för magen<br />
Forskning vid Sahlgrenska<br />
Akademin vid Göteborgs universitet<br />
har visat att hypnos<br />
är en mycket effektiv behandling<br />
av IBS, irritable<br />
bowl syndrome. Omkring 15<br />
procent av den svenska befolkningen<br />
antas lida av<br />
IBS. Sjukdomssymptomen är<br />
bland annat smärta i magen,<br />
stört avföringsmönster och<br />
svullnad. Studien vid Sahlgrenska<br />
Akademin visar att<br />
40 procent av de patienter<br />
som behandlades med hypnosterapi<br />
upplevde en minskning<br />
av sjukdomssymptomen.<br />
Patienterna fick genom hypnos<br />
lära sig att kontrollera<br />
sina symptom och kunde sedan<br />
använda sig av teknikerna<br />
i vardagen.<br />
Inger Lundmark instämmer<br />
i att hypnosterapi är en<br />
effektiv metod för att behandla<br />
IBS. Hon förklarar att en<br />
behandlingsmetod kan vara<br />
att patienten visualiserar tarmen<br />
som en flod framför sig,<br />
den går från att vara stormig<br />
och orolig, till lugn och stilla.<br />
Enkelt sluta röka<br />
En annan metod kan vara<br />
att patienten själv får förklara<br />
hur det ser ut inuti tarmen<br />
och att Lundmark sedan hjälper<br />
patienten att arbeta med<br />
bilden för att lära sig kontrollera<br />
symptomen.
Kropp & Själ<br />
Foto: alBuM-oNlINE/NordICPHoto<br />
Det finns många missförstånd kring hypnos.<br />
– Idag är det väldigt vanligt<br />
att personer har problem<br />
med magen och hypnos har<br />
visat sig fungera mycket bra<br />
för patienter med IBS. Men<br />
det är väldigt individuellt hur<br />
många besök patienten behöver<br />
göra innan behandlingen<br />
är klar, säger Inger Lundmark.<br />
Ofta är det enklare att behandla<br />
patienter som önskar<br />
sluta röka eller vill bli av med<br />
ett sötsug. Då kan det räcka<br />
med en till två besök. Andra<br />
patienter som upplever stor<br />
ångest och oro kan behöva<br />
använda hypnospsykoterapin<br />
som ett komplement till vanlig<br />
psykoterapi under flera år.<br />
Från antikens Grekland<br />
Hypnosterpin är ingenting<br />
nytt. I det antika Grekland<br />
var ordet för sömn Hypnos<br />
och hypnosterapi användes<br />
av Asklepios, läkekonstens<br />
gud. Det finns teorier om att<br />
hypnos praktiserats i tusentals<br />
år i Egypten och Indien,<br />
men behandlingsmetoden<br />
blev först känd i och med den<br />
skotske läkaren James Braid<br />
som år 1846 beskrev hyp-<br />
40<br />
nos i boken ”The Power of the<br />
Mind over the Body”. Inger<br />
Lundmark säger att den<br />
gamla behandlingsmetoden<br />
har fått förnyat intresse de<br />
senaste åren.<br />
– Människor har börjat<br />
få upp ögonen för hur hypnos<br />
kan hjälpa dem läka sig<br />
själva genom kroppens egen<br />
kraft. Hur man kan använda<br />
sina egna resurser, som minnen<br />
och känslor, för att påverka<br />
kroppen, säger Inger<br />
Lundmark.<br />
Av Isabelle Swahn
Nio böcker<br />
att mysa med i vintermörkret<br />
41<br />
kulturfönstret<br />
Den gågna sommaren och hösten har jag läst så många bra böcker så jag vet inte riktigt<br />
vilka jag ska rekommendera. Jag skulle kunna göra en lång lista men väljer ut några. Även<br />
den här gången rekommenderar jag böcker som förflyttar oss till andra länder och andra<br />
tider. Sist ut är en bok in i en otäck framtid – skriven för 80 år sedan.<br />
• Sydafrika är ett land som<br />
ändrats mycket under de senaste<br />
20 åren, från ett vitt<br />
styre under apartheid till ett<br />
land där kvotering av hudfärg<br />
gäller i tillsättningen av olika<br />
tjänster. Här utspelar sig<br />
följande fyra deckare. Död i<br />
gryningen, Jägarens hjärta,<br />
Devils Peak och 13 timmar.<br />
Alla fyra av Deon Meyer.<br />
Vi får i böckerna möta<br />
poliser som stressas både av<br />
mord, mutor och sitt språk<br />
och sin hudfärg. Vid nästa<br />
tjänstetillsättning kanske du<br />
försvinner. Historierna fångar<br />
och man får både en god historia<br />
och känslan av ett annat<br />
land med allt av städer, landskap,<br />
väder och människorna.<br />
• Sarahs nyckel av Tatiana<br />
de Rosnay är en bok som<br />
filmats. Det är Paris 1942 och<br />
2002. I de två parallella berättelserna<br />
får vi följa den judiska<br />
flickan Sarah, 10 år<br />
gammal, som gömmer sin lillebror<br />
i garderoben då familjen<br />
arresteras av den franska<br />
polisen. De förs till cykelstadion<br />
Velodrom Hiver, kalllad<br />
VeldHiv. Hon tror att de<br />
snart ska vara hemma igen<br />
men timmarna blir till dagar.<br />
Och hon blir desperat.<br />
I nutid följer vi journalisten<br />
Julia som ska skriva ett<br />
reportage inför 60-årsminnet<br />
av interneringen. Hon har<br />
svårt att få fram information.<br />
Fransmännen vill inte tala<br />
om att fransk polis hjälpte<br />
nazisterna att arrestera franska<br />
medborgare.<br />
• Minnet av en smutsig<br />
ängel av Henning Mankell.<br />
Det här är berättelsen<br />
om Hanna Lundmark från<br />
norra Sverige som i Portugisiska<br />
Östafrika (nuvarande<br />
Mocambique) lämnar det fartyg<br />
där hon jobbat som kocka.<br />
Via olika krokiga vägar, som<br />
det brukar vara både i verkligheten<br />
och i romanerna,<br />
blir hon ägare till en stor bordell.<br />
Vi får följa henne och de<br />
kvinnor som jobbar hos henne<br />
under flera år.<br />
Boken bygger på en verklighet,<br />
en svensk kvinna har<br />
för länge sedan drivit bordell,<br />
och betalat skatt för inkomsterna,<br />
i Portugisiska Östafrika.<br />
Man kan tacka de noggranna<br />
skattemyndigheterna<br />
för en bra historia.
kulturfönstret<br />
• Morgon i Jenin av<br />
Susan Abulhawa. Vi får följa<br />
familjen Abulheja i en liten<br />
by i Palestina från 1940 och<br />
framåt. Familjens liv krossas<br />
då Israel utropas 1948.<br />
De flyttas till ett flyktingläger<br />
och under en flykt försvinner<br />
en av deras söner. Det är en<br />
israelisk soldat som tar barnet<br />
och ger det till sin hustru, en<br />
överlevare från Förintelsen.<br />
Senare föds i familjen en<br />
dotter, Amal som är berättaren<br />
i boken. Hon överlever<br />
Sexdagarskriget 1967 men<br />
förlorar nästan hela sin familj<br />
1982 i flyktinglägret<br />
Shatila. Hon flyr till USA och<br />
det är när hon återvänder till<br />
Mellanöstern med sin dotter<br />
som hon berättar familjens<br />
historia.<br />
Boken är intressant då den<br />
beskriver konflikten mellan<br />
Israel och Palestina från den<br />
palestinska sidan. Den gav<br />
mig nya kunskaper och insikter.<br />
• Hotellet i hörnet av bitter<br />
och ljuv av Jamie Ford.<br />
I Seattle 1986 får ett hotell<br />
som varit stängt i många år<br />
nya ägare och källaren visar<br />
sig innehålla minnen.<br />
Många minnen från de hårda<br />
krigsåren. De år då den japanska<br />
befolkningen internerades.<br />
Boken fascinerar mig<br />
med beskrivningarna av händelser<br />
som jag inte visste om.<br />
Jag visste inte hur japanerna,<br />
amerikanska medborgare bosatta<br />
i Amerika sedan flera<br />
generationer, behandlades efter<br />
anfallet på Pearl Harbor.<br />
• Sist men inte minst vill jag<br />
rekommendera en klassiker,<br />
en framtidsskildring skriven<br />
redan 1932.<br />
Du sköna nya värld av Aldous<br />
Huxley. Boken inleds<br />
med ett nyskrivet förord vilket<br />
beskriver varför denna<br />
framtidsskildring fortfarande<br />
berör oss då boken 1984 har<br />
tappat sin dystopiska framtidsbeskrivning.<br />
Du sköna nya värld beskriver<br />
Framtiden. Framtiden<br />
där ingen är sjuk, ingen blir<br />
gammal eller har några handikapp.<br />
Föräldrar finns inte.<br />
Barn klonas och formas för<br />
att passa in i den nya världen.<br />
Det finns inga krig, inga<br />
strider och ingen konkurrens.<br />
Men det finns heller ingen<br />
kultur, passion eller religion.<br />
Ingen är olycklig – och om<br />
någon skulle bli – finns alltid<br />
soma, drogen utan några biverkningar.<br />
Framtiden är riktigt otäck…<br />
42<br />
Med hopp om en trevlig framtid<br />
och många goda lässtunder!<br />
Av Cari Busin
eturadress:<br />
<strong>Micasa</strong> Fastigheter<br />
Box 17211, 104 62 Stockholm<br />
B<br />
En God Jul och Gott Nytt År<br />
önskar <strong>Micasa</strong> Fastigheter<br />
Sverige<br />
Porto<br />
betalt