Mozart på skolschemat - en rättighet för alla barn? - Tomatis

More documents

Recommendations

Info

I övrigt har olika typer av terapeutisk hjälp gett varierande framgång. Boëthius/ Rydlund och Gillberg tar även upp hur terapeutiska skolor kan bli till hinder. Den psykoanalytiska skolan som skuldbelägger föräldrarna och som inte erkänner att DAMP kan ha en neurologisk orsak kan vara förödande för en DAMP-familj. Pedagogiskt stöd De flesta barn behöver ytterligare pedagogiska insatser än andra barn i skolan, ibland även under förskolan. Hur insatserna ska se ut beror på det enskilda barnets behov. Att få viss tid i mindre grupp kan vara en lösning. Barnen behöver mer uppmuntran än andra barn. De behöver tydlighet och en fast struktur. Det krävs mycket mer av både föräldrar och lärare till DAMP-barn än det gör till andra barn. Att samarbetet mellan hem och skola fungerar är ett måste. I boken ”Lycklig varannan onsdag” berättar författarna om hur det är att vara förälder till DAMP barn. De berättar om maktkamper mellan lärare och föräldrar och hur barnen får sitta emellan. ”Allt var väl förberett när han började skolan. Han skulle gå i en vanlig klass och ha hjälp av en assistent………….. Men lärarinnan i klassen saboterade allt. Hon tillät inte att assistenten vistades i klassrummet under lektionerna…………………. Hon såg det som ett personligt misslyckande att han behövde en assistent. Kvartssamtalen blev en enda plåga” (Boëthius/ Rydlund, 1998:108). De ger även exempel på goda pedagogiska insatser. Men framhåller att barnen och föräldrarna lätt blir utlämnade till andras förmåga och goda vilja och hur lätt balansen rubbas för DAMPbarnet när omgivningen är oförstående. Även om kunnandet successivt ökar är det inte ovanligt att föräldrarna vet mer än pedagogerna. (DN 991124 ”Som förälder blir man som en tiger”) Tomatismetoden En fransk öron- näsa och halsläkare, Alfred Tomatis, upptäckte under 1950-talet att lyssnande på filtrerad musik ger bestående förbättringar hos både psyke och kropp. Tomatis menar att lyssnarförmågan har direkt påverkan på hjärnans utveckling (Madaule, 1994). Han skiljer på begreppet höra och lyssna. ´Att höra´ är en passiv funktion, säger han, men ´att lyssna´ är en aktiv sysselsättning En person som hör bra kan ha en nedsatt kvalitet på sin lyssnarförmåga, vilket exempelvis kan innebära ett ofrivilligt stort lyssnade på störande bakgrundsljud. Hur vi lyssnar har påverkan och är styrande för koncentration, minne, tal, röstkvalitet, empati, inlärning, läs- och skrivförmåga, motorik och balans menar Tomatis. Många DAMP-föräldrar upplever att barnet inte tycks höra ordentligt. ”…… Men ingenting hjälpte, Stefan hörde inte ens vad vi sa. Han fick genomgå en extra hörseltest, men där var allt som det skulle” (Boëthius/ Rydlund, 1998: 35). När vi av någon anledning testar vår hörsel, exempelvis vid 4-års åldern på BVC är det hörseln man testar, ej lyssningsförmågan. Barn med koncentrationssvårigheter kan paradoxalt nog ha en alltför ” bra hörsel”. En nedsatt lyssningsförmåga kan innebära att höra för mycket. 4
Tomatis hävdar att vi av tradition förhåller oss till örats och hörselns perception som ett passivt instrument och att forskare inte insett örats förmåga att selektera de vibrationer som ljud består av. Örat består av tre delar, ytter- mellan- och inneröra. De två första delarna samlar, leder och fortplantar ljudvågorna. I innerörat förvandlas in- och utgående ljudvågor i öronsnäckan till nervimpulser som sänds till hjärnan där de tolkas. I innerörat finns även vestibularsystemet som är säte för balansen. Härifrån får hjärnan impulser som ger oss vår rumsuppfattning. Eftersom öronsnäckan i vedertagen praxis behandlar ljud och vestibularsystemet i sin tur balans, rytm och rörelse har dessa båda system betraktats av olika experter. För ljud har specialister på audiologi arbetat, medan arbetsterpeuter eller andra experter på rörelse och motorik har behandlat balans och koordinationsproblem. Tomatis menar däremot att öronsnäckan och vestibularsystemet har samma roll när det gäller att uppfatta rörelse. Vestibularsystemet uppfångar långsammare rörelser- sådana som vi kan se och känna och vanligtvis kallar just rörelser. Snäckan uppfattar de finare vibrationerna, de som är så små att vi hör dem men inte ser dem, exempelvis en flugas vibrationer med vingarna. Madaule betraktar vestibularsystemet som ”the ear of the body” och snäckan som ”the auditory ear”. Han menar liksom Tomatis att det har en avgörande betydelse att inse att dessa två ”öron” tillhör samma apparatur i kroppen. Dessa båda öron ger ett viktigt bidrag till vår kroppsuppfattning, menar han. Han ser dessa båda system som olika antenner vilka båda bidrar med kommunikationen till den egna kroppen, såväl som med kommunikationen med omvärlden, via dimensionerna i tid och rum. Att uppfatta ljud kräver en tidsfaktor för att vi ska uppfatta den till skillnad mot synintryck, då vi ser hela bilden på en gång. Tomatis talar om det högra örat som det ledande örat. Att det högra örat har den ledande funktionen gör att ljudet via det högra örat tar den kortaste vägen till hjärnan jämfört med det vänstra örat. De största problemen visar sig dock, enligt Madaule, om dominansen i kroppen i övrigt är mixad såsom höger- respektive vänsterhänthet i relation till lyssnardominans. Han har konstaterat att hos de flesta barn med språk och inlärningsproblem, har inte det högra örat den ledande funktionen. För en högerhänt person som är lyssnardominant på vänster öra tycks det finnas ett samband med dyslexi och andra inlärningsproblem. Lyssnarträning enligt Tomatismetoden Först sker en utredning med lyssnartest och samtal med barnet och föräldrarna. En bedömning görs om det är troligt att träningen kan vara till hjälp. Träningen är upplagd i tre delar, med två timmars intensiv lyssnarträning per dag på ett tomatiscenter. Under del 1 sker lyssnarträningen 30 timmar (3 veckor), under del 2 och 3 med vardera 15 timmar (vardera 8 dagar). Under lyssnartäningen är barnen tillsammans i mindre grupper med pedagogiskt utbildad personal som leker tillsammans med barnen. Barnen kan rita, lägga pussel och mycket annat. Det enda de inte får göra är att läsa, eftersom det motverkar lyssnareffekten. Det går även bra att sova. Träningen ger ändå effekt. Medföljande förälder erbjuds lyssning på ett ”föräldrarprogram”, vilket innebär lyssnarträning även för de föräldrar som så önskar. Föräldraprogrammet är inte är individuellt 5
Page 1 and 2: Mozart på skolschemat - en rättig
Page 3: De flesta barn med DAMP har också
Page 7 and 8: Att se sitt barn börja äta snyggt

Mozart på skolschemat - en rättighet för alla barn? - Tomatis

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?